Beslut om licensjakt efter björn i Västerbottens län 2010

Transkript

1 Arkivbeteckning 1(29) Enligt sändlista om licensjakt efter björn i s län 2010 Länsstyrelsen beslutar om licensjakt efter högst 25 björnar i s län. et fattas med stöd av 5 b, 9 b, 23 c, 23 d och 24 d jaktförordningen (1987:905) och Naturvårdsverkets beslut om överlämnande av rätt att besluta om skydds- och licensjakt efter björn till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet (dnr Nv) av den 17 juni I beslutet beaktas skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 samma direktiv och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn. om åteljakt fattas med stöd av Naturvårdsverkets beslut om undantag från bestämmelsen i 6 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) (dnr Nv) av den 1 juli Länsstyrelsen beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för beslutet. Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott finns i 43 och 44 samma lag. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att beslutet överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av Bilaga 1. Villkor 1. När får jakten bedrivas? Jakten får bedrivas från och med den 21 augusti 2010 till och med den 15 oktober 2010 eller den tidigare tidpunkt då jakten i området avlyses. Länsstyrelsen erinrar om att björn enligt 9 jaktförordningen får jagas bara under tiden fr.o.m. en timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång. Länsstyrelsen Naturvård Vx Fax UMEÅ Storgatan 71 B Direkt Mobil michael.schneider@lansstyrelsen.se

2 2 2. Var och hur många djur får fällas? Länet delas in i två jaktområden: området ovan (väster om) odlingsgränsen och området nedanför (öster om) odlingsgränsen. Jakten omfattar högst 25 björnar, varav högst 16 får fällas nedanför odlingsgränsen i s län. 3. Vilka djur får fällas? Samtliga björnar med undantag för björnhona som åtföljs av ungar samt de ungar som följer björnhona (oavsett ungarnas ålder). 4. Jaktmedel m.m. Högst två hundar som ställer eller förföljer en och samma björn får användas samtidigt. Licensjakt efter björn med stöd av detta beslut får bedrivas med hjälp av åtel. Hur åteljakt får genomföras regleras i Bilaga 2 till detta beslut. Åtel ska anmälas av åtelansvarig till Länsstyrelsen. Anmälan ska göras skriftligt med vanlig post (Länsstyrelsen, Umeå) eller e-post (vasterbotten@lansstyrelsen.se). Anmälan ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast sju dagar innan åtling ska påbörjas på platsen. Anmälan ska innehålla 1. Namn, adress och telefonnummer av åtelansvarig; 2. Uppgift om i vilken kommun åteln ska anläggas; 3. Åtelplatsens exakta koordinater eller en topografisk karta med åtelns exakta läge inritat; 4. Information om när åtling ska påbörjas vid platsen. 5. Vilka får utföra jakten? Person som har jakträtt i områden som omfattas av detta beslut har rätt att delta i jakt efter björn på det jaktområde där han/hon har jakträtt, under förutsättning att jakträtten omfattar jakt efter björn. Jakt får inte bedrivas utan att en ansvarig jaktledare utsetts på förhand vid varje jakttillfälle. Vid ensamjakt är den ensamme jägaren jaktledare. 6. Björnjägarens ansvar Var och en som jagar björn ska hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där björnjakt bedrivs. Den som fäller en björn sedan jakten avlysts kan komma att dömas till ansvar för jaktbrott eller grovt jaktbrott enligt 43 eller 44 jaktlagen om man av oaktsamhet inte hållit sig informerad.

3 3 7. Jaktledarens ansvar I 7 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn specificeras jaktledarens ansvarsområden rörande björnjakten. Jaktledaren svarar för att kommunikationsvägarna under jakten säkerställer att villkoren för jakten efterlevs. Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där licensjakt bedrivs. Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen (17 andra stycket jaktförordningen). Vidare bör jaktledaren försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad för att spåra björn ska kunna finnas på skottplatsen inom högst fyra timmar från påskjutningen. Jaktledaren ska före jaktens början informera samtliga jaktdeltagare om villkoren för jakten, kommunikationsbestämmelser, otillåtna skjutriktningar, gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens genomförande. Jaktledaren ska vidare informera om skyldigheten att inneha vapenlicens och att ha löst jaktkort (viltvårdsavgift). Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om att han/hon bör vara ansvarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken under jakten samt att han/hon årligen före jakten bör ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet och att han/hon har tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter björn. Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om riskerna med skadskjutning av björn, uppmana jaktdeltagarna att endast skjuta med stöd och att endast skjuta rena sidoskott mot stillastående björnar. Jaktledaren ska informera skytten om dennes ansvar att rapportera fälld björn till länsstyrelsen utan dröjsmål och senast klockan 21 samma dag djuret fällts. 8. Anmälan av fälld eller påskjuten björn Fälld björn ska anmälas av skytten till Länsstyrelsen utan dröjsmål och senast klockan 21 samma dag djuret fällts. Anmälan av påskjuten björn ska göras av skytten till Länsstyrelsen snarast. Påskjutning definieras i detta beslut enligt följande: skott har avlossats mot och med avsikt att fälla björn och det har inte konstaterats att björnen har fällts. Anmälan ska ske till telefon Vid anmälan ska följande anges: 1. Namn, adress och telefonnummer till skytten; 2. Namn, adress och telefonnummer till ansvarig jaktledare; 3. När björnen fällts eller påskjutits (datum och klockslag); 4. Var björnen fällts (jaktområde enligt detta beslut samt koordinater eller plats som går att återfinna på karta 1: );

4 4 5. Djurets kön och ålder, om det är möjligt att fastställa; 6. Vilket jaktsätt som användes. I samband med anmälan om fällt djur informerar Länsstyrelsen om hur det ska förfaras med det fällda djuret. Länsstyrelsens besiktningsman kontaktar skytten angående tidpunkt och plats för besiktningen. 9. Platsundersökning och eftersök av påskjuten björn Den som påskjutit björn ansvarar tillsammans med jaktledaren för att platsundersökning genomförs tills dess det är fastställt huruvida björnen är skadad eller inte. Den som påskjutit björn ansvarar tillsammans med jaktledaren för att eftersök genomförs om platsundersökningen eller andra omständigheter indikerat att den påskjutna björnen är skadad. Eftersök ska genomföras tills dess: 1. djuret påträffats dött, 2. djuret påträffats skadat och avlivats, eller 3. djuret inte kan anträffas. Jaktledaren ska till länsstyrelsens besiktningsman redovisa hur platsundersökning eller eftersök genomförts. Jaktledaren ska uppvisa skottplatsen för länsstyrelsens besiktningsman och tillsammans med besiktningsmannen och den som påskjutit björnen genomföra en fältkontroll och följa upp vad som skett efter skott. Jaktledaren ska tillsammans med besiktningsmannen dokumentera platsundersökning och eftersök på blankett Påskjuten björn platsundersökning och eftersök (Bilaga 3). Länsstyrelsen beslutar huruvida den påskjutna björnen ska avräknas från kvoten eller ej. Påskjuten björn avräknas såvida det inte har påvisats genom fältkontrollen att djuret är oskadat. 10. Besiktning av fälld björn Länsstyrelsens besiktningsmän besiktar samtliga fällda djur. Besiktningsmannen fyller tillsammans med skytten i blankett Registrering av fälld/död björn (Bilaga 4) och blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn (Bilaga 5). Skytten ska inom ett dygn från det att djuret fällts uppvisa hela det fällda djuret för länsstyrelsens besiktningsman. Länsstyrelsen rekommenderar, för att underlätta besiktningsmannens arbete, att skytten sätter in en pinne i munnen på björnen för att hålla den öppen innan likstelheten inträder. Från alla fällda björnar tar besiktningsmannen följande prover som tillfaller staten: 1) första premolaren (liten kindtand), 2) könsdelar, 3) hårprov, 4) hudprov, 5) muskelprov samt 6) i förekommande fall den största spenen från björnhonor. Proverna sänds, genom besiktningsmannens försorg, till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Björnskinnet märks direkt vid besiktning av besiktningsmannen med s.k. transponder (mikrochip), som bevis på att björnen fällts lagligt, varvid bifo-

5 5 gad blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn (Bilaga 5) används. Kraniet ska märkas inom sex månader av kraniets ägare med mikrochip och enligt instruktioner som erhålles vid besiktningen. Ansvarig för att märkning sker är björnens ägare. Om besiktningsmannen så begär ska skottplats/fallplats omgående uppvisas. Om skytten på besiktningsmannens begäran inte uppvisar skottplats/fallplats eller om denna inte kan återfinnas eller om skytten vägrar att visa kroppen eller lämna ifrån sig alla proverna, tillfaller hela björnen eller värdet av densamma staten. Björn alternativt delar av björn som inte märks enligt bestämmelserna ovan tillfaller staten. 11. Jakträttshavarens rätt till delar av björnen Under förutsättning att ovan nämnda uppgifter har rapporterats, att samtliga prover har insamlats samt att jakten i övrigt har skett i överensstämmelse med jaktlagstiftning och med villkoren i detta beslut, tillfaller övriga delar av björnen jakträttshavaren. Jakträttshavaren får överlåta en fälld björn till annan person. 12. Försäljning av kött, skinn m.m. Kommersiella aktiviteter som annonsering, köp, byte, försäljning av björnskinn, björnkött eller andra delar av björn samt kommersiell förevisning av björn är förbjudna enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. För björnar skjutna i enlighet med detta beslut kan Jordbruksverkets 1 CITES-intyg 2 om undantag från förbudet inhämtas från Länsstyrelsens besiktningsman. Björnens ägare kan då sälja hela eller delar av björnen vid ett tillfälle och till en mottagare. För ytterligare försäljning av delar av björnen krävs nytt/nya CITES-intyg. Om den nye ägaren vill sälja delarna vidare, krävs nytt CITES-intyg från Jordbruksverket. CITES-intyget gäller för handel inom EU. För export av björn eller produkter av björn till länder utanför EU krävs ett särskilt exporttillstånd 3 från Jordbruksverket. Ytterligare information finns på Jordbruksverkets hemsida ( Beträffande slakt- och kötthantering hänvisas till Livsmedelsverket (telefon ) och deras hemsida, där det finns information om kötthantering, viltslakterier m.m. ( 13. Aktuell information om återstående tilldelning Länsstyrelsen tillhandahåller en telefonsvarare med aktuell information om hur många djur som fällts och vad som återstår av tilldelningen. Denna tele- 1 CITES-intyget är förenat med en avgift om 350 kronor som Jordbruksverket, Jönköping, telefon , fax debiterar. 2 Jordbruksverkets ansökningsblankett SJV E Jordbruksverkets ansökningsblankett SJV E9.22.

6 6 fonsvarare nås via telefonnummer Informationen uppdateras minst en gång per dygn. 14. Avlysning Länsstyrelsen avlyser jakten då det totala antalet djur fällts eller påskjutits och avräknats inom länet eller del av länet eller om jakttiden löpt ut. Länsstyrelsen informerar om avlysningen via telefonsvararen. Annan tillämplig lagstiftning Länsstyrelsen erinrar om bestämmelserna i 27 jaktlagen avseende grundreglerna för jaktens bedrivande och om vad som sägs i 31 samma lag om användning av motordrivna fortskaffningsmedel. Länsstyrelsen hänvisar också till de inskränkningar som görs i 9 jaktförordningen gällande jakttiden och till vad som sägs i bilaga 5 samma förordning om förbjudna medel och metoder för fångst och dödande. I 11 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) finns regler avseende godkända kulgevär. Rekommendationer För att undvika skadeskjutningar av björn rekommenderar Länsstyrelsen att jägare som avser att delta i björnjakt övningsskjuter på björnfigur samt avlägger Björnpasset eller motsvarande. I enlighet med 4 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) rekommenderar länsstyrelsen att inte fälla ensamma årsungar. I enlighet med 5 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) rekommenderar länsstyrelsen att hundarna inte byts under jakt på en och samma björn och under en och samma dag. Länsstyrelsen rekommenderar även att hund som används vid jakten inte har ett arbetssätt som syftar till att hålla björnen i rörelse kontinuerligt. Skälet till detta är att björnar inte är uthålliga för stress under längre tid och kan bl.a. bli överhettade. Enligt 27 i jaktlagen ska jakt bedrivas på så sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Björnskyttar ombeds att tillsammans med besiktningsmannen fylla i det frågeformulär gällande björnjakt som tillhandahålls av SVA och NINA. Övriga upplysningar Fälls björnar med stöd av andra beslut eller dödas på annat sätt under den tid då licensjakt är tillåten efter björn, kommer dessa djur inte att avräknas från licenstilldelningen.

7 7 Bakgrund Björnförekomst och bevarandestatus i landet Björnen är en svårinventerad art eftersom den går i ide på vintern och därmed inte kan inventeras på spårsnö. Sedan år 2001 har särskilda DNAinventeringar genomförts i s, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Skandinaviska Björnprojektet redovisade i juni 2009 sin senaste uppskattning av den svenska björnstammens storlek. Denna uppskattning baserade sig på DNA-inventeringar och älgjägarnas rapportering av björnobservationer. Enligt beräkningen uppskattades björnstammen i Sverige bestå av 3221 ( ) individer hösten Utöver björnstammens storlek beskrev Björnprojektet i den senaste rapporten även den årliga tillväxten i björnstammen både nationellt och fördelad på län. Tillväxttakten har beräknats utifrån jägarobservationer av björn under älgjakten åren Resultaten visade en genomsnittlig årlig tillväxt på 4,5 % i landet. Det bör påpekas att tilldelningen vid björnjakten ökat mycket kraftigt under den studerade tioårsperioden, vilket torde innebära att tillväxten minskat under perioden. På länsnivå har beståndsutvecklingen beräknats vara stabil i Dalarna och. I Gävleborg, Västernorrland, Jämtland och Norrbotten bedöms stammen ha ökat under perioden (data för Gävleborg gäller fram till 2006). Utredningen om de stora rovdjuren gjorde bedömningen att den svenska björnstammen med god marginal har gynnsam bevarandestatus. Vidare bedömde utredningen att riksdagens antagna miniminivå uppfyller gynnsam bevarandestatus. I samband med att Artdatabanken under år 2010 har publicerat en ny nationell rödlista har brunbjörnen upphört att vara klassificerad som nationellt rödlistad och betraktas därmed som livskraftig. Nationella målsättningar för björnstammens utveckling I den av riksdagen antagna propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) anges följande mål för björnarnas antal och utbredning: Miniminivån för björnstammen i Sverige ska vara 100 föryngringar per år, vilket motsvarar ca individer. Målet för björnstammens utbredning bör vara att den fyller ut områdena mellan de nuvarande reproduktionsområdena och att stammens spridning söderut tillåts fortsätta. Regeringen skriver följande i propositionen En ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210): Det faktum att björnförekomsten i såväl det norra som det mellersta rovdjursförvaltningsområdet med bred marginal överstiger den nationella miniminivån har inte inneburit omfattande konflikter eller problem. Totalt sett finns det inget behov av att minska björnstammen i dessa delar, i vissa regioner kan det dock finnas behov av att minska björnstammen. (s. 29) Naturvårdsverket skriver i sitt delegeringsbeslut att acceptansen för en livskraftig björnstam i huvudsak är stor. Likaså är förståelsen för behovet av en

8 8 kontrollerad skydds- och licensjakt efter björn utbredd såväl hos djurägare, markägare och jägare som hos företrädare för bevarandeintressen. Samverkan i Norra rovdjursförvaltningsområdet Licensjakt efter björn i Norra rovdjursförvaltningsområdet har vid upprepade tillfällen diskuterats mellan länsstyrelserna i Norrbottens, s, Jämtlands och Västernorrlands län. Frågan togs upp vid Samverkansrådets sammanträde i Östersund den 30 juni Björnstammens storlek, utveckling och utbredning i länet Den spillningsinventering som genomfördes i hösten 2004 visade att det fanns minst 222 björnar (140 hanar och 82 honor) i länet. Detta är en minimisiffra som inkluderar även ungar. Skandinaviska Björnforskningsprojektet har därefter med statistiska metoder beräknat det faktiska antalet björnar till 272 individer ( ) år Utifrån jägarnas årliga björnobservationer under de första sju älgjaktsdagarna har Skandinaviska Björnprojektet uppskattat den årliga tillväxten i björnpopulationen i för perioden Forskarna kom fram till att björnstammen i länet är stabil och endast har en svag tendens till ökning. Länsstyrelsen bedömer dock att det finns skillnader i utvecklingen av björnstammen i olika delar av länet. Länsstyrelsen räknar idag med att det finns ca 300 björnar i. Björnstammen överstiger därmed den miniminivå som sattes för arten i den regionala förvaltningsplanen för länet, dvs 25 föryngringar per år, motsvarande ca 250 individer. Resultaten från 2004-års spillningsinventering visar att det finns björn i större delen av länet. De flesta honorna hittades i s inland, väldigt få i fjällområdet och i kustlandet. Största antalet björnhonor finns inom Dorotea, Åsele och Sorsele kommuner. Hanarna har en jämnare utbredning i länet, men även här finns de flesta individerna i s inland. Hösten 2009 genomfördes en ny spillningsinventering i länet. Analysresultaten och en förnyad beräkning av björnstammen är dock inte klara när detta beslut tas. De insamlade provernas fördelning indikerar att björnstammen 2009 har i stort sett samma utbredning i länet som år Målsättningar för björnstammen i länet Enligt den regionala förvaltningsplanen för björn ska björnstammen i länet öka ytterligare. Stammen ska bestå av djur. En ökad kolonisering av honor i området mellan nuvarande föryngringsområden är önskvärd. Länet har delats in i förvaltningszoner och björntätheten inom varje förvaltningszon skall vara någorlunda jämn. I området ovanför odlingsgränsen är målsättningen att minska björntätheten med hänsyn till renarnas kalvningsland.

9 9 Problemområden och skador orsakade av björn I betraktas björnen som ett problem främst inom renskötseln, eftersom björnar i kalvningslanden kan döda renkalvar. Nivån av ersättningarna för björnförekomst anses av många renskötare vara alltför låg för att täcka de faktiska skadorna. Björnen är den arten bland rovdjuren som ansvarar för flest angrepp på tamdjur i länet. Trots detta är antalet björnangrepp få varje år. Det är främst får som drabbas. Länets befolkning har i stort en positiv inställning gentemot björnen, även om attityderna har blivit något mindre positiva från år 2004 till I vissa kommuner är det dock många, ibland en majoritet av befolkningen, som tycker att målet för björnstammen i landet är för högt satt och bör minskas. Tidigare björnjakt i länet Under tidigare år var det Naturvårdsverket som beslutade om jakt efter björn under licensjaktsliknande former i s län, efter yttrande från Länsstyrelsen. Under senare år har antalet björnar som fick fällas under jakten ökat. År 2007 nådde tilldelningen sin hittills högsta nivå med 24 björnar och kvoten har legat på denna nivå sedan dess. Avskjutningen har ökat i takt med tilldelningen och en viss överskjutning har förekommit vissa år. Tabell 1: Höstens björnjakter åren Tilldelning Avskjutning (2 i nödvärn) Hanar Honor Okänt/påskjuten Länsstyrelsen har sedan 2002 haft möjlighet att besluta om skyddsjakt efter skadegörande björnindivider. Sådana beslut togs i något eller några fall per år, främst på våren. Således beslutades våren 2010 om skyddsjakt efter björn i kalvningslanden i tre fall. Två björnar fälldes. Annan dödlighet Jakten är den faktorn som sannolikt har störst betydelse för dödligheten bland björnarna i. Illegal jakt på björn förekommer i länet, men i och med att det inte finns forskning med sändarmärkta björnar i länet är det okänt hur omfattande den är. Någon eller några enstaka björnar dödas i trafiken, dock inte varje år.

10 Okänt kön Hona Hane Antal björnar Figur 1. Antalet konstaterade döda björnar i s län Både björnar fällda under jakten och sådana dödade i trafiken inkluderas här. Den kända dödligheten har de senaste tre åren varit relativt hög och legat omkring 10 % av stammens beräknade storlek. Inkomna yttranden Inför 2010 års björnjakt föreslår Svenska Samernas Riksförbunds att tilldelningen ska höjas från de 30 björnar förbundet ansåg behövde fällas under fjolårets jakt. Jakten måste särskilt inriktas på mark ovan odlingsgränsen och inom Malå samebys året-runt-marker där björnen innebär problem för renskötseln. Problematiken med björn i kalvningsland är en högst aktuell fråga. Därför bör mer än 10 björnar fällas ovanför odlingsgränsen. Jägarnas Riksförbund föreslår jakt på 38 björnar. Hela länet ska vara ett sammanhängande förvaltningsområde för att det inte ska finnas några hinder för att beskatta stammen där björn främst uppehåller sig. Jakttiden bör vara 16 augusti till den 31 oktober. Jägarnas Riksförbund understryker vikten av att jakten får bedrivas så säkert och selektivt som möjligt. Förbundet kräver därför att björn ska få skjutas vid åtel. Jägareförbundet föreslår en tilldelning på 35 björnar. Tilldelningen bör delas upp i syfte att fälla mer björnar där stammen är tätare samt ge möjlighet till att den utvecklas där den är glesare. Inom kommunerna Norsjö, Skellefteå, Lövånger och Robertsfors bör 2 björnar få fällas. 5 björnar bör få fällas inom kommunerna Vindeln, Umeå, Vännäs, Bjurholm och Nordmaling. Inom kommunerna Sorsele, Storuman, Malå och Lycksele bör 12 björnar få fällas och inom kommunerna Vilhelmina, Dorotea och Åsele bör 16 björnar få fällas. Det finns indikationer på att björnstammen ökar trots att antalet observerade björnar varit tämligen konstant i den av jägarna utförda björnobsen. Såväl observationer och avskjutning tyder också på att de två kärnområden som anses gå in i söderifrån respektive norrifrån alltmer tycks gå ihop. Jägareförbundet anser att Länsstyrelsen och Naturvårdsverket bör verka för att vårjakt på björn införs samt att det åter blir tillåtet med åteljakt.

11 11 Polismyndigheten i s län, har registrerat ett ärende som avser misstänkt jaktbrott beträffande fälld björnunge i Bäsksele, Vilhelmina kommun. Tilldelningen bör vara samma som föregående år, men den kan eventuellt höjas något utifrån bedömningen av antalet björnar som finns i länet samt erfarenheter från tidigare års skyddsjakt och allmänhetens acceptans på tillgången av björnar. Polismyndigheten har inga synpunkter på det geografiska området där jakten ska bedrivas eller jakttiden. Naturskyddsföreningen i s län, Svenska rovdjursföreningen, Friluftsfrämjandets distriktsförbund och LRF har inte kommit in med några synpunkter. Skäl Motiv för licensjakt Enligt svensk jaktlagstiftning ska eventuella problem och skador som förorsakas av jaktbart vilt i första hand regleras genom jakt. I propositionen En ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210) skriver regeringen att jakt kan hålla rovdjursstammar på en nivå som inte leder till oacceptabla förhållanden mellan människa och rovdjur. En välreglerad jakt kan vara ett sätt att minska rovdjurs påverkan på bytesdjur, att bibehålla deras skygghet för människor, att stärka lokalbefolkningens delaktighet i rovdjursförvaltningen och att öka acceptansen för rovdjur. Regeringen skriver vidare att björnstammen i Sverige under lång tid har ökat utan att skadefrekvensen har ökat i motsvarande grad. Regeringen menar vidare att björnstammen har gynnsam bevarandestatus och att den normala jaktformen därför bör vara licensjakt. Den svenska björnstammen bedöms ha vuxit till cirka björnar år Arten har på grund av denna ökning i år lämnat den svenska rödlistan och den har av Artdatabanken bedömts som livskraftig. Vidare bedöms arten ha en gynnsam bevarandestatus. Juridiska förutsättningar för licensjakt efter björn Art- och habitatdirektivet förbjuder avsiktligt dödande av bland annat björnar. De möjligheter till undantag från förbudet som direktivet medger genomförs med motsvarande bestämmelser i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). I 23 c jaktförordningen regleras förutsättningarna för licensjakt efter stora rovdjur: om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde får beslut om jakt meddelas. Jakten måste också vara lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning och ske selektivt och under strängt kontrollerade former. Bestämmelsen motsvarar Art- och habitatdirektivets artikel 16.1.e. Artikeln stadgar att om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens be-

12 12 stånd i dess naturliga utbredningsområde, får beslut om undantag från fredning meddelas. Ytterligare förutsättningar är att undantaget tillåts under strängt kontrollerade förhållanden, selektivt och i begränsad omfattning. Undantaget får enbart röra vissa exemplar av arten i en begränsad mängd, som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna. Enligt 23 d jaktförordningen får Naturvårdsverket besluta om licensjakt efter björn. Enligt 24 b i samma förordning får Naturvårdsverket delegera rätten att besluta om licensjakt efter björn till län med reproducerande stam av björn, även om en miniminivå för stammen inte har fastställts. Delegeringen ska i så fall innefatta ett högsta antal djur som får fällas. Antalet björnar som får fällas Naturvårdsverket har överlämnat rätten att besluta om skydds- och licensjakt efter björn till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet för perioden 1 juli 2010 till 30 juni Då det saknas fastställda miniminivåer för länen och för förvaltningsområdet angav Naturvårdsverket enligt 24 b jaktförordningen ett högsta antal djur som får fällas, totalt 241 björnar. Naturvårdsverket har betonat i sitt delegeringsbeslut avseende björnjakten i Norra rovdjursförvaltningsområdet att det maximala antalet björnar som får fällas med stöd av länsstyrelsernas beslut inte är en kvot som ska fyllas utan ett maximalt handlingsutrymme för beslut om skydds- och licensjakt som kan utnyttjas. Länsstyrelsen måste vid varje tillfälle bedöma om ett beslut om jakt uppfyller de förutsättningar för skydds- eller licensjakt som anges i 23 a respektive 23 c jaktförordningen. Länsstyrelsen beslutar om licensjakt efter 25 björnar. Tilldelningen ligger därmed knappt över fjolårets, och avskjutningen på samma nivå som 2009, om samtliga tilldelade björnar fälls. Utifrån tidigare års skyddsjakt efter björn och med tanke på att två björnar redan har fällts gör Länsstyrelsen bedömningen att den totala avskjutningen av björn i s län år 2010 kommer att ligga knappt under 10 % av den beräknade stammen. Därmed bör stammen hållas på samma nivå eller visa en svag ökning. Länsstyrelsens beslut ligger därmed lägre än den tilldelning som de inkomna yttrandena föreslog. Länsstyrelsen anser det vara oklokt att göra några stora förändringar i björnjakten innevarande höst, i och med att vi väntar på resultat från 2009-års spillningsinsamling och en ny beräkning av björnstammen i länet. Utifrån dessa resultat bör björnförvaltningen i länet diskuteras framöver. I detta arbete har den hos Länsstyrelsen inrättade Viltförvaltningsdelegationen en viktig roll. En sådan diskussion måste också föras i samverkan med resterande län i Norra rovdjursförvaltningsområdet. Områdesindelning I detta beslut bibehåller Länsstyrelsen den områdesindelning som föreslås i den regionala förvaltningsplanen för björnen och som har tillämpats under

13 13 björnjakten även tidigare år. Området ovan odlingsgränsen särbehandlas på så sätt att samtliga björnar skulle kunna fällas där, medan det i resterande del av länet maximalt får fällas 16 djur. Anledningen till detta är renskötselns problem med björn i kalvningslanden. I avvaktan på resultat från en pågående stor undersökning om björnens predation på ren som för närvarande genomförs i Norrbottens län menar Länsstyrelsen att förvaltningsplanens indelning av länet bör bibehållas. Åteljakt Åteljakt på björn har diskuterats flitigt sedan denna jaktform förbjöds i Sverige Naturvårdsverket har under flera år utrett frågan och har gett bidrag till Skandinaviska Björnprojektet för att studera åtlingens effekter på björn ur vetenskaplig synvinkel, bland annat i s län. Länsstyrelsen menar att en åteljakt på björn under säsongen 2010 i s län kan belysa åteljaktens praktiska sidor. Länsstyrelsen anser att är ett lämpligt län för utvärdering av åteljakt på björn. Björnstammen är ojämnt fördelad i länet, vilket återspeglar förhållandena i andra björnlän i Sverige. I många delar av finns en övervikt av unga hannar bland björnarna, vilka antas ha störst sannolikhet att bli problembjörnar. är också det län i Sverige där vi vet mest om björnstammen generellt, i och med att det har genomförts två björnspillningsinsamlingar för DNA-analys. Resultaten från insamlingen 2009 planeras att vara klara när björnjakten 2010 ska utvärderas. s län har tidigare föreslagits av Svenska Jägareförbundet som ett lämpligt län för att bedriva försöksjakt med åtel på björn. Åtling av björn kan ha negativa konsekvenser. För att undvika sådana och för att möjliggöra en noggrann utvärdering av jakten är strikta villkor nödvändiga. Länsstyrelsen beslutar därför om långtgående villkor för åteljakten i. Dessa villkor omfattar även en utförlig dokumentation av åteljakten, som ska vara basen för den utvärdering som ska genomföras efter jaktens avslutande. Hundanvändning Under senare år har det utvecklats jaktmetoder där det används ett flertal drivande hundar vid jakt, framför allt på björn men även på lodjur. Användandet av koppel där ett flertal hundar släpps för att på plats ställa eller driva fram djuret skiljer sig starkt från den i Sverige traditionella hundjakten med en eller max två hundar. En jakt med få hundar är att föredra ur ett etiskt perspektiv. Björnar är inte uthålliga för stress under längre tid och kan bl.a. bli överhettade. Enligt 27 i jaktlagen ska jakt bedrivas på så sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande.

14 14 Djur som inte får fällas Enligt detta beslut får björnhona som åtföljs av ungar samt de ungar som följer björnhona (oavsett ungarnas ålder) inte fällas. Det rekommenderas också att ensamma årsungar av björn inte fälls. Dessa bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) samt skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om att jakten inte ska ske under uppfödningsperioden. Bestämmelserna följer också intentionen i nationella åtgärdsprogrammet för bevarande av björn i Sverige att hålla jakttrycket på honor på en lägre nivå än på hannar. I åtgärdsprogrammet konstateras också att ensamma årsungar av björn kan klara sig utan sin mor. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt varierar storleken mellan årsunge och fjolårsunge mycket varför det kan vara svårt att skilja dessa ålderskategorier åt i fält. Därmed bedömer myndigheterna att det inte kan ställas ett krav på att jägaren ska kunna skilja dessa åt före skottet. Provtagning Från samtliga björnar tas ett antal prover som används för att förbättra kunskapsunderlaget för björnförvaltningen samt för uppföljning av jaktens effekter. Proverna används i följande syfte: spene används för att bestämma om hona har varit digivande vid jakten; kindtand används till åldersbestämning; könsdelar används till studier om könsmognad och reproduktionshistoria; hårprov används för födovalsanalys; muskelprov används för genetiska analyser; hudprov används som reservprov bl.a. för genetiska analyser. Länsstyrelsens bedömning Den av Länsstyrelsen beslutade licensjakten efter björn håller sig inom ramarna för Naturvårdsverkets delegeringsbeslut, följer den regionala förvaltningsplanen för arten och kommer inte att påverka björnstammen i länet negativt i stort. Ett av syftena med beslutet är att ytterligare minska björnstammen i fjälltrakterna, medan antalet björnar ska öka i länets centrala delar där stammen är glesare idag. Länsstyrelsen gör den bedömningen att det inte är meningsfullt att ändra tilldelningens storlek och jaktområdenas indelning förrän resultat av 2009 års spillningsinventering är klara. Länsstyrelsen bedömer också att den åteljakt på björn som med detta beslut tillåts i kommer att tillföra viktig kunskap om denna jaktforms för- och nackdelar. För att undvika eventuella direkta negativa effekter av åteljakten i länet är det viktigt att strikta villkor tillämpas. Villkoren i detta beslut har arbetats fram av Länsstyrelsen i samverkan med Svenska Jägareförbundet, Skandinaviska Björnprojektet och Naturvårdsverket och efter samråd med Jordbruksverket. Länsstyrelsen menar att negativa effekter av åtlingen kan undvikas med dessa villkor.

15

16 16 Sändlista: Svenska Samernas Riksförbund Jägareförbundet Jägarnas Riksförbund Polismyndigheten i s län Kopia via e-post till: Naturskyddsföreningen Svenska rovdjursföreningen Friluftsfrämjandets distriktsförbund Lantbrukarnas Riksförbund Samtliga kommuner i s län Naturvårdsverket Länsstyrelserna i Norrbottens län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Sametinget Viltskadecenter Skandinaviska Björnprojektet Miljödepartementet Jordbruksdepartementet Jordbruksverket Statens Veterinärmedicinska Anstalt Naturhistoriska Riksmuseet Direktoratet för naturförvaltning (Norge) Fylkesmannen i Nordland

17 17 Bilaga 1 HUR MAN ÖVERKLAGAR Var ska beslutet överklagas? Länsstyrelsens beslut kan överklagas hos Naturvårdsverket. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Länsstyrelsen. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Länsstyrelsen överklagandet och handlingarna till Naturvårdsverket. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknad. I skrivelsen ska Ni ange: o Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, o vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendets diarienummer, o hur Ni anser att Länsstyrelsens beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet. I så fall bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.

18 18 Bilaga 2 Villkor för åteljakt på björn i s län 2010 Följande villkor ska följas av dem som bedriver licensjakt på björn med hjälp av åtel. Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott finns i 43 och 44 samma lag. 1. Åteljakt på björn får genomföras i hela s län, med de begränsningar som framgår av villkor 6 samt 8 a-g nedan. 2. Jakt vid åtel får bedrivas under samma jakttid som licensjakt på björn i övrigt genomförs i s län. 3. Ingen separat jaktkvot fastställs för åteljakt. 4. Jägareförbundet genomför utbildningar för personer som ämnar bedriva åteljakt på björn. Utbildningens omfång och innehåll bestäms efter samråd med Länsstyrelsen. 5. En person (åtelansvarig) är ansvarig för varje åtel. Maximalt en åtel får anläggas per åtelansvarig. 6. Åtel får bara anläggas om markägaren har gett tillstånd till detta. På Statens mark ovan odlingsgränsen ska även berört älgjaktlag och berörd sameby ha gett sitt medgivande. 7. Åtelansvarig ansvarar för att åteln motsvarar riktlinjerna om placering och material enligt villkor 8 a-g. 8. Åtelns läge och beskaffenhet. a. Avstånd till närmaste permanent bebodda hus, till fritidshus som har sophämtning och till permanent anlagd och skyltad campingplats ska vara minst 2000 m. Det är åtelansvarigs ansvar att kontakta eventuella andra personer som under perioden 1 augusti 31 oktober 2010 tillfälligt bor inom m från åteln och upplysa dessa om åtelverksamheten. b. Avstånd till väg (även skogsbilväg) ska vara minst 200 m. c. Avstånd till vandringsled ska vara minst 500 m. d. Åteln ska ej vara synlig från väg eller vandringsled. e. Som åtelmaterial får användas vilt och viltfångat fisk från samma eller angränsande kommun (även slaktrester från jakt på älg eller annat vilt), oförädlat vegetabiliskt material eller mindre förädlade vegetabiliska produkter avsedda för utfodring av djur. Rester från tamdjur får inte användas (till tamdjur räknas även ren).

19 19 f. Vid åtling med större vilt får en (1) djurkropp läggas ut. Mängden åtelmaterial av annat slag (inklusive mindre vilt, viltslaktrester etc.) får uppgå till högst 25 kg g. Det rekommenderas att åtelmaterial och mängd följer Björnprojektets exempel: 5 kilo viltkött eller fisk, 5 kilo majs och 2,5 kilo melass per vecka 9. Åtelmaterial får läggas ut från och med 1 augusti 2010 till den dagen då sista tilldelade björnen fälls eller, i det fall inte alla tilldelade björnar fälls, till och med 15 oktober Senast den 20 oktober 2010 eller fem dagar efter att sista björnen har fällts ska allt åtelmaterial vara bortplockat och åtelplatsen återställd till ett sådant skick att björnar inte förväntas lockas dit. 10. Åtel ska anmälas av åtelansvarig till Länsstyrelsen senast sju dagar innan åtling ska påbörjas på platsen. Jämför beslutets villkor 4 (sida 2). Länsstyrelsen registerför samtliga åtlar i Rovdjursforum. 11. Länsstyrelsen genomför tillsyn av åtlar för björnjakt genom fältbesök, både under och efter jaktperioden. 12. Fler personer än åtelansvarig får bedriva åteljakt vid den åtelansvariges åtel om åtelansvarig medger detta. 13. Åtlar får läggas ut i syfte att bedriva vaktjakt på björn eller för att släppa hund på spår av björn som har besökt åteln. 14. Samtliga åtelansvariga ska ha genomgått den utbildning i åteljakt som Jägareförbundet tillhandahåller. 15. Dokumentation a. Var och en som bedriver åteljakt på björn ska dokumentera och rapportera sin verksamhet. b. Om flera personer bedriver jakt vid samma åtel ska åtelansvarig sammanställa samtliga personers dokumentation. c. Dokumentationen ska följa befintlig rapportmall (Bilaga 6). d. Dokumentationen ska lämnas av åtelansvarig till Jägareförbundet senast den 15 november e. Jägareförbundet ska sammanställa den inkomna dokumentationen och överlämna en preliminär sammanställning till Länsstyrelsen senast den 15 december Utvärdering av åteljakten görs av Jägareförbundet, Länsstyrelsen och Naturvårdsverket i samverkan. 17. I övrigt gäller för åteljakt på björn samma villkor som för licensjakt på björn i s län hösten 2010.

20

21 Bilaga 3 PÅSKJUTEN BJÖRN - PLATSUNDERSÖKNING OCH EFTERSÖK 1. Ifylls av länsstyrelsens besiktningsman tillsammans med skytt och jaktledare då björn påskjutits, men inte påträffats död eller avlivats på skottplatsen. Blanketten ifylls även vid skyddsjakt. Uppgifterna registreras av besiktningsmannen i Rovdjursforum. 2. Kopia sänds till SVA oberoende av om prover insamlats. då björn År Månad Dag Klockslag Tim Min Länsstyrelsens Id-nr DATUM en påsköts ANMÄLAN PÅSKJUTEN MED STÖD AV PLATSUNDERS. /EFTERSÖK Tidpunkt då påskjutningen anmäldes Licensjakt myndighetsbeslut Bara platsundersökning År Månad Dag Klockslag Tim Min Skyddsjakt myndighetsbeslut Eftersök och platsundersökning Annat, ange vilket? Anmäld till Djur som fälls med stöd av 28 JF, 40 b JF, 9 JL och 24 kap BrB ska anmälas till polismyndigheten, som ansvarar för dokumentation och hantering av dessa djur. Detsamma gäller trafikdödat djur och djur som påträffas dött (fallvilt). Namn Telefon Mobiltelefon SKYTT Adress Postnr Postadress e-postadress Land om annat än Sverige Namn Telefon Mobiltelefon JAKTLEDARE Adress Postnr Postadress Skottplats (ange namn som finns på karta 1: ) Detaljerad karta över platsundersökning och eftersök ska bifogas Koordinater Rikets nät Jaktområde (vid licensjakt) Län Kommun PLATS OCH AVLOSSADE SKOTT Skjutavstånd. Avstånd mellan skytt och björn då björnen påsköts med första skott? m Hur regerade björnen? Stod still Gick i normal takt Sprang Hur många skott avlossades mot björnen? Användes stöd vid första skottet? Ja Ange var skottet/skotten träffade? Skott 1 Skott 2 Skott 3 Nej Tecknade björnen för träff efter skott/skotten? Lämnade björnen synligt blodspår då den lämnade skottplatsen? Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Hur långt kunde blodspåret följas? Eftersöksjägarens namn Telefon Mobiltelefon m Användes hund vid eftersöket? Ja Nej Klockslag då eftersöket startade Tim Min PLATSUNDER- SÖKNING OCH EFTERSÖK Om Ja. Ange hundras och om flera Hund 1 Hund 2 Hund 3 hundar använts ange ordningsföljd Enbart löshund Enbart spårhund Spårhund/löshund Löshund/spårhund PROV RESULTAT ELLER BEDÖMNING AV BJÖRNENS SKADOR Tillhörde hund och hundförare det egna jaktlaget? Var eftersöksekipaget tränat på annat sätt Hur långt kunde björnen spåras från skottplats till sista björnspår? Har DNA från den påskjutna björnen insamlats? Har DNA-prover överlämnats till besiktningsmannen? Eftersök har genomförts till dess Jaktledarens bedömning av björnens skador då björnen inte påträffats död eller avlivats? Grund för bedömningen ovan? Skriftlig utförlig motivering krävs! Kompletterande information lämnas på sidan 2. Besiktningsman Ja Nej Var eftersöksekipaget utbildat/testat på björn? Ja Nej Har avlossade kulor återfunnits? Ange antal och var. Ja m Klockslag då eftersöket avslutades Blod Hår Kött/vävnad Spillning Nej Björnen påträffats död Björnen är oskadad Insamlade prover ska snarast sändas till SVA Jaktledare UNDER- SKRIFTER Namnförtydligande Namnförtydligande Björnen påträffats skadad och avlivats Björnen är lätt skadad Ja Tim Björnen inte kan anträffas Nej Björnen är allvarligt skadad Min N A T U RV Å RD S V E R K E T , B L A NKE T T P Å S K J U T E N B J Ö R N P LAT S UN D E R S Ö K N I NG O C H E F T E R S Ö K, V E RS I O N 1.0 R F N N A T U R

22 KOMPLET- TERANDE INFORMA- TION Bilaga 3, Sidan 2

23 REGISTRERING AV FÄLLD/DÖD BJÖRN 1. Ifylld blankett lämnas till länsstyrelsens besiktningsman, som registrerar relevanta uppgifter i Rovdjursforum. 2. Kopia sänds till SVA av besiktningsman. Tidpunkt då björnen fälldes/påsköts DATUM År Månad Dag Klockslag Tim Min Länsstyrelsens Id-nr Bilaga 4 FÄLLD MED STÖD AV (även fallvilt) ANMÄLAN Licensjakt myndighetsbeslut Skyddsjakt myndigetsbeslut Annat, ange vilket? Djur som fälls med stöd av 28 JF, 40 b JF, 9 JL och 24 kap BrB ska anmälas till polismyndigheten och det är polisen och inte länsstyrelsen, som har ansvar för dokumentation och hantering av dessa djur. Detsamma gäller trafikdödat djur och djur som påträffas dött (fallvilt). Tidpunkt då björnen anmäldes År Månad Dag Klockslag Tim Min Anmäld till Namn Telefon Mobiltelefon SKYTT Adress Postnr Postadress e-postadress Land om annat än Sverige Namn Telefon Mobiltelefon JAKT- LEDARE Adress Postnr Postadress Skottplats (ange namn som finns på karta 1: ) PLATS Jaktområde (vid licensjakt) Koordinater Rikets nät (RT 90) Län Kommun Riktad björnjakt Älgjakt Skjuten från postställe Skjuten vid gå/smygjakt JAKTSÄTT m.m. Skjuten för hund Ange antal hundar På annat sätt (ange vilket) (flera alt. kan anges) Antal deltagande jägare Antal avlossade skott Antal björnar då jakt inleddes Hjälp av spårsnö HJÄLPMEDEL VID SKYDDSJAKT MÄRKT DJUR KÖN OCH ÅLDER VIKTER (vägda) PROVER MÅTT Snöskoter Helikopter Annat Tatuerad på insidan av läpparna ange nr Radiohalsband ange nr Öronmärke V/H öra ange färg och nr Implantatsändare i bukhålan Hane Hona Ålder uppskatta björnens ålder Totalvikt kg (inte urtagen) Tillhandahålls för besiktningsman Passad vikt kg Slaktvikt (kg) Tand Könsdelar Hårprov Hudprov Spene Muskel (referensprov) MÅTT, VIKTER OCH PROVER TAS INTE OM HELA BJÖRNEN TILLFALLER STATEN 1. Bröstomfång 2. Kroppslängd utan svans 3. Huvudomkrets största 4. Huvudlängd 5. Framfot bredd 6. Bakfot längd utan klor Största spene längd x bredd Testiklar längd cm cm cm cm cm cm mm mm N A T U RV Å RD S V E R K E T , B LA NK E T T R E G I S T R E R I N G A V F Ä L L D/DÖ D B J Ö RN, V E R S I O N 1. 0 R F N N A T U R

24 Bilaga 4, sidan 2 MÅTTHJÄLP MÅTT, VIKTER OCH PROVER TAS INTE OM HELA BJÖRNEN TILLFALLER STATEN Mät på oflådd björn. Använd plastmåttband och skjutmått samt lämplig våg. Mått av fram- och bakfots dynor mäts på djurets H sida. Vägda vikter anges i kg med minst en decimal. Minst en vikt ska anges. 1. Bröstomfång Mät strax bakom frambenen (se skiss). 2. Kroppslängd Björnen i bröstläge. Nosen mot underlaget. Mät från nosspets till svansrot genom att följa kroppens kontur (se skiss). 3. Huvudomkrets Huvudets största omkrets (se skiss). 4. Huvudlängd Mät från nosspets till skallbenets bakkant (se skiss). 5. Framfots bredd Mät stora dynans bredd (se skiss). 6. Bakfots längd Mät trampdynors största längd utan klor (se skiss). Största spene alt. Testiklar Största spenens höjd x bredd vid basen (använd skjutmått). Längd x bredd av båda testiklarna. Mät på oflådd kropp (använd skjutmått).

25 Bilaga 5 BESIKTNING, PROVTAGNING OCH MÄRKNING AV FÄLLD/DÖD BJÖRN 1. Blanketten fylls i av länsstyrelsens besiktningsman som registrerar relevanta uppgifter i Rovdjursforum. 2. Kopia medföljer prover som sänds till SVA. Besiktningsdatum och klockslag År Månad Dag Klockslag Tim Min Länsstyrelsens Id-nr DATUM ANMÄLAN BESIKTNING AV BESIKTNING VAR KONTROLL AV LÄMNADE UPPGIFTER NOTERA SYNLIGA SKADOR Besiktningsmannen fick kännedom om fälld björn År Månad Dag Klockslag Tim Min Från vem Helkropp (oflådd) Helkropp (urtagen) Helkropp och åtskilt skinn Slaktkropp och åtskilt skinn På skottplatsen/fallplatsen Slakteri (ange var) På annan plats (ange var) Platsangivelser Djurets ev. märkning Djurets vikt Djurets kön Bedömd ålder Eventuella rättelser skrivs under anmärkning nedan Färska skador Äldre skador PROVER SÄRSKILD PROVTAG- NING Tand Könsdelar Hårprov Muskelprov Spene Hudprov (referensprov) Största spenens diameter vid basen mm Största spenens höjd Vätska i spenar Ja Nej Vätskans färg Vit Svagt vit Genomskinlig Öppna magsäcken och ange maginnehållet Öppna tarmen och ange eventuell parasitförekomst mm ANMÄRKNING EV. TIDIGARE MÄRKNING Skriv mikrochipnr Skanning av kropp efter ev. tidigare mikrochip (ange placering) MÄRKNING VID BESIKTNING, CITESINTYG Skinn - mikrochipnr Namn Nymärkning med synligt mikrochip (ange placering om annat än flåsnitt) Plats för nr på eventuellt CITES-tillstånd Telefon BJÖRN- SKINNETS ÄGARE Adress Mobiltelefon Postnummer Postadress Land om annat än Sverige CHIP FÖR MÄRKNING AV BJÖRNKRANIE OCH KVITTENS AV CHIP Kranie - mikrochipnr Namnunderskrift Chip för märkning av kranie är överlämnat och kvitterat Namnförtydligande Namn Telefon BJÖRN- KRANIETS ÄGARE BESIKTNING, PROVTAGNING OCH MÄRKNING UTFÖRD AV Adress Mobiltelefon Postnummer Postadress Land om annat än Sverige Besiktningsman Mobiltelefon Länsstyrelse Underskrift e-postadress N A T U R UV Å R D S V E R K E T 20 10, B LA NK E T T B E S I K T N I N G, P RO V T A G NI NG O CH M Ä R K N I N G A V F Ä L L D/DÖ D B J Ö R N, V E R S I O N 1. 0 R F N N A T U R

26 PROVTAGNING Från en björn fälld under licensjakt där skinn, skelett (inkl. kraniet) och kött får behållas tas följande prover. För björnar som sänds hela till SVA sker prov- och måttagning vid anstalten! Bilaga 5, sidan 2 Proverna packas var för sig i väl förslutna, märkta plastpåsar (ange typ av prov och björnens id). Hårprover i papperskuvert. Frys sedan proverna så fort som möjligt. Skicka de frysta proverna, som brev eller paket som är framme nästa dag tillsammans med kopior av denna blankett och blanketten Registrering av fälld/död björn till: Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Obduktionssalen, Viltsektionen, Travvägen 12A, Uppsala. Märk försändelsen BJÖRNPROVER. Referensprovet skickas i separat försändelse! För ytterlagare information kontakta: Arne Söderberg, SVA, telefon , mobil TAND För åldersbestämning. 1:a premolaren i första hand överkäken och i andra hand underkäken (fig. 1). Skär runt tanden med en tandmejsel eller tunnbladig spetsig kniv tills dess tanden kan plockas loss med fingrarna, notera att tandroten är bakåtböjd. BRYT EJ! Tandroten bryts lätt, och åldersbestämningen blir då felaktig. Om tanden bryts ska ytterligare en tand tas! KÖNSDEL För kontroll av könsmognad samt undersökning av eventuella sjukliga förändringar. På hanbjörnar tas båda testiklarna. På honor tas livmodern och äggstockar (fig. 2). Tjockleken på livmodern är maximalt 1,5 cm. Är du osäker kan du föra in en trubbig pinne i vaginan, och på så sätt se var livmodern är. Försök att skära av livmodern så långt bak som möjligt helst en bit in i kanalen i bäckenet och se till att hela livmodern med båda äggstockarna kommer med. HÅRPROV MUSKEL- PROV HUDPROV För analys av födoval. Ryck loss minst 50 hårstrån från ryggen (puckeln). Låt dessa torka innan de packas, helst i papperskuvert. Ta ej i hårrötterna utan gummihandskar. För analys av släktskap. Tag en bit muskelvävnad motsvarande ca 2x2x2 cm. Skär loss en hudbit från buksnittet. Hudbiten bör vara minst 1 x 5 cm. Referensprov, som sändes till SVA i separat försändelse. SPENE För analys av björnhonornas reproduktionsstatus. Identifiera den största spenen (av totalt 6 spenar). Det ska vara den spene för vilken vätska och mått anges i protokollet. Använd stansverktyget, det speciellt framtagna verktyget, för att skära ut provbiten med spene och underliggande juvervävnad (liknar underhudsfett). Gummikorken som skyddar den vassa ändan flyttas först till den trubbiga ändan, som grepp och skydd för handen. Placera stansverktyget över spenen, skär med skruvande rörelser genom hud och underhudsvävnad ända ner till ren muskulatur (bukvägg- eller bröstkorgsmuskulatur). Dra därefter provspenen uppåt och använd kniv för att skära loss "botten" på den cylinder vävnad som bildats. Var noga med att skära så pass långt ner, att alla vävnadslager (eventuell juvervävnad) ovanför muskulaturen följer med.