KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 8 maj kl. 13:00 ca Var: Fatburen (KSL), Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. Program

Transkript

1 KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 8 maj kl. 13:00 ca Var: Fatburen (KSL), Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. Vid årets första möte redovisas projekt som är på gång. Därutöver som vanligt info om aktuella frågor inom förbundet och i omvärlden och tillfälle att diskutera önskemål och synpunkter på förbundets verksamhet. Varmt välkommen! Göran Andersson, förbundssekreterare och Malin Täppefur, chef SLB analys Program Luften i regionen 2014, redovisning av mätresultat. Kristina Eneroth, SLB analys Kartläggning av sothalter i Stockholm, Uppsala och Gävleborgs län. Anders Engström Nylén, SLB analys Förbundsinformation Om tilläggsprogram 2015, årets uppdatering av emissionsdatabasen, ny styrelse , regional luftvårdsdag 1/10, upphandling av miljöanalysenhet, etc. Diskussion och frågor Avslut ca: 15:30 Deltagaranmälan senast måndag 4/5 till goran.andersson@ksl.se Östra Sveriges Luftvårdsförbund Box STOCKHOLM T goran.andersson@ksl.se Vägbeskrivning:

2 8/5 2015: KONTAKTOMBUDSMÖTE Deltagare: Förnamn Efternamn Organisation Peter Strömbäck Bollnäs kommun Dan Arvidsson Botkyrka kommun Johan Rydén Danderyds kommun Pia Johansson Ekerö kommun Peter Jensen Urstad Eskilstuna kommun Leila Johansson Flens kommun Lisa Bergquist Gävle kommun Mattias Hedman Lidingö stad Cathy Hill Länsstyrelsen Stockholm Henrik Larsson Länsstyrelsen Stockholm Birgitta Held Paulie Nacka kommun Bo Gustaver Nyköpings kommun Karina Hälleberg Salems kommun Kristina Eneroth SLB analys Anders Engström Nylén SLB analys Malin Täppefur SLB analys Katarina Tittelbach Sollentuna kommun Emma Nordling Stockholm stad Jens Doverborg Strängnäs kommun Åsa Sahlqvist Svedavia Arlanda Erika Klang Westin Söderhamns kommun Eva Ryblad Södertälje kommun Lena Ahlgren Södra Roslagens Miljö och hälsoskyddsförbund Kerstin Gustavsson Trafikverket Harry Bertilsson Upplands Väsby kommun Birgitta Hillblom Upplands Väsby kommun Christer Solander Uppsala kommun Karin Palmqvist Larsson Österåkers kommun Göran Andersson Östra Sveriges luftvårdsförbund Bengt Fladvad Östra Sveriges luftvårdsförbund

3 Sedan vi sågs senast (17/10) Luften i regionen 2014, rapport Kartläggning av sothalter i Stockholm, Uppsala och Gävleborgs län. Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsplanering 2015 Ny hemsida. Arbete pågår, i drift under 2015 Ny styrelse fr o m förbundsstämman 24 april Upphandling av miljöanalysfunktion offertunderlag < 16 juni öppning av anbud 12 oktober

4 Styrelse Landsting Ordinarie Ersättare Stockholms län Erik Östman (C) Kerstin Nöre Söderbaum (MP) Thore Nyman (S) VAKANT (RgrR) Uppsala län Bengt Fladvad (MP), ordf. Johan Edstav (MP) Kommuner Stockholms län Hans Peters (C), v. ordf. Göran Nygren (M) Harry Bouveng (M) Lars Jilmstad (M) Jan Åke Willumsen (FP) Bo Eriksson (FP) Måns Lönnroth (S) Inger Andersson (S) Freddie Lundkvist (S) Jacques de Maré (MP) Uppsala län Cecilia Forss (M) Jacob Spangenberg (C) Gävleborgs län Nomineras senare Nomineras senare Sörmlands län Arne Jonsson (C) VAKANT Företag och statliga myndigheter HC Hansson Peter Huledal Jan Erik Haglund VAKANT Ulf Wikström Sofi Erselius Intresse och ideella organisationer F n inga medlemmar i förbundet.

5 och på gång framöver! Verksamhetsöversyn (SKVVF och OSLVF) Tilläggsprogram 2015 Kartläggning av aerosoler med satellitbilder Nyhetsbrev Regional luftvårdsdag

6 Kontaktombudsmöte hösten 2015 Fredag 9 oktober? Öppna för fler deltagare! Viktigt att kontaktombuden sprider information inom sin organisation! Förslag/önskemål på presentationer? Videolänk via internet?

7 Luften år 2014 The Capital of Scandinavia

8 Luften i regionen år års resultat från mätningar av luftföroreningar och meteorologi Jämförelse med miljökvalitetsnormer, EUgräns-/målvärden och miljökvalitetsmålet Frisk luft Jämförelser med tidigare år Mätvärden rapporterade till Naturvårdsverket via datavärden IVL (31 mars 2015) Sid 2

9 Regionalt mätprogram Gemensamma mätningar 1 regional bakgrundsstation 2 urbana bakgrundstationer 4 meteorologiska master Enskilda kommuner/trafikverket Lokala mätningar i trafikmiljö Stockholms innerstad Hornsgatan Sveavägen Norrlandsgatan Folkungatan (tillfälligt nermonterad) Sid 3

10 Mätningar av halter i regional bakgrund Norr Malma, 15 km nordväst om Norrtälje Landsbygd, öppet fält Meteorologi + luftföroreningar Huvudsyfte att mäta import av luftföroreningar till regionen Sid 4

11 Mätningar av halter i urban bakgrund Torkel Knutssonsgatan i Stockholm Klostergatan i Uppsala Ovantakisluten innerstadsbebyggelse Huvudsyfte att mäta halter av luftföroreningar representativa för tätort Sid 5

12 Mätningar av halter i i trafikmiljö (lokala mätningar) Mätningar vid infartsleder och i gaturum (skolor) Risk för överskridanden av gränsvärden Ger tillsammans med gemensamma regionala mätningar viktiga underlag för åtgärder, t ex för PM10 Sid 6

13 Ändamål med mätningar Kontrollera om MKN och MKM uppfylls Bedöma haltutvecklingen över tid Ta fram underlag för åtgärder som syftar till att förbättra luftkvaliteten Följa upp effekter av åtgärder som vidtagits för att förbättra luftkvaliteten Meteorologiska mätningar: indata till spridningsmodeller Verifiera modellberäkningar Sid 7

14 Hur bra ska luften bli? Miljökvalitetsnormer juridiskt bindande högsta nivåer ( tak, olagliga att överskrida). Miljökvalitetsmål baseras på bl.a. WHO:s och KI:s riktvärden för hälsan Normer och åtgärdsprogram styr i riktning mot miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål vägledande för kommuner, myndigheter och andra aktörer. Forskningen visar på negativa hälsoeffekter även under miljökvalitetsmålens nivåer. Enligt Luftkvalitetsförordning och EU-direktiv ska känsliga befolknings-grupper särskilt beaktas Sid 8

15 Hur var luftkvaliteten år 2014? Partiklar, PM10 i bakgrundsluften Station Typ Medel 2014 g/m 3 Medel 5 år MKN MKM g/m 3 Norr Malma, Norrtälje RB Torkel Kn, Sthlm UB Klostergatan, Uppsala UB 13 - Sid 9

16 Partiklar, PM10 Utsläppskälla: Vägtrafik, slitagepartiklar Station Typ Medel 2014 g/m 3 Medel 5 år MKN MKM g/m 3 Hornsgatan,Sthlm GATURUM Sveavägen, Sthlm GATURUM Norrlandsgatan, Sthlm GATURUM E4 Lilla Essingen, Sthlm TRAFIKLED Töjnaskolan, Sollentuna FÖRORT 11 - E4 Häggvik, Sollentuna TRAFIKLED Kungsgatan, Uppsala GATURUM Södra Kungsg, Gävle GATURUM 16 - Turingegatan, Södertälje GATURUM Birkakorset, Södertälje GATURUM 22 - Sid 10

17 Månadsmedelvärden för PM10 Sid 11

18 Trend PM10, årsmedelvärden Årsmedelvärden i gatunivå har minskat med ca 30 %. Minskat vägslitage med färre dubbdäck, minskad intransport, dammbindning, städning. MKN och EU-norm avseende årsmedelvärden klarades år 2014 Sid 12

19 Dygnsnormen för PM10 svårast att klara Antalet höga dygnsvärden i gatunivå har minskat. MKN och EU-norm avseende höga dygnsvärden klarades överallt förutom L Essingen. Minskat vägslitage med färre dubbdäck, minskad intransport, städning, dammbindning. En bit kvar... om vi ska klara normen utan dammbinding för att klara miljökvalitetmålet Sid 13

20 Partiklar, PM2.5 Utsläppskälla: Intransport från andra länder, förbränningsprocesser (trafik och energi) Station Typ Medel 2014 g/m 3 Medel 5 år MKN MKM g/m 3 Norr Malma, Norrtälje RB 5,0 4,2 Torkel Kn, Sthlm UB 6,4 5,8 Klostergatan, Uppsala UB 5,6 - Töjnaskolan, Sollentuna FÖRORT 7,0 - Hornsgatan,Sthlm GATURUM 8,4 9,2 Sveavägen, Sthlm GATURUM 6,6* 6,7 E4 Lilla Essingen, Sthlm TRAFIKLED 7,4 6,8 Kungsgatan, Uppsala GATURUM 6,5 5,8 * Mätningarna av PM2.5 på Sveavägen var ur drift juni -sept Sid 14

21 Månadsmedelvärden för PM2.5 Kungsgatan Uppsala Sid 15

22 Smutsig luft från Centraleuropa Årets 5 dagar med de högsta dygnsmedelvärden av PM2.5 inträffade alla i februari (>målvärdet 25 μg/m 3 ) Beräknade 5-dagars bakåttrajektorer Luft med sitt ursprung i Centraleuropa Trajektorierna beskriver luftens väg till Stockholm Sid 16

23 Miljökvalitetsnorm för PM2.5 klarades PM2.5 utgör % av PM10 Årsmedelvärden i gatunivå har halverats Minskad intransport, minskade utsläpp av slitagepartiklar MKN klarades överallt Men MKM avseende höga dygnsvärden överskreds Sid 17

24 Miljökvalitetsmålet för PM2.5 klarades inte Sid 18

25 Kvävedioxid, NO 2 Utsläppskälla: Vägtrafikens avgaser Station Typ Medel 2014 g/m 3 Medel 5 år MKN MKM g/m 3 Norr Malma, Norrtälje RB 2,5 2,1 Torkel Kn, Sthlm UB Klostergatan, Uppsala UB 10 - Hornsgatan,Sthlm GATURUM Sveavägen, Sthlm GATURUM Norrlandsgatan, Sthlm GATURUM E4 Lilla Essingen, Sthlm TRAFIKLED Kungsgatan, Uppsala GATURUM Södra Kungsg, Gävle GATURUM 25 - Hågelbyleden, Botkyrka GATURUM 16 - Sid 19

26 Månadsmedelvärden för NO 2 Sid 20

27 Vädret i jan-mar? Vindhastighet Något varmare i JFM Lite högre vindhastighet än normalt Mycket avvikande vindriktning Vindriktning Sid 21

28 Kvävedioxid, NO 2 årsmedelvärden MKN och EU-norm överskreds på Hornsgatan. Klarades vid övriga mätstationer. Förbättringen går för långsamt med tanke på normer och mål. Ökning av dieselfordon i staden med högre NO x /NO 2 -utsläpp än t.ex. bensinbilar. Även ozon gynnar NO 2 -bildning i gaturummen. (NO+O 3 =NO 2 ) Sid 22

29 Dygnsnormen för NO 2 svårast att klara MKN: 60 µg/m 3 får max överskridas 7 dygn/år Hornsgatan 51 dygn Sveavägen 31 dygn Norrlandsgatan 31 dygn Lilla Essingen 5 dygn Kungsgatan 1 dygn Hågelbyleden 0 dygn Södra Kungsgatan 4 dygn

30 Marknära ozon, O 3 Utsläppskälla: Intransport från andra länder Station Typ Medel 2014 g/m 3 Medel 5 år g/m 3 MKN hälsa MKN växtlighet MKM hälsa MKM växtlighet N Malma, Norrtälje RB Torkel Kn, Sthlm UB Sid 24

31 Miljökvalitetsnorm för ozon överskreds Sid 25

32 Svaveldioxid, SO 2 Utsläppskälla: Energisektorn och sjöfartstrafik Station Typ Medel 2014 g/m 3 Medel 5 år g/m 3 MKN hälsa MKN växtlighet Torkel Kn, Sthlm UB 0,9 0,9 Sid 26

33 SO gånger lägre sedan 60-talet Sid 27

34 Sammanfattning av luften år 2014 Ämne Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsmål NO 2 PM10 PM2.5 Ozon Svaveldioxid Hälsa Växtlighet Hälsa Växtlighet Kolmonoxid (ej Sveav) Bly Bensen? Bens(a)pyren? As, Ni, Cd Sid 28

35 Vägfukt på Hornsgatan och Sveavägen Sid 29

36 Miljökvalitetsnorm för CO överskreds Sid 30

37 Månadsmedelvärden för PM10 Sid 31

38 Trend dubbdäcksandelar Sid 32

39 Kartläggning av sotpartiklarnas källor och betydelse för exponeringen i kommunerna Stockholm, Uppsala (ABC län) och Gävleborgs län (X län) Anders Nylén Christer Johansson, Sanna Silvergren, Kristina Eneroth ÖSTRA SVERIGES LUFTVÅRDSFÖRBUND

40 Operatör åt Östra Sveriges Luftvårdsförbund o Mäter (Luftövervakning) o Beräknar (Kartläggningar) o Utreder Uppdrag o Ca per år! o Konsekvenser för luften i vägutredningar (N o S Länken, Förbifarten, Norrortsleden etc.) o Nya bostadsområden, fastigheter o Placering av ventilationsintag o 3D modellering i geometriskt komplicerad urban miljö Forskningsprojekt o Ca 4 per år o Många hälsoeffektrelaterade i samarbete med KI/IMM o Framtida klimat o Tiotal master/magisteruppsatser som använts LVF s system o Åtskilliga doktorsavhandlingar (SU+KI)

41 Operatör åt Östra Sveriges Luftvårdsförbund o Mäter (Luftövervakning) o Beräknar (Kartläggningar) o Utreder Utanför LVF bedriver kontinuerlig utveckling av de tjänster vi erbjuder LVF s medlemmar o Kommer under hösten: ArcGIS online möjlighet att se detaljerad information om kartläggningar via avancerat web interface samt WMS server. o Modellutveckling, ny mätutrustning/metod, forskning och kompetensutveckling för att hela tiden ligga i framkant inom luftmiljöområdet

42 Tilläggsprogram Totalt 25 st 11 Kartläggningar av olika ämnen 1997 Beräkningar av kväve och svavelnedfall i Stockholms län 1999 Kartläggning av kvävedioxidhalter i ABC län för år 1999 och Känslighetsanalys avseende prognos av kvävedioxid halter år Kartläggning av partikelhalter i ABC län för 2001 och Trender i utsläpp av olika ämnen för kommunerna i AB- och C-län Kartläggning av bensenhalter - jämförelser med miljökvalitetsnormer 2005 Partiklars hälsoeffekter 2005 Ozon som MKN, O3 exponering samt NOx,NO2 tätorter 2007 Uppdatering av kartläggning NO Utveckling och driftsättning av ny hemsida LVF 2008 Kartläggning av PAH (bens(a)pyren) Tilläggsprogram 2008 Kartläggning av tungmetaller (arsenik, kadmium och nickel) Tilläggsprogram 2009 Tilläggsprogram: Information till Astmatiker 2009 Tilläggsprogram: Prognos och visualiseringssystem för luftföroreningar 2009 Upprättande av engelsk hemsida 2010 Gradientmätningar, öppen väg, enkelsidig bebyggelse, tunnelmynning 2010 Kartläggning av PM2, SUDPLAN EU-projekt LVF 2011 Kartläggning av PM10 och NO2 samt miljömålsuppföljning 2012 Metodbeskrivning för dubbdäcksräkningar i kommuner Luftkvalitet i hamnområden, Nynäshamn 2013 Dubbdäcksräkningar inom luftvårdsförbundets verkssamhetsområde 2013 Kartläggning av halter i nya kommuner i X-län 2014 Dubbdäcksräkningar inom luftvårdsförbundets verkssamhetsområde Kartläggning av sothalter i regionen, tilläggsprogram 2014

43 Innehåll o Bakgrund till sot och varför det är viktigt att kartlägga o Källor till sotpartiklar och utsläppsinventering o Mätningar av sot o Kartläggningsresultat o Exponering o Sammanfattning ÖSTRA SVERIGES LUFTVÅRDSFÖRBUND

44 Vad är sot? o Sot utgör en del av PM2.5 (Particulate Matter < 2.5 µm) o Sot kommer från förbränning av fossila bränslen och biomassa

45 Varför sot? o Väldigt relevant ur hälsosynpunkt o Robusta hälsorisksamband o Bra indikator på förbränningspartiklar o Inte ett problem enbart relaterat till vägtrafik stora källor i biomassaförbränning o Även viktigt i klimatsammanhang (absorberar solstrålning) Gränsvärden dröjer, samtidigt utgörs en stor del av risken med ökad exponering för PM2.5 av sot andelen Sot anses vara en indikator på det farliga i PM2.5 och därmed skulle gränsvärden på sot skulle ha större effekt på hälsa jämfört med gränsvärden på totalhalter av PM2.5

46

47 Källor till sotpartiklar Vägtrafik o Vägtrafiken står för 40% av utsläppen i ABC län men endast 17 % i X län o 6 gånger mer utsläpp per år i ABC län jämfört X län o Dieselfordon har högre utsläpp av sot än bensin och har blivit vanligare o Tunga dieselfordon har högst utsläpp per fordonskilometer 17% 39 % Totalt 180 ton/år Totalt 30 ton/år

48 Källor till sotpartiklar Uppvärmning och myseldning o Pellets och vedkamin står för en stor andel av sotutsläppen o Pelletspanna har avsevärt lägre utsläpp per energienhet o Myseldning är en stor, men osäker källa o Nästan 80 % av utsläppen i X län från uppvärmning och myseldning 50 % 79 % Totalt 220 ton/år Totalt 150 ton/år

49 Källor till sotpartiklar Sjöfart o Utsläpp beroende på typ av motor och bränsle o Stor andel miljöbränsle i Stockholm o Utsläpp och exponering endast i fåtal kommuner 3 % 11 % Totalt 50 ton/år Totalt 5 ton/år

50 Källor till sotpartiklar Energianläggningar o Står för en liten del av de totala utsläppen Totalt 3 ton/år Totalt 1 ton/år

51 Utsläpp på kommunnivå Störst utsläpp i Stockholm, Värmdö, Uppsala, Gävle och Hudiksvall Utsläpp från sjöfart främst i Stockholm, Värmdö, Vaxholm

52 Sotmätningar Torkel Knutssonsgatan på Södermalm Mätningar i taknivå i så kallad urban bakgrund Lilla Essingen vid Essingeleden Mätningar intill vägbanan Aspvreten mätningar i regional bakgrund

53 Beräknade jämfört med uppmätta halter av sot Med hänsyn tagen till regional bakgrund vid Aspvreten fås bra överensstämmelse i urban bakgrund (Torkel Knutssonsgatan) Tabell 1: Beräknande och uppmätta värden av sot i Stockholms län (µg/m 3 ) Torkel Knutssonsgatan (tak) Lilla Essingen Aspvreten Uppmätt ,8 2,1 0,3 Beräknade lokala källors bidrag 0,3 0,8 - Beräknat lokalt bidrag plus 0,6 (-25 %) 1,1 (-48 %) 0,3 regional bakgrund Beräknat skalat lokalt bidrag plus regional bakgrund 1 0,8 (-6 %) 1,8 (-14 %) 0,3 1 Beräknade värden med vägtrafikens utsläpp ökade med en faktor 2.

54 Källbidrag vid Torkel Knutssonsgatan och Lilla Essingen o Mer än 75 % representativt för vägtrafik o Bra möjlighet att skala vägtrafikens utsläpp o Inga möjligheter till top down uppskattning av övriga källor

55 Totalhalter i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län Höga halter främst längs hårt trafikerade vägar Lokalt höga halter främst i tätorter

56 Exempel haltbidrag för Stockholms och Uppsala län Ger en uppfattning om var de olika källorna är viktiga samt om var framtida mätstationer kan placeras för att fånga andra källor än bara vägtrafik Vägtrafik Uppvärmning Myseldning Sjöfart Energianläggningar

57 Befolkningsviktad exponering Regional bakgrundshalt Exponering i Stockholms och Uppsala län Exponering i Gävleborgs län µg m µg m Regional bakgrundshalt Regional bakgrundshalt Epidemiologiska studier (WHO) visar på 6 % ökning av förtida dödsfall per 1 µg/m 3 sot Exempel Stockholms kommun med ca invånare med exponeringen 0,75 µg/m3: => Ca 400 förtida dödsfall per år med sotpartiklar som indikator på dödlighetsrisken

58 Sammanfattning o SLB analys har på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund för första gången kartlagt sotpartikelutsläppen och beräknat halterna och befolkningsexponeringen för länens kommuner o Noggrann emissionsinventering i ABCX län baserat på trafikdata, energianvändning och bebyggelse i kommunerna o Befolkningsviktad exponering framtagen med hjälp av högupplöst befolkningsdata (SCB)

59 Utsikter o Fler mätningar av sot behövs på platser som är representativa för andra källbidrag än vägtrafik o Arbetet fortsätter inom SCAC projektet (SU, Umeå universitet, SLB analys mfl) där effekten av sot på människors hälsa följs upp mellan åren o SLB analys deltar i flera forskningsansökningar som inriktar sig på att öka kunskapen om sotets källor samt hälsoeffekter Rapporten hittar ni på slb.nu/lvf