Luftkvalitetsundersökning vid kvarteret Nils

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Luftkvalitetsundersökning vid kvarteret Nils"

Transkript

1 Rapport Luftkvalitetsundersökning vid kvarteret Nils JM Förhandskopia Malmö

2 Luftkvalitetsundersökning vid kvarteret Nils Rapport Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status granskad Beställare JM Åsa Larsson Susanna Gustafsson Susanna Gustafsson Erik Björke Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar Utveckling av luftkvaliteten i Malmö Metod Emissionsdata Spridningsmodellering Trafikens emissionsutveckling till Meteorologi Trafikdata Resultat Slutsats i

4 1. Inledning I kvarteret Nils planeras en nybyggnation, vilken skall vara uppförd Idag består området i huvudsak av en öppen yta som nyttjas som parkeringsplats. För mer information om byggnationen och projektet hänvisas till dokument från uppdragsgivaren JM (Åsa Larsson). Kvarteret Nils ligger på nordvästra sidan av stadens entré vid Hornsgatan och Drottninggatan i Malmö. Generellt är detta område hårt belastat av luftföroreningar, främst genom att trafiken på huvudgatorna är intensiv, samt att utredningsområdet ligger i närheten av hamnen, som ger upphov till relativt stora luftföroreningsutsläpp. Avdelningen Trafik och Landskap inom Ramböll Sverige AB har fått uppdraget av JM att göra en luftkvalitetsutredning i kvarteret Nils. Denna utredning görs dels som allmänbeskrivning av hur luftkvaliteten är i Malmö och dels genom detaljerade spridningsmodelleringar av luftföroreningshalten kvävedioxid på och Malmö vid kvarteret Nils. I figur 1 redovisas var Kv. Nils är geografiskt placerad i området och för vilka beräkningspunkter som spridningsmodellering har utförts. Beräkningspunkt vid Hornsgatan Kvarteret Nils Beräkningspunkt vid Drottninggatan Beräkningspunkt i taknivå i kvarteret (ca 30 m höjd) Figur 1. Översiktligoch mer detaljerad beskrivning av geografiska avgränsningar (röda linjen) av Kv. Nils och beskrivning av beräkningspunkterna för spridningsberäknarna. Bakgrundsbilderna är kopierad från google map. 1 av 13

5 2. Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar Miljökvalitetsnormen finns för luftföroreningar och är en förordning (2001:527). Fastställandet av en norms halt görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Halterna av luftföroreningar är i första hand avsedda att skydda befolkningen mot ohälsoeffekter. Halterna skall uppfyllas på platser där människor regelbundet vistas. Det finns ett flertal miljökvalitetsnormer för olika luftföroreningar. I tabell 1 redovisas endast normen för kvävedioxid (NO 2 ). För mer information om miljökvalitetsnormer mm hänvisas till referenslaboratoriets hemsidan Miljökvalitetsnormer Halt Anteckningar Kvävedioxid (NO 2 ) 40 Aritmetiskt årsmedelvärde. μg/m 3 Kvävedioxid (NO 2 ) 60 μg/m 3 98-percentil baserad på dygnsmedelvärde under ett år. 98-percentilen motsvarar 7 överskridanden per år. Kvävedioxid (NO 2 ) 90 μg/m 3 98-percentil baserad på timmedelvärden under ett år. 98-percentilen motsvarar 175 överskridanden under ett år. Denna normen gäller under förutsättning att halten inte överskrider 200 μg/m 3 mer än 18 ggr under ett år. Tabell 1. Sammanställning över aktuella miljökvalitetsnormer för kvävedioxid. I tabell 2 redovisas utvärderingströsklarna för kvävedioxid. Utvärderingströsklarna är bl.a. till för är att dessa är kopplade till vissa aktiviteter av tillsynsmyndigheten i form av mätningar, modelleringar och jämförelser. I figur 2 redovisas på ett schematiskt sätt vad som krävs för åtgärder beroende på hur halten är i förhållande till trösklarna och normen. Timmedelvärde Dygnsmedelvärde Årsmedelvärde Övre utvärderingströskel 72 µg/m 3 48 µg/m 3 32 µg/m 3 Undre utvärderingströskel 54 µg/m 3 36 µg/m 3 26 µg/m 3 Tabell 2. Sammanställning av gällande utvärderingströsklar för kvävedioxidhalter. 2 av 13

6 Halt Kontinulerliga mätningar och åtgärdsprogram Normnivå Kontinuerliga mätningar kompletteras med beräkningar Övre utvärderingströskeln Indikativa mätningar eller tillfälliga mätkampanjer, komplettas med beräkningar Undre utvärderingströskeln Enkel skattning av halt Figur 2. Förenklad sammanställning av kopplingen mellan utvärderingströsklar, norm och åtgärder. I resultatdelen har beräknade halter färgkodats för att det skall vara enklare och snabbare förstå hur kvävedioxidhalterna ligger till i förhållande till normen och trösklarna. Till varje beräkning har ett osäkerhetsintervall tillfogats på 10 % plus och minus jämfört med som faktiskt beräknats. Detta osäkerhetsintervall hänger samman med att vädret har en viss variabilitet och att beräkningarna bygger på modeller av verkligheten, allt från emissionsfaktorer, bedömningar av trafikflöden, atomsfärens kemiska sammansättning osv. Förutom de fyra intervallen, som skapas mellan trösklarna och normen, har ett femte intervall införts. Detta intervall är till för att läsaren skall uppmärksammas på att beräknade halter är inom 5 % från någon av normerna. 3 av 13

7 Normalhalten högre än miljökvalitetsnormen (MKN) Något värde är högre än normen eller att någon halt är lägre än 5 % av normen * Högre än övre utvärderingströskeln men lägre miljökvalitetsnormen Högre än nedre utvärderingströskeln men lägre den övre utvärderingströskeln Lägre än den nedre utvärderingströskeln Färgkod Haltintervall för medelhalten Haltintervall för dygsnhalten Haltintervall för timvärdena >=40 >=60 >=90 >= 38 <40 >= 57 <60 >= 86 <90 >=32, <38 >=48, <57 >=72, <86 >=26, <32 >=36, <48 >=54, <72 <26 <36 <54 Tabell 3. Sammanställning av färgkodning för kvävedioxidhalterna i förhållande till normen och utvärderingströsklarna. * detta intervall har tillkommit för att göra läsaren uppmärksam på att halten är inom 5 % från normen. 3. Utveckling av luftkvaliteten i Malmö Utvecklingen av luftkvaliteten i Malmö har under de senaste 25 åren haft en positiv trend. Ett exempel på detta är uppmätta kvävedioxidhalterna i taknivå i centrala Malmö (benämnt som Rådhuset), där nedgången har varit ca 30 % under de senaste 10 åren. I figur 3 redovisas kommunens egna mätningar av kvävedioxid från 1984 till 2009 i taknivå och vid två gatustationer (Dalaplan och Bergsgatan), som årsmedelvärde. Noterbart är att halterna i gatumiljö är betydligt högre än i taknivå vilket beror på instängseffekter, dvs. att föroreningarna inte kan spädas ut på grund av omgivande byggnader kring gatan. I Malmö finns problem med att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i några gatumiljöer. Generellt är det största problemet med de som kallas dygns- och timpercentiler. Speciellt svårt är det att klara dygnspercentilen som är på 60 mikrogram per kubikmeter, där endast 7 dygn eller fall med halter över 60 mikrogram per kubikmeter per år innebär ett överskridande av normen. 4 av 13

8 Mikrogram per kubikmeter Dalaplan Bergsgatan R åd hus et i M almö Gränsvärd e/ miljö kvalitetsno rm Figur 3. Mätningar av kvävedioxid Malmö från 1984 till 2009 i taknivå och från två gatustationer, som årsmedelvärde. Enhet mikrogram per kubikmeter. Bilden kopierad från Malmö kommuns årsredovisning av luftkvaliteten år När det gäller partiklar mindre än 10 mikrometer, som också är en viktig parameter, så har det inte funnits en tydlig positiv eller negativ trend. De uppmätta halterna är långt under normen och det finns inga förutsättningar i Malmö att partikelnivåerna kan komma i närheten av normen, med dagens trafiksituation, hur få som använder dubbdäck i Malmö och klimatologiska faktorer. I figur 4 redovisas uppmätta partikelhalter i Malmö på två platser. Uppmätta halter i taknivå en centrala Malmö är omkring 15 mikrogram per kubikmeter och i gatumiljö stiger halterna till ca 20 mikrogram per kubikmeter. Detta innebär att partikelhalterna i Malmö är omkring 50 % av normen Mikrogram per kubikmeter Rådhuset 10 Dalaplan Figur 4. Mätningar av partiklar i Malmö från 1996 till 2009 i taknivå och gatumiljö, som årsmedelvärde. Enhet mikrogram per kubikmeter. Informationen är kopierad från Malmö kommuns årsredovisning av luftkvaliteten år För partiklar (10) är halterna i Malmö betydligt lägre än gällande miljökvalitetsnorm, så ur detta perspektiv bedöms inget problem föreligga för framtiden, så som den prognostiserade utvecklingen tycks se ut. Därmed kommer fokus i rapporten att vara kring kvävedioxid och inte partiklar (10). 5 av 13

9 4. Metod I många falla görs luftkvalitetsutredningar genom mätningar av luftföroreningar. Denna metod ger oftast hög kvalitet på resultatet, men är komplicerad och kräver omfattande och dyr utrustning, samt att resultat tar lång tid att få fram. En annan metod är att använda spridningsmodeller. Denna metod ger nästan samma kvalitet och har fördelen att denna går att modellera framtida händelser. Spridningsmodellering görs i de flesta infrastrukturprojekt, då luftkvaliteten skall utredas. För att kunna genomföra sk. spridningsmodelleringar krävs förutom en spridningsmodell också data om utsläppen till luften, meteorologisk data och mätdata av luftföroreningar, så att hela modellen kan valideras. I nedanstående underkapitel redovisa allmänt om hur emissionsmodeller byggs upp, hur spridningsmodeller fungerar mm. 4.1 Emissionsdata Den emissionsdatabas som finns för Malmö/Skåne, är uppdaterad under 2009/ Med emissionsdatabasen kan emissionssimuleringar och spridningsmodelleringar göras. Spridningsberäkningar kan göras för mer generellt för exempelvis hela Malmö, men även i mer detalj, så som för enskilda gaturum. I korta drag innefattar den detaljerad emissionsformation alla utsläppskällor på land i Skåne och på haven runt Skåne. För Malmös del handlar det om ca emissionskällor som beskriver utsläppen från Malmö. Emissionsdatan har en hög geografisk upplösning och alla utsläpp har en individuell tidfördelning. Det finns också en något förenklat emissionsbeskrivning av utsläppen från Danmark och omkringliggande län. Emissionsdatan byggs upp med traditionell geografisk informationsteknik, dvs. med punkter, linjer, ytor, grid. Där olika emissionskällor tilldelas så representativ källtyp som möjligt, exempelvis vägar byggs upp med linjer, där trafikflödena finns för varje väglänk (vägen/gatan mellan två korsningar), med en fördelning mellan personbilar, lastbilar, bussar mm. Varje fordonstyp har en individuell fördelningsprofil över dygnet, veckan och året. Dessutom har varje väglänk en speciell emissionsstruktur, vilken beror på trafikmiljön. På samma sätt som exemplet med trafiken byggs alla andra typer av emissionskällor upp. Några vanliga kategorier av utsläppskällor är förutom trafik, industri, energianläggningar, sjöfart, flyg, järnväg, arbetsmaskiner och arbetsredskap. I figur 5 redovisas en kartbild över utsläppen av kväveoxider i Malmöområdet för grunddatan år 2010 med en geografisk upplösning på gånger meter. 6 av 13

10 N Malmö Figur 5. Utsläpp av kväveoxider från alla källor i delar Skåne med en upplösning på 1000 gånger 1000 meter, för grunddatan år av 13

11 4.2 Spridningsmodellering Spridningsmodeller för luftföroreningar används för beräkning av hur föroreningarna sprids i de nedre delarna av atmosfären från en eller flera utsläppskällor. Modellerna kan vara allt från lokala modeller i ett gaturum till beräkningar över en stad eller en region. Hur komplex modell som skall användas beror på ett antal källor, terrängens utformning, om kemisk omvandlig skall tas hänsyn till eller ej, storlek på beräkningsområde och meteorologisk indata. Noterbart är att spridningsberäkningarna bara är en modell över verkligheten och det finns ingen praktisk möjlighet att göra beräkningar med faktiska utsläpp från alla hundratusentals källor som omger oss, även om ambitionen är att göra just detta. De modeller som använts vid detta arbete är AQ Planner och OS. AQ Planner är en tvådimensionell gaussisk spridningsmodell. Modellen tar inte hänsyn till topografin. Utsläppen fördelas däremot på den höjd som emissionerna verkligen sker och beräkningar kan göras på olika nivåer i atmosfärens nedre delar. Spridningsmodellering görs i ett gridsystem, där det maximala beräkningsgridet är 256 gånger 1000 gridceller. Hur stor varje gridcell som används varierar beroende på beräkningens skala. I städer eller samhällen brukar upplösningen vara mellan 50 och 100 meter. I figur 7 redovisa exempel på beräkning som är gjord i två grid för större delar av Öresundsregionen. I detta arbete har upplösningen varit för Malmö 100x100 meter med ett yttergrid på 1000x1000 m för att hänsyn till utsläppen i Öresundsregion, se figur 7. En detaljerad beräkning redovisas också för planområdet med en upplösning på 10x10 m och två yttergrid som är 500x500m respektive 2000x2000 meter. 100*100 m 1000*1000 m Figur 7. Schematisk beskrivning av två grid vid beräkning av halter till Malmö, med hänsyn tagen till hela Öresundsregionen. OS är en tidsseriemodell för beräkning av luftföroreningar i gaturum. Modellen utgår från ett idealiserat gaturum där gatan är oändligt lång och beräknade halter representerar luften 2 m ovan mark och 1 m från fasad. Någon hänsyn till korsningar eller öppningar i fasaden görs ej. Hushöjder, gatans bredd, trottoarers bredd samt antal körbanor är fixerat utifrån den inmätning som gjorts på plats. Till denna information kopplas data om bland annat trafikflöden, fordonsgrupper, 8 av 13

12 vägtyp och körmönster. I figur 8 redovisas en förenklad ögonblicksbild på hur omblandningen ser ut i ett homogent gaturum. Figur 8. Schematisk beskrivning av cirkulationsprocessen i ett idealt gaturum. 4.3 Trafikens emissionsutveckling till 2020 Utsläppen från fordonen minskar kontinuerligt enligt de prognoser som finns att tillgå från Trafikverket och det Europeiska emissionsarbetet ARTEMIS. Utsläppsminskningen i Artemis-modellen från fordonen 2010 till 2020 beräknas vara ca 40 %, vilket kan ses i figur 6. För denna utredning har det använts emissioner för trafiken år 2012, vid emissionsmodelleringar och därmed också spridningsmodelleringarna. Emissioner (g/km) Personbilar* Lastbilar utan släp Lastbilar med släp Urban buss Figur 6. Emissionsutvecklingen i gram per kilometer för fyra olika fordonstyper från en typisk huvudgata i städer enligt ARTEMIS från 2010 till * Personbilar är egentligen en mix av traditionella personbilar, lätta transportfordon och motorcyklar/mopeder. Utsläppen för personbil är proportionell mot hur mycket trafikarbete de olika fordonen utför. 9 av 13

13 4.4 Meteorologi Vid beräkningarna av halterna har meteorologisk mätdata från år 2009 använts. Meteorologisk mätdata har samlats in sedan 1991 vid den meteorologiska masten, som är 24 m hög och är placerad vid parkområdet nära Helenholms idrottsplats i Malmö. Den meteorologiska informationen samlas in på timnivå och uppfyller alla krav för att kunna göra spridningsberäkningar av luftföroreningar med hög kvalitet. För de gaussiska beräkningarna så är den gjord med en förenklad meteorologi. Denna förenklade meteorologi bygger på ca 10 års meteorologisk mätdata och beskriver genom 360 fall en klimatologi. Skälet att klimatologisk data används är att dessa beräkningar går snabbare att utföra. Istället för en månads beräkningstid för ett helt års meteorologisk data med gaussmodellen, tar beräkningar 1 till 2 dagar att utföra med klimatologisk indata. 4.5 Trafikdata I tabell 4 redovisa bedömda trafikflöden för år 2012 och fördelning mellan olika fordonstyper i procent. Uppgifterna kommer från gatukontoret i Malmö och Skånetrafiken. Trafikmiljöer Årsdygnstrafik Personbilar (%) Lastbilar (%) Bussar (%) Drottninggatan ,0% 7,5% 0,5% Hornsgatan ,0% 5,5% 0,5% Tabell 4 Redovisning av trafikflöden och procentuell fördelning mellan personbilar, lastbilar och bussar för år Gatumiljöerna för Hornsgatan och Drottninggatan har delvis inmätts på plats. Hushöjderna på byggnaden i Kv. Nils utmed gatan har hämtats från fasadritningar. I tabell 5 redovisa gaturummens utformning och hushöjder för båda gatorna. Trafikmiljöer Drottninggatan Hornsgatan Vägbredd Antal filer 6 5 Bredd på trottoar mot Kv. Nils* Bredd på trottoar på andra sidan av gatan* 10 30** Hushöjd i Kv. Nils 27*** 20 Hushöjd på andra sidan gatan 25 1** Tabell 5 redovisning av ingående rumslig information vid gaturumsberäkningen för Drottninggatan och Hornsgatan. * Bredden på trottoaren innefattar också den mindre lokalvägen som går parallellt med Drottninggatan och Hornsgatan ** Hornsgatan är enkelsidig bebygd, därmed antas en bredd på trottoaren på 30 m med en meter låg hushöjd *** Då hushöjden varieras längs med kvarteret har hushöjden bedömts 10 av 13

14 5. Resultat Beräkningar av kvävedioxidhalter har gjorts i och vid Kv. Nils. I beräkningen har det antagits att projekterad byggnad är uppförd. Beräkningarna är gjorda för år 2012, med prognostiserade trafikemissioner och trafikflöden, för just detta år. Däremot för de andra luftföroreningar som emitteras av samhällets olika funktioner har ingående grunddata nyttjats, vilka beskriver utsläppen för år 2009 och I tabell 6 redovisas beräknade kvävedioxidhalter vid fasad 2 m ovan mark 1 m från fasad vid Drottninggatan och Hornsgatan, samt beräknade kvävedioxidhalter i taknivå i Kv. Nils. Resultatet visar på mycket god luftkvalitet i taknivå, se tabell 6. Halterna är mellan 40 och 53 % av normen. På Hornsgatan och Drottninggatan blir de beräknade halterna högre pga. instängseffekter, men halterna är ändå lägre än normerna. För dygnspercentilen är beräknade halter omkring 83 % av normen och halterna ligger inom området där mätningar krävs, enligt utvärderingsmetoden. Kommunen genomför redan mätningar permanent och med mobil utrustning. Skillnad i halter mellan de två gatuberäkningarna är relativt liten, vilken orsakas av ett mer öppet gaturum vid Hornsgatan, men större fordonsflöden. Däremot vid Drottninggatan är de mindre fordonsmängder, men istället ett mer instängt gaturum. Kv. Nils 2012 Enhet μg/m 3 Medelvärde (normen = 40) Drottninggatan (nordvästra sidan 2 m ovan 1 m från fasad) Hornsgatan (sydvästra sidan 2m ovan mark och 1 m från fasad) Taknivå (beräknat på 30 m höjd ovan mitt i Kv. Nils) % osäkert från beräknad halt* (23-28) (21-26) (14-18) 98-percentil dygn (normen = 60) 10 % osäkert från (45-55) (44-53) (30-36) beräknad halt* 98-percentil tim (normen =90) 10 % osäkert från beräknad halt* (61-75) (62-76) (43-53) Tabell 6. Beräknade kvävedioxidhalter år 2012 för Drottninggatan och Hornsgatan på den sida där Kv Nils är uppförd, samt i taknivå (30m ovan mark). Enheten är mikrogram per kubikmeter. Förklaring till färgerna i rutorna, se sidan 3. Inom parentes redovisas +/- 10% från beräknat värde. * den 10 %-iga osäkerheten har tillkommit av att de meteorologiska förutsättningar varierar över åren och att trafikdata,samt emissionsdata också har en viss osäkerhet. 11 av 13

15 I den gaussiska spridningsberäkningen för norra delarna av Malmö 2012, som kan ses i figur 9, visas dels beräknade årsmedelhalter för kvävedioxid. Beräkningarna har gjorts på 2 meter höjd ovan mark utan hänsyn tagen till att byggnader stänger in luftföroreningarna. Beräkningen är gjord för klimatologisk period (se kapitel 4.4), dvs. den meteorologiska indatan är förenklad och beskriver inte alltid exakt samma meteorologi som redovisas i beräkningarna i tabell 6, som är gjord för meteorlogiska situationen timme för timme hela året I figur 9 går det att utläsa att beräknade årsmedelhalter vid Kv. Nils är mikrogram per kubikmeter, vilket är något lägre än de mer detaljerade beräkningar som gjordes med OS-modellen (se tabell 6). Detta är förväntat då inga instängningseffekter i de areella beräkningarna finns med. De beräknade halterna är dock något högre än beräkningar för takmiljön (se tabell 6), vilket också är förväntat. Halterna i takmiljön har hunnit blivit något mer utspädda än de beräknade halter som redovisas i nedanstående figur. I figuren syns det tydligt hur halter klingar relativt snabbt av, från de hårdare trafikerade huvudlederna. Kvarteret Nils Figur 9. Beräkning av areella kvävedioxidhalter, som årsmedelvärde vid Norra Malmö/ Värnhemsområdet på 2m höjd för Enheten är mikrogram per kubikmeter. 12 av 13

16 6. Slutsats Kvävedioxidhalterna i Malmö är idag på en del platser högre än miljökvalitetsnormen. Det är främst dygnsnormen som är den svåra att klara. I centrala delarna av Malmö har det sedan tidigare konstaterats att uppmätta och beräknade kvävedioxidhalter överskrider normen på ett flertal platser. Till följd av dessa överskridande har ett åtgärdsprogram genomförts av Länsstyrelsen i Skåne län och under 2010 har det påbörjats en revidering av åtgärdsprogrammet. Vid spridningsberäkningarna av kvävedioxid för projektet med byggnation i Kv. Nils, kan det allmänt konstateras att miljökvalitetsnormen kommer att klaras. De beräknade halterna i gatumiljön är ungefär lika höga vid Drottninggatan och Hornsgatan. Det går också att konstatera att halterna i taknivå är betydligt lägre än de halter som beräknas i gatumiljö vid fasad. Halterna för dygnspercentilen i gatumiljön är ca 80 % av normen, vilket innebär att kommunen är skyldiga att genomföra mätningar. Detta görs redan på ett flertal ställen i kommunen, dels med permanent och mobil utrustning. Allmänt är båda trafikmiljöerna känsliga ur luftkvalitets synpunkt för ökad trafikbelastningen. Främst gäller det dock Drottninggatan som redan har ett slutet gaturum. En bedömning är att det är relativt små marginaler i fråga om trafikökningar och mängd tunga fordon när det gäller att klara miljökvalitetsnorm en. Detta gäller främst dygnspercentilen. Trots allt så klaras miljökvalitetsnormen, med de givna förutsättningarna. 13 av 13

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Uppdatering av emissionsdatabas för Helsingborg

Uppdatering av emissionsdatabas för Helsingborg HELSINGBORGS STAD Uppdatering av emissionsdatabas för Helsingborg granskad Malmö 2012-10-24 Uppdatering av emissionsdatabas för Helsingborg Datum 2012-10-24 Uppdragsnummer 61661250780 Beställare Helsingborgs

Läs mer

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning

Läs mer

Luftutredning Kronetorps gård

Luftutredning Kronetorps gård Kronetorp Park AB Luftutredning Kronetorps gård 1 Malmö 2014-05-08 Luftutredning Kronetorps gård Datum 2014-05-08 Uppdragsnummer 1320006681 Utgåva/Status Revidering 1 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Alingsås Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller

Läs mer

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN UPPDRAG Luftmiljöutr Fredriksdalsgatan UPPDRAGSNUMMER 7001263000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Sammanfattning Spridningsberäkningar genomfördes för gaturummen vid detaljplansområdet

Läs mer

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan Beräkningar av luftkvalietet vid detaljplan för Tullholmssågen 4 m.fl. Karlstad Kommun Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan Göteborg 2019-02-12 Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Öckerö Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller miljökvalitetsnormer

Läs mer

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Härryda Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Mölndal Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller

Läs mer

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Stenungsund Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999

Läs mer

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10 Uppdragsnr: 10197660 1 (5) PM 10197660.01 Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10 Uppdrag WSP har blivit ombedda att i ett tidigt skede ge en uppskattning av möjliga halter av PM 10 och

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad Luftkvalitetsutredning Krokslätt 182:2 bild Karta: Göteborgs Stad Förord Luftkvalitetsutredningen är utförd av miljöförvaltningen på uppdrag av stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad. Beräkningar och rapport

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status

Läs mer

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006 Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006 Malin Andersson Miljöförvaltningen Göteborg Delrapport 145 Februari 2008 2 Göteborgsregionens luftvårdsprogram Miljökvalitetsnormer Sedan

Läs mer

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Utredningsrapport 2016:01 Infovisaren Stadsbyggnadskontoret Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Foto: Marit Lissdaniels Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten på taket

Läs mer

Instruktion till verktyget

Instruktion till verktyget Instruktion till verktyget VOSS - Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering 2018-04-26 Innehållsförteckning Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering VOSS... 1 Vad är VOSS?...

Läs mer

PM Luftkvalitet Haga entré

PM Luftkvalitet Haga entré Sid 1(7) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN PM Luftkvalitet, 2016-04-19 Per Anders Olsson, 054 540 45 07 per.anders.olsson@karlstad.se PM Luftkvalitet Haga entré Karlstads kommun Webbplats karlstad.se E-post karlstadskommun@karlstad.se

Läs mer

Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Ren regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun

Läs mer

Sammanfattande rapport. Bohusgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Sammanfattande rapport. Bohusgatan. bild. Foto: Emma Björkman Sammanfattande rapport Bohusgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är utförd av miljöförvaltningen på uppdrag av stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad. Beräkningar och rapportskrivning är genomfört

Läs mer

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan Miljöförvaltningen Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan Utredningsrapport 2016:9 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet 2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation

Läs mer

Luftutredning Distansgatan

Luftutredning Distansgatan Miljöförvaltningen Luftutredning Distansgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten runt Distansgatan i Göteborg och hur

Läs mer

Årsrapport för Landskrona kommun

Årsrapport för Landskrona kommun Årsrapport för Landskrona kommun - 2017 Kontroll av luftkvalitet inom samverkansområdet Skåne Innehåll Innehåll... 2 Förord... 3 Inledning... 4 Kontrollkrav inom samverkansområdet... 5 Miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Luftutredning Litteraturgatan

Luftutredning Litteraturgatan Miljöförvaltningen Luftutredning Litteraturgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och

Läs mer

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun

Läs mer

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun Utredningsrapport 2017:05 www.goteborg.se Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska

Läs mer

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad Sid 1(9) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plan- och byggavdelningen 2018-07-04, reviderad 2019-03-06 Karolina Norlin, 054-540 45 40 PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad SYFTE Denna PM tas fram för att

Läs mer

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1 PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad

Läs mer

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun

Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2018-06-12 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska miljökvalitetsnormerna

Läs mer

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE SWECO NORGE AS E39 Langeland Moskog UPPDRAGSNUMMER 1321335000 BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE KONCEPT GÖTEBORG 2013-01-15 SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS 1 (18) S w e

Läs mer

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Utredningsrapport 2017:10 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Ren regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lerums kommun 2012 Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 157 Lerum December 2013 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND OCH SYFTE...

Läs mer

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen Bo Bergman Bo Bergman Fastighetsutveckling AB Polhemsgatan 12 171 58 Solna PM 2017-10-19 Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen I följande

Läs mer

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010 Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport

Läs mer

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON repo001.docx 2012-03-2914 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON Luftkvalitet Konstruktören 2 UPPDRAGSNUMMER 2175311002 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR KVÄVEDIOXID NO 2 OCH PARTIKLAR PM 10 Detaljplan för kv. Konstruktören

Läs mer

Utredningsrapport 2015:11. Luftutredning. Fyrklöversgatan. bild. Foto: Klas Eriksson

Utredningsrapport 2015:11. Luftutredning. Fyrklöversgatan. bild. Foto: Klas Eriksson Luftutredning Fyrklöversgatan bild Foto: Klas Eriksson Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten runt Fyrklöversgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer

Läs mer

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet 2017-06-26 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Evelina Öhgren 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation

Läs mer

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun Utredningsrapport 2017:07 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...

Läs mer

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun Utredningsrapport 2017:04 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...

Läs mer

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]

Läs mer

RAPPORT. Spridningsberäkningar med avseende på Partiklar som PM 10 vid Barnarpsgatan TOSITO INVEST AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS

RAPPORT. Spridningsberäkningar med avseende på Partiklar som PM 10 vid Barnarpsgatan TOSITO INVEST AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS TOSITO INVEST AB Spridningsberäkningar med avseende på Partiklar som PM 10 vid Barnarpsgatan UPPDRAGSNUMMER 1321640000 GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LEIF AXENHAMN Sammanfattning Sweco har på uppdrag av Tosito

Läs mer

Skånes Luftvårdsförbund

Skånes Luftvårdsförbund Skånes Luftvårdsförbund Ideell förening som grundades 1987 78 medlemmar (33 kommuner, 34 industrier, 5 övriga & 6 stödjande) Förbundets mål bedömning av miljö- och hälsoeffekter - kartlägga luftmiljön

Läs mer

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftutredning Litteraturgatan. bild Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs

Läs mer

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER MÖLNDALS STAD Spridningsberäkningar, Kållered köpstad UPPDRAGSNUMMER 1321566000 LUFTUTREDNING GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LEIF AXENHAMN Sammanfattande bedömning Spridningsberäkningar har utförts för Kållered

Läs mer

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun

Läs mer

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Väg 222, tpl Kvarnholmen PM Luftkvalitet Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2015-01-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: PM Luftkvalitet Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat av H

Läs mer

Luftutredning ny hamnplan

Luftutredning ny hamnplan Luftutredning ny hamnplan bild Foto: Klas Eriksson Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av Ramböll undersökt hur verksamheten på en planerad ny hamnplan mellan de nuvarande Arendals- och

Läs mer

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Inom OSLVF bor det ca 3 miljoner människor 23 500, knappt 1 %, exponeras för halter över miljökvalitetsnormen. 179 000,

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget Luftkvalitetsutredning Mjölktorget bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av stadsbyggnadskontoret. Mätningar och rapportskrivning är gjort av Emma Björkman och Erik Svensson på

Läs mer

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Kv Brädstapeln 15, Stockholm LVF 2008:20 Kv Brädstapeln 15, Stockholm BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER FÖR NULÄGET ÅR 2008 OCH VID EN UTBYGGNAD ÅR 2012 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Berä kning äv luftkvälitet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING. Samhällsbyggnadskontoret SALA KOMMUN

Berä kning äv luftkvälitet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING. Samhällsbyggnadskontoret SALA KOMMUN Berä kning äv luftkvälitet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samhällsbyggnadskontoret SALA KOMMUN 3 (16) FÖRORD För luftkvalitet finns miljökvalitetsnormer i Sverige som kommuner har att förhålla sig till.

Läs mer

Luftutredning E6 Kållered. Rapport 2005:04

Luftutredning E6 Kållered. Rapport 2005:04 Luftutredning E6 Kållered Rapport 2005:04 Luftutredning E6 Kållered R 2005:04 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Metoder... 5 Beräkningar... 5 Osäkerhet i beräkningarna... 5 Scenarier... 5 Undersökningsområde...

Läs mer

9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus

9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus 9:00 Samverkansområdets verksamhet under året 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus 10:45 Återkoppling om Skånes kontrollstrategi och rapportering

Läs mer

Spridningsberäkningar för ny bro över Fyrisån i Uppsala

Spridningsberäkningar för ny bro över Fyrisån i Uppsala Wing Leung, Fredrik Windmark RAPPORT NR 2017-31 Spridningsberäkningar för ny bro över Fyrisån i Uppsala Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PLA 2012-020082, 2017-08-31 Pärmbild. Bilden visar

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Beräkningar av kvävedioxidhalter och befolkningens exponering 2012

Beräkningar av kvävedioxidhalter och befolkningens exponering 2012 Beräkningar av kvävedioxidhalter och befolkningens exponering 2012 April 2014 Dokumenttitel: Beräkningar av kvävedioxidhalter och befolkningens exponering 2012 Västsvenska paketet rapport, april 2014 Utförande

Läs mer

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)

Läs mer

Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2

Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2 Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern 2006 Uppdragsrapport 2006:2 Förord I denna rapport presenteras en mätning av partiklar (PM 10 ) på Guldhedsgatan i Göteborg under

Läs mer

RAPPORT. Luftutredning, Gårda/Ullevimotet STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD UPPDRAGSNUMMER [PRELIMINÄRT KONCEPT]

RAPPORT. Luftutredning, Gårda/Ullevimotet STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD UPPDRAGSNUMMER [PRELIMINÄRT KONCEPT] STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD Luftutredning, Gårda/Ullevimotet UPPDRAGSNUMMER 7002316000 LEIF AXENHAMN CARL THORDSTEIN Sammanfattning Göteborgs stad arbetar med att upprätta kontor- och verksamhetslokaler

Läs mer

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Anders Nylén, SLB-analys The Capital of Scandinavia Del av Miljöförvaltningen i Stockholm SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Vår roll

Läs mer

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009 Malin Andersson Björn Nilsson Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 149 Juni 2009 1 2 Förord På uppdrag av Luftvårdsprogrammet

Läs mer

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman Luftkvalitetsutredning vid Prospect Hillgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av Göteborgs Stads stadsbyggnadskontor. Mätningar och rapportskrivning är utförda av Emma

Läs mer

Hans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona

Hans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Hans Backström RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Pärmbild. Bilden föreställer en vy över det utbyggda Pottholmen i Karlskrona Rapport Pottholmen 1 Senast sparad 2014-10-20

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009 2007:30 Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009 SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Luftkvalitetsberäkning Sundsta torg

Luftkvalitetsberäkning Sundsta torg Mondo Arkitekter Luftkvalitetsberäkning Sundsta torg Malmö 2015-11-24 Datum 2015-11-24 Uppdragsnummer 1320010095 Utgåva/Status 2 Jan Hammarström Johanna Sandström Jenny Ekman Uppdragsledare Handläggare

Läs mer

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1

Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1 PM 201 6-0 4-26 Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1 SLB - analys den 26 april 201 6 Jennie Hurkmans Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag

Läs mer

PM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN

PM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN PM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN Marie Haeger-Eugensson och Anna Bjurbäck 2017-09-20 Projekt: A096520 Inledning Detta PM bygger vidare på tidigare genomförd luftkvalitetsutredning

Läs mer

Årsrapport för Svedala kommun

Årsrapport för Svedala kommun Årsrapport för Svedala kommun - 2018 Kontroll av luftkvalitet inom samverkansområdet Skåne Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Kontrollkrav inom samverkansområdet... 5 Miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar

Läs mer

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen 2018-06-19 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras inte i Göteborgsregionen Dygnsvärden av NO 2 (98-percentil)

Läs mer

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Mätperiod 2017-01-01 till 2017-12-31 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag av Mora kommun [Skriv här] SLB 1:2018 Innehållsförteckning

Läs mer

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi BERÄKNINGSMODELL: ALARM Juni 2019 Spridningsberäkningar i samband med planering av energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamn

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Förutsättningar... 4 Planområdet... 4 Miljökvalitetsnormer... 5 Partiklar, PM10... 5 Kvävedioxid, NO 2... 6 Halter i Klaratunneln...

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Kv. Stora Frösunda, Solna

Kv. Stora Frösunda, Solna LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i

Läs mer

Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3

Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3 Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år 2020. Uppdragsrapport 2009:3 Förord I samband med arbetet med ett nytt program för Lerums centrum fick Miljöförvaltningen

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP ULRICEHAMNS KOMMUN PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PROJEKTNR. A039724 DOKUMENTNR.

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer