Översyn naturvetenskap Rapport från arbetsgruppen studenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översyn naturvetenskap Rapport från arbetsgruppen studenter"

Transkript

1 Översyn naturvetenskap Rapport från arbetsgruppen studenter Cecilia Hult Alexander Johansson, Bioteknik Krister Svanberg, Kemiingenjör Helena Lyberg, Kemiteknik Fredrik Edman, Kemiteknik med fysik Tobias Wenger, Teknisk fysik Simon Sigurdhsson, Teknisk matematik 1

2 1 Sammanfattning Generellt sett är studenterna nöjda med sina utbildningar. Utbildningen håller en hög kvalitet. Det studenterna är mindre nöjda med är andel föreläsare med god pedagogisk kvalitet samt hur väl utbildningen anknyter till verkligheten. Utbildningen ses bättre förbereda för en akademisk karriär än en karriär inom näringslivet. Bättre utbildning i generella kompetenser efterfrågas också. Övriga förslag är mer programspecifika och hänvisas till de programspecifika avsnitten i rapporten. 2 Inledning Det första avsnittet redovisar svar från studenter på alla utbildningsprogram. Strukturen följer den webbenkät som genomförts och resultaten redovisas för alla områden på enkäten och program. Därefter redovisas resultat som står ut för varje utbildningsprogram separat. Detta eftersom svaren skiljer sig mellan olika utbildningsprogram. I dessa avsnitt redogörs för resultat som på något vis sticker ut från mängden. Rapporten är baserad på svar från genomförd webbenkät samt svar från de workshops som hållits sektionsvis på lunchtid. Filtrerade enkätsvar för varje program finns som bilagor i slutet av rapporten. Kontaktperson för rapporten är Cecilia Hult, som svarar på eventuella frågor. 2

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Utbildningsområdet KFM Programmet som helhet Programinnehåll...4 Obligatoriska moment...5 Kompletterande tjänster...5 Hinder i utbildningen Examination Förbättringsmöjligheter...7 Förslag på förändringar från enstaka studenter Bioteknik Enkät...9 Flervalsfrågor...9 Öppna frågor Work-shop Avslutning Kemiingenjör Kemiteknik Sammanfattning av kommentarer Kemiteknik med fysik Teknisk fysik Teknisk matematik Undersökningen bland TM-studenterna...17 Obligatoriska moment...17 Saknade moment...17 Kurser som bör tas bort eller bytas ut...17 Ingenjören och samhället...17 Förbättringsmöjligheter...17 Praktikaliteter Workshop...18 Sannolikhet, statistik och risk...18 Matematisk orientering...18 Termodynamik...18 Matematisk programvara...18 Programmet i helhet...18 Övrigt Bilagor...19 Filtrerade enkätsvar efter utbildningsprogram Bioteknik...20 Kemiingenjör...33 Kemiteknik...43 Kemiteknik med fysik...90 Teknisk fysik Teknisk matematik

4 3 Utbildningsområdet KFM Webbenkäten hade 518 svarande. Antalet svarande var jämnt fördelat över år 1-5 samt 6% av de svarande som läst minst 5 år. 421 av de svarande hade studerat 1 år eller längre,. I de flesta fall redovisas siffran för alla 518 svarande. Om det signifikant skiljer sig mellan de som läst 1 år eller längre redovisas skillnaden. I de fall där en stor andel av förstaårsstudenterna har svarat på frågan och detta avviker redovisas också detta. Svarsskalan sträcker sig mellan 1-5 där 1 och 2 redovisas som missnöjda svar och 4 och 5 är nöjda svar. 3.1 Programmet som helhet Överlag är studenterna nöjda med den utbildning som ges. 80% är nöjda med programmet som helhet. 70% hade valt samma program igen (säkert eller troligen) och nästan 90% av de nyantagna hade valt samma program igen. 80% av de nyantagna tycker att programmet uppfyller de förväntningar de hade innan de började. Samma siffra för alla studenter är 70%. Det kan tolkas som att programmet gör ett gott intryck i början men att problem stöts på senare i utbildningen. Detta kan vara ett resultat av bristande information om programmen som helhet, eller att studenternas förväntningar inte överensstämmer med programmens innehåll. 3.2 Programinnehåll Punkten programinnehåll tar upp kursutbud, kurskvalitet, föreläsare, obligatoriska moment och generella kompetenser. Två områden återkommer mest frekvent i kommentarerna, pedagogik hos föreläsare samt anknytning till verkligheten. Knappt 50% anser att majoriteten av föreläsarna har en god pedagogisk kvalitet, och 18% anser att majoriteten av föreläsarna saknar god pedagogisk kvalitet. Övriga har svarat en trea. För studenter som läst mer än 1 år är siffran 46% respektive 20%. Siffran går alltså inte år rätt håll ju längre studenterna kommer in i utbildningen. I allmänhet efterfrågas en tydligare koppling till verkligheten och industrin. Förslag på hur detta kan genomföras som kommer från studenthåll är studiebesök, att arbeta med verkliga problem, kandidatarbeten på företag och att utexaminerade från utbildningarna berättar vad de arbetar med idag. På fråga 9 efterfrågades vad studenterna skulle vilja ha mer av i sin utbildning. Här skall det observeras att frågan var obligatorisk så även studenter som inte vill ha mer av något blev tvungna att svara, vilket har påpekats i 11 av cirka 70 kommentarer. Det populäraste svaret var räknestugor (46%), följt av studiebesök och gästföreläsningar (42% vardera). Minst populärt var IT-kurser och grupparbeten (12% vardera). De inslag som saknas helt i dagens utbildning var arbetsplatsförlagd praktik (önskades av 31%) och karriärplanering (17%). Något som återkom i många kommentarer var fler datorrelaterade inslag i utbildningen: datorlabbar, matlabkurser (eller annan matematisk programvara) eller matematisk programvara mer integrerat i utbildningen. Närmare 40% skulle vilja byta ut mer än 10% av kursutbudet, vilket också innebär att 60% vill byta ut eller ta bort max 10% av kurserna. För närmare redogörelse för vilka kurser som ska bort, se de programspecifika avsnitten. Överlag fanns det synpunkter på programmeringskurserna och miljökurserna. Ibland behöver endast upplägget i en kurs ändras, och ibland bör placering av kurser 4

5 ses över för en jämnare arbetsbörda. Det ska betonas att det finns studenter som är helt nöjda med kursutbudet. Svaren på hur väl utbildningen bidrar till att tydliggöra ingenjörens roll i samhället är normalfördelat runt en trea, med något fler som tyckte att utbildningen inte bidrar än de som tyckte att den bidrar. 50% av de svarande var inte nöjda med de möjligheter som ges att reflektera över etiska frågor som kan uppkomma i en ingenjörsroll och 24% var nöjda.. Även om siffrorna inte är katastrofala kan man ha identifierat ett problemområde, då studenterna överlag är betydligt nöjdare med både kursutbud och föreläsare. De studenter som läst ett år eller längre är mer negativa till samhällsaspekternas koppling till utbildningen jämfört med hela svarsgruppen. Skillnaden är inte stor, utan rör sig om cirka 5 procentenheter som gått från nöjda till missnöjda. Detta innebär ändå att man får svårare att sätta utbildningen i ett perspektiv ju längre man gått på Chalmers. Även på frågan om hur väl utbildningen förbereder studenterna för näringslivet är svaren i stort sett normalfördelade runt 3. 28% är inte nöjda, medan 36% var nöjda. En klar majoritet av de svarande (78%) anser att utbildningen förbereder studenterna väl för en akademisk karriär, vilket får ses som ett bra betyg. Obligatoriska moment I stort verkar det finnas ett behov av att bättre integrera eller bättre motivera de obligatoriska inslagen i utbildningarna. De upplevs av många som påtvingade och ett byråkratiskt hinder i utbildningen. Nästan 60% av alla studenter som svarat anser MTS-inslaget vara icke-meningsfullt. 21% anser det vara meningsfullt (observera 212 vet ej-svar). Miljökurserna har en jämn fördelning där ungefär 20% svarade varje svarsalternativ. Drygt 50% av alla svarande ansåg att informationssökningsinslaget inte var meningsfullt och endast 22% ansåg att det var det. Drygt 70% anser att att majoriteten av utbildningarna i generella kompetenser är meningsfulla. Endast knappa 10% anser att majoriteten inte är meningsfulla. Förstaårsstudenterna är något mer positiva, och nästan 80% anser att majoriteten av inslagen är meningsfulla. De höga siffrorna bidrar möjligen till de många kommentarer som givits rörande generella kompetenser, se avsnitt 2.4. Kompletterande tjänster En klar majoritet (60%) av studenterna visste inte att karriärplanering var en tjänst som Chalmers erbjuder. 47% av alla studenter visste inte att biblioteket erbjuder hjälp med rapportskrivning. Detta kan förmodligen bero på att programmet inte informerar om dessa tjänster. Mattehjälpen på biblioteket verkar vara ett undantag, där många (70% av svarande förstaårsstudenter) har besökt och är nöjda samt 82% av alla studenter känner till denna tjänst. Det kan tålas att tänka på om utbildningsområdet måste erbjuda alla tjänster, eller om man bättre kan utnyttja Chalmers övriga resurser. Bättre information från programmet om tillgänglighet och bättre samordning med tillgängliga alternativ skulle kunna vara en möjlighet. I synnerhet efterfrågas bättre utbildning i rapportskrivning och presentationsteknik av studenterna och kompetens på området finns hos biblioteket och CHOCS. Studenterna är mer nöjda än missnöjda med studieplatserna och studievägledningen (47% och 26% respektive 45% och 31%). I kommentarerna uttrycks dock ett starkt missnöjde med vissa studieplatser (framför allt tillgång på grupprum i allmänhet och studieplatser i kemihuset) samt studievägledning, trots att de flesta är nöjda. 5

6 Hinder i utbildningen Denna sektion är till för att identifiera de faktorer som studenter finner svåra, onödigt svåra eller förhindrar dem att klara sin utbildning. En del moment kanske är svåra till sin natur, men andra kan avhjälpas vilket resulterar i studenter som klarar sig bättre med en högre kunskapsnivå. Den största anledningen till att studenterna ansåg sig ha svårt att klara sin utbildning var studietakten följt av svårighetsgraden på tentorna (36% respektive 24%). Dock betonade många av kommentarerna att man inte ville se en lägre nivå på utbildningen. Många kommentarer påpekar att de inte har något som hindrar dem att klara sin utbildning (35 studenter). Varken engelskan, laborationerna eller skriftliga uppgifter såg studenterna som ett hinder (<5% på alla svarsalternativ). En väsentligt högre andel av förståaårsstudenterna anser att matematiken är ett hinder (29% av ettorna jämfört med 11% av alla studenter). Studenterna pekar också på att studietakten på vissa masterprogram är lägre, vilket ses på med kritiska ögon eftersom det upplevs att man presterar på topp under tredje året. Högre krav på utländska studenters förkunskaper och språkkunskaper efterfrågas. Svårigheterna med att få tillgodoräkna sig kurser från utlandsstudier tas också upp, eftersom det ibland innebär att man läser längre tid än beräknat enbart för att de kurser man läst utomlands inte får tillgodoräknas. Opedagogiska föreläsare ses också som ett hinder (enligt 4 svaranden). Samt att så länge det är acceptabelt att kugga många studenter (runt 50%) kommer inga åtgärdas sättas in där man försöker åtgärda detta utan att sänka nivån, utan det kommer bara fortsätta som innan. En student upplevde att dennes mattekunskaper är bristande då studenten börjat sitt masterprogram. Ytterligare en student ansåg att matematiken på gymnasiet var för enkelt. Bättre samordningen mellan kurser som läses samtidigt efterfrågas så att inlämningar och obligatoriska moment inte hamnar samtidigt. Motivationsbrist, dålig studieteknik och låg självkänsla är något som omnämns av studenterna som, ett hinder. Studietakten får en del studenter att må dåligt. En student uttrycker det som att utbildningen ger en knäckt akademisk självkänsla. Det skall starkt understrykas att många kommentarer handlade om att man inte vill göra uppgifter, tentor och liknande lättare. 3.3 Examination En klar majoritet (70%) är nöjda med skriftlig tenta som examinationsform. En fördel med tentorna är att det finns ett regelverk som ger en viss rättssäkerhet. Övriga former upplevs som mindre reglerade. Resultatet över vilken examinationsform som föredras är jämnt fördelat på andra examinationsformer med 28% som föredrar munta till 50% som föredrar enskilda inlämningar (frågan var en flervalsfråga). Överlag är åsikten att examinationsform bör anpassas efter kursinnehåll och att det inte finns en lösning som passar alla. Dock efterfrågas lite mer variation med både inlämningsuppgifter och tenta, eller tenta i kombination med projekt eller en dugga. Duggor som examinationsform skulle båda kunna finnas i form av bonuspoäng, eller där man betar av en del av kursen helt. Studenterna nämner också några nackdelar med olika examinationsformer. Vid grupparbeten är det viktigt att man kan säkra individens insats. Vid projekt där man får välja intresseområde får man inte en tillräckligt bred kunskap, utan lär sig bara mer om det som intresserar en själv. Det finns synpunkter på att inlämningar snarare visar på hur mycket tid och hur bra vänner studenten har istället för på kunskapsnivån. Andra menar att man lär sig bättre på inlämningar. 6

7 Delexaminationer uppmuntras, men då ska de också utgöra en del av examinationen. Flera examinationsmoment underlättar för de som lider av tentaångest och säkrar en jämnare kunskapskoll. 3.4 Förbättringsmöjligheter Detta avsnitt rymmer förbättringsmöjligheter som föreslagits av flera studenter. Eftersom förslagen varierar mellan programmen bör de programspecifika avsnitten också studeras. Engagerade föreläsare och fortbildning i pedagogik efterfrågas. Utbildning i att lära ut särskilt räkneövningsledare som ofta är mindre erfarna. Det gör en stor skillnad för inlärningen. Att den höga kvaliteten på undervisningen måste bevaras är en återkommande åsikt. Det föreslås att höja nivån på de masterprogram som upplevs lättare i dagsläget. En annan vanligt förekommande önskan var en tydligare röd tråd i utbildningen och koppling mellan kurserna. Många studenter ställer sig också frågande till att man behåller en kurs omfattning och klipper i poängen för att få plats med mer i programmet. Program som läser samma kurser senare i utbildningen bör ha möjlighet att ha tillgodogjort sig jämförbara förkunskaper. Samarbete över programgränser med valbara kurser som samläses av flera program är ett förslag. Andra förslag är mer valbarhet tidigare i utbildningen samt att integrera matlab och andra datorlabbar mer i undervisningen. För att integrera det efterkommande yrkeslivet mer föreslås särskilt studiebesök. De enstaka kurserna i teknisk kommunikation har generellt sett inte fått så mycket respons, men den respons som förekommit är inte övervägande positiv. Ändå efterfrågar många studenter bättre utbildning i just rapportskrivning och presentationsteknik. En lösning kan vara att bättre integrera mjukare inslag i utbildningen. Detta gäller även miljö- och etikfrågor samt möjligheten att lära sig få och ge konstruktiv kritik. En standardhöjning av utbildningen i rapportskrivande och presentationer efterfrågas också eftersom kurserna kan upplevas som meningslösa om inga krav ställs. Däremot ses påtvingade inslag av miljö i exempelvis matematikkurser som något negativt. Feedback på rapporter och arbeten måste också förbättras. För att kunna förbättra sig måste man få veta vad som är fel. I nuläget jagar man examinatorer för feedback. Avslutningsvis fanns det tankar på en gemensam ingång för BT, Kf och K. Förslag på förändringar från enstaka studenter Avsnittet innehåller förslag som inte förts fram av en större grupp studenter, men som ändå kan vara värda att fundera över. Framförallt handlar det om sådant som saknas helt eller delvis i utbildningarna i dagsläget, vilket brukar resultera i att studenterna inte tänker på detta när de besvarar enkäter. Tydliga spår på masterprogram efterfrågas. Tidigare info om masterprogrammen Kort introduktion i logik och/eller bevisteori. En valbar kurs i ekonomi. Möjligheter till kvällskurs i engelska ges också som ett förslag. Det finns vissa önskemål om färre föreläsningar för att lämna mer tid till studier. SI-undervisning - Supplemental Instruction. Gruppövningar över programgränserna 7

8 Inslag av stokastisk analys efterfrågas. Större inslag av dataanalys och numerisk analys efterfrågas också. Kandidatarbeten på företag. Övriga förslag som kom fram i kommentarerna var kortare projekt på ett antal högskolepoäng för att förbereda sig för exjobb. Personlig utveckling i form av mentor eller konsult MTS- och miljökurserna ska bort helt. Mer miljö och hållbar utveckling Kan man dela upp tentan på två dagar? Ibland upplevs det som att tidsbristen är det största problemet vid omfattande uträkningar. Det förekommer funderingar bland studenter om att slå ihop program, framförallt TM med F eller Kf med F. Cecilia Hult 8

9 4 Bioteknik 4.1 Enkät Av 291 studerande på Bioteknikprogrammet (kandidat- eller master-nivå) har 107 svarat på enkäten (svarsfrekvens = 37 %). Flervalsfrågor De flesta av graderingsfrågorna avviker inte speciellt mycket från snittet över hela enkäten, de som sticker ut mest är följande: Fråga Medel Bt Kommentar 2: nöjd med programmet i helhet 22% 7% andelen helt nöjda 9: Mer arbetsförlagd praktik 31% 45% andelen som så önskar 9: Fler räknestugor 46% 62% andelen som så önskar 16: förbered. akademisk karriär 34% 14% andelen helt nöjda Öppna frågor Många har kommenterat när så varit möjligt och vissa trender kan man lätt urskilja 12. Vilka kurser skulle du vilja ta bort eller byta ut? Av totalt 40 svarande på denna fråga sticker följande kurser ut: -Mekanik med biologiska exempel: 13 personer kommenterar dåligt upplägg, för lätt kurs, att den inte ger något. -Biokemisk miljövetenskap: 8 pers; framförallt litteraturen. -Transport: 6 pers; upplägget, inte ok att 80% kuggar år efter år. 17. Vilket/vilka av följande alternativ upplever du hindrar dig att klara din utbildning? av 30 svarande kommenterar: 6 pers studietakten (med stress och avsaknad av fritid som följd) och 5 pers pedagogiken bland föreläsarna. 18. Vad är de främsta förbättringsmöjligheterna rörande programinnehållet? Här framkommer många olika infallsvinklar, många vilka syftar till att homogenisera arbetsbelastningen under utbildningen. Till exempel efterfrågas poängsättning som återspeglar arbetsbelastningen på kursen, samt att tunga kurer inte läggs samtidigt. 26. Är det något mer du vill tillägga? Har du några fler tankar eller önskemål rörande ditt program? Svaren på denna fråga ger av naturliga skäl liten konsensus, men många av dem är mycket tänkvärda och bör analyseras en och en! 9

10 4.2 Work-shop I work-shopen som anordnades under en lunch i Kemientrén i samband med Studentkårens utbildningsbevakningskampanj framkom både samma kommentarer som i enkätsvaren, och lite nytt material. 23 personer antecknade sina synpunkter, varav 14 var Bt-studenter (årskurs 3-5). Två tydliga trender är en riktig introduktion i programmering samt starkare koppling till näringslivet. En introduktionskurs i programmering med tex MatLab, Mathematica och LaTeX efterfrågas. Dessa program används eller önskas användas under utbildningen, men man får inte någon reell chans att lära sig. Ett alternativ vore att rekommendera att man läst programmering på gymnasiet. Mer kontakt med arbetslivet genom studiebesök och praktik efterfrågas av många. Bland kursspecifika kommentarer efterfrågas precis som i enkätsvaren förändring i kurserna Mekanik med biologiska exempel samt Biokemisk miljövetenskap. Två nya synpunkter som ej uppkommit tidigare är dels behovet av GMP-kunskap, dels mer information om möjligheterna att rikta in sig på akademisk respektive näringslivs-karriär. 4.3 Avslutning Överlag verkar folk vara nöjda med att de läser Bioteknik, men belyser samtidigt att det finns utrymme för många förbättringar av programmet och välkomnar översynen. Både enkäten och work-shopen lyfter fram många enstaka specifika önskemål och frågeställningar, saker som vare sig kan avfärdas eller acceptera utan djupare analys. Alexander Johansson 10

11 5 Kemiingenjör Den tydligaste slutsatsen som kan dras från enkäten är att de flesta är nöjda med programmet, men eftersom KI är ett litet program så är det inte att lätta dra några tydliga slutsatser utifrån enkäten. Då det på textfrågorna oftast är 3-7 svar och vissa säger tvärtemot varandra kan oftast inga tydliga trender visas. De tendenser som ändå visas tas upp nedan. Det är mer än en fjärdedel som tycker att fler än 25% av kurserna helt borde bytas ut eller göras om. De kurser som kommit fram att många tycker borde bytas ut eller göras om är Ekonomi och organisation, Teknisk kommunikation 1-3 och Tillämpad matematik i kemitekniken. En lösning som framkommit för att ordna detta är att göra fler kurser valbara. De flesta tycker även att det finns för få räknestugor och demonstrationsövningar. Fler gästföreläsningar och studiebesök skulle också vara uppskattat. I fråga 6 om lärarna har god pedagogisk kvalitet fås resultatet att ca 50% av lärarna inte uppnår detta vilket borde åtgärdas. Krister Svanlund 11

12 6 Kemiteknik Det var 59 svarande på denna enkät vilket kan ses som lite lågt. Studenterna är generellt nöjda med sin utbildning. Många är nöjda med kursutbudet i helhet. Men som kommentar tycket många studenter att programmet innehåller mycket processkurser. Den pedagogiska kvalitén skulle behövas förbättras och utvecklas. Dock anser de flesta att undervisningen till stor del bidrar till att studierna klaras. De obligatoriska momenten får mycket kritik då de upplevs som onödiga. Miljökurserna uppfattas som mycket repetition och att de behandlar så lika problem. Det som främst efterfrågas i utbildningen är praktik, ekonomikunskaper, räknestugor, demoövningar och studiebesök. Detta är ämnen studenterna anser viktiga för både studiemotivation och förberedelser inför arbetslivet. Studenterna saknar även möjligheten att kunna reflektera över etiska frågor man som ingenjör kan ställas för. Det upplevs även att utbildningen ger en bättre förberedelse till en akademisk karriär än för arbetslivet. Det efterfrågas även en mer varierande examinationsform. Där de populäraste förslagen är vanlig tentamen, projektarbeten och dugga. Anledningen att man ej klarar studierna anses vara den höga studietakten. Studieplatserna anses var för få. Det stöd som Chalmers erbjuder används inte. Många vet inte ens om att det finns. Dock är de flesta som besökt tjänsterna nöjda. 6.1 Sammanfattning av kommentarer En MATLAB kurs, presentationsteknik och karriärplanering är önskemål från studenterna. Av de kurser som ska tas bort är det nästan bara miljökurserna som nämns (Utom ETM). En förbättringsåtgärd för Matematisk statistik efterfrågas där nämns KFs statistikkurs som lämpligt förslag. Fler inslag från industrin efterfrågas, exempelvis gästföreläsare från olika företag. Övriga kommentarer rör till mestadels kursutbudet. Där alla miljökurser utom Energiteknik och Miljö kritiseras mycket för att ta upp liknande innehåll. Det är otroligt många kommentarer om miljökurserna. Det är väldigt tydligt att detta är ett moment som behöver förbättras. Helena Lyberg 12

13 7 Kemiteknik med fysik Totalt 55 personer svarade på enkäten. För en tydlig bild av resultatet, se den bifogade sammanställningen. Det studenterna ville ha mer av var i fallande ordning: räknestugor, gästföreläsningar samt demonstrationsövningar. 4 kommentarer önskade fler verklighetsanknutna inslag. En vanlig förekommande åsikt är att om programmet ska läsa matematikkurser tillsammans med F i tvåan bör de också läsa matematik tillsammans i ettan. Tillämpad matematik är den kurs som flest vill byta ut, följt av fasta tillståndets fysik och separations- och apparatteknik. Även ALA-kurserna önskas byta ut av några studenter. Hela 71% ansåg att studietakten hindrade dem i sina studier. Här återkom problematiken med att läsa matte med flera olika program i kommentarerna. Ingen tyckte att laborationer var ett problem. Förslag på förbättringar inkluderar mer beräkningsinriktade kurser, bättre/mer studieplatser, samt att tydligare lyfta fram begreppet det naturvetenskapliga området med exempelvis gemensamma lunchföreläsningar. Samläsa matte med F och kemi med K/Bt var också ett förslag. Text: Cecilia Hult 13

14 8 Teknisk fysik Följande data bygger på totalt 228 svarande, denna sammanställning fokuserar på ett fåtal punkter som verkar särskilt viktiga samt gör en sammanställning av de många kommentarer som vissa av frågorna fått. Svaren på enkäten kunde anges som 1-5 och i tolkningen här har svar 1 och 2 buntats ihop samt 4 och 5 buntats ihop, på så sätt fås en 3-gradig svarskala. För en helhetsbild av resultatet på samtliga frågor hänvisas till det bifogade råmatrialet filtrerat för F. I fråga 6 tycker 43% av de svarande att 0-60% av deras föreläsare håller god pedagogisk kvalitet, detta måste anses lågt. Det ska tilläggas att en av de mest frekventa kommentarerna, som är utspridda på lite olika ställen i svarsfälten, handlar just om att höja den pedagogiska kvaliteten på utbildningen. Många menar att det är mycket höga krav på studenterna vad gäller studietakten men att höga krav på lärare inte gäller i lika hög grad. I fråga 7 anser 63% att MTS-kursen inte är meningsfull. Det har inte varit möjligt att ange vilken MTS specifikt man tagit, men i många kommentarer framgår en frustration över att vara tvungen att gå kursen utöver de schemalagda timmarna vilket skulle kunna bidra till en mer negativ bild av kursen i sig. Det framgår också att många tycker detta moment är ett obligatorium som inte har någon anknytning till utbildningen i övrigt. Här ska tilläggas att i fråga 12 där man fick ange vilka kurser man skulle vilja stryka ur programmet så var just MTS kursen ett vanligt svar. Fråga 7 innefattade även miljöfysiken och där angav 45% att man ansåg den som inte meningsfull och den är en utav de kurser som flest vill ta bort från programmet. En av de större frågorna var fråga 12 där man kunde ange vilka kurser man ville ta bort eller byta ut, kort sagt vilka kurser som studenterna anser vara dåliga. De tre absolut vanligaste svaren är Fysiken omkring oss, Programmeringsteknik och Miljöfysiken. I kommentarerna framgår att Fysiken omkring oss uppfattas som mycket flummig och utan tydliga kursmål. Många förslag går ut på att behålla det s.k. Lisebergsprojektet och i vissa fall laborationerna med tillhörande labbrapport, men att byta ut resten av kursen mot en Matlab/Mathematica kurs. Programmeringstekniken anses ha många fel, väldigt många kommenterar på valet av Java i kursen då detta språk inte används alls i resten av utbildningen, studenterna undrar varför kursen inte går i Matlab istället. Många tycker också att kursen är på fel nivå och är mycket svår att klara utan tidigare programmeringskunskaper och då detta inte är ett krav för att komma in på utbildningen är många väldigt frustrerade. Miljöfysiken får många negativa kommentarer men mycket få har någon specifik kritik, de få som har det tycker att det är konstigt med obligatorisk dugga (eftersom det inte får förekomma 3 tentor i samma läsperiod så kallar man det dugga istället) och att det är otydligt vad kursen går ut på. En del kommentarer påpekar precis som med MTS kurserna att den känns som en externt påtvingad kurs utan riktig kontakt med resten av programmet. Tre andra kurser som uppträdde mer än ett fåtal gånger är Inledande teknisk kommunikation (här inräknat det gamla namnet Presentationsteknik), Subatomär fysik och Datorintro. Inledande teknisk kommunikation har mycket få kommentarer med specifik kritik men de som finns anger att kursen inte ger något. På många ställen i enkäten märks dock ett sug efter mer träning i just muntliga presentationer så detta verkar tyda på att kursen är välbehövlig men kanske bör ses över något. De som tycker Subatomär fysik ska tas bort tycker också att hela utbildningen är för teoretisk i sin helhet och menar att mycket få faktiskt har nytta av en sådan kurs, mycket få doktorerar inom kärnteknik menar man. Vad gäller datorintron verkar de som skrivit något tycka att den är något missriktad, istället för att lära ut just grunderna i Linux så anser många att man lär sig sådant man 14

15 inte har någon nytta av senare. I fråga frågas hur väl man anser att man förbereds för näringslivet respektive akademisk karriär. Resultatet är att man är oerhört mycket mer nöjd med hur man förbereds för akademin. Till detta ska tilläggas att många anger i kommentarerna att man tycker det är oklart vad man förbereds till för yrkesbana och många ser gärna starkare kontakt mot näringslivet. I fråga 9 anger 45% av de svarande att de vill ha (mer) studiebesök och 22% skulle vilja ha arbetsförlagd praktik. Möjligen kan FARM ha en större roll att spela här då en tydlig efterfrågan efter mer näringslivskontakter finns. I fråga 17 frågas vad man upplever som hinder att klara sin utbildning och här har majoriteten av de som svarat på frågan angett studietakten. Läser man här kommentarerna så finns det vissa som tycker att takten är för hög på specifika kurser men de allra flesta tycker att det är mängden kurser samtidigt som är problematisk. Det finns så mycket obligatoriska moment som ska avklaras innan man hinner sätta sig och plugga på riktigt. I detta sammanhang nämns Experimentell fysik som ett problem då den har både förstudie, laboration och rapport som ska skrivas på flera olika labbar. En hel del är också frustrerade över att man inte får någon feedback på det man skriver i rapporten, hur ska man bli bättre till nästa gång om man inte vet vad man gör för fel? I fråga 17 nämns också svårighetsgraden på tentorna som ett problem men i fråga 19 framgår att 75% är nöjda med tentamen som examinationsform. I fråga 20 får man ange vilka examinationsformer man skulle föredra och många anger vanlig tentamen men i kommentarerna framgår att många anser att endast tentamen kan vara missvisande och menar att tentamen tillsammans med inlämningsuppgifter/projekt kunde vara en bra metod. Man har kvar den säkerhet och regelverk som en skriftlig tentamen innebär men man får också tillfälle att visa vad man kan under lugnare och mindre stressande former och man skulle kunna göra tentamen till en mindre del än 100% utav examinationen. Detta tillämpas redan utav många kurser men i de allra flesta fall är dessa bonusuppgifter en så liten del utav den slutliga tentamen så den knappast gör någon skillnad. Man skulle kunna ha kvar samma system med bonusuppgifter men öka antalet så att det faktiskt blir en märkbar skillnad på tentan. I fråga 21 anger 44% att man inte är nöjd med studievägledningen som ges. En del kommentarer finns också där studenterna tycker att det ofta uppstår förvirring i kontakten med studentcentrum och att man ofta inte får den information eller hjälp man behöver. Fråga 22 och 23 handlade om den studiesociala miljön på programmet och 89% är nöjda i helhet medan bara 1% inte är nöjd. Vad gäller studietakten tycker 92% att takten är hög. Det togs bara upp en aning ovan men många kommentarer påpekar det oklara syftet med F och man tycker också att detta avspeglas i sättet kurserna hänger ihop. Man tycker att översikten över utbildningen är dålig och att man har svårt att förstå varför man läser vissa kurser. Ett förslag är att man kunde skriva en sort "programförklaring" där man helt enkelt går igenom varje läsperiod och skriver kort om vad man läser och varför. Detta skulle också kunna läggas ut så att gymnasie-elever som är intresserade kunde ta del av den. En annan vanlig kommentar är att poängsättningen på vissa kurser är snedvriden, den avspeglar inte alls hur mycket jobb som läggs ned på kursen. En del är också frustrerade över att exakt samma kurser på andra program/universitet ger de studenterna som läser där mycket mer poäng. Den vanligaste kommentaren i den avslutande frågan i enkäten får också avsluta denna 15

16 sammanställning. Väldigt många anser att även om det är tufft och kan vara tidskrävande så bör man inte ändra alltför mycket, det finns specifika saker man bör fokusera på men i helhet är studenterna nöjda. Väldigt många kommentarer anser samtidigt att man absolut inte ska sänka svårighetsgraden på programmet. Tobias Wenger 16

17 9 Teknisk matematik 9.1 Undersökningen bland TM-studenterna Överlag verkar de svar TM-studenterna gett på den undersökning som skickats ut stämma överens med övriga program. På ett antal punkter avviker dock TM-studenternas åsikter från normen. TMstudenterna avviker framförallt i frågor gällande obligatoriska moment, kurser som bör bytas ut och praktikaliteter, men givetvis även de frågor om studietid som förekommer. Antalet svarande från TM är 42, uppskattningsvis % av det totala antalet studenter på programmet. Obligatoriska moment TM-studenternas åsikt om det obligatoriska MTS-momentet som ingår i utbildningen är mer polariserad än hos andra program i undersökningen. Gissningsvis beror detta på att första TMkullen precis börjat läsa på mastersprogrammen, och att majoriteten av alla svarande därför inte hunnit läsa någon MTS-kurs än, vilket gör att statistiken är opålitlig. Endast 12 studenter svarade på frågan om MTS-momentets meningsfullhet. TM-studenterna upplever till skillnad från övriga program att miljökurserna som ingår i utbildningen är mycket meningsfulla; över 50 % av de svarande anser detta, att jämföra med ca 30 % i de ofiltrerade resultaten. Endast 17 studenter svarade på frågan om miljökursernas relevans. Över 50 % av de svarande ansåg att informationssökningsmomentet inte är meningsfullt. Detta kan jämföras med ca 25 % i de ofiltrerade resultaten. 34 studenter svarade på frågan om informationssökningsmomentets relevans. Saknade moment Överlag verkar TM-studenter sakna samma moment som de övriga programmen. Några av kommentarerna på frågan indikerar att utbildning inom matematiska programvaror (LaTeX, R och C ges som exempel) samt större grupparbeten saknas. Kurser som bör tas bort eller bytas ut Impopulära kurser, i nedstigande ordning, är Termodynamik, Industriell Ekonomi, Elektromagnetisk Fältteori, Mekanik och Datastrukturer. Dessutom anser vissa studenter att utbildningen innehåller ad-hoc -kurser i fysik som bör tas bort. En kurs som behöver förändras är Sannolikhet, statistik och risk. Ingenjören och samhället TM-studenter verkar i större utsträckning tycka att de inte ges möjlighet att reflektera över etiska frågor som kan uppkomma i deras roll som ingenjörer. Förbättringsmöjligheter Många verkar tycka att utbildningen saknar en röd tråd (eller flera inriktningar), och att det är svårt att göra rätt kursval. Andra tycker att utbildningen bör återgå till grundkonceptet, och ha större valfrihet. Kvaliteten på både kurser och kurslitteratur bör ses över, och det behövs fler föreläsningar och räknestugor. Anknytning till arbetslivet saknas, och vissa studenter upplever att det finns brister i presentationsteknik och rapportskrivande. 17

18 Praktikaliteter TM-studenterna verkar överlag vara nöjdare med tentamen som examensform än andra studenter som deltagit i undersökningen. Allmänt verkar studenterna nöjda med fördelningen av examinationsformer, men några påpekar att inlämningar uppmuntrar till reflektion på ett sätt tentamina inte kan. 9.2 Workshop Som en del av undersökningen hölls även en workshop dit studenter kunde komma och lämna mer utförliga tankar om programmet och dess kurser. Följande kommentarer kom in gällande TM: Sannolikhet, statistik och risk Det är onödigt att TM läser en annan kurs än F då den de läser är sämre. Det vore bra om den antingen blev bättre (täckte in mer) eller satte samman kurserna. Matematisk orientering Vill ha mer näringslivsorienterade föreläsningar. Termodynamik Introföreläsningen var helt sjuk. Tanken var inte att Nikola skulle gå igenom hela TD på två timmar, utan lite kemibakgrund som vi i TM har glömt/inte lärt oss. Matematisk programvara Dumt att man lär sig fel MATLAB, dvs. Programmeringsbaserad MATLAB med for-loopar och dylikt istället för effektiv matrismanipulation. Kursen förutsätter dessutom lite programmeringskunskaper från början, vilket alla inte har. Programmet i helhet Upplägget med stora kurser i Mekanik och Termodynamik som kräver förkunskaper som inte finns är dumt. Det gamla upplägget, med en större kurs som innehöll många ingenjörskunskaper som mekanik och termodynamik, fast I mindre utsträckning, var mer I linje med tanken om att TMstudenter ska ha en överblick på ingenjörsfronten och vara mycket duktiga på matematiken. Det saknas viss utbildning I programvaror som används ofta på TM, till exempel R, C, CPLEX, Mathematica och LaTeX. Endast MATLAB tas upp ordentligt, I Matematisk Programvara. Övrigt Studenterna tycker att det är svårt att få tag i allmän information. Simon Sigurdhsson 18

19 10 Bilagor 19

20 Bioteknik

TATA65-Diskret matematik

TATA65-Diskret matematik 1 (6) TATA65-Diskret matematik Sändlista Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund Carl Johan Casselgren Göran Forsling Kurskod TATA65 Examinator Carl Johan Casselgren Kursen gavs Årskurs

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

CEQ-kommentarer Kurser år 2. CEQ-kommentarer Kurser år 2

CEQ-kommentarer Kurser år 2. CEQ-kommentarer Kurser år 2 CEQ-kommentarer Kurser år 2 Innehåll LP1... 2 Introduktion till mikroekonomisk teori, EXTA40... 2 Logistik, MTTF01... 2 LP2... 3 Matematisk statistik, allmän kurs, FMS012... 3 LP3... 3 Programmeringsteknik,

Läs mer

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING SAMMANSTÄLLNING 1 (9) Inst för informationsteknologi GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING del av 1TD442 ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER DV1/ 1IT022 PROGRAMKONSTRUKTION II Period 3, 2006 DV/IT Sammanfattning: Vad

Läs mer

1. Flervalsfråga Andel

1. Flervalsfråga Andel Page 1 of 8 Kursutvärdering Tillbaka till Välj resultat Antal svar: 39 1. Flervalsfråga Andel Vilken kvalitet upplever du att kursen har hållit sammantaget? Mycket låg 5,1% Låg 20,5% Godtagbar 43,6% Hög

Läs mer

Programutvärdering International Business Management vt 2011

Programutvärdering International Business Management vt 2011 Programutvärdering International Business Management vt 2011 Programutvärdering Genomfördes 110430-110515 Till samtliga studenter i 5 årskurser totalt 203 studenter 28,3 % besvarade enkäten mest från åk

Läs mer

RESULTAT - MÅLUPPFYLLELSE

RESULTAT - MÅLUPPFYLLELSE Som absolut nybörjare i programmering och utan att ha några handledarpass: Mycket tufft, låg bokstavligen talat i fosterställning varannan vecka... Den gav en bra grund till fortsatta egenstudier i C++.

Läs mer

Information från utbildningsstöd & studiestöd, Chrissie Evling, studievägledare Emma Högberg, utbildningssekreterare. Programinformation, årskurs 2-3

Information från utbildningsstöd & studiestöd, Chrissie Evling, studievägledare Emma Högberg, utbildningssekreterare. Programinformation, årskurs 2-3 Institutionen för rymd- och geovetenskap IDAG: Information från utbildningsstöd & studiestöd, Chrissie Evling, studievägledare Emma Högberg, utbildningssekreterare Programinformation, årskurs 2-3 Arto

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 29 studenter av 70 har svarat. Vad i kursen har varit särskilt värdefullt och varför? Kursens utgångspunkt, att titta på hur samhället skapar

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar.

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar. Kursutvärdering för sista momentet - kursförbättrande frågor Kurs/grupp-objekt 1. 1. Vad var bra på kursen? Det är viktigt att veta så att vi inte tar bort det som du är nöjd med. 24 svar 2. 1. Innehållet?

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

Skogsmästarskolan. Vad är Din sammanfattande syn på Skogsmästarprogrammet? Medelbetyg: 4,0 (förra årets kurs, SMP 05/08, gav 3,7 i medelbetyg).

Skogsmästarskolan. Vad är Din sammanfattande syn på Skogsmästarprogrammet? Medelbetyg: 4,0 (förra årets kurs, SMP 05/08, gav 3,7 i medelbetyg). Skogsmästarskolan 2009-05-28 U T V Ä R D E R I N G S K O G S M Ä S T A R P R O G R A M M E T 2 0 0 6 / 0 9 UNDERLAG Undersökningen bygger på de enkäter som skickats ut i april -09 (53 st). Här redovisas

Läs mer

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Nationella examensordningen för civilingenjörsexamen Färdighet

Läs mer

En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter

En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter Magnus Jacobsson och Inger Sigstam Matematiska institutionen 1. Introduktion Matematik på grundnivå är till stor del ett övningsämne, man lär sig matematik

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

Presentation av Utbildningsstöd & Stduiestöd,

Presentation av Utbildningsstöd & Stduiestöd, Institutionen för rymd- och geovetenskap Presentation av Utbildningsstöd & Stduiestöd, Chrissie Evling, studievägledare Emma Högberg, utbildningssekreterare Programinformation, årskurs 1 Arto Heikkilä,

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Poäng. Start v. Strömningslära B 7.5. 09 Institution Institutionen för fysik. Antal registrerade (män/kvinnor) 39 (32/7)

Poäng. Start v. Strömningslära B 7.5. 09 Institution Institutionen för fysik. Antal registrerade (män/kvinnor) 39 (32/7) TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Strömningslära B 5FY14 7.5 213 9 Institution Institutionen för fysik Antal registrerade (män/kvinnor) 39 (32/7) Antal aktiva studenter (deltagit i minst

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Hur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet?

Hur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet? NoT-rapport Hur trivs de manliga och kvinnliga studenterna på sin datautbildning vid Linköpings Universitet? En enkätundersökning genomförd vårterminen 1998 Lena Strömbäck Anneli Hagdahl Simin Nadjm-Tehrani

Läs mer

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09

Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Sid 1 (8) Kursutvärdering Vuxnas lärande 50% vt09 Lärare på kursen Anders Råde (kursansvarig) och Robert Holmgren 22/4 avslutades utvärderingen via Limesurvey och sammanställdes. P g a viss teknisk problematik

Läs mer

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Figur C1 Hur administrationen har fungerat... 1 Figur C2 Hur studievägledningen har fungerat... 1 Figur C3 Om de studerande har använt

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Nedan följer en guide till hur ansökningsblanketten ska fyllas i. Vänligen följ detta för att underlätta handläggningen.

Nedan följer en guide till hur ansökningsblanketten ska fyllas i. Vänligen följ detta för att underlätta handläggningen. Nedan följer en guide till hur ansökningsblanketten ska fyllas i. Vänligen följ detta för att underlätta handläggningen. Spara din ifyllda ansökan som Förnamn_Efternamn.docx Spara ej som pdf. Som en liten

Läs mer

Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28

Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28 Agenda Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28 Närvarande Örn, Eric, Hulda, Erica, Elida, Julia, Sara, Lena och Calle. Termin 1 Introkursen - Rollspelsseminariet var jättekul - Bra kommunikation

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

Kursrapport för WEBBDIST12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31RTX2)

Kursrapport för WEBBDIST12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31RTX2) Kursrapport för WEBBDIST12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31RTX2) Kursansvariga: Charlotte von Essen Anna Vörös Lindén Övriga medverkande lärare: Karin Dessne David Gunnarsson Linda Rydh Jonas Söderholm

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

Resultat av kursvärdering

Resultat av kursvärdering DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att

Läs mer

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Utbildningsplan Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Ladokkod: TGBYI Version: 1.0 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden 2014-10-22 Gäller från:

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16)

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16) TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Applikationsprogramm ering i Python 5DA 7.5 215 13 Institution Institutionen för datavetenskap Antal registrerade (män/kvinnor) 5 (34/16) Antal aktiva

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Evaluation Summary - CT3380 Grundläggande webbdesign HT05 Dan Levin

Evaluation Summary - CT3380 Grundläggande webbdesign HT05 Dan Levin Evaluation Summary - CT8 Grundläggande webbdesign HT Dan Levin Antal kursutvärderingar: Q. Anser du dig ha tillräckligt med förkunskaper för att klara kursen? (=JA =NEJ) Q. a Kurslitteratur? 7 Medel:.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Institutionen för informatik Göran Landgren Sammanfattning av kursutvärdering Sid 1 (1) Sammanfattning av kursutvärdering Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Sammanfattning Svarsfrekvens:

Läs mer

TEKNISK FYSIK. 300 hp TEKNISK MATEMATIK. 300 hp

TEKNISK FYSIK. 300 hp TEKNISK MATEMATIK. 300 hp TEKNISK FYSIK 300 hp TEKNISK MATEMATIK 300 hp BLI EN MÅNGSIDIG PROBLEM- LÖSARE Är du redo att ta dig an framtidens problem? Som teknisk fysiker eller teknisk matematiker blir du tränad i att hela tiden

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: TCV20 OINR liga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, General Profile 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

6. Bank med enkätfrågor för eget urval

6. Bank med enkätfrågor för eget urval 6. Bank med enkätfrågor för eget urval Nedan finns valbara enkätfrågor till lärare (svart text) respektive studenter (blå text) kring universitetets roll samt till studenter (röd text) kring studenternas

Läs mer

Tilldelas efter registrering

Tilldelas efter registrering Institutionen för sjöfart och marin teknik Kurs-PM Kursnamn: Kurskod: Omfattning: Kursmoment: Program: Kandidatarbete för sjöfart och logistik SJOX09 15 hp 0109 Nollmoment, 0 hp; 0209 Kandidatarbete, 15

Läs mer

Kursrapport för WEBB12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31WTX2)

Kursrapport för WEBB12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31WTX2) Kursrapport för WEBB12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31WTX2) Kursansvariga: Charlotte von Essen Anna Vörös Lindén Övriga medverkande lärare: Karin Dessne David Gunnarsson Linda Rydh Jonas Söderholm Birgitta

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Skvalpfonden Påminn om Stimulus skvalpfond i klasserna. Det är fritt fram att söka pengar till psykologstudentprojekt.

Skvalpfonden Påminn om Stimulus skvalpfond i klasserna. Det är fritt fram att söka pengar till psykologstudentprojekt. Stimulus utbildningsbevakning Protokoll från möte 2008-10-21 Dagordning: 1. Val av sekreterare 2. Förra mötet 3. Från möte med programansvarige Per-Olof 4. Från möte med StuFF 5. Från Stimulus styrelse

Läs mer

Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, 300 högskolepoäng

Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, 300 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, 300 högskolepoäng Master Program in Industrial Engineering and Management, 300 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Studieanvisning. Affärsplanering för tillväxtföretag

Studieanvisning. Affärsplanering för tillväxtföretag Studieanvisning Affärsplanering för tillväxtföretag 7,5 hp vårterminen 2015 Kursens syfte och mål Kursens upplägg består av fysiska workshops och digitalt utbildningsmaterial som syftar till att ge kursdeltagare

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet

Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet Överblick Varför kursvärdering? Samtliga kurser inom den grundläggande utbildningen vid LiU ska utvärderas med stöd av det elektroniska

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

Vad lärare tycker om undervisningen i matematik på civilingenjörsprogrammen

Vad lärare tycker om undervisningen i matematik på civilingenjörsprogrammen Vad lärare tycker om undervisningen i matematik på civilingenjörsprogrammen Martina Persson och Raimundas Gaigalas Matematiska institutionen Uppsala universitet Box 4, S-75 6 Uppsala Sammanfattning Som

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Anläggnings- och apparatteknik

Anläggnings- och apparatteknik Anläggnings- och apparatteknik Inlämnade svar : 0 8 Innehåll: Rökgaser e int riktigt min grej... Bra kurs. Föreläsarna: Westerlund är bland de båsta föreläsarna på KTF. Förklarar på ett sätt som gör att

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Industriellt byggande, 7,5 hp

Industriellt byggande, 7,5 hp Kurs-PM Industriellt byggande, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Lars Eliasson och Helena Lidelöw Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4TS103 Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Kursinformation Grundkurs i programmering med Python

Kursinformation Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Två kurser i en 5DV105 - Programmeringsteknik med Python och MATLAB Programmeringsteori Föreläsningar om Python Färdighetsövning Laborationer i Python 5DV106 - Programmering i Python Praktisk

Läs mer

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh.

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh. Delkursbeskrivning: Webbdesign med multimedia, 5 poäng (Interactive Multimedia for the Web, 7.5 ECTS Credits) Kurs Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum

Läs mer

Utvärdering Fjällsäkerhet 2013-14

Utvärdering Fjällsäkerhet 2013-14 Utvärdering Fjällsäkerhet 2013-14 Umeå Universitet i Kiruna, kursort Abisko Institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) Lärare Anders Bergwall (huvudlärare), Emil Roddar (SLAO-steg 1), P-O

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Dnr HS 214/42 Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Tidshantering. Effektiva studievanor och aktivt lärande

Tidshantering. Effektiva studievanor och aktivt lärande Tidshantering Effektiva studievanor och aktivt lärande Effektiva studier/aktivt lärande Planering Terminsplanering Läsperiodplanering Veckoplanering Att göra-listor Resurser 50 h/vecka = 25 h/kurs Tidshantering

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumniundersökning 2009 Lunds universitet Naturvetenskapliga fakulteten Institutionen för miljövetenskaplig utbildning

Läs mer

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012

Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 1 of 11 2012-10-10 09:37 Survey Speldesign och programmering Förväntningsenkät 2012 Helena Petrini Number of evaluated questionnaires: Question Result n Frågor om dina förväntningar på dina studier vid

Läs mer

Göteborgs universitet Rektor. 1) Allmän kommentar till anmälan.

Göteborgs universitet Rektor. 1) Allmän kommentar till anmälan. Göteborgs universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Pontus Kyrk 08/56308726 pontus.kyrk@hsv.se

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2011

TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2011 ITN/KTS Stefan Engevall/Joakim Ekström Kursinformation TNSL05, Optimering, Modellering och Planering, HT2011 TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2011 1 Kursmål & innehåll 1.1 Mål med

Läs mer

M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015

M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015 M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015 KANDIDATARBETE FÖR M-STUDENTER VT15 Kandidatarbete om 15 hp i årskurs 3 ingår i alla civilingenjörsprogram. Avklarat kandidatarbete är ett krav för att få

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 1048/2007-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme,

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

VETENSKAPLIG METOD TNGD23 Kursstart: Januari 2013

VETENSKAPLIG METOD TNGD23 Kursstart: Januari 2013 Info GDK3 2013-09-27 Valbara kurser & exjobb Tobias Trofast, LiU 1 VETENSKAPLIG METOD TNGD23 Kursstart: Januari 2013 Kursen kan vara en bra start på ditt examensarbete! Du får: Göra ett upplägg för ditt

Läs mer

Kursanalysen ska genomföras inom 3 veckor efter avslutad kurs. Lämnas till prefekt eller den som prefekt delegerar till.

Kursanalysen ska genomföras inom 3 veckor efter avslutad kurs. Lämnas till prefekt eller den som prefekt delegerar till. Kursanalys Kursanalysen ska genomföras inom 3 veckor efter avslutad kurs. Lämnas till prefekt eller den som prefekt delegerar till. OBS! För kurser inom lärarutbildningen och lärarlyftet används speciellt

Läs mer

Introduktionsinformation Mästarlärare

Introduktionsinformation Mästarlärare Introduktionsinformation Mästarlärare Det här är lite introduktionsinformation till dig som ny mästarlärare på Chalmers kombinationsutbildning Lärande och ledarskap. Förhoppningsvis kan det ge en bättre

Läs mer

Utvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 25% 50% Det påverkade mig inte alls 7.7% Det påverkade mig. inte alls 7.

Utvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 25% 50% Det påverkade mig inte alls 7.7% Det påverkade mig. inte alls 7. Programutvärdering skapad: 0-06-7 Programutvärdering vid Högskolan Väst Nätverksteknik med IT-säkerhet, TGNIT, utan kommentarer () Institution: Högskolans förvaltning Antal svarande: Utvärderingsresultat

Läs mer

Utvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 50% 25% Det påverkade mig inte alls 22.2% Det påverkade mig. inte alls 33.

Utvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 50% 25% Det påverkade mig inte alls 22.2% Det påverkade mig. inte alls 33. Programutvärdering skapad: 0-06-6 Programutvärdering vid Högskolan Väst Ledarskap inom detaljhandeln, SGLID, utan kommentarer () Institution: Högskolans förvaltning Antal svarande: 9 Utvärderingsresultat

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

INGENJÖRSMATTEN SÅ LYCKAS DU! Tips på hur du bäst klarar matten på högskolan

INGENJÖRSMATTEN SÅ LYCKAS DU! Tips på hur du bäst klarar matten på högskolan INGENJÖRSMATTEN SÅ LYCKAS DU! Tips på hur du bäst klarar matten på högskolan 1 ATT BÖRJA PÅ EN INGENJÖRS UTBILDNING KAN KÄNNAS ÖVERVÄLDIGANDE. Klasserna är större, böckerna tjockare och tempot högre Och

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer