Meddelande nr 2016:33. Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Meddelande nr 2016:33. Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016"

Transkript

1 Meddelande nr 2016:33 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016

2 2

3 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län 2016 Meddelande nr 2016:33 3

4 Meddelande nr 2016:33 Kontaktperson Jonathan Nilsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Telefon , e-post jonathan.nilsson@lansstyrelsen.se Rebecka Carstensen, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Telefon , e-post rebecka.carstensen@lansstyrelsen.se Webbplats ISSN ISRN LSTY-F-M 16/33--SE Upplaga 30 exemplar. Tryckt på Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2016 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper. Länsstyrelsen i Jönköpings län

5 Innehållsförteckning 1. Beskrivning av länsstyrelsen och det geografiska området Jönköpings län Befolkning Infrastruktur och näringsliv Länsstyrelsens verksamhet Länsstyrelsen uppgift och ansvar inom samhällets krishantering Beskrivning av arbetsprocess och metod Skyddsvärt Länsstyrelsens arbete med skyddsvärdena till vardags Syfte och mål med RSA-arbetet Målgrupp Avgränsningar och begränsningar Arbetssätt och metod Angreppssätt Underlag Spridning och sekretess Identifierad samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området som är av regional betydelse Vad är samhällsviktig verksamhet? Samhällsviktig verksamhet ur ett regionalt perspektiv Projekt med identifiering av samhällsviktig verksamhet inom länet Styrel pandemiplan 2007 och Isstorm Identifiering av samhällsviktig verksamhet inom länsstyrelse och länets geografiska område Identifierad samhällsviktig verksamhet i kommunala RSA:er region Jönköpings län Samhällsviktiga verksamheter inom Länsstyrelsen Sammanställning av identifierad samhällsviktig verksamhet i Jönköpings län Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga verksamheten Underlag om beroenden i samhällsviktiga sektorer Kommunal verksamhet Andra RSA:er Beroenden i den regionalt samhällsviktiga verksamheten El- och drivmedelsförsörjning Telefoni, IT och elektroniska kommunikationer Finansiella tjänster hälso- och Sjukvård, samt Läkemedelsförsörjning Krisinformation, och media VA och väghållning Livsmedel Krisledning och samverkan, Polis, SOS Alarm Transporter och kollektivtrafik

6 Länsstyrelsens verksamhet Sammanfattning Identifierade och analyserade hot och risker för länsstyrelsen och länets geografiska område Händelser under det gångna året som påverkat länet Låga yt- och grundvattennivåer Mjältbrandsutbrott Skogsbränder Omfattande vindsbrand i flerbostadshus Brand i Återvinningscentralen i vaggeryd Flyktingmottagande Trender och utveckling Det säkerhetspolitiska läget migration Extremistmiljöer Klimatförändringar Risker i Jönköpings län Identifierade risker Urval och värdering av risker Översiktlig analys och värdering av riskerna Naturhändelser masskadesituationer utsläpp avbrott smitta sociala risker Informationssäkerhet för länsstyrelsen och länets geografiska område Risker för Länsstyrelsen som myndighet Sammanfattning av riskbild Riskerna kopplat till skyddsvärden Liv och hälsa Miljö och ekonomiska värden Demokratifrågor, mänskliga fri- och rättigheter Okända risker eller oväntade händelser Bedömning av myndighetens generella krisberedskap enligt indikatorer som framgår av bilaga Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom länsstyrelsen och dess geografiska område Vad är sårbarhet? Sårbarhet kopplat till länets krisberedskapsförmåga Sårbarheter vid Tidigare Inträffade händelser Sårbarheter identifierade under övningar Sårbarheter vid Tidigare förmågebedömningar Intervjuunderlag om nyckelfaktorer för krisberedskap Sammanfattning av Identifierade brister i länets krisberedskap Sårbarhet kopplat till länsstyrelsens krisberedskapsförmåga Tidigare förmågebedömning Intervjuer indikatorerna

7 7.3.4 Övning Gripen Sammanfattning av Identifierade brister i Länsstyrelsens krisberedskap Sårbarhet i samhällsviktiga verksamheter Tidigare förmågebedömningar Hälso- och sjukvård, omsorg och skola Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel och handel Offentlig förvaltning ledning Skydd och säkerhet Transporter Personal Sammanfattning Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet Sammanfattning av länets sårbarhet Genomförda, pågående och planerade åtgärder sedan föregående rapportering Uppföljning av åtgärder från 2015 års RSA Länsöverskridande arbete Länsstyrelsen Förslag till satsningar i länet för Informationssäkerhet Förslag på satsningar inom Länsstyrelsen inför Behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Behov inom Länsstyrelsen Återstående brister Referenser Bilaga 1: Lagar och förordningar Bilaga 2: Indikatorer för bedömning av statliga myndigheters generella krisberedskap 112 7

8 8

9 1. Beskrivning av länsstyrelsen och det geografiska området Läsanvisning: i detta kapitel beskrivs Jönköpings län i korthet för att ge en bakgrund till analysen. I kapitel 4 beskrivs länets risker och däri ges även en djupare beskrivning av länet. Varje län i Sverige har en länsstyrelse med ett samordningsansvar inom länet, t ex inom krishantering. Det kallas för att länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar för länet. Denna rapport inriktas därför framförallt på Jönköpings län, med Länsstyrelsen i Jönköpings län som en del av länet. 1.1 Jönköpings län Jönköpings län ligger i norra Småland i Vätterns södra ände. I länet finns 13 kommuner (se kartan nedan). Östergötlands län Västra Götalands län Kalmar län Kronobergs län Hallands län Figur 1-1: Jönköpings län, med våra kommuner och grannlän Lantmäteriet 9

10 Av länets totala yta på km 2 utgörs cirka 70 % av skog, 13 % av jordbruksmark, och 6 % av länets 2300 sjöar. Länet är ett skogslän där gran- och tallskogen traditionellt har sysselsatt många. Det finns en mängd små sjöar och mossar i länet, gott om naturreservat och en nationalpark, Store mosse. Jönköpings län ligger på Småländska höglandet, och ligger därmed på en vattendelare. Genom länet flyter ett antal större vattendrag som avvattnar länets marker, främst åt sydväst och österut, se Figur 1-2. Vattendragen är i regel små till medelstora innan de rinner över länsgränsen. Figur 1-2: Länets vattendrag och deras avrinningsområden Lantmäteriet, SMHI BEFOLKNING 80 % av Sveriges befolkning bor inom 35 mil från Jönköping 1 och Jönköpings län har en befolkning på nästan invånare ( ) 2 och är Sveriges sjätte största län. Drygt 80 % av länets invånare bor i tätorter och södra Vätterbygden är mest tätbefolkad. Länets största kommun, Jönköping, har ca invånare, och den minsta, Aneby, har ca Prognosen visar på fler barn och äldre, både andelen pensionärer och antalet riktigt gamla människor, men färre ungdomar. Nästan 20 % av befolkningen i länet är 65 år eller äldre och andelen är större i mindre kommuner och/eller landsbygdskommuner bedöms strax över 50 % av länets befolkning vara i yrkesarbetande ålder 4. Allt färre ska försörja allt fler, i förlängningen kan detta leda till omfördelningar av medel som på sikt kan medföra en försämrad förmåga att hantera kriser och extraordinära händelser. Invandringen just nu påverkar demografin samt in- och utflyttningen till länets kommuner. Prognoserna innan hösten 2015 har därför ändrats och gör framtiden svår att förutsäga. 1 Banverket:, SCB, ( 3 Zeidlitz, A., SCB,

11 1.1.2 INFRASTRUKTUR OCH NÄRINGSLIV Länet är känt för Gnosjöandan, som bygger på prestigelöst samarbete och att hjälpas åt så att alla vinner på det. Länet har en lång historia av småskalig tillverkningsindustri, speciellt gjuterier, sågverk och ytbehandling och ofta som underleverantörer. Gnosjöandan härstammar inte minst från ett nära samarbete mellan alla dessa små företag. Jönköpings län karakteriseras av många små företag, viket minskar beroendet av enstaka företag 5, även om konjunkturberoendet kvarstår. Jönköpings län ligger i ett naturligt logistikstråk och genomkorsas av ett antal större vägar, järnvägslinjer och elstamnätet. Länet ligger mitt i en triangel mellan Stockholm, Göteborg och Skåne, vilket innebär att många transporter mellan landets tre största städer passerar, samt att många transporter från Europa/Sydsverige till norra Sverige passerar genom länet. I anslutning till några av de större transportlederna finns godsterminaler för omlastning eller lagring, t ex i Jönköping, Vaggeryd, Värnamo och Nässjö. Dessa medför i sin tur fler transporter. Det transporteras även mycket farligt gods i länet. Inom länet finns områden med mycket industri, bland annat mycket tillverknings-industri i de sydvästra delarna. Dessa medför också många transporter av råvaror. Figur 1-3: Sysselsättning i länet 5 Dagens Nyheter,

12 Figur 1-4 Viktiga väg- och järnvägsstråk i Jönköpings län. Lantmäteriet Figur 1-5 Stamnät i södra delarna av landet 6 En del av Sveriges stamnät för el passerar genom länet, se figur ovan. 13 elnätägare är aktiva i Jönköpings län, allt från stora aktörer som E.on och Vattenfall ner till små kommunala bolag och ekonomiska föreningar. Den klart största enskilda aktören i länet är E.on som svarar för cirka 75 % ytmässigt. Koncessionsområden framgår av figuren nedan. Mullsjö Habo Jönköping Vaggeryd Gnosjö Gislaved Värnamo Tranås Aneby Nässjö Eksjö Sävsjö Vetlanda Eksjö Elnät AB E.on Elnät Sverige AB Gislaveds Energi AB Habo Kraft AB Jönköpings Energi AB Nässjö Energi AB Sävsjö Energi AB Tranås Energi AB Vaggeryds kommuns Elverk Vattenfall Eldistribution AB Vetlanda Energi och Teknik AB Värnamo Elnät AB Östra Kinds Elkraft ek.för. Figur 1-6 Elkoncessionsområden i Jönköpings län 6 SvK,

13 Antalet aktörer inom tele och IT med verksamhet inom länet är okänt. På telesidan avvecklar man mindre stationer på landsbygden, vilket bland annat redan gjorts i de södra delarna av Vetlanda kommun, och andra kommer att följa efter. I den sydvästra delen av länet går en gren av det svenska transmissionsnätet för naturgas upp till Gnosjö via Gislaved, se figuren nedan. Figur 1-7 Transmisionsnätet för naturgas i sydvästra Sverige Länsstyrelsens verksamhet Länsstyrelsen har en bred verksamhet, här beskrivs bara några delar som bedöms vara relevanta i detta sammanhang. Som exempel samordnar Länsstyrelsen arbetet med de nationella miljömålen, med hälsoskyddsfrågor och prövar och inspekterar miljöfarliga verksamheter. I länet finns över 150 tillsynsobjekt 8. Länsstyrelsen ansvarar också för rådgivning till och tillsyn av vattenverksamhet, bland annat dammsäkerhet. Länsstyrelsen sitter med i de älvgrupper som berör länet (Lagan, Nissan, Emån samt Samordningsgruppen för sydvästra Sveriges vattendrag). Länsstyrelsen har även hand om följande: Naturvård, genom att sprida allemansrätten, förvalta naturreservat och nationalparker, Ge tillstånd och rådgivning för fiskeriverksamhet, Ansvara för rådgivning, statistik och licenser för jakt, samt rovdjursförvaltning, Skydda, vårda och sprida information om värdefulla kulturmiljöer, Lantbruksfrågor och EU-stöd. Länsstyrelsen har också ansvar för djurskydd och -hälsa och livsmedelskontroll, i samverkan med Jordbruksverket, kommuner, intresseorganisationer, smittskyddsläkare m fl. Inom samhällsplanering arbetar Länsstyrelsen framförallt med kommunerna i deras planläggning. Länsstyrelsen ska ha ett helhetsperspektiv 9 och försöka samordna bland annat hälsa och säkerhet och samordning mellan kommuner 10. Länsstyrelsen ska bland annat verka för att kommunikationerna i länet är bra, till exempel vägar, järnvägar, bredband, samt radio- och telemaster Swedegas, Länsstyrelsen i Jönköping län, Boverket, Länsstyrelserna, Länsstyrelserna,

14 1.2.1 LÄNSSTYRELSEN UPPGIFT OCH ANSVAR INOM SAMHÄLLETS KRISHANTERING Samhällets krishantering i Sverige bygger på ansvars-, närhets- och likhetsprinciperna: Ansvarsprincipen - Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation. Likhetsprincipen - Under en kris ska samhällsfunktioner så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen - En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga och regionala insatser. I och med detta har kommunerna och olika verksamhetsansvariga aktörer en viktig operativ roll, eftersom de sköter verksamheter till vardags. Länsstyrelsens roll är främst att samordna dessa aktörer före, under och i bästa fall även efter en kris, så att alla arbetar åt samma håll. Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar enligt förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Områdesansvaret innebär att länsstyrelsen ska samordna kommuners, Regionens, sektorsmyndigheters m.fl. arbete samt information till allmänhet och media i länet vid en kris. I Jönköpings län sker detta genom krissamverkan F-samverkan och/eller räddningstjänsternas samverkan RäddsamF. Länsstyrelsen ska även stödja kommunernas planering, övning och utbildning, arbete med risk- och sårbarhetsanalys mm. Länsstyrelsen ska vartannat år redovisa sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt MSBFS 2016:7. Enligt lagen (2003:778) och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor ska Länsstyrelsen: ansvara för räddningstjänst och sanering i samband med utsläpp av radioaktiva ämnen ta över ansvaret för räddningstjänst vid stora olyckor från berörda kommuner ansvara för förebyggande smittskydd av djur och samordnar verksamheten vid epizooti- eller zoonosutbrott. SAMVERKAN Länsstyrelsen ska verka för samverkan inom länet, och i Jönköpings län läggs mycket resurser på att forma och vidareutveckla samverkan mellan länets krisaktörer. Samverkan sker både till vardags och vid kris, framförallt genom RäddSam-F och F-samverkan. Detta är två väletablerade forum för samverkan mellan länets räddningstjänster respektive inom krishantering. Det är genom dessa forum som Länsstyrelsen verkar för samordning i länet. F-samverkan formaliserades i början av 2000-talet. Det bygger dock på en långt äldre tradition av gott och jämbördigt samarbete inom länet, vilket även genomsyrar F- samverkan. Under 2013 skrevs en överenskommelse mellan länets kommuner, polisen, Regionen, Länsstyrelsen och SOS Alarm. Under 2015 antog F-samverkan Länsstyrelsens strategi för krisberedskap. 14

15 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod I detta kapitel beskrivs hur RSA:n är genomförd i stora drag. Först beskrivs länets skyddsvärden, uppdrag, syfte och mål med arbetet, underlag, samt avgränsningar. 2.1 Skyddsvärt De övergripande målen för hela det svenska krisberedskapsarbetet är enligt regeringen att Minska risken för och konsekvensen av allvarliga störningar, kriser och olyckor Trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män Hindra eller begränsa skador på egendom och miljö 12 Grunden för arbetet med krisberedskap är det som ska skyddas. I länet står invånarna i fokus för arbetet med krisberedskap. Länsstyrelsen utgår från MSB:s fem nationella skyddsvärden utifrån målen för den svenska krisberedskapen 13 : Samhällets funktionalitet Människors liv och hälsa Ekonomiska värden och miljön Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Nationell suveränitet 12 Regeringen, MSB,

16 De nationella och regionala skyddsvärdena har brutits ner på följande sätt. Tabell 2-1 Indikatorer för skyddsvärden, nationella 14 och regionala Nationella skyddsvärden Nationella indikatorer Regionala indikatorer 1. Samhällets funktionalitet 1.1 Störningar i det dagliga livet 1.1 Störningar i det dagliga livet 1.2 Störningar i samhällsviktig verksamhet 2. Människors liv & hälsa 2.1 Antal döda 2.1 Många döda 2.2 Antal svårt skadade/sjuka 2.2 Många svårt skadade/sjuka 2.3 Brist på uppfyllnad av grundläggande behov 2.4 Antal personer som behövt evakueras 2.3 Brist på uppfyllnad av grundläggande behov i en stor del av länet 2.4 Många personer som behövt evakueras 3. Ekonomiska värden och miljön 4. Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter 3.1 Totala ekonomiska konsekvenser 3.1 Stora ekonomiska konsekvenser i länet 3.2 Konsekvenser på natur och miljö 3.2 Stora negativa konsekvenser på natur och miljö 4.1 Social oro som ger negativa beteendeförändringar 4.2 Förtroende för offentliga institutioner 4.3 Får händelsen en allvarlig påverkan/effekt på nationella politiska beslut? 4.1 Regionalt spridd social oro som ger negativa beteendeförändringar 4.2 Förtroende för offentliga institutioner i länet 4.3 Får händelsen en allvarlig påverkan/effekt på regionala beslut? 4.4 Bristande kontroll över offentliga institutioner och informationsflöden 4.4 Bristande kontroll över offentliga institutioner och informationsflöden i länet 4.5 Sveriges anseende internationellt 4.5 Jönköpings läns anseende 5. Nationell suveränitet 5.1 Bristande kontroll över territorium 5.1 Bristande kontroll över territorium (delmängd av nationellt ansvar) 5.2 Påverkas säkrande av nationens försörjning med förnödenheter? 5.2 Påverkas säkrande av länets försörjning med förnödenheter? Skyddsvärdena har olika förhållanden sinsemellan, se figuren nedan. Samhällets funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet, mänskliga fri- och rättigheter och nationell suveränitet (i svarta ramar) är till för att skydda liv och hälsa, ekonomiska värden och miljön (i blåa ramar). Störningar i de förstnämnda får konsekvenser för de andra skyddsvärdena. Alla skyddsvärden bedöms främst fokusera på att hantera akuta kriser för att återgå till ett mer normalt läge, som kan ha ändrats under händelsens gång. Arbetet i den akuta fasen hänger ihop med arbetet med långsiktig hållbarhet och samhällets resiliens. 14 MSB,

17 Demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Samhällets funktionalitet Akut krishantering Liv och hälsa Hållbar miljö Långsiktig hållbarhet och resiliens Nationell suveränitet Ekonomiska värden Figur 2-1: ett sätt att illustrera hur länets skyddsvärden förhåller sig till varandra Samhällets funktionalitet är till stor del till för att uppfylla människors behov som berör människors liv och hälsa. Samhällets funktionalitet är skyddsvärd vid kriser, då den är till för de andra skyddsvärdena. Exempelvis kommer människor att må dåligt om de inte har tillgång till mat och rent vatten. FOI har utfört diverse projekt kring våra grundläggande behov vid kriser, och har i stort kommit fram till följande 15 : 1. Överleva Vi behöver överleva först, sedan kan vi bekymra oss om resten. För att en människa ska överleva krävs bland annat mat och vatten, samt möjlighet att tillaga mat. Människan behöver medel och materiel för att kunna hålla kroppstemperaturen uppe. Vidare behövs grundläggande hälsa, genom t ex läkemedel och god hygien samt att undvika fysiska trauman och att må så bra psykiskt att vi överlever, det vill säga. inte blir apatiska. 2. Beslutsautonomi För att fatta beslut krävs information och underlag samt förutsättningar som möjliggör bra beslutsfattande, t ex möjlighet till vila. 3. Handlingsautonomi Vår handlingsfrihet beror på praktiska saker som transporter eller verktyg, och att andra kan hindra oss från att göra olika saker, t ex genom avspärrningar. Egendom är ofta en viktig utgångspunkt för individens beslutfattande individen vill skydda sin egendom och sina tillhörigheter. 4. Gemensamt för de tre föregående punkterna är att det dessutom krävs en viss genomgående värdighet, även efter dödsfall Denna utredning ligger bland annat till grund för MSB:s förslag på resultatmål för samhällets krisberedskap. Hittills finns förslag på resultatmål för värme, livsmedel och dricksvatten. 15 Mork, Karlsson,

18 Det finns även annat som är skyddsvärt, till exempel en oförstörd miljö, privat egendom, djurbesättningar, mm. Behoven för ekonomisk verksamhet och miljön är mer oklara, men bedöms kretsa mer kring skydd från skador t.ex. genom att förebygga olyckor och utsläpp. Naturvärden är skyddsvärda, dels i sig själva, dels då de kan vara till nytta för människan. Dess skyddsvärde kan beskrivas genom följande: Naturlighet: hur påverkas naturen av människan. Generellt är naturen mer skyddsvärd ju mindre den är påverkad. Mångformighet: vilken variation och artrikedom som finns, mångformighet är en förutsättning för biologisk mångfald. Ju större variation desto mer skyddsvärt. Raritet: hur ovanlig eller hotad en art är, ju ovanligare desto mer skyddsvärd. I länet kan särskilt Vättern, Östra vätterbranterna, Emån, Store mosse och Ko mosse nämnas specifikt. Det finns ett stort antal värdefulla vatten, Natura 2000-områden (art- och habitatdirektivet) och andra områden där olika typer av natur eller naturvärden skyddats. Länet har också många kulturvärden som ska skyddas (som en del av kulturmiljön). Det finns riksintressen, byggnadsminnen mm. Som ett exempel kan nämnas att 25% av alla länets byggnadsminnen fanns inom räckhåll för Eksjöbranden Det finns också andra enskilda byggnader som Gripenbergs slott, samt länets industrikultur inklusive godslandskap. Det finns också många lämningar, till exempel gravar. Kyrkligheten är speciell för länet, inklusive frikyrkligheten LÄNSSTYRELSENS ARBETE MED SKYDDSVÄRDENA TILL VARDAGS Mycket av det arbete länets aktörer bedriver till vardags handlar också om dessa skyddsvärden, men i ett vardagsläge. Detta utgör grunden för hur de kan värnas vid en kris eller annan oväntad händelse, även för Länsstyrelsen. Därför beskrivs Länsstyrelsens arbete med dessa nedan LIV OCH HÄLSA Samordna eller stödja andra aktörers arbete vid akuta hot mot liv och hälsa Skydda människor från negativ påverkan utifrån, både buller, kemikalier mm. och genom smittskydd SAMHÄLLETS FUNKTIONALITET Samordna arbete med samhällets sårbarhet i länet Samordning av klimatanpassningsarbete i länet Livsmedelstillsyn för att säkerställa säkra livsmedel EKONOMISKA VÄRDEN OCH MILJÖN Minska miljöpåverkan, exempelvis genom hantering av gödsel, näringsämnen och bekämpningsmedel. Det är bland annat kopplat till livsmedelstillsynen. Arbete med miljömålen, samt med energifrågor som effektivisering och förnybar energi, hållbara transporter och minskad klimatpåverkan. Värna kulturmiljöer, exempelvis betesmarker Värna djurbesättningars hälsa, både utifrån djurskydd och smittskydd 18

19 DEMOKRATI, RÄTTSÄKERHET OCH MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER Anordna val Jämställdhetsfrågor inklusive människors olika förutsättningar, våld i nära relationer, prostitution och människohandel, barns rättigheter mm NATIONELL SUVERÄNITET Civil-militär samverkan EGEN VERKSAMHET För länsstyrelsen specifikt är även den egna trovärdigheten skyddsvärd. 2.2 Syfte och mål med RSA-arbetet Syftet med det regionala RSA-arbetet är att öka förmågan i länet för att kunna hantera kriser genom att: - minska risk och sårbarhet för olika krishändelser, - stärka kontinuitet i samhällsviktig verksamhet, - öka förmågan att kunna hantera kriser och - stärka förmågan för återhämtning efter en kris. Ett av syftena med rapporten är också att bidra till en samlad nationell riskbild för samhället. Målet med det regionala RSA-arbetet är att: - ge en sammanställd bild av samhällets risker och sårbarheter i länet - ge kunskap om hur vi kan förebygga, förbereda inför och hantera kriser. - vara ett beslutsunderlag för inriktning, planering och prioritering av åtgärder - ge underlag och information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten och verksamheter - ge underlag för samhällsplaneringen - samt förstärka samarbetet mellan länets krisaktörer. Länsstyrelsens uppdrag är dels att arbeta med RSA för sin egen verksamhet, dels arbeta med RSA för sitt verksamhetsområde, både under fredstid och vid höjd beredskap. Denna rapport utgör en sammanfattning av det arbetet MÅLGRUPP Målgruppen för denna sammanställning är dels MSB och Regeringskansliet (enligt lagkrav), dels länets aktörer, främst de som arbetar med eller beslutar om krisberedskapen. Dessa läsare antas ha viss eller god kunskap om RSA AVGRÄNSNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR I analysarbetet finns begränsningar och utöver dessa har vissa avgränsningar gjorts. De största är de följande: 19

20 Arbetet bakom denna rapport är utfört av en begränsad skara och den ska därför ses som Länsstyrelsens avrapportering snarare än hela länets arbetsredogörelse. Detta dokument är avgränsat till risker som kan leda till kriser eller extraordinära händelser, alltså inte vardagshändelser. Kommunerna och Regionen arbetar inom hela hotskalan (se figur 2-1), och här inkluderas främst det som berör samhällskriser. Andra risker behandlas på annat håll. Denna rapport fokuserar på kriser som inträffar plötsligt snarare än långvariga förlopp. Långvariga förlopp påverkar den kontext som kriserna inträffar i, och beskrivs därför i kapitel 5 som bakgrund och trender snarare än som identifierade risker. Det är en länsanalys vilket medför två avgränsningar - Den geografiska avgränsningen är länet. Det kan påverkas av och påverka omvärlden, så det finns undantag. Exempel är vattendrag som fortsätter utanför länet eller myndigheter som påverkar länet men har sitt säte på annan ort. - RSA:n ska ha ett länsövergripande perspektiv och tar därför bara upp lokala frågor om de bedöms ha regional vikt. Det finns särskilda svårigheter med att sammanställa underlag som skiljer sig mycket från varandra, som i detta fall där alla aktörers RSA skiljer sig från varandra. I länet har olika aktörer kommit olika långt och dessutom haft olika tillvägagångssätt och arbetsmetoder. vilket i sin tur skapar en svårighet med att genomföra en helhetsbedömning. De sammanställningar och bedömningar som gjorts i detta dokument ska därför ses som mycket översiktliga. Eftersom det handlar om stora händelser som inträffar mycket sällan så finns stora osäkerheter i allt arbete. Det kan handla både om möjligheten att bedöma sannolikheter och konsekvenser samt resultat. 2.3 Arbetssätt och metod Här beskrivs arbetet i stort och det kompletteras av beskrivningar i de kommande kapitlen ANGREPPSSÄTT Detta är det andra året i mandatperioden och fokus har varit på att uppdatera det arbete som gjorts inom RSA sedan föregående rapportering. Fokus har även legat på att planera för vidare utveckling av arbetsmetod och rapportering av RSA från länsstyrelsens sida. På grund av hög personalomsättning på länsstyrelsens beredskapsenhet och större händelser under våren och sommaren 2016 har RSA rapporteringen inte varit ett prioriterat område. Det medför att aktuellt års rapportering främst är en uppdatering av föregående års RSA rapportering med inriktning på att beskriva de händelser som inträffat i länet samt uppdatera identifierade risker, förebyggande arbete och planering framöver. Hittills har RSA-arbetet främst bedrivits som ett eget arbete, i ett eget stuprör. Olika verksamhetsföreträdare har då lyfts ut från sin vanliga verksamhet till särskilda workshops som fokuserat på en enskild händelse. Det finns då en risk att man tappar helhetsbilden och alla kopplingar till annat pågående relevant arbete, så under 2016 har Länsstyrelsen haft en intern ambition att skapa en tydligare koppling till vardagsarbetet, annat riskhanterande arbete och den expertis som finns på myndigheten. RSA:n ska kunna ses mer som ett paraply än ett stuprör. 20

21 2.3.2 UNDERLAG Underlaget till denna RSA kommer från olika håll. Internt på Länsstyrelsen används bland annat tidigare års RSA och information från avdelningarna. En ny seminarie- och workshop-serie har strukturerats och påbörjats som en del av vidareutvecklingen av RSA arbetet. En del material, främst om risker, har även hämtats från expertmyndigheter och - organisationer. Ett annat syfte var att öka kunskapen om RSA och nyttan med RSA-arbetet inom andra verksamheter SEMINARIER OCH WORKSHOPS Under 2016 startades en ny seminarie/workshop-serie med fokus på kritiska beroenden i länet. Syftet med denna serie är att under skapa en större förståelse för de kritiska beroenden som finns inom länet. Under seminarie/workshop-serien kommer fem samhällsviktiga sektorer behandlas, dessa är följande: Livsmedelssektorn, Drivmedelssektorn, Elsektorn, Elektroniska kommunikationer och Transportsektorn. För varje sektor kommer ett kunskapshöjande seminarium och en workshop för kartläggning av kritiska beroenden hållas. Arbetet inom denna serie ska ses som en vidareutveckling av RSA arbetet och kommer ingå i framtida rapporteringar. Serien har dock inte genomförts tillräckligt långt ännu för att en djupare presentation av arbetet i aktuell rapport ska bidra med vidare information och kunskap. 21

22 UNDERLAG FRÅN KOMMUNER OCH REGIONEN Merparten av underlaget kommer från länet, och utgörs bland annat av tidigare års RSA:er från kommuner och Regionen, vissa andra myndigheters RSA:er, tidigare projektarbeten i länet (Isstorm, Styrel, pandemiplanering och Värmebölja) samt annan information från kommuner, regionen och polisen i länet. Många av länets aktörer har lagt upp arbetet på följande sätt: Riskinventering - scenarion tas fram Det befintliga skyddet inventeras. Åtgärder (mål och prestationer) Riskanalys (LSO/LEH) Skyddsanalys (LSO) Sårbarhets-analys (LEH) Handlingsprogram Plan LEH RSA (MSBFS 2015:4 och MSBFS 2015:5) Scenarioanalys (vad påverkas och hur) + befintligt skydd ger sårbarheten Plan Info Plan X Figur 2-2: upplägg för kommunernas och Regionens RSA-arbete. Därefter har detta material uppdateras genom årlig uppföljning. 2.4 Spridning och sekretess Kraven på spridning och sekretess kan ibland motverka varandra. Länsstyrelsen bedömer att syftet med denna rapportering i första hand är att sprida information. Länsstyrelsen gör bedömningen att denna risk- och sårbarhetsanalys inte innehåller något som enligt 15 kapitlet 2 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) kan medföra konsekvenser för samhället under fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer om de röjs. 22

23 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området som är av regional betydelse. I detta avsnitt görs först ett försök att reda ut begreppen, sedan beskrivs vad som bedöms som samhällsviktig verksamhet inom länet och till sist diskuteras kritisk infrastruktur. Detta avsnitt bygger på tidigare års rapport. 3.1 Vad är samhällsviktig verksamhet? Regeringen definierar samhällsviktig verksamhet som verksamhet där ett eller båda av följande villkor uppfylls 16 : Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället skall kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. De samhällsviktiga verksamheterna upprätthåller viktiga samhällsfunktioner. Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för flera samhällsviktiga verksamheter som tillsammans upprätthåller en viss funktionalitet. Samhällsfunktionerna med dess ingående verksamheter ingår i en eller flera viktiga samhällssektorer. I MSB:s strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet anges följande samhällsviktiga sektorer 17 : Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning och - ledning Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter I samhällsviktig verksamhet inkluderas även kritisk infrastruktur, den infrastruktur som krävs för verksamheten ska fungera. Både sambanden mellan offentliga och privata aktörer, och uppdelningen mellan offentligt och privat ansvar 18, blir allt mer komplex. 16 Regeringen, MSB, 2011d 18 Eriksson & Barck-Horst,

24 Verksamheter kan vara samhällsviktiga utifrån lokal, regional, nationell eller internationell nivå och omfattar såväl privata och frivilliga aktörer som offentliga aktörer. Identifieringen av samhällsviktig verksamhet utgör grunden för RSA arbetet, Styrel och för att kunna arbeta vidare med att skydda samhällsviktig verksamhet. Enligt MSB:s handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet är det kommunerna och länsstyrelserna som identifierar samhällsviktig verksamhet inom sitt geografiska område och sektorsmyndigheterna inom sin sektor. 3.2 Samhällsviktig verksamhet ur ett regionalt perspektiv Identifiering av samhällsviktig verksamhet som är av regional betydelse innebär att samhällsviktiga verksamheter som är av särskild betydelse för att upprätthålla funktionen för Jönköpings län identifieras. Ett bortfall eller en störning i verksamheten kan på kort tid få regionala konsekvenser. Verksamheten är också nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället skall kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 3.3 Projekt med identifiering av samhällsviktig verksamhet inom länet STYREL Styrel gick ut på att kunna prioritera olika objekt vid effektbrist i elsystemet. Arbetet ligger till grund för identifiering och prioritering av samhällsviktig verksamhet och påverkar arbete även utanför elprioritering. Inom arbetet användes en ny definition av samhällsviktig verksamhet 19 : Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är verksamhet som också uppfyller ett eller båda av följande villkor: Verksamheten är av sådan betydelse för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller våra grundläggande värden att den måste kunna bedrivas även vid en allvarlig händelse eller kris. Verksamheten är av särskild betydelse för att en pågående allvarlig händelse eller kris ska kunna hanteras med så små skadeverkningar som möjligt PANDEMIPLAN 2007 OCH 2009 Under pandemiplaneringen 2007 prioriterades samhällsviktiga verksamheter enligt följande: 19 MSB, 2010b 24

25 Tabell 3-1 prioritering av samhällsviktig verksamhet inför pandemiplan 2007 Prioritetsklass Verksamhet Kommunal verksamhet Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 3 El Skydd, ordning och säkerhet Telekommunikation Läkemedel Livsmedelsförsörjning Information och kommunikation IT/Internet Hälso- och sjukvård Betalningsväsendet Drivmedel/bränsle (petroleum) Godstransporter Persontransporter Bränsle (flis och pellets) Näringsliv Vatten och avlopp Räddningstjänst Socialtjänst Miljö och hälsa Kommunledning och administration Renhållning och sophantering Skola och barnomsorg Fjärrvärme Gatu- och väghållning - Denna kartläggning uppdaterades bland annat i samband med pandemisituationen , och även om det finns begränsningar i förberedelser för en pandemi så ger arbetet ett exempel på vad som kan utgöra samhällsviktig verksamhet PANDEMIPLANERING 2007 UTIFRÅN LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG I arbetet med pandemiplaneringen delades Länsstyrelsens verksamhet in i två klasser, en där verksamheten måste fungera till minst 90 % och en där man kan klara sig med 60 % av full verksamhet, vid en pandemikris. Prioriteringen blev som följer. Tabell 3-2 prioritering av samhällsviktig Länsstyrelseverksamhet inför pandemiplan 2007 (uppdaterad efter omorganisation) Verksamhet (minst 90 %) Verksamhet (minst 60 %) Beredskapsenheten Administrativa enheten Informationsenheten Veterinärenheten Lst IT Diariet Länsledning Landsbygdsavdelningen Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen Naturavdelningen Juridisk verksamhet ISSTORM Projektet Isstorm gick ut på att kartlägga konsekvenserna för samhället av en isstorm. Fem samhällsviktiga verksamhetsområden valdes ut: information, bränsle- och drivmedelsförsörjning, värmeförsörjning, ordning och säkerhet samt betalningsväsende och livsmedelsförsörjning. De omfattar dessutom både offentliga och privata verksamheter, där de flesta är beroende av varandra. 20 Länsstyrelsen i Jönköpings län,

26 3.4 Identifiering av samhällsviktig verksamhet inom länsstyrelse och länets geografiska område IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET I KOMMUNALA RSA:ER I regel har kommunerna använt prioriteringen inom Styrel i sitt RSA-arbete. Några har endast identifierat samhällsviktig verksamhet i kommunal regi, andra har även med verksamheter i annan regi (till exempel Regionens, statlig eller privat). Länets 13 kommuners bedömning av vad som är samhällsviktigt utgör grunden för sammanställningen i slutet av avsnittet. Mycket samhällsviktig verksamhet bedrivs av privata aktörer inom områden som någon statlig sektorsmyndighet arbetar inom. Det mesta av den privata verksamheten bedöms täckas in av kommunernas identifiering av samhällsviktig verksamhet, i övrigt hänvisas till sektorsmyndigheternas RSA:er REGION JÖNKÖPINGS LÄN Region Jönköpings län driver tre sjukhus och primärvård på många fler ställen, kollektivtrafiken och många olika kulturella verksamheter. Regionen har 2015 identifierat akutsjukvården och servicefunktioner som samhällsviktiga på kort sikt. På längre sikt tillkommer även primärvården. Regionen ansvarar även för länstrafiken, och har identifierat den som samhällsviktig SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETER INOM LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsen har vissa arbetsuppgifter som kan anses vara samhällsviktiga genom att de påverkar samhället runtomkring direkt. Följande funktioner på länsstyrelsen bedöms vara samhällsviktiga: Krishanteringsförmåga Information Djurhälsa och djurskyddshantering (epizootiberedskap) Registrering av in- och utgående handlingar Utbetalningsadministration av vissa stöd 26

27 För att kunna upprätthålla dessa krävs även att följande fungerar: Intern personalförsörjning Intern servicefunktion Länsstyrelsernas gemensamma IT-system (Lst IT) 3.5 Sammanställning av identifierad samhällsviktig verksamhet i Jönköpings län Utifrån underlaget ovan har Länsstyrelsen sammanställt identifierad samhällsviktig verksamhet i länet. Länsstyrelsens syfte med att identifiera regional samhällsviktig verksamhet är att det utgör en grund för vilka verksamheter som påverkar många av länets aktörer, och som vi kan behöva arbeta vidare med gemensamt. Urvalet vad som är regionalt viktig verksamhet är inte förankrat brett utanför myndigheten, utan bör ses som en indikation. Tabell 3-3 Identifierad samhällsviktig verksamhet regionalt Samhällsviktig sektor Samhällsviktig funktion Samhällsviktig verksamhet Energiförsörjning Produktion och distribution va el Drivmedelsförsörjning El producenter (offentliga och privata) Finansiella tjänster Betal- och kontanthantering Banker (privata) Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Detaljhandel Tillverkningsindustri Bygg- och entreprenad Farlig verksamhet eller stora företag Sociala skyddsfunktioner Omsorg om utsatta grupper Sjukvård och akutsjukvård Miljö och hälsa Primärvård Läkemedelsförsörjning Utbildning Krisinformation Telefoni och elektroniska kommunikationer Kommunikationssystem Lokala medier Aktörer inom transport och logistik, samt tankstationer (främst privata) Livsmedelsbutiker (privat) Logistikcenter (privat) Seveso och 2:4-anläggningar (privat) Socialtjänsten (speciellt vissa delar som omsorg och stöd) (offentlig) Till exempel boende i särskilda boenden, äldre och barn (offentliga och privata) 3 sjukhus (Ryhov, Eksjö och Värnamo) Psykiatri Vårdcentraler Apotek Förskola och grundskola till åk 3 (framförallt för att samhällsviktiga föräldrar ska kunna arbeta, på lång sikt all skolverksamhet) SOS Alarm, Länsstyrelsens kommunikationsenhet Distributörer och nätägare, tex Skanova till exempel RAKEL radio, press, tv 27

28 Samhällsviktig sektor Samhällsviktig funktion Samhällsviktig verksamhet Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning ledning och stödfunktioner VA dricksvattenförsörjning samt hantering av avloppsvatten Fjärrvärme Gatu- och väghållning (för framkomlighet) Renhållning och sophantering Distribution, primärproduktion, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel mm. Dricksvatten Krissamverkan Vattenverk, Reningsverk, distributionsnät, drift- och underhåll Kraftvärmeverk, fjärrvärmenät Snöröjningsföretag, vägunderhållsföretag Avfallscentraler, entreprenörer Mjölk-, spannmåls-, och köttproducenter, Jordbruksverket, Mejerier, LRF Kommunala VA (se ovan) F-samverkan (Länsstyrelsen och andra aktörer) RäddsamF Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter i länet (Jordbruksverket och Skogsstyrelsen) Skydd och säkerhet Sambandscentraler och blåljusverksamhet, miljöskydd Kommunala servicepunkter Rättsväsende Domstolar SOS Alarm, Räddningstjänst, Akutsjukvård, ambulans samt primärvård på längre sikt, länsstyrelsen Trygghetspunkter, vattenstationer, mm. Polisen, Kriminalvård Hovrätten, Tingsrätten, Kammarrätten, mm Socialförsäkringar Offentliga trygghetssystem (Utbetalning) Kommunal socialtjänst, Länsstyrelsen Transporter Vägtransporter Järnvägstransporter Flygtransporter Kollektivtrafik Logistikcenter och företag Logistikcenter och företag Axamo Regionen, JLT 28

29 4. Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga verksamheten. I detta avsnitt beskrivs vad de samhällsviktiga verksamheter som identifierat i avsnitt 3 är beroende av. Detta utgör en del av underlaget för beskrivningen av sårbarhet i avsnitt 7. De samhällsviktiga verksamheterna är beroende av olika resurser för att fungera och kunna fungera normalt. När samhällsviktiga verksamheter slutar fungera påverkas skyddsvärden negativt. Skyddsvärden som påverkats negativt kan även påverka andra skyddsvärden på ett negativt sätt, till exempel kan liv och hälsa påverkas negativt om skyddsvärdet hållbar miljö redan påverkats negativt. Se figur i avsnitt 2.1 för att se hur skyddsvärdena förhåller sig till varandra. Syftet med att kartlägga och beskriva beroenden är att kunna minska sårbarheten i verksamheter och resurser, så att skyddsvärdena värnas. Utan kunskap om beroenden vet man inte vad man ska arbeta för att stärka. 4.1 Underlag om beroenden i samhällsviktiga sektorer Länsstyrelsen saknar idag en bra metodik för beroendeanalyser och detta är en aspekt av syftet för att seminarie- och workshopserien gällande kritiska beroenden genomförs. Resultatet från denna serie förväntas kunna användas till grund vid framtagning av ny metodik för beroendeanalyser. Merparten av informationen om beroenden kommer från kommunernas tidigare RSA:er och projekt som Isstorm. Den samhällsviktiga verksamheten bedrivs av många olika aktörer, och då information om beroenden och sårbarhet kan vara känslig har Länsstyrelsen beslutat att hålla beskrivningarna på en mycket övergripande nivå KOMMUNAL VERKSAMHET De flesta kommuner har genomfört scenarioanalyser för att bedöma konsekvenser av störningsscenarierna inom sin egen verksamhet. Konsekvenserna tillsammans med annan kunskap om verksamheten har använts för att beskriva den samhällsviktiga verksamhetens beroenden. Detta arbetssätt har många kompletterat med en kort och övergripande beskrivning av beroenden. Kommunerna har redovisat sina bedömningar av störningarna i sin verksamhet i sårbarhetsmatriser, med följande tre- eller fyrgradiga skala (vissa slår ihop 0 och1): 29

30 Tabell 4-1: kriterier för konsekvenser i kommunal verksamhet (fritt sammanfattat) 0 Verksamheten kommer inte att drabbas av störningar verksamheten kan upprätthållas 1 Verksamheten kommer att drabbas av mindre störningar verksamheten kan upprätthållas 2 Verksamheten kommer att drabbas av kraftiga störningar verksamheten kan hjälpligen upprätthållas 3 Verksamheten kommer att drabbas av sådana störningar att den inte fungerar utan åtgärder verksamheten kan inte upprätthållas Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Verksamhet A Verksamhet B Verksamhet C Figur 4-1: Exempelmatris för att illustrera kommunernas sårbarhetsmatriser ANDRA RSA:ER Underlag om beroenden har även hämtats från sektorsmyndigheters RSA:er, men här krävs ett fördjupat arbete framöver. 4.2 Beroenden i den regionalt samhällsviktiga verksamheten De huvudsakliga beroendena i samhället hänger ihop med infrastruktur. Övergripande så är de flesta verksamheter beroende av personal, elförsörjning och IT för att fungera normalt. Dessa är även beroende av varandra på olika sätt för att fungera. Det finns varierande former och täckning med reservsystem som exempelvis reservkraft. Avbrott i el och IT leder därför till störningar i många andra verksamheter, vilket exempelvis visats i tidigare genomförda projekt. Stora delar av samhället är beroende av transporter, vilka i sin tur är beroende av drivmedel (bensin, diesel, gas mm.). Därför leder även störningar i drivmedelsförsörjningen och transporter till att många verksamheter påverkas över tid. De flesta verksamheter är beroende av personal. För att folk ska kunna arbeta krävs att de kommer till arbetet (vilket kräver t ex framkomliga vägar, drivmedel, kollektivtrafik mm.) samt att de kan vara där, vilket till exempel VA-avbrott eller stängda skolor kan hindra. De flesta organisationer är beroende av enskilda personer och personalmässigt slimmade så att marginalerna redan är små till vardags EL- OCH DRIVMEDELSFÖRSÖRJNING Sverige har en hög energiförbrukning på grund av energiintensiv industri och ett samhälle som kräver en hög nivå energi för att fungera till vardags. Energiförsörjningen i sig är även 30

31 den ofta beroende av el för att fungera 21. Svenska Kraftnät (SvK) är ansvariga för stamnätet för el. De anger att elförsörjningen är beroende av el, fungerande elektroniska kommunikationer, transporter och drivmedel, finansiella system och personal. 22 Enstaka fel i stamnätet för elförsörjningen eller i regionnätet med de högsta spänningsnivåerna påverkar normalt inte slutanvändarna. Om det skulle bli avbrott i stam-och regionnät så kan många inom och utom landet att drabbas, men så stora elavbrott är ovanliga. Energimyndigheten anger att även energiförsörjningen är beroende av el. Till exempel är el en förutsättning för att producera värme i fastigheter eller i värmeverk och för effektiv distribution av värme i fjärrvärmenät och i fastigheter. Pannan kan vara beroende av ett visst bränsle, ofta är de större och äldre mer flexibla. Verksamheten är beroende av transporter av bränsle, insatsvaror och restprodukter samt personal och VA. Distributionssystemen är i regel mer robusta än fastigheterna som ska ta emot värmen TELEFONI, IT OCH ELEKTRONISKA KOMMUNIKATIONER Samhällets beroende av IT har ökat dramatiskt under de senaste åren och fortsätter att öka. För många myndigheter, företag och organisationer är tillgång till Internet och e-post idag en förutsättning för att kunna bedriva sin verksamhet. IT-förbindelser används för övervakning av kritiska system eller nivåer i vattendrag och dammar. IT är även mycket viktigt för privatpersoner eftersom många väljer att använda internet för att till exempel utföra betalningar elektroniskt. Om telefoni slås ut eller störs ger det stora eller mycket stora störningar. Telefonin är särskilt viktig för myndigheters och andra aktörers förmåga att samverka inför och under en krissituation, möjligheter att larma, för säkerhetssystem m.m. Telestationer för fast och mobil telefoni är beroende av el. Fast reservkraft finns på många större stationer, medan andra bara har batteribackup med inkopplingsmöjligheter för reservkraft, och därmed begränsad uthållighet FINANSIELLA TJÄNSTER Finansiella tjänster, t ex bankväsendet och hantering av pengar och kortbetalningar har inte behandlats i någon större omfattning av kommunerna. I projektet Isstorm var det en av de sektorer som analyserades, där analysen visade att störningar i dessa tjänster skapar stora konsekvenser HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SAMT LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNING Regionen bedömer att konsekvenserna kan bli stora av de flesta scenarion som analyserats. Vården är beroende av interna försörjningssystem, som i sin tur är beroende av samhällets infrastruktur. Dels drabbas vården genom samhällsstörningar, t ex avbrott i infrastruktur, dels är de nyckelaktörer som belastas hårt om många skadas eller blir sjuka och behöver akut vård. Viss redundans finns i och med att det finns tre sjukhus i länet. Dock är vårdplatserna på dessa sjukhus begränsade, speciellt sett till akutvårdplatser. 21 MSB, 2011b 22 SvK, Energimyndigheten,

32 4.2.5 KRISINFORMATION, OCH MEDIA Information i samhället delas idag i störst utsträckning via webben. En IT-störning skulle medföra att möjligheterna att kommunicera minskas drastiskt. Ur ett krishanteringsperspektiv är detta allvarligt då myndigheternas förmåga att hantera kriser minskar, samtidigt som behovet av information ökar i samband med kriser. Krisinformation sprids även via Sveriges Radio, som fungerar så länge SR kan sända och förutsatt att mottagaren har en fungerande radio att lyssna på. PTS är ansvarig myndighet för sektorn elektroniska kommunikationer och enligt deras tidigare RSA rapporter varierar förmågan att upprätthålla kommunikationerna mellan olika aktörer, men att de stora aktörerna har en ganska god förmåga och att den har förbättrats över tid VA OCH VÄGHÅLLNING VA, vatten och avlopp, är i första hand en lokal fråga, då det ofta är en kommunal verksamhet som försörjer delar av en eller flera kommuner med vatten eller tar hand om avloppsvatten. Det kan bli en regional fråga om ett omfattande avbrott leder till att en aktör behöver stöd från andra delar av länet och/eller VAKA exempelvis. VA-verksamhetens beroenden beskrivs i kommunernas RSA:er, och avbrott påverkar invånare och verksamheter i det drabbade området direkt. Störningar i rening kan även få miljökonsekvenser. Väghållningsansvaret beror på vem som är väghållare. Det krävs exempelvis personal, drivmedel och fordon för att hålla vägarna farbara. Många verksamheter är beroende av transporter, och speciellt vägtransporter fram till verksamheten, och dessa är i sin tur beroende av framkomlighet på vägarna LIVSMEDEL Livsmedelsförsörjningen är beroende av transporter, vilket bland annat Isstormsprojektet visade, och även Livsmedelsverket anger 25. Livsmedelsförsörjningen är även beroende av el, diesel, dricksvatten, IT på grund av diverse telekommunikationer, datorsystem, personal, djurhållning, transport, bearbetning, drift av reservkraft och så vidare KRISLEDNING OCH SAMVERKAN, POLIS, SOS ALARM Länets förmåga till krisledning beror dels på tekniska system och dels på personal, kompetens och samverkan. Det beror på vad som inträffat och vilka resurser som är aktuella. Blåljusverksamheten har en viss backup/redundans, till exempel kommunikationssystem som Rakel, men även de är beroende av framkomliga vägar, personal och drivmedel för att kunna arbeta TRANSPORTER OCH KOLLEKTIVTRAFIK Oframkomliga vägar eller järnvägar kan drabba enskilda privatpersoner, vilket i sin tur kan störa verksamheter då personal inte kan ta sig till arbetet. Det kan hindra samhällsviktiga funktioner som ambulans, räddningstjänst eller hemtjänst. Om drivmedelsförsörjningen 24 PTS, Livsmedelsverket,

33 bryts får det liknande konsekvenser. Jönköpings län är ett logistiknav, så stora områden kan påverkas vid ett avbrott i denna region. Inom länet skulle ett avbrott i transporter ge märkbara konsekvenser inom ett dygn, t ex brist på färskvaror. Inom en vecka skulle samhället ha stora problem med till exempel att rena vatten och ta hand om avloppsslam samt skulle samhället lida brist på drivmedel, (även om Jönköpings stad är relativt väl rustad inom den sektorn). Avbrott i transporter inom länet skulle leda till stora samhällsstörningar och störningar i alla verksamheter LÄNSSTYRELSENS VERKSAMHET Länsstyrelsen är direkt beroende av el och IT. Vidare medför ett teleavbrott svårigheter att kommunicera, kanske framförallt för allmänheten att kontakta länsstyrelsen men även svårigheter för länsstyrelsen att nå ut med information till allmänheten. Avbrott i kommunalteknisk försörjning skulle förmodligen stoppa arbetet på länsstyrelsen, men framförallt skulle det medföra en påfrestning på samhället i helhet. Idag finns ingen systematisk genomgång av Länsstyrelsens egen samhällsviktiga verksamhets beroenden. Ur ett informationssäkerhetsperspektiv finns ett påbörjat arbete. Det finns ett planerat arbete med kontinuitetsplanering för samhällsviktig verksamhet inom Länsstyrelsen SAMMANFATTNING Länets beroenden kan sammanfattas med följande bild. Miljöskydd Livsmedel Skydd Hälsa Info Privata företag Värme Skydd och säkerhet Personal Skola Tele Transporter Vård, omsorg VA Offentlig verksamhet El Privat samhällsviktig verksamhet IT Figur 4-2: Skiss över beroenden dels utifrån skyddsvärdena människors liv och hälsa (i rött), miljöskydd (i grönt) och företag i samhället (i blått), och dels samhällsviktiga verksamheter emellan. 26 Sveriges Åkeriföretag,

34 Sammanfattningsvis är i stort sett alla beroende av el, IT, telefoni, transporter, kommunalteknisk försörjning (framförallt VA) och personal. En förutsättning för personalen är skolor och barnomsorg (för att samhällsviktiga föräldrar ska kunna arbeta). Länsstyrelsen bedömer att det finns ett behov av en systematisk sammanställning av samhällsviktiga funktioner och deras beroenden i länet. Därför genomförs just nu ett projekt inom ramen för F-samverkan för att öka kunskapen och förståelsen för kritiska beroenden inom 5 samhällsviktiga sektorer under resterande delen av mandatperioden, se mer kap

35 5. Identifierade och analyserade hot och risker för länsstyrelsen och länets geografiska område. 5.1 Händelser under det gångna året som påverkat länet LÅGA YT- OCH GRUNDVATTENNIVÅER Hösten 2015 var mycket torr och följdes av en vinter med mycket liten nederbördsmängd. Detta följdes av en torr och varm vår och sommar i länet under Den låga nederbördsmängden i kombination med det varma vädret har präglat hela årets yt- och grundvattennivåer. Nivåerna har inte varit så låga på 50 år. Främst är det höglandet samt länets östra delar som drabbats, men även de västra delarna har låga nivåer. Många vattendrag är näst inpå torrlagda eller har nivåer som är mycket under det normala. Läget är fortfarande nu under hösten oförändrat i de östra delarna och vattennivåerna fortsätter att sjunka. I västra delarna av länet har vattennivåerna stabiliserats på nivåer under det normala. De regn som faller nu ger endast kortvarig effekt. I små snabba magasin (ytvatten) är nivåerna mycket under det normala. I de stora och långsamma magasinen (bergs- och grusmagasin) är det också under det normala och dessa magasin har mycket lång återhämtningstid. Prognosen visar inga tecken på förbättring förrän tidigast när växtsäsongen är över i oktober eller november, dock förutsätter det att det faller rikligt med nederbörd. De låga yt- och grundvattennivåerna har bidragit till sinande brunnar, vilket bland annat kan ge problem för stora vattenkonsumenter. Vissa kommuners dricksvattenproduktion har varit ansträngd under året, främst Vetlanda och Värnamo. Det är också ökad risk för ras och skred på grund av avvikande tryckförhållande mellan yt-och grundvatten. Känsliga arter i den biologiska mångfalden hotas, däribland den sällsynta flodpärlmusslan som har reproduktionsområden i länet. En händelsegrupp (ISF) inrättades under våren 2016 inom ramen för F-samverkan för att arbeta proaktivt med frågan och följa läget. Veckovis rapportering innehållande informationsbrev, lägesbeskrivning och övergripande länsanalys har delgivits alla aktörer i F-samverkan. Kartor har tagits fram över sinande brunnar och grundvattennivåer kontinuerligt. Information har gått ut till medborgare i länet om att vara sparsamma med vattnet. Beredskapsplan för att säkerställa ett visst bestånd av flodpärlsmusslan har tagits fram och är genomförd. Samordning med Kalmar län gällande Emå-systemet har skett MJÄLTBRANDSUTBROTT Under sommaren 2016 inkom det larm om döda djur kring området Omberg i Östergötland. Det visade sig vara ett mjältbrandsutbrott som drabbade ett flertal gårdar i området. Då Omberg ligger nära länsgränsen till Jönköpings län, nära kommunerna Tranås och Jönköping, beslutades det att F-samverkan skulle organisera en ISF för händelsen i 35

36 syfte att övervaka och proaktivt arbeta för att förbereda för eventuell spridning av smitta in till Jönköpings län. Under händelsens gång anordnade Jordbruksverket zoonossamverkansmöten via telefon, uppemot två gånger i veckan, som F-samverkans ISF deltog på. Efter varje zoonossamverkansmöte hade ISF ett internt möte där nyinkomna uppgifter diskuterades. Vid mjältbrandsutbrottet dog 14 djur av smittan, men inga djur utanför området kring Omberg påkallades ha insjuknat. Ett par falsklarm uppstod i Jönköpings län, däribland en sjuk hund som rört sig omkring Omberg, som togs via bil till en veterinärklinik i Jönköpings län. Detta larm inkom till länsstyrelsens tjänsteman i beredskap. Även rapporter om klövdjur som dött av okänd anledning i Jönköpings län inkom, dock visade sig varken hunden eller några av klövdjuren vara smittade av mjältbrand. Uppgifter för F-samverkans ISF i händelsen var att övervaka situationen och producera kunskapsunderlag för att sprida inom F-samverkan. Kunskapsunderlagen bestod utav information om sjukdomen och hur den smittas, vem den smittar, hur misstänkta fall ska hanteras samt vilka lagar och aktörer som är inblandade i situationen. Viss historik kring mjältbrandsutbrott i Sverige och närområdet undersöktes också. Lägesbilder producerades och skickades ut tillsammans med kunskapsunderlagen till aktörer inom F-samverkan. Polis, ambulans och räddningstjänst inom F-samverkan tog tillsammans fram en rutin för agerande inom området kring Omberg, detta eftersom även personal från dessa aktörer i Jönköpings län kan åka på diverse larm i Östergötlands län, däribland området kring Omberg. När jordbruksverket bedömde att hela situationen kunde hanteras i deras linjeorganisation och att de därmed började avveckla sin krisorganisation så beslutades det att F-samverkans ISF för situationen också skulle avvecklas SKOGSBRÄNDER På grund av den mycket torra vintern och våren i kombination med lokala åskväder utbröt många bränder i början på sommaren i de torra markerna. Under den mest intensiva helgen bekämpade räddningstjänsterna med uppemot 20 skogsbränder, främst i länets östra delar (bl.a. Ydre och Vetlanda). F-samverkan startade tidigt upp en händelsegrupp för att arbeta proaktivt, bland annat samordnades i ett tidigt skede resurser för att ha uthållighet på lång sikt. Helikoptrar från försvaret beordrades in för vattenbombning. Skogsbrandflyg användes för bevakning. Skogsbrandrisken fortsatte vara hög och eldningsförbud har rått under större delen av sommaren och in under hösten på grund av det torra vädret. Skogsbrandflyg har använts kontinuerligt för att tidigt kunna upptäcka rökpelare eller andra tecken på skogsbränder OMFATTANDE VINDSBRAND I FLERBOSTADSHUS En omfattande vindsbrand utbröt i maj i Huskvarna. Branden startade i en lägenhet på översta våningen, men spred sig snabbt till vinden och utvecklades snabbt till övertändning av hela vinden. Ett 60-tal brandmän från åtta brandstationer i länet bekämpade branden. Samtliga 156 boende fick evakueras, 4 behövde uppsöka vård för lindriga skador. En skola i närheten användes som uppsamlingsplats. Där kunde de boende få hjälp av kommunens POSOM-grupp, liksom polis och representanter från försäkringsbolag BRAND I ÅTERVINNINGSCENTRALEN I VAGGERYD En kraftig brand utbröt under september i återvinningscentralen i Vaggeryds kommun. Räddningsinsatsen pågick i flera dygn. Branden spred sig snabbt inom området och till 36

37 närliggande anläggningar. Totalt omfattades en yta på kvm, som i stort sett helt och hållet var övertänd. Lågorna var som mest ca 50 m höga. Omfattningen av branden påverkades av ett driftsstopp i kraftvärmeverket i Torsvik, vilket medförde att stora lager av material fanns kvar på återvinningscentralen vid tidpunkten. Utöver stora mängder plast, flis och trä, brann det i byggnader med farliga ämnen (bland annat saltsyra, acetylen och olika oljor). Det var länge oklart vilka farliga kemikalier som fanns i byggnaden och i vilka mängder, då verksamheten inte visste det själva. Risken för spridning genom hög värmestrålning och risken för flygbränder var överhängande. Släckningsarbetet fick inledningsvis inriktas på att minska risken för spridning till angränsande skog och byggnader, samt bekämpning av flygbränder. Man befarade att brandgas skulle spridas in över samhället på grund av rådande vindförhållanden. Inledningsvis drev vinden något norr om samhället, men fördes senare på kvällen allt mer in mot samhället. På grund av väderförhållanden i övrigt och vald taktik under räddningsinsatsen undveks att brandgas slogs ner i samhället. Ett omfattande arbete bedrevs i RäddsamFs regi för att bemästra branden med så lite skada på människa och miljö som möjligt. Som mest arbetade ett 60-tal brandmän på skadeplatsen och därtill en skara för ledning och analys. Personer med sakkunskap inom en rad områden bidrog med stöd till räddningsledningen. En viktig aspekt var att undvika att kontaminerat släckvatten skulle ge negativ påverkan på miljön, särskilt med beaktning på grundvattnet då det är sandjord i området och närmsta vattentäkt endast är belägen 3 km från området. För att begränsa mängden släckvatten gick man över till att använda stora mängder sand (6900 ton) och krossad gips (1000 ton) för att täcka över de brinnande massorna. Under 32 h fördes 550 lastbilslass med sand till platsen, detta var möjligt tack vare goda kontakter mellan återvinningsföretaget och en entreprenadfirma med grus och sandlager i trakten. Det goda utfallet av sandsläckningen var också möjligt tack vare god tillgång till maskiner som var lämpliga för ändamålet. T ex användes en speciell grävmaskin med extra lång arm som bara finns i ca 14 exemplar i Sverige och där en vid tidpunkten råkade befinna sig i Vaggerydstrakten FLYKTINGMOTTAGANDE Hösten 2015 har mycket fokuserats kring det ökade antalet människor som flytt till Sverige. Händelsegruppen fortsatte arbetet under våren 2016, samt har en utvärdering av arbetet skett under året. Arbetet har bland annat lett till många nya lärdomar samt samverkan om nya frågor. Alla aktörer i länet har arbetat hårt med ett bra mottagande av de flyktingar som kommit hit. Det har till stor del handlat om att lösa akuta problem som det inte funnits strukturer för att ta hand om. F-samverkan har använts som forum för samverkan i länet, både för att sprida information och dela lägesbild, men också för tips och råd, att reda ut gemensamma frågor, mm. De strukturer som finns inom F-samverkan har varit till hjälp i arbetet. Arbetet med att hitta strukturer för det ökade flyktingmottagandet har varit så pass omfattande att det finns anledning för att redovisa några av dessa erfarenheter. Dessa baseras på underlag från Länsstyrelsens involverade personal. De viktigaste faktorerna för att hantera höstens flyktingmottagande var: Samverkansstrukturer: I länet har F-samverkans struktur använts för samverkan och för att hitta delvis nya former för att ta hand om dem som kommer hit, vilket har varit en stor tillgång att kunna utgå ifrån. Där har det funnits möjlighet att 37

38 inkludera både nya nyckelaktörer och nyckelpersoner, vilket har fungerat bra och varit en styrka. Relationer: det har fungerat bra att utgå ifrån en mindre grupp (Beredningsgruppen i F-samverkan), där man kunnat bygga upp bra relationer både mellan de personer som ingått och därutöver även mellan olika myndigheter. Informations- och kommunikationskompetens: en stor del av arbetet har varit att sprida information (både till allmänheten direkt och via media, samt mellan samverkande aktörer). I detta har filtrering och tolkning av information från olika håll varit en nyckeluppgift. Grundinställningen har varit att hjälpas åt utefter behov och möjlighet, samt att arbeta för förtroendet för myndigheter. En nyckelkompetens har varit mediahantering. Kunnande: dels krävs människor som rent praktiskt kan lösa det som ska lösas, exempelvis starta nya typer av boenden, dels har det varit en styrka att kunna dela erfarenheter, tips och råd inom F-samverkan. Det har även gett viss trygghet att kunna ha så högt i tak att man kan säga att man inte vet hur saker ska lösas och därmed har man tillsammans kunnat arbeta med det. Utöver ovanstående har det funnits interna och separata organisationer inom respektive organisation bland annat på Länsstyrelsen. Höstens arbete har gett många nya lärdomar, exempelvis behovet av mediaexpertis och möjligen avlastning av mediafrågor över tid. Det har bland annat lett till ökad omfattning av mediaträning inom vissa organisationer. En lärdom är även behovet av att arbeta in nya lärdomar i planer och rutiner med beaktning av övergången mellan akutläge och ett, möjligen nytt, normalläge. Arbetet med skyddsvärden och vid vilka situationer strukturerna ska aktiveras kan vara en intressant diskussion framöver. I dagsläget har antalet asylsökande minskat från 7000 sökande till 5000 sökande under året. Den stora utmaningen nu handlar om bostadsbristen i länets alla kommuner, en konsekvens av detta är att nyanlända med uppehållstillstånd kan hamna tillbaka där dom bodde i evakueringsboendet i sin kommunplacering, så kallade genomgångsboenden. 5.2 Trender och utveckling Denna rapport fokuserar på akuta kriser som inträffar plötsligt. Men de sker alltid i ett sammanhang (socialt, vädermässigt, geografiskt och så vidare) och dessa sammanhang förändras med tiden. De påverkar riskbilden genom att förändra de bakomliggande förutsättningarna. Följande trender lyfts i länet: Ett allt snabbare tempo i samhället svårt att få en helhetsbild, allt mer komplexa hotbilder, vilket ställer ökade krav på olika aktörer Sociala medier och digitalisering medför ökande beroenden och risk för intrång, samt att människor lever allt mer på sociala medier Större krav på information och kommunikation, allt fler förtroendekriser som också får större och snabbare spridning via internet och sociala medier Ändrade värderingar och individualisering till exempel ändringar i användande av alkohol, droger och läkemedel, samt mer individualisering och ökade krav på samhällets ansvar för individens trygghet och säkerhet 38

39 Extremistisk miljö synliga och mer fördolda ideologiska eller andra idébundna hot mot ett fritt och fungerande samhälle Organiserad brottslighet nästlar sig in och påverkar samhället allt mer Demografiska förändringar befolkningen blir allt äldre, samtidigt som den ökade invandringen under hösten dels medför att yngre personer flyttar hit, dels medför andra behov från samhället Klimatförändringar en bakomliggande faktor till bland annat ökad risk för naturhändelser, invasiva arter (nya arter från andra delar av världen som riskerar att tränga undan naturliga arter här) och ändrade förhållanden för nuvarande arter. Klimatförändringarna påverkar risken för de flesta naturhändelserna (bland annat översvämning och värmebölja) redan idag, och kan på sikt medföra stora förändringar i människors villkor i hela världen, med exempelvis klimatflyktingar som följd. Minskade bidrag som leder till mindre robusthet i till exempel infrastruktur 27 Kemikalier ökad användning av kemikalier i samhället tillsammans med luckor i kunskapen om hur de påverkar människor och omgivningen. Riskerna bedöms öka på sikt. Rationalisering och sammanslagning många verksamheter slås ihop till större enheter. Det gäller även länets lantbruk, vilket får effekter för näringen, biologisk mångfald och landskapet. Detta kan även påverka sårbarheten i och med ett ökat beroende till ett fåtal aktörer och problem i dessa kan medföra konsekvenser i ett större geografiskt område. Förändring i det säkerhetspolitiska läget försämring av omvärldsläget, 2015 höjdes hotnivån för terrordåd tillfälligt i Sverige till nivå 4 på en 5-gradig skala, men är i dagsläget på nivå DET SÄKERHETSPOLITISKA LÄGET Den senaste tiden har präglats av en påtaglig försämring av omvärldsläget. I det omedelbara närområdet förtjänar situationen i Östersjöregionen och den pågående konflikten i östra Ukraina att särskilt nämnas. På grund av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa beslutade regeringen den 23 april 2015 att den svenska försvarsförmågan ska stärkas. Det innebär förändrade krav på den svenska försvarsförmågan utifrån nya hot som kan innebära en påverkan för samhället. 28 FOI redovisade under 2013 fyra typfall som grund för överväganden och diskussioner om utvecklingen av ett modernt civilt försvar: Typfall 1: Beredskapshöjning, mobilisering och transport till utgångsområden Typfallet berör mobilisering och koncentrering av Försvarsmaktens krigsförband, i ett läge där ett begränsat väpnat angrepp ännu inte inträffat, men kan vara förestående. Typfall 2: Angrepp med fjärrstridsmedel m.m., huvudsakligen mot civila mål Typfallet omfattar ett begränsat väpnat angrepp med fjärrstridsmedel mot civil infrastruktur, i syfte att påverka Sveriges vilja att agera i en pågående internationell kris. 27 PTS, Regeringen, Regeringens proposition 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar

40 Typfall 3: Angrepp med fjärrstridsmedel m.m., huvudsakligen mot militära mål Typfallet omfattar ett begränsat väpnat angrepp med fjärrstridsmedel mot militära mål i syfte att begränsa Sveriges militära förmåga att agera i den aktuella krisen. Typfall 4: Angrepp som omfattar landstigning och luftlandsättning mot viktiga områden i Sverige. Typfallet beskriver ett begränsat väpnat angrepp med fjärrstridsmedel mot militära mål och civil infrastruktur, i syfte att kraftigt begränsa Sveriges politiska vilja och militära förmåga att agera. Angreppet följs upp med landstigning och luftlandsättning mot begränsade områden från vilka angriparen med kvalificerade vapensystem kan dominera närområdet. 29 Den 10 december 2015 preciserade regeringen att Länsstyrelserna, och andra bevakningsansvariga myndigheter ska återuppta sin planering och beredskap för det civila försvaret. 30 Den återupptagna planeringen för det civila försvaret tar sin utgångspunkt i krishanteringssystemet och hanteringen av kriser i samhället under fredstid. Det civila försvaret syftar i första hand till att stödja Försvarsmakten vid höjd beredskap. Länsstyrelsen är enligt länsstyrelseinstruktionen den högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet och ska under höjd beredskap se till att största möjliga försvarseffekt uppnås inom det geografiska området. 31 Målet för det civila försvaret ska från och med 2016 och framåt vara att: Värna civilbefolkningen Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna Bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld Försvarsmakten har delat in Sverige i fyra militärregioner där Länsstyrelsen i Jönköping län tillhör militärregion syd, som även omfattar Länsstyrelserna i Östergötlands län, Kalmar län, Kronobergs län, Blekinge län och Skåne län. Länsstyrelsen deltar även vid vissa av Försvarsmaktens övningar och planeringen inför dessa för att öka förståelsen och möjligheterna till att det civila samhället kan stödja Försvarsmakten. Länsstyrelsen ska verka för att berörda aktörer i samhället bidrar till en grundläggande förmåga till civilt försvar. Länsstyrelsen i Jönköpings län kommer att bedriva arbetet med civilt försvar inom fyra områden: Stärka skyddet av samhällsviktiga verksamheter för att skapa ett robustare samhälle. Delta i Försvarsmaktens övningsverksamhet och därigenom verka för ökad förmåga till kunskapsuppbyggnad och samverkan vid händelser med en antagonistisk dimension. Anpassa den egna myndighetens organisation och förmåga utifrån perspektivet höjd beredskap. Arbeta för att ge stöd till Försvarsmakten och då främst militärregionen. Som ett steg till att öka medvetenheten om det försämrade säkerhetsläget i Europa har ett seminarium om psykologiskt försvar genomförts på länsstyrelsen. En liknande kunskapshöjande föreläsning är planerad inom länets kommunikatörsnätverk. Utöver detta har en scenarioövning arrangerad av MRS hållits med länsledningen, respektive med styrgruppen inom F-samverkan med syfte att öka kunskaperna om det försämrade säkerhetsläget, samt vad en gråzonsproblematik kan innebära för våra 29 FOI, Hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar, s Regeringen, Planeringsanvisningar för det civila försvaret Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 40

41 respektive organisationer. Liknande övningar är planerade inom 3 av länets kommuner. Övriga projekt som Länsstyrelsen i Jönköpings län har genomfört under 2016 har omfattat samhällsviktiga verksamheters beroende med fokus på livsmedel. Kommande seminarier med tillhörande workshops är planerade under åren inom samhällssektorerna transporter, drivmedel, el och elektroniska kommunikationer. Denna kunskapsutveckling stärker samhällsviktiga verksamheters systematiska säkerhetsarbete, robusthet och resiliens. Det medför också ökade möjligheter till hantering av samhällsstörningar under höjd beredskap. Länsstyrelsen vill verka för att även privata företag och enskilda näringsidkare som bedriver verksamhet som är av betydelse för rikets säkerhet 32 ska kunna delta i detta arbete. 33 Länsstyrelsen ser att det finns ett behov av att bibehålla och på sikt även utveckla dialogen med alla samhällsviktiga aktörer. Det är dock svårt att kunna samla in underlag och information från länets aktörer utan styrning från MSB, en enhetlig nationell metod hade varit av stort värde i det här arbetet. I det länsgemensamma arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser kommer fokusområdena att vara det som dels stärker länets förmåga att hantera fredstida samhällsstörningar, dels medför en kartläggning av möjligheter och behov inför arbetet med civilt försvar och åtgärder inför och vid höjd beredskap. De brister och sårbarheter som finns inom arbetet med civilt försvar är främst kopplade till finansieringen. Det är dock även viktigt att notera att en återtagning av förmågan till ett civilt försvar överstiger de ansvarsområden det civila försvaret hade under kalla kriget. Innan kalla krigets slut hade Försvarsmakten betydande resurser internt inom till exempel sjukvård, logistik och livsmedelsförsörjning. Idag förväntas det civila försvaret, utöver befolkningsskydd och skydd av samhällsviktig verksamhet, även möta Försvarsmaktens behov av tillförda resurser. Dessutom har hotbilden förändrats från kalla krigets tid. Då var det huvudsakliga hotet rent militärt, idag ser vi potentiella hot mot elektronisk infrastruktur och andra, mer traditionellt civila, mål. Detta gör att ansvaret att stå emot hot mot landet i viss mån förskjuts från det militära försvaret till det civila. 32 Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) 33 Lag (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen, 20 41

42 5.2.2 MIGRATION Enligt Försvarsdepartementet är situationen i Mellanöstern och Nordafrika på många håll instabil och präglas av inbördeskrig mellan etniska och religiösa gränser. Upproren i Mellanöstern och Nordafrika väckte initiala förhoppningar om en utveckling mot demokrati, något som på många håll inte har realiserats. Den nuvarande situationen i Syrien ger allt större regionala återverkningar, något som exempelvis märks genom de stora flyktingströmmar som söker sig bort från Syrien. 34 Antalet flyktingar och internflyktingar i världen är mycket svårt att uppskatta och antalet varierar beroende på källan. Enligt FNs flyktingorgan UNHCR, finns det cirka 65 miljoner människor som har tvingats fly undan konflikter och förföljelse. Av det totala antalet är cirka 1/3 flyktingar och resterande andel internflyktingar. Hälften av alla flyktingar i världen kommer från tre länder, där flyktingar från Syrien utgjorde den största gruppen, följt av Afghanistan och Somalia. Turkiet blev värdland för 2,5 miljoner flyktingar, främst från Syrien och Irak, och var det land i Europa som tog emot överlägset flest flyktingar (58 %) under Andra länder som tog emot många flyktingar var Tyskland (ca ), Ryssland (ca ), Frankringe (ca ), Sverige (ca ), Storbritannien (ca ) och Italien (ca ). Av det totala antalet flyktingar var cirka hälften under 18 år. Sverige tog emot 5 gånger fler ensamkommande flyktingbarn 2015 jämfört med året innan. 35 Det finns stora flykting- och migrationsströmmar i världen och betydande mängder kommer från MENA-regionen (Mellanöstern och Nordafrika), bland annat via medelhavet eller landvägen till Europa. Att skydda de här grupperna och att bekämpa människosmuggling är ett pågående arbete som präglas av stor komplexitet och betydande utmaningar. Internationella aktörer, däribland International Organization for Migration (IOM), bedömer att en kommande trend framöver, på global nivå, är att miljö- och klimatfaktorer kommer att få en allt större påverkan på flykting- och migrationsströmmar EXTREMISTMILJÖER Detta avsnitt bygger på underlag från Justitiedepartementet och Säkerhetspolisen. I enlighet med deras bedömning saknas i dag en entydig och allmängiltig definition av begrepp som är relevanta för att beskriva våldsbejakande radikalisering och extremism. Säkerhetspolisen (SÄPO) anser att en definition av begreppet våldsbejakande menar handlingar såsom att stödja, uppmana till eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar för att främja en sak. Vidare använder Säkerhetspolisen begreppet extremism för att beskriva rörelser, ideologier eller individer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. 37 Enligt SÄPO handlar det för extremistmiljöerna om att förändra samhället, då man i dessa miljöer menar att det inte går att förändra samhället genom det demokratiska systemet. I syfte att uppnå förändring krävs andra mer direkta och radikala metoder, ofta våldsamma sådana, även om det innebär att enskilda individers fri- och rättigheter kränks. 38 SÄPO har identifierat tre huvudgrenar inom dagens extremistmiljöer: 34 Försvarsdepartementet, 2015 ss UNHCR Global Trends forced displacement in IOM 2015, ss Justitiedepartementet, 2014, ss Säkerhetspolisen,

43 Autonoma miljön Vit maktmiljön Våldsbejakande islamistisk extremism AUTONOMA MILJÖN Enligt Justitiedepartementet eftersträvar den autonoma miljön ett klasslöst samhälle utan styre från någon auktoritet. En central uppfattning i denna miljö är att dagens demokrati inte är tillfredsställande och att den enda styrformen som är acceptabel är ett självstyre som utgår från folket, det finns även revolutionära inslag inom miljön. Den autonoma miljöns ärkefiende är de som vill inrätta ett auktoritärt styre, begränsa invandringen och som säger sig värna den svenska etniciteten. Personer inom den autonoma miljön nyttjar benämningen fascister för att beskriva sina meningsmotståndare och andra som uppfattas upprätthålla fascistiska strukturer, exempelvis företagare och myndighetsföreträdare. De autonoma kan sägas ha en socialistisk grundsyn och flera av de mål som de autonoma har satt upp är sådana som många i befolkningen skulle ställa sig bakom. Metoderna inom den autonoma miljön tar de flesta avstånd ifrån VIT MAKTMILJÖN Den bild Justitiedepartementet ger av vit maktmiljön är att den eftersträvar ett etniskt homogent samhälle där det inte förekommer inslag av andra kulturer, det finns således av förklarliga skäl ett tydligt motstånd mot invandring. Inom miljön är människosläktet indelat i raser och det finns en negativ syn på invandring av människor som inte räknas till den vita rasen. Att människosläktet kan delas in i raser återkommer inom hela vit maktmiljön, men hur starkt detta lyfts fram varierar. En central tanke inom hela miljön är föreställningen om en judisk konspiration och ett judiskt inflytande som anses hota den vita rasen. Media och staten, i synnerhet polisen, pekas ofta ut som stödjande av konspirationen, enligt vit matkmiljön. Inom vit maktmiljön är en del av målet ett auktoritärt styre och det förefaller finnas drivkrafter för tydlig struktur, ordning och totala lösningar. Diskursen inom vit maktmiljön har gradvis förändrats och kultur lyfts allt oftare fram istället för ras. Kulturbegreppet avser dock något som är lika oföränderligt som det som tidigare kallade ras, alltså något en person har med sig från födelsen och som är bestående. Det finns också tendenser att fokusera på, och lyfta fram, t ex svenskheten istället för att kritisera andra kulturer och etniciteter. Det finns dock inget som pekar på att förändringen är annat än språklig, avsikten att begå brottsliga handlingar riktade mot olika grupper förefaller inte heller ha minskat VÅLDSBEJAKANDE ISLAMISTISK EXTREMISM Enligt Justitiedepartementet kan den svenska våldsbejakande islamistiska extremistmiljön huvudsakligen betecknas som inspirerad av al-qaida-ideologin. Ideologin är global och motiverar attentat mot civila, dels som svar på ockupation av muslimska länder och våld mot muslimer, dels som ett svar på upplevda kränkningar av islam. Den har varit tämligen stabil sett till den förmedlade avsikten och de ideologiska referenspunkterna. Den förändring som kan iakttas av mer principiell karaktär är vad, och vilka, som kan utgöra möjliga attentatsmål. Den globala islamistiska extremismen har fått en tillströmning av anhängare, mycket tack vare vissa ideologers extensiva spridning av budskap om att det krävs våldsamma metoder 39 Justitiedepartementet 2014, ss Ibid., ss

44 för att förändra samhället. Målet som beskrivs är att genom våld införa ett islamiskt styre och att återinföra den muslimska kulturens storhetstid. Inom den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön är västvärldens materialism förhatlig. Det finns tydliga attribut inom miljön, exempelvis genom val av enkel klädsel eller livsstil, som visar att man tar avstånd från materialismen. Västvärldens sekularisering och materialism görs till mål för angrepp från miljöns extremister. Mot denna bakgrund blir det mycket konfliktfyllt att västerländska länder bedriver militära operationer i muslimska länder. Utländska ockupationer eller influenser på muslimsk mark kan motivera angrepp. I muslimska länder kan angrepp också ske mot det som uppfattas som illegitima regimer eller regimer som nätverken inte anser står för, vad de menar, är den rätta tolkningen av islam. Kampen mot fienden kan också föras långt bort från de muslimska länderna, det handlar då om attentat främst i Europa och USA. 41 Risken för attentat har blivit mycket aktuell efter terrordåden i Paris hösten KLIMATFÖRÄNDRINGAR FN:s klimatforskningspanel (IPCC 42 ) betonar allt mer människans påverkan på klimatet. De menar att människans påverkan på klimatet utgör ett av vår tids största hot med omfattande konsekvenser för det globala ekosystemet som följd. För att bromsa klimatförändringarna krävs en minskning av människans klimatpåverkan. SMHI har 2015 tagit fram en ny analys av klimatförändringarna och deras konsekvenser i länet 43. Klimatförändringarna innebär stigande temperaturer och ett blötare klimat med mer extremt väder 44. Somrarna blir längre, varmare och torrare och vintrarna blir kortare, mildare och blötare, vilket får stora följder för vattenföring, samt ökad risk för ras och skred. Värmebölja bör särskilt betonas, då det påverkar dödligheten hos medborgarna mer än någon annan klimateffekt. Hur klimatförändringarna påverkar olika risker beskrivs mer i kommande avsnitt. 5.3 Risker i Jönköpings län Begreppet risk definieras enligt MSB 45 som en sammanvägning av en negativ konsekvens och sannolikhet eller frekvens för ett visst scenario. Det synsättet bygger på att händelsen är återkommande så att det går att bedöma en frekvens eller sannolikhet. För mycket ovanliga händelser går detta inte att bedöma utan så stora osäkerheter att man kan ifrågasätta vitsen med bedömningen. Men om dessa händelser väl inträffar krävs det att samhället försöker hantera dem, de kan alltså inte ignoreras utan istället måste konsekvensen vara dimensionerande. Riskerna hänger även ihop med hur vi människor uppfattar risker, vi tolkar dem på olika sätt. En människas bedömning påverkas även av normer, kultur, kön, ålder, familjesituation och bakgrund 46 osv. Allt detta påverkar hur risker uppfattas och hur vi hanterar dem. Nedan fokuseras på sannolikhet, konsekvens och osäkerhet, men dessa faktorer bör finnas med i medvetandet. 41 Ibid., ss Intergovernmental Panel on Climate Change 43 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2011a 44 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2011c 45 Se MSBFS 2015:3 exempelvis 46 Enander,

45 5.3.1 IDENTIFIERADE RISKER Följande risker har identifierats i länet. Tabell 5-1: Risker som identifierats i länet (tidigare material) Typ av risk Risk eller händelse Typ av risk Risk eller händelse Naturhändelser Stor olycka Farliga utsläpp Extremt väder Isstorm, snöstorm, storm Skyfall Åska Värmebölja Torka Klimatrelaterade risker Översvämning Stabilitetsproblem - skred, moränskred, slamströmmar Jordbävning Askmoln från vulkanutbrott Skogsbrand, med/utan evakueringsbehov Solstorm Meteoritnedslag Händelse i naturområde som Länsstyrelsen ansvarar för Stor brand i egna lokaler som stoppar verksamheten och/eller kräver evakuering, till exempel i skola, äldreboende Brand eller olycka som drabbar människor, t ex brand i äldreboende eller skolklass i trafikolycka Stor brand i publik lokal Utrymning av sjukhus Olycka med många skadade och/eller döda, t ex stor olycka i länet, buss-, färje-, tågolycka Händelse i verksamhet som myndighet stödjer Katastrof utomlands Olycka med farligt gods Miljöfarligt utsläpp Sjukdom eller smitta Antagonistisk a hot Sociala risker Störningar i offentlig verksamhet Smitta i dricksvatten, källan känd eller okänd Avbrott i vattenförsörjningen Hot mot dricksvattenförsörjning Hindrade utbetalningar Avbrott i transporter Dammbrott Avbrott i bankväsende/ekonomiska störningar Avbrott i livsmedelsförsörjning Avbrott i värmeförsörjning Avbrott i sociala trygghetssystem Fodersäkerhet Epidemi/pandemi Få men mycket smittsamma utbrott Epizooti Skadeorganismer Smitta/farliga ämnen eller tillsatser i livsmedel Antibiotikaresistens Sabotage Terrorhandling Väpnat våld i skolan Hot/våld mot egen personal/ organisation Gisslandrama Inbrott i offentlig verksamhet Misstroende riktat mot kommunen Stora demonstrationer Organiserad brottslighet Vakanser, personalomsättning och generationsskifte Förhindrat val Utsläpp av giftig kondenserad gas Radioaktivt nedfall eller nedfallande radioaktivt rymdskrot Utsläpp i dricksvatten Olycka på farlig anläggning (2:4, Seveso) Störningar i infrastruktur Avbrott i el, IT och/eller telefoni Avbrott drivmedelsförsörjning eller brist på drivmedel Dataintrång (inkl. i IT-avbrott) 45

46 5.3.2 URVAL OCH VÄRDERING AV RISKER I avsnittet innan redovisades de identifierade riskerna i länet och här sållas de regionala riskerna ut och värderas mycket övergripande OSÄKERHET Detta steg består av bedömningar och uppskattningar, samt en sammanställning av alltihop. Detta är en grov sållning för att försöka få fram de huvudsakliga riskerna, och osäkerheterna är både stora och varierar. Detta steg ska därför bara ses som ett grovurval och osäkerheterna kommer att hanteras mer uttryckligt i den senare analysen LÄNSSTYRELSENS URVAL AV REGIONALA RISKER Länsstyrelsen är ansvarig för urvalet av regionala risker. Underlaget för bedömningen är dels fakta om riskerna från expertorganisationer och de bedömningar för egen verksamhet som kommunernas och Regionen, statliga myndigheter och Länsstyrelsen med flera gjort. Kommunernas och Regionens analyser bygger på scenarioanalyser inom deras egen verksamhet dock har vissa kommuner även påbörjat arbete kring analyser med ett kontinuitetsperspektiv istället för scenarioanalyser. Länsstyrelsen har försökt att uppskatta hur händelsen kan påverka regionen som geografiskt område, och då kan bedömningarna skilja från de kommunala. Länsstyrelsen har även försökt uppskatta kontinuiteten som vissa kommuner presenterar. I detta avsnitt beskrivs ett grovt urval av regionala risker - syftet är att koncentrera arbetet på de risker som kan orsaka regionala kriser och som offentliga verksamheter bör ha någon förmåga att hantera. Konsekvenserna av händelserna kopplas till skyddsvärdena via indikatorerna i tabellen nedan. MSB har tagit fram nationella indikatorer och Länsstyrelsen har nedan lagt till motsvarande regionala. De regionala indikatorerna används bara som stöd i urvalet, de är inte djupare förankrade i länet. 46

47 Tabell 5-2 Indikatorer för skyddsvärden, nationella 47 och regionala Nationella skyddsvärden Nationella indikatorer Regionala indikatorer 1. Samhällets funktionalitet 1.1 Störningar i det dagliga livet 1.1 Störningar i det dagliga livet 1.2 Störningar i samhällsviktig verksamhet 2. Människors liv & hälsa 2.1 Antal döda 2.1 Många döda 2.2 Antal svårt skadade/sjuka 2.2 Många svårt skadade/sjuka 2.3 Brist på uppfyllnad av grundläggande behov 2.4 Antal personer som behövt evakueras 2.3 Brist på uppfyllnad av grundläggande behov i en stor del av länet 2.4 Många personer som behövt evakueras 3. Ekonomiska värden och miljön 4. Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter 3.1 Totala ekonomiska konsekvenser 3.1 Stora ekonomiska konsekvenser i länet 3.2 Konsekvenser på natur och miljö 3.2 Stora negativa konsekvenser på natur och miljö 4.1 Social oro som ger negativa beteendeförändringar 4.2 Förtroende för offentliga institutioner 4.3 Får händelsen en allvarlig påverkan/effekt på nationella politiska beslut? 4.1 Regionalt spridd social oro som ger negativa beteendeförändringar 4.2 Förtroende för offentliga institutioner i länet 4.3 Får händelsen en allvarlig påverkan/effekt på regionala beslut? 4.4 Bristande kontroll över offentliga institutioner och informationsflöden 4.4 Bristande kontroll över offentliga institutioner och informationsflöden i länet 4.5 Sveriges anseende internationellt 4.5 Jönköpings läns anseende 5. Nationell suveränitet 5.1 Bristande kontroll över territorium 5.1 Bristande kontroll över territorium (delmängd av nationellt ansvar) 5.2 Påverkas säkrande av nationens försörjning med förnödenheter? 5.2 Påverkas säkrande av länets försörjning med förnödenheter? Konsekvensen av en händelse kan beskrivas med dessa indikatorer. Frekvensen av händelser är mindre betydelse för större kriser, men vissa händelser är återkommande och bör därför tas upp. Det svenska systemet bygger på ansvars-, närhets- och likhetsprincipen samt samverkan. Beroende på typ av händelse måste samverkan och samordning ske på olika nivåer (lokal nationellt), vilket påverkar länets arbete. Inom kort förväntas de tre grundprinciperna som MSB tagit fram bytas ut, från ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen till ansvarsprincipen, samverkansprincipen och handlingsprincipen. Dessa togs fram under utvärderingsarbetet av hanteringen av Västmanlandsbranden Slutligen finns det händelser som kan påverka hela länet, och som därav är av intresse. Utifrån detta sattes fyra kriterier upp för vad som kan utgöra en regional kris, vilket tillsammans med länets aktörers bedömningar användes för urvalet av regionala risker. Det gjordes på handläggarnivå och har bara förankrats genom remissande av materialet. De risker som kan leda till något av följande beskrivs i denna rapportering: 1. Händelsen kan ge mycket allvarliga konsekvenser i samhället för ett eller flera skyddsvärden 48 (samma siffror som indikatorerna i tabell 4-3) 47 MSB, Länsstyrelsen har inte angett några värden, vilket till exempel MSB gjort i den nationella riskbedömningen. Jämför stora och sällsynta händelser ovan. 47

48 2. Händelsens risk är relativt stor, dvs. konsekvenserna blir stora och den har inträffat i länet eller det är troligt att den inträffar (kryss för ja) 3. Händelsen kräver samverkan och samordning, antingen på lokal, regional eller nationell nivå, eller att det krävs regional eller nationell samordning för att ge stöd till en aktör (Lokalt/Regionalt/Nationellt/Internt) 4. Händelser som leder till regional kris pga händelsens utbredning (till exempel fler än en kommun drabbade) (kryss för ja) De identifierade riskerna bedömdes grovt efter dessa fyra kriterier, och det sammanställdes i tabellen nedan. Kolumnen längst till höger visar vilka risker som analyseras vidare. Tabell 5-3: Riskerna i tabell 5-1 analyseras här vidare utifrån de fyra urvalskriterierna ovan (för länet och Länsstyrelsen). I kolumnen längst till höger anges om risken ytterligare kommer att analyseras vidare. Risk eller händelse Lst Vidare analys Naturhändelser Isstorm, snöstorm, storm 1.1,1.2, 2.1, 2.2, 2.3, 3.1, x R x x Ja Översvämning och skyfall 1.1, 1.2, 2.4, 3.1, 3.2 x L/R x Ja Värmebölja och/eller torka 1.1,1.2, 2.1, 2.2, 2.3, x L/R x x Ja Åska 1.1 L Nej (lokal påverkan/täcks in av avbrott i allmänhet) Stabilitetsproblem - skred, moränskred, slamströmmar 1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 2.4, 3.1 L/R (x) Ja Skogsbrand, med/utan evakueringsbehov 1.1, 2.4, 3.1, 3.2 x L/R (x) x Ja Solstorm, meteoritnedslag 1.1,1.2, 3.1 L/N Nej (lokal påverkan/täcks in av avbrott i allmänhet) Jordbävning, vulkanutbrott, askmoln 1.1, 1.2, 2.1, 2.2 N Nej (täcks in av transportavbrott och katastrof utomlands) Händelse i naturområde som Länsstyrelsen ansvarar för 2.1, 2.2, 3.2 L/I (Lst) x Länsstyrelsen Stor olycka Stor brand som stoppar verksamheten i egna lokaler 1.1, 1.2, 2.4 L x Nej (lokal påverkan) Utrymning av helt sjukhus 1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 2.3, 2.4 I (Lt) /R x Ja (Regionens analys) Brand eller olycka som drabbar många människor 2.1, 2.2, L/R x Ja Händelse i verksamhet som myndighet stödjer 2.1, 2.2, L/I (Lst) x Länsstyrelsen Katastrof utomlands 2.1, 2.2, N x x Ja 48

49 Risk eller händelse Lst Vidare analys Farliga utsläpp Olycka med farligt gods, till exempel miljöfarligt utsläpp, giftig gas Radioaktivt nedfall eller nedfallande radioaktivt rymdskrot Olycka på farlig anläggning (2:4, Seveso) 2.1, 2.2, 2.4, 3.1, 3.2, L/R x x Ja 1.1, 2.2, 2.4, 3.1, 3.2 N/R x x Ja 2.1, 2.2, 2.4, 3.1, 3.2, L/R x x Ja (tillsammans med farligt gods) Störningar i infrastruktur Större strömavbrott, och/eller telefonavbrott, och/eller ITproblem Avbrott i drivmedelsförsörjning, på drivmedel eller avbrott i transporter Avbrott i ekonomiska system och/eller sociala trygghetssystem 1.1,1.2, 4.4 x R x x Ja 1.1, 1.2, 5.2 x R x x Ja 1.1, 1.2, 4.2, 5.2 R/N x x Ja Avbrott i värmeförsörjning 1.1, 1.2, 2.3, L/R x Ja Avbrott i vattenförsörjningen, smitta eller förorening i dricksvatten, avbrott i försörjning med livsmedel/foder 1.1, 1.2, 2.2, 2.3, 4.2 x L/R x x Ja Dammbrott 2.1, 2.2, 2.4, 3.1, 3.2 L/R x x Ja Sjukdom eller smitta Epidemi/pandemi 1.1, 1.2, 2.1, 2.2 x R/N x x Ja Få men mycket smittsamma sjukdomsutbrott 2.1, 2.2 I (Lt) Nej (Regionen) Epizooti och skadeorganismer 3.1, 3.2 x R x x Ja Smitta/farliga ämnen eller tillsatser i livsmedel 1.1, 2.1, 2.2 x L/R Nej (lokala konsekvenser eller täcks in av ovan) Antibiotikaresistens 2.1, 2.2, N Ja Antagonistiska hot Sabotage 1.1, 1.2, 3.1, 4.4, L/R x Ja Terrorhandling, till exempel skolskjutning Hot/våld mot egen personal/ organisation 2.1, 2.2 L/R/N x Ja 4.3, 4.4 L/I x Länsstyrelsen Gisslandrama 2.1, 2.2, 4.3, 4.4 L x Nej Inbrott i offentlig verksamhet 1.1, 4.4 I x Nej (lokal påverkan, internt ansvar) 49

50 Risk eller händelse Lst Vidare analys Sociala risker Misstroende riktat mot offentlig aktör 4.2 x I x Ja, alla dessa analyseras tillsammans. Dock saknas ett bra underlag, vilket föreslås utarbetas framöver. Stora demonstrationer 1.1, 1.2, 2.2, 3.1, 4.1 L/R x Organiserad brottslighet 2.1, 2.2, 3.1, 4.1, 4.3, R Störningar i offentlig verksamhet Vakanser, personalomsättning och generationsskifte 1.1, 4.2 I x Nej (händer hos alla, men bör inte leda till kris) Förhindrat val 4.3 I/R x Länsstyrelsen Väpnat angrepp Angrepp mot Sverige som drabbar länet 5.1 N x Nej, fråga för nationellt försvar Hur riskerna kopplas till olika skyddsvärden kan även åskådliggöras på följande sätt. Figur 5-1 Regionala risker indelade efter vilka skyddsvärden de kan påverka Några av de risker som länets aktörer har identifierat bedöms som interna eller lokala risker, och tas inte upp vidare i den regionala RSA-redovisningen. 50

51 5.4 Översiktlig analys och värdering av riskerna I detta avsnitt beskrivs och analyseras de utvalda regionala riskerna enligt tidigare avsnitt mer, alltså både Länsstyrelsens och länets urval av risker. Konsekvenserna kopplas till de regionala skyddsvärdena och frekvenserna beskrivs i mån av underlag. Osäkerheterna relateras till underlaget, till exempel bedöms osäkerheten liten då det finns historiska data, eniga expertbedömningar och/eller eniga prognoser för den fortsatta utvecklingen. Ju mindre underlag det finns eller ju mer bedömningarna går isär ju större osäkerhet NATURHÄNDELSER Naturliga störningsmekanismer kan bli negativa om t ex en naturlig översvämning sköljer med sig föroreningar till ett känsligt område eller orsakar negativa konsekvenser i ett samhälle. Därför kan en risk ses på mycket olika sätt beroende på vilket skyddsvärde man ser till. Det kan finnas intressekonflikter STORM, ISSTORM OCH SNÖSTORM Storm är när det blåser mellan 24,5 och 32,6 m/s, därefter är det orkanstyrka på vinden. Sverige är blåsigast november-januari och minst blåsigt maj-augusti. Det blåser oftast från syd och väst, men beror också på låg- och högtryck som vrider vinden 49. Konsekvenserna av vind beskrivs i Beaufortskalan, där storm är nivå 10 och 11: 10 Beaufort: Sällsynt i inlandet. Träd rycks upp med roten, betydande skador på hus. Ännu högre vindstyrkor är ovanliga i inlandet. Till sjöss förekommer de däremot Beaufort beskrivs med att "i sikte befintliga fartyg försvinner bakom vågbergen, havsytan i sin helhet täckt av vitt skum, som även uppfyller luften i sådan mängd, att sikten försämras". 50 SMHI:s vädervarningar beskriver också de förväntade skadorna: Tabell 5-4: Sammanställning för vädervarningar klass 2 och 3på land 51 Typ av väder Varningsnivå Konsekvens Stormbyar eller orkanbyar 3 > 30 m/s. Farligt att vistas ute. Omfattande skador på skog och byggnader med mycket stora störningar i trafik och elförsörjning. Stormbyar 2 > 25 m/s. Skador på byggnader med risk för kringflygande föremål. Större skador på skog med risk för störningar i trafik samt el och teleförsörjning. Blåsten kan ge stora skador på skog och byggnader. Kringfarande material och omkull fallna träd mm kan i sin tur skada till exempel elledningar, järnväg eller blockera vägar. Det slår främst mot glesbefolkade områden där man är beroende av framkomlighet och långa elledningar. 49 SMHI, SMHI, SMHI,

52 Figur 5-2: stormskadad skog efter stormen Gudrun 52 De fyra värsta stormarna som drabbat Götaland sedan 1900 inträffade 1902, 1969, och De två senaste, Gudrun 2005 och Per 2007, finns fortfarande i färskt minne i länet. Framförallt Gudrun (enligt SMHI ett av de mest förödande ovädren i Sverige) orsakade många ( hushåll) och långvariga strömavbrott, oframkomliga vägar, stopp i tågtrafik, avbrott i telefoni, enorma mängder stormfälld skog med både ett förändrat landskap och ekonomiska förluster som följd. Sju människor miste livet. 54 Även andra stormar har orsakat stora skador och tagit liv, till exempel omkom 10 personer Skadorna i skog beror bland annat på ifall det är tjäle och på skogsbruket. Under 2013 drabbades de södra delarna av stormen Simone, som inte var lika kraftig som Gudrun i länet, och också orsakade betydligt mindre skador och störningar. Tabell 5-5: Mängd skog som fallit i de fyra storma som fällt mest skog sedan 1930-talet. Tidpunkt Drabbat område Mängd skog 8-9 januari 2005 (Gudrun) Sydvästra Götaland 75 milj m³ 22 september 1969 Nordvästra Götaland 25 milj m³ 3 januari 1954 Östra Svealand 18 milj m³ 14 januari 2007 (Per) Mellersta och norra Götaland 12 milj m³ Snö kan också ställa till problem, bland annat med framkomlighet (både på väg och järnväg), halka, takras och strömavbrott om den knäcker elledningar, träd mm. Vid nederbörd och temperatur nära 0 o C kan snö frysa fast på stolpar, ledningar, träd mm. som kan knäckas. Det kan även orsaka omfattande nedisning, då allt dessutom täcks av ett lager av is, speciellt om det blåser. Om det leder till en så kallad isstorm blir konsekvenserna enorma i samhället. Framöver kan stormar vintertid ge ännu värre konsekvenser då tjälen minskar i ett varmare klimat, så att träd faller lättare. Dessutom blir samhället allt mer beroende av till exempel el och transporter, vilket också ökar konsekvenserna av de träd som faller på vägar och ledningar. Samtidigt pågår arbete för att minska risk för till exempel strömavbrott. 52 SMHI, SMHI, SMHI, SMHI,

53 Jönköpings län är utsatt för stormar och snö, dels då stora delar av länet är landsbygd med långa vägar och ledningar som kan drabbas, dels då både skogsbruk och logistik är viktiga näringar. Stormar, framförallt isstormar, bedöms av många kommuner ge de värsta konsekvenserna för den egna verksamheten i och med att det leder till både strömavbrott och ofarbara vägar. Det slår till exempel hårt mot hemtjänst, ambulans och räddningspersonal, samtidigt som folk är avskurna och utsatta pga. till exempel kyla. Frekvensen för oväder bygger dels på historiska data och dels på bedömningar av hur vanligt det blir framöver i ett nytt klimat. Enligt SMHI har Sverige drabbats av 9 rejäla stormår på knappt 60 år. Flera av dessa har ställt till stora skador och skördat liv. Enligt MSB drabbas ofta södra Sverige hårdast 56, så länet är utsatt. Vindstyrkor motsvarande de under stormen Gudrun förekommer med ca års mellanrum 57 någonstans i Sverige. Stora stormar är alltså ett återkommande fenomen, som kommer att inträffa igen 58. Simuleringarna av framtidens klimat ger inget entydigt svar om hur vindarna kommer att påverkas framöver, men skadorna väntas öka. Stora mängder snö förekommer regelbundet runt om i landet. Framöver väntas allt mindre snö under allt kortare perioder, i och med ett varmare klimat. Isstormar har bara förekommit ett fåtal gånger i Sverige, senast 1921 på västkusten. 56 MSB, 2011b 57 MSB, 2012 b 58 SMHI,

54 Tabell 5-6: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för storm, snöstorm och isstorm. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens Storm: 1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 2.3, 3.2 Stormar har skördat liv, orsakat stora störningar i samhället och stora konsekvenser för skog och skogsbruk. En isstorm ger troligtvis ännu värre skador. Ex Gudrun: 7 liv, 75 milj m 3 skog, 1.1 miljarder. Historiska data från tidigare stormar. Inträffad händelse. Liten bygger på data. Framöver kan konsekvenserna förvärras. Snö: 1.1, 1.2 främst problem med framkomlighet och strömavbrott. I regel mindre konsekvenser än till exempel stormar. Forskning om klimatförändringar och deras effekter på samhället. Historiska data. Liten/medel forskningen om klimatförändringar samt trender i samhället pekar åt samma håll men mycket kan hända. Liten bygger på data. Frekvens Stora stormar kommer att inträffa igen. Gudrun: års återkomsttid i hela landet med dagens klimat. Förändringar i frekvensen i ett annat klimat är osäker. Snö: återkommande, dock sällan med regional påverkan. Minskade på sikt. Historiska data. Historiska data. Klimatsimuleringar, som ger olika svar. Historiska data. Simuleringarna av framtidens klimat visar åt samma håll. Liten bygger på data. Medel kombination av statistik och klimatsimuleringar. Stor simuleringarna nu ger olika svar och klimatförändringarna kan ge stora förändringar framöver. Liten bygger på data. Liten/medel bygger på simuleringar/expertbed ömningar men de pekar åt samma håll ÖVERSVÄMNING OCH SKYFALL Översvämning är då ytor som normalt inte står under vatten täcks av vatten. De kan uppstå av olika anledningar, till exempel vid mycket regn (blir ofta värre i städer med mycket hårdgjorda ytor där dagvattensystemet inte hinner med att ta hand om allt vatten), snösmältning och framförallt översvämning utmed vattendrag och sjöar. I Sverige är de sistnämnda vanligast, till exempel efter mycket regn eller vid snösmältning, isproppar och isdämmen 59. Översvämningar vid skyfall är svåra att förutsäga och har ofta snabba förlopp. Ett skyfall ger i regel över 40 mm/dygn, och om det kommer över 90 mm/dygn leder det ofta till översvämningar. 59 MSB, 2011c 54

55 Figur 5-3: Extrem punktnederbörd: stationer som mätt minst 90 mm ( ) under ett dygn en gång (svarta prickar) och minst 90 mm under ett dygn minst två gånger (gulröda prickar) 60. Figur 5-4: Extrem arealnederbörd: Kartan visar hur fall med minst 90 mm nederbörd på 24 timmar och 1000 km² fördelats geografiskt åren Man kan ana att kustnära områden bidrar med något fler fall än inlandet. [ ] 61. Konsekvenserna av översvämningar är skador på det som översvämmas till exempel människors hem med stora materiella skador och sociala konsekvenser som följd. Vattnet skadar också infrastruktur som vägar och deras vägbankar, renings- eller vattenverk (som ofta ligger vid vattendrag av naturliga skäl) som kan förorenas eller brädda samt elektrisk utrustning. Vattnet kan skära av delar av samhällen då vägar mm. blockeras. Översvämningar som påverkar dricksvatten eller avloppssystem kan ge utbrott av magsjuka. Översvämningar kan också ställa till stora skador för jordbruk när åkrar översvämmas. Skadorna beror på när i växtsäsongen de inträffar. Översvämningar kan också orsakas av dammbrott. Områden i länet som historiskt haft problem med översvämningar är Jönköpings-området, med Tabergsdalen och Huskvarnaån, den sydvästra delen av länet med bland annat Gislaved, Anderstorp, Hillerstorp, Smålandsstenar och inte minst Värnamo, samt Emåsystemet, Eksjö, Pauliström och Mariannelund samt Svartån vid Sommen. MSB har gjort översiktliga översvämningskarteringar av delar av Emån och dess tillflöden, Eksjöån, Storån och Stångån, och Pauliströmsån. De har uppdaterat den översiktliga översvämningskarteringen i Nissan, klart hösten 2014, och även Emån har karterats. Jönköpings och Värnamo tätorter är två av 18 utpekade orter i landet i arbetet med översvämningsdirektivet, där MSB gjort karteringar för översvämning i Vättern och Tabergsån i Jönköping, samt Lagan i Värnamo. Kommunala karteringar har tagits fram för Anderstorpsån och för Svartån genom Nässjö, Aneby och Tranås. Sammantaget finns det en del underlag om översvämningsrisker i länet. Översvämningar i vattendrag har oftast ett långsammare förlopp, vilket ger bättre möjlighet till förvarning än vid skyfall. Det är också mer geografiskt bundna till vattendrag, medan skyfallen kan inträffar nästan var som helst. 60 SMHI, SMHI,

56 Frekvensen för översvämningar, enligt MSB, är att något område i Sverige drabbas av stora översvämningar ungefär vart 5:e år 62. Länet har drabbats av flera allvarliga översvämningar, se tabellen nedan. Tabell 5-7: sammanställning av översvämningar i länet sedan Område År Årstid Nederbörd Flöden Kommentar Sydvästra delen av länet 2002 Janu ari Långvarig nederbörd, mest påverkan i långsamt reagerande vattendrag Nederbörden i mm den 16 januari - 15 februari Nässjö, Mariannelund 2003 Juli 137 mm enligt SMHI, uppemot 190 enligt privata mätningar Bruzaån, Mariannelund återkomsttid ca 60 år. Emån, nedströms Silverån, återkomsttid 5 10 år. SMHI: ovanligt med höga flöden på sommaren. Normalt vår/höstflod i Emån, de största - 51 och -66. Nederbörden i mm 1-6 juli MSB, 2011b 63 SMHI, SMHI,

57 Område År Årstid Nederbörd Flöden Kommentar Södra och sydvästra delarna av länet, Lagan, Vrigstadsån 2004 Juli Upp emot 160 mm i ett stort område 9-12 juli, och upp till 60 mm 10 dygn efter dess 90 års återkomsttid i Fryele, några hundra års återkomsttid i Långå, Vrigstadsån, 50 i Värmeshult, Årån SMHI: ovanligt med höga flöden på sommaren. Mycket uppmärksamhet kring Värnamo Nederbörd 9 12 juli Nordöstra delen av länet, Sommen, Svartån 2007 Juni - juli Ca 100 mm 26-27/6, mer regn bland annat kring Tranås 9/7 och Gränna 14/7 50-årsnivåer i Sommen, höga vattenstånd i bland annat Svartån, Emån och Vättern (ca 10-årsnivå i Vättern) Risk för dammbrott i Röttle Mariannelund, Bruzaån? 2012 Juli Hinshult fick 163 mm den 7/7 Plötslig och oväntad nederbörd, snabbt förlopp i små vattendrag Jönköpings tätort, Ryhov/A6 Dygnsnederbörd den 7 och 8 juli Juli Ca 63 mm enligt privat mätning, motsvarande ungefär ett 100-årsregn Lokalt och kortvarigt skyfall 26/7 som gav stor påverkan på samhällsviktig verksamhet Skyfallen kommer oftast under sommarhalvåret, se figuren nedan. Årets största nederbördsintensitet är oftast i juni och augusti, och skyfallen kommer oftast mitt på dagen eller eftermiddagen. 65 SMHI, SMHI,

58 Figur 5-5: vilken månad årets största 1-dygnsnederbörd inträffat i Götaland 67 Enligt SMHI så är det svårt att se mönster i var i landet de inträffar och därmed se regionala skillnader. Skyfall är även svåra att prognosticera och varna för. Framöver kommer årstiderna förändras, med bland annat mindre tjäle och regn istället för snö. Avrinningen beräknas öka i hela länet under höst- och vintermånaderna och minska under sommarmånaderna. Vårfloden minskar i regel, även om det fortsätter att variera mellan åren och vissa år kan få en kraftig vårflod, men de största flödena kommer på vintern istället. I de västra delarna av länet förväntas höga flöden bli vanligare, men minskar eventuellt i öster. Figur 5-6 Förändring i återkomsttid av ett 100-årsflöde jämfört med MSB Framöver beräknas nederbörden, både mängden och antal tillfällen med extrem nederbörd, öka i många områden, pga. förändringar i klimatet. Figur 5-12 Beräknad ändring av intensiva regn från till SMHI, föreläsning

59 Tabell 5-8: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för översvämning och skyfall. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens Frekvens 1.1, 1.2 Översvämningar medför problem i de drabbade områdena och kan ge regionala konsekvenser för samhällets funktionalitet Återkommande problem i vissa delar av länet. Mönstren kan ändras framöver i länet Erfarenhet av tidigare händelser Historiska data och framtidsprognoser. Medel beror på omfattningen och var de inträffar Liten STABILITETSPROBLEM Stabilitetsproblem är olika beroende på vilken typ av jord som drabbas. I storkorniga jordar rasar enskilda partiklar eller stenar ner, och finkorniga jordar (till exempel lera) rör sig i sjok i skred. Skred kan även ske i morän och där kan så kallad slamströmmar uppstå, vilket inträffade i Jönköping vid skyfallet De senare är som en ström av lerblandat vatten, som är tyngre än vatten och därmed har stor kraft. Ofta är stabilitetsproblemen relaterade till vatten, till exempel via erosion och nederbörd, eller mänsklig aktivitet. Förutom dessa kan även bergras ske med nedfallande block från berg. 68 Figur 5-7 Inträffade skred i länet enligt SGI:s databas 69 I länets finns skredriskerna i diverse sluttningar och områden med risk för moränskred, slamströmmar och blocknedfall finns kring Gränna, Jönköping och Huskvarna. Några mindre skredriskområden finns utmed Lagan, omkring Värnamo och Vaggeryd. Bebyggd mark i dessa områden har karterats översiktligt av MSB/SGI och kommunen arbetar kontinuerligt med dessa områden. Konsekvenserna av stora skred och andra stabilitetsproblem kan bli stora med dödsfall, 68 SGI, SGI,

60 förstörda byggnader och infrastruktur. De kan också rasera eller blockera vägar och/eller bryta av ledningar och rör i marken, och därmed leda till brutna kommunikationer som kan drabba ett mycket större område än själva skredet. Frekvensen av stora skred i länet är låg. Det har förekommit mindre problem på några ställen, främst kring Jönköping, men länet har inte drabbats av några större skred i närtid. De största riskerna bedöms vara blocknedfall och slamströmmar i Jönköpings kommun. Framöver kommer nederbörden öka i många områden, pga. förändringar i klimatet. Detta leder till ökad erosion och därmed ökad sannolikhet för och omfattning av moränskred och slamströmmar 70. Även temperaturerna kommer att ändras framöver, och det kan innebära att fryspunkten passeras oftare. Detta ökar risken för frostsprängning i sprickiga bergpartier, vilket kan leda till blocknedfall SGI, SGI,

61 Tabell 5-9: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för stabilitetsproblem. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens Frekvens 1.1, 1.2, 3.1 stora ras och skred kan orsaka skador på byggnader och infrastruktur, och eventuellt även orsaka dödsfall. Inga större skred har inträffat i länet i närtid. Liten (för händelser på regional nivå) Resultat av inträffade skred. Historiska data. Liten/medel beror på var de inträffar. Medel inte så mycket data hittills och beroende på klimatförändringarna framöver VÄRMEBÖLJA OCH/ELLER TORKA När värme blir farlig beror bland annat på vilka temperaturer man är van vid, och varierar mellan olika platser i världen. Det finns flera definitioner i Sverige: SMHI definierar en värmebölja som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 C minst fem dagar i sträck. Umeå universitet använder definitionen vid dygnsmedeltemperaturer på C eller däröver minst två dagar i rad (kopplat till hälsoeffekter) och Socialstyrelsen veckor med en observerad medeltemperatur över den förväntade medeltemperaturen i en rapport 72. Den högsta temperatur som uppmätts i Sverige är 38 grader. SMHI har ingen definition på torka, men man brukar mena att det kommer så lite nederbörd att växter torkar. En torrperiod är en sammanhängande period utan mätbar nederbörd (mindre än 0,1 mm). De längsta dokumenterade torrperioderna i Sverige är ca dagar, bland annat i Blekinge 1974 och Skövdetrakten , och inom länet drabbades de norra och östra delarna, bland annat Emån, av torka under början av talet. De ledde bland annat till bevattningsrestriktioner. Under hösten 2013 hade länet problem med låga grundvattennivåer pga lite nederbörd under året. Och som beskrevs i kapitel 5 har länet även under 2016 varit drabbat av låga yt- och grundvattennivåer på grund av torr höst 2015 följt av vinter med lite snö och en vår/sommar med mycket liten nederbördsmängd. Problemen har varit störst i de östra delarna av länet och problemen kvarstår även nu under hösten Konsekvenserna av extrema temperaturer kan bli stora för både människor, djur och växter. Människor är mer utsatta vid extrem värme än vid kyla, och dödligheten ökar redan vid o C (dygnsmedeltemperatur) under två dygn. Enligt flera klimatscenarier påverkar värmebölja dödligheten hos våra invånare mer än någon annan klimateffekt. En värmebölja 2003 som framförallt drabbade Frankrike skördade antagligen tals extra liv där. Förutom hälsokonsekvenserna kan värmen leda till bakterietillväxt i vatten och vattentäkter, bakterier i livsmedel (rötmånad), torka som drabbar djur och växter och kan 72 SMHI, SMHI,

62 leda till värre skogsbränder 74. Detta i sin tur ger en ökad arbetsbelastning för Regionen, kommunal omsorg och annan verksamhet, till exempel VA. Allt fler kommuner analyserar någon form av väderstörningar på sommaren, vilket kan vara en värmebölja, i sitt RSAarbete. De bedömdes överlag ge stora konsekvenser. Frekvensen av värmeböljor i Sverige är ganska låg, men de inträffar och har inträffat. Den värsta på senare tid var Sedan 1960 har det varit 10 somrar med värmebölja, och de som inträffade 2002, 2003, 2005 och 2006 är alla bland de tio längsta uppmätta. 75 Framöver blir klimatet varmare, med mer och värre värmeböljor. Värmeböljornas längd ökar och att nätterna under värmeböljor blir varmare. Åtta av de tio åren med högst dygnsmintemperatur är mellan 1991 och 2010, varav sex år på 2000-talet. 76 Antalet dagar över 25 o C och värmeböljornas längd väntas båda öka. I slutet av seklet återkommer troligtvis värmeböljor årligen slutfördes ett projekt i länet för att kartlägga och höja beredskapen för värmeböljor. Rapporten blev klar 2014 innan sommaren, och kunde användas exempelvis som stöd vid varningar för höga temperaturer under sommaren Tabell 5-10: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för värmebölja och torka. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens 1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 3.2,. kan ge stora hälsoeffekter med många dödsfall och stora hälsokonsekvenser, störningar i samhället och stora konsekvenser för miljö och jordbruk Observerade effekter vid tidigare värmeböljor. Beror på temperatur och längd, samt samhällets förmåga att hantera värnen. Liten konsekvenserna är väl kända från tidigare värme, men beror på hur varmt det blir, när och hur länge. Frekvens Återkommande, 4 somrar med värmebölja sedan Förväntas öka (frekvens och långvarighet) framöver Statistiskt underlag. Simuleringar av framtidens klimat. Liten det är ett återkommande fenomen. Mer osäkert framöver, de flesta klimatsimuleringar pekar åt samma håll, men andra tröskeleffekter till exempel kan få stort utslag SKOGS- OCH GRÄSBRAND Bränder i skog och mark kan starta av ett antal olika anledningar, till exempel gnistor, blixtnedslag eller grillar. Om det är torrt startar och sprids bränder lättare, den huvudsakliga säsongen är på sommarhalvåret. Jönköpings län är ett skogslän, och har haft skogs- och gräsbränder i alla storlekar genom åren. Allt från mindre bräder till de större, till exempel brann 150 hektar i Store Mosse nationalpark Under sommaren 2014 blev skogsbrand en nationell fråga, efter storbranden i Västmanland. Konsekvenserna av skogsbränder kan vara positiva för själva skogen eftersom de är en naturlig del av kretsloppen. För skogsägaren kan en brand ge förluster. Skogsbränder kan 74 Länsstyrelserna,? 75 SMHI, SMHI, Länsstyrelserna,? 62

63 även hota bebyggelse eller infrastruktur och därigenom påverka samhället. Dessutom finns riskobjekt, till exempel skjutfält, där skogsbränder kan få stora konsekvenser. Framöver kan skogsbränderna bli fler och värre i ett varmare klimat. Tabell 5-11: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för skogs- och gräsbrand. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens Frekvens 1.1, 1.2, 3.1 Positiva för skogen, men kan medföra ekonomisk skada och problem i samhället Mindre bränder förekommer regelbundet, kan bli värre pga klimatförändringar Tidigare bränder Statistiska data för historiska bränder. Framöver pekar simuleringarna åt samma håll. Liten Liten - medel UTRYMNING AV HELT SJUKHUS Sjukhus kan behöva utrymmas av olika orsaker. Så här beskrev Regionen i Jönköpings län utrymning av sjukhus i sin RSA 2011: Det finns rutiner för hur man utrymmer en avdelning/enhet till en annan del av sjukhuset. Utrymning av ett helt sjukhus är näst intill omöjligt att genomföra på någon/ några timmar. Om man har något eller några dygn på sig så kanske det är möjligt men det sätter stora krav på den lokala och regionala särskilda sjukvårdsledningen vad gäller bland annat vård- och transportkoordinering och samverkan med länets kommuner och med övriga landsting i Sverige. Det som kommer att bli riktigt kritiskt är transporterna av IVA patienter. 78 Konsekvenserna av en sådan händelse som skulle kräva utrymning av ett sjukhus kan bli mycket stora. Länet har tre akutsjukhus, vilket ger viss redundans. Regionen bedriver arbete för att öka beredskapen för en eventuell utrymning. Inget av sjukhusen i länet har behövt utrymmas hittills, men det var inte långt ifrån att Ryhov behövde utrymmas 2013 då ett skyfall med slamströmmar fyllde ventilationsschakt i källaren med vatten, så att ventilationssystemet höll på att slås ut. Tabell 5-12: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för utrymning av sjukhus. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Konsekvens Bedömning Underlag Osäkerhet 1.1, 1.2, 2.1, 2.2 Stor konsekvens för liv och hälsa och stora störningar i sjukvården Bedömning av Regionen Liten - expertbedömning Frekvens Låg - har inte inträffat än Bedömning av Regionen Liten - expertbedömning 78 Regionen i Jönköpings län,

64 5.4.2 MASSKADESITUATIONER BRAND ELLER OLYCKA SOM DRABBAR MÅNGA MÄNNISKOR En brand eller annan olycka som inträffar där många människor finns samlade kan skada eller döda många samtidigt. Några exempel är bränder i byggnader, som Backabranden 1998 eller Rinkebybranden 2005, eller olyckor med olika transportmedel, som Estonia, bussolyckor eller flygolyckor. Orsakerna kan vara många, allt från anlagda bränder till bristande konstruktioner, brandskydd eller naturhändelser som oväder. Konsekvenserna blir per definition stora då många människor skadas och omkommer, och därmed drabbas många anhöriga. Även sjukvård, krisstöd och krishantering belastas hårt. Några kommuner har analyserat scenarion med många skadade och döda, men främst utifrån hur den egna organisationen drabbas. Bedömningarna skiftar beroende på scenario. Stora olyckor är tyvärr återkommande. Länet har hittills varit relativt förskonade från olyckor inom länet, men påverkas av de som skett omkring oss, till exempel Scandinavian Star 1990, Estonia 1994, Backabranden 1998 och Rinkebybranden Tabell 5-13: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för brand eller olycka som drabbar många människor. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens 2.1, 2.2 Stor då många omkommer eller skadas. Påverkar de flesta av oss på något sätt Ligger dessvärre i riskens natur Liten Frekvens Återkommande olyckor i länets omgivning, sker troligtvis igen och kan inträffa i länet Historiska data Medel - oväntade händelser som är svåra att förutse KATASTROF UTOMLANDS Katastrofer utomlands kan till exempel påverka länet genom att människor från länet skadas eller omkommer, eller att det påverkar samhällets funktionalitet. Två allvarliga händelser på senare tid är flodvågskatastrofen på annandagen 2004 och askmolnet från Eyjafjallajökull Gemensamt är att riskerna finns utanför länet men konsekvenserna måste hanteras i länet. Händelser utomlands som leder till regional kris leder troligen ofta även till nationella kriser, då till exempel människor från stora delar av landet eller stora delar av samhället drabbas. Konsekvenserna i länet beror på vad som har inträffat, vilka som berörs och ibland var. Det kan handla om många skadade, motsvarande en masskadesituation i länet, där krisstöd behövs när de kommer hem, som tsunamin En skillnad kan vara mindre kunskap om riskerna utomlands (vem kände till begreppet tsunami innan annandag jul 2004?) eller hantering av dem. Det kan också drabba samhällets funktionalitet, som askmolnet. Generellt sker fler och värre naturkatastrofer i andra delar av världen än i Sverige och andra regioner är mer turbulenta. Riskerna kan öka i och med ökat resande, allt mer globala nätverk och komplexa samband, till exempel internationell infrastruktur 64

65 Tabell 5-14: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för katastrof utomlands. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens 1.1, 2.1, 2.2, 2.4, 5.2, Beror på händelse och kan därmed slå mot de flesta skyddsvärden. Tidigare händelser. Mycket stor, eftersom så mycket kan hända. Frekvens Historiskt: Flera, olika, händelser har inträffat de senaste 10 åren. Bedömning framöver: sannolikt att det händer igen, möjligtvis ökande sannolikhet. Faktiska inträffade händelser. Bedömning utifrån vår livsstil Stor, eftersom frekvensen för många olika händelser påverkar. Stor - bedömning UTSLÄPP OLYCKA MED FARLIGT GODS ELLER OLYCKA PÅ FARLIG ANLÄGGNING Generellt kan olika händelser leda till avbrott och störningar i verksamheter, som i sin tur kan medföra utsläpp. Farliga ämnen delas in efter deras typ av farlighet, till exempel explosiva, brandfarliga, frätande, giftiga eller radioaktiva, och deras tillstånd, t.ex. av gas eller vätska. Många ämnen ger bara lokala effekter om de släpps ut, men till exempel föroreningar i dricksvatten eller giftig gas kan ge stora konsekvenser. Länets näringsliv karakteriseras av tillverkningsindustri (många inom plast och ytbehandling) samt transport och logistik, vilket bidrar till mycket kemikalier och transporter av farligt gods i länet. Industrier som hanterar stora mängder farliga ämnen klassas antingen som Seveso- eller farlig ( 2:4- ) verksamhet enligt olika lagar. Bland länets industriföretag finns 15 Sevesoanläggningar, varav tre på den högre kravnivån. Dessa Sevesoanläggningar samt ytterligare fyra anläggningar, är även beslutade som farlig verksamhet. De är spridda över hela länet, se Figur 5-8. Några av dessa kommer att klassas om, det kommer att tillkomma en och falla bort en i Jönköpings kommun. 65

66 Figur 5-8 Karta över farliga anläggningar i Jönköpings län. Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Jönköpings län Farligt gods transporteras främst på väg och järnväg, där färre olyckor sker på järnväg men konsekvenserna kan bli större då volymerna är större. Olyckor med farligt gods är ovanliga, det är ännu ovanligare att godset läcker ut och orsakar skada. Generellt sker ca hälften av olyckorna vid lossning och lastning. Transporter av farligt gods på väg ska ta vissa utpekade vägar medan man antar att de kan förekomma på alla järnvägssträckor. Man begränsar på så sätt var olyckor kan inträffa, och kan utforma omgivningarna för att minska konsekvenserna vid en olycka. MSB tog fram data för transportleder för farligt gods 2006, se kartorna nedan. 66

67 Figur 5-9: totalt flöde av farligt gods på järnväg resp. väg enligt MSB, Jönköpings kommun har kartlagt vad som passerade A6 på E4:an Kartläggningen visade att drygt hälften av de ton som passerade var brandfarlig vätska (bensin och diesel). Frätande ämnen och kondenserade gaser stod för cirka en sjättedel vardera. Det fanns också miljöfarliga kemikalier, speciellt vid en vattentäkt, och skulle kräva stor sanering. Det har inträffat några stora olyckor med farliga ämnen, till exempel en kollapsad svavelsyracistern i Helsingborg Exempel på tågolyckor utan utsläpp är i Kungsbacka 2005 (klor), Borlänge 1998 (salpetersyra), Kävlinge 1996 (ammoniak) och Kälarne 1996 (sju farligt godsvagnar). Tabell 5-15: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för olycka med farligt gods eller olycka på farlig anläggning. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) 79 MSB, 2012b 67

68 Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens Frekvens 1.2, 2.1, 2.2, 3.2, Kan bli mycket stora med till exempel många dödsfall och stora miljöskador. Beror på gods och mängd samt förutsättningar på platsen. Låg allvarliga olyckor sker sällan och utsläpp är ännu ovanligare, men det förekommer Kända egenskaper hos det transporterade godset. Historiska data Stor många variabler påverkar förloppet Liten/medel få olyckor ger osäkert underlag RADIOAKTIVT NEDFALL ELLER NEDFALLANDE RADIOAKTIVT RYMDSKROT Både nukleära och radiologiska ämnen kan ställa till skada om de släpps ut. De används bland annat i kärnkraftverk, sjukvård och industri, alltså runt om i samhället. Utsläpp kan orsakas av fel och brister i tekniska system eller säkerhet, och t ex risken för härdsmälta kan aldrig uteslutas. Nedfallande rymdskrot bedöms bara ge lokala skador, och kan inte påverkas av länet, och täcks därmed in av kärnkraftsolyckor. Konsekvensen av radioaktiva utsläpp beror på typ och mängd, generellt skadar nukleära ämnen större områden än radiologiska. En kärnteknisk olycka kan medföra konsekvenser över mycket stora ytor. Hur allvarliga händelser är ur strålningssynpunkt bedöms enligt den internationella INES- skalan från 1 till 7 (allvarligast). Kärnkraftsolyckorna i Fukushima och Tjernobyl klassades som sjuor 80. Om radioaktiva ämnen släpps ut i stor mängt kan de ge strålskador och orsaka många dödsfall nära olyckan. Det kan också orsaka cancer under lång tid (några år till decennier) efter utsläppet. Utsläpp kan även ge stora miljöskador, göra mark obrukbar för decennier till sekel framöver och slå hårt mot livsmedelsbranschen (ingen vill äta mat som kan vara kontaminerad) 81. Om dricksvattentäkter drabbas kan det störa försörjningen av råvatten på lång sikt. Ett stort utsläpp nära länet skulle ge enorma skador och snarare orsaka nationell kris än en regional. Radioaktiva utsläpp orsakar även mycket uppmärksamhet, frågor och osäkerhet. Ett större utsläpp bedöms medföra ett omfattande kommunikationsbehov, vilket är komplicerat då det både krävs expertkunskap och att allmänheten ska förstå de faktiska riskerna och hur de ska agera. Frekvensen av stora utsläpp är ganska låg, men tre stora utsläpp har skett de senaste 33 åren: Three Mile Island 1978, Tjernobyl 1986, och Fukushima Inget av utsläppen har drabbat Jönköpings län akut. Det sker också mindre händelser, senast sommaren 2015 tappades en lågaktiv strålningskälla bort i Oskarshamn (1 på INES-skalan) 82. Jönköpings län gränsar till två kärnkraftslän (Hallands och Kalmar län) med tillsammans sju kärnreaktorer. Runt Sverige finns ett stort antal kärnkraftsreaktorer av varierande ålder och typ. De flesta ligger i sydväst, i linje med den vanligaste vindriktningen. 80 Strålsäkerhetsmyndigheten, MSB, 2011b 82 Strålsäkerhetsmyndigheten,

69 Det finns både internationella som nationella larmkedjor för att snabbt slå larm om inträffade tillbud eller olyckor. Länsstyrelsen är larmmottagare i länet och ska leda räddningstjänst och samordna sanering om länet drabbas av ett utsläpp av radionukleära ämnen. Länet deltog i SAMÖ-KKÖ 2011 och kommer att delta i KKÖ 2017 nästa höst. Framöver väntas mer extremt väder samtidigt som kärnkraftverken blir allt äldre. Detta skulle kunna öka risken för olyckor. Länsstyrelsen har antagit en plan för hantering och sanering vid kärnteknisk olycka under 2014, men det återstår ett stort arbete med implementering, övning och utbildning. Tabell 5-16: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för radioaktivt nedfall eller nedfallande radioaktivt rymdskrot. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens Frekvens 1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 3.1, 3.2: : Stora konsekvenser för liv och hälsa. Kan orsaka många dödsfall, både direkt och pga. cancer på sikt. Kan också orsaka många insjuknande i cancer, missbildningar mm. Stora miljökonsekvenser och ekonomiska konsekvenser för t ex jordbruk. Stora störningar i hela samhället. Globalt: historiskt tre stora utsläpp globalt på 33 år. Länet har berörts av ett av utsläppen, men var inte värst drabbat. Dokumenterat vid tidigare händelser. Historiska data. Liten erfarenhet av tidigare händelser. Liten/medel faktiskt underlag AVBROTT AVBROTT I OLIKA TYPER AV INFRASTRUKTUR Avbrott i infrastruktur beror ofta på helt andra händelser, t ex stormar eller bränder. Själva risken är då stormen eller branden, och dessa risker beskrivs i andra avsnitt. Då är avbrottet en av konsekvenserna av de andra händelserna (som brand eller storm). Det kan också förekomma fel inom systemen, t ex tekniska fel. Försörjningen av tele, IT och el är mestadels privatiserad, så bedömningarna blir osäkra. Avbrott i infrastrukturen leder sällan till dödsfall, men kan vara allvarligt för liv och hälsa, t ex personer som är beroende av hemtjänst. Den samhällsviktiga verksamheten är beroende av kritisk infrastruktur och andra verksamheter, och stannar allt detta ger det stora störningar i samhället. Ett exempel är energianläggningar kan riskera att stängas av olika skäl, vilket påverkar samhällets funktionalitet och även kan ge ekonomiska konsekvenser. Det finns även anläggningar som i möjligaste mån inte får stänga då de påverkar samhällets funktionalitet. Detta är viktigt att uppmärksamma i riskanalyser mm på anläggningen. Detta bygger vidare på de verksamheter som identifierats i avsnitt 3 och dess beroenden som beskrivs i avsnitt 4, och samhällets sårbarhet för avbrott beskriv i avsnitt 7. Här beskrivs bara frekvenser mycket kort. Elavbrott inträffar årligen i länet. Under Gudrun drabbades ca hushåll av strömavbrott, varav några i många veckor. Så stora avbrott är dock ovanliga. Risken för elavbrott varierar geografiskt. Länet är skogrikt och en stor del av ledningsnätet går genom skogsbygder, därför är elförsörjningen av landsbygd och mindre tätorter känslig för till exempel stormar. Robustheten har ökats under senare år, mycket p.g.a. lärdomarna från Gudrun och Per och då nätägarna gräver ner allt fler ledningar. 69

70 Svenska kraftnät, SvK, är ansvariga för stamnätet och de anger i sin RSA 2011 att de bedömer att de huvudsakliga hoten är tekniska fel, störningar i kommunikationssystem, naturolyckor och terrorism. Framöver kan riskerna för störningar p.g.a. översvämningar öka då allt mer grävs ner. Utifrån tidigare arbete bedömer de att den största risken är naturolyckor som kan leda till stora avbrott. Elanvändare på landsbygden i skogsområden drabbas oftare av elavbrott än t.ex. boende i tätorter. 83 Små avbrott i telefonin sker också ofta, och ibland tillsammans med elavbrott eftersom telefonin är strömberoende. Flera avbrott har bara drabbat en teleoperatör. Avbrott i IT sker ganska sällan men inträffar dock, och olika IT-störningar sker då och då. Under hösten de senaste åren har t ex några myndigheters hemsidor gått ner under en kort tid pga. överbelastningsattacker ledde dataproblem hos en leverantör till flera dygns avbrott, som bland annat drabbade apotek och kommunala socialbidragsutbetalningar 84. PTS (Post- och telestyrelsen) tar som exempel på allvarliga risker upp elavbrott och väderfenomen som leder till elavbrott och svårigheter med drivmedel till reservaggregat, bränder, hårdvarufel, programvarufel, sabotage och överbelastning. Detta kan ge konsekvenser för samhällsviktiga verksamheter, speciellt om verksamheten är kritiskt beroende av en tjänst. På längre sikt påverkar även upphandling av verksamheten. 85 Enligt Trafikverket kan deras vägar och järnvägar drabbas svårt av översvämningar, ras och skred, och om risken för dessa ökar framöver så medför det ett ökat behov av underhåll. De påverkas också av svåra och snörika vintrar 86. Stora avbrott i kommunalteknisk försörjning sker sällan. Det har dock förekommit utbrott av parasiter i dricksvatten på två orter i Sverige de senaste åren och 2015 drabbades en av länets kommuner av bakterier i vattnet. Konsekvenserna blir olika beroende på om det blir avbrott eller om vattnet förorenas av organismer eller kemikalier. Överlag bedömer kommunerna att avbrott i infrastruktur orsakar stora störningar i deras verksamhet och bedöms ge några av de värsta konsekvenserna där. El- och vattenavbrott bedöms generellt vara värst. Det berör både verksamheter som socialtjänst och skola, som drabbas, och tekniska kontor eller elbolag som kan vara ansvariga och belastas hårt av att åtgärda problem. Även Regionen bedömer infrastrukturstörningar som en av de största riskerna för sin verksamhet. Se vidare avsnitt 4.1. Tabell 5-17: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för avbrott i olycka typer av infrastruktur. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens Frekvens 1.1, 2.3, 3.1, 5.2 Stora konsekvenser Få stora störningar hittills, mer osäkert framöver. Länsanalys, kommunala och Regionens bedömningar Historiska data samt bedömningar av utvecklingen. Liten Liten - medel, data och liknande bedömningar. 83 Energimyndigheten, IDG, PTS, Trafikverket,

71 DAMMBROTT Dammar kan brista av många olika orsaker, t ex höga flöden eller problem i konstruktionen. Om en stor volym vatten plötsligt släpps fritt kan det påverka områden nedströms dammen. Konsekvenserna av dammbrotten beror på många olika faktorer, t ex uppdämd vattenvolym, hur vattendraget ser ut och vad som drabbas nedströms. Enligt det nuvarande regelverket (RIDAS) klassas dammar utifrån vilken konsekvens ett dammbrott där skulle få på en fallande skala från 1A till 3. Klassningen kopplas till krav på förebyggande åtgärder. I länet finns 3 dammar i klass 1 B och ett 50-tal i klass 2. Dammbrott kan orsaka dödsfall om folk befinner sig i eller nära vattnet nedströms (dödsfall är dock ovanligt vid dammbrott), bortspolade hus och infrastruktur och risk för följdskred, som i sin tur kan drabba än mer av samhället. Frekvensen av dammbrott är låg, men några har inträffat. De riktigt stora har främst skett i de stora dammarna i Norrland, i länet finns inga dammar i den storleksordningen. I södra Sverige har några få dammbrott inträffat, som har gett stora konsekvenser lokalt. I länet har några mindre dammbrott inträffat, t ex i Aneby 2007 och ett utanför Habo, där en liten damm orsakade stopp och stora konsekvenser för en större väg. Framöver kan dammarna belastas hårdare om flödena i vattendragen ökar. Ett dammbrott kan också få större konsekvenser om det tillkommer mycket bebyggelse utmed vattnet nedströms dammen. Samtidigt pågår en översyn av samhällets arbete med dammsäkerhet som förhoppningsvis kan leda till en ökad dammsäkerhet. Tabell 5-18: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för dammbrott. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens Frekvens 1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 2.4, 3.1, 3.2. Ett dammbrott kan medföra betydande konsekvenser för liv, hälsa, miljö eller ekonomiska värden. Konsekvensen beskrivs i klassificeringen. Dock få dammar i länet som kan ge stora konsekvenser. Låg - har hänt, men sällan. Kan eventuellt öka framöver, samtidigt som det förebyggande arbetet ses över. Tidigare inträffade händelser, beror dock på dammens storlek. Historiska data. Klimatprognoser och pågående översyn. Medel beror på omfattningen. Liten/medel få händelser ger lite data. Medel prognoser och oklart fortsatt arbete SMITTA EPIDEMI/PANDEMI, SMITTOR OCH RESISTENS Vi lever i en bred flora av sjukdomar och skadliga bakterier och virus. De flesta får begränsad påverkan i samhället, men några får stor spridning. En pandemi är en infektionssjukdom som sprids globalt, och en epidemi är mer geografiskt begränsad. Influensapandemierna får snabb spridning och kan orsaka akuta globala kriser. Världen har drabbats av fyra influensapandemier sedan 1900: spanska sjukan, asiaten, Hong Konginfluensan och A(H1N1). Det bryter även ut mer lokala sjukdomar och smittor, till exempel Ehecbakterier i mat och olika parasiter och bakterier i dricksvatten. 71

72 Konsekvenserna globalt av pandemier är många dödsfall, t ex skördade spanska sjukan 10-tals miljoner dödsfall, ofta hos de som redan är utsatta. En pandemi slår också hårt mot samhället genom att många är sjuka samtidigt. Samhällsviktig verksamhet måste fungera, speciellt hälso- och sjukvård som både ska ta hand om många sjuka samtidigt som personalen själva blir sjuka. Även tekniska system, livsmedels- och värmeförsörjning måste upprätthållas trots sjuk personal. Enskilda kan drabbas både direkt av sjukdomen eller indirekt av ökad arbetsbelastning eller sviktande samhällsfunktioner, t ex brist på vårdplatser. Behovet är ofta större än tillgången redan under en normal influensasäsong, och det blir troligtvis värre vid en allvarlig smitta 87. Regionen gör bedömningen att en större pandemi kan förväntas inträffa inom 50 år, och skulle ge stora konsekvenser. Det skulle både kunna leda till många döda och att sjukvården överbelastas under lång tid, där både antalet patienter kan förväntas öka och tillgången till personal minska. Scenariot bedöms vara ett av de värsta för all offentlig verksamhet. Dels belastas t ex socialtjänst hårt om många blir sjuka, dels drabbas alla verksamheter av att personalen är sjuk. Länet gjorde förberedelser för en influensapandemi 2009, bland annat en inventering av behov av antiviraler 88. Det finns fortfarande problem att lösa inför en framtida pandemi, t ex prioritering av vaccinering, som saknar laglig grund. Ett annat problem är utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier, så att antibiotika inte biter på bakterierna. De resistenta bakterierna, t ex sjukhussjukan, drabbar både människor och djur 89. Även virus kan bli resistenta. Problemet är globalt, så länet kan inte lösa det men bör ha beredskap för resistenta bakterier och virus. MSB har identifierat resistens som en nationell risk 90. Framöver kan länet dels bli mer utsatta genom ett varmare klimat, som kan möjliggöra nya smittor, och genom ökat resande som lättare sprider smitta 91. En sammanställning av riskerna i ett förändrat klimat finns i figuren nedan. 87 Socialstyrelsen, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Information från Länsveterinär, MSB, 2011b 91 MSB, 2011b 72

73 Figur 5-10: klimatriskkonsekvensbedömning för infektionssjukdomar. SOU 2007:60 Tabell 5-19: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för epedimi/pandemi, smittor och resistens. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens 1.1, 2.1, 2.2, Influensapandemi: kan orsaka stort antal dödsfall och stora samhällsstörningar. Beror på pandemins karaktär. Frekvens Pandemi: har inträffat fyra influensapandemier på ett sekel, och kan förvärras framöver. Tidigare pandemier Tidigare frekvens och bedömning av framtida utveckling Medel Liten - medel 73

74 EPIZOOTI, ZOONOS OCH SKADEORGANISMER Epizooti är en sjukdom som främst smittar mellan djur, t ex mul- och klövsjuka, och en zoonos är smitta som kan spridas mellan djur och människor, till exempel BSE/Creutzfeldt-Jakobs sjukdom 92. Det finns i runda tal nötkreatur, svin och får i länet. Konsekvenserna av ett utbrott är dels att många djur måste avlivas, vilket får störst konsekvenser för djuren, men påverkar även djurägarna hårt och ger stora ekonomiska konsekvenser. Om sanering krävs så är det ett enormt arbete. Sjukdomar kan också minska människors förtroende för kött, till exempel som vid BSE-utbrott 93. Det pågår mycket arbete för att hindra spridning, bland annat information, restriktioner för hur livsmedel hanteras och besök på gårdar efter resa. Om ett utbrott konstateras så sätts kraftfulla åtgärder in omedelbart för att stoppa spridning, man sätter bland annat upp hårda restriktioner för kontakter mellan gårdar och transporter, djur avlivas och smittspårning startar direkt. Länsstyrelsen har viss utrustning och planering för hantering av epizootiutbrott. Två av de allvarligaste epizootiska sjukdomarna är svinpest, ett svårbekämpat virus som sprids med vinden (kan även spridas av vildsvin), samt mul- och klövsjuka, som drabbar olika djurslag och därmed får större konsekvenser. Sverige drabbades senast av mul- och klövsjuka på 1960-talet. En annan otrevlig epizootisk sjukdom är West Nile Fever, som förekommer oregelbundet i Europa sedan Även människor kan bli svårt sjuka, sommaren 2015 drabbades en person i ett grannlän (efter en resa). Mjältbrand är också känt, men beror på gift från bakterier i jord, som kan kräva stor sanering, under det gångna året drabbades Östergötland. Tuberkulos är en zoonos, som åter blir allt vanligare i Sverige. Det senaste större epizootiutbrottet i länet var blåtunga 2008 i södra Sverige. Det nuvarande svenska klimatet begränsar spridningen av flera av dessa sjukdomar, bland annat blåtunga och West Nile Fever, men ett varmare klimat ökar risken för spridning. En annan riskfaktor är vårt resande, då man sällan tänker på de risker som finns i andra regioner, och import av mat. De medför en risk för att ta med och sprida sjukdomar här utan att ens ana det själv. Länen vid Sveriges gränser är mer utsatta eftersom fler reser där, men i och med mattransporter kan alla län drabbas MSB, 2011b 93 Länsstyrelsen i Jönköpings län, Information från Länsveterinär

75 Tabell 5-20: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för epizooti, zoonos och skadeorganismer. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens Frekvens 1.1, 3.1, 3.2, 5.2, Stora konsekvenser för djur, djurägare, livsmedelsbranschen och stora ekonomiska konsekvenser. Stora åtgärder/konsekvenser även vid mindre utbrott, för att hindra spridning. Det har förekommit tidigare utbrott, även i länet. Kan öka framöver pga. varmare temperatur och ökat resande/transport av livsmedel. Länet har drabbats av två utbrott på ca 50 år. Erfarenheter av tidigare utbrott Historiska data och bedömning av utveckling Beror på vilken sjukdom det handlar om, beror till någon del på spridningen. Mycket av åtgärderna, som ger stora konsekvenser i samhället, anges i planer så osäkerheten är liten. Liten/medel - data och expertbedömningar men många faktorer påverkar utvecklingen VÄXTSKADEGÖRARE Det finns en stor mängd organismer (insekter, svampar osv) som skadar olika växter (allt från skog till potatis och pelargoner) som vi lever med hela tiden. De flesta gör vi inget åt eftersom de inte orsakar någon avsevärd skada för odling eller i miljön, andra är en del av den biologiska mångfalden. Effekter av andra skadegörare begränsas av olika odlingsåtgärder. Endast några få skadegörare bedöms kunna orsaka så allvarliga händelser att konsekvenserna bedöms som samhällsviktiga. Främst gäller detta skadegörare som skadar skogen och träd i urbana miljöer. Konsekvenserna av dessa är ofta att träden dör. De som är av främst intresse för samhället är de angrepp som kan orsaka stora skador på skog och skogsnäringen. Skogen representerar främst ett ekonomiskt värde som en av länets viktiga näringar, men även andra näringar som turism har en väsentlig bas i skogen. Dessutom finns stora sociala och kulturella värden. Många skadegörare lever vi redan med, med varierande konsekvenser. Andra försöker man hindra från att komma hit eftersom de är svåra att begränsa om de väl kommer hit, så handelsregler är ett viktigt redskap. För att hindra spridning vid ett utbrott kan det ibland vara nödvändigt att avverka träd runt utbrottet, vilket kan leda till stora ekonomiska konsekvenser och en förändrad landskapsbild. Ett omfattande angrepp kan leda till ett minskat förtroende för skogsnäringen och ett landskap som är mindre attraktivt. Om handelsrestriktioner måste sättas in, påverkar detta också skogsnäringen. Ansvaret för att förebygga skadegörarna är delat mellan skogsnäringen, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Som några exempel kan nämnas tallvedsnematoden, en rundmask som är mycket svår att bekämpa och leder till att stora åtgärder (med stora konsekvenser) sätts in, men sannolikheten för att den ska etablera sig här är däremot liten idag. Det finns också ett antal insekter som har potential att orsaka stor skada, men konsekvenserna varierar mera och ett utbrott behöver inte bli fullt så illa. Två exempel är granbarkborren som redan finns här, och kinesisk långhorning som ännu inte har kommit hit, men risken för att den ska spridas till Sverige är hög. 75

76 Figur 5-11 Granbarkborre och tallvedsnematod Riskfaktorer för spridning är t ex handel med trävaror och växter, och träemballage. Idag hindrar vårt klimat många organismer från att etablera sig i Sverige, men i ett varmare klimat ökar förutsättningarna för att nya organismer ska kunna etablera sig här. 95 Tabell 5-21: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för växtskadegörare. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens Frekvens 3.1, 3.2, 4.5 Angrepp kan ge stora skador på skog och skogsnäringen Låg för de stora angreppen, kan öka i och med ökad handel och ändrat klimat Historiska händelser och planer och skyldigheter vid angrepp Historiska data samt bedömning av utveckling. Liten Liten - expertbedömningar SOCIALA RISKER SOCIALA RISKER Sociala risker används här som en samlingsterm för en stor mängd risker, trender och företeelser i samhället som skadar människor. Det kan omfatta bakomliggande trender som ett allt hårdare samhällsklimat, ökande extremistyttringar eller ökande kränkningar på nätet. Det inkluderar frekventa händelser som mäns våld mot kvinnor, psykisk ohälsa (som är några av de vanligaste anledningarna till sjukskrivningar idag) samt hot och våld. Det kan även vara akuta kriser på samhällsnivå, såsom social oro (t ex upplopp, stenkastning eller utbredda bilbränder), terrorism eller andra antagonistiska hot. Social oro Med social oro menas i detta sammanhang en akut situation då människor kastar sten, anlägger bränder eller på annat sätt angriper samhället. I bakgrunden kan det finnas andra samhällsproblem, t ex ett växande utanförskap, som ökar risken för att framförallt unga ska hamna fel. I Sverige har det förekommit perioder med hot och stenkastning mot polis och räddningstjänst under de senaste åren och där man har hindrat dem att utföra sitt arbete 96, och till exempel demonstrationerna i Göteborg som urartade. Jönköpings län har hittills varit relativt förskonade från dessa problem, det har bedömts framförallt vara ett storstadsproblem. Under året har det förekommit både större demonstrationer av nationella partier och om lokala frågor och hot mot politiker. För att förhindra problem framöver är poliser med lokal förankring ute i samhället mycket viktiga, liksom polisens samarbete med kommunerna för att ta hand om eventuella problem och ge ungdomar bättre alternativ. 95 Information från Svenska Jordbruksverket, intervju MSB, 2011b 76

77 Förtroende och kriskommunikation Några kommuner har drabbats av händelser som har orsakat ett mycket stort kommunikationsarbete då händelserna har upprört många och därmed har förtroendet för t ex kommunen ifrågasatts. Detta har lyfts av kommunerna som en ökande risk då allmänheten ställer allt större krav på kommunikation samtidigt som händelser får en allt större och snabbare spridning både på olika sociala medier och via traditionella medier. Det medför att händelser som tidigare inte hade väckt omfattande uppmärksamhet nu kan medföra omfattande kommunikationsarbete och stor påfrestning på de inblandade eftersom man samtidigt kan vara starkt ifrågasatta. Sammantaget skulle sociala risker kopplade till kriser behöva belysas mer i länet framöver, en intern insats kommer att ske i form av en intern workshop på länsstyrelsen i november 2016 för att se hur vi gemensamt kan arbeta vidare med social hållbarhet och social oro, se kapitel VÄPNAT VÅLD I SKOLAN Detta bedömdes som den mest angelägna risken att arbeta med gemensamt i länet, utifrån de allvarliga konsekvenserna snarare än en sannolikhetsbedömning. Väpnat våld i skolan, har inträffat runt om i världen och bland annat två gånger i Finland. Generellt sett (det finns alltid undantag) är de bakomliggande mekanismerna liknande, oavsett var det inträffat. Det är ofta ingen slump att de sker i skolan, utan hela handlingen är ofta väl genomtänkt och planerad av den eller dem som utför den inträffade en attack med stickvapen på en skola i Trollhättan med 3 döda och ytterligare personer skadade till följd, vilket ytterligare gjort ämnet aktuellt. Konsekvensen av väpnat våld i skolan kan vara döda eller skadade elever och lärare. Dessutom är ofta förövarna unga vilket ökar problematiken. Det är heller ingen enkel uppgift att agera om det skulle hända då situationen är mycket osäker. Omfattande väpnat våld eller liknande har ännu inte inträffat i Sverige, men det kan hända. Länsstyrelsen anser sig inte ha kunskap nog att bedöma någon sannolikhet. Väpnat våld i skolan har också kopplingar till klimatet i skolan och exempelvis förebyggande arbete mot mobbning. Väpnat våld förebyggs lämpligast genom att förstärka det ordinarie arbetet mot mobbning och för att skapa en miljö där eleverna och personalen bryr sig om varandra och har bra relationer, snarare än genom övningar av vad man ska göra om det väl händer. Utifrån de seminarier mm som har varit i länet bedöms det finnas behov, intresse och underlag för att arbeta vidare mot väpnat våld i skolan. Det krävs i nuläget mer stöd för främst skola och polis vid till exempel utbildning och/eller övning. 77

78 Tabell 5-22: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för väpnat våld i skolan. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens 2.1, 2.2, Kan bli extremt hög. Inträffade händelser i andra länder, expertföreläsare Frekvens Fåtal fall i landet, ingen bedömning Liten - Stor (därav bedöms sannolikheten inte) SABOTAGE OCH TERRORHANDLINGAR Det sabotage och terrorhandlingar har gemensamt är att de genomförs för att medvetet orsaka skada. De kan antingen slå hårt mot människor eller mot tekniska system, båda kan få stora konsekvenser för samhället. I Europa har de hittills oftast utförts av etnonationalistiska rörelser, eller separatister och 2016 genomfördes omfattande terrorbrott i bland annat Frankrike, Belgien, Tyskland, USA, Kenya och Mali med jihadistiska förtecken. Terrorbrott har även inträffat i vårt närområde, t ex bomben i Oslo och morden på Utöya 2011, som hade nazistiska/rasistiska förtecken, samt terrorförsöket i Stockholm Konsekvenserna av sabotage eller terrorism kan bli stora eftersom de är upplagda för att orsaka skada. De få kommuner som har analyserat scenarion med sabotage eller terrorhandlingar bedömer att de kan få stora konsekvenser om det skulle inträffa. Länet har hittills varit förskonade, det är troligtvis inte något utmärkande terrormål, och sabotage i stor skala har inte förekommit. Det som har inträffat är istället t ex kopparstölder från Banverkets anläggningar. Syftet med stölderna har inte varit att skada samhället utan att stjäla och sälja metall, men stölderna får stora konsekvenser för t ex tågtrafik. Polisen arbetar för ett säkert och tryggt samhälle, bland annat mot organiserad brottlighet. De samarbetar bland annat med kommunerna för att förhindra nyrekrytering av unga in i brottslighet och med andra myndigheter mot organiserad brottlighet. Säkerhetspolisen är ansvarig för arbete mot terrorism. 98 Tabell 5-23: Sammanfattning av riskbedömning och osäkerhet för sabotage och terrorhandlingar. (Siffror i kolumnen bedömning är kopplat till tabell 5.3) Bedömning Underlag Osäkerhet Konsekvens 1.1, 1.2, 2.1, 2.2, Kan bli hög, med olika konsekvenser beroende på vad som angrips. Inträffade händelser på andra ställen Liten Frekvens Hittills inte inträffat i länet, bedöms som låg Expertbedömning och historiska data Liten 97 MSB, 2011b 98 Information från Polisen

79 5.4.7 INFORMATIONSSÄKERHET FÖR LÄNSSTYRELSEN OCH LÄNETS GEOGRAFISKA OMRÅDE Utifrån det enkätunderlag som distribuerats till Länsstyrelsen i Jönköpings län är det inte möjligt att dra några slutsatser kring vilka hot eller risker som finns inom länets geografiska område. Det finns i nuläget ingen indikation på att Jönköpings län har andra hot eller risker inom det geografiska området än Sverige i stort. Att det finns en eller flera metoder implementerade för det systematiska informationssäkerhetsarbetet bland de kommuner som besvarat enkäten ger dock en indikation om att kommunerna anser att det här är ett viktigt område RISKER FÖR LÄNSSTYRELSEN SOM MYNDIGHET Länsstyrelsen är en del av länet, så de risker som drabbar länet drabbar även Länsstyrelsens verksamhet. Länsstyrelsen är beroende av ett fungerande samhälle för att kunna fungera och därmed drabbas Länsstyrelsens verksamhet på liknande sätt som resten av samhället av de risker som beskrivs ovan LÄNSSTYRELSENS ARBETE SOM PÅVERKAR RISKHANTERING Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet vid arkeologiska utredningar vid exempelvis nybyggnation och planärenden. Länsstyrelsen är även involverad i samhällsplaneringen genom att granska översikts- och detaljplaner. Det är en process som också ger verktyg för att förebygga eller hantera risker. Olika analyser kommer till praktisk användning där. I arbetet med miljöskydd och förorenade områden omfattas både utsläpp till luft, mark och vatten. Både snabba utsläpp på kort sikt och långsamma på längre sikt omfattas. Arbetet regleras mestadels av miljöbalken, där bevisbördan är omvänd jämfört med övrig lagstiftning (den som orsakat en förorening har bevisbördan, inte den som påtalar det). Länsstyrelsen har tillsyn över miljöfarliga verksamheter. Verksamheterna ska bedöma riskerna i förebyggande och förberedande syfte, och de ska dokumenteras i en riskanalys (enligt MB). De ska även ha en beredskap att kunna hantera störningar och händelser. Länsstyrelsen stöttar MPD (miljöprövningsdelegationen) i Linköping i arbetet med nya tillståndsprövningar. Vid olyckor med farliga ämnen kan Länsstyrelsen delta i den akuta hanteringen med den kompetens om kemikalier och olika anläggningar som finns. Det är även mycket arbete efteråt, långsiktigt, med kravställningar på sanering, återuppbyggnad, utredningar och att förbättra rutiner. Myndigheten ska sammanfattningsvis vara med och säkerställa att det inte händer igen HÄNDELSE I VERKSAMHET LÄNSSTYRELSEN HAR ANSVAR FÖR Det finns också andra naturolyckor som berör Länsstyrelsens arbete. Till exempel kan en olycka i ett naturskyddsområde som Länsstyrelsen ansvarar för både leda till personskador och påverka förtroendet för oss. Det har under året bland annat förekommit ras och incidenter med djur som anfallit. I den omfattning det rört sig om hittills är konsekvenserna för samhället inte så stora, men om däremot till exempel en grupp barn råkar illa ut blir konsekvenserna större. Länsstyrelsen utövar bland annat tillsyn på Sevesoklassade verksamheter (se ovan), och 79

80 berörs om en olycka skulle inträffa. Det kan påverka förtroendet och påverkar arbetet för berörda, och kan även påverka andra om t ex vatten förorenas. Det finns risker för smitta, så som epidemier eller pandemier. Länsstyrelsen har ett ansvar vid risk för epizootier genom länsveterinärerna i samverkan med andra inom smittskydd. Vid misstanke om smitta i en djurbesättning kan länsstyrelsen besluta om avspärrning, begränsa besök, in- och utresor ur området eller att man ska använda viss skyddsutrustning. Det kan röra sig om enskilda gårdar eller större områden beroende på vilken smitta det handlar om. Konsekvensen blir så klart störst för dem som drabbas. För Länsstyrelsen kan konsekvenserna bli misstroende, offentlig kritik och belastning på verksamheten i och med hanteringen av en händelse. Inom Länsstyrelsen krävs en förmåga att kunna hantera det som hänt, ge tillräcklig information och förebygga att det händer igen. Detta sker inom den ansvariga verksamheten, där det i många fall finns en väl utvecklad riskmedvetenhet FÖRTROENDEKRIS Länsstyrelsen kan drabbas av en förtroendekris av olika anledningar. Förtroendekriser innebär att allmänheten inte har förtroende för vårt arbete, vilket ger problem i arbetet och kan dessutom vara tungt för personalen. De som arbetat i större förtroendekriser vittnar om att det tär på att vara ifrågasatta HOT OCH VÅLD MOT PERSONAL ELLER MYNDIGHETEN Det förekommer regelbundet hot mot Länsstyrelsen eller dess personal. Om de skulle riktas mot hela Länsstyrelsen eller vara mycket omfattande kan det påverka verksamheten, och kan i förlängningen påverka samhället. Redan idag har det påverkat verksamheten genom att man ändrat rutiner mm. för att handläggare ska vara mindre utsatta. Hot bedöms tyvärr som sannolikt, men konsekvenserna för samhället är ofta begränsade, även om de är stora för den enskilda som drabbas. Djurskyddsärenden kan vara känsliga, och medför en risk för att hot och våld riktas mot inspektörerna. Det finns också risker för olyckor då verksamheten ofta handlar om stora djur. Arbetet sker dels ute i länet och dels förekommer mycket ensamarbete, vilket ökar utsattheten VAL Slutligen bör det nämnas att Länsstyrelsen anordnar val, och om ett val skulle stoppas av någon anledning är de principiella konsekvenserna för ett fritt samhälle stora genomfördes två val. Arbetet omfattade både hantering av risker, stora utbildningsinsatser för de som genomförde arbetet och lärdomar, framförallt efter det första inför det andra. Sannolikheten att ett val ska förhindras bedöms dock som liten SAMMANFATTNING Internt är Länsstyrelsen mest känslig för infrastrukturbortfall och personalfrånvaro. Generellt påverkar händelser i länet Länsstyrelsen mer än tvärtom. 80

81 5.4.9 SAMMANFATTNING AV RISKBILD De flesta risker som har identifierats har bedömts kunna ge allvarliga konsekvenser, men sannolikheten för de allvarligaste händelserna bedöms i regel som liten. De risker som hotar flest antal liv om de inträffar är pandemier, värmeböljor, kärnkraftsolycka och stora olyckor eller angrepp. Antagonistiska hot, inte minst väpnat våld i skolan, har dock en ytterligare dimension då de utförs med uppsåt vilket gör dem mer komplicerade och laddade. De har därmed en annan typ av symbolvärde. De risker som är allvarligast för ett fungerande samhälle är riskerna för störningar i infrastruktur, naturolyckor, t ex stormar, och omfattande sjukdomsutbrott så som influensapandemi, men även sociala risker kan påfresta samhället på andra sätt. Sedan finns det andra händelser som skulle slå hårt mot miljön och/eller näringarna i länet, t ex epizootier, växtskadegörare eller farliga utsläpp. 5.5 Riskerna kopplat till skyddsvärden LIV OCH HÄLSA En del identifierade risker kan medföra att många människor skadas eller omkommer, exempelvis kemikalieolyckor eller stora olyckor eller masskadesituationer. Om allt förebyggande arbete fallerar och en olycka inträffar krävs i första hand en krisberedskapsförmåga som snabbt kan skalas upp till den omfattning som krävs. Idag finns besparingskrav mm i de flesta verksamheter, så att de reservresurser som används sällan kan vara svårmotiverade att ha kvar. Det finns olyckor som kräver mer resurser än vad länet kan uppbringa på kort tid. De händelser som slår hårdast mot människor är risker med stor utbredning som pandemier, kärnolyckor och värme, som kan skörda många liv och slår hårt mot vår hälsa. Stora olyckor och bränder kan också orsaka många dödsfall, men mer lokalt och akut. Utsläpp av andra ämnen kan också påverka både och, till exempel påverka vattentäkter eller leda till personskador. Regionen påverkas extra hårt då det är deras arbetsuppgift att ta hand om skadade eller sjuka MILJÖ OCH EKONOMISKA VÄRDEN På motsvarande sätt kan ett utsläpp få stora miljökonsekvenser, speciellt om det inte finns möjlighet eller resurser att begränsa skadeförloppet tillräckligt snabbt DEMOKRATIFRÅGOR, MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER Dessa frågor är mer komplexa och svåra att hantera. Det finns långsiktiga risker som hotar dessa, men också en risk att de inskränks vid en plötslig händelse. Idag saknas en tydlig bild av hur dessa frågor kopplas till RSA och krisberedskap, och hur de kan hanteras. Det finns mycket diskussioner om sociala risker, liksom om ökande extremism, exempelvis våldsbejakande extremism och terrorism. Här finns också en tydlig koppling mot långsiktigt arbete med resiliens och ett hållbart samhälle. 81

82 5.5.4 OKÄNDA RISKER ELLER OVÄNTADE HÄNDELSER Riskanalysen identifierar enbart kända risker. En stor utmaning är oväntade händelser som vi dels är oförberedda på och som dels kan påverka hela systemet, så att vi måste hitta ett nytt normalläge. Migrationen hösten 2015 är en sådan, där vi kanske måste ändra systemet för att normalläget ändrats. Här finns behov av att tidigt identifiera sådana skeden och samverka kring hur vi gör denna övergång så bra som möjligt. 82

83 6. Bedömning av myndighetens generella krisberedskap enligt indikatorer som framgår av bilaga. I detta avsnitt beskrivs Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga generellt. Utöver den generella beskrivningen har även Länsstyrelsen gjort bedömningar enligt de indikatorer som MSB angett i sin föreskrift, som redovisas separat. Länsstyrelsen ska bedöma sin krisberedskapsförmåga enligt ett antal indikatorer i MSB:s föreskrift. Dessa finns i bilaga 2. En mer generell bedömning av länets och myndighetens förmåga kommer i nästa kapitel. 83

84 7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom länsstyrelsen och dess geografiska område. I detta kapitel beskrivs först krisberedskapen, och bristerna i krisberedskap, i länet samt på Länsstyrelsen som myndighet. Därefter görs en samlad bedömning av sårbarheten i länet och på myndigheten. Denna bedömning syftar till att knyta ihop analysens olika delar. 7.1 Vad är sårbarhet? MSB beskriver sårbarhet som de egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. 99 Det kan också beskrivas som en överlappning mellan risker, störningar i verksamhet (exempelvis avhjälpande verksamhet) samt en oförmåga att hantera en händelse: Risker för negativa händelser Sårbarhet Avbrott i samhälsviktiga verksamheter Brister i krisberedskapsförmåga Figur 7-1: Beskrivning av sårbarhet Skyddsvärdena (som beskrevs i kapitel 2) är grunden för identifieringen av sårbarheten. Den samhällsviktiga verksamheten upprätthåller dessa skyddsvärden. Sårbarheter i de samhällsviktiga verksamheterna är därför ett hot mot skyddsvärdena. 99 MSB,

85 Att minska sårbarheten kan beskrivas som en kombination av riskhantering att minska risken att något negativt inträffar kontinuitethantering att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter om de hotas och därigenom begränsa effekterna av en händelse hantera händelser exempelvis annan krishantering, krisstöd krisinformation mm. Detta kan visas med följande figur. Figur 7-2: Beskrivning av delarna i arbetet med att minska sårbarheten Det förebyggande och riskhanterande arbetet sker hos respektive berörd aktör och till viss del gemensamt, och är viktigt för att undvika händelser. Krishanteringen sker dels hos respektive aktör, men det många lyfter är vikten av samverkan vid större kriser. Bedömningen är att länet har en relativt god samverkan vilket är en stor tillgång. Kontinuitetshanteringen sker främst hos respektive ansvarig aktör, och här finns dels stora skillnader, dels saknas ett system för att sammanställa en gemensam bild av samhällets beroenden, och därigenom hur avbrott kan spridas i olika verksamheter. 7.2 Sårbarhet kopplat till länets krisberedskapsförmåga Länets krisberedskap bedöms utifrån följande: Inträffade händelser Övningar Tidigare förmågebedömningar Intervjuer från hösten 2015/tidig vår 2016 Utöver detta beskrivs även de resurser som Länsstyrelsen vill lyfta särskilt SÅRBARHETER VID TIDIGARE INTRÄFFADE HÄNDELSER Länet har drabbats av ett antal händelser genom åren, så som stormar, pandemierna, översvämningar, mm. Under sommaren 2014 deltog ett 90-tal brandmän samt några andra personer i hantering av skogsbranden i Västmanland, 2015 deltog ett 120-tal brandmän i att 85

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. >> RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN 2011 Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. Hänvisningar till rapporten för vidare läsning finns under varje textdel. Denna

Läs mer

Skydd av samhällsviktig verksamhet

Skydd av samhällsviktig verksamhet Skydd av samhällsviktig verksamhet Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Inriktning för samhällsskydd och beredskap Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Kort bakgrund

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Enhet: Enheten för planering och försörjning

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap

Läs mer

RSA vart har det tagit oss hittills och hur kommer vi vidare?

RSA vart har det tagit oss hittills och hur kommer vi vidare? RSA vart har det tagit oss hittills och hur kommer vi vidare? Om RSA-arbete i Jönköpings kommun Erica Storckenfeldt Upplägg Arbete hittills Riskanalys Sårbarhetsanalys Vidareutveckling Skyddsvärt Kontinuitetshantering

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten

Läs mer

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB Styrel Inriktningsdokument för prioriteringsordning Anna Rinne MSB MSB:s uppdrag i regleringsbrevet 2010 MSB ska tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät utarbeta ett inriktningsdokument

Läs mer

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom Samhällsviktig verksamhet i Styrel Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom 1 Samhällsviktig verksamhet prioriteras i Styrel för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna få el även i händelse av kortvarig

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM

Läs mer

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum: Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Ulf Eliasson Enheten för strategisk analys 1 Uppdraget MSB ska i samverkan

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner att kunna läsa spelet The key to winning is getting first where the puck is going next livsmedel elförsörjning elektroniska kommunikationer

Läs mer

Strategi för förstärkningsresurser

Strategi för förstärkningsresurser samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Handlingsplan för trygghetspunkter

Handlingsplan för trygghetspunkter Handlingsplan för trygghetspunkter Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Handlingsplan för trygghetspunkter Plan 2018-11-08 261 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet

Läs mer

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet

Läs mer

H Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR

H Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR H2020 - Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR Jonas Johansson PRESENTATION SAMVERKANSPLATTFORM H2020, STOCKHOLM, 20160127 Forskning vid LU med inriktning mot säkra samhällen Lund University

Läs mer

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

RSA från lokal- till europeisk nivå

RSA från lokal- till europeisk nivå RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga RSA-konferens den 6-7 maj 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Stadskansliet Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07 Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Marlene Gustavsson Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet och naturolyckor Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete marlene.gustavsson@msb.se

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser ^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA

Läs mer

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015 SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen

Läs mer

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Strategi för hantering av samhällsstörningar Strategi för hantering av Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 26 oktober 2017 Ansvarig: Räddningstjänsten Revideras: vart 4:e år Följas upp: Årligen Strategi för

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Utbildningsmaterialet

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-25 213, 2015KS/0531 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Värmdö kommun och dess geografiska område... 3 Arbetsprocess och metod...

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Styrdokument för kommunal krisberedskap 1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Datum Dnr Revidering av "Riktlinjer för leverantörers medverkan i Region Skånes krisberedskap"

Datum Dnr Revidering av Riktlinjer för leverantörers medverkan i Region Skånes krisberedskap Regionstyrelsen Eva Leth Strateg 0766-48 65 27 eva.leth@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-05-08 Dnr 1400190 1 (8) Regionstyrelsen Revidering av "Riktlinjer för leverantörers medverkan i s krisberedskap"

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Uppföljande workshop II 15 februari 2011 City Conference Centre Stockholm Dagordning: 10:00 11:15 Presentation av bearbetad strategi, MSB 11:15

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer

Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016

Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016 SAMÖ 2016 Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016 Program 10.00 SAMÖ 2016 11.30 Utvärdera för att lära och utveckla 12.15 Lunch 13.00 Hur ska

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003. Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga

Läs mer

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.

Läs mer

FSPOS Strategisk plan

FSPOS Strategisk plan FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP

Läs mer

Svenska kraftnäts arbete med risk- och sårbarhetsanalys

Svenska kraftnäts arbete med risk- och sårbarhetsanalys Svenska kraftnäts arbete med risk- och sårbarhetsanalys Maria Linder, Svenska kraftnät MSB RSA-konferens 16-17 maj 2017 Agenda > Vad gör Svenska kraftnät > Krisberedskap inom elförsörjningen > RSA på Svenska

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer