Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning"

Transkript

1 1 (48) Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Österlenåar KARO 88/89 Skåne län Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt Arbetsmaterial April 2014 Blåherremölla från 1700-talet ligger vid Julebodaån, Maglehem. Foto Jakob Marktorp.

2 2 (48)

3 3 (48) Kartbilagor Kartbilaga 1 Översiktskarta Kartbilaga 2 Ekologisk status Kartbilaga 3 Kemisk status Kartbilaga 4 Värdefulla vatten och särskilt värdefulla vatten Kartbilaga 5 Riksintressen kulturmiljö & BBR Kartbilaga 6 Kulturmiljöprogram & fornlämningar Kartbilaga 7 Naturreservat & Natura 2000 Kartbilaga 8 Vattenanknutna kulturmiljöer mm Kartbilaga 9 Dikningsföretag & Historiska våtmarker Kartbilaga 10 Riksintressen

4 4 (48) 1 INLEDNING Avrinningsområdet Kulturlandskapet Kulturlandskapsregioner Skånska landsbygdprogrammet Vattnets kulturhistoriska betydelse Vattenförvaltningen och åtgärdsprogram Ekologisk status Kemisk status KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M Internationella och nationella intressen Natur- och kulturvattendrag Nationellt särskilt värdefulla eller värdefulla vattendrag Riksintressen naturvården Naturreservat Natura Riksintressen kulturmiljövården Kulturmiljöprogram och inventeringar Kulturmiljöprogram Kulturmiljöstråk Mejerier Broar Bebyggelseregistret (BBR) Fornminnesregistret (FMIS) Svenskt dammregister Ängsbevattning Vattenkvarnar Dikningsföretag och historiska våtmarker Ansvarsmiljöer Sällsynta/unika limniska miljöer KUNSKAPSUPPBYGGNAD VATTENFÖRVALTNING KULTURMILJÖ Tematisk Geografisk KUNSKAPSUPPBYGGNAD KULTURMILJÖ REFERENSER Bilaga 1 Korta beskrivningar av kunskaps/planeringsunderlag... 42

5 5 (48) Viktig information till läsaren Denna rapport har tagits fram inom delprojekt 2 för Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt, och i enlighet med den metod som presenteras i Förstudie. Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt (Dedering 2011, Länsstyrelsen Kalmar län). Syftet med översikterna är att redovisa kunskapsläget per huvudavrinningsområde/kustområde samt föreslå prioritering av fortsatt kunskapsbyggnad för kulturmiljön, dels i förhållande till vattenförvaltningens åtgärder, dels för kulturmiljövårdens egna behov. För mer information hänvisas till förstudien. Observera att det för flera avrinningsområden kan finnas kunskapsunderlag som är gammalt och/eller behäftat med brister. Informationen kan därför vara inaktuell. Rapporten är ett arbetsmaterial och har tagits fram av antikvarie Jakob Marktorp vid Länsstyrelsen i Kronobergs län, i samarbete med Länsstyrelsen Skåne. 1 INLEDNING Denna sammanställning har gjorts av Jakob Marktorp, antikvarie vid Länsstyrelsen i Kronobergs län. Synpunkter på rapporten har lämnats av Thomas Romberg, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Skåne och Lars Collvin, limnolog vid Länsstyrelsen Skåne. Egna kommentarer i texten nedan är författarens egna kommentarer och tillägg. Syftet med denna kunskapsöversikt är att läsaren utifrån befintligt kunskapsmaterial ska få en inblick i de kulturmiljöer som ligger i anslutning till vatten. Syftet är alltså inte att göra en heltäckande utredning eller diskussion kring de kulturmiljöer som finns. Under Kunskapsuppbyggnad utreds var och i vilka ämnesområden kunskapsuppbyggnad är nödvändig för att kulturmiljö i framtiden ska kunna föra en diskussion kring vattenvårdsåtgärder. Metoden innebär att författaren behandlar förutbestämt material och försöker lyfta de källor som behandlar kulturhistoriskt intressanta anläggningar och händelser vid vatten. Detta är kulturmiljöer som skulle kunna vara aktuella för vattenvårdsåtgärder. Exempel på material som behandlas är: riksintressen för kulturmiljövården, regionala och kommunala kulturmiljöprogram, fornminnesregistret och inventeringar. Metoden medför således att kunskapsläget redovisas och var kunskapsuppbyggnad är nödvändig för kulturmiljö i relation till vattenförvaltning. Vid vissa vattendrag är det kulturhistoriska kunskapsläget mycket dåligt. Det är därför svårt att avgöra vilka kulturmiljöer som är mest värdefulla. Då kulturmiljölagen ändrades vid årsskiftet 2014 infördes en tidsgräns som begränsar det allmänna skyddet av fornlämningar. En lämning som kan antas ha tillkommit år 1850 eller senare omfattas inte av det allmänna skyddet för fornlämningar. Förutom gällande lagstiftning inverkar flera andra

6 6 (48) värderingsgrunder såsom sällsynthet, representativitet, ålder mm. Lämningarna utgör hela kulturmiljöer som gör att värderingar av enskilda lämningar måste göras efter platsens och vattendragets kulturhistoriska sammanhang. Det är dock svårt att göra sådana bedömningar endast utifrån det material som sammanställs i denna kunskapsöversikt. Bara för att en kulturmiljö inte finns med i den här kunskapsöversikten betyder det inte att den inte finns eller inte har något kulturhistoriskt värde. 1.1 Avrinningsområdet Kustavrinningsområdet Österlenåar omfattar 832 km 2 och innefattar 10 mindre havsmynnande vattendrag mellan Helgeån och Nybroån. Vattendragen kan kort beskrivas som måttligt näringsrika men skiljer sig i övrigt ganska mycket åt. De nordligaste vattendragen i avrinningsområdet, t.ex. Segesholmsån, Julebodaån, Verkaån/Verkeån och Rörums Södra å, har sin upprinnelse på Linderödsåsen. Området domineras av ett småskaligt och sjöfattigt landskap med relativt stor andel boskapsskötsel uppe på åsarna. Längs Linderödsåsens sydostsluttning strömmar vattnen snabbt ner i raviner genom en relativt opåverkad skogsdominerad mellanbygd för att sedan plana ut och rinna fram genom ett odlingslandskap med stor andel trädgårdsnäring innan de mynnar i havet. I den södra delen av avrinningsområdet rinner bäckarna, t. ex Tommarpsån, Kvarnbybäcken och Kabusaån, genom ett mer utpräglat jordbrukslandskap och fallhöjden är här liten. Bebyggelsen inom avrinningsområdet är främst lokaliserad till kusten med Simrishamn och Kivik som största tätorter. Orördheten i landskapet, där åarna rinner nerför Linderödsåsen i raviner, ger upphov till stora naturvärden och man finner här många djur och växtarter som kräver en ostörd miljö. Här häckar forsärla, strömstare och kungsfiskare men det finns också en rik och välstuderad bottenfauna samt sällsynta mossor och lavar. Elritsa, som finns i de övre delarna, och stensimpa, som man finner i de nedre delarna, kräver båda rent och syrerikt vatten. I Verkaån finns Skånes största vattenfall på 23 m. Kallt syrerikt vatten, goda lekbottnar och bra uppväxtplatser medverkar till att de flesta av åarna i avrinningsområdet idag är högproduktiva havsöringsåar. De flesta åarna hyser också ett rikt bestånd av stationär öring. I Tommarpsån finns ett reproducerande bestånd av den starkt hotade tjockskaliga målarmusslan. Nio vattendrag och två sjöar i avrinningsområdet utpekas som nationellt eller regionalt värdefulla. Det finns två fiskevårdsområden i avrinningsområdet. Ett omfattande sportfiske bedrivs i vattendragens nedersta delar. Fisket efter havsöring längs kusten är av världsklass. Bevattningsuttag sker för jordbruksändamål (Dokab & Östensson 2007). 1.2 Kulturlandskapet Kulturlandskapsregioner Österlenåars avrinningsområde ligger inom 4 kulturlandskapsregioner enligt Sveriges nationalatlas, SNA (Helmfrid 1994).

7 7 (48) Södra Skånes slättbygder Ett svagt böljande slättlandskap. Jordarterna är finkorniga och kalkrika. Konkurrensen om marken är stor. Den icke urbaniserade delen av slätten är helåkersbygd med rester av strandängar och fritidshus utmed kusten. Agrarbebyggelsen präglas av enskiftets utspridda kringbyggda gårdar. Här och var finns de gamla bykärnorna kvar kring vitkalkad trappgavelkyrka och skolhus. Karaktäristiska är mangårdsbyggnader i tegel eller vitkalkat korsvirke med gråstensladugårdar och stall. Låga huslängor med hög takresning är traditionella. Sydöstra Skåne är lantligt, där den öppna slätten är väl uppodlad och beströdd med gårdar och kyrkor och ger ofta vida utsikter mot kust och hav. Gamla sjöfarts- och fiskelägen är nu sommarorter (Helmfrid 1994). Inre Skånes sjö- och åslandskap Regionen omfattar ett varierande landskap där det exempelvis vid Stenshuvud är mer skogigt och stenigt än Kivikstrakten där av frukt- och bärodling dominerar, medan Brösarpsbygden är ett öppet gräs- och beteslandskap (Helmfrid 1994). Norra Skånes skogsbygd Avrinningsområdet berörs av landskapsregionen i de nordöstra delarna. Regionen ligger i sin helhet över högsta kustlinjen och domineras av urbergsmorän. Landskapet är kuperat och har en varierande uppodlingsgrad runt byar och ensamgårdar. Lövskogsinslaget är betydande men det förekommer stora områden med granplanteringar. Hägnader av sten är karaktäristiska och uppkom i allmänhet i samband med laga skifte under 1800-talet (Helmfrid 1994). Kristianstadsslätten Endast en liten del av avrinningsområdets norra del berörs av landskapsregionen som präglas av ett öppet landskap med lätta jordar och hög uppodlingsgrad. Vid sandkusten finns planterade skyddsskogar av i synnerhet tall. Jordbruket är till stor del inriktat på industrigrödor, främst potatis. Av de många spridda industrierna: mejerier, brännerier, sockerbruk och stärkelsefabriker är de flesta numera övergivna. Inslaget av större gods är påtaglig med slott, ekonomibyggnader, alléer och parker (Helmfrid 1994) Skånska landsbygdprogrammet Österlensåars avrinningsområde berörs av 7 landskapsregioner enligt det skånska landsbygdsprogrammet (Reiter 2007). Sydskånska backlandskapet (3) Liksom i övriga delar av Skåne finns det gott om fornlämningar även inom Sydskånska backlandskapet. Vanligast förekommande är de stora högarna från bronsåldern men det finns också flera runstenar. Framförallt den östra delen har medeltida landskapselement med många gods/borgar och kyrkor. Bylandskapet präglas av byar och omkringliggande större gårdar talets skiftesreformer kan avläsas i landskapet även om 1900-talets strukturrationaliseringar genomförts. Större och sammanhängande åkerarealer är även typiskt för området. Ett annat inslag är alléer och pilrader. Jordbruksproduktionen är inriktad på spannmål och oljeväxter men även potatis, sockerbetor, baljväxter och andra mindre vanliga grödor (Reiter 2007).

8 8 (48) Österlenslätten (8) Kustområdet har lång bosättningskontinuitet. Detta avspeglar sig idag i ett antal högar och monolitgravar men också i hällristningar och den mäktiga skeppssättningen Ale stenar. I området finns de två medeltida städerna Simrishamn och Östra Tommarp. Längs kusten finns också flera fiskelägen med varierande ålder och utveckling. Byarna finns något förenklat i två stråk, del ca två kilometer från kusten och dels utmed områdets åar. Byarna har hög ålder och är tydligt påverkade av 1800-talets skiften. Flera av byarna är sockencentrum med kyrka. I landskapets västra och nordvästra del finns en påtaglig godsdominans, exempelvis: Bollerup, Östra Herrestad och Tunbyholm. Godsens starka påverkan på landskapet syns tydligt i de skiftesstrukturerna som finns och i fullåkersbygden. Landskapet är en bit in i landet tämligen kuperat men öppet och domineras av åkermark. Längs kusten förekommer omfattande dynbildningar som planterats med tall. Området är i sin helhet rikt på kulturbärande landskapselement. Jordbruksproduktionen är till stor del inriktad på specialgrödor, sockerbetor, potatis och trädgårdsväxter. Området har också en betydlig produktion av fjäderfä och svin. Fisket är likaså en viktig näring i området. Det är i huvudsak fiske efter torsk med trål, nät och krok och det finns även större fartyg som bedriver riktat trålfiske efter sill och skarpsill. Minskande torskkvoter har dock påverkat det kommersiella fisket efter torsk. Fiske efter flatfisk, lax och öring förekommer likaså. Området är även välbesökt av sportfiskare och anses vara ett av Sveriges bättre havsöringfisken (Reiter 2007). Österlenska backlandskapet (9) Området är rikt på kulturhistoriska objekt av stor betydelse. Havängsdösen från stenåldern, Kiviksgraven och hällristningarna vid Järrestad från bronsåldern. Dessutom finns flera fiskelägen utefter kusten. I anslutning till Verkeån finns ett mindre område med forskningspotential, som vittnar om övergången från yngre järnåldern till medeltid. Vid Verkeån finns rester efter en pir/hamn, fast laxfiskefälla, gravfält från yngre järnåldern och en boplats. Landskapet är tämligen kuperat med en bebyggelsestruktur som byggs upp kring byarna och fiskelägena samt något enstaka gods. Mellan dessa enheter finns endast ett begränsat antal enskilda gårdar. Under 1900-talet har denna del av Skåne blivit centrum för fruktodlingen. Flera stora fruktplanteringar finns kvar. Jordbruksproduktionen är inriktad på arealer för grovfoderproduktion såsom betesmark och vall. Området är därmed djurtätt med omfattande mjölk- och köttproduktion samt fjäderfä och svin. Området har nästan lika mycket naturliga betesmarker som åkermark och den ekologiska produktionen är nästan dubbelt så stor (10 %) som Skåne som helhet (Reiter 2007). Södra mellanbygden (10) Södra mellanbygden ligger naturgeografiskt mellan slätten och skogen. Landskapet är omväxlande i topografi, markanvändning och struktur. Södra mellanbygden innehåller flera vanliga byar och gårdar men har också en stor andel gods/herrgårdar. I godsdominerande områden är åkerarealerna större och närmar sig fullåkersbygd medan det i andra delar av området är ett småskaligt, mosaikartat landskap. Godsen har ofta hög ålder och har i perioder strävat efter högre effektivitet och avkastning. Ett exempel på detta är de s.k. plattgårdar som skapades under 1800-talet. De stora gårdarna ersatte hela eller delar av byar och drevs direkt under huvudgården. Godsen låg också bakom många av de egnahem som uppfördes under 1900-talets första decennier. Området är djurtätt med i huvudsak mjölk- och köttproduktion. Det finns även en del fjäderfä och svin. Området är ett av två i Skåne som har fler betesdjur än vad som krävs för att beta områdets naturbetesmarker. En fjärdedel av åkern används

9 9 (48) dessutom till produktion av vallfoder. Växtodlingen har också stor betydelse. Ungefär 6 % odlas ekologiskt, vilket motsvarar genomsnittet i Skåne (Reiter 2007). Linderödsåsen (11) Delar av området har varit bebott och brukat tidigt. Landskapsområdet ingår i ett centralskånskt område med mycket fossil åkermark. Idag karaktäriseras området av små glest liggande byar omgivna av många fritt liggande gårdar. De senare har tillkommit dels genom utskiftning och dels genom hemmansklyvningar. Lantbruket är småskaligt och det finns många kulturbärande landskapselement. Karaktäristiskt är också de stora bokskogarna. Området ingår i bokens kärnområde. Dessutom förekommer granskog, som planterats på tidigare betesmarker och ängar. Linderödsåsen är ett område som domineras av skog. Endast en tredjedel av ytan är jordbruksmark och där dominerar gräset. Permanenta betesmarker är nästan lika vanliga som åkermark och två tredjedelar av åkermarken används till vall. Djurtätheten är tämligen hög med en inriktning mot framförallt mjölk- och köttproduktion. Även en del får och svin finns. Den ekologiska odlingen uppgår till 14 %, vilket är nära tre gånger så mycket som genomsnittet för Skåne (Reiter 2007). Kristianstadsslätten (12) En liten del av Österlenåars norra del berörs av landskapsområdet. Slättens marginaler togs i bruk tidigt. Tydligast är de stora bronsåldershögarna och gravfälten från järnåldern. Kristianstadsslättens gränsområde har en påtaglig godsdominans. Landskapet är tämligen storskaligt med väl planerade väg- och allésystem. Hela Kristiandstadsslätten är öppen, med få avgränsande element, vilket accentuerar storskaligheten. Flera av huvudbyggnaderna har idag en exteriör som hör hemma i 1600-tal men flertalet enheter är betydligt äldre. Marken domineras av postglacial sand. Detta gav på 1600-talet och kanske ännu tidigare upphov till erosionsproblem och flysand. Kristianstadsslätten är ett område med bitvis mycket bördig mark. Skördarna är hög, emellanåt i toppklass och odlingen är till stor del inriktad på specialgrödor som sockerbetor, potatis och trädgårdsväxter. I området finns en stärkelsefabrik, vilket är viktigt då stärkelsepotatis är en viktig gröda i området. Animalieproduktionen är tämligen hög, med omfattande produktion av mjölkkor, nöt och svin. Arealen betesmark är mycket större än betesbehovet för betesdjurhållningen. Skogsbruket är inriktat på tallskogsbruk (Reiter 2007). Åhus dynområde (13) Karaktäristiskt för kulturlandskapet i regionen är exempelvis de medeltida åladrätter som ligger längs kusten. Ofta hör det även till en ålabod för förvaring av fiskeredskap. Flera ortnamn med efterledet boda är uppkallade efter ålabodarna. Flera mindre fiskehamnar finns längs kuststräckan. Ett småskaligt fiske efter torsk med nät och krok är ett dominerande inslag. I övrigt fiskas bl.a. ål med bottengarn och ryssjor samt nätfiske efter flatfisk och lax. Ålfisket var dock som störst under och 1960-talet, då kuststräckan kallades Guldkusten för sitt goda ålfiske. Under 1900-talet har det tillkommit en omfattande fritidsbebyggelse utefter kusten. Långa sträckor av kusten tallplanterades under senare delen av 1800-talet och 1900-talet för att binda sanden (Reiter 2007).

10 10 (48) Det Österlenska backlandskapet ett av inlandsisen format kameslandskap som sedermera under mycket lång tid har präglats av betesdrift. Notera kullarnas terrassering efter betesdjurens tramp. Här vid Verkaån. Foto Jakob Marktorp. 1.3 Vattnets kulturhistoriska betydelse Kustavrinningsområdet har varit viktig för hela den förhistoriska bosättningen. Det agrara landskapet med dess bebyggelse vittnar om ett kombinerat näringsfång av fiske och odling. Fiskelängor vid kusten visar upp den kustbebyggelse som tidigare var vanlig i trakten. Detsamma gäller de många kåsarna och hamnplatserna längs kusten som representerar fiskelägenas framväxt och förstadier. Det finns även ålabodar och fiskeanläggningar, som exempelvis laxfiskeanläggningen Öradekaren vid Verkaån. Vattendragen har således nyttjats av människan under mycket lång tid. Även inlandsbebyggelsen är representativ för området då samhällen ofta växte fram en bit ifrån havet, i skydd mot inkräktare.

11 11 (48) Det rika sillfisket under medeltiden gynnade uppkomsten av fiskelägen och handelsorter utmed den skånska kusten. I fiskelägena är såväl det äldre byggnadsbeståndet som gatumönstret och hamnanläggningarna med tillhörande öppna planer viktiga element i landskapet. Vattnets kulturhistoriska betydelse yttrar sig likaså i bl.a. Simrishamn och den medeltida kyrkan som helgades åt S:t Nicolaus, sjömännens och fiskarnas helgon. Fiskenäringen är fortfarande betydelsefull i kustavrinningsområdet och en del yrkesverksamma fiskare finns. I Simrishamn utgjordes hamnen i äldre tid av pålade bryggor. Först vid mitten av 1800-talet stod en riktig hamn färdig. Arbetet hade då varit planerat och pågått under såväl som och 1700-talen men av olika anledningar avstannat. Från andra hälften av 1800-talet utvecklades Simrishamn som sjöfarts- och rederistad. Idag finns en färjelinje till Allinge på Bornholm. De rekonstruerade Öradekaren vid Verkaån. Foto Jakob Marktorp. Flertalet kvarnar har funnits i området, där bl.a. Blåherremölla, Sträntemölla och Krubbemölla representerar en gången tids kvarnmiljöer. Den åskådliggör tillsammans med övrig, äldre bebyggelse och omgivande marker ett kulturlandskap som var vanligt ännu i början av 1900-talet. Kvarnarnas inflytande och betydelse i gångna tiders landskap yttrar sig likaså i namn som exempelvis Kvarnbybäcken. De många godsen visar på adelns makt och

12 12 (48) inflytande i landskapet. Exempelvis ligger Kronovalls slott, Christinehof slott och Glimmingehus inom kustavrinningsområdet. Vid Tommarpsån har man under 1800-talets slut funnit neddrivna ekpålar i den gamla åbottnen. Kanske är ekpålarna rester efter en äldre kaj- och hamnanläggning. I handlingar från 1800-talet beskrivs en vattenväg tillhörande Tommarpsån som gick från området mellan Tommarp och Gärsnäs ned över västra Vranarp som kallades stora floddiket. Området omfattade ett delta där flatbottnade båtar kunde ta sig fram. Den viktigaste vattenvägen gick från torvmossarna och småsjöarna i östra delen av Vranarp i sydvästlig riktning förbi och väster om Glimmingehus samt dalgångarna Rogamad, Lunnasjön, Tullstorp, Sundby bäck och Borrby. Sträckan var en segelled på ca en mil utan forsar och fall. Jens Holgersens val av byggplats för Glimmingehus var gynnsam med en vattenväg österut (Tommarp Simrishamn) och en söderut (Tommarp Sandby). Det är även sannolikt att byggnadsmaterial till Glimmingehus transporterades längs vattenvägarna. Produktionen av kalk i trakten kring Onslunda, Tunbyholm och Smedstorp bör ha gynnats av Tommarpsån som vattenväg. Kalken skickades till Ystad för vidaretransport till Malmö, Köpenhamn och Helsingör (Rollof 1977). Vid Verkeån uppfördes Skandinaviens första alunbruk och brytningen av alunskiffer påbörjades redan år Grundaren Jochum Beck fick dock pantsätta flera av sina gods i Skåne och Danmark för att kunna finansiera många av de projekt som kretsade kring alunbruket.. Alun är en förening mellan aluminiumsulfat och kaliumsulfat vilket användes av garverier för skinnberedning och färgning men även för läkemedelsindustrin och pappersbruk. Alunbruket i Andrarum låg avsides och transportfrågan blev ett viktigt problem både då det gällde att skaffa råmaterial såsom bränsle till bruket och att avsätta de tillverkade varorna. Ren alun packades i tunnor och som transporterades med häst och vagn till de skånska utlastningshamnarna. Verkeån användes också som transportled för brukets produkter. Namnet Verkeån härrör från just Alunbruket, som tidigare kallades för Werket. I de nedre delarna kallas ån för Skepparpsån och det var även i de delarna utskeppningshamnen vid Haväng låg. På 1640-talet försökte Jochum Beck kanalisera Verkeån för att underlätta transporterna (Rollof 1977). Alunbrukets storhetstid var mellan åren 1693 och 1760, då den årliga produktionen omfattade i genomsnitt 4500 tunnor alun. Därefter skedde en nedgång i samband med bränslebrist. Det gick nämligen åt stora mängder ved för att hålla bruket igång. Inom flera mils radie hade skogsskövling ägt rum. I början av 1800-talet lyckades den kemiska industrin framställa ren aluminiumsulfat vilket gjorde att bruket och hamnen vid Verkeåns mynning minskade påtagligt i betydelse. Brytningen upphörde helt först år 1912 (Rollof 1977). Vid Verkeåns utlopp skall det finnas en ca 300 meter lång pålrad. Den avslutas med två ca 25 meter långa stenkistor. Jochum Beck hade även planer på att bygga ett pråmhus vid åmynningen. Ett par hundra meter från havsstranden låg ett skattelagt laxöringfiske med stationära fångstanordningar utan kungsådra. Laxkaren är kända sedan 1500-talet och tillhörde då Torups slott. Verkeån är en av landets renare åar med ett starkt öringbestånd. Verkeåns inlopp är grunt men öringen går upp i ån med ostlig vind och kan flyta in i ån med hjälp av dyningarna. Halvägs uppströms till Andrarum ligger Hallmölla där det finns fem vattenfall med en sammanlagd fallhöjd på 23 m som därmed är Skånes högsta vattenfall (Rollof 1977).

13 13 (48) Ängsbevattningen har varit stor i området. Om detta vittnar översilningsängar med silrännor i Rallatédalen vid Segeholmsån. T.v. Kåsar vid Tjörnedalagården. Ålfisket har historiskt varit en viktig näring i de kustnära bygderna på Österlen. Ålagillen är fortfarande en ihållande tradition. Foto Jakob Marktorp. T.h Tunbyholmsslott vid Stora Tunbyholmssjön. Foto Marie Eriksson, Länsstyrelsen Skåne. 1.4 Vattenförvaltningen och åtgärdsprogram En hög närsaltsbelastning från jordbruk, avloppsreningsverk och bristfälliga enskilda avlopp utgör betydande miljöproblem i området. Förbättras inte situationen riskerar föroreningskänsliga arter att försvinna och bottnar att slammas igen. En intensiv djurhållning i området bidrar också till denna utveckling; vattendragskanter trampas ner av betande djur och partiklar förs vidare nedströms. Låga flöden sommartid gör åarna känsliga för bevattningsuttag. Bekämpningsmedelsanvändningen vid fruktodlingarna är omfattande. Åarna i områdets södra del är delvis kraftigt påverkade av utdikning och kanalisering och långa åsträckor saknas beskuggning. Höga kadmium- och zinkhalter i delar av området beror till viss del på att berggrunden i området innehåller naturligt höga metallhalter. Flera åtgärder för att reducera närsaltsbelastningen i vattendragen och till havet pågår. I den jordbrukspåverkade södra delen har man anlagt våtmarker, öppnat upp kulvertar och restaurerat meanderslingor. Restaureringsarbete i form av borttagande av vandringshinder pågår också. Ystads kommun ansvarar för vattendragskontroll av Ystadåarna. Kontrollprogrammet har pågått sedan Syftet är att få kunskap om vattenkvaliteten i åarna samt för att kartlägga transporten av närsalter och biologiskt material som sker ut i Östersjön via åarna. Tre program bedrivs i nationell regi: Nationella referensvattendrag, Riksinventering sjöar och Riksinventering vattendrag.

14 14 (48) Totalt sex vattendragssträckor med totalt åtta vattenförekomster i avrinningssystemet. Av dessa saknar två vattenförekomster helt någon form av kontinuerlig övervakning. Biologisk övervakning saknas för flera vattenförekomster. Fem vattenförekomster har någon form av regional, biologisk övervakning och en av dessa vattenförekomster har dessutom nationell övervakning. Inte heller hydromorfologiska parametrar mäts i någon större utsträckning. SMHI mäter vattenföring alternativt vattennivå på en plats i avrinningssystemet men övervakning av kontinuitet och morfologiska förhållande saknas för övrigt helt. De största åarna i avrinningsområdet är Julebodaån, Segeholmsån, Verkaån, Norra och Södra Rörums åar, Tommarpsån och Kabusaån. Ingen veckoprovtagning för övervakning av närsaltstransport till havet sker. Inte heller sker någon övervakning av prioriterade eller andra förorenande ämnen i området. Var sjätte år övervakas dessutom ett antal sjöar och vattendrag i de nationella programmen Riksinventering sjöar och Riksinventering vattendrag. I programmet övervakas vattenkemi och bottenfauna men eftersom det till viss del är nya lokaler olika år är de inte med i bristanalysen (Dokab & Östensson 2007). Verkeån och Tommarpsån är biotopkarterade och i Tommarpsån finns även en fiskevårdsplan (Almlöf & Johansson 2010). 1.5 Ekologisk status Kartbilaga 2 Ekologisk status Observera att statusklassningen är preliminär och kan komma att ändras. Klassningen nedan är hämtad från VISS Tabellen visar vattendragen inom Österlenåars KARO och dess ekologiska status. EU CD Namn Ekologisk status SE Julebodaån God SE Kabusaån: Havet-Tuvebäcken Måttlig SE Kabusaån: Tuvebäcken-källa Måttlig SE Rörums Södra å Måttlig SE Segesholmsån Måttlig SE Tommarpsån Måttlig SE Tuvebäcken Måttlig SE Verkaån God Nedan listas vattendragen som inte uppnår god ekologisk status. Kabusaån: Havet-Tuvebäcken Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna påväxt-kiselalger och fisk. De båda biologiska kvalitetsfaktorer visar på god status men då vattenkemiska resultat visar på måttlig näringspåverkan blir den sammanvägda bedömningen måttlig status (VISS 2014).

15 15 (48) Kabusaån: Tuvebäcken-källa Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna påväxt-kiselalger och fisk. De båda biologiska kvalitetsfaktorer visar på god status men då vattenkemiska resultat visar på måttlig näringspåverkan blir den sammanvägda bedömningen måttlig status (VISS 2014). Rörums Södra å Rörums Södra Å bedöms ha måttlig status på grund av att två definitiva vandringshinder finns inom vattenförekomsten; ett vid Forsemölla och ett vid Stora Äsperöd. Ett partiellt hinder förekommer nära Östarödsgården. Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna påväxt-kiselalger och fisk, på fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer och den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn konnektivitet De båda biologiska kvalitetsfaktorer visar på god status och bedömningen för näringsämnen får måttlig status. Konnektivitet visar på dåligt status. Expertbedömningen resulterar i måttlig status (VISS 2014). Segeholmsån Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna påväxt-kiselalger och fisk. Påväxtkiselalger bedöms ha måttlig status och visar att vattendraget är näringspåverkat. Detta stöds även av vattenkemiska resultat. Fisk bedöms ha måttlig status och indikerar miljöproblem som rör organismers vandringsmöjligheter samt vattendragets flöde och form (VISS 2014). Tommarpsån Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna påväxt-kiselalger och fisk. Påväxtkiselalger bedöms ha måttlig status och visar att vattendraget är näringspåverkat. Detta stöds även av vattenkemiska resultat. Fisk bedöms ha måttlig status och indikerar miljöproblem som rör organismers vandringsmöjligheter samt vattendragets flöde och form. P.g.a. bekämpningsmedlet diflufenikan bedöms vattendraget få måttlig status med låg tillförlitlighet (VISS 2014). Tuvebäcken Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna påväxt-kiselalger och fisk. De båda biologiska kvalitetsfaktorer visar på god status men näringsämnen bedöms få måttlig status och bekämpningsmedlet diflufenikan bedöms få måttlig status med låg tillförlitlighet. Den sammanvägda statusen blir därför måttlig (VISS 2014). 1.6 Kemisk status Kartbilaga 3 Kemisk status Inget av vattendragen uppnår god kemisk status (VISS ).

16 16 (48) 2 KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M. 2.1 Internationella och nationella intressen Natur- och kulturvattendrag Inom avrinningsområdet Österlenåar är Verkaån utpekad i Vattendragsutredningens Omtankar om vattendrag (SOU 1996:155) med motiveringen: Orördheten. Kustå i varierant natur- och kulturlandskap med meanderlopp och vattenfall. Viktiga geomorfologiska bildningar. Värdefull flora och fauna med sällsynta växtsamhällen och fiskbestånd (SOU 1996) Nationellt särskilt värdefulla eller värdefulla vattendrag Kartbilaga 4 Värdefulla vatten och särskilt värdefulla vatten Riksantikvarieämbetet Särskilt värdefulla vatten Haväng Vitemölla (RI:L008) Berör Mölleån, Klammersbäck, Verkaån och Julebodaån. Kustlandskap med kyrkbyar, fiskelägen, strandängar, ålabodar och förhistoriska gravar. Den fasta laxfiskeanläggningen Öradekaren vid Verkaån Naturvårdsverket Särskilt värdefulla vatten Tommarpsån och Komstadån vid Smedstorp (M 2349) Vattendragssträcka med slingrande lopp i övre delen genom källpåverkad ädellövnaturskog med skiffergrund och vidare genom typisk skånsk slättbygd med åker och betesmark. Ett mycket fint bestånd med reproducerande tjockskalig målarmussla finns i ån. Stensimpa och ål. Verkaån (M 2306) Ett sammanhängande och i sen tid orört vattensystem med klart och rent vatten. Värden såsom: sumpskogar, meanderlopp, rullstensås, issjöterrasser, kames, isälvsdal, erosionsbrink, ålderdomligt kulturlandskap, värdefull flora och fauna samt sällsynta växtsamhällen. Värdefulla vatten Sträntemölla (SE ) Djup bäckravin med vattenfall. Sumpskog. Kulturhistoriska värden. Dunderbäcken (M 2330) Bäcken rinner uppdelat i flera fåror genom bokskogsdominerande ädellövskog och sumpskogar av al och ask. Sumpskogarna är påverkade av källflöden och rörligt kalkförande markvatten. Bäckfårorna och källflödena bidrar till en hög luftfuktighet.

17 17 (48) Fiskeriverket Särskilt värdefulla vatten Tommarpaån med biflöden (M FiV 23) Tjockskalig målarmussla, mört och havsöring. Havsvandrande öringstam mer än 3000 smolt per år. Omfattande fritidsfiske. Värdefulla vatten Julebodaån (M FiV 19) Havsvandrande öringstam mer än 3000 smolt per år. Verkaån med biflöden (M FiV 21) Havsvandrande, storvuxen öringstam mer än 3000 smolt per år. Strömstationär öringstam i Sydsverige Riksintressen naturvården Kartbilaga 10 Riksintressen Tabellen visar de områden som är av riksintresse för naturvården och som ligger inom Österlenåars KARO. ID Namn Beskrivning N74 Bollerup Riksintresse för naturvården N58 Fjällmossen Riksintresse för naturvården N71 Kusten Stenshuvud - Vik - Simrishamn Riksintresse för naturvården N65 Kusten Åhus-Juleboda Riksintresse för naturvården N72 Kustområdet Nybrostrand - Simrishamn Riksintresse för naturvården N57 Kvarnberga - Härröd - Östra Sallerup - Gummarp - Sniberup Riksintresse för naturvården N61 Linderödsåsens nordsluttning Riksintresse för naturvården N73 Norra Hörupsåsen Riksintresse för naturvården N70 Onslunda sten Riksintresse för naturvården N75 Sjöbo Ora - Fyledalen - Nybroån med biflöden Riksintresse för naturvården N73 Södra Hörupsåsen Riksintresse för naturvården N66 Verkeån med dalgång Riksintresse för naturvården N77 Ystads Sandskog Riksintresse för naturvården Naturreservat Kartbilaga 7 Naturreservat & Natura 2000 Tabellen visar de naturreservat som ligger inom Österlenåars KARO. Kommunvis sortering. ID Naturreservat Kommun Fjällmossen: Viggarum Hörby Björshus Kristianstad Drakamöllan Kristianstad

18 18 (48) Dunderbäcken Kristianstad Friseboda Kristianstad Kumlan Kristianstad Bäckhalladalen Simrishamn Äsperöd Simrishamn Gyllebo Simrishamn Haväng och Vitemölla strandbackar Simrishamn Impan Simrishamn Mälarhusen Simrishamn Sandby backar Simrishamn Simris strandängar Simrishamn Skansen Simrishamn Stenshuvud Simrishamn Sträntemölla- Forsemölla Simrishamn Svabesholm Simrishamn Verkeåreservatet - Agusa-Hallamölla Sjöbo,Tomelilla,Kristianstad Djurrödsbäckens dalgång Tomelilla Listarumsåsen Tomelilla Ljungavången Tomelilla Verkeån, delområde II:2 Tomelilla Verkeån, delområde 1 Tomelilla,Simrishamn Backåkra Ystad Hagestad Ystad Hagestad - Järarna Ystad Sandhammaren Ystad Ystads sandskog Ystad Nedan presenteras naturreservat där vattenanknutna kulturmiljöer finns med i reservatbeskrivningen. Verkeån I dalgången finns flera fornlämningar och bebyggelse med lång historia, bland annat Hallamölla kvarn med anor från 1400-talet. Vid Hallamölla finns även Skånes största vattenfall med en fallhöjd på 23 meter (Länsstyrelsen 2014). Drakamöllan Namnet Drakamöllan lär komma från en mjölnare vid namn Drake, som drev en av de många små kvarnar som förr fanns utefter Julebodaån. Inom reservatet finns nu bara ruinerna efter ett par möllor. Ett välbevarat exempel på hur möllorna kunde se ut är Blåherremölla, som ligger några kilometer längre österut längs Julebodaån (Länsstyrelsen Skåne 2014). Sträntemölla - Forsemölla Från en uppdämd kvarndamm leds en del av åns vatten in till den gamla kvarngården Strentte Mölla, som med sina omgivningar visar en välbevarad gammal gårds- och kvarnmiljö. Möllan var i drift ända in på 1960-talet. Kvarnen är för närvarande inte

19 19 (48) funktionsduglig. Uppströms Sträntemölla finns uppdämda vattenfall vid Forsemölla. Även här har vattenkraften tidigare utnyttjats (Länsstyrelsen Skåne 2014) Natura 2000 Kartbilaga 7 Naturreservat & Natura 2000 Tabellen visar de 29 Natura 2000-områden som ligger inom Österlenåars KARO. Sitecode Namn SE Breabäck-Rugeröd SE Bäckhalladalen SE Djurrödsbäcken SE Dunderbäcken SE Fjällmossen SE Friseboda SE Gladsaxhallar och Tobisviksheden SE Gyllebo SE Gyllebosjön SE Hörröds utmark SE Impan SE Jären SE Kabusa SE Klammersbäck SE Klammersbäck-Torup SE Listarumsåsens naturreservat SE Ludaröds fälad SE Marknadsplatsen SE Möllegården SE Ravlunda skjutfält SE Sandhammaren SE Sandhammaren-Kåseberga SE Simris strandängar SE Stenshuvud SE Sträntemölla SE Svabesholm SE Torups ängar SE Verkeåns dalgång SE Ystads sandskog Inga Natura 2000-områden, förutom de naturreservat som behandlas, tar upp några värden kopplade till vattenanknutna kulturmiljöer.

20 20 (48) Riksintressen kulturmiljövården Kartbilaga 5 Riksintressen kulturmiljö & BBR Kartbilaga 10 Riksintressen Inom Österlenåars KARO ligger 15 riksintressen för kulturmiljövården (RAÄ 2013). Andrarum-Kristinehov [L 10] (Andrarums sn) Motivering: Herrgårdsmiljö med Kristinehovs slott och Andrarums alunbruk, som länge utgjorde Skånes största industri. (Tidigindustriell miljö). Uttryck för riksintresset: Kristinehovs 1700-talsslott med vidsträckt park och allér. Ruiner efter det på 1600-talet anlagda alunbruket, slagghögar och dagbrott. Andrarums kyrkby med prästgård och klockargård samt enstaka välbevarade hus från tidigt 1800-tal och en starkt ombyggd talskyrka (RAÄ 2013). Baskemölla [L 5] (Gladsax sn) Motivering: Fiskeläge där kombinationen fiske och jordbruk tydligt framträder i bebyggelsen. Uttryck för riksintresset: Bebyggelse från 1800-tal och 1900-tal utmed eller nära gatan och fyrlängade gårdar med friare läge. Hamnanläggning med torkplats för garnen. I området ingår även: Tjörnedala gård av traditionell skånsk 1800-talskaraktär omgiven av ett landskap format av bete och slåtter (RAÄ 2013). Gladsax [L 3] (Gladsax sn) Motivering: Odlingslandskap med fornlämningar och kyrkby. (Fornlämningsmiljö). Uttryck för riksintresset: Hällkista, gravhögar, stensättningar, skålgropar och hällristningslokal, bl.a. med en större mansfigur. Gladsax kyrkby med samlad bebyggelse bestående av tre-och fyrlängade gårdar och gathus. Nära den under 1800-talet ombyggda medeltidskyrkan finns lämningar efter en medeltida befäst kungsgård, Gladsaxehus (RAÄ 2013). Glimmingehus [L 2] (Vallby sn) Motivering: Glimmingehus är Nordens bäst bevarade medeltidsborg. (Borgmiljö). Uttryck för riksintresset: Borgen är uppförd i sten i fyra våningar mellan åren Den låg då på en holme omgiven av vallgrav och sankmarker. Idag ligger den monumentalt exponerad i det öppna odlingslandskapet (RAÄ 2013). Haväng-Vitemölla [L 8] (Ravlunda och Vitaby sn) Motivering: Kustlandskap med kyrkbyar, fiskelägen, strandängar, ålabodar och förhistoriska gravar. (Fornlämningsmiljö, Fasta fisken). Uttryck för riksintresset:

Ystad & Österlen i samarbete med VisitYstadÖsterlen

Ystad & Österlen i samarbete med VisitYstadÖsterlen Foto: Maria Råberg Nilsson Ystad & Österlen i samarbete med VisitYstadÖsterlen Ystad & Österlen väntar på dig! Kom och upptäck destinationen i din egen takt med upplevelser för alla dina sinnen! Unik och

Läs mer

Ystad & Österlen i samarbete med VisitYstadÖsterlen

Ystad & Österlen i samarbete med VisitYstadÖsterlen Foto: Maria Råberg Nilsson Ystad & Österlen i samarbete med VisitYstadÖsterlen Ystad & Österlen väntar på dig! Kom och upptäck destinationen i din egen takt med upplevelser för alla dina sinnen! Unik och

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk. 5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR RIKSINTRESSEN FRILUFTSLIV. Detta gäller inom riksintresse enligt 4 kap 2 MB SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR RIKSINTRESSEN FRILUFTSLIV. Detta gäller inom riksintresse enligt 4 kap 2 MB SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 FRILUFTSLIV Kommunen har områden som berörs av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 MB. Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne, Kustturism stämmelser enligt regeringsbeslut SFS 1987:247,

Läs mer

Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse

Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Huseby-Skatelöv Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Den fördjupade riksintressebeskrivningen Målsättning Ett effektivt planeringsverktyg En tydlig och gemensam bild av riksintresset

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

0 1 2 3 4 5 Km. kommunens naturvårdsprogram. Kivik. landskapsbildsskydd och. S:t Olof Naturvårdsprogram. Vik. Baskemölla. Simrishamn.

0 1 2 3 4 5 Km. kommunens naturvårdsprogram. Kivik. landskapsbildsskydd och. S:t Olof Naturvårdsprogram. Vik. Baskemölla. Simrishamn. Natur Simrishamns kommun består av ett kuperat landskap med öppna vyer i söder och en mer skoglig karaktär i norr. Tillsammans med kustlandskapet, som ramar in kommunen i öster, ger de topografiska förutsättningarna

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR: ANALYSER. Natur Kulturmiljö Befintliga vindkraftverk

FÖRUTSÄTTNINGAR: ANALYSER. Natur Kulturmiljö Befintliga vindkraftverk FÖRUTSÄTTNINGAR: ANALYSER Natur Kulturmiljö Befintliga vindkraftverk Tematiskt tillägg till ÖP 2001 - Vindkraft 2011 37 Natur Simrishamns kommun består av ett kuperat landskap, format av geologiska processer

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning 1 Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Sege å HARO 90 Skåne län Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt Arbetsmaterial

Läs mer

Vandra i Sverige. Österlenleden, 4 nätter Simrishamn Kuskahusen, 3 vandringsdagar

Vandra i Sverige. Österlenleden, 4 nätter Simrishamn Kuskahusen, 3 vandringsdagar Österlenleden, Simrishamn Kuskahusen 4 nätter Sida 1 av 5 Vandra i Sverige Österlenleden, 4 nätter Simrishamn Kuskahusen, 3 vandringsdagar I följande alternativ har du möjlighet att vandra den östra delen

Läs mer

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

6.1. Övergripande förutsättningar 6.2. Påverkan, effekter och konsekvenser Alternativ 1 Förhistoria

6.1. Övergripande förutsättningar 6.2. Påverkan, effekter och konsekvenser Alternativ 1 Förhistoria 6. Kulturmiljö 6.1. Övergripande förutsättningar Vattendragen var landskapets livsnerver innan vägar och järnvägar byggdes ut i stor skala. De gav utkomst i form av fiske och översvämningsmarker gav foder

Läs mer

Kustnära fritidsboende

Kustnära fritidsboende Kustnära fritidsboende ÖP KRISTIANSTAD - www.kristianstad.se Program för fritidshus vid Olseröd - Maglehem Stadsarkitektkontoret i Kristianstads kommun 2004-03-04 Inbjudan till samråd - vad tycker du?

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Vallby 77:1 UTBYGGNAD AV VA-NÄTET

Vallby 77:1 UTBYGGNAD AV VA-NÄTET Arkeologisk förundersökning 2014 Vallby 77:1 UTBYGGNAD AV VA-NÄTET RAÄ Vallby 69:1, Vallby socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2014:18 Lars Jönsson Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Vandra i Sverige. Österlenleden med guldkant, 3 nätter Simrishamn Kuskahusen

Vandra i Sverige. Österlenleden med guldkant, 3 nätter Simrishamn Kuskahusen Österlenleden med Guldkant, Simrishamn - Kuskahusen, 3 nätter Sida 1 av 5 Vandra i Sverige Österlenleden med guldkant, 3 nätter Simrishamn Kuskahusen Österlenleden är en ringled med start och mål i Ystad.

Läs mer

Upptäck vattendragens kulturarv!

Upptäck vattendragens kulturarv! Upptäck vattendragens kulturarv! Fastlandet och på Öland Stora Rör 4 november 2015 Coco Dedering, Kulturmiljöenheten Illustrationer i detta bildspel: Niklas Johansson Vattendragens kulturhistoriska betydelse

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Åtgärdsförslag för Skånes östra kustområden

Åtgärdsförslag för Skånes östra kustområden Åtgärdsförslag för Skånes östra kustområden Sammanfattning I Österlenåarnas avrinningsområde saknas sjövattenförekomster med det finns åtta rinnande vattenförekomster och 15 grundvattenförekomster. Avrinningsområdets

Läs mer

BILAGA 6 KULTURINTRESSEN

BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL

P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL Schaktningsarbete längs Ultunaallén Ultuna 2:1, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-12850-4 Av Per Falkenström & Helena Hulth SAU Rapport 2005:23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN 1 av 5 sidor RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Vissa områden kan ha så stora kulturmiljövärden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Vattenförvaltning och kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt

Vattenförvaltning och kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt Ann-Katrin Larsson 18 mars 2016 VaKul Vattenförvaltning och kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt 2010-2012 7 länsstyrelser: Västra Götaland Halland Värmland Örebro Skåne län Kronobergs län Jönköpings

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Vandra i Sverige. Österlenleden, 5 nätter Skillinge Kuskahusen, 4 vandringsdagar

Vandra i Sverige. Österlenleden, 5 nätter Skillinge Kuskahusen, 4 vandringsdagar Österlenleden, Skilling Kuskahusen 5 nätter Sida 1 av 5 Vandra i Sverige Österlenleden, 5 nätter Skillinge Kuskahusen, 4 vandringsdagar I följande alternativ har du möjlighet att vandra den östra och norra

Läs mer

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning 1 (25) Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Kullen 94/95 Skåne län Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt Arbetsmaterial

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Vattenfall Vind AB. Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen

Vattenfall Vind AB. Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen Vattenfall Vind AB Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen 2 Vattenfall Vind AB: 2012.04.10 Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen Uppdragsansvarig:

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Landskap och grönområden

Landskap och grönområden Landskap och grönområden Historia Skegrie ligger mitt i det skånska slättlandskapet. Odlingen kom att bli en viktig näringsgren redan för mer än sex tusen år sedan då människor slog sig ner här och blev

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Vandra i Sverige. Österlenleden, 7 nätter Ystad Kuskahusen, 6 vandringsdagar

Vandra i Sverige. Österlenleden, 7 nätter Ystad Kuskahusen, 6 vandringsdagar Österlenleden, Ystad - Kuskahusen, 7 nätter 1(6) Vandra i Sverige Österlenleden, 7 nätter Ystad Kuskahusen, 6 vandringsdagar Österlenleden är en ringled med start och mål i Ystad. I följande alternativ

Läs mer

Kommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse.

Kommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse. 3.3 Svedala kommun strävar efter att behålla landsbygden levande med ett hållbart jordbruk och ett öppet landskap. Samtidigt ska natur- och kulturvärden bevaras och utvecklas. Tysta områden av orörd och

Läs mer

Riksintresse för kulturmiljövården. Hjälmare kanal (D8) KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18)

Riksintresse för kulturmiljövården. Hjälmare kanal (D8) KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18) Riksintresse för kulturmiljövården Hjälmare kanal (D8) Sluss och ekplantering vid Notholmen, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18) Värden Kunskapsvärde: Kanalen vittnar om betydelsen av att binda

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga

Läs mer

Storån. Trampade kostigar i ravinkanten. Naturvårdsverket

Storån. Trampade kostigar i ravinkanten. Naturvårdsverket Storåns dalgång är av riksintresse för både natur- och kulturmiljövården. Den är ett representativt exempel på odlingslandskap i skogsbygd. I denna text lyfts vissa områden fram men all mark och bebyggelse

Läs mer

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag:

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag: Till Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöavdelningen 205 15 Malmö Förslag till bildande av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar i Simrishamns kommun. Havängs Museiförening vill framföra följande

Läs mer

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård.

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård. Svartö Naturstig 300 METER CA 5 KM. MOT HAMMARGLO/ MÖNSTERÅS BADPLATS Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård. utmärkt med blåmarkerade Svartö by har anor från 1300- talet. Nuvarande

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning. Sydkuståars kustavrinningsområde HARO 89/90

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning. Sydkuståars kustavrinningsområde HARO 89/90 1 (42) Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Sydkuståars kustavrinningsområde HARO 89/90 Skåne län Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns

Läs mer

Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1

Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1 Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför utvidgning av bergtäkt, Adelövs socken i Tranås kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:42 Jörgen Gustafsson

Läs mer

Resa Skåne runt. 10-13 augusti 2015. Vid Sverige är fästat en liten jordlapp som kallas Skåne, för att visa detta Sverige hur övriga Europa ser ut.

Resa Skåne runt. 10-13 augusti 2015. Vid Sverige är fästat en liten jordlapp som kallas Skåne, för att visa detta Sverige hur övriga Europa ser ut. Resa Skåne runt 10-13 augusti 2015 Vid Sverige är fästat en liten jordlapp som kallas Skåne, för att visa detta Sverige hur övriga Europa ser ut. Så sa en man som hette Stjernswärd i mitten av 1800-talet

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

Vandra i Sverige. Österlenleden, 6 nätter Ystad Brösarp, 5 vandringsdagar

Vandra i Sverige. Österlenleden, 6 nätter Ystad Brösarp, 5 vandringsdagar Österlenleden, Ystad - Brösarp, 6 nätter 1(6) Vandra i Sverige Österlenleden, 6 nätter Ystad Brösarp, 5 vandringsdagar Österlenleden är en ringled med start och mål i Ystad. I följande alternativ har du

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN

NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN 2B NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN KULTURMILJÖERNA & KULTURLANDSK APET MÅL En kulturmiljö är en miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom berättar om människors liv. En kulturmiljö

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

7.4.9 Veberöd, sydväst

7.4.9 Veberöd, sydväst 7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter

Läs mer

Vandra i Sverige. Österlenleden, 4 nätter Ystad Simrishamn

Vandra i Sverige. Österlenleden, 4 nätter Ystad Simrishamn Österlenleden, Ystad - Simrishamn, 4 nätter 1(6) Vandra i Sverige Backåkra Österlenleden, 4 nätter Ystad Simrishamn Österlenleden är en ringled med start och mål i Ystad. I följande alternativ har du möjlighet

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63 Hallunda gård Arkeologisk utredning etapp 1 Hallunda 4:20, 4:34, 4:37, 4:40, 4:41 och 4:42 Botkyrka socken Botkyrka kommun Södermanland Jan Ählström Hallunda

Läs mer

HAVÄNG-VITEMÖLLA, DEL AV (L:K 8)

HAVÄNG-VITEMÖLLA, DEL AV (L:K 8) RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD Beslut om riksintressen för kulturmiljövård tas av Riksantikvarieämbetet enligt miljöbalkens kap 3-4. I Kristianstads kommun finns sammanlagt 11 riksintressen för kulturmiljövård.

Läs mer

År Dokument Digital Innehåll Aktualitet/ Användbarhet/ Behov Status

År Dokument Digital Innehåll Aktualitet/ Användbarhet/ Behov Status Kunskapsunderlag som ska användas vid planläggning för bedömning enligt PBL 2 kap och vid bygglovprövning för bedömning av lokalisering och utformning av ny bebyggelse PBL kap 3 kap 1 och vid komplettering

Läs mer

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28

Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Arkeologisk schaktkontroll Häle 1 :9, 1:10 Kebene 1:7, 1 :23 Siröd 1 :28 Stenkyrka socken Tjörns kommun Rapport 1999:1 Agneta Gustafsson Antikvarisk schaktkontroll HAle 1:9, 1:10 Kebene 1 :7, 1 :23 Siröd

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

7 övriga intressen, riksintressen

7 övriga intressen, riksintressen 7 övriga intressen, riksintressen Övriga intressen, riksintressen Kulturmiljöer Skelleftedalen Inom Skelleftedalen finns bebyggelse från olika tidsperioder dels i inom själva stadsområdet dels i de byar

Läs mer

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland. uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika

Läs mer

Historiska lämningar i Kråkegård

Historiska lämningar i Kråkegård Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik

Läs mer

Kulturmiljö och vattenförvaltning

Kulturmiljö och vattenförvaltning Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt (SÖVD) Eller i dagligt tal ibland av oss bara, kort och gott, SÖVD-projektet Planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt (SÖVD)

Läs mer

Landskapskonventionen vad innebär den? Louise Andersson

Landskapskonventionen vad innebär den? Louise Andersson Landskapskonventionen vad innebär den? Louise Andersson 2012-09-28 Jag kommer att prata om Den europeiska landskapskonventionen bakgrund och syfte Vad innebär Landskapskonventionen för Sverige? Skånska

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Rönne ås biflöden. Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning

Rönne ås biflöden. Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Rönne ås biflöden Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Omslagsbild: Rönne ås biflöden Länsstyrelsen i Skåne län Jakob Marktorp Länsstyrelsen

Läs mer

RASRISK FÖRELIGGER! VI AVRÅDER DÄRFÖR FRÅN ATT GÅ IN I GROTTAN!

RASRISK FÖRELIGGER! VI AVRÅDER DÄRFÖR FRÅN ATT GÅ IN I GROTTAN! BÖRSÅSBERGET Börsåsberget Börsås har fått namn efter den fornborg som ligger högst upp på berget. Burgsås (Borgsås) har blivit Börsås. Uppe på Börsåsberget finns även en omtalad blockgrotta och en steninhängnad

Läs mer

Översiktsplan Simrishamns kommun

Översiktsplan Simrishamns kommun Översiktsplan Simrishamns kommun Antagen av kommunfullmäktige i Simrishamn 2001-05-28 Förord Detta är den nya översiktsplanen för Simrishamns kommun, upprättad enligt Plan- och bygglagens bestämmelser.

Läs mer

Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland

Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland Kompletterande inventeringar i samband med Förbifart Stockholm Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland Lars Andersson Rapport 2009:22 Tidsaxel: Mats Vänehem Sickla Industriväg

Läs mer