Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning"

Transkript

1 1 (48) Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Österlenåar KARO 88/89 Skåne län Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt Arbetsmaterial April 2014 Blåherremölla från 1700-talet ligger vid Julebodaån, Maglehem. Foto Jakob Marktorp.

2 2 (48)

3 3 (48) Kartbilagor Kartbilaga 1 Översiktskarta Kartbilaga 2 Ekologisk status Kartbilaga 3 Kemisk status Kartbilaga 4 Värdefulla vatten och särskilt värdefulla vatten Kartbilaga 5 Riksintressen kulturmiljö & BBR Kartbilaga 6 Kulturmiljöprogram & fornlämningar Kartbilaga 7 Naturreservat & Natura 2000 Kartbilaga 8 Vattenanknutna kulturmiljöer mm Kartbilaga 9 Dikningsföretag & Historiska våtmarker Kartbilaga 10 Riksintressen

4 4 (48) 1 INLEDNING Avrinningsområdet Kulturlandskapet Kulturlandskapsregioner Skånska landsbygdprogrammet Vattnets kulturhistoriska betydelse Vattenförvaltningen och åtgärdsprogram Ekologisk status Kemisk status KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M Internationella och nationella intressen Natur- och kulturvattendrag Nationellt särskilt värdefulla eller värdefulla vattendrag Riksintressen naturvården Naturreservat Natura Riksintressen kulturmiljövården Kulturmiljöprogram och inventeringar Kulturmiljöprogram Kulturmiljöstråk Mejerier Broar Bebyggelseregistret (BBR) Fornminnesregistret (FMIS) Svenskt dammregister Ängsbevattning Vattenkvarnar Dikningsföretag och historiska våtmarker Ansvarsmiljöer Sällsynta/unika limniska miljöer KUNSKAPSUPPBYGGNAD VATTENFÖRVALTNING KULTURMILJÖ Tematisk Geografisk KUNSKAPSUPPBYGGNAD KULTURMILJÖ REFERENSER Bilaga 1 Korta beskrivningar av kunskaps/planeringsunderlag... 42

5 5 (48) Viktig information till läsaren Denna rapport har tagits fram inom delprojekt 2 för Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt, och i enlighet med den metod som presenteras i Förstudie. Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt (Dedering 2011, Länsstyrelsen Kalmar län). Syftet med översikterna är att redovisa kunskapsläget per huvudavrinningsområde/kustområde samt föreslå prioritering av fortsatt kunskapsbyggnad för kulturmiljön, dels i förhållande till vattenförvaltningens åtgärder, dels för kulturmiljövårdens egna behov. För mer information hänvisas till förstudien. Observera att det för flera avrinningsområden kan finnas kunskapsunderlag som är gammalt och/eller behäftat med brister. Informationen kan därför vara inaktuell. Rapporten är ett arbetsmaterial och har tagits fram av antikvarie Jakob Marktorp vid Länsstyrelsen i Kronobergs län, i samarbete med Länsstyrelsen Skåne. 1 INLEDNING Denna sammanställning har gjorts av Jakob Marktorp, antikvarie vid Länsstyrelsen i Kronobergs län. Synpunkter på rapporten har lämnats av Thomas Romberg, länsantikvarie vid Länsstyrelsen Skåne och Lars Collvin, limnolog vid Länsstyrelsen Skåne. Egna kommentarer i texten nedan är författarens egna kommentarer och tillägg. Syftet med denna kunskapsöversikt är att läsaren utifrån befintligt kunskapsmaterial ska få en inblick i de kulturmiljöer som ligger i anslutning till vatten. Syftet är alltså inte att göra en heltäckande utredning eller diskussion kring de kulturmiljöer som finns. Under Kunskapsuppbyggnad utreds var och i vilka ämnesområden kunskapsuppbyggnad är nödvändig för att kulturmiljö i framtiden ska kunna föra en diskussion kring vattenvårdsåtgärder. Metoden innebär att författaren behandlar förutbestämt material och försöker lyfta de källor som behandlar kulturhistoriskt intressanta anläggningar och händelser vid vatten. Detta är kulturmiljöer som skulle kunna vara aktuella för vattenvårdsåtgärder. Exempel på material som behandlas är: riksintressen för kulturmiljövården, regionala och kommunala kulturmiljöprogram, fornminnesregistret och inventeringar. Metoden medför således att kunskapsläget redovisas och var kunskapsuppbyggnad är nödvändig för kulturmiljö i relation till vattenförvaltning. Vid vissa vattendrag är det kulturhistoriska kunskapsläget mycket dåligt. Det är därför svårt att avgöra vilka kulturmiljöer som är mest värdefulla. Då kulturmiljölagen ändrades vid årsskiftet 2014 infördes en tidsgräns som begränsar det allmänna skyddet av fornlämningar. En lämning som kan antas ha tillkommit år 1850 eller senare omfattas inte av det allmänna skyddet för fornlämningar. Förutom gällande lagstiftning inverkar flera andra

6 6 (48) värderingsgrunder såsom sällsynthet, representativitet, ålder mm. Lämningarna utgör hela kulturmiljöer som gör att värderingar av enskilda lämningar måste göras efter platsens och vattendragets kulturhistoriska sammanhang. Det är dock svårt att göra sådana bedömningar endast utifrån det material som sammanställs i denna kunskapsöversikt. Bara för att en kulturmiljö inte finns med i den här kunskapsöversikten betyder det inte att den inte finns eller inte har något kulturhistoriskt värde. 1.1 Avrinningsområdet Kustavrinningsområdet Österlenåar omfattar 832 km 2 och innefattar 10 mindre havsmynnande vattendrag mellan Helgeån och Nybroån. Vattendragen kan kort beskrivas som måttligt näringsrika men skiljer sig i övrigt ganska mycket åt. De nordligaste vattendragen i avrinningsområdet, t.ex. Segesholmsån, Julebodaån, Verkaån/Verkeån och Rörums Södra å, har sin upprinnelse på Linderödsåsen. Området domineras av ett småskaligt och sjöfattigt landskap med relativt stor andel boskapsskötsel uppe på åsarna. Längs Linderödsåsens sydostsluttning strömmar vattnen snabbt ner i raviner genom en relativt opåverkad skogsdominerad mellanbygd för att sedan plana ut och rinna fram genom ett odlingslandskap med stor andel trädgårdsnäring innan de mynnar i havet. I den södra delen av avrinningsområdet rinner bäckarna, t. ex Tommarpsån, Kvarnbybäcken och Kabusaån, genom ett mer utpräglat jordbrukslandskap och fallhöjden är här liten. Bebyggelsen inom avrinningsområdet är främst lokaliserad till kusten med Simrishamn och Kivik som största tätorter. Orördheten i landskapet, där åarna rinner nerför Linderödsåsen i raviner, ger upphov till stora naturvärden och man finner här många djur och växtarter som kräver en ostörd miljö. Här häckar forsärla, strömstare och kungsfiskare men det finns också en rik och välstuderad bottenfauna samt sällsynta mossor och lavar. Elritsa, som finns i de övre delarna, och stensimpa, som man finner i de nedre delarna, kräver båda rent och syrerikt vatten. I Verkaån finns Skånes största vattenfall på 23 m. Kallt syrerikt vatten, goda lekbottnar och bra uppväxtplatser medverkar till att de flesta av åarna i avrinningsområdet idag är högproduktiva havsöringsåar. De flesta åarna hyser också ett rikt bestånd av stationär öring. I Tommarpsån finns ett reproducerande bestånd av den starkt hotade tjockskaliga målarmusslan. Nio vattendrag och två sjöar i avrinningsområdet utpekas som nationellt eller regionalt värdefulla. Det finns två fiskevårdsområden i avrinningsområdet. Ett omfattande sportfiske bedrivs i vattendragens nedersta delar. Fisket efter havsöring längs kusten är av världsklass. Bevattningsuttag sker för jordbruksändamål (Dokab & Östensson 2007). 1.2 Kulturlandskapet Kulturlandskapsregioner Österlenåars avrinningsområde ligger inom 4 kulturlandskapsregioner enligt Sveriges nationalatlas, SNA (Helmfrid 1994).

7 7 (48) Södra Skånes slättbygder Ett svagt böljande slättlandskap. Jordarterna är finkorniga och kalkrika. Konkurrensen om marken är stor. Den icke urbaniserade delen av slätten är helåkersbygd med rester av strandängar och fritidshus utmed kusten. Agrarbebyggelsen präglas av enskiftets utspridda kringbyggda gårdar. Här och var finns de gamla bykärnorna kvar kring vitkalkad trappgavelkyrka och skolhus. Karaktäristiska är mangårdsbyggnader i tegel eller vitkalkat korsvirke med gråstensladugårdar och stall. Låga huslängor med hög takresning är traditionella. Sydöstra Skåne är lantligt, där den öppna slätten är väl uppodlad och beströdd med gårdar och kyrkor och ger ofta vida utsikter mot kust och hav. Gamla sjöfarts- och fiskelägen är nu sommarorter (Helmfrid 1994). Inre Skånes sjö- och åslandskap Regionen omfattar ett varierande landskap där det exempelvis vid Stenshuvud är mer skogigt och stenigt än Kivikstrakten där av frukt- och bärodling dominerar, medan Brösarpsbygden är ett öppet gräs- och beteslandskap (Helmfrid 1994). Norra Skånes skogsbygd Avrinningsområdet berörs av landskapsregionen i de nordöstra delarna. Regionen ligger i sin helhet över högsta kustlinjen och domineras av urbergsmorän. Landskapet är kuperat och har en varierande uppodlingsgrad runt byar och ensamgårdar. Lövskogsinslaget är betydande men det förekommer stora områden med granplanteringar. Hägnader av sten är karaktäristiska och uppkom i allmänhet i samband med laga skifte under 1800-talet (Helmfrid 1994). Kristianstadsslätten Endast en liten del av avrinningsområdets norra del berörs av landskapsregionen som präglas av ett öppet landskap med lätta jordar och hög uppodlingsgrad. Vid sandkusten finns planterade skyddsskogar av i synnerhet tall. Jordbruket är till stor del inriktat på industrigrödor, främst potatis. Av de många spridda industrierna: mejerier, brännerier, sockerbruk och stärkelsefabriker är de flesta numera övergivna. Inslaget av större gods är påtaglig med slott, ekonomibyggnader, alléer och parker (Helmfrid 1994) Skånska landsbygdprogrammet Österlensåars avrinningsområde berörs av 7 landskapsregioner enligt det skånska landsbygdsprogrammet (Reiter 2007). Sydskånska backlandskapet (3) Liksom i övriga delar av Skåne finns det gott om fornlämningar även inom Sydskånska backlandskapet. Vanligast förekommande är de stora högarna från bronsåldern men det finns också flera runstenar. Framförallt den östra delen har medeltida landskapselement med många gods/borgar och kyrkor. Bylandskapet präglas av byar och omkringliggande större gårdar talets skiftesreformer kan avläsas i landskapet även om 1900-talets strukturrationaliseringar genomförts. Större och sammanhängande åkerarealer är även typiskt för området. Ett annat inslag är alléer och pilrader. Jordbruksproduktionen är inriktad på spannmål och oljeväxter men även potatis, sockerbetor, baljväxter och andra mindre vanliga grödor (Reiter 2007).

8 8 (48) Österlenslätten (8) Kustområdet har lång bosättningskontinuitet. Detta avspeglar sig idag i ett antal högar och monolitgravar men också i hällristningar och den mäktiga skeppssättningen Ale stenar. I området finns de två medeltida städerna Simrishamn och Östra Tommarp. Längs kusten finns också flera fiskelägen med varierande ålder och utveckling. Byarna finns något förenklat i två stråk, del ca två kilometer från kusten och dels utmed områdets åar. Byarna har hög ålder och är tydligt påverkade av 1800-talets skiften. Flera av byarna är sockencentrum med kyrka. I landskapets västra och nordvästra del finns en påtaglig godsdominans, exempelvis: Bollerup, Östra Herrestad och Tunbyholm. Godsens starka påverkan på landskapet syns tydligt i de skiftesstrukturerna som finns och i fullåkersbygden. Landskapet är en bit in i landet tämligen kuperat men öppet och domineras av åkermark. Längs kusten förekommer omfattande dynbildningar som planterats med tall. Området är i sin helhet rikt på kulturbärande landskapselement. Jordbruksproduktionen är till stor del inriktad på specialgrödor, sockerbetor, potatis och trädgårdsväxter. Området har också en betydlig produktion av fjäderfä och svin. Fisket är likaså en viktig näring i området. Det är i huvudsak fiske efter torsk med trål, nät och krok och det finns även större fartyg som bedriver riktat trålfiske efter sill och skarpsill. Minskande torskkvoter har dock påverkat det kommersiella fisket efter torsk. Fiske efter flatfisk, lax och öring förekommer likaså. Området är även välbesökt av sportfiskare och anses vara ett av Sveriges bättre havsöringfisken (Reiter 2007). Österlenska backlandskapet (9) Området är rikt på kulturhistoriska objekt av stor betydelse. Havängsdösen från stenåldern, Kiviksgraven och hällristningarna vid Järrestad från bronsåldern. Dessutom finns flera fiskelägen utefter kusten. I anslutning till Verkeån finns ett mindre område med forskningspotential, som vittnar om övergången från yngre järnåldern till medeltid. Vid Verkeån finns rester efter en pir/hamn, fast laxfiskefälla, gravfält från yngre järnåldern och en boplats. Landskapet är tämligen kuperat med en bebyggelsestruktur som byggs upp kring byarna och fiskelägena samt något enstaka gods. Mellan dessa enheter finns endast ett begränsat antal enskilda gårdar. Under 1900-talet har denna del av Skåne blivit centrum för fruktodlingen. Flera stora fruktplanteringar finns kvar. Jordbruksproduktionen är inriktad på arealer för grovfoderproduktion såsom betesmark och vall. Området är därmed djurtätt med omfattande mjölk- och köttproduktion samt fjäderfä och svin. Området har nästan lika mycket naturliga betesmarker som åkermark och den ekologiska produktionen är nästan dubbelt så stor (10 %) som Skåne som helhet (Reiter 2007). Södra mellanbygden (10) Södra mellanbygden ligger naturgeografiskt mellan slätten och skogen. Landskapet är omväxlande i topografi, markanvändning och struktur. Södra mellanbygden innehåller flera vanliga byar och gårdar men har också en stor andel gods/herrgårdar. I godsdominerande områden är åkerarealerna större och närmar sig fullåkersbygd medan det i andra delar av området är ett småskaligt, mosaikartat landskap. Godsen har ofta hög ålder och har i perioder strävat efter högre effektivitet och avkastning. Ett exempel på detta är de s.k. plattgårdar som skapades under 1800-talet. De stora gårdarna ersatte hela eller delar av byar och drevs direkt under huvudgården. Godsen låg också bakom många av de egnahem som uppfördes under 1900-talets första decennier. Området är djurtätt med i huvudsak mjölk- och köttproduktion. Det finns även en del fjäderfä och svin. Området är ett av två i Skåne som har fler betesdjur än vad som krävs för att beta områdets naturbetesmarker. En fjärdedel av åkern används

9 9 (48) dessutom till produktion av vallfoder. Växtodlingen har också stor betydelse. Ungefär 6 % odlas ekologiskt, vilket motsvarar genomsnittet i Skåne (Reiter 2007). Linderödsåsen (11) Delar av området har varit bebott och brukat tidigt. Landskapsområdet ingår i ett centralskånskt område med mycket fossil åkermark. Idag karaktäriseras området av små glest liggande byar omgivna av många fritt liggande gårdar. De senare har tillkommit dels genom utskiftning och dels genom hemmansklyvningar. Lantbruket är småskaligt och det finns många kulturbärande landskapselement. Karaktäristiskt är också de stora bokskogarna. Området ingår i bokens kärnområde. Dessutom förekommer granskog, som planterats på tidigare betesmarker och ängar. Linderödsåsen är ett område som domineras av skog. Endast en tredjedel av ytan är jordbruksmark och där dominerar gräset. Permanenta betesmarker är nästan lika vanliga som åkermark och två tredjedelar av åkermarken används till vall. Djurtätheten är tämligen hög med en inriktning mot framförallt mjölk- och köttproduktion. Även en del får och svin finns. Den ekologiska odlingen uppgår till 14 %, vilket är nära tre gånger så mycket som genomsnittet för Skåne (Reiter 2007). Kristianstadsslätten (12) En liten del av Österlenåars norra del berörs av landskapsområdet. Slättens marginaler togs i bruk tidigt. Tydligast är de stora bronsåldershögarna och gravfälten från järnåldern. Kristianstadsslättens gränsområde har en påtaglig godsdominans. Landskapet är tämligen storskaligt med väl planerade väg- och allésystem. Hela Kristiandstadsslätten är öppen, med få avgränsande element, vilket accentuerar storskaligheten. Flera av huvudbyggnaderna har idag en exteriör som hör hemma i 1600-tal men flertalet enheter är betydligt äldre. Marken domineras av postglacial sand. Detta gav på 1600-talet och kanske ännu tidigare upphov till erosionsproblem och flysand. Kristianstadsslätten är ett område med bitvis mycket bördig mark. Skördarna är hög, emellanåt i toppklass och odlingen är till stor del inriktad på specialgrödor som sockerbetor, potatis och trädgårdsväxter. I området finns en stärkelsefabrik, vilket är viktigt då stärkelsepotatis är en viktig gröda i området. Animalieproduktionen är tämligen hög, med omfattande produktion av mjölkkor, nöt och svin. Arealen betesmark är mycket större än betesbehovet för betesdjurhållningen. Skogsbruket är inriktat på tallskogsbruk (Reiter 2007). Åhus dynområde (13) Karaktäristiskt för kulturlandskapet i regionen är exempelvis de medeltida åladrätter som ligger längs kusten. Ofta hör det även till en ålabod för förvaring av fiskeredskap. Flera ortnamn med efterledet boda är uppkallade efter ålabodarna. Flera mindre fiskehamnar finns längs kuststräckan. Ett småskaligt fiske efter torsk med nät och krok är ett dominerande inslag. I övrigt fiskas bl.a. ål med bottengarn och ryssjor samt nätfiske efter flatfisk och lax. Ålfisket var dock som störst under och 1960-talet, då kuststräckan kallades Guldkusten för sitt goda ålfiske. Under 1900-talet har det tillkommit en omfattande fritidsbebyggelse utefter kusten. Långa sträckor av kusten tallplanterades under senare delen av 1800-talet och 1900-talet för att binda sanden (Reiter 2007).

10 10 (48) Det Österlenska backlandskapet ett av inlandsisen format kameslandskap som sedermera under mycket lång tid har präglats av betesdrift. Notera kullarnas terrassering efter betesdjurens tramp. Här vid Verkaån. Foto Jakob Marktorp. 1.3 Vattnets kulturhistoriska betydelse Kustavrinningsområdet har varit viktig för hela den förhistoriska bosättningen. Det agrara landskapet med dess bebyggelse vittnar om ett kombinerat näringsfång av fiske och odling. Fiskelängor vid kusten visar upp den kustbebyggelse som tidigare var vanlig i trakten. Detsamma gäller de många kåsarna och hamnplatserna längs kusten som representerar fiskelägenas framväxt och förstadier. Det finns även ålabodar och fiskeanläggningar, som exempelvis laxfiskeanläggningen Öradekaren vid Verkaån. Vattendragen har således nyttjats av människan under mycket lång tid. Även inlandsbebyggelsen är representativ för området då samhällen ofta växte fram en bit ifrån havet, i skydd mot inkräktare.

11 11 (48) Det rika sillfisket under medeltiden gynnade uppkomsten av fiskelägen och handelsorter utmed den skånska kusten. I fiskelägena är såväl det äldre byggnadsbeståndet som gatumönstret och hamnanläggningarna med tillhörande öppna planer viktiga element i landskapet. Vattnets kulturhistoriska betydelse yttrar sig likaså i bl.a. Simrishamn och den medeltida kyrkan som helgades åt S:t Nicolaus, sjömännens och fiskarnas helgon. Fiskenäringen är fortfarande betydelsefull i kustavrinningsområdet och en del yrkesverksamma fiskare finns. I Simrishamn utgjordes hamnen i äldre tid av pålade bryggor. Först vid mitten av 1800-talet stod en riktig hamn färdig. Arbetet hade då varit planerat och pågått under såväl som och 1700-talen men av olika anledningar avstannat. Från andra hälften av 1800-talet utvecklades Simrishamn som sjöfarts- och rederistad. Idag finns en färjelinje till Allinge på Bornholm. De rekonstruerade Öradekaren vid Verkaån. Foto Jakob Marktorp. Flertalet kvarnar har funnits i området, där bl.a. Blåherremölla, Sträntemölla och Krubbemölla representerar en gången tids kvarnmiljöer. Den åskådliggör tillsammans med övrig, äldre bebyggelse och omgivande marker ett kulturlandskap som var vanligt ännu i början av 1900-talet. Kvarnarnas inflytande och betydelse i gångna tiders landskap yttrar sig likaså i namn som exempelvis Kvarnbybäcken. De många godsen visar på adelns makt och

12 12 (48) inflytande i landskapet. Exempelvis ligger Kronovalls slott, Christinehof slott och Glimmingehus inom kustavrinningsområdet. Vid Tommarpsån har man under 1800-talets slut funnit neddrivna ekpålar i den gamla åbottnen. Kanske är ekpålarna rester efter en äldre kaj- och hamnanläggning. I handlingar från 1800-talet beskrivs en vattenväg tillhörande Tommarpsån som gick från området mellan Tommarp och Gärsnäs ned över västra Vranarp som kallades stora floddiket. Området omfattade ett delta där flatbottnade båtar kunde ta sig fram. Den viktigaste vattenvägen gick från torvmossarna och småsjöarna i östra delen av Vranarp i sydvästlig riktning förbi och väster om Glimmingehus samt dalgångarna Rogamad, Lunnasjön, Tullstorp, Sundby bäck och Borrby. Sträckan var en segelled på ca en mil utan forsar och fall. Jens Holgersens val av byggplats för Glimmingehus var gynnsam med en vattenväg österut (Tommarp Simrishamn) och en söderut (Tommarp Sandby). Det är även sannolikt att byggnadsmaterial till Glimmingehus transporterades längs vattenvägarna. Produktionen av kalk i trakten kring Onslunda, Tunbyholm och Smedstorp bör ha gynnats av Tommarpsån som vattenväg. Kalken skickades till Ystad för vidaretransport till Malmö, Köpenhamn och Helsingör (Rollof 1977). Vid Verkeån uppfördes Skandinaviens första alunbruk och brytningen av alunskiffer påbörjades redan år Grundaren Jochum Beck fick dock pantsätta flera av sina gods i Skåne och Danmark för att kunna finansiera många av de projekt som kretsade kring alunbruket.. Alun är en förening mellan aluminiumsulfat och kaliumsulfat vilket användes av garverier för skinnberedning och färgning men även för läkemedelsindustrin och pappersbruk. Alunbruket i Andrarum låg avsides och transportfrågan blev ett viktigt problem både då det gällde att skaffa råmaterial såsom bränsle till bruket och att avsätta de tillverkade varorna. Ren alun packades i tunnor och som transporterades med häst och vagn till de skånska utlastningshamnarna. Verkeån användes också som transportled för brukets produkter. Namnet Verkeån härrör från just Alunbruket, som tidigare kallades för Werket. I de nedre delarna kallas ån för Skepparpsån och det var även i de delarna utskeppningshamnen vid Haväng låg. På 1640-talet försökte Jochum Beck kanalisera Verkeån för att underlätta transporterna (Rollof 1977). Alunbrukets storhetstid var mellan åren 1693 och 1760, då den årliga produktionen omfattade i genomsnitt 4500 tunnor alun. Därefter skedde en nedgång i samband med bränslebrist. Det gick nämligen åt stora mängder ved för att hålla bruket igång. Inom flera mils radie hade skogsskövling ägt rum. I början av 1800-talet lyckades den kemiska industrin framställa ren aluminiumsulfat vilket gjorde att bruket och hamnen vid Verkeåns mynning minskade påtagligt i betydelse. Brytningen upphörde helt först år 1912 (Rollof 1977). Vid Verkeåns utlopp skall det finnas en ca 300 meter lång pålrad. Den avslutas med två ca 25 meter långa stenkistor. Jochum Beck hade även planer på att bygga ett pråmhus vid åmynningen. Ett par hundra meter från havsstranden låg ett skattelagt laxöringfiske med stationära fångstanordningar utan kungsådra. Laxkaren är kända sedan 1500-talet och tillhörde då Torups slott. Verkeån är en av landets renare åar med ett starkt öringbestånd. Verkeåns inlopp är grunt men öringen går upp i ån med ostlig vind och kan flyta in i ån med hjälp av dyningarna. Halvägs uppströms till Andrarum ligger Hallmölla där det finns fem vattenfall med en sammanlagd fallhöjd på 23 m som därmed är Skånes högsta vattenfall (Rollof 1977).

13 13 (48) Ängsbevattningen har varit stor i området. Om detta vittnar översilningsängar med silrännor i Rallatédalen vid Segeholmsån. T.v. Kåsar vid Tjörnedalagården. Ålfisket har historiskt varit en viktig näring i de kustnära bygderna på Österlen. Ålagillen är fortfarande en ihållande tradition. Foto Jakob Marktorp. T.h Tunbyholmsslott vid Stora Tunbyholmssjön. Foto Marie Eriksson, Länsstyrelsen Skåne. 1.4 Vattenförvaltningen och åtgärdsprogram En hög närsaltsbelastning från jordbruk, avloppsreningsverk och bristfälliga enskilda avlopp utgör betydande miljöproblem i området. Förbättras inte situationen riskerar föroreningskänsliga arter att försvinna och bottnar att slammas igen. En intensiv djurhållning i området bidrar också till denna utveckling; vattendragskanter trampas ner av betande djur och partiklar förs vidare nedströms. Låga flöden sommartid gör åarna känsliga för bevattningsuttag. Bekämpningsmedelsanvändningen vid fruktodlingarna är omfattande. Åarna i områdets södra del är delvis kraftigt påverkade av utdikning och kanalisering och långa åsträckor saknas beskuggning. Höga kadmium- och zinkhalter i delar av området beror till viss del på att berggrunden i området innehåller naturligt höga metallhalter. Flera åtgärder för att reducera närsaltsbelastningen i vattendragen och till havet pågår. I den jordbrukspåverkade södra delen har man anlagt våtmarker, öppnat upp kulvertar och restaurerat meanderslingor. Restaureringsarbete i form av borttagande av vandringshinder pågår också. Ystads kommun ansvarar för vattendragskontroll av Ystadåarna. Kontrollprogrammet har pågått sedan Syftet är att få kunskap om vattenkvaliteten i åarna samt för att kartlägga transporten av närsalter och biologiskt material som sker ut i Östersjön via åarna. Tre program bedrivs i nationell regi: Nationella referensvattendrag, Riksinventering sjöar och Riksinventering vattendrag.

14 14 (48) Totalt sex vattendragssträckor med totalt åtta vattenförekomster i avrinningssystemet. Av dessa saknar två vattenförekomster helt någon form av kontinuerlig övervakning. Biologisk övervakning saknas för flera vattenförekomster. Fem vattenförekomster har någon form av regional, biologisk övervakning och en av dessa vattenförekomster har dessutom nationell övervakning. Inte heller hydromorfologiska parametrar mäts i någon större utsträckning. SMHI mäter vattenföring alternativt vattennivå på en plats i avrinningssystemet men övervakning av kontinuitet och morfologiska förhållande saknas för övrigt helt. De största åarna i avrinningsområdet är Julebodaån, Segeholmsån, Verkaån, Norra och Södra Rörums åar, Tommarpsån och Kabusaån. Ingen veckoprovtagning för övervakning av närsaltstransport till havet sker. Inte heller sker någon övervakning av prioriterade eller andra förorenande ämnen i området. Var sjätte år övervakas dessutom ett antal sjöar och vattendrag i de nationella programmen Riksinventering sjöar och Riksinventering vattendrag. I programmet övervakas vattenkemi och bottenfauna men eftersom det till viss del är nya lokaler olika år är de inte med i bristanalysen (Dokab & Östensson 2007). Verkeån och Tommarpsån är biotopkarterade och i Tommarpsån finns även en fiskevårdsplan (Almlöf & Johansson 2010). 1.5 Ekologisk status Kartbilaga 2 Ekologisk status Observera att statusklassningen är preliminär och kan komma att ändras. Klassningen nedan är hämtad från VISS Tabellen visar vattendragen inom Österlenåars KARO och dess ekologiska status. EU CD Namn Ekologisk status SE Julebodaån God SE Kabusaån: Havet-Tuvebäcken Måttlig SE Kabusaån: Tuvebäcken-källa Måttlig SE Rörums Södra å Måttlig SE Segesholmsån Måttlig SE Tommarpsån Måttlig SE Tuvebäcken Måttlig SE Verkaån God Nedan listas vattendragen som inte uppnår god ekologisk status. Kabusaån: Havet-Tuvebäcken Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna påväxt-kiselalger och fisk. De båda biologiska kvalitetsfaktorer visar på god status men då vattenkemiska resultat visar på måttlig näringspåverkan blir den sammanvägda bedömningen måttlig status (VISS 2014).

15 15 (48) Kabusaån: Tuvebäcken-källa Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna påväxt-kiselalger och fisk. De båda biologiska kvalitetsfaktorer visar på god status men då vattenkemiska resultat visar på måttlig näringspåverkan blir den sammanvägda bedömningen måttlig status (VISS 2014). Rörums Södra å Rörums Södra Å bedöms ha måttlig status på grund av att två definitiva vandringshinder finns inom vattenförekomsten; ett vid Forsemölla och ett vid Stora Äsperöd. Ett partiellt hinder förekommer nära Östarödsgården. Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna påväxt-kiselalger och fisk, på fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer och den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn konnektivitet De båda biologiska kvalitetsfaktorer visar på god status och bedömningen för näringsämnen får måttlig status. Konnektivitet visar på dåligt status. Expertbedömningen resulterar i måttlig status (VISS 2014). Segeholmsån Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna påväxt-kiselalger och fisk. Påväxtkiselalger bedöms ha måttlig status och visar att vattendraget är näringspåverkat. Detta stöds även av vattenkemiska resultat. Fisk bedöms ha måttlig status och indikerar miljöproblem som rör organismers vandringsmöjligheter samt vattendragets flöde och form (VISS 2014). Tommarpsån Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna påväxt-kiselalger och fisk. Påväxtkiselalger bedöms ha måttlig status och visar att vattendraget är näringspåverkat. Detta stöds även av vattenkemiska resultat. Fisk bedöms ha måttlig status och indikerar miljöproblem som rör organismers vandringsmöjligheter samt vattendragets flöde och form. P.g.a. bekämpningsmedlet diflufenikan bedöms vattendraget få måttlig status med låg tillförlitlighet (VISS 2014). Tuvebäcken Bedömningen baseras på de biologiska kvalitetsfaktorerna påväxt-kiselalger och fisk. De båda biologiska kvalitetsfaktorer visar på god status men näringsämnen bedöms få måttlig status och bekämpningsmedlet diflufenikan bedöms få måttlig status med låg tillförlitlighet. Den sammanvägda statusen blir därför måttlig (VISS 2014). 1.6 Kemisk status Kartbilaga 3 Kemisk status Inget av vattendragen uppnår god kemisk status (VISS ).

16 16 (48) 2 KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M. 2.1 Internationella och nationella intressen Natur- och kulturvattendrag Inom avrinningsområdet Österlenåar är Verkaån utpekad i Vattendragsutredningens Omtankar om vattendrag (SOU 1996:155) med motiveringen: Orördheten. Kustå i varierant natur- och kulturlandskap med meanderlopp och vattenfall. Viktiga geomorfologiska bildningar. Värdefull flora och fauna med sällsynta växtsamhällen och fiskbestånd (SOU 1996) Nationellt särskilt värdefulla eller värdefulla vattendrag Kartbilaga 4 Värdefulla vatten och särskilt värdefulla vatten Riksantikvarieämbetet Särskilt värdefulla vatten Haväng Vitemölla (RI:L008) Berör Mölleån, Klammersbäck, Verkaån och Julebodaån. Kustlandskap med kyrkbyar, fiskelägen, strandängar, ålabodar och förhistoriska gravar. Den fasta laxfiskeanläggningen Öradekaren vid Verkaån Naturvårdsverket Särskilt värdefulla vatten Tommarpsån och Komstadån vid Smedstorp (M 2349) Vattendragssträcka med slingrande lopp i övre delen genom källpåverkad ädellövnaturskog med skiffergrund och vidare genom typisk skånsk slättbygd med åker och betesmark. Ett mycket fint bestånd med reproducerande tjockskalig målarmussla finns i ån. Stensimpa och ål. Verkaån (M 2306) Ett sammanhängande och i sen tid orört vattensystem med klart och rent vatten. Värden såsom: sumpskogar, meanderlopp, rullstensås, issjöterrasser, kames, isälvsdal, erosionsbrink, ålderdomligt kulturlandskap, värdefull flora och fauna samt sällsynta växtsamhällen. Värdefulla vatten Sträntemölla (SE ) Djup bäckravin med vattenfall. Sumpskog. Kulturhistoriska värden. Dunderbäcken (M 2330) Bäcken rinner uppdelat i flera fåror genom bokskogsdominerande ädellövskog och sumpskogar av al och ask. Sumpskogarna är påverkade av källflöden och rörligt kalkförande markvatten. Bäckfårorna och källflödena bidrar till en hög luftfuktighet.

17 17 (48) Fiskeriverket Särskilt värdefulla vatten Tommarpaån med biflöden (M FiV 23) Tjockskalig målarmussla, mört och havsöring. Havsvandrande öringstam mer än 3000 smolt per år. Omfattande fritidsfiske. Värdefulla vatten Julebodaån (M FiV 19) Havsvandrande öringstam mer än 3000 smolt per år. Verkaån med biflöden (M FiV 21) Havsvandrande, storvuxen öringstam mer än 3000 smolt per år. Strömstationär öringstam i Sydsverige Riksintressen naturvården Kartbilaga 10 Riksintressen Tabellen visar de områden som är av riksintresse för naturvården och som ligger inom Österlenåars KARO. ID Namn Beskrivning N74 Bollerup Riksintresse för naturvården N58 Fjällmossen Riksintresse för naturvården N71 Kusten Stenshuvud - Vik - Simrishamn Riksintresse för naturvården N65 Kusten Åhus-Juleboda Riksintresse för naturvården N72 Kustområdet Nybrostrand - Simrishamn Riksintresse för naturvården N57 Kvarnberga - Härröd - Östra Sallerup - Gummarp - Sniberup Riksintresse för naturvården N61 Linderödsåsens nordsluttning Riksintresse för naturvården N73 Norra Hörupsåsen Riksintresse för naturvården N70 Onslunda sten Riksintresse för naturvården N75 Sjöbo Ora - Fyledalen - Nybroån med biflöden Riksintresse för naturvården N73 Södra Hörupsåsen Riksintresse för naturvården N66 Verkeån med dalgång Riksintresse för naturvården N77 Ystads Sandskog Riksintresse för naturvården Naturreservat Kartbilaga 7 Naturreservat & Natura 2000 Tabellen visar de naturreservat som ligger inom Österlenåars KARO. Kommunvis sortering. ID Naturreservat Kommun Fjällmossen: Viggarum Hörby Björshus Kristianstad Drakamöllan Kristianstad

18 18 (48) Dunderbäcken Kristianstad Friseboda Kristianstad Kumlan Kristianstad Bäckhalladalen Simrishamn Äsperöd Simrishamn Gyllebo Simrishamn Haväng och Vitemölla strandbackar Simrishamn Impan Simrishamn Mälarhusen Simrishamn Sandby backar Simrishamn Simris strandängar Simrishamn Skansen Simrishamn Stenshuvud Simrishamn Sträntemölla- Forsemölla Simrishamn Svabesholm Simrishamn Verkeåreservatet - Agusa-Hallamölla Sjöbo,Tomelilla,Kristianstad Djurrödsbäckens dalgång Tomelilla Listarumsåsen Tomelilla Ljungavången Tomelilla Verkeån, delområde II:2 Tomelilla Verkeån, delområde 1 Tomelilla,Simrishamn Backåkra Ystad Hagestad Ystad Hagestad - Järarna Ystad Sandhammaren Ystad Ystads sandskog Ystad Nedan presenteras naturreservat där vattenanknutna kulturmiljöer finns med i reservatbeskrivningen. Verkeån I dalgången finns flera fornlämningar och bebyggelse med lång historia, bland annat Hallamölla kvarn med anor från 1400-talet. Vid Hallamölla finns även Skånes största vattenfall med en fallhöjd på 23 meter (Länsstyrelsen 2014). Drakamöllan Namnet Drakamöllan lär komma från en mjölnare vid namn Drake, som drev en av de många små kvarnar som förr fanns utefter Julebodaån. Inom reservatet finns nu bara ruinerna efter ett par möllor. Ett välbevarat exempel på hur möllorna kunde se ut är Blåherremölla, som ligger några kilometer längre österut längs Julebodaån (Länsstyrelsen Skåne 2014). Sträntemölla - Forsemölla Från en uppdämd kvarndamm leds en del av åns vatten in till den gamla kvarngården Strentte Mölla, som med sina omgivningar visar en välbevarad gammal gårds- och kvarnmiljö. Möllan var i drift ända in på 1960-talet. Kvarnen är för närvarande inte

19 19 (48) funktionsduglig. Uppströms Sträntemölla finns uppdämda vattenfall vid Forsemölla. Även här har vattenkraften tidigare utnyttjats (Länsstyrelsen Skåne 2014) Natura 2000 Kartbilaga 7 Naturreservat & Natura 2000 Tabellen visar de 29 Natura 2000-områden som ligger inom Österlenåars KARO. Sitecode Namn SE Breabäck-Rugeröd SE Bäckhalladalen SE Djurrödsbäcken SE Dunderbäcken SE Fjällmossen SE Friseboda SE Gladsaxhallar och Tobisviksheden SE Gyllebo SE Gyllebosjön SE Hörröds utmark SE Impan SE Jären SE Kabusa SE Klammersbäck SE Klammersbäck-Torup SE Listarumsåsens naturreservat SE Ludaröds fälad SE Marknadsplatsen SE Möllegården SE Ravlunda skjutfält SE Sandhammaren SE Sandhammaren-Kåseberga SE Simris strandängar SE Stenshuvud SE Sträntemölla SE Svabesholm SE Torups ängar SE Verkeåns dalgång SE Ystads sandskog Inga Natura 2000-områden, förutom de naturreservat som behandlas, tar upp några värden kopplade till vattenanknutna kulturmiljöer.

20 20 (48) Riksintressen kulturmiljövården Kartbilaga 5 Riksintressen kulturmiljö & BBR Kartbilaga 10 Riksintressen Inom Österlenåars KARO ligger 15 riksintressen för kulturmiljövården (RAÄ 2013). Andrarum-Kristinehov [L 10] (Andrarums sn) Motivering: Herrgårdsmiljö med Kristinehovs slott och Andrarums alunbruk, som länge utgjorde Skånes största industri. (Tidigindustriell miljö). Uttryck för riksintresset: Kristinehovs 1700-talsslott med vidsträckt park och allér. Ruiner efter det på 1600-talet anlagda alunbruket, slagghögar och dagbrott. Andrarums kyrkby med prästgård och klockargård samt enstaka välbevarade hus från tidigt 1800-tal och en starkt ombyggd talskyrka (RAÄ 2013). Baskemölla [L 5] (Gladsax sn) Motivering: Fiskeläge där kombinationen fiske och jordbruk tydligt framträder i bebyggelsen. Uttryck för riksintresset: Bebyggelse från 1800-tal och 1900-tal utmed eller nära gatan och fyrlängade gårdar med friare läge. Hamnanläggning med torkplats för garnen. I området ingår även: Tjörnedala gård av traditionell skånsk 1800-talskaraktär omgiven av ett landskap format av bete och slåtter (RAÄ 2013). Gladsax [L 3] (Gladsax sn) Motivering: Odlingslandskap med fornlämningar och kyrkby. (Fornlämningsmiljö). Uttryck för riksintresset: Hällkista, gravhögar, stensättningar, skålgropar och hällristningslokal, bl.a. med en större mansfigur. Gladsax kyrkby med samlad bebyggelse bestående av tre-och fyrlängade gårdar och gathus. Nära den under 1800-talet ombyggda medeltidskyrkan finns lämningar efter en medeltida befäst kungsgård, Gladsaxehus (RAÄ 2013). Glimmingehus [L 2] (Vallby sn) Motivering: Glimmingehus är Nordens bäst bevarade medeltidsborg. (Borgmiljö). Uttryck för riksintresset: Borgen är uppförd i sten i fyra våningar mellan åren Den låg då på en holme omgiven av vallgrav och sankmarker. Idag ligger den monumentalt exponerad i det öppna odlingslandskapet (RAÄ 2013). Haväng-Vitemölla [L 8] (Ravlunda och Vitaby sn) Motivering: Kustlandskap med kyrkbyar, fiskelägen, strandängar, ålabodar och förhistoriska gravar. (Fornlämningsmiljö, Fasta fisken). Uttryck för riksintresset:

0 1 2 3 4 5 Km. kommunens naturvårdsprogram. Kivik. landskapsbildsskydd och. S:t Olof Naturvårdsprogram. Vik. Baskemölla. Simrishamn.

0 1 2 3 4 5 Km. kommunens naturvårdsprogram. Kivik. landskapsbildsskydd och. S:t Olof Naturvårdsprogram. Vik. Baskemölla. Simrishamn. Natur Simrishamns kommun består av ett kuperat landskap med öppna vyer i söder och en mer skoglig karaktär i norr. Tillsammans med kustlandskapet, som ramar in kommunen i öster, ger de topografiska förutsättningarna

Läs mer

Vandra i Sverige. Österlenleden, 5 nätter Skillinge Kuskahusen, 4 vandringsdagar

Vandra i Sverige. Österlenleden, 5 nätter Skillinge Kuskahusen, 4 vandringsdagar Österlenleden, Skilling Kuskahusen 5 nätter Sida 1 av 5 Vandra i Sverige Österlenleden, 5 nätter Skillinge Kuskahusen, 4 vandringsdagar I följande alternativ har du möjlighet att vandra den östra och norra

Läs mer

Vandra i Sverige. Österlenleden med guldkant, 3 nätter Simrishamn Kuskahusen

Vandra i Sverige. Österlenleden med guldkant, 3 nätter Simrishamn Kuskahusen Österlenleden med Guldkant, Simrishamn - Kuskahusen, 3 nätter Sida 1 av 5 Vandra i Sverige Österlenleden med guldkant, 3 nätter Simrishamn Kuskahusen Österlenleden är en ringled med start och mål i Ystad.

Läs mer

Vandra i Sverige. Österlenleden, 7 nätter Ystad Kuskahusen, 6 vandringsdagar

Vandra i Sverige. Österlenleden, 7 nätter Ystad Kuskahusen, 6 vandringsdagar Österlenleden, Ystad - Kuskahusen, 7 nätter 1(6) Vandra i Sverige Österlenleden, 7 nätter Ystad Kuskahusen, 6 vandringsdagar Österlenleden är en ringled med start och mål i Ystad. I följande alternativ

Läs mer

Vandra i Sverige. Österlenleden, 6 nätter Ystad Brösarp, 5 vandringsdagar

Vandra i Sverige. Österlenleden, 6 nätter Ystad Brösarp, 5 vandringsdagar Österlenleden, Ystad - Brösarp, 6 nätter 1(6) Vandra i Sverige Österlenleden, 6 nätter Ystad Brösarp, 5 vandringsdagar Österlenleden är en ringled med start och mål i Ystad. I följande alternativ har du

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN 1 av 5 sidor RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Vissa områden kan ha så stora kulturmiljövärden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar

Läs mer

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning. Sydkuståars kustavrinningsområde HARO 89/90

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning. Sydkuståars kustavrinningsområde HARO 89/90 1 (42) Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Sydkuståars kustavrinningsområde HARO 89/90 Skåne län Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns

Läs mer

Resa Skåne runt. 10-13 augusti 2015. Vid Sverige är fästat en liten jordlapp som kallas Skåne, för att visa detta Sverige hur övriga Europa ser ut.

Resa Skåne runt. 10-13 augusti 2015. Vid Sverige är fästat en liten jordlapp som kallas Skåne, för att visa detta Sverige hur övriga Europa ser ut. Resa Skåne runt 10-13 augusti 2015 Vid Sverige är fästat en liten jordlapp som kallas Skåne, för att visa detta Sverige hur övriga Europa ser ut. Så sa en man som hette Stjernswärd i mitten av 1800-talet

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Korta beskrivningar av kunskapsunderlag

Korta beskrivningar av kunskapsunderlag Bilaga till kunskapsöversikter kulturmiljö och vattenförvaltning Kusten och Skärgårdens Aro 1 (6) Korta beskrivningar av kunskapsunderlag I listan nedan ges kortfattade beskrivningar av kunskaps-/planeringsunderlag

Läs mer

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer 5:1 5. Kulturmiljövård 5.1 Långsiktigt hållbar utveckling Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären

Läs mer

Översiktsplan Simrishamns kommun

Översiktsplan Simrishamns kommun Översiktsplan Simrishamns kommun Antagen av kommunfullmäktige i Simrishamn 2001-05-28 Förord Detta är den nya översiktsplanen för Simrishamns kommun, upprättad enligt Plan- och bygglagens bestämmelser.

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Abbekås - omgivningen

Abbekås - omgivningen ! Abbekås - omgivningen I Abbekås är man Söder om Landsvägen, som det heter i Edward Perssonfilmen från 1936. Där sjunger han om Abbekåsgåsen Joakim, som står staty i Hamnen och på vår framsida. Området

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 (35)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 (35) 1 (35) Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Gallån-Orlundsån KARO 86/87 Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt Blekinge

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Gropahålet. Foto: Sven-Erik Magnusson. Från källa till hav

Gropahålet. Foto: Sven-Erik Magnusson. Från källa till hav Utställning på gallret Maltesholm Gropahålet Gummastorpssjön Vinne å Råbelövssjön TORSEBRO Araslövssjön He lge å Hammarsjön Vramsån Foto: Sven-Erik Magnusson Från källa till hav Foto:Sven-Erik Magnusson

Läs mer

± 0 1 2 3 4 5 Km. landskap. Landskapet i regionen

± 0 1 2 3 4 5 Km. landskap. Landskapet i regionen FÖRUTSÄTTNINGAR: ANALYSER Analysen är uppdelad i landskaps- och miljökaraktärer, turism och friluftsliv, natur, kulturmiljö och slutligen reflektioner kring befintliga vindkraftverk i Simrishamns kommun.

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning. Råå- åns avrinningsområde med Kustområde 93/94 Säbyholmsån

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning. Råå- åns avrinningsområde med Kustområde 93/94 Säbyholmsån 1 Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Råå- åns avrinningsområde med Kustområde 93/94 Säbyholmsån Skåne län Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra

Läs mer

Inledning 7 Ale tre landskapstyper och fem socknar 13 Naturlandskapet 21 Vår tidiga historia 27 Jord och skog ett rikt odlingslandskap 51 Kyrkan en tusenårig kulturbärare 77 Det offentliga skolor, sjukvård

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark 1 Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark - FORNSÖK - GIS-skikt - Lagen - Hänsyn i skogen www.raa.se/fornsok 2 Inledning Denna skrift avser att informera om hur skador på forn och kulturlämningar

Läs mer

Varumärkesundersökning

Varumärkesundersökning Varumärkesundersökning Vem är våra gäster och vad tycker dom och andra om oss? Brand Audit Ystad & Österlen Juni 2010 Urvalen Sverige: 1000 IP, 18 74 år Stockholm/Mälardalen 250 IP Göteborgsregionen 250

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

ÖSKG:S KONSTRUNDA 3 12 APRIL

ÖSKG:S KONSTRUNDA 3 12 APRIL KARTAN 03 ÖSKG:S KONSTRUNDA 3 12 APRIL ÖSKG samarbetar med Skånetrafiken. SkåneExpressen 3 och 4 samt linje 570 och 577 kör utökad trafik under konstrundan. SkåneExpressen 3 Mellan Kristianstad Wanås 21

Läs mer

ORTSANALYS FÖR LÖDERUP

ORTSANALYS FÖR LÖDERUP ORTSANALYS FÖR LÖDERUP Plan o Bygg augusti 2009 Samhällsbyggnad Plan o Bygg Ortsanalysen har tagits fram av Kajsa Rue Hallén Lina Hellström Under ledning av Dick Bengtsson, stadsplanechef Eva Nygren, planarkitekt

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Byggnadsnämnden den 21 augusti 2006.

Byggnadsnämnden den 21 augusti 2006. Byggnadsnämnden den 21 augusti 2006. 1. a) val av justeringsman b) tid och plats för justering c) fastställelse av dagordning PLANÄRENDEN 2. Detaljplan för Simrishamn, Lasarettet 1 m.fl, Simrishamns kommun,

Läs mer

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Karina Hammarstrand Dehman Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning. Höje Å avrinningsområde 90/91 och kustområde 91/92.

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning. Höje Å avrinningsområde 90/91 och kustområde 91/92. 1 (68) Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Höje Å avrinningsområde 90/91 och kustområde 91/92. Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Korta beskrivningar av kunskapsunderlag

Korta beskrivningar av kunskapsunderlag Korta beskrivningar av kunskapsunderlag I listan nedan ges kortfattade beskrivningar av kunskaps-/planeringsunderlag som finns för hela landet och/eller som är gemensamma för eller finns i flera län, och

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Fyra cykeldagar Tre övernattningar Program, karta & entréavgifter

Fyra cykeldagar Tre övernattningar Program, karta & entréavgifter Cykelpaket Fyra cykeldagar Tre övernattningar Program, karta entréavgifter På cykel hinner du uppleva Det absolut trivsammaste sättet att ta sig runt på Österlen är att göra det på cykel. En av Österlens

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Ö. Sönnarslöv. Huaröd. Hörröd. Bertilstorp. Andrarum. Eljaröd 119128. Lövestad. Fågeltofta. Skåne Tranås. Äsperöd. Onslunda TOMELILLA 36.

Ö. Sönnarslöv. Huaröd. Hörröd. Bertilstorp. Andrarum. Eljaröd 119128. Lövestad. Fågeltofta. Skåne Tranås. Äsperöd. Onslunda TOMELILLA 36. 04 KARTAN Knislinge ÖSKG TJÖRNEDALA KONSTHALL ÖSTRA SKÅNES KONSTNÄRSGILLES 43:E KONSTRUNDA 22 APRIL 1 MAJ FÖLJ VINDBOLLEN TILL 6 ATELJÉER OCH UTSTÄLLNINGAR VARDAGAR 13 17, HELGDAGAR 10 18 ÖSKG samarbetar

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Rv 40. Riksväg 40. Riksväg 40 2005. Startsida Landskapet Fornlämningar Loggbok Kontakt

Rv 40. Riksväg 40. Riksväg 40 2005. Startsida Landskapet Fornlämningar Loggbok Kontakt Rv 40 Riksväg 40 Startsida Landskapet Fornlämningar 2010-01-19 Arkeologisk utredning för etappen Dållebo-Hester Under snart mer än 10 år har Vägverket Region Väst planerat för en utbyggnad av Riksväg 40

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning

Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning 1 (74) Kunskapsöversikt för kulturmiljö och vattenförvaltning Skräbeån HARO 87 Blekinge, Kronoberg och Skåne län Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns

Läs mer

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde 1(5) Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

Huaröd. Hörröd. Bertilstorp. Andrarum. Eljaröd. Lövestad. Fågeltofta. Skåne Tranås. Äsperöd. Onslunda TOMELILLA. Lunnarp. Bollerup.

Huaröd. Hörröd. Bertilstorp. Andrarum. Eljaröd. Lövestad. Fågeltofta. Skåne Tranås. Äsperöd. Onslunda TOMELILLA. Lunnarp. Bollerup. 04 KARTAN 90 Knislinge ÖSKG TJÖRNEDALA KONSTHALL ÖSTRA SKÅNES KONSTNÄRSGILLES 44:E KONSTRUNDA 6 15 APRIL 2012 FÖLJ VINDBOLLEN TILL 109 ATELJÉER OCH UTSTÄLLNINGAR ÖPPETTIDER: VARDAGAR 13 17 LÖR-, SÖN- OCH

Läs mer

Kulturlandskapet. Fornlämningar och riksintresse enligt kulturmiljövården. övedskloster. dalby - hardeberga. tranås. sjöbo s Åsum

Kulturlandskapet. Fornlämningar och riksintresse enligt kulturmiljövården. övedskloster. dalby - hardeberga. tranås. sjöbo s Åsum Fornlämningar och riksintresse enligt kulturmiljövården S Sandby Revinge Harlösa Bjärsjölagård Kristinehov Kävlingeån Väg 13 övedskloster Vollsjö dalby - hardeberga Vombsjön tranås Dalby Hultan Väg 104

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

ÅLABODAR I HANÖBUKTEN

ÅLABODAR I HANÖBUKTEN ÅLABODAR I HANÖBUKTEN Stockaboden Tvillingaboden Backaboden Ett urval av bodar i Kristianstads kommun sammanställt april 2005 Ålabodarna utmed kusten, som sammanlagt omfattar ett ca 50-tal bodar i Kristianstads

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer