Kulturmiljöstrategi. Lycksele kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturmiljöstrategi. Lycksele kommun"

Transkript

1 Kulturmiljöstrategi Lycksele kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Kulturmiljöprofil 3 4 Kunskapsluckor 4 6 Vision, mål och strategier 6-7 Riktlinjer 7 Fem skyddsnivåer 7 8 Effektuppföljning, utvärdering och gröna nyckeltal 8 Miljöbedömning 8 9 Lyckseles historia i översikt 9 17 Kulturmiljöerna och lagen 18 Beslutsområden Faktorer som påverkar bevarande av kulturmiljöer Register över kulturhistoriska miljöer 23 Kulturhistoriska miljöer, Lycksele stad Kulturhistoriska miljöer, Lycksele kommun Enstaka byggnader och mindre miljöer Åtgärdsplan Litteratur i urval

3 INLEDNING Kulturmiljöstrategin tas fram enligt målsättningar i kommunens översiktsplan och är en prioriterad aktivitet i Lycksele kommuns program för utveckling och tillväxt. Strategin har tagits fram med utgångspunkt i kulturmiljöprogrammet från 1987, revidering och komplettering 1998/1999 samt Skogsmuseets förslag till revidering och komplettering En framgångsrik kulturmiljövård underlättas av en genomtänkt kulturmiljöstrategi. Den ger långsiktig och övergripande ledning i kulturmiljöarbetet, en förankrad och gemensam plattform för arbetet med kulturmiljöernas förvaltande i Lycksele kommun. Strategin pekar ut inriktningen för kulturmiljöarbetet, de områden som ska prioriteras samt kommunens kulturmiljöprofil. Utgångspunkten är att värna och vårda det förflutnas spår samtidigt som kulturarvet och kulturmiljöerna ska utgöra en tillgång för kommunens utveckling. De naturanknutna kulturmiljövärdena behandlas också i viss utsträckning i kommunen naturvårdsstrategi. KULTURMILJÖPROFIL För att ett objekt eller miljö ska beredas plats i kulturmiljöprogrammet krävs att de uppfyller ett antal krav. De ska representera kommunens kulturhistoria samt utgöra goda exempel för allmänhet och institutioner. Lycksele kommun är en inlandskommun i norra Sverige, utan kust men med tre älvdalar vilka rinner genom kommunen. Barrskogar och myrmarker, uppbrutna av sjösystem och vattendrag täcker större delen av kommunen. Terrängen är till stor del kuperad. Detta har under historien påverkat de människor som använt denna trakt för sin levnad och överlevnad. Kommunens läge i landet har tydligt påverkat vilka näringar och levnadsmönster som blivit tongivande genom historien, vilket också blir en naturlig ingång till en profilering av kulturmiljöerna. Det är självklart att alla miljöer som brukats av människan är kulturmiljöer, vissa är mer representativa än andra varför urvalsprocessen är av mycket stor betydelse inför framtiden. Fornlämningar Området som idag utgör Lycksele kommun har använts av människor i närmare år. Dessa människor levde av jakt, fiske och insamling. Spår från deras liv kallas fornlämningar och är skyddade enligt lag. Inom kommunen finns en rad intressanta och publika lämningar, som på ett konkret och pedagogiskt sätt visar på människors försörjning under forntiden. Redan idag är ett antal fornlämningar, exempelvis hällmålningen vid Korpberget, uppmärksammade, men mer kan göras för att tillgängliggöra fornlämningarna. Samiska lämningar Det samiska kulturlandskapet rymmer en mångfald av historiska och förhistoriska kulturlämningar värda att uppmärksammas. I Lycksele kommun finns inga i original bevarade samiska byggnader som traditionellt förknippas med samisk tradition. Däremot finns en rad fornlämningar bevarade i form av kåtatomter mm, som är skyddade enligt fornminneslagen. Handel och kommunikationer Lycksele kommun har sedan forntiden präglats av handel och kommunikationer med omvärlden. Spår av dessa kontakter finns i olika typer av fornlämningar, bland arkeologiska fynd samt i senare kulturmiljöer. Redan från den tid då jakt och insamling utgjorde basen för överlevnad har kontakter utåt förekommit. Älvdalarna fungerade som naturliga transportleder och spår av importerat gods som flinta, vittnar om dessa kontakter med andra delar av Skandinavien. I senare tid har vägar, järnvägar med mera byggts, för att underlätta människornas 3

4 kommunikationsmöjligheter. Älvarna, fortfarande fyllda med spår från människor, vars aktiviteter bokstavligt talat flyttat berg och ändrat floders lopp. Flottningslämningar och kraftverksdammar men även rester från forntiden präglar dessa vattendrag. Lycksele kommun har mycket tydligt påverkats av detta och fortfarande är kommunikationer av yttersta vikt för Lyckseles framtid. Lycksele säljer en rad varor, från råmaterial till färdiga produkter från sågverk och fabriker. IT-företag är beroende av fungerande teknisk infrastruktur där sändare och ledningar förbinder orten med världen. I en kulturmiljöprofil är således handel och kommunikation centralt. Kulturmiljöer och påverkan utifrån En viktig del av Lycksele kommuns historia är att mycket i utvecklingen berott på påverkan utifrån. Redan grundandet av Lycksele som kyrk- och marknadsplats hade sin grund i direktiv från stadsmakten. Den första skolan 1632, lappmarksplakatet 1673, Lappmarksgränsen 1751, väg- och järnvägsbyggen under 1800 och 1900-talet, offentliga sektorns utveckling samt privata och statliga aktörer i form av skogsbolag, vattenfall och andra har alla påverkat kommunen i olika riktningar. Att lyfta dessa stora projekt och se dem som en omistlig del av kommunens kulturarv, ger genklang i framtiden då det visar på hur stora satsningar kan ge resultat för framtida generationer. Historien ska även fungera som exempel inför framtiden. Vissa av de stora satsningarna har medfört ingrepp som med dagens synsätt inneburit stora och i några fall oacceptabla konsekvenser för natur- och kulturmiljöer. Dessa är emellertid av stor vikt att inkludera då dessa är utmärkta pedagogiska verktyg inför framtida satsningar. KUNSKAPSLUCKOR Kommunens tidigare antagna kulturvårdsprogram uppmärksammade en rad värdefulla kulturmiljöer och kulturlandskap i kommunen. Då programmet endast upptog byggnader och miljöer från tiden före 1942, saknas viktiga kulturhistoriska objekt. Av speciellt intresse är utvecklingen efter andra världskriget. Utvecklingen inom en rad områden, privata såväl som offentliga, gav upphov till en mängd intressanta kulturmiljöer. Även om utvecklingen i många fall börjat före denna tid är det först med den ekonomiska expansionen under talet som förutsättningar gavs för denna förändring. Under inventerade skogsmuseet tätortens miljöer. För landsbygden bör kompletterande inventeringar ske. Vissa justeringar/uppdateringar har gjorts för en del byar, utifrån inkomna uppgifter. Lycksele stad och urbana kulturmiljöer Lycksele blev 1946 Lapplands första stad. Genom sin karaktär av regionalt centrum för inlandet samt sin planerade stadsbebyggelse är tätorten Lycksele av speciell betydelse. I tätorten finns kulturmiljöer som intimt hänger samman med urbant liv. Lycksele tätort har genomgått ett antal faser genom historien. Vid urval av miljöer är det viktigt att goda och välbevarade exempel från tätortens utveckling plockas fram. Genom att industri- och bostadsområden, framför allt efter andra världskriget, planerats och byggts efter tidstypiska mönster och principer, blir större komplex av miljöer intressanta. De enskilda objekten får i många fall en underordnad betydelse medan helhetsintrycket blir det centrala. Den offentliga sektorns utveckling Från 1920 talet har den offentliga sektorn getts en drivande roll i det Svenska samhället hölls det berömda folkhemstalet av Per-Albin Hansson. Andemeningen var att staten hade som ansvar att se till att även de svaga i samhället skulle få en dräglig tillvaro och en möjlighet att utvecklas. 4

5 Folkhemsbygget har satt stora avtryck i den svenska kulturmiljön. Sjukvård, ålderdomshem, skolor med mera kom att byggas i det offentligas regi. Efter andra världskriget kom detta att i mycket hög grad påverka utvecklingen i landet. Kommunen fick här en nyckelroll. Olika reformer ställde nya krav där bland annat 1948 års skolreform gav upphov till nya byggnader års kommunreform där antalet kommuner minskade, från cirka 2400 till 800, gav ekonomiska förutsättningar att utveckla idrottsanläggningar, bad, bibliotek med mera. För Lycksele kommun har detta inneburit en lång rad intressanta byggnader både inom tätorten men också i byarna ute på landsbygden. Folkrörelserna och deras byggnader. Under 1900-talet blev folkrörelserna viktiga för Västerbotten. Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen var alla aktiva och gav upphov till en mängd olika föreningar och organisationer vars verksamhet krävde lokaler, antingen i form av specialbyggda hus eller inhyst i befintliga lokaler. I 1987 års program finns endast några få exempel på detta i form av missionshus och filadelfialokaler. Då det i de flesta byar funnits frikyrkolokaler samt föreningshus i olika former finns all anledning att se över dessa miljöer. Idrottsrörelsen har avsatt många spår i kulturmiljön, inte minst i kommunens byar. Under mellan- och efterkrigstiden expanderade idrottsrörelsen. Även i mindre byar fanns ofta flera föreningar med behov av lokaler och spelplaner. Fotbollsplaner, ishockeyrinkar, elljusspår samt anläggningar i anslutning till dessa miljöer är viktiga inslag kommunen, dessa har i liten utsträckning uppmärksammas som värdefull kulturmiljö. Den offentliga sektorns kulturmiljöer Från mitten av 1900-talet expanderar den offentliga sektorn på ett sätt som påverkat kulturmiljön på många håll i kommunerna. Mindre byskolor ersätts med nybyggen i de större byarna. Dessa skolor, ofta uppförda under slutet på 1950 talet och början av 1960 talet representerar sin tids tankar om pedagogik och fostran. Äldrevården byggs ut under efterkrigstiden, i syfte att ge en värdig ålderdom till kommunens invånare. Ålderdomshem och pensionärsbostäder byggdes i offentlig regi. Andra byggnader värda att uppmärksammas vid inventering är vattenverk, förråd mm. Bilismens utveckling Efter 1945 återhämtade sig den svenska ekonomin. Även om många familjer och företag skaffat bil redan före kriget kom 1950-talet att bli den tid när massbilismen utvecklades. Samhället fick på ett helt annat sätt än tidigare planera för att större och mindre fordon skulle kunna brukas i tätorterna. Parkeringshus och parkeringsplatser blev självklara inslag tillsammans med bensinstationer och verkstäder. Handeln anpassades till bilismen med externa köpcenter, infarter mm. I kulturmiljöstrategin väljs några välbevarade miljöer ut som representanter för bilismen i kommunen. Den nya arkitekturen Nya byggnadsmaterial som betong, putsade fasader, takplåt mm skapade nya möjligheter för arkitekterna. Funktionalismen, funkisen, slår under 30-talet igenom i den svenska arkitekturen. Den rena funkisen med extremt avskalade former kom snart att övergå i ett friare formspråk som dock bevarade många av funktionalismens idéer. Goda exempel i efterkrigstida arkitektur, som inte byggts om och förvanskats, är idag allt svårare att finna. Råd till enskilda, hur man bäst bevarar de arkitektoniska kvalitéer på byggnader från olika tidsepoker bör ges. Småindustrin 5

6 För människor i Lycksele kommun har förmågan att kombinera olika sysslor varit av central betydelse. De äldre småbruken kombinerades ofta med andra inkomstkällor. Ur detta behov av kompletterande inkomster växte en mängd olika former av industriliknande anläggningar fram under 1800 och 1900-talet. Kolmilor, tjärdalar och mindre sågverk är exempel på detta. Under 1900-talet växte verkstäder, mindre tillverkningsindustri och anläggningar till att bli industrier i modern bemärkelse. Genom sin centrala betydelse för kommunens utveckling finns anledning att speciellt titta på välbevarade miljöer av denna typ och infoga dessa i kulturmiljöstrategin. Nyttjandet av naturresurserna Inlandet har sedan forntiden levt av naturens resurser. Fortfarande utgör skogsbruk, gruvor och vattenkraft viktiga element i Lycksele kommun. Representativa exempel ur historien lyfts fram och presenteras i kulturmiljöstrategin. Gruvor, vattenkraftverk men även täktområden, stenbrott och annan verksamhet där människan påtagligt påverkat naturen är intressanta och viktiga att uppmärksamma då de gett förutsättningar för överlevnad i inlandet. Skogens kulturarv Skogen och skogsbruket har varit centralt för Lycksele kommuns utveckling. Sedan istidens slut har människor nyttjat skogen som resurs för överlevnad. I kommunen finns många fornlämningar vilka är skyddade i lag, men det finns en mängd lämningar från senare tid, som inte täcks in av fornminneslagen. Inom ramen för Skog och historia har ett flertal miljöer uppmärksammats men inte getts något skydd. Flottningslämningar, skogskojor mm är exempel på detta. VISION, MÅL OCH STRATEGIER Vision Lycksele, staden i Lappland, kommunen med guldkant i tillvaron, har en mångfald välbevarade kulturmiljöer som berikar vår livsmiljö och är en tillgång för hållbar utveckling Lokala kommunala mål Kulturmiljön berörs av ett flertal miljömål och målsättningar i översiktsplanen. Det finns också nationella mål för kulturarvet. För perioden prioriteras följande lokala mål: God bebyggd miljö - Senast 2015 är ett representativt urval av kulturmiljöer tillgängliggjorda. - Kommunen deltar/anordnar, i samverkan med andra aktörer, en årlig aktivitet med kulturmiljövårdstema. - Senast 2013 finns en interaktiv GIS-baserad kulturmiljöportal/sida på kommunens web. Strategier Vår vision och våra mål uppnår vi med hjälp av följande strategier/arbetssätt: - Arbeta sektorsövergripande i samverkan med andra aktörer, näringsliv, föreningsliv och enskilda, i enlighet med kommunens mål. - Arbeta så att kommunen är ett föredöme i kulturmiljöfrågor med kontinuerlig förbättring, utvärdering och uppföljning. - Arbete så att kulturmiljöfrågor utgör en integrerad del i all kommunal verksamhet och genomsyras av ett helhetsperspektiv på människa, kultur, natur och landskap som bidrar till kommunens utveckling. 6

7 - Arbeta med fortsatt utveckling av GIS-tillämpningar som kvalitetssäkring, tillgänglighet och användarvänlighet. - Arbeta för att det finns god kunskap om kulturmiljövärden i Lycksele och för att kommuninnevånare, beslutsfattare och verksamhetsutövare har bra kunskap om kommunens kulturvärden. - Arbeta för att uppmärksamma och synliggöra ett representativt urval av de kulturmiljövärden som finns i Lycksele kommun och att kulturmiljöinformation är lättillgänglig. Strävan är att information om kulturmiljö, naturvård, friluftsliv, folkhälsa, park, kulturoch naturturism hanteras samordnat. - Arbeta så att det i Lycksele är enkelt, ur kulturmiljösynpunkt, göra långsiktigt hållbara val. - Arbeta så att det finns förutsättningar för undervisning och kulturmiljöupplevelser i skolorna och inom barnomsorgen. - Arbeta för att bevara, tillvarata och utveckla natur och kulturmiljöer som stärker Lyckseles profil och attraktionskraft inom turism och upplevelser. - Arbeta för att utveckla samarbete och dialog mellan staten och kommunen, och för att stimulera, ta tillvara och stötta engagemang för lokal delaktighet och förvaltning av kulturmiljöer. RIKTLINJER De utvärderade kulturmiljöerna i Lycksele kommun omfattar dels delar av Lycksele tätort, dels bebyggelse med eller utan omgivande odlings- och skogsmarker och dels fornlämningsmiljöer. För de områden i Lycksele kommun där planläggning är aktuell föreslås att den kulturhistoriska bebyggelsen fredas genom bestämmelser i planerna. För välbevarade äldre bymiljöer föreslås skydd genom områdesbestämmelser. Ombyggnad och underhåll av befintlig byggnad skall ske med varsamhet och med hänsyn till byggnadstraditionen vid val av material, utformning och färg. Nya byggnader anpassas till den befintliga bebyggelsen beträffande placering, volym, material och färgsättning. Rivning och bortflyttning av byggnader som är väsentliga för kulturmiljön ska undvikas. Skogsvårdslagens aktsamhetsregel ska gälla vid avverkning och plantering m m (2 och 21 skogsvårdslagen). FEM SKYDDSNIVÅER För skyddande av kulturmiljöer finns fem nivåer. - Byggnader skyddade genom lag Här ingår Lycksele kyrka, begravningsplatser, fornlämningar och kommunens enda statliga byggnadsminne Gamla Folkskolan/Templet. Lagen ger dessa lämningar ett mycket starkt skydd. - Byggnader som är eller bör vara skyddade i plan Här ingår byggnader och miljöer som har ett kulturhistoriskt värde avseende sin exteriör och/eller interiör och är av mycket stor vikt för kommunens byggnadshistoria. 7

8 - Byggnader som kräver varsamhet vid förändring Här ingår byggnader och miljöer vilka p.g.a. utformning, läge eller enskilda byggnadsdetaljer har ett kulturhistoriskt värde som är av stor vikt för den lokala byggnadshistorien. Här kan finnas hus vilka förändrats genom byte av fönster, fasadmaterial eller tilläggsisolering men ändå ha kvar sin ursprungliga form och därigenom är de möjliga att återskapa vid en renovering. - Bevarande bör diskuteras i ett helhetsperspektiv. Till denna kategori hör byggnader som är intressanta men som kanske ändå behöver förändras eller tas bort för att ge goda boendeformer vad gäller sundhet, brandsäkerhet och trevnad. - Välbevarad och värdefull miljö där husen är viktiga för helhetsintrycket. Till denna kategori hör byggnader som ingår i ett kvarter med viss karaktär. Varje byggnad var för sig kan ha olika kulturhistoriskt värde men genom att de tillhör en speciell miljö bör de ägnas särskild omsorg vid förändringar. EFFEKTUPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH GRÖNA NYCKELTAL Kulturmiljöstrategin ska utvärderas regelbundet och kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret. En större utvärdering och revidering ska ske en gång per mandatperiod. Programmet är kopplat till översiktsplanen och revideras därför i samband med översynen av den, senast i vid programperiodens slut Alla nämnder och styrelser har ansvar för att inarbeta och beakta kulturmiljöstrategin och åtgärdsplanen vid budget, verksamhetsplanering och uppföljning. I samband med bokslut och årsredovisning sker en årlig redovisning till kommunstyrelsen med uppföljning och utvärdering. Den ger underlag för miljömålsuppföljning, gröna nyckeltal och eventuella revideringar av åtgärdsprogrammet. Vid den årliga redovisningen kan följande gröna nyckeltal användas som indikatorer: o Antal kulturbyggnader, utanför detaljplan, som skyddats genom områdesbestämmelser innefattande rivningslov. o Antal besökare på kommunens webbsidor om kulturmiljö MILJÖBEDÖMNING När en kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program ska som regel en miljöbedömning genomföras. Det är en process med syfte att ta med miljöaspekter i arbetet för att främja en hållbar utveckling. Hållbar utveckling brukar definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för framtida generationer. I ett hållbart samhälle går ekonomiska, sociala och miljömässiga mål hand i hand och förstärker varandra i en positiv utveckling. Samråd om behovet av miljöbedömning, en analys av om genomförandet kan antas medföra betydande miljöpåverkan, bör samrådas med länsstyrelsen. Kulturmiljöstrategin syftar till att inom kulturmiljöområdet bidra till att uppnå Lycksele kommuns vision och inriktningsmål. Den ska bidra till ett hållbart Lycksele, genomsyras av helhetssyn och visa hur kommunen vill ta ansvar för arbetet med att uppnå de nationella och regionala målen inom området. Strategin bedöms inte ge nya förutsättningar för kommande tillstånd för miljöfarlig verksamhet eller åtgärder som anges i bilaga 1 eller 3 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Den bedöms inte heller medföra betydande miljöpåverkan med hänsyn till kriterierna i bilaga 4 till förordningen. Därför genomförs ingen miljöbedömning och ingen miljökonsekvensbeskrivning behöver avgränsas och upprättas. Remissförfa- 8

9 randet och samverkan i en arbetsgrupp med representation av länsstyrelsen betraktas som samråd. LYCKSELES HISTORIA I ÖVERSIKT Forntida fångstfolk Västerbottens inland har varit befolkat i åtminstone 8000 år. Vid framförallt sjö- och älvstränder finner arkeologerna boplatser med lämningar, som berättar om en forntida fångstkultur där jakt, fiske och samlande av bär och rötter var avgörande för människans existens. Fångstmänniskorna var nomader. Deras vandringar följde ett visst mönster beroende på årstid och tillgång på föda. Vandringsmönstret bland forntidsfolket i södra lappmarken är för närvarande föremål för forskning. Uppenbarligen har man generation efter generation följt samma mönster, men mönstret kan ha varierat under olika perioder, när livsbetingelserna ändrats. I fångstmänniskans livsbetingelser spelar klimat och vegetation en avgörande roll. En värmeperiod började ca 6000 år f Kr. Från den tiden finns enstaka exempel på att människor slagit sig ner på dessa breddgrader. Klimatet var under stenåldern varmare än idag. Då växte här både lind, alm och lönn i skogarna, men vanligast var dock tall och björk. De flesta äldre boplatser i Lycksele härstammar från ca 3000 f Kr. Under senare tid har dock fynd, som daterats till ca 6000 f Kr hittats. En avgörande klimatförsämring kom kring Kristi födelse. Vid denna tidpunkt invandrar granen. Den kalla perioden, Fimbulvintern, varade ända in på medeltiden. Av fynden att döma var det inre av Norrland under denna period glest befolkat. De äldsta boplatserna och fynden ( f Kr) De äldsta boplatserna i Lycksele ligger vid älvarna och runt Lycksträsket. Karakteristiskt för tiden är splitter av kvarts som blivit kvar efter tillverkning av stenredskap och mängderna av skärvsten på platsen. Skärvsten kallas sten som sprängts sönder av upphettning. Den uppvärmda stenen har använts för att värma vatten eller för att utnyttjas i s k kokgropar. När stenen gick sönder och blev oanvändbar slängde man den. Kasserade stenar bildar ibland stora högar på boplatserna, men det förekom också att skärvstenen lades upp i en ringformad vall runt bostaden. På dessa platser är även bostaden synlig genom att golvplanet är försänkt i förhållande till omgivande markyta. Skärvstensvallar innehåller även annat boplatsavfall, såsom kasserade redskap, stensplitter och ben. Av benen kan man utläsa att bäver och älg varit de huvudsakliga villebråden under den tid man bott vid skärvstensvallarna. En skärvstensvall finns exempelvis vid Aggavaudden, vid Lycksbäckens utlopp, Raä 101. Även mindre djur och fisk har ingått i fångsten, men ben från sådana djur finns sällan bevarade. Det är därför svårt att klarlägga om man på vissa platser var inriktad på särskilda arter av småvilt. Även i anslutning till de äldsta boplatserna påträffas ofta system av fångstgropar, i vilka man fångade älg eller - i ett senare skede - vildren. Fångstgropar har använts under hela forntiden i dessa trakter. Särskilt omfattande system finns vid Vindelälven i Rusksele. 9

10 För att datera forntida material använder man den s k C14-metoden. För denna behöver man dock organiskt material från tiden. Vissa föremål kan också genom sitt utseende avslöja hur gamla de är. Detta gäller t ex knivar och spetsar av skiffer, som i sin ålderdomligaste form har en tånge för fästning av skaftet. De äldsta redskapen är ofta utförda av kvarts. Oftast finner man olika varianter av enkla stenskrapor, som användes vid skinnberedning. Redskap av ben, horn och trä måste ha varit vanligt förekommande, men dessa finns inte längre bevarande. Nya stentekniker och nytt råmaterial (1500 f Kr) I forntidens historia i Sverige brukar denna period kallas bronsålder och tidig järnålder. I våra trakter är dock de redskap som påträffas från denna tid fortfarande mest gjorda av sten. Nya stenbearbetningstekniker gjorde det möjligt att använda även kvartsit för redskapstillverkningen. Denna stenart har stora likheter med flinta i sin struktur. Även flinta har letat sig upp till dessa trakter på olika vägar från Sydskandinavien. Självklart används fortfarande skiffer vid tillverkning av spetsar (dock utan tånge). Man behärskar nu en teknik att göra spetsar av kvartsit vassa och spetsiga utan mödosam slipning. Knivar i kvartsit förekommer däremot inte. Under slutet av perioden påträffas ibland keramikskärvor på boplatserna. I några fall har hela kärl kunnat rekonstrueras, dock inte från Lycksele. Keramiken har en tillsats av asbest och kärlen är ofta sotiga invändigt. Under slutet av perioderna är man också bekant med bronsgjutning. I Lycksele lär man känna tekniken genom kontakter österifrån - ursprungligen kommer den från Uralbergstrakterna i Ryssland. Bronser från dessa områden är mycket kopparhaltiga och har en säregen form. I detta sammanhang kan nämnas en bronsyxa som hittats vid Bågaträsket. Gjutformen till dessa bronser gjordes av täljsten. En sådan har hittats vid Busjön. Vid boplatserna från denna tid hittar arkeologerna stora mängder av splitter (avslag) från kvartsit, som uppstått vid redskapstillverkningen. I vissa fall har man uppenbarligen använt boplatsen enbart för redskapstillverkning. Den nya stentekniken krävde stora mängder material och avfallet blev omfattande. På dessa boplatser är bostäderna inte längre försänkta, utan ligger i markytan och är försedda med en större avlång härd inne i själva bostaden. Klimatförsämring (från år f Kr) Från järnålder och tidig medeltid är lämningarna få och olikartade, vilket försvårar tolkningen av utvecklingen i Lycksele. Sammanhanget med en betydande klimatförsämring är uppenbar. Det inre av Lappland var glest befolkat. Boplatser daterade från denna period är få till antalet och ofta belägna på äldre boplatser, vilket gör dem svåra att skilja ut. Hur bostäderna såg ut, var de var belägna, är för Lyckseles del svårt att avgöra. Mindre härdar har daterats till denna period. De är vanligtvis belägna intill vattendragen som tidigare. På andra håll i Norrland finns rejäla bostadskonstruktioner - stalotomter i fjällen och långhus vid kusten - men i inlandet tycks tillfälliga bostäder med mindre härdar ha varit vanligast. De äldre fynden från perioden är holkyxor och holkspetsar av järn samt ovala s k eldslagningsstenar. Ett fåtal järnredskap har påträffats från perioden, men tillverkningen tycks ha varit förlagd utanför länet - i Jämtland eller ännu längre söderut. 10

11 Från den senare delen av perioden finns yxor av järn, skålformade bronssmycken, fragment av bronskärl, glaspärlor och bronssmycken, knivar m m. I vårt län har de flesta fynden påträffats utmed Ångermanälven och nära fjällområdet. Den rikaste fyndplatsen från järnåldern i Lycksele kommun är Storvik. Boplatserna innehåller även material från senare tid och man kan räkna med att livsmönstret har varit relativt kontinuerligt fram till 1500-talet. I samband med dessa boplatser börjar också ben av ren förekomma, och det tidigare vanliga älg- och bäverbenen avtar i antal. Det är alltså under slutskedet av forntiden, som renen blir vanligare och grund för den senare renskötseln skapas. Under tidig medeltid, då de historiska källorna börjar ge oss upplysningar om denna landsända, framträder samerna som pälsjägare och fiskare. De vidsträckta ödemarkerna i norr får nu ett ekonomiskt intresse för kronan. Redan på 12- eller 1300-talet indelas områdena kring de stora älvarna i handelsområden, vilka blev ursprunget till Ume, Pite, Lule och Torne lappmarker. I den medeltida lappmarkshandeln hade s k birkarlarna (sannolikt av västfinskt ursprung) en ledande ställning. I de norra lappmarkerna hade de hand om såväl skatteuppbörd som handel. I Ume lappmark betraktades samerna däremot som s k konungslappar och skatten upptogs av kronans fogdar. Handelsutbytet i denna lappmark försiggick vid samernas vintervisten och vid marknader vid Granön och Umeå sockens kyrka. De viktigaste lappmarksvarorna var pälsverk och torrfisk, det vill säga jaktens och fiskets produkter. Mörtträskfyndet Bland fynd från äldre medeltid bör särskilt nämnas Mörtträskfyndet som består av delar av smycken, många halvfabrikat. Mycket talar för att fyndet har samisk anknytning. Fyndet vittnar om att man inleder långväga förbindelser åt både öster, väster och söder. Föremålen påträffades av en tillfällighet i strandkanten till Mörtträsk och var förmodligen en handelsmans gömma. Delar av Mörtträskfyndet finns utställt på Västerbottens museum. Lycksele kyrkplats och samerna År 1607 byggdes den första kyrkan i Lycksele på Gammplatsen. Detta skedde innan ännu någon fast bosättning fanns inom socknen. Lycksele kom därmed att fungera som kyrkoch marknadsplats för Lycksele lappmark och avlöste i det senare avseendet Granön. Kyrkobygget var dels uttryck för en önskan att förbättra samernas kyrkliga förhållande eller ett led i den samiska missionen, dels för en markering av lappmarkshandelns betydelse. Nu skulle birkarlarna handla med samerna vid kyrkan. Från 1622 tillhör Lycksele den nygrundade staden Umeås handelsdistrikt och birkarlaväldet bröts. De viktigaste lappmarksvarorna under nyare tid blev olika renprodukter. Detta speglar renskötselns eller nomadismens uppsving. Åtminstone sedan 1500-talet nyttjade enskilda samer vissa områden mot skatt - lappskatteland. Denna indelning var genuint samisk och är den äldsta kända territoriella indelningen i lappmarken. Dessa områden var samtidigt attraktiva för kustlandsbönder. I Lycksele har många av de stora träsken, främst mellan Umeälven och Vindelälven, samt fiskrika sel i älvarna varit s k fisketräsk som kustbönder utnyttjat mot skatt. Kronan strävade emellertid mot en specialisering av näringarna i norr, mellan bondenäring och samiska näringar. Detta jämte kolonisationspolitiken medförde att lappmarksgränsen fixerades Under det tidiga kolonisationsskedet var det vanligt att nybyggare beta- 11

12 lade en del av skatten för lappskattelandet (t ex i Knaften) eller att man arrenderade vissa fiskevatten av skattelappen (t ex i Rusele). Skattlandsbegreppet kom dock efterhand att urholkas och därmed samernas rätt till jorden. Samerna själva blev endast sällan nybyggare i skogsbygden. Befolkningen i Lycksele lappmarks samebyar Vapsten, Umbyn, Ran och Gran uppgick 1741 till totalt 824 personer, varefter den synes ha minskat betydligt. Enligt Zetterstedts reseskildring var antalet samer i dessa byar inte mer än 312 år Huvudparten var verksamma i fjällrenskötsel. Vinterbeteslanden låg i skogslandet. Flyttlederna gick ner mot Örträsk-Bjurholm kring Öreälven (Vapsten), Granön vid Umeälven (Umbyn) och Vindeln vid Vindelälven (Ran och Gran). Flyttningsmönstret varierade beroende på betestillgång. Samiska kulturminnen i Lycksele är gamla lappvallar och visten med anknytning till vinterbetet Kolonisationen och nybyggarna Lappmarkskolonisationen initierades genom lappmarksplakaten av 1673 och Till bakgrunden för den statliga kolonisationspolitiken hör intresset för bergverksrörelsen, exploateringen av silverfyndigheten i Nasafjäll och förhoppningarna på en lappländsk bergslag. För detta krävdes att dessa trakter bebyggdes. Andra motiv var att tillskapa nya skattehemman. Nybyggarna rekryterades från kustsocknarna och finnbygderna. De lockades med förmåner som skattefrihet under viss period, frihet från soldatutskrivning m m. Nybyggarnas näringar tänktes inledningsvis inriktade på boskapsskötsel och fångst. Senare betonades odling. Det gällde att utbreda den svenska modernäringen, spannmålsodlingen, även om denna var svårutövad i lappmarkerna. Nybyggarnäringar och samisk renskötsel avsågs kunna utövas parallellt. Detta blev väsentligen fallet i fråga om renskötsel i fjällen. Den vanligaste konflikten mellan nybyggarjordbruk och fjällrenskötsel förorsakades av höskador, som uppstod när vinterbetande renar ibland åt ur nybyggares vinterhässjor. De första nybyggena i Lycksele lappmark anlades i slutet av 1600-talet, tidigast i Örträsk De finska kolonisatörerna kom från finska lappmarken via finnbyarna i norra Ångermanland. Med utgångspunkt från Örträsk kom de att grunda åtskilliga byar inom Lycksele. Även Rusksele vid Vindelälven anlades före år 1700, därefter kom under 1700-talets första år: Falträsk, Björksele, Knaften, Bratten och Vägsele nämns vidare Rusele, Umgransele och Gäddträsk som oskattlagda nybyggen. Av detta framgår den betydelse som Öreälven hade som kolonisationens inkörsväg. I en översikt av bebyggelseutvecklingen under 1700-talet har Ossian Egerbladh visat hur under åren ytterligare tio nybyggen och åren femton nybyggen tas upp. Vad gäller Öre älvdal koloniserades dess övre del under 1700-talets sista decennier. Kolonisationsförloppet kan indelas i två stadier: långväga inflyttning från kustlandet till lappmarken, därefter stegvis spridning av bebyggelsen genom s k inre kolonisation. Det senare innebär att nya nybyggen framförallt uppstod genom att vuxna nybyggarbarn upptog nybygge på visst avstånd hemifrån. Exempelvis var den förste nybyggaren i Knaften en nybyggarson från Örträsk. Bebyggelsen spreds generationsvis. Erik Bylund kallar denna spridning från ett modernybygge för klonkolonisation (klon = gren, skott). De byar som på så sätt grundades ligger vid stränderna av sjöar och vattendrag (strandoch selbyar), där förutsättningarna för nybygget varit tillgången på slåttermark, fiske och vattenkommunikation. Senare har, förutom dessa strandlägen, också höjdlägen utnyttjats för bosättning - s k lidbebyggelse har uppstått. Ibland har en förflyttning från strandläge till lidläge skett för att man skulle få frostfri åkermark, exempelvis Knaften, Vägsele, 12

13 Bratten och Bäverträsk. I andra fall har lidbebyggelse tillkommit genom en utflyttning från en lägre belägen by, t ex Provåkersberg i Långsele och Brännan i Hornmyr. Åkern kom alltså att påverka bebyggelsens lokalisering mera än ängen, trots att åkerbrukets roll i nybyggarens ekonomi var underordnad boskapsskötseln. Åkern krävde dock mer passning än ängen. Flyttning av nybygget kunde ibland innebära att man kom längre bort från slåttermarker och kreatursbete. Det är svårt att idag bedöma i vilken utsträckning de finska kolonisatörerna införde finska traditioner när de bosatte sig i svenska lappmarken. Det är välkänt att de bedrev rågodling med svedjebruk. Senare skulle kornet tränga ut rågen. En rad ortnamn, typ "Brännan" m m minner om den äldsta rågsvedjningen. Den traditionella nybyggarhushållningen, sådan den kan studeras i källor från 1700-talet, ansluter sig till den hushållning vi finner i hela det nordsvenska fäbodområdet. Man hade små inägor och stora utägor. De första nybyggarna kunde lägga under sig stora områden, vars resurser de utnyttjade extensivt. Åkerns ensädesbruk och naturängens hävd var de former av odling som man bedrev. I övrigt kan man tala om fångst, d v s man skördade naturliga resurser. År 1741 fanns det 18 hemman i Lycksele socken. År 1830 fanns det, enligt de statistiska uppgifterna i J W Zetterstedts resebeskrivning, 77 byar med 264 skattlagda hemman jämte 70 ej skattlagda - huvudsakligen ensamgårdar. Befolkningstalet uppgick samma år till personer. Nu framträdde också intresset för att förbättra naturängarna och förvandla onyttiga myrmarker till äng genom olika metoder för övervattning överilning och överdämning. Nils Häggström har visat att övervattningsmetoderna fick särskilt stor omfattning i Lycksele socken. Översilningstekniken slog igenom på 1820-talet och verksamheten var särskilt livlig på 1840-talet. Under slutet av 1800-talet blev myrmarkerna mer intressanta för nyodling. De gamla dammanordningarna och vattenledningarna för översilning blev ofta samfälligheter vid laga skiftet och har i begränsad omfattning nyttjats ännu under mellankrigstiden. Översilningstekniken innebar att redan befintliga hemman kunde förbättra sin fodertillgång genom utvidgade ängsmarker och förbättring av gamla ängars avkastning. Denna teknik fick även betydelse för anläggning av nya nybyggen. "Nybyggen medelst vattenledningar" blev vanliga på talen. Den insynade ängsmarken avsåg då vanligen både naturängar och översilningsängar. Effekten av detta intensifierade resursutnyttjande blev att gamla 1700-talsbyar kunde expandera och nya grundas. Av särskilt intresse är översilningsverksamheten i Stöttingfjällsområdet, där bl a Granåns norra gren utnyttjats för omfattande översilningsanläggningar. Denna å innehåller rikligt med vatten och är rikt slamförande. Bjurträsk är ett gott exempel på utvecklingen. Här utnyttjades endast naturäng till 1840-talet, då ett antal "vattenledningstillfällen" i huvudsak vid Granån insynades, och de tre åborna tillsammans anlade nybygget Söderby intill den gamla byn. 13

14 Skogsindustrin Mellan åren 1805 och 1914 steg befolkningen i Lycksele-Örträsk från till personer. Denna befolkningsökning hänger samman med jord- och skogsbrukets expansion. Den skogsbaserade industrin hade växt fram från 1700-talets mitt. Göteborgsfirman Dickson & Co övertog 1840 Baggbölesågen vid Umeå och utvecklade den till ett för sin tid mycket stort sågverk. Det kom att representera en ny era, "timmeravverkningstiden", då sågverksindustrin fick sitt egentliga genombrott. Utlandsmarknaden öppnade sig på allvar genom att tullar togs bort och trävarupriserna sköt i höjden. Skogen blev nu en handelsvara som representerade ett penningvärde. Dicksönerna blev beryktade för sina skogsaffärer på talen, "baggböleriet". Detta ord betydde ursprungligen olovlig avverkning på kronoskog. Senare kom det också att betyda ohederliga metoder för att köpa in timmer och fastigheter från bönderna. Det var sedan avvittringen hade genomförts i lappmarken och bondskogar och kronoskogar avgränsats från varandra. Bolagen började därefter bygga upp egna skogar genom köp av bondskog. Bland de bolag som köpte skog i Lycksele märks, förutom Baggböle (senare Svartviks AB), Sandviks Ångsåg AB och Mo & Domsjö AB. Av dem höll sig MoDo främst till byarna kring Öreälven och de senare kring Umeälven och Vindelälven. Den skogsbaserade industrins produktion inbegrep följande huvudled: råvaruuttag, råvarutransport och bearbetning. Råvaruuttag och transport (timrets avverkning och flottning) skedde i skogsbygden respektive mellan skogs- och kustbygd, medan bearbetningen (sågning och senare massatillverkning) skedde i kustbygden. Spåren efter dessa led är mycket olika. Vi har få egentliga spår av själva avverkningarna, utöver några kojor samt påverkan på skogen. Flottningsminnen finner vi däremot i flottningsrännor, dammar m m. Det var dock bearbetningen som krävde de största anläggningarna, och dem finner vi i kustbygdens sågverkssamhällen. Skogsbrukets bebyggelsemässiga spår får vi framförallt söka i tillkomsten av nya former av bebyggelse på landsbygden och i kyrkplatsens tätortsutveckling. På kronoskogarna etablerades torp och kolonat, i anslutning till de äldre byarna arbetarsmåbruk och andra typer av mindre jordbrukslägenheter avsedda till husbehov som komplement till skogsarbete och flottning. Den bebyggelse som därmed tillkom, lokaliserades till helt nya bebyggelselägen och var som nämnts baserade på möjligheterna till myrodling. Lycksele kyrkplats växer Lycksele kyrkplats hade omkring år 1800 flyttats ett stycke söder om Gammplatsen. Där anlades en ny kyrka med kyrkstad och marknadsplats. Den äldsta kyrkplatsen hade varit en samisk kyrkplats. Den nya tjänade också den växande nybyggarbefolkningen. Kyrkplatsen utvecklades under senare delen av talet till tätort. Skogsförvaltningar lokaliserades hit, arbetare och hantverkare flyttade in, servicenäringar till skogsbruket och ortens växande bofasta befolkning växte fram. Nybebyggelsen reglerades, varvid orten först blev municipalsamhälle, senare köping och till sist stad. Den viktigaste vintervägen mellan kustbygden kring Umeå och lappmarken gick sedan gammalt över Degerfors/Granön, senare även över Hjuken. Sommartid fanns även en ridstig utmed Umeälven. Vägen från Nordmaling till Lycksele utmed Öreälven torde härröra från det tidigare kolonisationsskedet i slutet av 1600-talet. De viktigare tvärförbindelserna gick mellan Åsele och Lycksele över Stöttingfjället och mellan Lycksele och Arvidsjaur. Den senare var den s k domarvägen, nyttjad vid domarens tingsresor, men från talet också kyrkväg. 14

15 Den första allmänna landsvägen till lappmarken invigdes Den följde delvis den gamla lappmarksrutten: Umeå-Tavelsjö-Degerfors-Ekorrsele och därifrån över skogen till Karonsbo och vidare till Lycksele på Umeälvens södra sida. Färjor fanns vid Ekorrsele och Karonsbo. Vid Lycksele fanns en träbro vid Djupskolavan. Omkring 1860 byggdes här den nuvarande välvda stenbron. I samband med norra stambanans utbyggnad tillkom också Lyckselevägen över Vännäs utmed Umeälven, varvid färjan vid Karonsbo ersattes av älvbron vid Lycksele talet Bandelen Vännäs-Hällnäs av Norra stambanan invigdes Under och 20-talen byggdes tvärbanan mot Inlandsbanan. Sträckan Hällnäs-Lycksele öppnades för trafik 1924 och sträckan Lycksele-Storuman Järnvägen fick ingen nämnvärd bebyggelsemässig effekt i Lycksele kommun, utöver pärlbandet av järnvägsstationer. Kring Blåvikssjöns station utvecklades dock ett mindre stationssamhälle. I 1900-talets början framträdde den folkliga väckelsen. Välbevarade bönhus från mellankrigstiden: EFS i Flakaträsk, Missionshuset i Vormträsk och Filadelfia i Björkberg. Jordbruk och boskapsskötsel bedrevs enligt traditionella former fram till mellankrigstiden. Dock kom alltmera intensifierade nyttjandeformer att ersätta de gamla extensiva. Fäbodsystemet upphörde relativt tidigt. Slåttern och betet på utmarken pågick fram till eller 30-talen. Vallodlingen är 1900-talets bidrag till ängsbrukets historia i lappmarken. När det gäller åkerbruket märks särskilt myrodlingen liksom med tiden mekaniserade brukningsformer. Man nyttjade mindre arealer under mera intensiva former, och dessa former blev efterhand mer kapitalintensiva, inte arbetskraftsintensiva som i det traditionella jordbruket. Ännu på 1940-talet upptogs nya jordbruk på kronoparker och med olika slags småbrukslån. Antalet brukningsenheter blev nu som störst. Från slutet av 1940-talet och framåt har deras antal kraftigt minskat. Samtidigt slog det mekaniserade storskogsbruket igenom, vilket medgav att antalet sysselsatta i denna sektor ökade ännu under 1950-talet, men gick sedan tillbaka. En effekt av storskogsbruket var helårsanställningarna som försvårade "mångsyssleri", d v s kombinerade utkomstkällor, särskilt småbrukskogsarbete. Befolkningen i Lycksele växte fram till 1950-talets slut och var då ca personer. Invånarna har flyttat från landsbygden in till centralorten Lycksele, där de flesta arbetstillfällena finns och näringslivet efterhand har uppdelats. Det har medfört vikande service ute i byarna. Vissa byar framträder som serviceorter med viss bebyggelsetillväxt och på pendlingsavstånd från centralorten, exempelvis Knaften, Husbondliden och Umgransele. Alla dessa, jämte andra större byar, främst tätorten Örträsk, är 1700-talsbyar. Knaften och Rusele hör t ex till de äldsta byarna i kommunen. Industrisamhället Kristineberg, uppbyggd kring den 1940 öppnade Kristinebergsgruvan, avviker dock från den bilden. By, gård och hus Nedan följer en översikt över byformer, som de kan ses idag, något om deras senare utveckling jämte gårdsformer och byggnadstyper. Byarnas form varierar en hel del, men vanligast är den oregelbundna radbyn med gårdar på rad kring en byväg parallell med älvstranden eller liden. Exempel på detta är selbyarna Tuggensele, Betsele, Umgransele, Kattisavan, Siksele, Rusksele, Vormsele och Vindelgransele och lidbyarna Knaften, Fäbodliden, Björkberg och Norrbäck. I några byar finns två rader av gårdar ovanför varandra, som i Bjurträsk och Hornmyr. Där är den övre 15

16 gårdsraden yngre. Några byar är radbyar och löper uppför liden - Nyby och Flakaträsk. Byar vid sjöar varierar i formen beroende på sjöns form. Så ligger gårdarna i Rödingträsk och Vargträsk på rad runt sjön eller i grupper kring sjön som i Rusele. På 1800-talet var byvägen ofta krokig och gick rakt över gårdsplanen på åtminstone några gårdar. Det kan man se i t ex Östra Rusele och Hornmyr. I en del byar har den krokiga byvägen rätats ut i samband med laga skifte, t ex i Björkberg och Flakaträsk, varvid tidigare högst offentliga gårdsplatser fick en mer privat prägel. Laga skifte i byarna genomfördes mellan ca Då samlades hemmansägarnas spridda och sammanblandade tegar till några större skiften. Skiftet fick inga drastiska effekter för bebyggelsen. Vanligen förtätades och förlängdes den glesa radbyn genom att nya gårdsplatser utlades för jordägare utan byggnader, t ex hemmansägarbarn. Ibland tillkom härigenom nya bebyggelsegrupper utanför den gamla bykärnan. En vanlig angelägenhet vid skiftet var att lägga ut en ny fägata över de nya gårdsskiftena. I några fall löper den bakom byn - Fäbodliden och Nyby t ex. I Björkberg kom den att gå som en ringgata runt hela byn. Fäbodlidens fägata med några bevarade sommarfähus och torkbastur är den bäst bevarade i kommunen. I Rödingträsk har fägatan utmed sjöstranden förvandlats till landsväg, vilket torde vara unikt. Gårdarna uppvisar en fri och spridd bebyggelsegruppering. Dock finns en tendens att vinkelställa gårdens centrala byggnader - manbyggnad, bagarstuga, ladugård - kring en öppen gårdsplan. Likaså ligger loge och kornbod vanligtvis i en naturlig funktionell gruppering. Detta är en sen och fri avläggare av den s k nordsvenska gården. Liksom i kustbygden fanns ännu vid sekelskiftet gårdar med två gårdsplaner - en mangård och en fägård. Det var dock ovanligt. Vi vet idag mycket lite om byggnadsbeståndet på de äldsta nybyggena och det är svårt att säga om t ex finnarnas traditioner uttrycktes i gårdarnas utseende. Skattläggningsprotokoll anger nybyggarens hus. Så hade Mårten Mårtensson och Maria Mattsdotter i Rusele år 1746 "en Stuga, en Bod, ett Stolpherberge, en Ria, Fähus, Fårhus och Foderlada" och vid nybygget i Kattisavan "en Stuga, Stolpbod, Ria, Stall, Fähus och Foderhus samt mjölkkällare, och dessutom Åtta stycken ängeslador". I lappmarksreglementet år 1749 reglerades nybyggarens byggnadsskyldigheter detaljerat: "Laga hus på ett nybygge skola bestå av en stuga och kammare tillhopa av åtminstone 12 alnars längd och 10 alnars bredd med tak, golv, spis, bakugn och nödiga fönster, kornlada med loge, bred 11 alnar inom knutarna och så lång att otröskad säd efter 4 á 5 tunnors utsäde däruti rymmas och bärgas kan, så ock stolpbod, fä- och foderhus samt stall efter nödtorften". När det gäller bostadshusen skulle alltså en enkelstuga med stuga, kammare och förstuga byggas. Den utgör fortfarande en vanlig byggnadstyp, men ersattes eller tillbyggdes redan under 1700-talet i många fall, så att manbyggnaden kom att utgöras av en parstuga. Flera ännu bevarade parstugor uppges vara från 1700-talet - under 1800-talet blev typen det på skattehemman normala bostadshuset. Inventeringen i kommunen visade att parstugorna med extra kamrar och dubbelstugor sammansatta av två enkelstugor är oväntat talrika, liksom blandformer mellan parstugor och s k korsbyggnader. I kommunens södra och sydvästra del finns från denna tid ett påfallande inslag av korsbyggnader med fyra- eller sexrumsplan, något som sannolikt beror av närheten till Åsele lappmark, där de ångermanländska korsbyggnaderna under 1800-talet kom att dominera manbyggnadsbeståndet. Karakteristiskt för lappmarken är att manbyggnaderna i stor utsträckning saknar ytterbrädfodring. När sådan här och där tillkommer mot 1800-talets slut är det under tydlig påverkan av panelutformningen i Umeälvens nedre dalgång. 16

17 Bagarstugorna inryms vanligtvis i särskilda byggnader, ibland i kombination med förmånsstuga eller sommarstuga. Normalt har de byggts ihop med vedbon i en karakteristisk länga. Ladugårdarna har som kärna det i plakatet angivna fähuset kombinerat med port och foderlada. Ladugårdarna har senare ofta byggts ut med stall och andra utrymmen för gårdens husdjur, dock har de sällan kombinerats med loge, vilket är vanligt i kustbygden. Högfähus, i vilka fähusrummet byggts över en gödselkällare, förekommer och har sin bakgrund i den förbättrade gödselhantering som hushållningssällskapet förespråkade under 1800-talet och i tillvaratagandet av urin för salpetertillverkning. De kom dock snart ur bruk därför att de var dragiga. Till ladugården hörde brunn med flöjel. Flera sådana brunnsflöjlar har bevarats. Logarna inrättades i regel för tröskning med hästdragen tröskvagn med koniska bultar. De byggdes kvadratiska eller i några fall åttkantiga. I Örträskområdet har det varit vanligt att kornbodar timrats in i logbyggnaderna. I Lyckseleområdet dominerar de fristående fyrkantslogarna - med ofta imponerande dimensioner - tillsammans med en kornbod. Dessa byggnadsgrupper spelar en framträdande roll i kulturlandskapet. Storhässjor för korntorkning förekom här och där vid sekelskiftet, att döma av byggnadsbesiktningsprotokoll från laga skiftesförrättningarna. Enkla storhässjor förefaller då att ha varit mera spridda än dubbla, takade storhässjor. Kornbodarna matbodarna och andra förrådsbodar byggdes på stolpunderreden, som ofta inte längre finns bevarade. De har många gånger hög ålder - den vid Örträsks hembygdsgård stående stolpboden med årtalet 1684 torde vara kommunens äldsta bevarade byggnad. Till den självhushållande gårdens byggnader hörde också en rad mindre enrummiga timmerhus - bastun för korntorkning och smedjan. För höets förvaring hade varje gård lador, som timrades i anslutning till slåtterängarna. Dock användes i stor utsträckning - som på andra ställen i lappmarken - vinterhässjor för höets förvaring tills snön och körföret kom. Sommartid gällde det att hålla kreaturen på bete ute i skogen. Ibland fördes de för hela sommaren till avlägset belägna fäbovallar, s k helfäbodar. Dessa platser kunde ibland ge upphov till nya torp och hemman. Vanligare var att djuren på kvällen samlades för mjölkning och övernattning i sommarladugårdar, belägna i gårdens närhet. Till byns byggnadsbestånd hörde också skvaltkvarnarna i närmast lämpliga vattendrag. Där kunde man också finna bysåg och spånhyvel. Byarnas första mer offentliga byggnad var skolhuset. Det uppfördes av byamännen gemensamt fr o m början av 1900-talet. Bönhusen och bygdegårdarna är exempel på folkrörelsebyggnader i byarna från vårt sekel. Byggnadsbeståndet på och 1900-talets nya typer av jordbruksfastigheter - kronolägenheter och arbetarsmåbruk - är enklare, med husfattiga gårdar och bostadshus utformade enligt de statliga bestämmelserna för upplåtelser och lån. De byggdes i stolpverk med sågspånsfyllda väggar och trossbottnar i golv och tak, ladugårdarna fick murade fähusrum. På dessa småbruk bedrevs sällan spannmålsodling, vilket får sitt uttryck i de små ladugårdarna med plats endast för några kor, småkreatur, vedbod m m. Under samma tid fick bebyggelsen också inslag av boställen för kronojägare, skogsfaktorer och handelsmän, vilkas byggnader genom sina många gånger aparta utformning skiljer ut sig från övrig bebyggelse. 17

18 KULTURMILJÖERNA OCH LAGEN Det finns ett antal lagar och förordningar vilka styr kulturmiljöarbetet. De viktigaste är följande. Kulturminneslagen Lagen (1988:950) om kulturminnen med mera, avser skydda vissa objekt och områden med kulturhistoriska värden. Här hanteras frågor rörande kyrkobyggnader, begravningsplatser, byggnadsminnen och fornlämningar. Den myndighet som fattar flertalet beslut enligt kulturminneslagen är Länsstyrelsen. Miljöbalken Miljöbalkens (1998:808) bestämmelser syftar till att främja en hållbar utveckling. Bestämmelserna spänner över ett stort antal ämnesområden, däribland frågor av intresse för kulturmiljövården såsom kultur- och naturreservat, biotopskydd, landskapsbildsskydd och riksintressen. Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen hanterar frågor om planläggning av mark och vatten samt byggande. Kommunen är den myndighet som ansvarar för dessa frågor medan Länsstyrelsen har ett tillsynsansvar. Lagen säger bland annat att varje kommun ska ha en översiktsplan. Detaljreglering av markens användning och bebyggelsen sker genom detaljplaner och områdesbestämmelser. Bygglov krävs för byggande, rivningslov för rivning samt marklov för trädfällning, skogsplantering, schaktning och fyllning. I samband med planläggning och byggande ska de befintliga natur- och kulturvärdena beaktas. BESLUTSOMRÅDEN Länsstyrelsen Byggnadsminnen. Byggnad i privat eller kommunal ägo kan av länsstyrelsen förklaras som byggnadsminne. I länsstyrelsens beslut om byggnadsminnesförklaring slås fast vilka delar av byggnaden som inte får ändras och vad som skall gälla för underhållet. Byggnadsminne kan den byggnad bli som enligt 3 kap 1 Lag om kulturminnen m m "är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde. Lagen ger rätt till viss ersättning enligt 3 kap 10 om byggnadsminnesförklaringen innebär att pågående användning avsevärt försvåras. Vem som helst kan hos länsstyrelsen väcka fråga om byggnadsminnesförklaring av en byggnad. Endast en byggnad är i Lycksele kommun idag skyddad som byggnadsminne - Gamla folkskolehuset i Lycksele centrum från Tingshuset i Lycksele, som brann ner 2004, var av riksantikvarieämbetet föreslaget som byggnadsminnesmärke. Statliga kyrkobyggnader i Lycksele kommun 2010 är: Lycksele kyrka Margaretakyrkan på Gammplatsen Kristinebergs kyrka Björksele kyrka Örträsk kyrka Vänjaurbäcks kapell. Begravningsplatser betraktas också som kulturmiljöer och skyddas genom begravningskungörelsen (1963). Utvidgning och väsentlig ändring av området eller av byggnad på området skall prövas av länsstyrelsen. Begravningsplatserna i länet är inventerade från kulturhistorisk 18

19 synpunkt. I Lycksele kommun är naturligtvis kyrkogårdarna kring de äldsta kyrkorna i Örträsk och Lycksele av särskilt intresse. Fasta fornlämningar kända såväl som okända är fridlysta enligt lag om kulturminnen m m. Det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning". Fornlämningarna förtecknas efter inventering av riksantikvarieämbetet i landets fornlämningsregister. Kopia av registret finns hos länsstyrelsen och länsmuseet. De vanligast förekommande fornlämningstyperna i Lycksele är forntida fångstboplatser, fångstgropsystem samt övergivna husgrunder och lappvallar. För att få fornlämningsstatus bör kulturminnet i de flesta fall ha en ålder av minst 100 år. Fornlämningen kan fastställas genom lantmäteriförrättning. I Lycksele kommun är endast fornlämningsområdet på Gammplatsen, med lämningar efter den första kyrko- och marknadsplatsen i Lappmarken, avgränsad på detta sätt. Planering av bebyggelse, vägar, hyggesplöjning och viss annan exploatering granskas av länsstyrelsen med avseende på förekomst av fasta fornlämningar. Vill någon rubba, förändra eller borttaga fast fornlämning skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen (2 kap 12 ). Till länsstyrelsens tillstånd brukar höra ett villkor att fornlämningen först dokumenteras genom arkeologisk undersökning. Den som utför ett arbetsföretag som berör fast fornlämning svarar för kostnaden för åtgärder enligt 2 kap 13. Företagaren svara dock inte för kostnaden enligt vissa förutsättningar som redovisas i 2 kap 14. Riksintressen. Riksintressanta kulturmiljöer redovisade i kommunens översiktsplan är Vindelälven, Pausele-Pauliden, Örträsk och Stöttingfjället. Stöttingfjället innehåller bebyggelsehistoriskt intressanta byar såsom Bjurträsk-Söderby, där Bjurträsk insynades som nybygge Fäbodliden, som utvecklats ur ett fäbodställe och insynat som nybygge Vägsele exemplifierar det äldsta skedet i kolonisationen av Lycksele lappmark. I området kring Vägsele finns spår av såväl fångstkultur som den tidiga nybyggarkolonisationen. Kommunen Planlagstiftningen I första hand är det kommunen som har ansvaret för ärenden enligt Miljöbalken (MB) och plan och bygglagen (PBL) Den planmässiga prövning som görs av nytillkommande byggnaders placering och utformning ger kommunen möjlighet att ta hänsyn till kulturminnesvården. Detsamma gäller bygglovprövningen. I PBL:s grundläggande regler för planläggning anges bl a att särskilda kultur- och skönhetsvärden om möjligt bör bevaras. Kulturhistoriska inventeringar av olika slag och detaljeringsgrad utförs allt oftare som en självklar del av planarbetet. Kommunens uppfattning i bevarandefrågor kommer till uttryck i områdesbestämmelser och detaljplaner. Översiktsplan Varje kommun gör en kommuntäckande översiktsplan. Den ger vägledning om användningen av mark- och vattenområden i kommunen. Översiktsplanen redovisar bland annat vilka kulturhistoriska värden som finns i kommunen och hur man avser skydda dessa värden. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer kan skyddas genom detaljplan eller områdesbestämmelser. 19

20 Detaljplan Markens och vattnets användning, ny bebyggelse samt bevarande eller förändring av befintlig bebyggelse kan prövas genom detaljplanering. Rättigheter och skyldigheter för markägare klarläggs i en sådan process. Noggranna avvägningar ska göras mellan olika allmänna och enskilda intressen. I en detaljplan finns det flera olika möjligheter att säkerställa kulturmiljövårdens intressen. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser används bland annat för att fullfölja syftet med översiktsplanen och kan exempelvis reglera bebyggelsens egenskaper och därigenom säkerställa en önskad utveckling eller bevarande av bebyggelsen inom ett begränsat område. En skillnad mot detaljplan är att områdesbestämmelserna är mer allmänt hållna och reglerar flera fastigheter med samma bestämmelser istället för att gå in i detaljer för var och en av de fastigheter som berörs. Bygglov Vid kommunens bygglovprövning ska hänsyn tas till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden. Kommunens byggnadsnämnd har stora möjligheter att i bygglovprocessen styra byggandet i en önskad riktning, till exempel genom rådgivning om god byggnadskultur. Kommunen kan besluta att utökad bygglovplikt ska gälla inom en värdefull miljö. Det kan innebära att bygglov även krävs för att utföra underhållsåtgärder, färga om en byggnad sådana åtgärder som normalt inte kräver bygglov. FAKTORER SOM PÅVERKAR BEVARANDE AV KULTURMILJÖER Det finns många orsaker till att våra kulturmiljöer försvinner eller får ett intrång från nya verksamheter som påverkar en miljö eller objekt. Nedan nämns några sådana. Vård och värn inför framtiden. För att kulturmiljöerna ska behålla sitt kulturhistoriska värde i framtiden krävs ett medvetet arbete gällande korrekt underhåll, som skapar förutsättningar för ett långsiktigt bevarande. Vid underhåll eller vid andra typer av ingrepp i kulturmiljöer bör fokus ligga på att bevara miljöerna så intakta som möjligt. Den säkraste garantin för en byggnads fortbestånd är att den används och "gör rätt för sig". Husets användning måste motivera en upprustning, men det är också viktigt att hitta ett ändamål som inte kräver för stora ingrepp i det gamla huset. Vid större ingrepp eller vid nybyggen ska varsamhet mot kulturmiljön iakttas så att dess karaktär bevaras i så hög grad som möjligt. Vad som kan betraktas som negativ påverkan bedöms från fall till fall. I hela landet har alltför ofta under de senast årtiondena ombyggnad av gamla hus skett utan hänsyn till byggnadernas karaktär. Man har rensat bort detaljer i exteriören, bytt fasadmaterial och fönster, spikat masonite över spegeldörrar osv. Äldre byggnader med bevarad tidsprägel har blivit allt sällsyntare. Därför går man numera betydligt varsammare fram vid ombyggnad, renovering och underhåll, så att de åtgärder man gör inte förvanskar byggnaden. För enskilda husägare finns möjlighet att via länsstyrelsen söka medel för renovering och skötsel av kulturhistoriska miljöer. Detaljer finns åtkomliga på länsstyrelsens hemsida. Även Hålla hus erbjuder via skrift och webbplats kostnadsfri information rörande kulturminnesvård i allmänhet och byggnadsvård i synnerhet. Småskrifter och informationsblad kan rekvireras kostnadsfritt från Skogsmuseet eller laddas ner från hemsidan 20

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena. Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala

Läs mer

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk. 5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

Lappskattelanden på Geddas karta

Lappskattelanden på Geddas karta Lappskattelanden på Geddas karta Studieplan Studiematerial för denna studieplan är boken Lappskattelanden på Geddas karta av Gudrun Norstedt (Thalassa förlag 2011). Geddas karta ritades 1671 över merparten

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-20 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för Viksberg 3:1, område B Dnr: 12/13 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadskontoret har sänt ut ett

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

Texter, fakta och fotografier Bilder framsida

Texter, fakta och fotografier Bilder framsida Kulturmiljöstrategi Texter, fakta och fotografier Magnus Andersson, Iréne Gustafson, Skogsmuseet i Lycksele AB samt Elisabet Alndersson, Mariana Mattsson, Reginald Scholz. Vissa avsnitt är delvis hämtade

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning sápmi

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning sápmi LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning sápmi LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

KULTURVÄRDESINVENTERING för planerad kraftledning från Ytterberg, Malå till Örträsk, Norsjö, Västerbottens län

KULTURVÄRDESINVENTERING för planerad kraftledning från Ytterberg, Malå till Örträsk, Norsjö, Västerbottens län Ske mus dnr 119/2009 Vy från Stor-Bjärnknölen mot norr. KULTURVÄRDESINVENTERING för planerad kraftledning från Ytterberg, Malå till Örträsk, Norsjö, Västerbottens län Skellefteå museum 2009 Lage Johansson

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

Förstudie Vindelälvsdalen

Förstudie Vindelälvsdalen Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Utställningshandling SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupad översiktsplan planförslag planförslag utgångspunkter INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget 5 Översiktsplanens roll 6 Planens syfte 6 Framtiden

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Ölands Historiska Museum (ÖHM) Ölands Historiska Museum (ÖHM) Länsstyrelsen i Kalmar län, dnr 430-6125-13 Innehåll 1. Förord 2. Varför en förstudie? Om bakgrunden 3. Bevara, använda, utveckla. Om kultur- och regionalpolitiska utgångspunkter

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Kulturhistoriskt värde

Kulturhistoriskt värde FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan

Läs mer

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar 12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling

Läs mer

Natur- och kulturvärden i Holmöskärgården en resurs för framtida utveckling

Natur- och kulturvärden i Holmöskärgården en resurs för framtida utveckling Natur- och kulturvärden i Holmöskärgården en resurs för framtida utveckling 2012-05-15 Ulf Holmgren Kulturmiljöer på Holmöarna Holmö by Bykärnan på Holmön med slingrande byväg, rödfärgade enkelstugor,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN FÖRDJUPNING FÖRHISTORIA

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN FÖRDJUPNING FÖRHISTORIA LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN FÖRDJUPNING FÖRHISTORIA LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Utredning i Skutehagen

Utredning i Skutehagen Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Olika skydd för kulturmiljöer

Olika skydd för kulturmiljöer KULTURMILJÖ Det finns också flera värdefulla kulturmiljöer i Emmaboda kommun förutom de som pekats ut som riksintressen. Liksom för naturmiljöer är det för kulturmiljöer Sveriges nationella miljömål med

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Kulturhistorisk analys

Kulturhistorisk analys Kulturhistorisk analys för området Ava i Nordmalings kommun med anledning av en planerad vindkraftsetablering Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson Dnr 157/12 Administrativa uppgifter

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS. bebyggelseutveckling rävlanda. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS. bebyggelseutveckling rävlanda. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS bebyggelseutveckling rävlanda 119 Rävlanda Station. Rävlanda Historia Storåns dalgång befolkades tidigt och var med sina goda jordbruksmarker det dominerande området under lång

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun 1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1(7) Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.24.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Miljö- och byggförvaltningen 2011

Miljö- och byggförvaltningen 2011 Miljö- och byggförvaltningen 2011 Till dig som har hus i Smedby Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Smedby. Eftersom Smedby är en unik kulturmiljö fastställde kommunen 1994 områdesbestämmelser

Läs mer

Kulturvärdesinventering inför utvidgat sandmagasin, Björkdalsgruvan, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Kulturvärdesinventering inför utvidgat sandmagasin, Björkdalsgruvan, Skellefteå kommun, Västerbottens län Diarienr 146/2007 Högdalsroddet, i bakgrunden grusvall vid dagbrottet i Björkdalsgruvan. Kulturvärdesinventering inför utvidgat sandmagasin, Björkdalsgruvan, Skellefteå kommun, Västerbottens län Skellefteå

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER

Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER BILAGA 1 1 (5) Kulturmiljöenheten Hans-Erik Hansson Tel 026-17 12 98 hans-erik.hansson@x.lst.se Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto:

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer