Kulturmiljöstrategi. Lycksele kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturmiljöstrategi. Lycksele kommun"

Transkript

1 Kulturmiljöstrategi Lycksele kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Kulturmiljöprofil 3 4 Kunskapsluckor 4 6 Vision, mål och strategier 6-7 Riktlinjer 7 Fem skyddsnivåer 7 8 Effektuppföljning, utvärdering och gröna nyckeltal 8 Miljöbedömning 8 9 Lyckseles historia i översikt 9 17 Kulturmiljöerna och lagen 18 Beslutsområden Faktorer som påverkar bevarande av kulturmiljöer Register över kulturhistoriska miljöer 23 Kulturhistoriska miljöer, Lycksele stad Kulturhistoriska miljöer, Lycksele kommun Enstaka byggnader och mindre miljöer Åtgärdsplan Litteratur i urval

3 INLEDNING Kulturmiljöstrategin tas fram enligt målsättningar i kommunens översiktsplan och är en prioriterad aktivitet i Lycksele kommuns program för utveckling och tillväxt. Strategin har tagits fram med utgångspunkt i kulturmiljöprogrammet från 1987, revidering och komplettering 1998/1999 samt Skogsmuseets förslag till revidering och komplettering En framgångsrik kulturmiljövård underlättas av en genomtänkt kulturmiljöstrategi. Den ger långsiktig och övergripande ledning i kulturmiljöarbetet, en förankrad och gemensam plattform för arbetet med kulturmiljöernas förvaltande i Lycksele kommun. Strategin pekar ut inriktningen för kulturmiljöarbetet, de områden som ska prioriteras samt kommunens kulturmiljöprofil. Utgångspunkten är att värna och vårda det förflutnas spår samtidigt som kulturarvet och kulturmiljöerna ska utgöra en tillgång för kommunens utveckling. De naturanknutna kulturmiljövärdena behandlas också i viss utsträckning i kommunen naturvårdsstrategi. KULTURMILJÖPROFIL För att ett objekt eller miljö ska beredas plats i kulturmiljöprogrammet krävs att de uppfyller ett antal krav. De ska representera kommunens kulturhistoria samt utgöra goda exempel för allmänhet och institutioner. Lycksele kommun är en inlandskommun i norra Sverige, utan kust men med tre älvdalar vilka rinner genom kommunen. Barrskogar och myrmarker, uppbrutna av sjösystem och vattendrag täcker större delen av kommunen. Terrängen är till stor del kuperad. Detta har under historien påverkat de människor som använt denna trakt för sin levnad och överlevnad. Kommunens läge i landet har tydligt påverkat vilka näringar och levnadsmönster som blivit tongivande genom historien, vilket också blir en naturlig ingång till en profilering av kulturmiljöerna. Det är självklart att alla miljöer som brukats av människan är kulturmiljöer, vissa är mer representativa än andra varför urvalsprocessen är av mycket stor betydelse inför framtiden. Fornlämningar Området som idag utgör Lycksele kommun har använts av människor i närmare år. Dessa människor levde av jakt, fiske och insamling. Spår från deras liv kallas fornlämningar och är skyddade enligt lag. Inom kommunen finns en rad intressanta och publika lämningar, som på ett konkret och pedagogiskt sätt visar på människors försörjning under forntiden. Redan idag är ett antal fornlämningar, exempelvis hällmålningen vid Korpberget, uppmärksammade, men mer kan göras för att tillgängliggöra fornlämningarna. Samiska lämningar Det samiska kulturlandskapet rymmer en mångfald av historiska och förhistoriska kulturlämningar värda att uppmärksammas. I Lycksele kommun finns inga i original bevarade samiska byggnader som traditionellt förknippas med samisk tradition. Däremot finns en rad fornlämningar bevarade i form av kåtatomter mm, som är skyddade enligt fornminneslagen. Handel och kommunikationer Lycksele kommun har sedan forntiden präglats av handel och kommunikationer med omvärlden. Spår av dessa kontakter finns i olika typer av fornlämningar, bland arkeologiska fynd samt i senare kulturmiljöer. Redan från den tid då jakt och insamling utgjorde basen för överlevnad har kontakter utåt förekommit. Älvdalarna fungerade som naturliga transportleder och spår av importerat gods som flinta, vittnar om dessa kontakter med andra delar av Skandinavien. I senare tid har vägar, järnvägar med mera byggts, för att underlätta människornas 3

4 kommunikationsmöjligheter. Älvarna, fortfarande fyllda med spår från människor, vars aktiviteter bokstavligt talat flyttat berg och ändrat floders lopp. Flottningslämningar och kraftverksdammar men även rester från forntiden präglar dessa vattendrag. Lycksele kommun har mycket tydligt påverkats av detta och fortfarande är kommunikationer av yttersta vikt för Lyckseles framtid. Lycksele säljer en rad varor, från råmaterial till färdiga produkter från sågverk och fabriker. IT-företag är beroende av fungerande teknisk infrastruktur där sändare och ledningar förbinder orten med världen. I en kulturmiljöprofil är således handel och kommunikation centralt. Kulturmiljöer och påverkan utifrån En viktig del av Lycksele kommuns historia är att mycket i utvecklingen berott på påverkan utifrån. Redan grundandet av Lycksele som kyrk- och marknadsplats hade sin grund i direktiv från stadsmakten. Den första skolan 1632, lappmarksplakatet 1673, Lappmarksgränsen 1751, väg- och järnvägsbyggen under 1800 och 1900-talet, offentliga sektorns utveckling samt privata och statliga aktörer i form av skogsbolag, vattenfall och andra har alla påverkat kommunen i olika riktningar. Att lyfta dessa stora projekt och se dem som en omistlig del av kommunens kulturarv, ger genklang i framtiden då det visar på hur stora satsningar kan ge resultat för framtida generationer. Historien ska även fungera som exempel inför framtiden. Vissa av de stora satsningarna har medfört ingrepp som med dagens synsätt inneburit stora och i några fall oacceptabla konsekvenser för natur- och kulturmiljöer. Dessa är emellertid av stor vikt att inkludera då dessa är utmärkta pedagogiska verktyg inför framtida satsningar. KUNSKAPSLUCKOR Kommunens tidigare antagna kulturvårdsprogram uppmärksammade en rad värdefulla kulturmiljöer och kulturlandskap i kommunen. Då programmet endast upptog byggnader och miljöer från tiden före 1942, saknas viktiga kulturhistoriska objekt. Av speciellt intresse är utvecklingen efter andra världskriget. Utvecklingen inom en rad områden, privata såväl som offentliga, gav upphov till en mängd intressanta kulturmiljöer. Även om utvecklingen i många fall börjat före denna tid är det först med den ekonomiska expansionen under talet som förutsättningar gavs för denna förändring. Under inventerade skogsmuseet tätortens miljöer. För landsbygden bör kompletterande inventeringar ske. Vissa justeringar/uppdateringar har gjorts för en del byar, utifrån inkomna uppgifter. Lycksele stad och urbana kulturmiljöer Lycksele blev 1946 Lapplands första stad. Genom sin karaktär av regionalt centrum för inlandet samt sin planerade stadsbebyggelse är tätorten Lycksele av speciell betydelse. I tätorten finns kulturmiljöer som intimt hänger samman med urbant liv. Lycksele tätort har genomgått ett antal faser genom historien. Vid urval av miljöer är det viktigt att goda och välbevarade exempel från tätortens utveckling plockas fram. Genom att industri- och bostadsområden, framför allt efter andra världskriget, planerats och byggts efter tidstypiska mönster och principer, blir större komplex av miljöer intressanta. De enskilda objekten får i många fall en underordnad betydelse medan helhetsintrycket blir det centrala. Den offentliga sektorns utveckling Från 1920 talet har den offentliga sektorn getts en drivande roll i det Svenska samhället hölls det berömda folkhemstalet av Per-Albin Hansson. Andemeningen var att staten hade som ansvar att se till att även de svaga i samhället skulle få en dräglig tillvaro och en möjlighet att utvecklas. 4

5 Folkhemsbygget har satt stora avtryck i den svenska kulturmiljön. Sjukvård, ålderdomshem, skolor med mera kom att byggas i det offentligas regi. Efter andra världskriget kom detta att i mycket hög grad påverka utvecklingen i landet. Kommunen fick här en nyckelroll. Olika reformer ställde nya krav där bland annat 1948 års skolreform gav upphov till nya byggnader års kommunreform där antalet kommuner minskade, från cirka 2400 till 800, gav ekonomiska förutsättningar att utveckla idrottsanläggningar, bad, bibliotek med mera. För Lycksele kommun har detta inneburit en lång rad intressanta byggnader både inom tätorten men också i byarna ute på landsbygden. Folkrörelserna och deras byggnader. Under 1900-talet blev folkrörelserna viktiga för Västerbotten. Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen var alla aktiva och gav upphov till en mängd olika föreningar och organisationer vars verksamhet krävde lokaler, antingen i form av specialbyggda hus eller inhyst i befintliga lokaler. I 1987 års program finns endast några få exempel på detta i form av missionshus och filadelfialokaler. Då det i de flesta byar funnits frikyrkolokaler samt föreningshus i olika former finns all anledning att se över dessa miljöer. Idrottsrörelsen har avsatt många spår i kulturmiljön, inte minst i kommunens byar. Under mellan- och efterkrigstiden expanderade idrottsrörelsen. Även i mindre byar fanns ofta flera föreningar med behov av lokaler och spelplaner. Fotbollsplaner, ishockeyrinkar, elljusspår samt anläggningar i anslutning till dessa miljöer är viktiga inslag kommunen, dessa har i liten utsträckning uppmärksammas som värdefull kulturmiljö. Den offentliga sektorns kulturmiljöer Från mitten av 1900-talet expanderar den offentliga sektorn på ett sätt som påverkat kulturmiljön på många håll i kommunerna. Mindre byskolor ersätts med nybyggen i de större byarna. Dessa skolor, ofta uppförda under slutet på 1950 talet och början av 1960 talet representerar sin tids tankar om pedagogik och fostran. Äldrevården byggs ut under efterkrigstiden, i syfte att ge en värdig ålderdom till kommunens invånare. Ålderdomshem och pensionärsbostäder byggdes i offentlig regi. Andra byggnader värda att uppmärksammas vid inventering är vattenverk, förråd mm. Bilismens utveckling Efter 1945 återhämtade sig den svenska ekonomin. Även om många familjer och företag skaffat bil redan före kriget kom 1950-talet att bli den tid när massbilismen utvecklades. Samhället fick på ett helt annat sätt än tidigare planera för att större och mindre fordon skulle kunna brukas i tätorterna. Parkeringshus och parkeringsplatser blev självklara inslag tillsammans med bensinstationer och verkstäder. Handeln anpassades till bilismen med externa köpcenter, infarter mm. I kulturmiljöstrategin väljs några välbevarade miljöer ut som representanter för bilismen i kommunen. Den nya arkitekturen Nya byggnadsmaterial som betong, putsade fasader, takplåt mm skapade nya möjligheter för arkitekterna. Funktionalismen, funkisen, slår under 30-talet igenom i den svenska arkitekturen. Den rena funkisen med extremt avskalade former kom snart att övergå i ett friare formspråk som dock bevarade många av funktionalismens idéer. Goda exempel i efterkrigstida arkitektur, som inte byggts om och förvanskats, är idag allt svårare att finna. Råd till enskilda, hur man bäst bevarar de arkitektoniska kvalitéer på byggnader från olika tidsepoker bör ges. Småindustrin 5

6 För människor i Lycksele kommun har förmågan att kombinera olika sysslor varit av central betydelse. De äldre småbruken kombinerades ofta med andra inkomstkällor. Ur detta behov av kompletterande inkomster växte en mängd olika former av industriliknande anläggningar fram under 1800 och 1900-talet. Kolmilor, tjärdalar och mindre sågverk är exempel på detta. Under 1900-talet växte verkstäder, mindre tillverkningsindustri och anläggningar till att bli industrier i modern bemärkelse. Genom sin centrala betydelse för kommunens utveckling finns anledning att speciellt titta på välbevarade miljöer av denna typ och infoga dessa i kulturmiljöstrategin. Nyttjandet av naturresurserna Inlandet har sedan forntiden levt av naturens resurser. Fortfarande utgör skogsbruk, gruvor och vattenkraft viktiga element i Lycksele kommun. Representativa exempel ur historien lyfts fram och presenteras i kulturmiljöstrategin. Gruvor, vattenkraftverk men även täktområden, stenbrott och annan verksamhet där människan påtagligt påverkat naturen är intressanta och viktiga att uppmärksamma då de gett förutsättningar för överlevnad i inlandet. Skogens kulturarv Skogen och skogsbruket har varit centralt för Lycksele kommuns utveckling. Sedan istidens slut har människor nyttjat skogen som resurs för överlevnad. I kommunen finns många fornlämningar vilka är skyddade i lag, men det finns en mängd lämningar från senare tid, som inte täcks in av fornminneslagen. Inom ramen för Skog och historia har ett flertal miljöer uppmärksammats men inte getts något skydd. Flottningslämningar, skogskojor mm är exempel på detta. VISION, MÅL OCH STRATEGIER Vision Lycksele, staden i Lappland, kommunen med guldkant i tillvaron, har en mångfald välbevarade kulturmiljöer som berikar vår livsmiljö och är en tillgång för hållbar utveckling Lokala kommunala mål Kulturmiljön berörs av ett flertal miljömål och målsättningar i översiktsplanen. Det finns också nationella mål för kulturarvet. För perioden prioriteras följande lokala mål: God bebyggd miljö - Senast 2015 är ett representativt urval av kulturmiljöer tillgängliggjorda. - Kommunen deltar/anordnar, i samverkan med andra aktörer, en årlig aktivitet med kulturmiljövårdstema. - Senast 2013 finns en interaktiv GIS-baserad kulturmiljöportal/sida på kommunens web. Strategier Vår vision och våra mål uppnår vi med hjälp av följande strategier/arbetssätt: - Arbeta sektorsövergripande i samverkan med andra aktörer, näringsliv, föreningsliv och enskilda, i enlighet med kommunens mål. - Arbeta så att kommunen är ett föredöme i kulturmiljöfrågor med kontinuerlig förbättring, utvärdering och uppföljning. - Arbete så att kulturmiljöfrågor utgör en integrerad del i all kommunal verksamhet och genomsyras av ett helhetsperspektiv på människa, kultur, natur och landskap som bidrar till kommunens utveckling. 6

7 - Arbeta med fortsatt utveckling av GIS-tillämpningar som kvalitetssäkring, tillgänglighet och användarvänlighet. - Arbeta för att det finns god kunskap om kulturmiljövärden i Lycksele och för att kommuninnevånare, beslutsfattare och verksamhetsutövare har bra kunskap om kommunens kulturvärden. - Arbeta för att uppmärksamma och synliggöra ett representativt urval av de kulturmiljövärden som finns i Lycksele kommun och att kulturmiljöinformation är lättillgänglig. Strävan är att information om kulturmiljö, naturvård, friluftsliv, folkhälsa, park, kulturoch naturturism hanteras samordnat. - Arbeta så att det i Lycksele är enkelt, ur kulturmiljösynpunkt, göra långsiktigt hållbara val. - Arbeta så att det finns förutsättningar för undervisning och kulturmiljöupplevelser i skolorna och inom barnomsorgen. - Arbeta för att bevara, tillvarata och utveckla natur och kulturmiljöer som stärker Lyckseles profil och attraktionskraft inom turism och upplevelser. - Arbeta för att utveckla samarbete och dialog mellan staten och kommunen, och för att stimulera, ta tillvara och stötta engagemang för lokal delaktighet och förvaltning av kulturmiljöer. RIKTLINJER De utvärderade kulturmiljöerna i Lycksele kommun omfattar dels delar av Lycksele tätort, dels bebyggelse med eller utan omgivande odlings- och skogsmarker och dels fornlämningsmiljöer. För de områden i Lycksele kommun där planläggning är aktuell föreslås att den kulturhistoriska bebyggelsen fredas genom bestämmelser i planerna. För välbevarade äldre bymiljöer föreslås skydd genom områdesbestämmelser. Ombyggnad och underhåll av befintlig byggnad skall ske med varsamhet och med hänsyn till byggnadstraditionen vid val av material, utformning och färg. Nya byggnader anpassas till den befintliga bebyggelsen beträffande placering, volym, material och färgsättning. Rivning och bortflyttning av byggnader som är väsentliga för kulturmiljön ska undvikas. Skogsvårdslagens aktsamhetsregel ska gälla vid avverkning och plantering m m (2 och 21 skogsvårdslagen). FEM SKYDDSNIVÅER För skyddande av kulturmiljöer finns fem nivåer. - Byggnader skyddade genom lag Här ingår Lycksele kyrka, begravningsplatser, fornlämningar och kommunens enda statliga byggnadsminne Gamla Folkskolan/Templet. Lagen ger dessa lämningar ett mycket starkt skydd. - Byggnader som är eller bör vara skyddade i plan Här ingår byggnader och miljöer som har ett kulturhistoriskt värde avseende sin exteriör och/eller interiör och är av mycket stor vikt för kommunens byggnadshistoria. 7

8 - Byggnader som kräver varsamhet vid förändring Här ingår byggnader och miljöer vilka p.g.a. utformning, läge eller enskilda byggnadsdetaljer har ett kulturhistoriskt värde som är av stor vikt för den lokala byggnadshistorien. Här kan finnas hus vilka förändrats genom byte av fönster, fasadmaterial eller tilläggsisolering men ändå ha kvar sin ursprungliga form och därigenom är de möjliga att återskapa vid en renovering. - Bevarande bör diskuteras i ett helhetsperspektiv. Till denna kategori hör byggnader som är intressanta men som kanske ändå behöver förändras eller tas bort för att ge goda boendeformer vad gäller sundhet, brandsäkerhet och trevnad. - Välbevarad och värdefull miljö där husen är viktiga för helhetsintrycket. Till denna kategori hör byggnader som ingår i ett kvarter med viss karaktär. Varje byggnad var för sig kan ha olika kulturhistoriskt värde men genom att de tillhör en speciell miljö bör de ägnas särskild omsorg vid förändringar. EFFEKTUPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH GRÖNA NYCKELTAL Kulturmiljöstrategin ska utvärderas regelbundet och kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret. En större utvärdering och revidering ska ske en gång per mandatperiod. Programmet är kopplat till översiktsplanen och revideras därför i samband med översynen av den, senast i vid programperiodens slut Alla nämnder och styrelser har ansvar för att inarbeta och beakta kulturmiljöstrategin och åtgärdsplanen vid budget, verksamhetsplanering och uppföljning. I samband med bokslut och årsredovisning sker en årlig redovisning till kommunstyrelsen med uppföljning och utvärdering. Den ger underlag för miljömålsuppföljning, gröna nyckeltal och eventuella revideringar av åtgärdsprogrammet. Vid den årliga redovisningen kan följande gröna nyckeltal användas som indikatorer: o Antal kulturbyggnader, utanför detaljplan, som skyddats genom områdesbestämmelser innefattande rivningslov. o Antal besökare på kommunens webbsidor om kulturmiljö MILJÖBEDÖMNING När en kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program ska som regel en miljöbedömning genomföras. Det är en process med syfte att ta med miljöaspekter i arbetet för att främja en hållbar utveckling. Hållbar utveckling brukar definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för framtida generationer. I ett hållbart samhälle går ekonomiska, sociala och miljömässiga mål hand i hand och förstärker varandra i en positiv utveckling. Samråd om behovet av miljöbedömning, en analys av om genomförandet kan antas medföra betydande miljöpåverkan, bör samrådas med länsstyrelsen. Kulturmiljöstrategin syftar till att inom kulturmiljöområdet bidra till att uppnå Lycksele kommuns vision och inriktningsmål. Den ska bidra till ett hållbart Lycksele, genomsyras av helhetssyn och visa hur kommunen vill ta ansvar för arbetet med att uppnå de nationella och regionala målen inom området. Strategin bedöms inte ge nya förutsättningar för kommande tillstånd för miljöfarlig verksamhet eller åtgärder som anges i bilaga 1 eller 3 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Den bedöms inte heller medföra betydande miljöpåverkan med hänsyn till kriterierna i bilaga 4 till förordningen. Därför genomförs ingen miljöbedömning och ingen miljökonsekvensbeskrivning behöver avgränsas och upprättas. Remissförfa- 8

9 randet och samverkan i en arbetsgrupp med representation av länsstyrelsen betraktas som samråd. LYCKSELES HISTORIA I ÖVERSIKT Forntida fångstfolk Västerbottens inland har varit befolkat i åtminstone 8000 år. Vid framförallt sjö- och älvstränder finner arkeologerna boplatser med lämningar, som berättar om en forntida fångstkultur där jakt, fiske och samlande av bär och rötter var avgörande för människans existens. Fångstmänniskorna var nomader. Deras vandringar följde ett visst mönster beroende på årstid och tillgång på föda. Vandringsmönstret bland forntidsfolket i södra lappmarken är för närvarande föremål för forskning. Uppenbarligen har man generation efter generation följt samma mönster, men mönstret kan ha varierat under olika perioder, när livsbetingelserna ändrats. I fångstmänniskans livsbetingelser spelar klimat och vegetation en avgörande roll. En värmeperiod började ca 6000 år f Kr. Från den tiden finns enstaka exempel på att människor slagit sig ner på dessa breddgrader. Klimatet var under stenåldern varmare än idag. Då växte här både lind, alm och lönn i skogarna, men vanligast var dock tall och björk. De flesta äldre boplatser i Lycksele härstammar från ca 3000 f Kr. Under senare tid har dock fynd, som daterats till ca 6000 f Kr hittats. En avgörande klimatförsämring kom kring Kristi födelse. Vid denna tidpunkt invandrar granen. Den kalla perioden, Fimbulvintern, varade ända in på medeltiden. Av fynden att döma var det inre av Norrland under denna period glest befolkat. De äldsta boplatserna och fynden ( f Kr) De äldsta boplatserna i Lycksele ligger vid älvarna och runt Lycksträsket. Karakteristiskt för tiden är splitter av kvarts som blivit kvar efter tillverkning av stenredskap och mängderna av skärvsten på platsen. Skärvsten kallas sten som sprängts sönder av upphettning. Den uppvärmda stenen har använts för att värma vatten eller för att utnyttjas i s k kokgropar. När stenen gick sönder och blev oanvändbar slängde man den. Kasserade stenar bildar ibland stora högar på boplatserna, men det förekom också att skärvstenen lades upp i en ringformad vall runt bostaden. På dessa platser är även bostaden synlig genom att golvplanet är försänkt i förhållande till omgivande markyta. Skärvstensvallar innehåller även annat boplatsavfall, såsom kasserade redskap, stensplitter och ben. Av benen kan man utläsa att bäver och älg varit de huvudsakliga villebråden under den tid man bott vid skärvstensvallarna. En skärvstensvall finns exempelvis vid Aggavaudden, vid Lycksbäckens utlopp, Raä 101. Även mindre djur och fisk har ingått i fångsten, men ben från sådana djur finns sällan bevarade. Det är därför svårt att klarlägga om man på vissa platser var inriktad på särskilda arter av småvilt. Även i anslutning till de äldsta boplatserna påträffas ofta system av fångstgropar, i vilka man fångade älg eller - i ett senare skede - vildren. Fångstgropar har använts under hela forntiden i dessa trakter. Särskilt omfattande system finns vid Vindelälven i Rusksele. 9

10 För att datera forntida material använder man den s k C14-metoden. För denna behöver man dock organiskt material från tiden. Vissa föremål kan också genom sitt utseende avslöja hur gamla de är. Detta gäller t ex knivar och spetsar av skiffer, som i sin ålderdomligaste form har en tånge för fästning av skaftet. De äldsta redskapen är ofta utförda av kvarts. Oftast finner man olika varianter av enkla stenskrapor, som användes vid skinnberedning. Redskap av ben, horn och trä måste ha varit vanligt förekommande, men dessa finns inte längre bevarande. Nya stentekniker och nytt råmaterial (1500 f Kr) I forntidens historia i Sverige brukar denna period kallas bronsålder och tidig järnålder. I våra trakter är dock de redskap som påträffas från denna tid fortfarande mest gjorda av sten. Nya stenbearbetningstekniker gjorde det möjligt att använda även kvartsit för redskapstillverkningen. Denna stenart har stora likheter med flinta i sin struktur. Även flinta har letat sig upp till dessa trakter på olika vägar från Sydskandinavien. Självklart används fortfarande skiffer vid tillverkning av spetsar (dock utan tånge). Man behärskar nu en teknik att göra spetsar av kvartsit vassa och spetsiga utan mödosam slipning. Knivar i kvartsit förekommer däremot inte. Under slutet av perioden påträffas ibland keramikskärvor på boplatserna. I några fall har hela kärl kunnat rekonstrueras, dock inte från Lycksele. Keramiken har en tillsats av asbest och kärlen är ofta sotiga invändigt. Under slutet av perioderna är man också bekant med bronsgjutning. I Lycksele lär man känna tekniken genom kontakter österifrån - ursprungligen kommer den från Uralbergstrakterna i Ryssland. Bronser från dessa områden är mycket kopparhaltiga och har en säregen form. I detta sammanhang kan nämnas en bronsyxa som hittats vid Bågaträsket. Gjutformen till dessa bronser gjordes av täljsten. En sådan har hittats vid Busjön. Vid boplatserna från denna tid hittar arkeologerna stora mängder av splitter (avslag) från kvartsit, som uppstått vid redskapstillverkningen. I vissa fall har man uppenbarligen använt boplatsen enbart för redskapstillverkning. Den nya stentekniken krävde stora mängder material och avfallet blev omfattande. På dessa boplatser är bostäderna inte längre försänkta, utan ligger i markytan och är försedda med en större avlång härd inne i själva bostaden. Klimatförsämring (från år f Kr) Från järnålder och tidig medeltid är lämningarna få och olikartade, vilket försvårar tolkningen av utvecklingen i Lycksele. Sammanhanget med en betydande klimatförsämring är uppenbar. Det inre av Lappland var glest befolkat. Boplatser daterade från denna period är få till antalet och ofta belägna på äldre boplatser, vilket gör dem svåra att skilja ut. Hur bostäderna såg ut, var de var belägna, är för Lyckseles del svårt att avgöra. Mindre härdar har daterats till denna period. De är vanligtvis belägna intill vattendragen som tidigare. På andra håll i Norrland finns rejäla bostadskonstruktioner - stalotomter i fjällen och långhus vid kusten - men i inlandet tycks tillfälliga bostäder med mindre härdar ha varit vanligast. De äldre fynden från perioden är holkyxor och holkspetsar av järn samt ovala s k eldslagningsstenar. Ett fåtal järnredskap har påträffats från perioden, men tillverkningen tycks ha varit förlagd utanför länet - i Jämtland eller ännu längre söderut. 10

11 Från den senare delen av perioden finns yxor av järn, skålformade bronssmycken, fragment av bronskärl, glaspärlor och bronssmycken, knivar m m. I vårt län har de flesta fynden påträffats utmed Ångermanälven och nära fjällområdet. Den rikaste fyndplatsen från järnåldern i Lycksele kommun är Storvik. Boplatserna innehåller även material från senare tid och man kan räkna med att livsmönstret har varit relativt kontinuerligt fram till 1500-talet. I samband med dessa boplatser börjar också ben av ren förekomma, och det tidigare vanliga älg- och bäverbenen avtar i antal. Det är alltså under slutskedet av forntiden, som renen blir vanligare och grund för den senare renskötseln skapas. Under tidig medeltid, då de historiska källorna börjar ge oss upplysningar om denna landsända, framträder samerna som pälsjägare och fiskare. De vidsträckta ödemarkerna i norr får nu ett ekonomiskt intresse för kronan. Redan på 12- eller 1300-talet indelas områdena kring de stora älvarna i handelsområden, vilka blev ursprunget till Ume, Pite, Lule och Torne lappmarker. I den medeltida lappmarkshandeln hade s k birkarlarna (sannolikt av västfinskt ursprung) en ledande ställning. I de norra lappmarkerna hade de hand om såväl skatteuppbörd som handel. I Ume lappmark betraktades samerna däremot som s k konungslappar och skatten upptogs av kronans fogdar. Handelsutbytet i denna lappmark försiggick vid samernas vintervisten och vid marknader vid Granön och Umeå sockens kyrka. De viktigaste lappmarksvarorna var pälsverk och torrfisk, det vill säga jaktens och fiskets produkter. Mörtträskfyndet Bland fynd från äldre medeltid bör särskilt nämnas Mörtträskfyndet som består av delar av smycken, många halvfabrikat. Mycket talar för att fyndet har samisk anknytning. Fyndet vittnar om att man inleder långväga förbindelser åt både öster, väster och söder. Föremålen påträffades av en tillfällighet i strandkanten till Mörtträsk och var förmodligen en handelsmans gömma. Delar av Mörtträskfyndet finns utställt på Västerbottens museum. Lycksele kyrkplats och samerna År 1607 byggdes den första kyrkan i Lycksele på Gammplatsen. Detta skedde innan ännu någon fast bosättning fanns inom socknen. Lycksele kom därmed att fungera som kyrkoch marknadsplats för Lycksele lappmark och avlöste i det senare avseendet Granön. Kyrkobygget var dels uttryck för en önskan att förbättra samernas kyrkliga förhållande eller ett led i den samiska missionen, dels för en markering av lappmarkshandelns betydelse. Nu skulle birkarlarna handla med samerna vid kyrkan. Från 1622 tillhör Lycksele den nygrundade staden Umeås handelsdistrikt och birkarlaväldet bröts. De viktigaste lappmarksvarorna under nyare tid blev olika renprodukter. Detta speglar renskötselns eller nomadismens uppsving. Åtminstone sedan 1500-talet nyttjade enskilda samer vissa områden mot skatt - lappskatteland. Denna indelning var genuint samisk och är den äldsta kända territoriella indelningen i lappmarken. Dessa områden var samtidigt attraktiva för kustlandsbönder. I Lycksele har många av de stora träsken, främst mellan Umeälven och Vindelälven, samt fiskrika sel i älvarna varit s k fisketräsk som kustbönder utnyttjat mot skatt. Kronan strävade emellertid mot en specialisering av näringarna i norr, mellan bondenäring och samiska näringar. Detta jämte kolonisationspolitiken medförde att lappmarksgränsen fixerades Under det tidiga kolonisationsskedet var det vanligt att nybyggare beta- 11

12 lade en del av skatten för lappskattelandet (t ex i Knaften) eller att man arrenderade vissa fiskevatten av skattelappen (t ex i Rusele). Skattlandsbegreppet kom dock efterhand att urholkas och därmed samernas rätt till jorden. Samerna själva blev endast sällan nybyggare i skogsbygden. Befolkningen i Lycksele lappmarks samebyar Vapsten, Umbyn, Ran och Gran uppgick 1741 till totalt 824 personer, varefter den synes ha minskat betydligt. Enligt Zetterstedts reseskildring var antalet samer i dessa byar inte mer än 312 år Huvudparten var verksamma i fjällrenskötsel. Vinterbeteslanden låg i skogslandet. Flyttlederna gick ner mot Örträsk-Bjurholm kring Öreälven (Vapsten), Granön vid Umeälven (Umbyn) och Vindeln vid Vindelälven (Ran och Gran). Flyttningsmönstret varierade beroende på betestillgång. Samiska kulturminnen i Lycksele är gamla lappvallar och visten med anknytning till vinterbetet Kolonisationen och nybyggarna Lappmarkskolonisationen initierades genom lappmarksplakaten av 1673 och Till bakgrunden för den statliga kolonisationspolitiken hör intresset för bergverksrörelsen, exploateringen av silverfyndigheten i Nasafjäll och förhoppningarna på en lappländsk bergslag. För detta krävdes att dessa trakter bebyggdes. Andra motiv var att tillskapa nya skattehemman. Nybyggarna rekryterades från kustsocknarna och finnbygderna. De lockades med förmåner som skattefrihet under viss period, frihet från soldatutskrivning m m. Nybyggarnas näringar tänktes inledningsvis inriktade på boskapsskötsel och fångst. Senare betonades odling. Det gällde att utbreda den svenska modernäringen, spannmålsodlingen, även om denna var svårutövad i lappmarkerna. Nybyggarnäringar och samisk renskötsel avsågs kunna utövas parallellt. Detta blev väsentligen fallet i fråga om renskötsel i fjällen. Den vanligaste konflikten mellan nybyggarjordbruk och fjällrenskötsel förorsakades av höskador, som uppstod när vinterbetande renar ibland åt ur nybyggares vinterhässjor. De första nybyggena i Lycksele lappmark anlades i slutet av 1600-talet, tidigast i Örträsk De finska kolonisatörerna kom från finska lappmarken via finnbyarna i norra Ångermanland. Med utgångspunkt från Örträsk kom de att grunda åtskilliga byar inom Lycksele. Även Rusksele vid Vindelälven anlades före år 1700, därefter kom under 1700-talets första år: Falträsk, Björksele, Knaften, Bratten och Vägsele nämns vidare Rusele, Umgransele och Gäddträsk som oskattlagda nybyggen. Av detta framgår den betydelse som Öreälven hade som kolonisationens inkörsväg. I en översikt av bebyggelseutvecklingen under 1700-talet har Ossian Egerbladh visat hur under åren ytterligare tio nybyggen och åren femton nybyggen tas upp. Vad gäller Öre älvdal koloniserades dess övre del under 1700-talets sista decennier. Kolonisationsförloppet kan indelas i två stadier: långväga inflyttning från kustlandet till lappmarken, därefter stegvis spridning av bebyggelsen genom s k inre kolonisation. Det senare innebär att nya nybyggen framförallt uppstod genom att vuxna nybyggarbarn upptog nybygge på visst avstånd hemifrån. Exempelvis var den förste nybyggaren i Knaften en nybyggarson från Örträsk. Bebyggelsen spreds generationsvis. Erik Bylund kallar denna spridning från ett modernybygge för klonkolonisation (klon = gren, skott). De byar som på så sätt grundades ligger vid stränderna av sjöar och vattendrag (strandoch selbyar), där förutsättningarna för nybygget varit tillgången på slåttermark, fiske och vattenkommunikation. Senare har, förutom dessa strandlägen, också höjdlägen utnyttjats för bosättning - s k lidbebyggelse har uppstått. Ibland har en förflyttning från strandläge till lidläge skett för att man skulle få frostfri åkermark, exempelvis Knaften, Vägsele, 12

13 Bratten och Bäverträsk. I andra fall har lidbebyggelse tillkommit genom en utflyttning från en lägre belägen by, t ex Provåkersberg i Långsele och Brännan i Hornmyr. Åkern kom alltså att påverka bebyggelsens lokalisering mera än ängen, trots att åkerbrukets roll i nybyggarens ekonomi var underordnad boskapsskötseln. Åkern krävde dock mer passning än ängen. Flyttning av nybygget kunde ibland innebära att man kom längre bort från slåttermarker och kreatursbete. Det är svårt att idag bedöma i vilken utsträckning de finska kolonisatörerna införde finska traditioner när de bosatte sig i svenska lappmarken. Det är välkänt att de bedrev rågodling med svedjebruk. Senare skulle kornet tränga ut rågen. En rad ortnamn, typ "Brännan" m m minner om den äldsta rågsvedjningen. Den traditionella nybyggarhushållningen, sådan den kan studeras i källor från 1700-talet, ansluter sig till den hushållning vi finner i hela det nordsvenska fäbodområdet. Man hade små inägor och stora utägor. De första nybyggarna kunde lägga under sig stora områden, vars resurser de utnyttjade extensivt. Åkerns ensädesbruk och naturängens hävd var de former av odling som man bedrev. I övrigt kan man tala om fångst, d v s man skördade naturliga resurser. År 1741 fanns det 18 hemman i Lycksele socken. År 1830 fanns det, enligt de statistiska uppgifterna i J W Zetterstedts resebeskrivning, 77 byar med 264 skattlagda hemman jämte 70 ej skattlagda - huvudsakligen ensamgårdar. Befolkningstalet uppgick samma år till personer. Nu framträdde också intresset för att förbättra naturängarna och förvandla onyttiga myrmarker till äng genom olika metoder för övervattning överilning och överdämning. Nils Häggström har visat att övervattningsmetoderna fick särskilt stor omfattning i Lycksele socken. Översilningstekniken slog igenom på 1820-talet och verksamheten var särskilt livlig på 1840-talet. Under slutet av 1800-talet blev myrmarkerna mer intressanta för nyodling. De gamla dammanordningarna och vattenledningarna för översilning blev ofta samfälligheter vid laga skiftet och har i begränsad omfattning nyttjats ännu under mellankrigstiden. Översilningstekniken innebar att redan befintliga hemman kunde förbättra sin fodertillgång genom utvidgade ängsmarker och förbättring av gamla ängars avkastning. Denna teknik fick även betydelse för anläggning av nya nybyggen. "Nybyggen medelst vattenledningar" blev vanliga på talen. Den insynade ängsmarken avsåg då vanligen både naturängar och översilningsängar. Effekten av detta intensifierade resursutnyttjande blev att gamla 1700-talsbyar kunde expandera och nya grundas. Av särskilt intresse är översilningsverksamheten i Stöttingfjällsområdet, där bl a Granåns norra gren utnyttjats för omfattande översilningsanläggningar. Denna å innehåller rikligt med vatten och är rikt slamförande. Bjurträsk är ett gott exempel på utvecklingen. Här utnyttjades endast naturäng till 1840-talet, då ett antal "vattenledningstillfällen" i huvudsak vid Granån insynades, och de tre åborna tillsammans anlade nybygget Söderby intill den gamla byn. 13

14 Skogsindustrin Mellan åren 1805 och 1914 steg befolkningen i Lycksele-Örträsk från till personer. Denna befolkningsökning hänger samman med jord- och skogsbrukets expansion. Den skogsbaserade industrin hade växt fram från 1700-talets mitt. Göteborgsfirman Dickson & Co övertog 1840 Baggbölesågen vid Umeå och utvecklade den till ett för sin tid mycket stort sågverk. Det kom att representera en ny era, "timmeravverkningstiden", då sågverksindustrin fick sitt egentliga genombrott. Utlandsmarknaden öppnade sig på allvar genom att tullar togs bort och trävarupriserna sköt i höjden. Skogen blev nu en handelsvara som representerade ett penningvärde. Dicksönerna blev beryktade för sina skogsaffärer på talen, "baggböleriet". Detta ord betydde ursprungligen olovlig avverkning på kronoskog. Senare kom det också att betyda ohederliga metoder för att köpa in timmer och fastigheter från bönderna. Det var sedan avvittringen hade genomförts i lappmarken och bondskogar och kronoskogar avgränsats från varandra. Bolagen började därefter bygga upp egna skogar genom köp av bondskog. Bland de bolag som köpte skog i Lycksele märks, förutom Baggböle (senare Svartviks AB), Sandviks Ångsåg AB och Mo & Domsjö AB. Av dem höll sig MoDo främst till byarna kring Öreälven och de senare kring Umeälven och Vindelälven. Den skogsbaserade industrins produktion inbegrep följande huvudled: råvaruuttag, råvarutransport och bearbetning. Råvaruuttag och transport (timrets avverkning och flottning) skedde i skogsbygden respektive mellan skogs- och kustbygd, medan bearbetningen (sågning och senare massatillverkning) skedde i kustbygden. Spåren efter dessa led är mycket olika. Vi har få egentliga spår av själva avverkningarna, utöver några kojor samt påverkan på skogen. Flottningsminnen finner vi däremot i flottningsrännor, dammar m m. Det var dock bearbetningen som krävde de största anläggningarna, och dem finner vi i kustbygdens sågverkssamhällen. Skogsbrukets bebyggelsemässiga spår får vi framförallt söka i tillkomsten av nya former av bebyggelse på landsbygden och i kyrkplatsens tätortsutveckling. På kronoskogarna etablerades torp och kolonat, i anslutning till de äldre byarna arbetarsmåbruk och andra typer av mindre jordbrukslägenheter avsedda till husbehov som komplement till skogsarbete och flottning. Den bebyggelse som därmed tillkom, lokaliserades till helt nya bebyggelselägen och var som nämnts baserade på möjligheterna till myrodling. Lycksele kyrkplats växer Lycksele kyrkplats hade omkring år 1800 flyttats ett stycke söder om Gammplatsen. Där anlades en ny kyrka med kyrkstad och marknadsplats. Den äldsta kyrkplatsen hade varit en samisk kyrkplats. Den nya tjänade också den växande nybyggarbefolkningen. Kyrkplatsen utvecklades under senare delen av talet till tätort. Skogsförvaltningar lokaliserades hit, arbetare och hantverkare flyttade in, servicenäringar till skogsbruket och ortens växande bofasta befolkning växte fram. Nybebyggelsen reglerades, varvid orten först blev municipalsamhälle, senare köping och till sist stad. Den viktigaste vintervägen mellan kustbygden kring Umeå och lappmarken gick sedan gammalt över Degerfors/Granön, senare även över Hjuken. Sommartid fanns även en ridstig utmed Umeälven. Vägen från Nordmaling till Lycksele utmed Öreälven torde härröra från det tidigare kolonisationsskedet i slutet av 1600-talet. De viktigare tvärförbindelserna gick mellan Åsele och Lycksele över Stöttingfjället och mellan Lycksele och Arvidsjaur. Den senare var den s k domarvägen, nyttjad vid domarens tingsresor, men från talet också kyrkväg. 14

15 Den första allmänna landsvägen till lappmarken invigdes Den följde delvis den gamla lappmarksrutten: Umeå-Tavelsjö-Degerfors-Ekorrsele och därifrån över skogen till Karonsbo och vidare till Lycksele på Umeälvens södra sida. Färjor fanns vid Ekorrsele och Karonsbo. Vid Lycksele fanns en träbro vid Djupskolavan. Omkring 1860 byggdes här den nuvarande välvda stenbron. I samband med norra stambanans utbyggnad tillkom också Lyckselevägen över Vännäs utmed Umeälven, varvid färjan vid Karonsbo ersattes av älvbron vid Lycksele talet Bandelen Vännäs-Hällnäs av Norra stambanan invigdes Under och 20-talen byggdes tvärbanan mot Inlandsbanan. Sträckan Hällnäs-Lycksele öppnades för trafik 1924 och sträckan Lycksele-Storuman Järnvägen fick ingen nämnvärd bebyggelsemässig effekt i Lycksele kommun, utöver pärlbandet av järnvägsstationer. Kring Blåvikssjöns station utvecklades dock ett mindre stationssamhälle. I 1900-talets början framträdde den folkliga väckelsen. Välbevarade bönhus från mellankrigstiden: EFS i Flakaträsk, Missionshuset i Vormträsk och Filadelfia i Björkberg. Jordbruk och boskapsskötsel bedrevs enligt traditionella former fram till mellankrigstiden. Dock kom alltmera intensifierade nyttjandeformer att ersätta de gamla extensiva. Fäbodsystemet upphörde relativt tidigt. Slåttern och betet på utmarken pågick fram till eller 30-talen. Vallodlingen är 1900-talets bidrag till ängsbrukets historia i lappmarken. När det gäller åkerbruket märks särskilt myrodlingen liksom med tiden mekaniserade brukningsformer. Man nyttjade mindre arealer under mera intensiva former, och dessa former blev efterhand mer kapitalintensiva, inte arbetskraftsintensiva som i det traditionella jordbruket. Ännu på 1940-talet upptogs nya jordbruk på kronoparker och med olika slags småbrukslån. Antalet brukningsenheter blev nu som störst. Från slutet av 1940-talet och framåt har deras antal kraftigt minskat. Samtidigt slog det mekaniserade storskogsbruket igenom, vilket medgav att antalet sysselsatta i denna sektor ökade ännu under 1950-talet, men gick sedan tillbaka. En effekt av storskogsbruket var helårsanställningarna som försvårade "mångsyssleri", d v s kombinerade utkomstkällor, särskilt småbrukskogsarbete. Befolkningen i Lycksele växte fram till 1950-talets slut och var då ca personer. Invånarna har flyttat från landsbygden in till centralorten Lycksele, där de flesta arbetstillfällena finns och näringslivet efterhand har uppdelats. Det har medfört vikande service ute i byarna. Vissa byar framträder som serviceorter med viss bebyggelsetillväxt och på pendlingsavstånd från centralorten, exempelvis Knaften, Husbondliden och Umgransele. Alla dessa, jämte andra större byar, främst tätorten Örträsk, är 1700-talsbyar. Knaften och Rusele hör t ex till de äldsta byarna i kommunen. Industrisamhället Kristineberg, uppbyggd kring den 1940 öppnade Kristinebergsgruvan, avviker dock från den bilden. By, gård och hus Nedan följer en översikt över byformer, som de kan ses idag, något om deras senare utveckling jämte gårdsformer och byggnadstyper. Byarnas form varierar en hel del, men vanligast är den oregelbundna radbyn med gårdar på rad kring en byväg parallell med älvstranden eller liden. Exempel på detta är selbyarna Tuggensele, Betsele, Umgransele, Kattisavan, Siksele, Rusksele, Vormsele och Vindelgransele och lidbyarna Knaften, Fäbodliden, Björkberg och Norrbäck. I några byar finns två rader av gårdar ovanför varandra, som i Bjurträsk och Hornmyr. Där är den övre 15

16 gårdsraden yngre. Några byar är radbyar och löper uppför liden - Nyby och Flakaträsk. Byar vid sjöar varierar i formen beroende på sjöns form. Så ligger gårdarna i Rödingträsk och Vargträsk på rad runt sjön eller i grupper kring sjön som i Rusele. På 1800-talet var byvägen ofta krokig och gick rakt över gårdsplanen på åtminstone några gårdar. Det kan man se i t ex Östra Rusele och Hornmyr. I en del byar har den krokiga byvägen rätats ut i samband med laga skifte, t ex i Björkberg och Flakaträsk, varvid tidigare högst offentliga gårdsplatser fick en mer privat prägel. Laga skifte i byarna genomfördes mellan ca Då samlades hemmansägarnas spridda och sammanblandade tegar till några större skiften. Skiftet fick inga drastiska effekter för bebyggelsen. Vanligen förtätades och förlängdes den glesa radbyn genom att nya gårdsplatser utlades för jordägare utan byggnader, t ex hemmansägarbarn. Ibland tillkom härigenom nya bebyggelsegrupper utanför den gamla bykärnan. En vanlig angelägenhet vid skiftet var att lägga ut en ny fägata över de nya gårdsskiftena. I några fall löper den bakom byn - Fäbodliden och Nyby t ex. I Björkberg kom den att gå som en ringgata runt hela byn. Fäbodlidens fägata med några bevarade sommarfähus och torkbastur är den bäst bevarade i kommunen. I Rödingträsk har fägatan utmed sjöstranden förvandlats till landsväg, vilket torde vara unikt. Gårdarna uppvisar en fri och spridd bebyggelsegruppering. Dock finns en tendens att vinkelställa gårdens centrala byggnader - manbyggnad, bagarstuga, ladugård - kring en öppen gårdsplan. Likaså ligger loge och kornbod vanligtvis i en naturlig funktionell gruppering. Detta är en sen och fri avläggare av den s k nordsvenska gården. Liksom i kustbygden fanns ännu vid sekelskiftet gårdar med två gårdsplaner - en mangård och en fägård. Det var dock ovanligt. Vi vet idag mycket lite om byggnadsbeståndet på de äldsta nybyggena och det är svårt att säga om t ex finnarnas traditioner uttrycktes i gårdarnas utseende. Skattläggningsprotokoll anger nybyggarens hus. Så hade Mårten Mårtensson och Maria Mattsdotter i Rusele år 1746 "en Stuga, en Bod, ett Stolpherberge, en Ria, Fähus, Fårhus och Foderlada" och vid nybygget i Kattisavan "en Stuga, Stolpbod, Ria, Stall, Fähus och Foderhus samt mjölkkällare, och dessutom Åtta stycken ängeslador". I lappmarksreglementet år 1749 reglerades nybyggarens byggnadsskyldigheter detaljerat: "Laga hus på ett nybygge skola bestå av en stuga och kammare tillhopa av åtminstone 12 alnars längd och 10 alnars bredd med tak, golv, spis, bakugn och nödiga fönster, kornlada med loge, bred 11 alnar inom knutarna och så lång att otröskad säd efter 4 á 5 tunnors utsäde däruti rymmas och bärgas kan, så ock stolpbod, fä- och foderhus samt stall efter nödtorften". När det gäller bostadshusen skulle alltså en enkelstuga med stuga, kammare och förstuga byggas. Den utgör fortfarande en vanlig byggnadstyp, men ersattes eller tillbyggdes redan under 1700-talet i många fall, så att manbyggnaden kom att utgöras av en parstuga. Flera ännu bevarade parstugor uppges vara från 1700-talet - under 1800-talet blev typen det på skattehemman normala bostadshuset. Inventeringen i kommunen visade att parstugorna med extra kamrar och dubbelstugor sammansatta av två enkelstugor är oväntat talrika, liksom blandformer mellan parstugor och s k korsbyggnader. I kommunens södra och sydvästra del finns från denna tid ett påfallande inslag av korsbyggnader med fyra- eller sexrumsplan, något som sannolikt beror av närheten till Åsele lappmark, där de ångermanländska korsbyggnaderna under 1800-talet kom att dominera manbyggnadsbeståndet. Karakteristiskt för lappmarken är att manbyggnaderna i stor utsträckning saknar ytterbrädfodring. När sådan här och där tillkommer mot 1800-talets slut är det under tydlig påverkan av panelutformningen i Umeälvens nedre dalgång. 16

17 Bagarstugorna inryms vanligtvis i särskilda byggnader, ibland i kombination med förmånsstuga eller sommarstuga. Normalt har de byggts ihop med vedbon i en karakteristisk länga. Ladugårdarna har som kärna det i plakatet angivna fähuset kombinerat med port och foderlada. Ladugårdarna har senare ofta byggts ut med stall och andra utrymmen för gårdens husdjur, dock har de sällan kombinerats med loge, vilket är vanligt i kustbygden. Högfähus, i vilka fähusrummet byggts över en gödselkällare, förekommer och har sin bakgrund i den förbättrade gödselhantering som hushållningssällskapet förespråkade under 1800-talet och i tillvaratagandet av urin för salpetertillverkning. De kom dock snart ur bruk därför att de var dragiga. Till ladugården hörde brunn med flöjel. Flera sådana brunnsflöjlar har bevarats. Logarna inrättades i regel för tröskning med hästdragen tröskvagn med koniska bultar. De byggdes kvadratiska eller i några fall åttkantiga. I Örträskområdet har det varit vanligt att kornbodar timrats in i logbyggnaderna. I Lyckseleområdet dominerar de fristående fyrkantslogarna - med ofta imponerande dimensioner - tillsammans med en kornbod. Dessa byggnadsgrupper spelar en framträdande roll i kulturlandskapet. Storhässjor för korntorkning förekom här och där vid sekelskiftet, att döma av byggnadsbesiktningsprotokoll från laga skiftesförrättningarna. Enkla storhässjor förefaller då att ha varit mera spridda än dubbla, takade storhässjor. Kornbodarna matbodarna och andra förrådsbodar byggdes på stolpunderreden, som ofta inte längre finns bevarade. De har många gånger hög ålder - den vid Örträsks hembygdsgård stående stolpboden med årtalet 1684 torde vara kommunens äldsta bevarade byggnad. Till den självhushållande gårdens byggnader hörde också en rad mindre enrummiga timmerhus - bastun för korntorkning och smedjan. För höets förvaring hade varje gård lador, som timrades i anslutning till slåtterängarna. Dock användes i stor utsträckning - som på andra ställen i lappmarken - vinterhässjor för höets förvaring tills snön och körföret kom. Sommartid gällde det att hålla kreaturen på bete ute i skogen. Ibland fördes de för hela sommaren till avlägset belägna fäbovallar, s k helfäbodar. Dessa platser kunde ibland ge upphov till nya torp och hemman. Vanligare var att djuren på kvällen samlades för mjölkning och övernattning i sommarladugårdar, belägna i gårdens närhet. Till byns byggnadsbestånd hörde också skvaltkvarnarna i närmast lämpliga vattendrag. Där kunde man också finna bysåg och spånhyvel. Byarnas första mer offentliga byggnad var skolhuset. Det uppfördes av byamännen gemensamt fr o m början av 1900-talet. Bönhusen och bygdegårdarna är exempel på folkrörelsebyggnader i byarna från vårt sekel. Byggnadsbeståndet på och 1900-talets nya typer av jordbruksfastigheter - kronolägenheter och arbetarsmåbruk - är enklare, med husfattiga gårdar och bostadshus utformade enligt de statliga bestämmelserna för upplåtelser och lån. De byggdes i stolpverk med sågspånsfyllda väggar och trossbottnar i golv och tak, ladugårdarna fick murade fähusrum. På dessa småbruk bedrevs sällan spannmålsodling, vilket får sitt uttryck i de små ladugårdarna med plats endast för några kor, småkreatur, vedbod m m. Under samma tid fick bebyggelsen också inslag av boställen för kronojägare, skogsfaktorer och handelsmän, vilkas byggnader genom sina många gånger aparta utformning skiljer ut sig från övrig bebyggelse. 17

18 KULTURMILJÖERNA OCH LAGEN Det finns ett antal lagar och förordningar vilka styr kulturmiljöarbetet. De viktigaste är följande. Kulturminneslagen Lagen (1988:950) om kulturminnen med mera, avser skydda vissa objekt och områden med kulturhistoriska värden. Här hanteras frågor rörande kyrkobyggnader, begravningsplatser, byggnadsminnen och fornlämningar. Den myndighet som fattar flertalet beslut enligt kulturminneslagen är Länsstyrelsen. Miljöbalken Miljöbalkens (1998:808) bestämmelser syftar till att främja en hållbar utveckling. Bestämmelserna spänner över ett stort antal ämnesområden, däribland frågor av intresse för kulturmiljövården såsom kultur- och naturreservat, biotopskydd, landskapsbildsskydd och riksintressen. Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen hanterar frågor om planläggning av mark och vatten samt byggande. Kommunen är den myndighet som ansvarar för dessa frågor medan Länsstyrelsen har ett tillsynsansvar. Lagen säger bland annat att varje kommun ska ha en översiktsplan. Detaljreglering av markens användning och bebyggelsen sker genom detaljplaner och områdesbestämmelser. Bygglov krävs för byggande, rivningslov för rivning samt marklov för trädfällning, skogsplantering, schaktning och fyllning. I samband med planläggning och byggande ska de befintliga natur- och kulturvärdena beaktas. BESLUTSOMRÅDEN Länsstyrelsen Byggnadsminnen. Byggnad i privat eller kommunal ägo kan av länsstyrelsen förklaras som byggnadsminne. I länsstyrelsens beslut om byggnadsminnesförklaring slås fast vilka delar av byggnaden som inte får ändras och vad som skall gälla för underhållet. Byggnadsminne kan den byggnad bli som enligt 3 kap 1 Lag om kulturminnen m m "är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde. Lagen ger rätt till viss ersättning enligt 3 kap 10 om byggnadsminnesförklaringen innebär att pågående användning avsevärt försvåras. Vem som helst kan hos länsstyrelsen väcka fråga om byggnadsminnesförklaring av en byggnad. Endast en byggnad är i Lycksele kommun idag skyddad som byggnadsminne - Gamla folkskolehuset i Lycksele centrum från Tingshuset i Lycksele, som brann ner 2004, var av riksantikvarieämbetet föreslaget som byggnadsminnesmärke. Statliga kyrkobyggnader i Lycksele kommun 2010 är: Lycksele kyrka Margaretakyrkan på Gammplatsen Kristinebergs kyrka Björksele kyrka Örträsk kyrka Vänjaurbäcks kapell. Begravningsplatser betraktas också som kulturmiljöer och skyddas genom begravningskungörelsen (1963). Utvidgning och väsentlig ändring av området eller av byggnad på området skall prövas av länsstyrelsen. Begravningsplatserna i länet är inventerade från kulturhistorisk 18

19 synpunkt. I Lycksele kommun är naturligtvis kyrkogårdarna kring de äldsta kyrkorna i Örträsk och Lycksele av särskilt intresse. Fasta fornlämningar kända såväl som okända är fridlysta enligt lag om kulturminnen m m. Det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning". Fornlämningarna förtecknas efter inventering av riksantikvarieämbetet i landets fornlämningsregister. Kopia av registret finns hos länsstyrelsen och länsmuseet. De vanligast förekommande fornlämningstyperna i Lycksele är forntida fångstboplatser, fångstgropsystem samt övergivna husgrunder och lappvallar. För att få fornlämningsstatus bör kulturminnet i de flesta fall ha en ålder av minst 100 år. Fornlämningen kan fastställas genom lantmäteriförrättning. I Lycksele kommun är endast fornlämningsområdet på Gammplatsen, med lämningar efter den första kyrko- och marknadsplatsen i Lappmarken, avgränsad på detta sätt. Planering av bebyggelse, vägar, hyggesplöjning och viss annan exploatering granskas av länsstyrelsen med avseende på förekomst av fasta fornlämningar. Vill någon rubba, förändra eller borttaga fast fornlämning skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen (2 kap 12 ). Till länsstyrelsens tillstånd brukar höra ett villkor att fornlämningen först dokumenteras genom arkeologisk undersökning. Den som utför ett arbetsföretag som berör fast fornlämning svarar för kostnaden för åtgärder enligt 2 kap 13. Företagaren svara dock inte för kostnaden enligt vissa förutsättningar som redovisas i 2 kap 14. Riksintressen. Riksintressanta kulturmiljöer redovisade i kommunens översiktsplan är Vindelälven, Pausele-Pauliden, Örträsk och Stöttingfjället. Stöttingfjället innehåller bebyggelsehistoriskt intressanta byar såsom Bjurträsk-Söderby, där Bjurträsk insynades som nybygge Fäbodliden, som utvecklats ur ett fäbodställe och insynat som nybygge Vägsele exemplifierar det äldsta skedet i kolonisationen av Lycksele lappmark. I området kring Vägsele finns spår av såväl fångstkultur som den tidiga nybyggarkolonisationen. Kommunen Planlagstiftningen I första hand är det kommunen som har ansvaret för ärenden enligt Miljöbalken (MB) och plan och bygglagen (PBL) Den planmässiga prövning som görs av nytillkommande byggnaders placering och utformning ger kommunen möjlighet att ta hänsyn till kulturminnesvården. Detsamma gäller bygglovprövningen. I PBL:s grundläggande regler för planläggning anges bl a att särskilda kultur- och skönhetsvärden om möjligt bör bevaras. Kulturhistoriska inventeringar av olika slag och detaljeringsgrad utförs allt oftare som en självklar del av planarbetet. Kommunens uppfattning i bevarandefrågor kommer till uttryck i områdesbestämmelser och detaljplaner. Översiktsplan Varje kommun gör en kommuntäckande översiktsplan. Den ger vägledning om användningen av mark- och vattenområden i kommunen. Översiktsplanen redovisar bland annat vilka kulturhistoriska värden som finns i kommunen och hur man avser skydda dessa värden. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer kan skyddas genom detaljplan eller områdesbestämmelser. 19

20 Detaljplan Markens och vattnets användning, ny bebyggelse samt bevarande eller förändring av befintlig bebyggelse kan prövas genom detaljplanering. Rättigheter och skyldigheter för markägare klarläggs i en sådan process. Noggranna avvägningar ska göras mellan olika allmänna och enskilda intressen. I en detaljplan finns det flera olika möjligheter att säkerställa kulturmiljövårdens intressen. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser används bland annat för att fullfölja syftet med översiktsplanen och kan exempelvis reglera bebyggelsens egenskaper och därigenom säkerställa en önskad utveckling eller bevarande av bebyggelsen inom ett begränsat område. En skillnad mot detaljplan är att områdesbestämmelserna är mer allmänt hållna och reglerar flera fastigheter med samma bestämmelser istället för att gå in i detaljer för var och en av de fastigheter som berörs. Bygglov Vid kommunens bygglovprövning ska hänsyn tas till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden. Kommunens byggnadsnämnd har stora möjligheter att i bygglovprocessen styra byggandet i en önskad riktning, till exempel genom rådgivning om god byggnadskultur. Kommunen kan besluta att utökad bygglovplikt ska gälla inom en värdefull miljö. Det kan innebära att bygglov även krävs för att utföra underhållsåtgärder, färga om en byggnad sådana åtgärder som normalt inte kräver bygglov. FAKTORER SOM PÅVERKAR BEVARANDE AV KULTURMILJÖER Det finns många orsaker till att våra kulturmiljöer försvinner eller får ett intrång från nya verksamheter som påverkar en miljö eller objekt. Nedan nämns några sådana. Vård och värn inför framtiden. För att kulturmiljöerna ska behålla sitt kulturhistoriska värde i framtiden krävs ett medvetet arbete gällande korrekt underhåll, som skapar förutsättningar för ett långsiktigt bevarande. Vid underhåll eller vid andra typer av ingrepp i kulturmiljöer bör fokus ligga på att bevara miljöerna så intakta som möjligt. Den säkraste garantin för en byggnads fortbestånd är att den används och "gör rätt för sig". Husets användning måste motivera en upprustning, men det är också viktigt att hitta ett ändamål som inte kräver för stora ingrepp i det gamla huset. Vid större ingrepp eller vid nybyggen ska varsamhet mot kulturmiljön iakttas så att dess karaktär bevaras i så hög grad som möjligt. Vad som kan betraktas som negativ påverkan bedöms från fall till fall. I hela landet har alltför ofta under de senast årtiondena ombyggnad av gamla hus skett utan hänsyn till byggnadernas karaktär. Man har rensat bort detaljer i exteriören, bytt fasadmaterial och fönster, spikat masonite över spegeldörrar osv. Äldre byggnader med bevarad tidsprägel har blivit allt sällsyntare. Därför går man numera betydligt varsammare fram vid ombyggnad, renovering och underhåll, så att de åtgärder man gör inte förvanskar byggnaden. För enskilda husägare finns möjlighet att via länsstyrelsen söka medel för renovering och skötsel av kulturhistoriska miljöer. Detaljer finns åtkomliga på länsstyrelsens hemsida. Även Hålla hus erbjuder via skrift och webbplats kostnadsfri information rörande kulturminnesvård i allmänhet och byggnadsvård i synnerhet. Småskrifter och informationsblad kan rekvireras kostnadsfritt från Skogsmuseet eller laddas ner från hemsidan 20

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Texter, fakta och fotografier Bilder framsida

Texter, fakta och fotografier Bilder framsida Kulturmiljöstrategi Texter, fakta och fotografier Magnus Andersson, Iréne Gustafson, Skogsmuseet i Lycksele AB samt Elisabet Alndersson, Mariana Mattsson, Reginald Scholz. Vissa avsnitt är delvis hämtade

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Börjelsbyn Kalix kommun, Norrbottens län November 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

KULTURHISTORISKT INTRESSANTA BEBYGGELSEMILJÖER

KULTURHISTORISKT INTRESSANTA BEBYGGELSEMILJÖER Bilaga B KULTURHISTORISKT INTRESSANTA BEBYGGELSEMILJÖER Här redovisas ett antal kulturhistoriskt intressanta bybyggelsemiljöer och enstaka objekt som resultat från länsmuseets inventering. Inventering

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård på drängstugan och ladugårdslängan Rismyrliden 1:2, Skellefteå kommun Västerbottens län

Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård på drängstugan och ladugårdslängan Rismyrliden 1:2, Skellefteå kommun Västerbottens län Ske mus dnr 114/2007 Lst dnr 434-1835-2007 Byggnadsantikvarisk slutrapport Byggnadsvård på drängstugan och ladugårdslängan Rismyrliden 1:2, Skellefteå kommun Västerbottens län Skellefteå museum 2008 Pernilla

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

FORNTIDEN HUR KAN MAN VETA NÅGOT OM FORNTIDEN?

FORNTIDEN HUR KAN MAN VETA NÅGOT OM FORNTIDEN? FORNTIDEN Västerbotten är ett stort län som sträcker sig från kust till fjäll. 9 000 år har gått sedan den senaste inlandsisen försvann härifrån. Det är en lång tid och mycket har hänt sedan dess. Under

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Turiststationen i Jävre

Turiststationen i Jävre Turiststationen i Jävre Beslut om byggnadsminne 2003-06-06 Jävre turiststation, ritad av arkitekten Gunnar Lehtipalo, består av ett liggande rätblock som vilar på ett fundament av en stor valvbåge i betong.

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010 5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Kulturmiljön värden att slå vakt om

Kulturmiljön värden att slå vakt om Kulturmiljön värden att slå vakt om Skydd för värdefull bebyggelse I dagligt tal används ofta begreppen K-märkt eller kulturminnesmärkt om skydd av värdefull bebyggelse. I början av 1900-talet kunde hus

Läs mer

Inledning 7 Ale tre landskapstyper och fem socknar 13 Naturlandskapet 21 Vår tidiga historia 27 Jord och skog ett rikt odlingslandskap 51 Kyrkan en tusenårig kulturbärare 77 Det offentliga skolor, sjukvård

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Lundby 333, boplatslämningar

Lundby 333, boplatslämningar boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling Antagen av: SAMBN 2014-05-21, 65 Laga Kraft: 2014-06-12 Genomförandetiden slutar: 2019-06-12 SAMBN arkiv nr: 301 Detaljplan för Qvirites 5 och 6 inom stadsdelen Gamla Staden i Ystad Ystads kommun, Skåne

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5 Kalender 2015 Funderar du på att renovera? Sätt dig in i hur ditt hus fungerar; var försiktig med att blanda nya och gamla konstruktioner. Nya och gamla material och tekniker fungerar på olika sätt. Lita

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer