LOBÖLEMÅL - mitt första språk

Transkript

1 LOBÖLEMÅL - mitt första språk Nästan 1200 ord och uttryck från Loböle, Stöde, Medelpad. Samlade och nedtecknade av Doris Molin, född Johansson 1931 på Friskänget Sammanställt och redigerat av Pelle Molin

2 FÖRORD Som en ensam ängsgentiana som sätter sina sista frön på ett igenväxande gårdstun någonstans vid ett bortglömt torp, lika tynande är tillvaron för det språk som fötts ur samma steniga jord. Det är inte möjligt att bevara en utrotningshotad växt- eller djurart genom att stänga in de sista exemplaren i en bur. Precis lika omöjligt är det att bevara en dialekt genom att "stänga in" fragment av den i ett litet häfte som detta. Liksom ett djur eller en växt kräver ett språk eller en dialekt sin miljö för att överleva. Denna lista, med nästan tolv hundra ord och uttryck från abôrr till öxna, visar att språket speglar den miljö det kommer ifrån. Den värld som växer fram med orden är en bild av ett jordnära självhushåll i en svunnen tid. Många av orden i listan är hämtade ur ladugården, ur åkerjorden, ur skogsdunklet och ur hushållets vedermödor. Flera redskap, göromål och företeelser kommer de flesta av oss i dag inte i kontakt med om vi ens vet vad de är. Ett språk eller en dialekt är så mycket mer än de ord det byggs upp av. En minst lika stor del av språkets själ finns i melodin, i den grammatiska uppbyggnaden och de små detaljer som bara lever när språket används dagligen. Därför är stora delar av denna dialekt, liksom de flesta andra, dömd att försvinna ur språket. Sorgligt? Ja, kanske. Men samtidigt ofrånkomligt då vi valt att leva våra liv på helt andra sätt. Trots allt hittar man fortfarande fragment av dialekt i ord, uttryck och givetvis som klangbild i större regionala dialekter. Syftet med denna sammanställning är alltså inte att försöka bevara och föra vidare en hel dialekt, utan att göra en personlig dokumentation av ett språk som talades för bara fyrtio-femtio år sedan, men som i dag bara minns av ett litet fåtal. Min mor, som är en av dessa minnesbärare, har under många år nedtecknat ord och uttryck hon kunnat dra sig till minnes ur sitt första språk - Lobölemålet. Sammanställningen har också ett klart värde som kuriosum. Här kan man finna flera ord och uttryck att ta till sig, eller vag sägs om bärmficke, jolbanne, ratskaft, pisskälker, kvälläppa och omagadöme!? Pelle Molin i mars

3 För länje säen... Bärfot på förste barfläckan Vårhacka å motve Börje skola, sette still å vära tyst Äta masäck i avklädningsrômme Söndasskola, julfest å pastor Nahlbom på kapelle Höre på Barnens brevlåda när tant Augusta Läre se mjölke Kraka på skogen Ljummen tå koskälla Lukten tå sörpa Försöke läre se kale å spinne Flöse vispris å lete vier Brätte skina över spisstånga Ligge i kökssoffa på halmmadrassen - nystoppe heller nerlega "Gud som haver..." Ibland känns`e som nysst nu... Doris 2

4 Några uttalsregler mm: á : öppet men långt A l : tjockt L ô : öppen vokal mellan U, Å och Ö : betonad stavelse henne - a, na t.ex. lär a - lär henne, ge na - ge henne honom - n, en t.ex. lär n - lär honom, släpp en - släpp honom A abôrr, abôrrer, abôrn, abôrran - abborre, abborrar, abborren, abborrarna zool. Perca fluviatilis áen väg - andra gången, om igen aftval - afton- / kvällsvard (i) aftes(t) - i går afton, kväll ágas - ha besvär, göra sig bekymmer för något, oroas ágasamt - ansvarsfullt ágig - avig a huvvan framstupa a nyest på nytt al - årder, kupplog ála ôpp - föda upp álbrôdd - åbrodd bot. Artemicia abrotanum ale (pärlanne) - kupa (potatislandet) álesvorna - man sparar t.ex. frö, lök, potatis, en kalv så en sort inte ska dö ut alj, aljoxe - älg, älgtjur zool. Alces alces álmicke el. álmitschje - mjölkört bot. Epilobium angustifolium ampen - ivrig ampes - ha besvär anne - annat, andra (saker) annelundare - annorlunda annevar - var annan ansikte - panna ansôles - bakvänd äv. motsols antimen - den bråda tiden under slåttern se äv. slôttanstin antômt - bråttom arder (-rd som i ord) - al bot. Alnus spp. árn tôcke - så pass artan - arton ártanbäling - avlägsen släkting asben - kvinna som det inte är någon ordning på assent - ingenting axelbol - 'besparing' t.ex. axelok på tröja axôl - tvärslå på kälke och skaklar B bagle - prata 'tok' báka, bákaför - bakom baklia norrsluttningen ballágas - prata överdrivet bekymrat el. ängsligt balje ti se / me - dricka fort och mycket gäller allt flytande balke åv - avdela ett utrymme batskiva första (el sista) skivan på limpa potatis, en kalv så en sort inte ska dö ut bann - 1. kärve 2. en kärve binds ihop med ett halmbann el. vidjebann bar - granris, barr barnåler - barr bar-ros - granris framför bron bedonelig - man ser bedonelig ut om man är konstigt och/el. slarvigt klädd begorde ( j-ljud) - begärde beka hop - klibba ihop belen - tålamod bestå - bjuda bettne - kall potatis som smakar illa har bettne bie - om man äter stadigt bie man länge binne - nålbinda bitte - tidigt björna - infordra, kräva betalning av 3

5 skuldsatt person blaggarn - hemvävt tyg m. ylleinslag och bomullsvarp (?) t.ex. blaggarnsblus blanke putsa blekfis blek, ljushyllt person blinne igen t.ex. röre ha blinne igen - det har blivit stopp i röret blistre ( verb) - vissla blônn - blund blônne - blunda blåknut - hårdknut blåmjôlk - skummjölk blåning - blåmärke blåräfs - efterräfsning blåskor - stormhatt bot. Aconitum lycotonum blåsse (subst.) - blåsa bläckte - vifta bläka - märka ett träd med yxhugg i barken bläma - blixtra boan - fäbodarna boföre - flytta till fäbodarna bol - bord bolbänk - skåpsäng som använs som bord (fållbänk?) bolsättning - en omgång mat- el. kaffegäster bô, tröjbô, skjortbô - tröja el. skjorta förutom ärmarna bô - bud bôa - bjuda bôl - brunst hos sugga jfr. bresma bôle - börda, famn t.ex. vebôle, höbôle bônk - stor träbalja för klädtvätt bônnen vanter - nålbundna vantar bôra - borra bôrde - böld bôrge - 1. gå i borgen 2. handla på kredit bôrning - varigt sår bôrstnellik - borstnejlika bot. Dianthus barbatus bôsa - strö halm e.dyl. under husdjuren bôse - 1. hönsrede 2. slarvigt bäddad säng bôtten - övervåning på tvåvåningshus bra nog - tillräckligt bravére - skryta vitt och brett bree - hö utbrett till torkning breddmä (öppet ä) - bredvid bresa - hålla benen brett isär se äv. gresa, gräsa bresma - brunst hos get t.ex. geta ä bresma jfr. bôl brokskit - röllika bot. Achillea millefolium brôka - bryta, bända brômstin - den tid på sommaren då det är som mest stickande insekter, se äv. åt brônabröst - halsbränna brônnbär - hallon bot. Rubus idaeus brôssle - köra fram timmer till väg bruse - bagge bryckstuga - bryggstuga, bagarstuga äv. sommarstuga på gården bräste - sprätta upp sömmar brätte se - att sträcka sig överdrivet, blåsa upp sig brömal - ovälkommen insekt i brödskåpet, trol. pälsänger zool. Attagenus pellio bröstkannhämtar - mindre mjölkkruka med avsmalnad hals (kanna = äldre volymenhet) bröten - man blir bröten av hårt, ovant arbete bulko - gallko (steril ko) bussaron - bussarong (mansblus) byggning - mangårdsbyggnad bårn - barn bårne - föda barn bårnet el. bårnig - gravid båsla - vägg, avbalkning, mellan bås i ladugård båssmansvärme - åkarbrasa båtlänning - båtplats vid sjön bäle å grine - storgråta bänn, bänt - krånglig, krångligt el. omöjlig se äv. vrång bära (öppet ä) - bara, endast bäran - nystan som används vid trolldom 4

6 bärkuse - bärfis zool. fam. Pentatomidae brämficke innerficka bärmos osötad lingonsylt bärmskinn - förkläde av skinn bärseskôst - (barnsängs-) mat till nybliven moder t.ex. fruktsoppa bäsan - kobindsle av järn bäse - 'binda fast' korna bätta ôpp dela i bitar bättjen - bäcken bögel - buckla böglig - bucklig böle - råma el. gråta starkt och ljudligt böxluke - gylf C cidere - förlora pengar genom växlar el. dåliga affärer D dálapôjker - fem dammesjan - plåtdunk dan i änne - hela dage n darde (subst.) - liten dal, sänka den / di, dett, denne - din, ditt, dina dittan - dit, ditåt divle - tvista, käbbla djyp - djup donge - 1. strö och avföring från djur 2. skräp i och utanför vedbod dôbbe - flöte för nät o.dyl. dôg - duger dôgg - dagg dôggfälle - tidpunkt när daggen faller dôglig - könsmogen ungtjur är dôglig dôka - slå hårt dômling - dymling (rund pinne av trä som håller timret på plats mellan knutarna i timmervägg) dômpen - är man om man känner sig lite krasslig se äv. dôrsk och dôven dôppkôpp - kaffe med mycket bröd dôrme åv - svimma dôrre - vibrera öring bot. Achimenes spp. dôrsk - inte riktigt kry se äv. dôven och dômpen dôven - är man om man känner sig lite krasslig se äv. dômpen och dôrsk dra tell, dree - resa sin väg, reste sin väg drangne - söm med för liten sömsmån kan drangne (spricka upp) dreen - dragen dremne - smälta drôckne - drunkna drol - stenigt område drôsa - korn och agnar tillsammans drôsa omkull - ramla drôvling - stor spik dryp (verb) - droppar drög - hästkälke för stentransport dysia - skräphögen däen - därifrån däg - 1. deg 2. dig dänge - el dänje slå t.ex. ge honom stryk dännan - där därre - darra däven fuktig döppning - kaffebröd dörgåtte - dörrkarm E e hänne - det här en hänn - den här e hännan - dom här e dänne - det där en dänn - den där e dännan - dom där elack - 1. arg 2. illasmakande ele - elda eltänne - det man startar elden med t.ex. näver, stickor enare - t.ex. na store enare, na tjurige enare enkôm - snäll enkômt - särskilt ensettar - hästsläde för en person 5

7 erhindre erinrade exmere nedlåta etterpôsa person med kort stubin eve - nyfiket frågande exere exercera, göra värnplikt exter till sig F faler - fotspår fáles - färdas falig - färdig falit - oförmögen, ofärdig falit - färdigt (hä) falls för me - (det) kom för mig falls på me - gav sig på mig (bokstavligt/verbalt) fatt - steg fella - för någonting t.ex. Va halô gjort fella? femtan - femton ferre på - gå från det ena till det andra utan att uträtta så mycket fes åft - upphörde lite snöpligt, rann ut i sanden fettisda(g)slapper - utklädda ungdomar och barn som gick omkring och 'tiggde' på fettisdagskvällen fjaling - fjärding fjortan - fjorton fjär - fjäder flasa - brinner häftigt flathanna - handflatan flatpupper - misslyckade hastbullar flen - kal fli ner se - smutsa ner sig äv. nerflidd, flitt flister - mjäll flohaga - gärdsgård/stängsel som går ut i vattnet vid strand floker - strätta och björnloka bot. Angelica sylvestris och Haracleum sphondilium flurig - 1. rufsig 2. vädret är flurit när det är blåst, snö i luften och kyligt fly - man är fly om man arbetar snabbt fläsksval - fläsksvål flätte (subst. och verb) - fläta flöse - skala björkris t.ex. till vispar flöte tå - skumma av gräddfällen från mjölken flöter - grädde fnôka, fnôka på - böka i jorden om djur t.ex. grävling fnôrr - irriterad fnöse - frysa for - 1. kreatursfoder, 2. fodertyg fothus - plats för fötterna under täcket i sängens fotända fotlänn (öppet ä) - område där man vänder vid plöjning fôla - föl, föla fôlje följa fôlje ti vägs följa med en bit på vägen fôlktrå (adj.) - är djur som gärna tyr sig till människor fôllen - kon är fôllen när senorna vid dess svansfäste 'sjunker' i samband med tiden för kalvning fôrke - förmana fôrrklä - förkläde framlag - något som ligger framme ligger i framlag frodig - om mogen, mullig kvinna frô - träd med god växtkraft t.ex. frôgran, frôtall frö se - förfrysa fräss - hankatt fräte - husdjur som är till besvär äv. om människor frö se - förfrysa sig frödde me - förfrös mig frön - sur, snäsig, irriterad frönt - skört fuckter - åthävor fåhäv - dum, handfallen, ej tilltagsen fårgråt - vit-gul 'klump' i ögonvrån fårknän - grov hud på armbågar el. knän fäger - vacker fäle (öppet ä) - väldigt fäll - faller t.ex. Akta så nt du fäll (de)! 6

8 Fälls för me ôm hä fälls för me, om jag får lust fäjen - glad fälle (verb) - fålla fämme - göra ett höfång med räfsa fässler - axelremmar på ryggsäck el. kont fäx - ladugård fäxbotten - ladugårdsvind fäxsvala - ladugårdssvale före - farit förfot - strumpfot förutom hälen förgångs - (i) förväg förhagar - förhinder förige - förra, den tidigare före, förit - ostädat t.ex. Va förit! el. Töcke före! förlåt(an) - förhänge i hyttsäng förslager - idéer (används mest när man saknar idéer) t.ex. Du hal då ine förslager förtene (verb) - förtenna förtenar - person som förtennar saker förvecka - förra veckan föskig - murken G gagnsoxe - avelstjur gammeljäntknut - felknuten rosett garna - gälarna hos fisk gedde (j-ljud) - gav gegle (j-ljud) - tuvtåtel bot. Deschampsia cespitosa ge höckt - förödmjuka sig gel (j-ljud) - fiskrens gele (j-ljud) - rensa strömming se äv. jele gereg (j-ljud) - arbetsvillig och lite girig gesvint (j-ljud) - lättvindigt getingdille - getingbo gett (j-ljud) - måste (futurum) gatt (g-ljud) - måste (imperfekt) getta (j-ljud) - vara tvungen gôtta - varit tvungen glissegomias - enfaldigt flinande person föderå - födorådsförmåner som de som avhändat sig jordbruket hade t.ex. föderåsstuga fögan - nästan följe ti vägs (kort ä) - följa en bit på vägen fördan - förrgår fördömdad - arg glistre - gnistrar, det glistre när järnmed går på sten glôpa - ha uppstötningar glôtter, glôttermjölk - klumpad mjölk, skuren el. sur glä glad gläfsträ - träsked glöhyppe - halvtunn mjukkaka som bakas efter tunnbrödsbak gnuggbräde - tvättbräda goaktig - givmild govär - töväder gôfte (verb) - fläkta gôr - mycket t.ex. gôr-rolit gôrglomme - segt upphostat slem gôrkoe - grankåda olämplig att tugga jfr. gullknöp grassere - leka våldsamt gres - gles gresa, gräsa - hålla benen brett isär se äv. bresa gresst - gles, otät t.ex. Bônken ha vôrte gresst! grestkalsonger - byxlinning med två ben och öppen gren grine tell se - göra grimaser gro - läka om sår grom - kaffesump grômse - fundera grônn - 1. grund 2. lite 'dum' om person gräddfäll - grädde som flutit upp och lagt sig ovanpå mjölken gräddsnäcke - gräddkanna gräkam - redkam, redskap som används i stället för att man förskedar en väv gränt om (öppet ä) - vara rädd om, tycka 7

9 om gröhull - läkkött gröne - milt kraftuttryck t.ex. Fy gröne! Grönes onge! el. Nu gröne mäg! gröttôre - grötvisp av talltopp gubbe - hässjestolpe med fem pinnar gubbskägg - (krusbladig) munkrenfana bot. Chrysantemum (Tanacetum) vulgare 'crispum' guck - klick gucker på plåten - hastbullar gullhöne - nyckelpiga gullknöp - grankåda som är fin att tugga jfr. gôrkoe guschlan - gudslån (något gott och bra) gära åv mä se (j-ljud) - ta livet av sig gäste (j-ljud) - bli bjuden på mat och/el. gök (g-ljud) - gök H hacke pärer - ta upp potatis med pärgräv hackho - trälåda, trätråg att göra salat i hackkniv - kniv, hacka för beredning av salat hackslôtt - naturlig ängsmark som slås hackspik - hackspett, zool. fam. Picidae hagre - havre hale - 1. att inte frysa 2. att inte bli halet ôtt de - lagom åt dig halvsôla - sätta nya halvsulor på skor halvsôler - halvsulor halvväxting - tonårspojke hamle - famla hampe, hampe se - lämpa, råkade bli t.ex. Hä hampe se så... hannärj - klåfingrig hardda - helgdag harddaskläar - helgdagskläder hart - strax innan hárt - halt hatre tell se - snygga upp sig hessas - tro sig kunna trots att man inte hetnät - brännässla bot. Urtica spp. gå gålmilla - gå från en gård till en annan gå gålänne - gå till varje hus gålsop - person som går mellan gårdar med skvaller gått a gåle - gett sig iväg äv. långt a gåle - långt härifrån gå utpå - gå på friarstråt gäckes (j-ljud) - låtsas vara något man inte är, härma någons lyte gängler (j-ljud) - styltor gära (j-ljud, verb el. subst.) - 1. arbete, sysselsättning 2. göra gära mä (j-ljud) - göra av med hire - ila invärtes t.ex. vid höjdkänsla dryck hittan - hit, hitåt hjalp - hjälp hjalprå - utväg hôcke som hôgas - vilket som önskas, vilket som helst hôcken - vilken hôga på - tycker om, om mat hôgas - våga t.ex. gå ut i mörkret el. vara ensam hôgfälls, hôgfälldes - tycker, tyckte om med lie hôgster - hygge hôje - ropa hôlje - hölja djupare parti el. grop i bäck hungrig t.ex. Ät så du hale! jfr. uthärda hôlle fram - att lyfta litet barn när han/hon skall tömma avföringen t.ex. Pôjken ä dassnödig, du gett hôlle fram'en hômmelstör - 1. humlestång 2. lång gänglig karl hôrre därom va - hur det nu än är hôrvel - örfil hoven (ôm) droven - huller om buller hu - hon hucklan - huk t.ex. Sette på hucklan huga - förstärkningsord t.ex. Nämen huga...! husberjere - t.ex. Nu kan ja nt riktigt husbejere kan nan fler - Nu finns det inte plats för fler huskes - rysa 8

10 husnávar - stor borr huve se - t.ex. en bräda har huve se om den har slagit sig och blivit vind huvvetokig - är man när väderstrecken inte stämmer (i huvudet alltså) hynne - hynda hyttsäng - inbyggd våningssäng ev. m. förlåt hålbett - när lien inte 'biter' på gräset hålbrö - hårt bröd hållive - hård i magen hånke - träämbar (hink) hårkorg - fläta i spiral uppsatt i nacken hä (öppet ä) - det hä, hädde/hog, hätt - lägga, sätta, ställa, tömma, hänga t.ex. Va ska ja häv - bra hömô - skräp från hö (höboss), anvnds till sôrpa höskruck - stor spånkorg för hö som bäres på ryggen hässehunnan (öppet ä) - mildare kraftuttryck I i - ni, er t.ex. Nu ska i äta i mätt! i áen väg - för andra gången illemånes - illamående illgadd - odygdspåse, busfrö illgeten (j-ljud)- odygdig illhôga (verb el. adj.) - göra någon illsvien, bli illsvien - att få dåligt samvete, oroa sig illtegan - småvärk i t.ex. benen illvar - orolig, man anar oråd illvolen - retsam (?) Imber - Ingeborg impeters - löna sig införsel - myr-/torvjord som läggs i den tömda gödselstaden Ingre, Engre - Ingrid inmä (öppet ä) - intill J hä ne? häbber - härbre (gå) häen (öppet ä) - (gå) härifrån häggde - snåla, vara sparsam hännan, hänn - här hära - stagg (gräs) bot. Nardus stricta härms - ledsen, ångerfull härna - håret härve (subst.) - räfsa härvkam - höräfsa utom skaftet härvpinnämnar - ämnen till höräfspinnar häse (verb) - 1. andas tungt 2. hässja häsi, häsia (subst.) - hässja, hässjan jale - inägomark jalme - jama jamse - tugga på något segt jaschel - virke till skihaga (gärdesgård) jel - rens från fisk jele - rensa strömming jene - enris jepe - göra grimaser åt någon jera - potatis jera när den har besk eftersmak jolbanne - markytan jolbär - smultron joldreen - jorddragen (klena barn jorddrogs förr för att stärkas/bli friskare) avundsjuk jollägge - ge el. bli ett avundsjuk lieblad rätt vinkel mot marken genom att böja tången jônscht, i jônscht - för en längre el. kortare stund sedan jullre - ung. balansera jullrit - svårbalansetat, det är t.ex jullrit att gå på en stenig stig jummen - svagt ljud t.ex. kan man höra jummen av koskällor på långt avstånd jur juver Jussom - liksom jäckes - se gäckes jänne - stängd (hä) jänn - stäng! jänte - idissla jära mä - göra av med 9

11 jära nog - nätt och jämnt jäte - valla t.ex. jäte korna K kak(e)pick - brödnagg kakelhamse (subst.) - misslyckad mjukkaka kále - karda ull káler - kardor kallestege - snårvinda bot. Calystegia sepium kallsten - när kallsten fallit vid speciella datum under hösten sägs vattnet bli kallare och olämpligt att bada i kalvdrecke - 1. diskvatten, matavfall och mjölk att mata kalvar med 2. kaffe med mycket grädde el. mjölk kissle - kittla kitte - kätte (avdelning i ladugård el. källare) kjochler - kjolar klatre - krångla kleme - breda smör på bröd kleme spisen - laga vedspis med lera klingerlett - rund, trind ansiktsform klita - krita i pulverform klite - 'måla' med krita och vatten klôckne ur - tappa andan, svimma klômsen (adj.) - blir man när man klonke - gör det i delvis fylld flaska som skakas klônn - klump klônne - välja något genom att slå på 'rätt' hand dvs. den med en sten, avbruten klôta - kladda kluter - tygblöjor klyft - linberedningsredskap klype - klädnypa klå, klådde - klia, kliade klåen - 1. eksem 2. mildare kraftuttryck kläar, kläan - kläder, kläderna kläm - kram t.ex. gokläm klöverdupp - klöverblomma bot. Trifolium spp. kantor - utrymme under trappa e.dyl. karyscha - gummi kasa - gödselstaden kása - schasa t.ex. Kasa bort katta tå bole! kejsarkroner - brandlilja, brandgul lilja bot. Lilium bulbiferum Kerste - Kristina kesen (tj-ljud) - löpmagen hos kalv kesfil (tj-ljud) - maträtt av mjölk och löpe keslöge (tj-ljud) - ostlöpe kimne ti (tj-ljud) - ett fönster har kimne ti om det har svällt så det är svårt att öppna kinnben - kind kippe (tj-ljud) - för stora skor kippe kippskodd (tj-ljud) - iförd skor men inte strumpor kno - träknopp som handtag och att stänga med knoster - stor slägga knôpa på - hålla på med 'småskaligt' arbete i maklig takt knôppe - litet garnnystan knôppnåler - knappnålar knôpptjalke - dragkälke med stolpar och handtag baktill knul - knöl knärle se - tvinna ihop sig t.ex. fryser/frusit trån/snöret om knärle händerna se knärodd (adj.)- svårrodd om eka (man slår årorna i knäna ideligen) knös - kulle kokning - barnsängskost kolig tändsticka - annorlunda, e.dyl. i speciell om person kongero - spindel, se äv. pôsakongero kôddvar - örngott kôlhärke - kolmileredskap, kratta med långa pinnar kôllrig - tokig kônt - kont av spån el. näver som bäres på ryggen kôntor - utrymme under trappa e.dyl. kôppe - åderlåta kôrre - spinner (om katt) 10

12 kôschen - småfrusen kôta - snickra med kniv, tälja krag - båge med säckväv på lieorv, används när säd skärs krak, kraka - kreatur, kreaturen krasa se harkla sig kreste krysta krômlig - ha svårt med motoriken, fumlig krälle (pres.), krall/krällde (imp.) - insekters och spindlars sätt att gå kryggårn - köksträdgårdslandet se äv. kåljala kryper - mandelpotatis krölig - långsam, fumlig kuckle - utföra övernaturliga handlingar i läkekonst, se försvunna saker m.m. kuckelgubbe - den som bedriver kuckel kuckerälla - sädesärla kullre - rulla kuvig, kuvryggig - kutryggig kvaler - ärmlinningar, manschetter kärig (k-ljud, öppet ä) - högfärdig, mallig käring- A-formad ställning för fem käringfis - röksvamp käringskvaller - toppklocka bot. Campanula glomerata kärnflöter - sur grädde att kärna till smör käse (tj-ljud) - löpmage köke (k-ljud) - locka på korna köttkäckling (tj-ljud) - talgoxe zool. Parus major L lá - ta in höet lagränn - kräsen lalla - pungen lamä (öppet ä) - tillsammans med lannlöst - när smältvatten gjort att sjöis flyter fritt utan fäste till land är det lanlöst latskiva första el. sista skivan på limpa láva - rabatt, trädgårdssäng kvamne - kvävas kvese - liten blemma/finne kvä - något att laga hål med som man får genom att tända på näver, blåsa ut och tugga det brända (tillsammans med aska?) en stund kväfft - ånga kväfftventil - ångventil kvälläppe - fladdermus zool. fam. Vespertilionidae se äv. nattbläkta kväv i bröste - är man vid förkylning och astma kåle - skära blasten av rotfrukter kåljala - köksträdgårdslandet se äv. kryggårn kångler - klasar t.ex. lingonkångler kåtkant sista eller första skivan på limpa kårer - avfall när man täljer m. kniv el. yxa kägler - kottar kära (k-ljud, öppet ä) - röra om, peta laxdupper - smörbollar bot. Trollius europaeus hässjestänger le - öppning i gärdesgård som stängs med stänger libröten - ofärdig efter lieslåtterpremiären ligge på aga det får man göra om man ska stiga upp tidigt och saknar väckarklocka likt vära (öppet ä) - ex. kom då i tycke likt vära - kom när det passar linärle - sädesärla zool. Motacilla alba li-tôgan - metallhållare för lien på orvet, liering lillko - kokalv lillrese - missfall lillskuss - herdestund lillsyte - spädbarn lingebär - lingon bot. Vaccinium vitis-idaea lipp läpp listôbb stubb på åker och läggde lir - lider t.ex. stall-lir, velir livpärer sättpotatis 11

13 lisamme bårn barn som tidigt börjat krypa, gå, prata och bli torra lo, lon - loge, logen lok - pöl lotjyran uppe på åsarna i loge lôen - luden lôgg - lugg på tyg lônne - köra fram timmer till basväg lônte på - tända på lôrke - mössa lôrvig - luden lôsa - lossna lôske - söka löss och gnetter i håret på någon lôta - tappa hår luka - lucka lure in - linda in, slå in paket lus - häftstift ly - lyssna aktivt efter t.ex. koskällans ljud lyfte, löfte - lyfta, lyfte lyttje, lycke - ögla låge - låga (kullfallet, ruttnande träd) långrep - 'tåg' av hopsatta sparkstöttingar långremman - de två 'stagen' som bär upp sitsen som går från stanna till medarna längst fram. låppli, lappli - låt bli! lårsläppa - åkomma (men vilken?) lägdlapp liten slåttewall läggde - lägda, odlad vall lägge på - föda upp t.ex. Bli re e lillko ska vi lägge på na lämpan - ordning t.ex. Inge lämpan på n! lännan låren länn löst är det när isen smält invid stranden lärinne - 1. lärarinna 2. träd med två toppar lätt (öppet ä) - låt t.ex. lätt e vära lättstå se (öppet ä) - tillstå lög - ljög lönndynje - fisa tyst (men ändå märkbart...) löse - släppa ut korna för första gången på försommaren löse böxan - gå på avträdet (dass), om män löslive - lös i magen löta - ligger i skogen strax utanför hagen M magahov - saknas om man äter alldeles för mycket. se äv. rômpdrag 1. magne (verb) - magra malkuse - fläskänger zool. Dermestes lardarius malle, mallgräs - svinmålla mfl. mållor bot. Chenopodium spp. massäck - matsäck massäckskläe - fyrkantigt tygstycke i vilket man knyter in matsäcken matle utan aptit matfrå - matfrisk meja - midja, midjan men/mi, mett, menne - min, mitt, mina menför(d) - handikappad merige resten meer (plur.) medar messbytt - besviken Metsjel - Mikael, Mickel mitt i spit - säga el. utföra något 'på jäkelskap', beräknande, ironiserande mjälte - mjölke hos fisk mjöla - mjäla; finkornig minerogen jordart mjöldômt - liten mjölmängd (en näve?) momma - mormor motto - maträtt med mycket kornmjöl och lite vatten + salt, kokt till en grynig massa motve - trasiga nagelband motvär - motvind mô - boss (skräp av halm och hö) môka - köra ut gödsel môkansläa - dyngsläde môkrôm - ränna i ladugårdsgolvet môle - enbart äta t.ex. potatis el. bröd 12

14 (i) môra - (i) morgon môrabitte - i morgonbittida môran - morgonen (i) môrest - (i) morse môrn ti - behövligt môrrval - morgonvard, frukost môrt - 1. mörkt 2. mört zool. Rutilus rutilus môrtne - mörkna, skymma môsa - mossa mullval - sorkar i åkern, åkersork och trol. främst vattensork zool. Microtus agrestis och Arvicola terrestris munvika - mungipan mur-la - skydds- el. stödmur vid sidan om spis el. kakelugn murpanne - stor inmurad gryta i ladugården muskara - näbbmus zool. Sorex spp. mynne - ro 'baklänges', med aktern i färdriktningen myttje - mycket mä (öppet ä) - med mäbränt - vidbränt mäckerhara - pärluggla zool. Aegolius funereus (lätet; 'mäckre': po-po-opo-po-pa-pa) mäett (öppet ä) - ständigt, för jämnan mäg - mej mägde - pack mähä - oföretagsam person mälljer (öppet ä) - maljor, krokar på snörkängor etc. mälte - gro mälutten (öppet ä) - medlut, utförslut, utför mängte - knåda människans olikheter - 'randgräs' (form av rörflen) bot. Phalaris arudinacea var. nattbläkt - fladdermus zool. fam. Vespertilionidae se äv. kvälläppa nattådag - styvmorsviol bot. Viola tricolor navar - borr nera, neaför - nedanför nittan - nitton nittankôfsing - släkting på långt håll nola - norr om picta mär - märr mä-vär (öppet ä) - medvind möes - ha det slitsamt mödd - ha ett handikapp som minskar arbetsförmågan mör - myror möre - när det sticker i t.ex. benen vid avdomning mörtuve - myrstack möse - vassla möxe - när man måste försöka flera gånger när man t.ex. ska resa sig från låg stol N na (öppet a) - 1. något 2. henne nafs, e litte nafs - ett ögonblick nága rå - någon råd nágedere - några stycken nagelbiten - smärta i fingrarna efter nedkylning nagelto - en som vill känna och klämma på allt nagelfära - att klämma och känna på saker och ting nagerst, narst någonstans nage sa när något så när, ganska bra nágre - några nan - någon nansin - någonsin nanting - någonting naschan - någonting nátelig - små, liten nolavär - nordanvind nôa - att kröka udden på en islagen spik nôbb - nubb, liten spik nôbben i nöa - något för litet el. klent nôppe - plocka nôrsia - norrsidan nuvig - ko utan horn är nuvig nybôren - är en ko som nyligen kalvat (redskap 13

15 nyst nu - nyss nyten - hemlighetsfull (tystlåten) nytillvôrten - nyfödd nyvälle - återväxt på slagen vall nåk - klen, svag når - när nårig, nårit - när kläder är nötta så det nästan är hål är de nårig nåt - springa mellan bräder i t.ex. golv näms, nämmas - nänns när hos närigare - närmare nästôm - härnäst näv - näbb nöáling - något litet och ynkligt nögd - nöjd nör på - på norra delen, på norra sidan nöra - norr om növle - fingra, peta n dänn - den där n hän - den här O obelensam - när tålamodet tryter är man obelensam odrôcke - ej druckit oete - ej ätit ofálig - ofärdig, halt el. på annat sätt justerad oförhappanes, ohappenes - oväntat oförväranes - oavsiktligt ohamselit - stort, ohanterligt ohôgasam - mörkrädd ohovlit, ohôglit - förstärkningsord till stort, mycket ohyring - odygdspåse, busfrö etc. ohyring en odygdig pojke/ ngt kriminell yngling P pennfäktar - person som är väl bevandrad i skrivkonsten pes - penis hos t.ex. tjur (på) pickalôrven - onykter ole ôm förde på tal olåt - kritik el. att få bannor olämpan (subst.) - ngt. stort och otympligt omagadömme (öppet a) senil ombära - avvara onaskelit - snuskigt ormärle - ödla zool. fam. Lacertidae orne - bli unken (om säd) ottebär - odon bot. Vaccinium uliginosum ovislig - inte vid sina sinnens fulla bruk oväganes gå utan väg el. stig el. på oplogad väg. ovôlen - 1. ovôlen är korna sommartid när de inte går hem från skogen på kvällen 2. man är ovôlen om man är slarvig med t.ex. kläderna ovöre - när man inte har varit ännu ovörslit - ovarsamt oxpôsa - (större) tjurkalv oäven - t.ex. inte oäven, ganska bra Ô ôll - matt t.ex. ôll å dômpen ôllskuss - trött och slut en stund ômfärs - mötas el. fara förbi varandra utan att ses ômmafallt - besvärligt ôppdreen - uppdragen om klocka ôpplega - snö på träden ôppne(r) - upp och ner ôppstop - vatten på (sjö-) isen ôppveken - uppviken, uppvikt ôrm - orm zool. Ophidia ôtt - åt t.ex. Dra ôtt skogen! Se även under U pikig - spetsig t.ex. piket hälla pinka åt se el. pinka åt de - pinka på sig, pinka på dej äv. skete åt se el. skete pissruske - flicka som kissar på sig pisstjalker - skor lätta att ta på (när det är bråttom) t.ex. avskurna gummistövlar åt de 14

16 pisstofs - könsbehåring pissträng - kissnödig pjåle - jämra sig pjållås en som klagar för minsta lilla plofsig - sladdrigt fet (i ansiktet) pluske - portmonnä poa på - hålla på med småskaligt arbete i maklig takt pôsa - påse pôsakongero - tjock spindel pôsche - pölsa se äv. pylse pule - stoppa in ngt. i trångt utrymme puppkart - större men ej vuxen flicka pylse - pölsa se äv. pôsche päka - peka pärer - potatis pärgräv - potatishacka pärke på - streta på så länge det går pärskrike - nötskrika zool. Garrulus glandarius pärstampe - potatismos pärstöt - verktyg att mosa potatis till pärstampa päråme - knäpparlarv zool. fam. Elateridae pöfsig - pedantisk R racke - löper (om tikar) t.ex. Hynnan racke! racksto - samling av hanhundar hos löpande tik ragasa - leka och rasa rákbôrste - borsttistel, brudborste bot. Cirsium heleneoides rakle - skriva slarvigt och dåligt ralle, rall - skvallra, skvaller rarätt - t.ex. Hä ha gått rarätt - Det har gått bra raske hop - snabbt göra iordning en måltid av lite rômpdrag - 1. fantasiredskap som barn 15 raskes tell - 1. när mat räcker till 2. när man lyckas fylla på något t.ex. pengar så det precis räcker rat - skräp Ratsjel - Rakel ratskaft - ett bedrövligt kvinnfolk ra väg - gå genaste, rakaste vägen re - att tala förstånd med ngn. t.ex. Hä gå nt å re mä n! ree - del av kobindsle regndryppa - spillkråka zool. Dryocopus martius rejära, regjorde - leka och rasa, lekte och rasade ressmes - när tyg fransar sig restning - åker första året efter plöjning revhäler - varpställning till vävstol ricklig - ostadig om stolar o.dyl. rimpe - remsa rise - Engelska sjukan risse - klänga på ngt. ris-smörning - salva som kan hjälpa mot rise roe - hässjestång rolängn, en rolängn - hömängd från fem roer ur en hässja rôa - rodna, Hä rôa västat - himlen i väster är röd i solnedgången rôbbe - bromsa med fötterna vid sparkoch kälkåkning rôga - 1. sårskorpa 2. övermått rôgarep - rep som binds över hö- el. sädeslass rôka - skriva slarvigt, äv. spela dåligt på t.ex. drag- el. munspel rôm - rum rômpe mä (öppet ä) - hänga efter rul - 1. valk 2. slarvig 'rulle' av kläder el. mindre vetande får i uppdrag att hämta ruse (vid - spillningshög t.ex. slakt) 2. benämning t.ex. kattruse på el. ngn. som följer koruse ef rômrikt - rymlig ruve - skrymmande saker ruve ruke - besynnerlig damhatt el. t.ex. rullrån i kakburk dammössa

17 ryggflög - ryggskott råk - 1. bena i håret 2. slaktavfall råle - jama el. gråta hejdlöst rålös - handfallen, villrådig råm (långt å) - har man lindriga hals- och luftrörsbesvär är man råm i bröste rånan - luftfuktighet som kommer i skymningen om sommaren. t.ex. Få in kläan te kvälls sa nt rånan ta dom! räbbe - insinuant kvinna räcknagel - redskap för skinnberedning räka - 1. det som är rangligt räka 2. motionera t.ex. räka hästen räme skrika, gråta, sjunga högljutt ränne tå - metod att skilja grädde från mjölk räpa - rapa rävskinn pärlspånt räme- skrika, gråta,sjunga högljutt röj - tjäderhöna zool. Tetrao urogallus rölett - rödkindad, rödblommig i ansiktet rösan - ljumskarna röst - rost röstig - rostig röte - råma S sa dänne - så där sa hänne - så här sakre - leka med saker salat - maträtt av hackad potatis, rödbetor, morötter och lök och ev. sill samsätt samsätt(e)se komma överens seckel-lapp - haklapp seckle - drägla Segre - Sigrid senn/si, sett, senne - sin, sitt, sina seprator - separator (gräddavskiljare) sextan - sexton si, sitt - se, sett sia mä (öppet ä) - vid sidan av sidere - förlora se äv. cidere Skogan - skogstrakterna mot sile på - t.ex. sile på ny'a tjockmjölk - blanda i lite gammal tjôckmjölk (långfil) i färsk mjölk sinnig, sint - arg sjeka - skiljer, avviker t.ex. Hä sjeka på na millimeter sjonge, sang, sjönge - sjunga, sjöng, sjungit sjôttan - sjutton sjäckeltänt - är man om ens tänder är ojämna. själ - stel, död själes - göra grimaser åt mat självsjärnt - självdött (om djur) sjärne - dö sjölan - skörd sjölanstin - skördetiden sjösprång - höststorm m. regn, busväder sjöve tå - ta bort översta lagret t.ex. om grädde skaft - solv detalj för vävning skafte ôm - skafte ôm gör man när man tappar fotfästet och faller baklänges skaftstôck - redskap att knyta skaft på skamlig, vart skamlig - skamsen, blev skamsen skarpkuse el. skärpkuse - skalbagge, ca 2 cm lång, blåsvart, ganska ofta inomhus zool. ordn. Coleoptera skettfall (sj-ljud) - kan vara högt el. lågt beroende på benlängd ski, skia (sj-ljud) - sked, skeden skibla (sj-ljud) - skedblad skiblamat (sj-ljud) - mat man äter med sked skihaga (sj-ljud) - gärdesgård skiklôva (sj-ljud) - den del i vävstolen som skeden sätts in i skina - skidorna skininger - träram att höja dyngsläde med skjute isen tina i vatten sko - fålla upp med förstärkande tygremsa Hälsingegränsen skomre - hantverksmässigt tillverka 16

18 och laga skor knivar etc. skova - det som fastnat i botten av gryta skäppa bort (sj-ljud) - skove - skrapa ur en gryta 'fosterhemsplacera' husdjur skôbbe (verb) - skrubbar, kliar t.ex. när en skära (k-ljud, öppet ä) - skare ko skrubbar sig mot en sten, ett träd e.dyl. skära (sj-ljud) - slå säd med lie skôcka - sköte skärp (k-ljud) - mager skôfte - arbeta övertid skärpbena (k-ljud) - smalbenen skôss (verb) - t.ex. Hôcken skôss hu på? Vskärpbene em i släkten (k-ljud) är hon - lik? benet se äv. på släktes skráta - skrämma skrattfejen - person som har lätt till skratt Skreen: En som är gammal och tärd är skreen skréfé - luskung, äv. benämning på en som är långsam av sig skrä - rensa skrôbbe se - slagit mindre hål på t.ex. knäna, skrubbat sej skrôbbsår - skrubbsår skruck - ryggsäck av spån skrymt - spöken m.fl. skryp - odryg, kortlivad skråbôck - ansiktsmask som används av fettisdagslapper skrä - köksavfall skrähink - hink för köksavfall skrövlig - skrynklig skuffe - knuffa skure - putsa (koppar el. mäsing) skuss - stund skuve se - gör man när man skrubbar sig på smalbenet så skinnet fläks utan blodvite jfr. skrôbbe se skvettre - när det regnar lätt skväkatrast - björktrast zool. Turdus pilaris skvälle - det kan skvälle i armarna t.ex. när man hugger hård ved el. när man försöker slå av en gren e.dyl. mot en sten. skväle å grine - gråta högljutt skvätte, skvatt mä, vära skvätten - hoppa till av skrämsel skymle för ögan - svartna för ögonen skäfte ätter släppa efter skälig (k-ljud, öppet ä) - fint, ömtålig t.ex. Nyböxan ä för skälig å ha ti vardas! skäm (sj-ljud) - slö om eggverktyg, liar, 17 smalbenets framsida skärpkake (k-ljud) - hårdbröd, spisbröd skärpkuse - se skarpkuse skärtne på (k-ljud) - när det fryser på efter tö skärva (k-ljud) - hålet på dass slahök - duvhök zool. Accipiter gentilis ofta äv. övriga rovfåglar slapertacke, slapertaske - skvallerkäring (det senare något grövre) slapra - truten, munnen slee - slagit sléen - slagen slekig, släkig - rangligt t.ex. stolen sleka el. stolen släka sleka tissen - suga på bröstet slepa - underläppen slinke - halta slir, knivslir - slida, knivslida slôck - slaktho slôttan, slôttans-ti n - slåttern, slåttertiden släktes (verb) - Hôcken släktes hu på? Vem i släkten är hon lik? se äv. skôss slängkäpp - passopp slärver - trasor slärvgräs - våtarv bot. Stellaria media stöpa - deg stöpe - göra deg smôla - dundra, braka smôler - smulor smolkake - matbröd med messmör i småhö - hö från hackslôtt småmännelig - småmännelig är den som har litet gulligt ansikte smältan - 1. pannkakssmet 2. avredning snarstôcken lättstött snerese missfall

19 snobober snow boatsbottiner snô (klippt) snaggad snôtter, snôtterbär - hjortron bot. Rubus chamaemorus snå det blåser lätt men kyligt snärp - 1. borst på kornax 2. småvresig snöge - snöa snöpe - kastrera snör (subst.) - snor (ur näsan) snörfane - näsduk snå det blåser lätt men kyligt snörig - snorig snörkilling - ohyfsad tonåring sôa - koka ngt. sakta och länge sôavärmt - gassigt sôckerser - sockerskål sôka, sôka tell - slå hårt, slå till hårt sômta - en del, somligt sônt - sönder sôra - prata smörja sôraguck - pratmakare sôrpa - hömô ('höboss') + kokande vatten sôta, sôtig - smeta, kladda, smetig, kladdig spite ti se - äta fast man är mätt spite - 1. gör det i svullnad el. gör trång blus etc. 2. ironisera spjuckles - krångla spjölke sticker - tälja stickor att tända eld med, göra eltänne spolag - tips sprônn - sprund t.ex. på kjol sprôtte ut - slagit ut, om blommor se äv. utsprôtten sprättkuse - knäppare, knäpparlarv zool. fam. Elateridae, se äv. päråme sputt - spott spänne - sparka spännko - ko som sparkas vid mjölkning spära (öppet ä) - spara spärk - sparkstötting. Sparkens olika delar: stanna - den del man lutar ryggen mot som passagerare och håller händerna på som 'förare'. spöne - brädfodra hus spöning - brädfodring på hus stalpe, starde, start - stjälpa, själpte, själpt stalpkärr - hästkärra m. tippanordning stavänt, stavänne, stavännes - nött underlakan kan stavännes, d.v.s. man klipper itu lakanet på längden och syr ihop stadkanterna stig ôtt de - Flytta på dej! stille - utfodra kor och hästar stillpige - piga som sköter korna stjalker - stjälkar t.ex. pärstjalker stáhänt - stadig på handen stordelen - de flesta, majoriteten Storfiker Katrinplommon Storhopen de flesta storhuvepadder - grodyngel storhäsi - stor och 'flerårig' hässja för säd, kornhässja stortåôrken - 'trampdynan' under stortåleden stô (subst.) - stötta stôa (verb) - stötta stôcken - snarstucken, stött stômlig - 'stöpplig' stônnan - t.ex. Hade inte stônnan å stänne lång a stônn - Hade inte tid att stanna lång stund. stônne - att lita på någon stônnfjäv fel på den = impotens! stôta - stamma stôttne - stelna (om soppor o.dyl.) stregel - kort lätt regnskur strômper - strumpor strångne - när man får något i fel strupe strångne man ströje - att jaga el. förfölja någon, äv. djur ströje se - att få något i fel strupe stula bock - slå kullerbytta stuv - nedersta avskurna delen på kärve styggvärk varbildning vid nagel/nagelband style - fågelstjärt (fjädrarna alltså) 18

20 stype - snava, falla styschan - stycken stänkvälling - klimpvälling med små klumpar, det tarvas tunnare smet som stänks ner i mjölken. stärve åv - dö stöfting - främre timmerkälke stöpa - degen stöpe - göra deg stöpplig - se stômlig surblommer - harsyra bot. Oxalis acetostella surhöne - ruvvillig höna sursöta - ängs- och bergssyra bot. Rumex acetosa och R. acetostella svartsugga - när det pyr och kolar i vedspisen svig ti - vattnet ökar i t.ex. en brunn svige - mjölk som ystar sig sviger svängrem - svångrem, livrem svära (öppet ä) - svara, svarade, svarat syll - juversvullnad hos nykalvad ko sypper - kokt, blöt, lös potatis syte - ha ett barn i knä syten - gravid, ä på syten sytpige - barnjungfru säen (öppet ä) - sedan sägen tå - man kan undra säka - tjata säkresnåler - säkerhetsnålar särve - prata tjatigt sätte för - förmana sätte se för förutsätta sig sö på - på södra delen sölje - läderring på skärp o.dyl. sönna - söder om sönnavär - sydlig vind söthåre - 'småhåret' bakom öronen (Effektivt att lugga i, gör ont! OBS! barnaga förbjudet numera...) T tanes - sättande, att komma sättande tanngål - hel tanduppsättning (ej löständer) tannvatten - snålvatten ta ôpp - samla ihop och binda säd till kärvar tásit - tunt sladdrigt tyg är tásit ten - tennbit att använda vid lagning av bleckplåtskärl te stäs, ti stäs - till hands, till hands, finnas på plats, om folk teress - beredd, klar att börja med ngt. tete - talltita zool. Parus montanus ti (verb) - låta betäcka ett husdjur tidd - betäckt timmerklôva - klave, timmerklave att mäta timmer med timmerkuse - timmerman (skalbagge) zool. Acanthocinus aedilis tiss - bröst, även spene tisse - suga på tissen tjaschler - körtlar i kött och fläsk tjek - ironisk, spydig tjicke - liten hudslimsa tjickler - mjölklumpar i gröten tjifse (subst.) - någonting struligt t.ex. garn (på) tjôcken - gravid tjôckmjölk - tätmjölk, långfil tjyr - tjuder tjöjs, tjöjes - få kväljningar to-flage - knippe av lin, lin-tov tomme - det hästen gör när den rullar sig på marken tomsvalje - gör man när det vattnar sig i munnen tôcken - sådan tôgare - skidbindningar över tån tôllbôck - tokskalle tôllig - tokig tômling - tumme tômmtrå - tråd som stickas in i vante där tummen skall stickas tônne - tunna (äldre volymsmått) tôrte - tårta tôsa - vända på hö som ska torka på marken tralj - kobindsle av björkvidjor el. läder trespänt - trespänt är en ko som 19