Barnängens gård 1. huvudbyggnaden. Södermalm, Stockholm. Byggnadshistorisk inventering. Lena Lundberg (text) Ingrid Johansson (foto)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnängens gård 1. huvudbyggnaden. Södermalm, Stockholm. Byggnadshistorisk inventering. Lena Lundberg (text) Ingrid Johansson (foto)"

Transkript

1 Barnängens gård 1 huvudbyggnaden Södermalm, Stockholm Byggnadshistorisk inventering Lena Lundberg (text) Ingrid Johansson (foto) Byggnadshistorisk rapport 2010:4 STOCKHOLMS STADSMUSEUM Dokumentationsenheten

2 Omslagsbild: Entrén till Barnängsområdet från väster, genom grindar ritade av Ragnar Hjort Huvudbyggnadens norrfasad syns till höger bakom grindarna. IJ SSMDIG Stockholms stadsmuseum Dokumentationsenheten Box Stockholm Rapportförfattare: Lena Lundberg Foto: Ingrid Johansson Grafisk form: Cina Stegfors Tryckeri: Edita, 2010 ISBN ISSN Stockholms stadsmuseum

3 Förord På uppdrag av AB Stadsholmen har Stockholms stadsmuseum genomfört en byggnadshistorisk inventering av huvudbyggnaden inom fastigheten Barnängens gård 1. Inventeringen syftar till att utgöra underlag för kommande förvaltning. Den inventerade byggnaden hyrs för närvarande ut till Peab i Mariefred AB, som kontor och visningslokal för hemtextilier. Arbetet har utförts genom fotodokumentation och fysisk inventering under maj 2010 med samman ställning följande höst. Fotograf har varit Ingrid Johansson, för inventerings- och rapportarbete svarar undertecknad. Stockholm november 2010 Lena Lundberg antikvarie

4

5 Innehåll Förord... 3 Inledning... 7 Syfte... 7 Metod, källor och litteratur... 7 Kulturhistoriskt värde... 7 Sammanfattning och utvärdering av aktuell inventering... 8 Fastighetshistorik...10 Barnängsområdet och den första textilfabriken...10 Barnängen säljs till bröderna Apiarie En ny huvudbyggnad uppförs i slutet av 1760-talet...13 Nya ägare och verksamheter på 1800-talet...17 Lars Johan Hierta startar sidentillverkning...19 Stockholms Bomullsspinneri- och Väveri AB Ombyggnad av Ragnar Hjort på 1940-talet Stockholms stad förvärvar Barnängens gård Sammanfattning av historik Notförteckning Källor och litteratur Otryckta källor Tryckta källor och litteratur Bilagor Ägarlängd och fastighetsbeteckningar Äldre beskrivningar...31 Ritningsförteckning Äldre relationsritningar Inventering och nytagna fotografier Exteriörer Interiörer Aktuella planritningar med rumsnumrering Källarplan Bottenplan Våning 1 trappa...91 Våning 2 trappor, nedre vind Våning 3 trappor, övre vind Administrativa uppgifter...136

6 Karta över sydöstra delen av Södermalm med huvudbyggnaden till Barnängens gård markerad med röd färg. Nordväst om Barnängens gård ligger Vita Bergen och Sofia kyrka, åt sydväst ligger Stora och Lilla Blecktornsparken. Österut syns Hammarby sjö. Redigerat utsnitt ur Digitala baskartans mixkarta, Stockholms stadsbyggnadskontor. Situationsplan över kv. Barnängens gård, inramat av Barnängsgatan i väster, Tengdahlsgatan i norr samt Tegelviksgatan i öster och söder. Huvudbyggnaden är markerad med röd färg. Övriga hus i kvarteret ingick i den gamla Barnängsmanufakturen. Västerut med kvartersnummer 3 syns ett långsträckt bostadshus, ett f.d. väveri. I kvarterets nordvästra hörn, inom kvartersnummer 1, finns ett bostadshus, en förrådslänga och ett f.d. vagnshus och stall. Nummer 4 var ursprungligen magasin, därefter väveri. Inom kvartersnummer 2 fanns både färgeri, fabrikslokaler och bostäder. Undantaget förrådslängan, som är från 1800-talet, uppfördes samtliga hus under 1700-talet. Flera av dem har därefter till- och påbyggts. Söder om huvudbyggnaden bevaras delar av den gamla trädgården med ett lusthus från 1800-talet. Redigerat utsnitt ur Digitala baskartans mixkarta, Stockholms stadsbyggnadskontor. 6 stockholms stadsmuseum barnängens gård 1

7 Inledning Kvarteret Barnängens gård ligger på sydöstra delen av Södermalm i Stockholm, nära Hammarby sjö. Kvartersnamnet är från år 1995, för äldre beteckningar hänvisas till Bilagor. Den inventerade huvudbyggnaden till Barnängens gård ligger inom fastighet nummer 1 och utgör kvarterets centralpunkt. Adressen är Tegelviksgatan 54, se kartbild på föregående uppslag. Huvudbyggnaden är uppförd som bostad mellan åren 1767 och Uppdraget har bestått i att genomföra och sammanställa en byggnadshistorisk inventering med dokumentation av huvudbyggnaden till Barnängens gård. Materialet är tänkt att utgöra underlag för kommande förvaltning av byggnaden. Syfte Syftet med undersökningen har varit att redovisa huvudbyggnadens byggnadshistoria, med dess bakgrund i och sammanhang med verksamheten på Barnängen, samt att dokumentera och redogöra för de kulturhistoriska värden som huvudbyggnaden företräder. Huvudbyggnaden har tidigare inte genomgått någon mer detaljerad undersökning, för presentationer av området i stort med mer översiktliga genomgångar av huvudbyggnaden, se närmast följande avsnitt. Metod, källor och litteratur En historik har tagits fram med hjälp av historiskt källmaterial i olika arkiv, och huvudbyggnaden har dokumenterats i ord och bild. För att ge en översiktlig bild av den kulturhistoriskt intressanta fasta inredningen i huvudbyggnaden har gjorts markeringar på planritningar. Övriga byggnader som ingick i egendomen och den verksamhet i stort som bedrevs på Barnängen behandlas endast kortfattat och översiktligt. Barnängens historia och de olika verksamheterna har tidigare presenterats i flera sammanhang. Här ska särskilt nämnas Textilfabrikerna vid Barnängen av Holger Rosman från 1929, skriven på uppdrag av dåvarande ägaren Stockholms Bomullsspinneri och Väveriaktiebolag och med en gedigen och fyllig historik. Barnängsområdet behandlas likaså i Värdefulla industrimiljöer i Stockholm, en inventering av Stockholms kulturhistoriskt värdefulla industrimiljöer, utförd av Stadsmuseet, Fastighets kontoret och Stadsbyggnadskontoret på uppdrag av Stockholms fastighetsnämnd. Från 1983 finns likaså en uppsats i bebyggelsehistoria som beskriver området och byggnaderna: Barnängens textilfabrik av Agnetha Pettersson. Livet vid Barnängsfabriken under 1700-talets andra hälft har framställts skönlitterärt i Per Anders Fogelströms bok Vävarnas barn. Fogelströms skildringar är väl underbyggda och bygger på en gedigen genomgång av källmaterial rörande verksamheten på Barnängen, redovisat i en särskild utgåva med kommentarer och noter. Av källmaterial bör särskilt nämnas material rörande Ragnar Hjorts arbete med ombyggnad och underhåll på 1940-talet av såväl hus som närmiljö på Barnängstomten. Materialet finns bland enskilda arkiv på ATA och har tidigare inte använts i undersökningar av den aktuella fastigheten. För en fördjupning i verksamheten på Barnängen under 1780-talet rekommenderas Klas Nybergs avhandling från 1992: Köpes:Ull. Säljes:Kläde. Yllemanufakturens företagsformer i 1780-talets Stockholm. Dessutom kan här nämnas att de båda flyglarna, kv. Barnängens gård 2 och 3, har inventerats av Stockholms stadsmuseum Likaså har trädgården till huvudbyggnaden inventerats av Maria Flinck 2003, som därpå har upprättat ett vårdprogram för trädgården. Detta material har inte använts i aktuell inventering. Kulturhistoriskt värde Huvudbyggnaden till Barnängens gård har stora kulturhistoriska värden vilka kan beskrivas som byggnadshistoriska, arkitekturhistoriska, samhällshistoriska och socialhistoriska. Barnängs manufakturen var under en stor del av 1700-talet Stockholms största arbetsplats och en av Sveriges största textilmanufakturer, vilket manifesterades på talet i uppförandet av huvudbyggnaden. Huvudbyggnadens storlek, placering samt arkitektoniska uttryck bidrog väsentligt till att omvandla Barnängsfastigheten till en herrgårdsliknande anläggning. Att textilmanufakturen/-industrin hade en så lång verksamhetstid på Barnängen och att barnängens gård 1 stockholms stadsmuseum 7

8 huvudbyggnaden med de närmast intilliggande byggnaderna, gården och trädgården är relativt välbevarade, förstärker dessa värden. Hela kvarteret Barnängens gård har i Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering av bebyggelsen i Stockholm markerats med blå färg. Det betyder att kvarterets samtliga byggnader har ett kulturhistoriskt värde som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Plan- och bygglagens 3 kap. 12 och 13 om skydd mot förvanskning samt krav på underhåll så att fastighetens särart bevaras är tillämpliga. I gällande stadsplan utgör kvartersmarken ett kulturreservat och får inte ytterligare bebyggas. 1 Kvarterets samtliga byggnader är markerade med q1. Planbestämmelserna för byggnader med denna markering lyder: Byggnaderna med tillbyggnad och portal får inte rivas, ej heller till sin exteriör förändras/förvanskas. Åtgärder får inte vidtagas som medför ändring av ursprunglig stomme eller ändring av äldre planlösning och äldre fast inredning. Gårdsanläggningen med byggnader, gårdsportal och trädgårdsanläggning skall underhållas så att den inte förfaller. Vård och underhållsarbeten skall utföras med traditionella material och metoder så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Sammanfattning och utvärdering av aktuell inventering Exteriör och stomme Huvudbyggnadens exteriör är ovanligt välbevarad från 1760-talets andra hälft. Volymen har i stort inte förändrats och de putsade fasaderna med sin arkitektoniska detaljering är av allt att döma bevarade utan väsentliga ändringar. De förändringar av exteriören som ändå har skett utgörs av att den ursprungliga frontonen mot trädgården har byggts ut till en något bredare attika samt att i anslutning till salen på våning 1 trappa har det tillkommit en balkong. Sannolikt skedde dessa förändringar på 1880-talet. 2 Dagens utformning av balkongen är från en fasadrenovering 1940, utförd under ledning av arkitekt Ragnar Hjort. Taket behåller sin ursprungliga form, men taktäckningen bestod fram till 1800-talets slut av plåt på det övre fallet och tegel på det nedre. Dagens fönsterbågar är från den ovan nämnda renoveringen år 1940, med undantag från några enstaka bågar med snarlikt utseende, som är från 1990-talet. 3 Indelningen av fönstren genom mittpost och förhöjd tvärpost, med de större bågarna avdelade med spröjs, torde motsvara fönstrens indelning på 1700-talet. Sedan 1700-talet har antalet takkupor ökat med två mot söder och en mot väster. Likaså har några nya fönster tagits upp i lägen i gavlarna där det ursprungligen kan ha funnits blindfönster. I bottenvåningen mot öster har under det senare 1800-talet eller tidigt 1900-tal en ursprunglig utgång till trädgården ersatts med ett fönster. Pardörrarna till huvudentrén är från 1991, kopierade från originalen och med återanvändning av originalens skurna dekor. Dörrar till trädgård och balkong är sannolikt från Större delen av stommen bevarar sina bjälklag av trä. I samband med inrättandet av ett valv 1945, rum 317 på våning 1 trappa, utfördes dock det rummets väggar, tak- och golvbjälklag i armerad betong. År 1937 brann vinden till huvudbyggnaden och ca 2/3 av takstolarna på hanbjälksvinden ersattes med nya i lika form som de gamla. Om ytterligare åtgärder vidtogs i bjälklaget mellan de två vindarna eller i övriga delar av takstolarna är inte känt, men bör vara något att observera i samband med eventuella framtida åtgärder på det nedre vindsplanet. Planlösning och källare Huvudbyggnadens planlösning har med ändrad användning från bostad till kontor omdanats i väsentliga delar. Större rum har avdelats för flera mindre rum och för passager, vilket har bidragit till att antalet genomgångsrum har minimerats. Mindre förändringar i denna riktning skedde i en ombyggnad 1924, men det var främst i samband med en ombyggnad och renovering av interiörerna under ledning av Ragnar Hjort 1945 som den ändrade planlösningen genomfördes. Det är också denna ombyggnad som i hög grad präglar interiörerna i dag. I synnerhet bottenvåningen, där den stora salen har delats av till flera mindre enheter, präglas av dessa förändringar. Trapphus och förstugor är bevarade i ursprungligt läge. Trapploppet återfördes 1945 i dess nedersta 8 stockholms stadsmuseum barnängens gård 1

9 del till ursprungligt utseende, med bevarat räcke av smides järn. Ytterligare rum på bottenvåningen som bevarar ursprunglig volym är rum 211, 216 och 221. På våning 1 trappa bevaras salen, rum 309, i ursprunglig volym, men sannolikt även rum 306 och 311. Tro ligtvis utgjorde rum 304 och 305 ett större rum, i dag delat i två genom en tunnare mellanvägg. Vindsplanets disposition i äldre tid är oklar, men att det ursprungligen fanns ett stort rum, motsvarande rum torde vara utom tvivel. Vindsplanets kammare uppges tidigast femton år efter att huvudbyggnaden stod klar, 1784, och var då fem till antalet. Antalet rum utökades till sex under 1800-talet, jämfört med dagens tio. Slutsatsen är att dagens rum delvis torde vara avdelade från ursprungliga, större rum. Hanbjälksvinden har, som i dag, aldrig varit inredd med annat än skrubbar och enkla avdelningar. Källaren uppges tidigast med sex välvda källarrum, liksom i dag. Allt talar för att källartrapp och källarrum är bevarade från tiden för huvudbyggnadens uppförande. Fogbruket är dock delvis hårt och murarna torde ha renoverats med cementhaltigt bruk under 1900-talet, vilket har ökat påfrestningarna på teglet genom ökad fuktvandring. Några av rummen har dessutom cementgolv, vilket har samma effekt på tegelmurarna. Bräddörrarna till källarrummen är äldre, möjligtvis från 1700-talet, men renoverade under 1900-talet med återanvändning av gångjärn och lås från 1700-talet. I sen tid har grävts en ledningsgång från källarrum 105 och västerut. Eftersom dagens huvudbyggnad föregicks av ett murat hus med källare från ca 1700 är det lätt att föreställa sig att det äldre husets källarmurar utnyttjades i det nya bygget på 1760-talet. Detta är inte tydligt vid en visuell besiktning, men bör beaktas i samband med eventuella åtgärder i källarplanet. Rumsinteriörer Huvudbyggnadens inredningar är relativt enhetliga och av 1700-talskaraktär, både vad gäller snickerier och profilerade taklister. En hel del av snickerierna och stucklisterna är dock välgjorda kopior eller pastischer från 1900-talets förra del, främst från den av Ragnar Hjort genomförda ombyggnaden och renoveringen Hjorts ambition 1945 var att bevara det som fanns kvar från äldre tid vad gäller paneler, dörrblad och stucklister, men komplettera med kopior av listverk och paneler på nya väggar och igensatta muröppningar. Samtidigt hade han en strävan att göra planerna mer rediga och ordna upp det som var oregelbundet insatt. Eftersom man i de rum som fick nya väggar och igensatta dörröppningar 1945 inte ser några skarvar eller någon skillnad mellan panelen på den ena eller andra väggen måste man dra slutsatsen att kompletteringarna antingen är oerhört skickligt genomförda, med bl.a. fullständig renskrapning av färg, eller så byttes i genomförandet mer än vad som ursprungligen var tänkt. Detta bör undersökas genom exempelvis färgskrapning i samband med framtida underhåll av rummen. Merparten av både dörrblad och foder på bottenvåning och våning 1 trappa är dock otvetydigt från Ombyggnaden 1945 skedde framför allt på de två nedre bostadsplanen och i mindre utsträckning på den nedre vinden. På den nedre vinden finns dock en hel del fotpaneler och foder som måste tolkas som pastischer från 1900-talet. Dessa snickerier antyder, tillsammans med tre kakelugnar på aktuellt plan och på våning 1 trappa, en renovering före 1945, genomförd i avsikt att stärka den historiska upplevelsen av rummen. De tre kakelugnarna är välgjorda pastischer på 1700-talskakelugnar. Möjligen genomfördes en renovering av denna karaktär efter vindsbranden 1937, men inget material som stärker antagandet har påträffats. Källarens dörrblad har nämnts i närmast föregående avsnitt. På ovanliggande plan finns två dörrblad bevarade från tiden för husets uppförande, var av det ena med bevarat, samtida foder. Dörrarna sitter i förstugorna på bottenvåningen respektive våning 1 trappa. Någon av fyrfyllningsdörrarna på den nedre vinden skulle kunna vara i original från 1700-talet. Enstaka foder som relativt säkert kan dateras till 1700-talet finns som fönsterfoder och i något fall som dörrfoder på samtliga bostadsplan. På såväl bottenvåning som våning 1 trappa finns även paneler av äldre karaktär, i synnerhet i och invid fönstren, som sannolikt bevaras från 1700-talet. På nedre vinden finns dessutom en fotpanel med barnängens gård 1 stockholms stadsmuseum 9

10 ett utseende karaktäristiskt för enklare rum under 1700-talet. Även de profilerade taklisterna är i stor utsträckning av 1700-talskaraktär. Till del torde de vara från 1700-talet, till del kopierade och kompletterade under 1900-talet. Från tidigt 1800-tal finns såväl pardörrar som foder, särskilt på våning 1 trappa. Från samma tid finns på våning 1 trappa dessutom tre större väggspeglar, så kallade trymåer, med förgyllda och skulpterade ramar. Glaset är senare. Ytterligare dörrblad från det senare 1800-talet återkommer i ett par lägen på vindsplanet. Något enstaka äldre furugolv bevaras synligt, i övrigt är golven på våning 1 trappa och den nedre vinden lagda med ekparkett från 1900-talets förra del. Bottenvåningens golv täcktes under tidigt 1900-tal med linoleummattor som i dag har ersatts med laminatgolv med utseende av parkettgolv. I förstugor och några anslutande rum är golven belagda med kalksten, till del av äldre karaktär, till del från Av kakelugnar finns de tre som nämnts ovan, men dessutom en från 1800-talets andra kvartal på våning 1 trappa. Flera av rummen har dekormålade väggar och dörröverstycken. Väggmålningarna är antingen utförda direkt på putsen eller på väv som har klistrats på putsen. Merparten av dem har en klassiserande karaktär som antingen tenderar åt det sengustavianska kring sekelskiftet 1800 eller åt klassicismen under 1920-talet. Målningarna är delvis av relativt hög kvalitet men någon mer fördjupad undersökning av dem har inte rymts inom aktuell inventering. I samband med underhåll i de dekormålade rummen bör en målerikonservator engageras för att närmare undersöka målningarna. Fastighetshistorik Barnängsområdet och den första textilfabriken Namnet Barnängen förekommer tidigast i några gårdshandlingar vid mitten av 1600-talet. 4 Det har sitt ursprung i 1500-talet, då området kom att införlivas med Danviks hospital, som avsåg att anlägga ett barnhospital vid Hammarby sjö. Vid sekelskiftet 1600 förekommer namnet Barnestuguängen, vilket alltså så småningom övergick till Barnängen förekommer namnet på en av stadsingenjören Johan Holm upprättad karta över tomterna intill, med uppgiften om en gård på Barnängen. 5 Först 1691 planlades Barnängsområdet efter ett symmetriskt rutnätsmönster. På stadsplanen anges för en tomt som motsvarar läget för aktuell fastighet: H. Commissionären Jacob Gavelius intagit och stängt. 6 Jacob Gavelius var klädesimportör för armén med manufakturprivilegier. År 1691 fick Gavelius tillstånd att etablera en textilindustri för kläde, ett kraftigt tyg av fin ull, på Barnängen. Vid tiden ägdes marken av staden, som arrenderade ut den till Gavelius. Det slutliga arrendet kom att omfatta ytterligare några mindre tomter samt en äng österut, mot vattnet. Redan 1691 uppförde Gavelius byggnader på Barnängen. Den första blev ett timmerhus där fabrikens första väveri inrättades. Andra mindre byggnader uppfördes inom en gårdsanläggning som var orienterad mot Hammarby sjö. Gavelius levererade såväl det kraftiga ulltyget som uppsydda kläder till armén. Dessutom räckte produktionen även till viss civil efterfrågan. Efter Gavelius död övertogs rörelsen 1698 av den blivande svärsonen Hans Ekman, som i 13 år hade varit i tjänst på Barnängsfabriken. Ekman flyttade så småningom sin bostad till Barnängen, sannolikt 1708, och uppgav senare att trädgårdar och lustgårdar då hade legat för fäfot så att stora insatser hade krävts för att iståndsätta anläggningarna. 7 Verksamheten på Barnängen hade initialt gått bra, men situationen försvårades med statens alltmer bristande finanser i det långa kriget, med krigsslutet och den därmed minskade efterfrågan på kläde till armén liksom även de allmänna konjunkturerna. Efter att verksamheten hade legat nere några år köpte Riddarhuset in sig som delägare år 1724 under Hans Ekmans ledning. I samband med uppgörelsen med Riddarhuset upprättades ett inventarium över de många byggnader som låg inom området. En lust- och blomsterträdgård med ett åttkantigt, murat lusthus intar den centrala platsen stockholms stadsmuseum barnängens gård 1

11 Charta Öfwer Barnengen ett Klädes Manufactur Wärk med des Utrymmen, Wärk och Wåningshus samt Till hörigheter författad år 1744 af Christian Faxell. Större utsnitt ur karta över Barnängsområdet 1744 i Stadsmuseets samlingar. SSM A 20/56, DIGSSM_ barnängens gård 1 stockholms stadsmuseum 11

12 I övrigt var anläggningen väl organiserad med den redan nämnda väveribyggnaden, stall, färgerihus och -bostad, öppna torkramar, portvakts- och trädgårdsmästarebostad samt ytterligare ett antal mindre byggnader för såväl industriverksamhet som för driften av gården med djurhållning och viss odling. Det Ekmanska bostadshuset var av trä i två våningar och omfattade 10 rum. År 1731 efterträddes Ekman på Riddarhusets initiativ av Eric Salander, men på grund av tvister kring omständigheterna för avskedandet dröjde det flera år innan Ekman flyttade från Barnängen. Barnängen säljs till bröderna Apiarie 1745 utarrenderades verksamheten på Barnängen. Direktör Salander var en av arrendatorerna och 1748 inträdde även Hans Reinhold Apiarie, tidigare anställd vid manufakturverket, som arrendator. I samband med arrendeförhandlingarna upprättades 1744 en karta med beskrivning över Barnängsområdet. 9 Kartan med tillhörande text visar att av de nya hus som uppförts sedan beskrivningen 1724 så var flera av sten. Det åttkantiga lusthuset vid trädgården fungerade 1744 som kapell och en fruktträdgård har anlagts norr om gårdsanläggningen. Från 1751 var Eric Salander och Hans Reinhold Apiarie enda arrendatorer. Från denna tid skedde en uppblomstring av verksamheten. Så småningom, 1756, kom Hans Reinholds bror Carl att efterträda Salander i arrendet och firma Hans & Carl Apiarie grundades. Bröderna inledde därefter förhandlingar om ett köp av Barnängen från Riddarhuset samt enskilda delägare, något som genomfördes under 1761 med tillträde den 1 januari Släkten Apiarie hade invandrat till Sverige från Tyskland på 1680-talet. Hans Reinhold och Carl var söner till Reinhold Apiarius, handlande och borgmästare i Västervik. Hans Reinhold, född 1719, blev tidigt anställd vid Barnängsfabriken men hade också under en period studerat ullhandel i Polen och östra Tyskland. Brodern Carl, född 1732, anställdes 17 år gammal vid Barnängsfabriken. Båda kom att leva med sina familjer på Barnängen. Wärckets Anseende ifrån Söder. Mindre utsnitt med perspektivskiss ur kartan på närmast föregående sida, från I utsnittet syns det forna lusthuset som vid tiden för kartan fungerade som kapell. Det ursprungliga åttkantiga stenhuset med sitt kupoltak har byggts till med en kor-liknande utbyggnad åt varje väderstreck. SSM A 20/56, DIGSSM_ stockholms stadsmuseum barnängens gård 1

13 Barnängens huvudbyggnad, fasad mot norr. Fasaden är på tidstypiskt vis tredelad med en framskjutande mittrisalit samt markerade hörn genom rusticering. Såväl på risaliten som i hörnen har rusticeringen lite olika, eller osymmetriska, uttryck. Fasaden var inte avsedd att utföras så utan detta får ses som olika detaljalternativ som beställaren hade att välja mellan. Ritningen är utförd 1767 av Elias Kessler. BNA 1767:17. En ny huvudbyggnad uppförs i slutet av 1760-talet Bröderna Apiarie utvidgade såväl sin markegendom som bebyggelsen på Barnängen genom nyförvärv av intilliggande tomter och genom nybyggnader och underhåll av befintlig bebyggelse. Av särskild betydelse för områdets karaktär var att man på platsen för det gamla murade kapellet uppförde ett corps de logis som ståndsmässig bostad åt de båda bröderna. Den nya huvudbyggnaden uppfördes mellan 1767 och 1769 och markerar inledningen till en omdaning av fastigheten Barnängen under de närmast följande decennierna till en modern, herrgårdsliknande miljö. De om- och nybyggnader som följde genomfördes främst av den yngre brodern Carl. För de enklare arbetsuppgifterna som följde med den omfattande byggverksamheten engagerades arbetarna vid fabriken. 11 Nybyggnadsritningarna till Barnängens gårds huvudbyggnad inlämnades för byggnadslov år Ritningarna är signerade Elias Kessler samma år. 12 Kessler var murmästare i Stockholm och senare även i Nyköping. 13 En murmästare gjorde såväl ritningar till som ansvarade för den tekniska ledningen av ett byggnadsföretag. Under sin verksamhetstid uppförde Kessler arton nybyggnader och genomförde ett flertal om- och tillbyggnader, men huvudbyggnaden till Barnängen var hans största nybyggnad i Stockholm. Bland jämförbara byggnader hade Kessler vid tiden för uppförandet av Barnängen gjort nybyggnadsritningarna till Österby bruksherrgård 1763 och Harg 1765, båda i Uppland. 14 Den nya huvudbyggnaden uppfördes i två våningar och dubbla vindar på ett källarplan som begränsades till byggnadens mittparti. Taket var brutet med valmade sidor. Fasaderna var tredelade i enlighet med det rådande mönstret för den här typen av byggnader. Det tre fönsteraxlar breda mittpartiet utformades som ett framspringande parti med bandade lisener genom båda våningarna, barnängens gård 1 stockholms stadsmuseum 13

14 Plan över bottenvåningen. Ritningen är utförd 1767 av Elias Kessler. BNA 1767:17a. porten markerades med en festong över öppningen. Mittpartiet kröntes av en fronton med orneringar samt urtavla. Hörnen markerades genom dubbla, bandade lisener i båda våningarna. Trädgårds fasaden motsvarade gårdsfasaden i stort, men med något lättare markeringar av mittrisalit och hörn samt en bred sandstenstrappa från trädgården till salen. Huvudbyggnaden kom att förläggas intill den befintliga trädgården och ersatte som ovan nämnts det murade lusthuset, eller kapellet, troligtvis uppfört kring Delar av lusthusets konstruktion, som grund och källare, kan mycket väl ha utnyttjats vid uppförandet av den nya huvudbyggnaden. Den nybyggda huvudbyggnadens plan visar en förstuga med sidolagt trapphus samt en tre fönsteraxlar bred sal, centralt placerad inom förstugan och med fönstren mot trädgården. På var sida om salen ligger sängkammare med garderober samt förmak, liksom även i det nordvästra hörnet. Ett stort kök med skafferi är förlagt till husets nordöstra hörn. Våningen 1 trappa var snarlikt planerad och mycket talar för att de båda bröderna Apiarie initialt bodde med sina familjer på var sitt våningsplan. De tidigaste beskrivningarna av fastigheten gjordes i samband med brandförsäkringar. År 1773 tas huvudbyggnaden för första gången upp till försäkring, och uppges som ett år 1769 nybyggt hus av sten ges en ny beskrivning som tillför några ytterligare detaljer vad gäller planlösningen. 16 Under huset finns sex välvda källare. Bottenvåningen består av nio större rum, tre garderober, ett kök och ett skafferi. Den andra våningen är av lika beskaffenhet med den första. Alla tak är gipsade, rummen försedda med moderna porslinskakelugnar och trapporna är av sten upp till det nedre vindsplanet, som är belagt med Ölandssten. På nedre vinden har inrättats en stor sal som används som garnmagasin, och där finns fem kontor och 1784 även fem kamrar. Det översta vindsplanet benämns klädvind. Slaguret och dess siffertavla med förgyllda siffror i frontonen mot gården omnämns särskilt. På det brutna taket är det nedre fallet täckt med tegel, det övre fallet samt kanter och skorstenar är täckta med järnplåtar. Förutom nya byggnader som portvaktsbostad, inkörsport av sten, lagerhus med välvda rum så ar- 14 stockholms stadsmuseum barnängens gård 1

15 Karta över egendomen Wintertullen Yttersta 55, från år Två större stenhus markeras på kartan, dels huvudbyggnaden, dels det gamla väveriet västerut som hade återuppförts i sten 1741 och därefter kom att fungera som presshus, överskäreri, sliphus och logementer för arbetarna. Församlingsritningar/KAT 80-81, SSA. rangerades även trädgårdsanläggningarna för såväl representativitet som effektivitet. Invid huvudbyggnaden lades trädgården om med alléer och bersåer inhägnade av staket. Två orangerier för odling av exotiska växter uppfördes och i anläggningens mitt anlades en mindre park i engelsk romantisk stil, på 1790-talet kompletterad med ett lusthus i kinesisk stil. På Barnängen kom likaså att finnas gårdar för höns och kalkoner samt för ankor och gäss, och som tidigare fanns en kryddträdgård och en fruktträdgård. Mellan åren 1765 och 1794 hade egendomens värde enligt brandförsäkringsbreven stigit från drygt till daler kopparmynt. 17 Akrels karta över Stockholm från 1805, se följande uppslag, visar egendomen så som den hade ordnats under Apiaries tid som ägare. 18 Barnängens ylleväveri var det största i Stockholm under större delen av 1700-talet. Arbetarna vid fabriken bodde både inom området och utanför, liksom även verksamheten bedrevs både inom Barnängsområdet och på andra platser, men framförallt på Södermalm. Antalet arbetare ökade från 529 år 1745 till 725 år 1760, då Barnängsfabriken var Stockholms största arbetsgivare. 19 barnängens gård 1 stockholms stadsmuseum 15

16 Egendomen Barnängens utseende vid tiden för Carl Apiaries avyttrande på offentlig auktion Utsnitt ur karta över Stockholm av Carl Akrel, upprättad 1805, SSA. 16 stockholms stadsmuseum barnängens gård 1

17 Planen över huvudbyggnadens bottenvåning från 1767 redigerad med siffror som markerar de olika rummens benämningar vid tiden för Carl Apiaries försäljning av Barnängen på offentlig auktion ) En förstuga med gipsat tak och stengolv, försedd med vedlårar. I förstugan uppges ett vedrum och trapporna till nästa våningsplan beskrivs med järngaller på sidorna. 2) Ett rum med två fönster samt blå och vit kakelugn. 3) En sängkammare med två fönster och lika kakelugn som föregående rum samt alkov. 4) En garderob. 5) Ett litet mellan-rum med ett fönster och garderob. 6) Ett kabinett med en fönsterluft och kulört kakelugn. 7) Ett förmak med två fönster och kulört kakelugn. 8) En sal med två fönsterlufter och dubbel glasdörr till trädgården, blå och vit porslinskakelugn samt utgång till förstugan. 9) Ett förmak med två fönster, blå och vit kakelugn samt väggskåp. 10) Ett rum med ett fönster, kulört kakelugn och väggskåp. 11) En pigkammare med ett fönster och grön kakelugn. 12) Ett kök med två fönster, två spisar med järnhällar, bak- och fyrugnar. För köket preciseras i beskrivningen inte skafferiet i nordöstra hörnet, men det torde ha funnits där tillsammans med den utgång till gården som också syns på planen, eftersom detta uppges såväl tidigare som vid en beskrivning 1817, se bilagor. Det var framför allt under brodern Carl som anläggningen utvidgades, med hans inträde i firman startade förändringarna. Efter att Hans Reinhold hade utträtt ur firman 1782 var Carl Apiarie ensam innehavare av företaget med tillhörande fastigheter. Åren från 1700-talets mitt och fram till 1780-talets sista år var också Barnängsfabrikens mest framgångsrika. Det ryska kriget från 1788 med sviktande konjunkturer påföljande år samt en förödande eld svåda i det stora magasinet bidrog till en alltmer ohållbar situation för Carl Apiarie såldes hans egendomar på auktion. Fastigheterna hade värderats av Rådhusrätten år 1804 och beskrivningen ger en god bild av hela anläggningen, se exempelvis bottenvåningens plan, ovan i bild. 20 Nya ägare och verksamheter på 1800-talet Köpare av Barnängsfastigheten 1804 var fabrikören och stadsmajoren Johan Peter Gladberg. Enligt mantalslängden för 1810 var Gladberg bosatt i huvudbyggnaden tillsammans med maka och fyra fosterbarn, nio tjänare inklusive trädgårdsmästare och magasinsbetjänt. 21 Under Gladbergs ägotid minskade rörelsen alltmer i omfång. Gladberg avled 1812 varpå änkan och så småningom fostersonen Carl Gustaf Pfeiff övertog driften anhöll man om att få höja brandförsäkringsvärdet på fastigheten efter att ha företagit genomgående reparationer på såväl boningshus som ett flertal av fabriksbyggnaderna. Trots investeringarna gick företaget i konkurs och Barnängsegendomen såldes 1822 till sidenkramhandlaren Carl Fredric Medberg. Verksamheten fortsatte därefter ytterligare några år under Carl Pfeiffs ledning, men utan framgång varför Barnängsfaktoriet och klädesfabriken stängde för gott år Gladbergs fosterson Carl Pfeiff bodde på Barnängen till 1829, då fastigheten fick ny ägare genom den Hillska skolan. År 1829 sålde Medberg Barnängsegendomen till ett bolag som skulle inrätta en skola för uppfostran av gossar på Barnängen efter den engelska s.k. barnängens gård 1 stockholms stadsmuseum 17

18 Hillska metoden. Metoden grundades i ett stort inslag av självdisciplin med självstudier, och aga var exempelvis inte tillåtet. Skolan hade en exklusiv prägel, endast förmögna familjer hade råd att låta sina söner bevista skolan och flera av de män som under den senare hälften av 1800-talet hade en mer bemärkt samhällsställning hade någon tid varit elever vid Hillska skolan. Efter att skolan övertagit Barnängen initierades återigen ett antal reparationer och omdaningar av byggnaderna för verksamheten på skolan. När Hillska skolan hade övertagit Barnängen kom huvudbyggnaden främst att användas för administration. I den första och andra våningen förlades den ekonomiska förvaltningen samt bibliotek och läsrum, medan tredje våningen kom att användas till både sjukrum och logi för de yngsta. Verksamheten hade sitt största elevantal år 1840, men led ständigt av ekonomiska problem då man aldrig kom att få statligt understöd. Efter 1840 dalade elevantalet fram till 1846, då skolan fick upp lösas. Barnängen sett österifrån. Lite till höger i bild syns huvudbyggnadens gårdsfasad och intilliggande hus. Litografi av Albert Blombergsson SSM inv.nr Barnängen sett från södra sidan av Hammarby sjö. Lite till vänster i bild syns huvudbyggnadens trädgårdsfasad och trädgården med sina alléer av holländska lindar. Ovan fasadens mittrisalit syns en trekantsgavel, en fronton, vilken senare skulle ersattas med en rak attika. Litografi av Albert Blombergsson SSM inv. nr stockholms stadsmuseum barnängens gård 1

19 Lars Johan Hierta startar sidentillverkning Det dröjde ett par år innan egendomen återigen avyttrades. År 1848 såldes Barnängen till industrimannen och Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta, som återupptog industriverksamhet på fastigheten genom sidentillverkning. Vid den här tiden hade Hierta blivit alltmer inriktad mot en bred affärsverksamhet och kom under de närmaste decennierna att vara en av centralfigurerna i Stockholms ekonomiska liv. Hierta importerade maskiner och redskap för en modern industritillverkning genom mekaniska vävstolar som drevs med ångkraft, och redan året efter förvärvet, 1849, igångsattes tillverkningen. Däremot skedde inga större förändringar i form av ny- eller ombyggnader inom fastigheten. Samma år flyttade Lars Johan Hierta med familj till gården. Tillsammans med hustrun Vilhelmina Fröding bedrevs ett rikt umgängesliv i huvudbyggnaden. I dotterns minnesanteckningar berättas också om promenaderna i ängar och berg, om blomsterrikedom i markerna, om kälkåkning i backarna, om kräftfiske och skridskoturer å Hammarby sjö, allt på den egna gården. 22 Enligt brandförsäkringsbeskrivningarna skedde inga större förändringar av huvudbyggnaden under Hiertas tid på Barnängen. 23 Under 1810-talet, på Medbergs tid, hade flertalet rum moderniserats och försetts med pardörrar och på andra våningen hade salen och två ytterligare rum inretts med förgyllda speglar mellan fönstren, s.k. trymåer. På vinden hade inretts sex rum, varav några utan eldstad, samt ett kök. Under Hillska skolans tid kompletterades fönstren med lösa innanfönster och väggarnas ytskikt övergick efterhand alltmer från att vara klädda med vävtapeter till papperstapeter. På ovanvåningen insattes i ett av rummen västerut Utsnitt ur karta upprättad på 1860-talet och utgiven På kartan är höjdkurvor inlagda. Barnängsegendomen är fort farande odelad och präglas av anläggningen från 1700-talet. Utsnitt ur Topografiska corpsens karta över Stockholm tryckt och utgiven 1870, Rudolf Brodin och CE Dahlman, SSA. barnängens gård 1 stockholms stadsmuseum 19

20 Karta från 1885 som dels visar befintliga kvarter med markanvändning och bebyggelse, varav stenhusen är röda och trä husen gula, dels förslag till utfyllnad av stränder, utläggning av nya gator och kvarter. De gamla kvartersnamnen är de kursiverade. Utsnitt ur Lundgrens karta över Stockholm 1885, SSA. 20 stockholms stadsmuseum barnängens gård 1

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus

Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' ..~~ '. II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6.... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KULTURMILJOVARD HJORDIS EK SETH JANSSON INLEDNING Enligt byggnadsnämndens

Läs mer

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 7 (f.d. Hus 29 Hudbod (senast livsmedelsindustri) Adress: Styckmästargatan 11-13 Stadsdel: Slakthusområdet,

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun Beslut 1(4) 2008-01-17 Dnr 432-18180-06 Delgivningskvitto Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun BESLUT Länsstyrelsen förklarar Casselska

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt.

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Arbeten på Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2002:34 Stefan Ädel Bohusläns museum rapport 2002:34

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad

Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad Kulturhistorisk utredning Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad Alléhuset inom byggnadsminnet Örbyhus slott Örbyhus 1:7 Vendels socken Tierps kommun Dnr UM Km 343/2008 Agnetha Pettersson

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833.

Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833. Göberga gård Antikvarisk medverkan i samband med partiell omläggning av gaveltak på mangårdsbyggnaden. Linderås socken i Tranås kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:40

Läs mer

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Antikvarisk medverkan i samband med invändiga förändringar Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:14 Anders

Läs mer

Prästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län

Prästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:210 Antikvarisk medverkan Prästtorp 1:1 Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Prästtorp

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Gamla residenset. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17 Bo E Karlson

Gamla residenset. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17 Bo E Karlson Gamla residenset Antikvarisk medverkan i samband med ommålning och takarbeten på Gamla residenset, Blixten 7. Jönköping stad och kommun, Jönköping län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen

Läs mer

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

Tomteboda stationshus

Tomteboda stationshus Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda

Läs mer

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder

Läs mer

2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK

2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2015:208 ANTIKVARISK MEDVERKAN KISA GRAVKAPELL FASADRENOVERING KISA GRAVKAPELL KISA KINDA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Kyrkan och den

Läs mer

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 )

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 8 (f.d. Hus 20 21 rensstuga och dynghus.) Adress: Styckmästargatan 10 Stadsdel: Slakthusområdet,

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:2 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och

Läs mer

Antikvarisk konsekvensbeskrivning med utlåtande

Antikvarisk konsekvensbeskrivning med utlåtande PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk konsekvensbeskrivning med utlåtande Underlag inför planering och projektering Fastighet: Brunkhalsen 9 Adress: Malmtorgsgatan 5, Karduansmakargatan 2 Stadsdel:

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

GUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN 2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN 2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning

Läs mer

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:4 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och

Läs mer

Danvikens hospital, Sicklaön 37:2 F d Danviks hospitals huvudbyggnad

Danvikens hospital, Sicklaön 37:2 F d Danviks hospitals huvudbyggnad Danvikens hospital, Sicklaön 37:2 F d Danviks hospitals huvudbyggnad Konsekvensbeskrivning ur antikvarisk synvinkel inför ombyggnad 2012-01-23 rev 2012-08-20 rev 2012-10-18, 2012-10-22 Inledning och förutsättningar

Läs mer

Material- och arbetsbeskrivning att lända till efterrättelse vid uppförande av mejeribyggnad i Alsjöholm, 1924

Material- och arbetsbeskrivning att lända till efterrättelse vid uppförande av mejeribyggnad i Alsjöholm, 1924 Material- och arbetsbeskrivning att lända till efterrättelse vid uppförande av mejeribyggnad i Alsjöholm, 1924 Byggnaden uppföres ifullöverensstämmelse med denna arbetsbeskrivning, bifogade ritningar samt

Läs mer

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby

Läs mer

Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Mur och putsarbeten på Gullmarsbergs säteri

Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Mur och putsarbeten på Gullmarsbergs säteri Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Mur och putsarbeten på Gullmarsbergs säteri Gullmarsberg 2:2 Skredsviks socken, Uddevalla kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2005:21 Lars Rydbom Katarina

Läs mer

Stadsmuseets gård. Undersökning av grundmur 2014, STOCKHOLM

Stadsmuseets gård. Undersökning av grundmur 2014, STOCKHOLM Stadsmuseets gård Undersökning av grundmur 2014, STOCKHOLM ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING SR: 1191 Rapportförfattare: Emmy Kauppinen Ritningar: Emmy Kauppinen Foto: Kerstin Söderlund Omslagsbild: Grundmuren

Läs mer

Lindgården Lasarettet Medevi brunn

Lindgården Lasarettet Medevi brunn Rapport 2012:208 Antikvarisk medverkan Lindgården Lasarettet Medevi brunn Medevi brunn 2:1 Västra Ny socken Motala kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm Doktorn 5 Svend och Hannes hus i Laholm Källor och litteratur Edén, Michael, Porträtt av en vän, By ACTH 1987:6. Lundborg, Lennart, Svend Bögh-Andersen en arkitekt som präglat Laholm, Gamla Laholm 2003.

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN

MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN RAPPORT 2014:206 ANTIKVARISK MEDVERKAN MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN Malmen Hus 19 Innehåll Bakgrund...............................................................4

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73 Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.

Läs mer

Vasatornet. Kersti Lilja. Restaurering av tak, klocktorn och fönster

Vasatornet. Kersti Lilja. Restaurering av tak, klocktorn och fönster Restaurering av tak, klocktorn och fönster Vasatornet Antikvarisk kontroll, Rydboholm 2:1, Östra Ryds socken i Österåkers kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2003:35 Box 6176 102 33 Stockholm Tel 08-690

Läs mer

Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar

Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Fastigheten Landshövdingen 16 omfattar idag nästan halva kvarteret och visar hur den regionala statsförvaltningens vuxit sedan mitten av 1600-talet. Det började med

Läs mer

Långvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén

Långvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén Långvinds herrgård Detalj av fasaden. Utsidan är i komplett snickarglädje: hyvlad fasadpanel lagd i olika riktningar, lövsågade fönsteröverstycken, en stor veranda i två våningar, med svarvade stolpar

Läs mer

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön. fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Gröna gången Varvschefsbostället ligger mittemellan Ekipagemästareoch Tygmästarebostället. Skeppsbyggare af Chapmans egen bostad i Karlskrona Strax utanför örlogsvarvet

Läs mer

Butiksfasader i Gamla Stan

Butiksfasader i Gamla Stan stockholms stadsmuseum Butiksfasader i Gamla Stan Det här behöver du veta när du vill underhålla eller ändra fasaden till din butik. www.stadsmuseum.stockholm.se/ byggnadsvard Omslagsbild framsida: Butiksfasad

Läs mer

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län.

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. Örserums skola Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014: 29 Margaretha

Läs mer

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk

Läs mer

JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS.

JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS. fastighet: JOHAN 15. adress: Lilla Östergatan 31. ålder: 1907. Ombyggt 1933, 1938, 1969. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Karl Eriksson (1933 och 1938), Ulf Söderman (1969). användning: Bostad antal våningar:

Läs mer

Ombildning till bostadsrätt

Ombildning till bostadsrätt Tillhör punkt 4 på dagordningen till styrelsesammanträde med AB Stadsholmen 2009-03-19 Till styrelsen Ombildning till bostadsrätt 1. Inkomna intresseanmälningar Sedan föregående avrapportering vid styrelsemötet

Läs mer

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås 2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa

Läs mer

Bunkeflo kyrka. Antikvarisk rapport RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING. socken i Malmö kommun Skåne län

Bunkeflo kyrka. Antikvarisk rapport RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING. socken i Malmö kommun Skåne län Antikvarisk rapport Bunkeflo kyrka RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING N Bunkeflo kyrka/malmö kyrkliga samfällighet/bunkeflo socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:11 Helena

Läs mer

Skabersjöskolan. Antikvarisk rapport. Inredning av WC samt montering av akustiktak. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun Skåne län

Skabersjöskolan. Antikvarisk rapport. Inredning av WC samt montering av akustiktak. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun Skåne län Antikvarisk rapport Skabersjöskolan Inredning av WC samt montering av akustiktak Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:007 Pia

Läs mer

Lagmansö. Miljö. Lagmansö, Flens kommun 135

Lagmansö. Miljö. Lagmansö, Flens kommun 135 Lagmansö, Flens kommun 135 orangeriet sett från sydost och växthusen intill muren i den före detta köksträdgården. lagmansö 1:2, vadsbro socken, flens kommun. Lagmansö Vid Lagmansö finns dels ett orangeri

Läs mer

Torpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32

Torpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32 Torpet Solbaddet Fotodokumentation, metalldetektering samt dendrokronologisk datering inför rivningen av torpet Solbaddet, Norra Begravningsplatsen, Solna socken och kommun, Uppland Anders Jonsson Rapport

Läs mer

Jonsered 1:12 Partilie socken, Partillekommun

Jonsered 1:12 Partilie socken, Partillekommun Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Jonsereds skorsten Jonsered 1:12 Partilie socken, Partillekommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2005:39 Katarina Andersson Rapport Bohusläns museum 2005:39

Läs mer

BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad.

BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad. BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad. adress: Österportstorg. ålder: 1813-1814. Ombyggt 1920, 1937, 1941, 1967, 1982. arkitekt / byggm: A. Påhlqvist. användning: Förvaltningslokaler. Byggt

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme.

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme. - " t. Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 71, Västra Jåtvatåliet. Järfälla kommun Nulägesbeskrivning Läge Granskogs torp ligger på ]änrafåltet inom Västra järvafältets naturreservat, Torpet

Läs mer

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER fastighet: CARL 1, hus A. adress: Stora Östergatan 36. ålder: Omkring 1800. Ombyggt 1932, 1935, 1988. arkitekt / byggm: E. Olsson (1932), Karl Eriksson (1935), Nilsson & Persson (1988). användning: Affärer

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(4) BESLUT 2016-09-05 Dnr: 432-3745-2016 Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Futurum Fastigheter Pappersbruksallén 1 702 15 Örebro För kännedom

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus 168 Schedewij, Flens kommun orangeriet vid schedewij sett från söder. Schedewij skedevi 1:5, forssa socken, flens kommun. Vid Schedewij finns ett 1800-talsorangeri med ett garage tillbyggt på baksidan.

Läs mer

Orangeriet. Orangeriet historik

Orangeriet. Orangeriet historik Orangeriet Orangeriet historik Byggnader som avsetts för övervintring av känsliga och exotiska växter har varit vanligt förekommande vid slott och herrgårdar i Sverige sedan 1600-talet. Från slutet av

Läs mer

Bostadshus i 1 3/4 plan m. källarvåning, bra läge på Klintvägen 4 A i Mariehamn

Bostadshus i 1 3/4 plan m. källarvåning, bra läge på Klintvägen 4 A i Mariehamn Bostadshus i 1 3/4 plan m. källarvåning, bra läge på Klintvägen 4 A i Mariehamn Presentation Bostadshus med ett centralt och bra läge i trivsamt och lugnt kvarter på Klintvägen 4 A i Mariehamn. Huset är

Läs mer

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Stora Sjövillan består av 3 lägenheter för permanentboende, ca 704kvm bta. Byggnaden är blåklassad. Stora Sjövillan, Äppelviksvägen 47A,

Läs mer

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande Dnr 2008/209 1(7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådshandling 2008-10-15, rev 2008-XX-XX Antagen 2008-XX-XX Laga kraft 2008-XX-XX Detaljplan för Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands

Läs mer

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Rapport 2012:213 Antikvarisk medverkan Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Valdemarsviks socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

VILLA SKANSEN LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL. Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland

VILLA SKANSEN LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL. Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL VILLA SKANSEN Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland Meddelande 2008:09 VILLA SKANSEN Meddelande 2008:09 ISSN 0348-8748

Läs mer

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

Tripasin. Byggnadsantikvarisk studie. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad Skåne län. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola.

Tripasin. Byggnadsantikvarisk studie. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad Skåne län. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola. Byggnadsantikvarisk studie Tripasin Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:003 Olga Schlyter

Läs mer

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1 INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1 OBJEKTETS LÄGE Objektets adress Bennäsvägen 132, 68600 Jakobstad Nuvarande ägare och adress Thommy Bexar, Klingens väg 10, 68800 Kållby RN:r/tomt 10:58 och 10:277

Läs mer