- PDF Free Download

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17 LÄNSMUSEET I BESIKTNINGSPROTOKOLL/DOKUMENTATION Dnr 27/312 GÄVLEBORGS LÄN Sida 1(3) Kommun Söderhamn Socken Skog Fastighet Ägare Objektets art Skogs kyrka Skogs församling Kyrkobyggnad Kartblad Fotodokumentation Sv/V Bilagor Besiktigad av Henrik Lindblad Datum Skogs kyrka: fasadrenovering och dränering. Kontroll 1. Vid detta upptaktsmöte deltog Sivert Engblom från församlingen, Patric Hedlund som representerade entreprenören Tremans fasad AB, byggkonsult Leif Sjölund, kontrollant, samt Henrik Lindblad från Länsmuseet Gävleborg. Besöket började med byggmöte (det andra i ordningen), därefter vidtog besiktning av kyrkobyggnadens grund och fasader. Beskrivning: Historik och kortfattad beskrivning Skogs kyrka uppfördes i sten år 1805 som ersättning för en träkyrka från Denna hade i sin tur en medeltida stenkyrka som föregångare, som ännu kvarstår som ruin. Den nuvarande kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil efter ritningar av länsbyggmästaren J C Loëll från Gävle, som förutom Skogs kyrka även var upphovsman till bl a Norrbo och Rengsjö kyrkor i Hälsingland. Samtliga tre kyrkobyggnader har tornet sidoställt, i Skog i söder, i de övriga i norr. Långhuset är rektangulärt med vidbyggd sakristia i norr. Exteriören är välbevarad. Interiört har dock kyrkan förändrats flera gånger. Mark och sockel Marken närmast kyrkans ytterväggar är delvis gräsbeväxt, delvis belagd med singel i kraftigt varierande grovlek, blandad med dräneringsgrus. Även i singelpartierna finns omfattande växtlighet, främst mossa. Grundsockeln, bestående av gråsten utan puts, ligger under marknivån. Ytterväggar Kyrkobyggnadens ytterväggar består av gråsten, medan lister samt omfattningar kring port- och fönsteröppningar består av tegel. Det finns även tegel i delar av tornets ytterväggar, strax över sockeln. Ytterväggarna är till större delen putsade med kalkputs som avfärgats med bruten vit kalkfärg. På vissa delar av fasaden, upp till listen ca en meter över marken, förefaller vid något tillfälle KC-bruk ha använts över ganska stora och sammanhängande ytor. Putsen går ner till marknivå. Enligt uppgift från församlingen skall sockelputsen ha lagats, samt ytterväggarnas nedre delar ha färgats om, år Kopia till: 1. Kulturmiljö, Länsstyrelsen, Gävle 2. Skogs församling, Kyrkvägen 60, Stråtjära. 3. Arkitektlaget i Hälsingland HB, Tönnånger 8449, Holmsveden 4. Leif Sjölund Byggkonsult AB, Lingonvägen 4, Bollnäs 5. Tremans fasad AB, Åsgatan 154, Hedemora

18 LÄNSMUSEET I BESIKTNINGSPROTOKOLL/DOKUMENTATION Dnr 27/312 GÄVLEBORGS LÄN Sida 2(3) År reparerades och omfärgades fasadputsen till den befintliga kulören. År 1995 las nytt plåttak på långhusets och sakristians tak. I samband med detta lagades en del skador i putsen som uppstått pga av läckage genom plåten. Lagningarna, som främst finns vid takfotens list samt närmast sockeln, utfördes både med kalkbruk och KC-bruk. Lagningarna avfärgades med rent vit kalkfärg och avviker därigenom markant från övriga putsytor. Tornlanterninen avviker från övriga ytterväggar då den sannolikt är klädd med vitmålad plåt. Vid besiktningen gjordes ett försök att närmare studera fasadbeklädnaden från tornet, vilket fick avbrytas då det inte gick finna vägen upp till själva lanterninen. Den eventuella plåtinklädnadens ålder är okänd. Skador och åtgärder: Ytterväggarna har omfattande putsskador, som troligen främst uppstått på grund av otillräcklig dränering. Skadorna finns längs stora delar av ytterväggarna, från marknivå och ett par decimeter upp. De mest omfattande skadorna finns i de hörn där stuprören är placerade. Skadorna dokumenterades redan (bifogat i tillståndsansökan dat ) och har därefter med all sannolikhet förvärrats. Puts Enligt det åtgärdsförslag som bifogats nämnda ansökan ska såväl lagningarna med KC-bruk samt alla putssläpp knackas bort. De ska därefter ersättas med rent lufthårdnande kalkbruk. Kalkfärgen beredes på plats. Av förslaget framgår inte vilken typ av pigment som ska blandas i. Vid jämförelse med prov från kalkfärgslikare bedömdes kulören vara vit, något bruten med pigmentet oxidgult. Efter besiktningen har en analys av befintliga färglager utförts av konservator Per Mattson. Kulören kommer slutligen att bestämmas när protokoll erhålls från analysen. Vid besiktningen diskuterades att fasadputsen skulle sluta ca en halv decimeter från marknivån, för att därigenom förhindra kapillärsugning. Detta är ett otraditionellt förfarande och finns inte heller med i den ansökan som länsstyrelsen gett tillstånd till. Såvitt länsmuseet erfar kommer församlingen att avstå från ny ansökan och därmed utförs arbetet i enlighet med ovannämnda åtgärdsförslag, dvs putskanten går strax under marknivån. Dränering Enligt nämnda åtgärdsförslag ska marken omdräneras. Åtgärderna kan sammanfatts på följande vis. En dräneringsgrav, 80 cm bred och cm djup grävs (kolla om arkeolog behöver vara med?). På detta djup läggs en dräneringsslang, till vilken nya brunnar under stuprören ansluts. Dräneringen avslutas cm under fasadputsens underkant. Därpå fylls ny singel upp till nivå strax över fasadputsens kant. Vid besöket föreslogs att lägga en plastfolie under marken, som skulle slutta nedåt från grunden. Avsikten var att förhindra vatten att samlas i jorden närmast ytterväggarna. Detta finns inte med i tillståndsansökan. Då metoden inte är bruklig i antikvariska sammanhang och dessutom osäker rent tekniskt, avråder såväl länsstyrelsen som länsmuseet från denna lösning. Typ och utformning av dräneringsbrunnarna bör bestämmas i samråd med länsmuseet. Övrigt arbeten som tillkommer utöver de som beskrivits i tillstånds- och bidragsansökan Vid besöket diskuterades även den trappa som finns vid ingången i öster. Trappan är murad i grovhuggen natursten. Vid något tillfälle har trappan putsats med KC-bruk. Fogarna mellan stenarna förefaller vara igenslammade med kalkbruk. Efter omputsning har trappans sidor färgats gröna, med okänd färgtyp. Vid besiktningen flagnade färgen och putsen hade kraftiga skador. Det är nödvändigt att bila och blästra bort KC-bruket, för att sedan laga fogarna med rent kalkbruk. Frågan ställdes om murstenarna därefter kan förbli oputsade, eller om de ska putsas om med rent kalkbruk. Det är okänt huruvida trappen ursprungligen var putsad. Om den ska putsas om måste detta göras med rent lufthårdnande kalkbruk. Ställning till eventuell omputsning ska tas vid nästa kontroll.

19 LÄNSMUSEET I BESIKTNINGSPROTOKOLL/DOKUMENTATION Dnr 27/312 GÄVLEBORGS LÄN Sida 3(3) Den svarta färgen på takfotskanten flagnar här och var. Detta är väl synligt och fläckarna bör åtgärdas i samband med att byggnadsställning finns på plats. Med tanke på färgflagornas storlek förefaller det inte sannolikt att plåten är målad med linoljefärg. Leif Sjölund åtog sig att undersöka vilken färgtyp det är frågan om, därefter kan ställning tas till hur skadorna ska åtgärdas. Vid mötet bestämdes att nästa kontroll sker , i samband med förbesiktning av tornet.

20 LÄNSMUSEET I BESIKTNINGSPROTOKOLL/DOKUMENTATION Dnr 27/312 GÄVLEBORGS LÄN Sida 1(2) Kommun Söderhamn Socken Skog Fastighet Ägare Objektets art Skogs kyrka Skogs församling Kyrkobyggnad Kartblad Fotodokumentation Sv/V Bilagor Besiktigad av Henrik Lindblad Datum Skogs kyrka: fasadrenovering och dränering. Kontroll 2. Vid denna besiktning med efterföljande byggmöte deltog Sivert Engblom från församlingen, Patric Hedlund från Tremans fasad AB, byggkonsult Leif Sjölund, samt Henrik Lindblad från Länsmuseet Gävleborg. Besiktning av tornet Vid tillfället hade tornfasaden åtgärdats med högtryckstvättning, lagning av putsskador, samt borttagning av gammal kalkfärg med hjälp av borstning. Avfärgningen påbörjades några dagar före kontrollen. Genomgående är lagningar och avfärgning väl utförda. En del bomytor har lämnats utan åtgärd, då det fastställdes att putsytorna är av hög kvalitet och sitter betryggande. Vid besiktningen konstaterades några svagt missfärgade partier, framförallt en större fläck på östra tornväggen. Denna kan bero på att det regnade när avfärgningen påbörjades. Eventuellt har området ännu inte torkat. Om så är fallet kommer putsen att anta rätt färg när den torkat. Vid torngrunden har det, pga av regn och otillräcklig dränering, stått vatten på flera ställen. Följden är att nylagd puts har lossnat. Detta ska åtgärdas efterhand. Vad gäller putslagningarna har det lufthårdnande kalkbruket Optiroc Serpo 144, kalkbruk fin, använts. Kalkfärgen blandas på plats med våtsläckt gotlandskalk från Byggnadshyttan Kalk AB. Den befintliga fasadkulören har, efter analys av konservator Per Mattson, fastställts till NCS 0505-Y40R. Detta är det enda färgskikt som påträffats. I kalkfärg 90 motsvaras detta av prov 46:2. Pigmentet utgörs därmed av obränd terra. Kopia till: 1. Kulturmiljö, Länsstyrelsen, Gävle 2. Skogs församling, Kyrkvägen 60, Stråtjära. 3. Arkitektlaget i Hälsingland HB, Tönnånger 8449, Holmsveden 4. Leif Sjölund Byggkonsult AB, Lingonvägen 4, Bollnäs 5. Tremans fasad AB, Åsgatan 154, Hedemora

21 LÄNSMUSEET I BESIKTNINGSPROTOKOLL/DOKUMENTATION Dnr 27/312 GÄVLEBORGS LÄN Sida 2(2) Övriga fasader På stora delar av kyrkans fasader, t ex på västra gaveln, finns två lager vattriven puts med mellanliggande kalkfärg. Lagren sitter i allmänhet något löst, men kan inte borstas bort utan måste skrapas. Vid mötet diskuterades huruvida den nya kalkfärgen kan fästa på vattrivningen, eller om denna måste avlägsnas. Det beslöts till slut att båda lagren ska skrapas bort före avfärgningen. Övrigt Det dragband av järn som löper runt fasaden under takfoten har brustit på ett ställe i söder. Detta ska svetsas ihop. Här och var är dragbandet synligt, medan det på andra ställen döljs av ett tunt lager puts. Det beslöts att där järnet framträder ska det målas in i fasaden med linoljefärg, i samma kulör som kalkavfärgningen. Vid besöket diskuterades återigen den trappa som finns vid ingången i öster. Putsen var ännu ej borttagen. När detta har gjorts ska trappen besiktas, varefter ställning kan tas till om den ska putsas om, eller om stenarna endast ska fogas om med kalkbruk. Vid mötet beslöts att de bara fläckarna på takfotsplåten ska målas om med samma typ av färg som befintlig, dvs Isotrol Svart (en oljefärg bestående av såväl alkyd- som linoljor). Vid mötet bestämdes att nästa kontroll sker

22 LÄNSMUSEET I BESIKTNINGSPROTOKOLL/DOKUMENTATION Dnr 27/312 GÄVLEBORGS LÄN Sida 1(2) Kommun Söderhamn Socken Skog Fastighet Ägare Objektets art Skogs kyrka Skogs församling Kyrkobyggnad Kartblad Fotodokumentation Sv/V Bilagor Besiktigad av Henrik Lindblad Datum Skogs kyrka: fasadrenovering och dränering. Kontroll 3. Vid denna besiktning med efterföljande byggmöte deltog Sivert Engblom från församlingen, Patric Hedlund och Sven-Eric Westlund från Tremans fasad AB, byggkonsult Leif Sjölund, samt Henrik Lindblad från Länsmuseet Gävleborg. Fasadrenovering tornet Byggnadsställningarna var nu borttagna. Resultatet av kalkavfärgningen var fullt tillfredställande. Något mörkare partier förekommer här och var, vilket får betraktas som ofrånkomligt. Innan ställningarna revs kom mycket kraftiga regn. När rören togs bort rann det ut smutsigt vatten, vilket har orsakat små mörka fläckar på några ställen. Dessa ska avlägsnas, förmodligen kan de borstas bort. Övriga fasader Putsslagning och avfärgning var i full gång. Trappan vid ingången i öster Putsen var nu avlägsnad och stenarna omfogade med rent lufthårdnande kalkbruk. Resultatet var över förväntan, varför det beslutades att trappan tills vidare kommer att lämnas oputsad. Den växtlighet som finns på trappstegen ska tas bort. Eventuellt kommer, i samband med omdräneringen, singel att läggas även runt trappen. Takfotsplåten Isotrol Svart (en oljefärg bestående av såväl alkyd- som linoljor), dvs. samma färg som befintlig, har nu anskaffats av församlingen, men målningen är ännu inte gjord. Övrigt Det dragband av järn som löper runt fasaden under takfoten hade brustit på ett ställe i söder. Detta har nu svetsats ihop. På norra långhusväggen visade sig att dragbandet helt oväntat slutade mitt på fasaden. Det Kopia till: 1. Kulturmiljö, Länsstyrelsen, Gävle 2. Skogs församling, Kyrkvägen 60, Stråtjära. 3. Arkitektlaget i Hälsingland HB, Tönnånger 8449, Holmsveden 4. Leif Sjölund Byggkonsult AB, Lingonvägen 4, Bollnäs 5. Tremans fasad AB, Åsgatan 154, Hedemora

23 LÄNSMUSEET I BESIKTNINGSPROTOKOLL/DOKUMENTATION Dnr 27/312 GÄVLEBORGS LÄN Sida 2(2) går alltså inte runt hela kyrkan. Vid dragbandets slut hade muren spruckit. Detta har nu åtgärdats. Vid byggmötet invände Leif Sjölund m fl. mot att: Plast inte fick användas vid omdräneringen, vilket tidigare både länsstyrelsen och länsmuseet motsatt sig (se protokoll ). Att länsstyrelsen inte accepterade ett putssläpp vid byggnadens grund (se ovannämnda protokoll) Följderna av detta blir enligt Leif Sjölund att vatten kommer att ansamlas vid grunden och att detta återigen kommer att sugas upp av putsen och medföra skador. Förmodligen kommer då putsen närmast grunden att behöva renoveras igen ganska snart. Länsmuseet förstår att åtgärderna sannolikt är välmotiverade ur teknisk synpunkt. Dock vidhölls att de är antikvariskt tveksamma då metoderna inte är traditionella i detta sammanhang. Ett putssläpp medför också en negativ förändring av exteriörens utseende. Nästa kontroll är slutbesiktning

24 LÄNSMUSEET I BESIKTNINGSPROTOKOLL/DOKUMENTATION Dnr 27/312 GÄVLEBORGS LÄN Sida 1(2) Kommun Söderhamn Socken Skog Fastighet Ägare Objektets art Skogs kyrka Skogs församling Kyrkobyggnad Kartblad Fotodokumentation Sv/V Bilagor Besiktigad av Henrik Lindblad Datum Skogs kyrka: fasadrenovering och dränering. Kontroll 4: slutbesiktning. Vid denna slutbesiktning med efterföljande byggmöte deltog Sivert Engblom från församlingen, Patric Hedlund och Sven-Eric Westlund från Tremans fasad AB, byggkonsult Leif Sjölund, samt Henrik Lindblad från Länsmuseet Gävleborg. Fasadrenovering Resultatet av kalkavfärgningen var fullt tillfredställande. Något mörkare partier, förekommer här och var, bl a på sakristians västra och norra väggar. Fläckarna kommer dock sannolikt att försvinna, eller åtminstone ljusna, när putsen har torkat helt. Den bönformade fläck som tidigare har konstaterats på tornets östra vägg var t ex nu försvunnen. De fläckar som uppstått på tornet när byggnadsställningen avlägsnades var borttagna. I hörnet mellan sakristia och långhus i nordost har den nya putsen börjat suga vatten. Dagvattnet från stupröret måste här ledas bort med ett mindre dike. I samband med omdräneringen (se nedan) ska marklagret nära grunden skalas av då det höjts med tiden. Målningsarbeten Vid besiktningen konstaterades att det återstod målning av en del detaljer. Plåten under fönstret ovanför porten i väster är rostig på undersidan. Denna bör skrapas ren från rost och målas med linoljefärg i samma kulör som fasaden. Plåtlisten ovanför samma port är vitmålad, men färgen täcker inte ordentligt. Denna ska målas om (färg och kulör som ovan). Detsamma gäller plåtlisten ovanför porten i öster. Järnbandet runt fasaden är blymönjat och målat med ej täckande kalkfärg. Järnpartierna ska målas om (färg och kulör som ovan). Takfoten, i trä, ovanför sakristians tak (i väster och öster) ska målas (färg och kulör som ovan). De ventiler som finns runt hela fasaden (nära mark) är tidigare vitmålade, men behöver målas om (färg Kopia till: 1. Kulturmiljö, Länsstyrelsen, Gävle 2. Skogs församling, Kyrkvägen 60, Stråtjära. 3. Arkitektlaget i Hälsingland HB, Tönnånger 8449, Holmsveden 4. Leif Sjölund Byggkonsult AB, Lingonvägen 4, Bollnäs 5. Tremans fasad AB, Åsgatan 154, Hedemora

25 LÄNSMUSEET I BESIKTNINGSPROTOKOLL/DOKUMENTATION Dnr 27/312 GÄVLEBORGS LÄN Sida 2(2) och kulör som ovan). Trappan vid ingången i öster Som konstaterats vid föregående besök var putsen avlägsnad och stenarna omfogade med rent lufthårdnande kalkbruk. Resultatet var över förväntan och enligt tidigare beslut kommer trappan tills vidare att lämnas oputsad. Den växtlighet som finns på trappstegen ska tas bort. Vidare ska trappstegen och broplanet blästras rent från missfärgningar. Broplanet måste också omfogas. Enligt Patric Hedlund går det ej att omfoga med kalkbruk på en så utsatt yta som ett broplan, då kalken kommer att pulvriseras. Eftersom fogarna nu består av cement och stenen utgörs av granit, accepterar länsmuseet omfogning med cement. Takfotsplåten Plåten är ommålad med Isotrol svart (en oljefärg bestående av såväl alkyd- som linoljor). Resultatet är tillfredställande. Övrigt Utanför sakristians nordvägg ligger en äldre gravhäll. Vid dräneringsarbetena ska denna försiktigt lyftas bort och (varsamt) göras ren från mossa och annan växtlighet, varefter den läggs tillbaka. I omedelbar närhet till kyrkobyggnaden är på flera ställen syrener planterade. Dessa samlar mycket fukt. Vidare skymmer de fasadens nedre delar. I samband med omdräneringen kommer de syrener som växer närmast kyrkan att avlägsnas. Omdränering Denna var vid besöket ännu inte påbörjad. Troligen ska den göras i september. Dräneringen ska utföras enligt den arbetsbeskrivning som länsmuseet tagit del av. Vid besöket gicks åtgärderna igenom. Församlingen kommer att kontakta länsmuseet när arbetet påbörjats. I samband med efterbesiktning av kompletterande målningsarbeten etc. (enligt ovan) kommer omdräneringen att besiktas. Efterbesiktning Kontroll av kompletterande målningsarbeten och omdränering kommer att ske genom en efterbesiktning. Det åligger församlingen att informera länsmuseet om hur arbetet fortskrider, samt lämplig tidpunkt för besiktningen. Frånsett ovanstående anmärkningar är resultatet mycket tillfredställande, varvid länsmuseet härmed godkänner fasadrenoveringen och att bidraget för denna utbetalas.

26 LÄNSMUSEET I BESIKTNINGSPROTOKOLL/DOKUMENTATION Dnr 27/312 GÄVLEBORGS LÄN Sida 1(4) Kommun Söderhamn Socken Skog Fastighet Ägare Objektets art Skogs kyrka Skogs församling Kyrkobyggnad Kartblad Fotodokumentation Sv/V Bilagor Besiktigad av Henrik Lindblad Datum Skogs kyrka: antikvarisk kontroll (dränering) samt rådgivningsbesök (kyrkorummet) Vid mötet deltog Henrik Lindblad från Länsmuseet Gävleborg samt Sivert Engblom från församlingen. Skogs kyrka. Fasad mot norr-markarbeten. Omdränering Dräneringen påbörjades under hösten 2003, men blev inte klar före vintern. Vid besöket konstaterades att mark- och dräneringsarbetena var klara, med omläggning av gräsmattor och singel närmast grunden. Lutningen från kyrkan är nu bättre. Dock har marken redan sjunkit något på södra sidan, varför man måste Kopia till: 1. Kulturmiljö, Länsstyrelsen, Gävle 2. Skogs församling, Kyrkvägen 60, Stråtjära.

27 LÄNSMUSEET I BESIKTNINGSPROTOKOLL/DOKUMENTATION Dnr 27/312 GÄVLEBORGS LÄN Sida 2(4) fylla upp med mer matjord. De buskar (syrener) som tidigare stod alltför nära fasaden var nu borttagna. De kommer troligen att ersättas med flyttbara växter (dvs. planterade i stora krukor eller vida skålar). Det som nu framförallt återstår är uppsamlingen av vattnet från stuprören. Detta sker för närvarande genom de orange plaströr som leder bort vattnet. Stuprören är utförda av kopparplåt med utkast i skarp vinkel. Enligt tidigare samtal med Sivert Engblom skall uppsamlarna utföras som trattar i kopparplåt med lövgaller av rostfritt stål. Uppsamlarna med anslutande rör kommer därmed att dölja plaströren, ståltrådsgallren kommer knappast att synas. Vid besöket förevisades ett prov (i järnplåt) som församlingen låtit en plåtslagare utföra. Detta hade monterats under stupröret i sydvästra hörnet. Den trattformade uppsamlaren var nu närmast cirkelformad och av ganska ansenliga dimensioner. Den var något för hög. Den kommer istället att göras oval med rak bakkant och sänkas cirka 5 cm. Framförallt på norra sidan är avståndet mellan utkastarna och marken stort (se foto). Utkastarna är där möjliga att flytta ner något, till ett par dm höjd ovan marken. Skogs kyrka, sydvästra hörnet. Prov på vattenuppsamlare. Kyrkorummet Sivert Engblom har tidigare varit i kontakt med länsmuseet angående en önskan om att avlägsna flera bänkrader i södra kvarteret längst ner i kyrkorummet. Vid det aktuella besöket diskuterades frågan och

28 LÄNSMUSEET I BESIKTNINGSPROTOKOLL/DOKUMENTATION Dnr 27/312 GÄVLEBORGS LÄN Sida 3(4) länsmuseet fick kopior av ritningar som utförts av Arkitektlaget i Hälsingland. Anledningen att frågan väckts är att man vill ha bättre möjligheter att förevisa den kopia av Skogbonaden som sedan år 2000 sitter på västra väggen, bakom södra bänkkvarteret. Utrymmet mellan bänkarna och väggen är nu ganska begränsat och där ryms endast ett par stolsrader. Församlingen vill ha möjlighet att ha visningar av bonaden för betydligt större grupper, uppskattningsvis personer, eller en busslast. Problemet är nu att bänkarna är vända fram mot koret, dvs. åt fel håll från bonaden sett. Sivert Engblom presenterade två alternativ: 1. Ett antal bänkar görs vändbara, dvs, de monteras loss från golvet, vänds med hjälp av en lyft och säkras sedan i golvet igen. Antikvariskt sett är detta troligen en bra lösning och det blir relativt billigt. Nackdelen är det är ett tungt och omständligt arbete att vända bänkarna och att lösningen inte är särskilt flexibel. 2. Ett antal bänkrader, 5-6 stycken, flyttas undan och ersätts med lösa stolar. Totalt ryms åtta stolar per rad. I det utrymme som nu finns får det dessutom plats ytterligare två rader. Församlingen har förslag till stolsmodell ( Cecilia, eller Cecil från Gärsnäs) och ansökt om kyrkobyggnadsbidrag (2002), dock har man ej ansökt om tillstånd hos länsstyrelsen. Förutom visningar av skogbonaden skulle detta utrymme kunna användas i liturgiska sammanhang, dvs. i princip som en lillkyrka med bonaden som altartavla, samt ett flyttbart altarbord under denna. Tyget på stolarna kan lämpligen vara av samma rödbruna kulör som sittdynorna i bänkraderna håller. Skogs kyrka. Interiör mot väster, med kopian av Skogbonaden. Nuvarande bänkinredning är från Ett antal bänkrader avlägsnades vid inrättandet av en läktarunderbyggnad under 1980-talets mitt. Länsmuseet har förståelse för att utrymmet framför bonaden behöver göras mer flexibelt. Det är av stor

29 LÄNSMUSEET I BESIKTNINGSPROTOKOLL/DOKUMENTATION Dnr 27/312 GÄVLEBORGS LÄN Sida 4(4) vikt att kopian av skogbonaden kan förevisas och användas i såväl pedagogiska som liturgiska sammanhang. Kyrkorummet är förhållandevis stort med, så vitt länsmuseet erfar, ett platsantal som vida överstiger det normala behovet vid gudstjänster. För närvarande används utrymmet i mittgången ibland som en form av lillkyrka, men behov finns sannolikt av en mer permanent plats. Enligt länsmuseet bör dock de båda presenterade alternativen prövas, framförallt om alternativ 1 är realistiskt att genomföra. Församlingen bör också närmare undersöka hur många platser man egentligen har behov av. Att avlägsna färre bänkrader är bättre ur antikvarisk synpunkt, men skulle också sänka församlingens kostnader betydligt. Vidare bör tillstånd prövas hos länsstyrelsen i god tid före ansökan om kyrkobyggnadsbidrag. Församlingen kan gärna kontakta länsmuseet för vidare diskussioner i frågan, inför tillståndsprövningen.

30

31

32

33

34

35 Foto i samband med besiktning/rådgivning. Foto: Henrik Lindblad, Bild nr Dg Söderhamns kn Skogs sn Skogs kyrka Skogs kyrka - Exteriörbilder Exteriör från norr. Bildnr Dg Exteriör från norr, markarbeten. Bildnr Dg Stuprör vid norra fasaden. Bildnr Dg Exteriör från väster. Bildnr Dg Prov på vattenuppsamlare i sydvästra hörnet. Bildnr Dg Stupröret i sydvästra hörnet. Bildnr Dg

36 Foto i samband med besiktning/rådgivning. Foto: Henrik Lindblad, Bild nr Dg Söderhamns kn Skogs sn Skogs kyrka Skogs kyrka Interiörbilder Interiör mot väster. Bildnr Dg Interiör mot väster. Bildnr Dg Interiör mot sydost, bänkar och ljusbärare. Bildnr Dg

37