Corps de Garde Stumholmen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Corps de Garde Stumholmen"

Transkript

1 Corps de Garde Stumholmen Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll av ombyggnad Blekinge museum rapport 2010:15 Agneta Ericsson

2 Inledning... 2 Byggnadsminne... 2 Högvakt... 2 Historik... 2 Beskrivning... 4 Exteriör... 4 Interiör... 5 Generella utgångspunkter för arbetet... 6 Genomförda arbeten... 6 Färglager/färgdokumentation... 6 Väggar... 7 Golv... 8 Trösklar... 8 Golvlister... 9 Tak... 9 Fönster Innerdörrar Dörrfoder Farstu Förstuga Kök Matsal Förmak Badrum Vardagsrum Rum Östra farstun Källaren Vinden Vindsrum Exteriöra arbeten Yttertrappa Administrativa uppgifter... 21

3 Inledning Corps de Garde är en av Stumholmens äldsta byggnader. Vid kommunaliseringen av Stumholmen vid början av 1990-talet blev Corps de Garde tillsammans med flera andra militära byggnader förklarade som byggnadsminne. Sedan 1800-talets slut har byggnaden nyttjats som bostadslägenhet, och 2008 beslutade Statens fastighetsverk att modernisera lägenheten. Byggnadsminne I april 1992 förklarades Corps de Garde för byggnadsminne (nr 36 Blekinge län) med motivationen att byggnaden är en av de äldsta på Stumholmen och sannolikt den äldsta bevarade vaktbyggnaden i landet. Den är synnerligen väl bevarad såväl interiört som exteriört. Kungshall och Corps de Garde är de enda byggnader som idag konkret visar på Stumholmen som fortifikatorisk anläggning. Högvakt Militära områden bevakades av eget vaktmanskap, högvakten, för att hindra obehöriga tillträde, för att upprätthålla ordningen men också för att agera brandvakt. En sådan vaktstyrka kallades allmänt för Corps de Garde (från latin corpus - kropp, kår, franska corps, och franska garder - vakta, titta). Den franska benämningen på vaktmanskapet har överförts också till den byggnad som var deras högkvarter. Svenska Kronans Corps de Garde skulle under 1700-talet inrymma arrest, förstuga, vaktmanskapsrum och underofficersrum, dessutom krävdes rum för brandredskap. Historik När Karlskrona anlades som rikets främsta örlogshamn och örlogsbas 1680 avgränsades Trossö södra strand och öarna närmast utanför som militärt område. Nuvarande Stumholmen, ursprungligen Stubbholmen, Laboratorieholmen och Kungshall, utgjorde tidigt en sluten militär stadsdel med tillträde från landsidan endast via Stumholmsbron. Successiv utfyllnad band öarna samman till nuvarande Stumholmen. Ett Corps de Garde var en av de första byggnader som uppfördes på ön, eftersom vaktmanskapet borgade för sekretess och säkerhet. På en karta upprättad 1697 finns på Stumholmen ett Corps de Garde markerat just intill brofästet, mitt emot gamla Kronobageriet. Huset mätte 16,5 x 10,5 alnar och var uppfört av timmer. Sannolikt byggdes det som ett provisorium i väntan på tid och möjlighet att uppföra ett Corps de Garde värdigt ett vaktmanskap inom den stolta örlogsbasen. Av detta det första Corps de Garde finns inget kvar, inte ens grundstenarna. En karta daterad 1698 redovisar ett artillerikontor delvis på platsen för nuvarande Corps de Garde. Enligt en kartering av västra Stumholmen 1751 ligger ett Corps de Garde på samma plats och med samma grundmått som dagens Corps, som alltså måste vara uppfört någon gång mellan 1698 och 1751, sannolikt under eller 30-talet. Eftersom Corpset uppvisar likheter med sjukhuspaviljongen på Laboratorieholmen, sannolikt ritad av J G Steuer vid samma tid, hänvisas ibland till Steuer som arkitekt. Men Corps de Gardes exteriör uppvisar en provkarta på generella arkitekturideal från 1700-talets första hälft. Ett historiskt rykte vill göra gällande att byggnadens östra gavel är senare tillkommen. Några exteriöra detaljer i denna del skiljer sig från övriga huset, men om ryktet talar sanning måste tillbyggnaden ha kommit till före Beskrivningar över alla Kronans Hus och Byggnader vid Kongl Majts och Rikets Örlogs Flotta upprättade vid generalinventeringen och besiktningen år 1781 bekräftar att Corps de Gardes planlösning och grundplan år 1781 var densamma som idag. I den östra gaveln finns ett rum för brandredskap som saknar intern förbindelse med det övriga huset. Brandredskap förvarades även utomhus under ett längsgående järnplåtsklätt tak utmed den södra långväggen. Övriga rum utgjordes av arrest, rum för vaktmanskapet, rum för underofficerarna samt en förstuga. 2

4 Källaren disponerades av Kronobageriet. På en lavering av Elisas Martin daterad 1780, föreställande utsikten från Kungshall västerut mot staden, avbildas det som måste vara planen precis nedanför Corpset. I slänten vilar några uniformerade unga män ur vaktmanskapet med gevär uppställda strax intill. Strax bakom finns den klockstapel som hörde till Corpset, att ringa i vid tex eldsvåda. Den var placerad väster om Corpset, i slänten ner mot brofästet ansågs klockstapeln cassabel. När den revs är okänt. Under 1800-talets andra hälft inrättades ett civilt polisväsende och ett förbättrat brandförsvar. Även flottans ordnings- och brandväsende moderniserades och flyttades till mer ändamålsenliga lokaler inom örlogsbasen. Corps de Garde på Stumholmen övergavs. En ritning daterad 1889 redovisar ett förslag till förändring av Corpset till bostadslägenhet -med undantag för det östliga rummet, som är avsatt för nattväktaren. När exakt denna funktion försvann från huset är inte känt och därmed inte heller när det östra rummet inkorporerades i bostadslägenheten. Interiördetaljer talar för att det trots allt skedde samtidigt med ombyggnaden enligt ritningsförslaget. Vid 1900-talets mitt var Corpset bostad för örlogsbasens fängelsechef. Byggnaden har också därefter nyttjats som bostadslägenhet utan att större förändringar vidtagits. Det äldsta tillgängliga fotot från sent 1800-tal visar i princip samma byggnad som idag. Någon gång omkring 1900-talets mitt har en tomt avgränsats och en trädgård anlagts utanför byggnadens norra långsida. Tidigare strök en smal gata förbi husets norra sida. I samband med att Bastionsgatan breddades och passage till Slup-och Barkasskjulet ordnades norr om Corpset, blev stigen överflödig. Bild 2 På Elias Martins lavering daterad 1780 skymtar till vänster Kronobageriet, i mitten Stumholmsbron och Kyrkogatan med Fredrikskyrkan i fonden och till höger Corpsets klockstapel med män ur vaktmanskapet framför 3

5 Bild 3 Den gata som fram till 1900-talets mitt strök förbi Corpset är idag en igenvuxen stig Beskrivning Exteriör Enligt inventeringen 1781 är Corps de Garde uppfört av tegel på en grund av murad gråsten. Fasaden är så långt tillbaka vi kan nå putsad och vitmenad. Grunden är på några foton från sekelskiftet 1900 putsad (?) och struken mörk, kanske tjärad. Ett brant och högt kuverttak vilar på kraftiga, utskjutande och svartmålade taksparrar och är klätt med svart plåt var taket täckt med tegel med järnplåtar i hörnen och på ryggåsen. Under 18- och 1900-talen har det tidvis legat tjärpapp på taket. Idag finns tre plåtinklädda svartmålade skorstenar i takåsen. Ursprungligen fanns bara två skorstenar vilka försörjde eldstäderna i rummen närmast förstugan. Det östra rummet saknade eldstad. I de sannolikt ursprungliga fönsterhålen sitter idag dubbelkopplade släta lufter av ungefär samma storlek som de ursprungliga beskrivs fönstren som tvenne fönsterlufter med dubbla fönster. I arresten fanns en fönsterluft med nio galler uti. På norra långsidan och på östra gaveln finns tillbyggda farstur enligt ritningsförslaget från 1889; enkla regelverk med brädklädsel och trappstenar av grå kalksten. Den östra farstuns nuvarande ytterdörr, sannolikt en ursprunglig innerdörr, motsvarar inte dörren på ritningen. Den norra farstun är idag dubbelt så stor som på ritningen från På ett foto daterat 1910 skymtar man en farstu med de nuvarande måtten. Sannolikt byggdes den ursprungligen dubbelt så stor som förslaget från Vid 1900-talets mitt har en villadörr och ett dubbelkopplat fönster satts in. Två beslagna halvdörrar utgjorde entrén De ursprungliga ytterdörrarna är borta och det saknas avbildningar. 4

6 Corpset har sedan åtminstone 1781 inte förändrats nämnvärt exteriört, och sannolikt inte heller sedan uppförandet. Husets längd och bredd år 1751 överensstämmer med dagens. Bild 4 På vykortet från 1901 syns Slup- och Barkasskjulet till vänster, Kronobageriet till höger och Corpset med den smala gatan mitt i bild Interiör Corps de Garde för Stumholmen inrymde 1781 fem rum; förstuga, arrest, vaktmanskapets rum, underofficerarnas rum och rum för brandredskap. Förändringsritningen från 1889 redovisar ett kök i den gamla arresten. Övriga rum benämns på ritningen bara rum. Den genomgående förstugan är delad av en garderob, så att ett en förstuga bildas utanför köket och ett litet förmak bildas mellan rummen. Sannolikt tas ett dörrhål upp i fd vaktmanskapets rum ut mot det nu bildade förmaket och ett mellan köket och fd officersrummet, för att underlätta kommunikationen i huset. Det östra rummet uppges som vaktrum för nattvakare och dörr mot fd vaktmanskapets rum är ej markerat. Av snickerier och proportioner att döma borde dörren dock vara upptagen vid denna tid. När den östra förstugan byggs till sätts det ursprungliga dörrhålen igen med ett fönster och en dörr tas upp mot förstuga. Sannolikt uppfördes den norra farstun med de mått den har idag; dvs dubbelt så stor som på ritningen från Taken i de båda äldsta bostadsrummen och i köket, väggar och tak i båda farsturna och i det inredda sommarrummet på vinden är idag klädda med bred pärlspont. Bredden är genomgående densamma och antyder en omfattande ombyggnad vid 1800-talets slut. Eventuellt lades nya brädgolv in vid samma tid. Golvbräderna är spåntade, föga slitna och har modesta proportioner. Vid 1900-talets mitt genomgick bostadslägenheten en omfattande modernisering genom att väggarna reglades och kläddes med bla tretexskivor. Takens pärlspont gömdes bakom masonit/takskivor. Golven isolerades med plastmatta på spikad masonit. Sannolikt sattes också de dubbelkopplade fönstren in. Nya släta lister och foder utmed fönster, tak och golv. Installation av oljepanna medförde att kakelugnar och spisar revs ut. När garderoben i förstugan avdelades till toalett och vindstrappa är okänt, men den gamla toalettdörren antyder 1900-talets mitt. Sannolikt försågs också köket med vatten och avlopp samtidigt. Därefter har ett duschrum med toalett inrymts i den bakre delen av förmaket. Den gamla toaletten byggdes då om till garderob. Moderniseringarna till trots är byggnadens planlösning och grundstruktur väl bevarad liksom väggarna bakom de uppreglade skivorna. 5

7 Under brädgolven i rummen ligger förhoppningsvis de ursprungliga golvplankorna kvar. Under pärlsponten i taken finns sannolikt de ursprungliga takbrädorna. Kakelugnar och spisar är borta men murstockar, pipor och skorstenar finns kvar. Flera, sannolikt ursprungliga, innerdörrar med foder finns också kvar. Bild 5 Plan av Corpsets bottenvåning inför ombyggnaden Uppmätning Agneta Ljungberg Generella utgångspunkter för arbetet Upprustningen av bostadslägenheten i Corps de Garde, som omfattade totalrenovering av kök och badrum, målning och tapetsering av samtliga rum, ny yttertrappa samt upprensning och målning av källaren, hade vare sig ambition eller möjlighet att söka stöd i de äldsta ytskikten. Dessa är mer eller mindre oåtkomliga och representerar dessutom med största sannolikhet också något som inte helt motsvarar modern boendestandard. Inga ursprungliga ytskikt har därför tagits tas fram, knappast ens påverkas, utan är även framledes bevarade bakom befintliga material och ytor. Den ursprungliga förstugan, motsvarande badrummet delvis undantaget. Alla rumsfunktioner kvarstår. Historiskt fanns före arbetets start inte mycket som förenade lägenhetens rum mer än dörrarna och snickerierna. För att binda husets rum samman och ge interiören en historisk förankring, skrapades snickerier och dörrar för att finna en gemensam basfärg/ton för målade ytor och interiören i stort. Tillsammans med lätt historiserade tapeter, framtagna brädgolv och pärlspontstak samt nytillverkade dörrar lika de befintliga kunde en känsla av det sena 1800-talet erhållas. Genomförda arbeten Gäller generellt för samtliga bostadsrum utom köket Färglager/färgdokumentation Färglagren på snickerierna är överlag tjocka och spröda, vilket gör det svårt att med måttlig arbetsinsats skrapa fram prydliga färgstegar. Målningshistoriken har därför undersökts på ställen som redan varit skadade, men utan att stegar har skrapats fram. 6

8 I botten på golvlister, dörrar och dörrfoder återfinns med undantag av rum 108 en kulör motsvarande bränd umbra, närmast NCS S4010-Y50R tunt struken. Över denna en något ljusare nyans av samma kulör, närmast NCS S5010-Y50R därefter 2-3 gröna lager, ett flertal lager ljusockra och sist 2-3 vita/vitgrå lager. Inga målade ytor har renskrapats från färg. Väggar Samtliga väggar är ursprungliga eller åtminstone från 1781 och alla är murade, med undantag av väggen mellan 103 och 104 som är en brädvägg. Med största sannolikhet har väggarna varit utsatta för stort slitage och putsats om, förslagsvis i samband med ombyggnaden vid 1800-talets slut, så att delar av de ursprungliga ytskikten tagits bort. Ytterväggarna är inklädda med bla tretexskivor, spikade på reglar med en rejäl luftspalt till de murade ytterväggarna. Eftersom de uppreglade väggarna ska bevaras, har endast försiktiga titthål sågats upp genom väggskivorna, för att utröna fuktstatus och om det finns isolering bakom. Isolering saknas och väggarna tycks vara i utomordentligt gott skick, och utan fukt. Titthålen är för små för att kunna skrapa fram tapetkronologier eller färgstegar på de underliggande putsskikten. Ytterst tapeter med mönster från tal, därunder en mängd olika tapeter och under dessa i sin tur den putsade och målade väggen. Det till synes understa färgskiktet är målat med linoljefärg som kulörmässigt korresponderar till det understa färgskiktet på alla snickerier. På innerväggarna, som ej är reglade, är tapeter klistrade direkt på den underliggande målade putsytan. De tunga tapetsjoken släpper från väggarna. Väggarna har spacklats och därefter tapetserats med papperstapeter. Bild 6 På innerväggen i rum 108 var tapetlagret tjockt och tungt med tidningssidor närmast putsen. En sida kunde dateras till oktober

9 Golv Inga golv beskrivs En bred och mycket sliten golvbräda påträffades i bjälklaget under badrummet, och är med stor sannolikhet ursprunglig. Förvaras på vinden. Golven är täckta av plastmattor över utjämningsskivor/masonit spikade i de underliggande äldre golvbräderna. Golven har rensats från mattor, skivor, och spik för att slipas och såpas med Kulturhantverkarnas golvsåpa. De frilagda golvbräderna var genomgående föga slitna, inte ursprungliga och av något olika ålder. Bild 7 Ett frilagt brädgolv Bild 8 Slipat och såpat brädgolv Trösklar I de ursprungliga dörrhålen finns ektrösklar i ett helt stycke. Övriga trösklar är av furu och sammansatta, inlagda i samband med upptagning av nya dörrhål. Alla trösklar har med yxa huggits ner till golvnivå. Beslutades försöka slipa trösklarna istället för att täcka över dem med tröskelplattor. Furutrösklarna var dock djupt huggna och fult spacklade och omöjliga att slipa släta utan att slipa ner återstoden av dem. De har därför målats med Wibo linoljefärg 4010-Y10R. Springor mellan tröskel och golv har täckts med en list i tröskelns träslag och målats in med tröskeln. Ektrösklarna kunde bevaras omålade. Foglister av ek och ektrösklar har oljats. Bild 9 Grovt nedhuggen och spacklad furutröskel Bild 10 Furutröskel efter slipning och påbörjad målning. Spacklet suger färg och tröskeln måste strykas flera gånger 8

10 Bild 11 Grovt nedhuggen ektröskel Bild 12 Ektröskel med foglist av ek efter slipning och oljebehandling Golvlister Vid uppreglingen av väggarna tycks gamla och inte ursprungliga golvlister ha återanvänts där så varit möjligt, i övrigt kompletterade med nya. Endast den lilla släta längden i kökets nordöstra hörn skulle kunna vara ursprungliga. Där så varit möjligt har befintliga golvlister bevarats, i övrigt kompletterats med lika befintliga. Springor mellan golvlist och golv har täckts med foglist som målats in i golvlistens färg. Golvlister har målats med Wibo linoljefärg NCS 3010-Y10R. Tak Inga tak beskrivs I alla rum utom 108 finns pärlspont i taket. Sannolikt härrör pärlsponten från ombyggnaden till bostadslägenhet vid 1800-talets slut. Vad som eventuellt finns under är okänt. Taken har rensats från påspikade skivor/masonit, löst sittande färg och därefter rengjorts och målats med Wibo linoljefärg NCS 5020-Y. Hålkälen är genomgående smala och moderna. Merparten hålkäl har ersatts med ny, något bredare och målats in med taket; Wibo linoljefärg NCS 5020-Y. Bild 13 Pärlsponttak med många färglager som ytterst flagnar Bild 14 Pärlsponttak efter rengöring och målning 9

11 Fönster Alla fönsterhål finns med största sannolikhet på ursprunglig plats, ursprunglig storlek okänd. Enligt otydliga foton tycks fönstren runt sekelskiftet 1900 motsvarat dagens köksfönster, dvs ett nästan kvadratiskt fönster med varje luft delat tvärs över av en spröjs; alltså ett 4- rutefönster. Motsvarar också beskrivningen från De ursprungliga fönstren torde ha varit småspröjsade. I alla rum finns två dubbelkopplade lufter med lätt profilerad båge och mittstolpe. I flera bågar sitter ännu valsat glas. Moderna haspar. Fönsternischerna har byggts ut i samband med uppreglingen av väggarna, målats med tjocka lager färg och slutligen klistrats med glasfiberväv, rum 108 undantaget. Enkla, släta fönsterfoder och under varje fönsterbänk en enkel konsollist, i 108 med profil. Fönsterbågar har inte behövt lagas eller åtgärdas, utan målats med Wibo linoljefärg NCS 2010-Y10R. I fönsternischerna har glasfiberväven slätspacklats och målats som bågarna. Fönsterbänkarna har inte behövt täckas med nya tunna fönsterbänkar, utan har spacklats och målats lika fodren. Nya fönsterkonsoler likt de i rum 108, dvs med en lätt profil, har ersatt de tidigare helt släta konsolerna och målats som fodren. Nya foder med samma profil som fodren i dörrhålet mellan 102 och 103 har satts runt fönstren och målats med Wibo linoljefärg NCS 3010-Y10R. Bild 15 Bakom fönsterfoder och konsol skymtar väggskivorna Bild 16 Fönster med nya fönsterfoder och ny konsol Bild 17 Fönsternisch med klistrad väv och sprickor i fönsterbänken Bild 18 Fönsternisch efter spackling och målning 10

12 Innerdörrar Innedörrarna på bottenvåningen har samma spegelindelning som de ursprungliga (?) dörrarna, men speglar och skuren dekor motsvarande det sena 1800-talets stilideal. Huruvida dörrarna är ursprungliga med senare isatta speglar eller nytillverkade med den gamla spegelindelningen är omöjligt att säga. De sannolikt ursprungliga dörrarna är fyllnadsdörrar av 1700-talstyp med grova utanpåliggande fyllningar. Den östra vindsdörren och den innerdörr som nu fungerar som ytterdörren i den östra förstugan har båda utanpåliggande fyllningar och saknar den skurna dekoren. Vid 1800-talets slut -sannolikt vid ombyggnaden till bostadslägenhet- har dörrbladen antingen moderniserats genom att de gamla fyllningarna ersatts av tidsenliga dörrspeglar och ramarna försetts med en skuren dekor eller ersatts av nya dörrar med samma spegelindelning som de gamla. Den västra vindsdörren, en sedvanlig spegeldörr från tidigt 1800-tal, har samma skurna dekor runt den översta spegeln, som i sin tur är ersatt av en krysspöjsad glasad ruta. De understa färglagren på dörrarna är genomgående i samma kulör som de understa skikten på golvlister och dörrfoder. Alla dörrar är hängda på sk franska gångjärn. På dörren mellan förmak 106 och vardagsrum 107 finns ett kammarlås med järnhandtag, sannolikt ej ursprungligt. Flera dörrhål saknade dörr. En dörr hittades på vinden. Kompletterande dörrar har nytillverkas lika de befintliga med skuren dekor i ramen, hängts på gångjärn lika befintliga och beslagits med nya kammarlås alternativt nya mässingstrycken och långskyltar lika befintliga. De äldre dörrarna har salats på nertill för att sluta an mot de låga trösklarna. Den återanvända dörren har riktats. Dörrarna har målats med Wibo linoljefärg NCS 2010-Y10R. Det gamla kammarlåset har målats in med dörren, de nya lämnats omålade. Den återanvända dörren hänger i matsalen 104, de nytillverkade i sovrummet 108 och i badrummet 105. Ytterdörren är nytillverkad; en pardörr med spegelindelning ungefärligen motsvarande den på ritningen från Gamla som nya innerdörrar har målats med Wibo linoljefärg NCS 2010-Y10R. Dörrfoder Dörrfodren är av fyra typer; tre rikt profilerade från 17- och 1800-talen, och en sparsamt arbetad från 1900-talets mitt. I merparten rum möter skurklotsar golvet. I dörröppningen från köket mot matsalen, runt den nya badrumsdörren och runt ytterdörren har nytt dörrfoder motsvarande det mellan rum 102 och 103 satts upp. Dörrfodren har målats som fönsterfodren; Wibo linoljefärg NCS 3010-Y10R. Bild 19 Den återanvända dörren funnen på vinden påsalad nertill, riktad, målad och beslagen med nytt lås och nya gångjärn. Hänger i matsalen Bild 20 Nya kammarlås 11

13 Bild 21 Nya kammarlås Bild 22 Nya mässingstrycken med långskylt ersatte tidigare mässingstrycken som var utslitna 101 Farstu Av det som var den ursprungliga entrén, dvs. dörrhålet mellan 101 och 102, återstår karm, gångjärn och foder till de 2ne beslagna dörrhalvor som var ytterdörr. Farstun har sannolikt tillkommit i sin helhet i samband med ombyggnad till bostadslägenhet enligt ritning från Nuvarande farstu är dubbelt så stor som på ritningen. Bakom moderna väggskivorna fanns pärlspont, målade i en klar blå färg, av samma bredd som i taket och övriga huset. Inga skarvar i golvbräderna eller i pärlsponten på väggar och i tak tyder på att farstun byggts till/förstorats. Ytterdörren var enligt ritningen från 1889 en pardörr med spegelindelning. Ersattes vid 1900-talets mitt av en enkel villadörr. Väggarna i farstun har isolerats och klätts med stående pärlspont, av samma bredd som den i taket, och målats med Wibo linoljefärg NCS 1005-Y20R. Det ursprungliga dörrhålet är för smalt för en pardörr med moderna standardmått, men för brett för en enkeldörr. Villadörren har ersatts med en nytillverkad pardörr där dörrbladen getts olika bredd. En stående anslagslist på den smala dörrhalvan tar bort storleksskillnaden. För att släppa in extra ljus i den ganska mörka förstugan har den översta dörrspegeln glasats likt farstuns fönster. Dörren är invändigt målad med Wibo linoljefärg NCS 2010-Y10R, utvändigt i samma grå nyans som fönstren; Wibo linoljefärg NCS S3005-R80B. Nytillverkade dörr- och fönsterfoder samt golvlist. Bild 23 Farstuns väggar isolerades och kläddes åter med stående pärlspont 12

14 102 Förstuga Den ursprungliga förstugan var genomgående -från ytterdörren till fönstret på motsatta väggen- och fungerade som huset kommunikationscentral fanns i förstugans tak en dubbellucka upp till loftet. Luckan finns kvar på vinden, men är underifrån inbyggd i nuvarande badrumstaket års förstuga är sedan 1800-talets slut uppdelad i tre små rumsenheter; 102, 105, och 106 vilket omöjliggör genomgång. Nuvarande förstuga domineras av dörrhål. Mot vindstrappan en modern takhög garderobsdörr, tapetserad. Till gamla toaletten en enkel spegeldörr från 1900-talets mitt. Båda med foder samtida med dörrbladen. Dörrarna till rum 103 och 107 spegeldörrar med skuren dekor. Skurklotsar saknas. Trycken av mässing från 1910-/20-tal. Under golvmattan fanns ett nytt undergolv av mycket smala bräder lagda längs med huset. Eftersom golvbräderna var så smala och sentida beslutades ersätta dem med nya golvbräder av samma bredd som övriga golv och därmed få en möjlighet att isolera denna del av golvbjälklaget. Slipades och såpades. Garderoben bakom gamla toalettdörren har lagts till badrummet och en blindvägg satts upp bakom dörren. Under vindstrappan har spikats pärlspont som isolering mot badrummet. De ytterst små väggpartierna och vindsdörren tapetserade med Duro Bild 24 Förstugans sentida brädgolv ersattes av golvbräder med samma dimension som övriga golv. Slipat och såpat 103 Kök Ursprungligen den gamla arrestlokalen. I arresten fanns 1781 en rundad öppen spis och ett fönster med nio järngaller. Vid ombyggnaden till bostadslägenhet vid 1800-talets slut byggdes arresten om till kök. Den öppna spisen ersattes med en järnspis. En dörr tog upp till rum 104 eftersom förstugan byggdes för av en garderob. Rummet har allt sedan dess nyttjas som kök. Arresten är tillsamman med förstugan det rum som förändrats mest. Av spiskomplexet finns bara murstocksväggen och pipan kvar. Ytterväggarna är ej reglade och skivklädda. Den putsade väggen är täckt med otaliga färglager, ytterst målad väv, i botten kalkfärg. De understa färglagren på såväl yttervägg som golvlister är gulröda ockranyanser. Innerväggarna putsade med hårt sentida bruk och mestadels dolda av köksinredningen. Fönstret är dubbelkopplat med varje luft delad av en tvärgående spröjs, av samma typ som i farstun och som motsvarar de fönster som kan anas på bilder från sekelskiftet Bågar och mittpost med enkel profil. Sannolikt insatt vid 1900-talets mitt. Mot ytterväggen delvis en grov helt oprofilerad golvlist som torde vara den äldsta i bevarade huset, kanske från arresttiden. 13

15 Under golvmattan en blandning av bräder av skiftande ålder och kvalitet, bla två kraftiga brädor spikade med smidd spik. Golvet lagades i där så var nödvändigt och slipades därefter för att se hur stor färgskillnaden mellan olika bräder skulle bli. Skillnaden var stor. Dessutom framträdde spikhål och slitage tydligare än före slipningen. Beslutades därför att måla golvet med Wibo linoljefärg NCS 4010-Y10R och slutstryka med alkydoljefärg Nordsjö Epok Alkyd i samma kulör. Den släta sockellisten har bevarats och målas som övriga golvlister. Den putsade och målade ytterväggen har spacklas och tapetserats med Duro Äldre färgoch putslager har bevarats orörda under tapeten. Pärlsponten i taket var målad med plastfärg som satt mycket löst och togs bort med Beckers färgborttagningsmedel och målades som övriga tak. Dokumentationsytor har sparats över köksskåpen, övermålade. Fönstret och fönsternischen har målats likt övriga fönster, men har inte försetts med foder eller konsol eftersom sådana inte fanns före renoveringen. Dörrfodret mot 104 var grovt sargat av tidigare skåpsinredning och ersattes med nytt motsvarande fodret runt dörren till förstugan. Framför spisen en tudelad häll av röd kalksten. Skadorna lagade med infärgat bruk. Modern köksinredning. Bild 25 Köksgolvsmosaiken som väntade under golvmattan Bild 26 Köket efter upprustning 104 Matsal Var 1781 underofficersrum med tillträde endast från förstugan. I hörnet mot arresten en gul kackelugn. Kallas på förändringsritningen från 1889 bara rum, men har sannolikt nyttjats till matsal eftersom köket är så litet. Ett dörrhål till köket redovisas på den norra väggen och en fyrkantig kakelugn i spisvrån. Av eldstaden återstår endast den svängda putsade murstocksväggen och i golvet basen med tegelsten i bruk. Flera puts- och färglager täcker det till synes understa putsskiktet som är avfärgat i varm gulockra. Murstocken har i modern tid byggts in bakom en snedvägg. Tapetlagren på östra väggen har rensats bort där så varit nödvändigt. På hela den norra innerväggen är alla tapetlager sparade liksom bakom väggskivorna. Nedtagna större tapetsjok förvaras på vinden. Väggarna tapetserade med Lim och Handtryck nr 9002, Klassisk rand ljusgrå/silver. Pärlsponten i taket var målad med plastfärg som satt mycket löst och togs bort med Beckers färgborttagningsmedel och målades som övriga tak. I dörrhålet mot 105 har en dörr, funnen på vinden, hängts. Den har riktats, salats på nertill, målats likt övriga dörrar och försetts med nytt kammarlås som inte målats. Väggen framför spisvrån har tagits bort. Murstocken har putsats jämn med kc-bruk och vitslammats med emulsionsfärg liksom hålet för den borttagna pipan i taket. 14

16 Mötet mellan tapet och murad väggyta har täckts av en smal list. Fundamentet, som består av tegelstenar murade i cement har slipats. När tegelstenarna slipats framträdde stämpling IFÖ. Eftersom IFÖ Kaolin- och Chamottefabriks AB bildades 1903, kan inte fundamentet vara äldre än så. Bild 27 Murstocken i rum 104 var dold bakom en enkel brädvägg som togs bort Bild 28 Murstocken efter upprustning Bild 29 Corpsets rumsfil med matsal 104 i förgrunden, därefter förmak 105, vardagsrum 107 och i fonden sovrum Förmak Utgör södra delen av den ursprungliga förstugan. Avdelades till förmak/rum i och med tillkomsten av garderoben i mittgången Minskades ytmässigt i och med ombyggnaden av toalett till badrum. Vikdörr till badrummet upptog nästan hela väggytan mot 106. Ny vägg har rests mot badrummet. Väggarna har tapetserats med Lim och Handtryck nr 9002, Klassisk rand ljusgrå/silver, samma som i matsalen 104. Golvbräderna har tagits upp, bjälklaget isolerats, golvbräderna lagts på plats igen, slipats och såpats. Ny golvlist lika rummets befintliga har satts längs den nya väggen. Nytillverkad badrumsdörr lik husets övriga. Nytillverkat dörrfoder. Dörrblad och foder har målats som övriga. Bild 30 Alla radiatorer med rörledningar byttes ut moderna. Golvlister sparades så långt möjligt och målades som dörrfodren 15

17 106 Badrum Utgör mittdelen av den ursprungliga förstugan. Enkel badrumsinredning från 1980-/90-tal. Har helt och hållet byggts om. Garderoben i hallen har inkorporerats för att få större badrumsyta. Det tidigare badrumsgolvet har tagits bort. Fanns inget äldre golv/brädgolv under, däremot mycket skräp och skumisolering mot golvbalkarna och en enstaka löst liggande golvbräda. Vid skumisolering fanns på några ställen röt- och insektsangrepp i bjälkarna. All isolering och allt löst skräp rensades bort. De nya rörinstallationerna har krävt några få smärre ytliga uthuggningar i golvbjälkarna. Så långt möjligt har äldre uthuggningarna nyttjats. I övrigt har nya vaggor för ledningar och rör lagts mellan bjälkarna. Nytt undergolv, isolering och plastmatta. I taket frilades pärlspont av samma bredd som övriga huset. Nytt tak har satts över det förra badrumstaket. Modern badrumsinredning. Bild 31 De frilagda golvbjälkarna i badrumsgolvet Bild 32 De nya rörledningarna lades i vaggor mellan golvbjälkarna. Så lite åverkan som möjligt gjordes på bjälkarna Bild 33 Där skumfog legat mot de gamla bjälkarna hade fukt och insekter trivts. Angreppen nu avstannade 16

18 107 Vardagsrum Var 1781 vaktmanskapets rum och då fanns en spis med lavar; dvs ett stort murverk med inbyggda sovplatser eller bänkar runt om att sova på. Dörröppningen mot 108 togs upp under 1800-talets slut liksom öppningen mot 106. Spisen ersattes då med en fyrkantig kakelugn. Idag återstår en cementfyllning i golvet motsvarande basen av en kakelugn. Murstocken tapetserad. I taket masonitskiva över hålet för pipan. De frilagda golvbräderna är kraftiga, men går inte att lyfta utan att åsamka skada. Alltså okänt vad som finns under. De är förvånansvärt oslitna och utgör under alla omständigheter inte det ursprungliga golvet. Har slipats och såpats som övriga golv. Väggarna har tapetserats med Lim och Handtryck nr 11068, Fransk lilja, vit/guld. Nya sotluckor i mässing. Spisfundamentet har slipats och springor fyllts i med bruk. Hålet i taket har lagats i med pärlspont. Bild 34 Taket över murstocken i rum 107 som det såg när takskivorna togs bort Bild 35 Spishålet i taket täcktes med pärlspont av samma dimension som i taket och målades sedan Bild 36 Vardagsrummet 107 sett mot väster. Dörren till förmaken 106 till höger 17

19 108 Rum Ursprungligen rum för brandredskap med ytterdörr i norrväggen. Intern kommunikation saknades. Enligt ritningsförslaget 1889 byggdes en farstu på rummets östra gavel, en dörr till farstun togs upp och den gamla ytterdörren ersattes med ett fönster. En dörr togs upp till 107. När ytterväggarna reglades upp sattes en enkelt och mjukt profilerad list upp längs golv, fönster och dörrar. De understa färglagren på samtliga snickerier är olika ockragula nyanser, underst närmast NCS1005-Y30R. Fönsterkonsolen är också mjukt profilerad. I taket väv klistrad på puts över vassmatta. Bakom garderoben på norrväggen fanns en murstock med utskjutande spisväggar, allt tapetserat likt väggen bakom garderoben. Under tapetlagren hårt bruk som målats med grön oljefärg saknades eldstad, men är redovisad 1889 på års ritning. Under tapetlagren på spisen och den putsade västväggen var tidningssidor klistrade, en sida utgiven i oktober Det frilagda brädgolvet tycks något yngre än övriga, och är till synes oanvänt och lagt tvärs över huset kanske som undergolv till matta? Under detta ett mörknat brädgolv lagt längs med huset, som inte har frilagts. Ursprungligt? Brädgolvet något skadat i ytan av nu avstannat insektsangrepp. Väggarna har tapetserats med Lim och Handtryck nr 0050, Filipsborg, ljus. Skadorna i taket har lagats i, taket har bredspacklats och målats med emulsionsfärg NCS 0500-N, hålkälen likt övriga. Beslutades att placera de nya garderoberna utmed del av östväggen, laga skador på spisresterna, vitstryka dem med emulsionsfärg och slipa cementfundamentet i golvet. Bild 37 Spismuren i sovrum 108 var dold av en garderob Bild 38 Spismuren upprustad Bild 39 Dörren från sovrummet 108 till klädkammaren, den fd östra farstun 109. Dörren är nytillverkad och försedd med nya beslag och lås 109 Östra farstun Uppförd enligt ritning daterad 1889 sannolikt vid samma tid. Väggar och tak är klädda med pärlspont, väggarna tapetserade. Sedan länge har farstun använts som garderob. Väggarna har tapetserats med Lim och Handtryck nr 0050, Filipsborg, ljus, samma som i sovrummet 108. För att maximera nyttjandet beslutades sätta en lös byggskiva över ytterdörren för att eventuellt kunna montera upp hyllsystem på väggen. Den sentida fönsterbrädan har sågats av i liv med väggen för att vinna utrymme. Rörledning i golvet har tagits bort och hålet lagats i med bräder av samma bredd som befintliga. 18

20 100 Källaren I källaren har utrymmet under den gamla förstugan golvbjälklag rensats från gammal isolering, skräp mm och isolerats. Innertaket med bjälkar har vitkalkas. Ytterdörren har ersatts med en nytillverkad lika den befintliga med undantag av luckan mitt på och målats med Engvall och Claesson linoljefärg S3305-R80B. 201 Vinden Den öppna vinden är sannolikt den mest ursprungliga sammanhängande synliga ytan i hela huset. Golvet är lagt av vad som tycks vara gammal däcksplank. Dubbelluckan till gamla förstugans tak finns kvar med beslag och allt. I vardera långsidans takfall finn en homeja i gjutjärn, svartmålade. Rost har skrapas bort och fönstren målats med Engvall och Claesson linoljefärg, svart. 202 Vindsrum Vindsrummet är sannolikt tillkommet i samband med ombyggnaden till bostadslägenhet och/eller när vindstrappan kom. Rummet är byggt som en låda på den öppna vinden. Golvet med lackade bräder ligger ovanpå det gamla golvet. Markant nivåskillnad. Rummets väggar är under tapetlagren klädda med pärlspont motsvarande den i de tillbyggda farstuna. Samma pärlspont i taket. Rummets enda fönster är en homeja i gjutjärn svartmålad i en vit nisch i det södra takfallet. Rummets östra dörr är med största sannolikhet en av husets mest ursprungliga dörrar; utanpåliggande fyllningar men saknar skuren dekoren. Översta fyllningen ersatt av spegelglas. Dörrbladet är struket med pärlgrå färg i ytterst få och mycket tunna lager. Vid låset iskarvningar efter borttagen låskista? Den västra dörren är en sedvanlig tredelad spegeldörr från tidigt 1800-tal (empiredörr) med översta spegeln ersatt av krysspöjsat glas, den ursprungliga karmprofilen bortsågad och ersatt med samma skurna dekor som bottenvåningens dörrar. En i sen tid murad smal och fristående murstock vid östra väggen. Golvet har slipats och såpats. Väggarna har rengjorts från tapeter och väggar och snedtak målats med Wibo linoljefärg NCS 1005-Y20R. Homejan rensats från rost och målats som övriga fönster. Dörrar och foder har målats likt husets övriga dörrar och golvlisten likt övriga golvlister. Bild 40 Den östra delen av vindsrummet efter upprustning Bild 41 Spegeldörren från tidigt 1800-tal, glasad och försedd med skuren dekor vid 1800-talets slut. Målad som övriga dörrar Bild 42 En av de sannolikt ursprungliga dörrarna. Översta fyllningen ersatt med spegelglas. Målad som övriga dörrar 19

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme.

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme. - " t. Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 71, Västra Jåtvatåliet. Järfälla kommun Nulägesbeskrivning Läge Granskogs torp ligger på ]änrafåltet inom Västra järvafältets naturreservat, Torpet

Läs mer

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder

Läs mer

Varvschefsbostället Blå festsalen

Varvschefsbostället Blå festsalen Varvschefsbostället Blå festsalen Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:30 Agneta Ericsson Innehåll Historik... 2 Beskrivning... 2 Blå Festsalen... 3 Upprustning...

Läs mer

Varvschefsbostället ombyggnad badrum

Varvschefsbostället ombyggnad badrum Varvschefsbostället ombyggnad badrum Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2009:21 antikvarie Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning...

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Granbomsstugan Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Byte av fasadpanel 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2010:23 INLEDNING... 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4

Läs mer

Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2004:33

Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2004:33 Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2004:33 Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering,

Läs mer

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö Anne Gyberg / Michael Gyberg Inledning Sida 2 av 8 Denna bilaga går igenom rum för rum och beskriver vad det är vi önskar

Läs mer

Ramundeboda kyrka. Tjärstrykning av tak och fasader, renovering och målning av fönster, dörrar och takfot 2010

Ramundeboda kyrka. Tjärstrykning av tak och fasader, renovering och målning av fönster, dörrar och takfot 2010 Ramundeboda kyrka Laxå, Ramundeboda socken, Laxå kommun, Närke Tjärstrykning av tak och fasader, renovering och målning av fönster, dörrar och takfot 2010 Charlott Torgén Rapport 2011:17 Engelbrektsgatan

Läs mer

Renovering av fönster på Vedevågs kyrka

Renovering av fönster på Vedevågs kyrka Renovering av fönster på Vedevågs kyrka Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland 2016 Charlott Torgén Rapport 2016:11 Engelbrektsgatan 3 702 12 Örebro Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Texterna samt bilderna

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad

Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad Kulturhistorisk utredning Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad Alléhuset inom byggnadsminnet Örbyhus slott Örbyhus 1:7 Vendels socken Tierps kommun Dnr UM Km 343/2008 Agnetha Pettersson

Läs mer

LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD,VIBY Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke

LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD,VIBY Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke UNDERSÖKNING AV FARSTUN LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD,VIBY Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke Farstun i Viby gamla prästgård 2012 Antikvarisk utredning och dokumentation före och under restaurering 2012 Reviderad

Läs mer

Bilaga Rumsbeskrivningar Rosenlunds herrgård

Bilaga Rumsbeskrivningar Rosenlunds herrgård Antikvarisk utredning Bilaga Rumsbeskrivningar Rosenlunds herrgård Ljungarums församling i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2005:25 Bo E Karlson, Mattias Sörensen

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Esplunda hönshus. Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård Antikvarisk rapport Charlott Hansen.

Esplunda hönshus. Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård Antikvarisk rapport Charlott Hansen. Esplunda hönshus Rinkaby socken, Örebro kommun, Närke Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård 2005 Antikvarisk rapport Charlott Hansen Rapport 2005:5 Översiktlig beskrivning 2005-11-29

Läs mer

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Örebro Slott Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Antikvarisk rådgivning och dokumentation i samband med renoveringsarbeten, Örebro Slott, Sydvästra tornet år 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén

Läs mer

Hallingstorps kapell Invändiga målningsarbeten

Hallingstorps kapell Invändiga målningsarbeten Antikvarisk medverkan Hallingstorps kapell Invändiga målningsarbeten Säby socken i Tranås kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:31 Bo E Karlson Antikvarisk medverkan Hallingstorps

Läs mer

Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn

Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn Virserums sn, Hultsfreds kommun, Småland Richard Edlund Kalmar läns museum Byggnadsantikvariska rapporter maj 2006 KALMAR LÄNS MUSEUM Färgundersökning av väntsalen

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1

Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Dokumentation av torp på fastigheten Nibbla 1:1, Ekerö socken, Ekerö kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2011:06 2 Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Dokumentation

Läs mer

Vasatornet. Kersti Lilja. Restaurering av tak, klocktorn och fönster

Vasatornet. Kersti Lilja. Restaurering av tak, klocktorn och fönster Restaurering av tak, klocktorn och fönster Vasatornet Antikvarisk kontroll, Rydboholm 2:1, Östra Ryds socken i Österåkers kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2003:35 Box 6176 102 33 Stockholm Tel 08-690

Läs mer

Skå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund

Skå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Material- och arbetsbeskrivning att lända till efterrättelse vid uppförande av mejeribyggnad i Alsjöholm, 1924

Material- och arbetsbeskrivning att lända till efterrättelse vid uppförande av mejeribyggnad i Alsjöholm, 1924 Material- och arbetsbeskrivning att lända till efterrättelse vid uppförande av mejeribyggnad i Alsjöholm, 1924 Byggnaden uppföres ifullöverensstämmelse med denna arbetsbeskrivning, bifogade ritningar samt

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Villa Vera, Ronneby brunn

Villa Vera, Ronneby brunn 2006:29 Villa Vera, Ronneby brunn Byggnadsminne nr 72 Slutrapport, antikvarisk kontroll Exteriör renovering Rapport, år och nr: 2006:29 Rapportnamn: Villa Vera, Ronneby Brunn Byggnadsminne nr 72. Slutrapport,

Läs mer

Kavaljersflygeln, Tullgarns slott

Kavaljersflygeln, Tullgarns slott Kavaljersflygeln, Tullgarns slott Antikvarisk kontroll vid nvändig förstärkning av brandsäkerhet samt utrymningstrappa, Kavaljersflygeln, Tullgarns slott, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland Eva

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Byggnader inom Nora stationsområde

Byggnader inom Nora stationsområde Byggnader inom Nora stationsområde Nora socken och kommun, Västmanland Underhållsarbeten 2011 Örjan Hedhman Rapport 2011:20 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 3 INLEDNING...

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' ..~~ '. II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6.... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KULTURMILJOVARD HJORDIS EK SETH JANSSON INLEDNING Enligt byggnadsnämndens

Läs mer

Storgruvetorpet, Pershyttan

Storgruvetorpet, Pershyttan Storgruvetorpet, Pershyttan Gamla Pershyttan 3:67, Nora socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2009 Anna Rodin Örebro läns museum Rapport 2010:16 Innehållsförteckning Inledning 3 Översiktlig

Läs mer

Residenset. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Antikvarisk dokumentation av interiör renovering

Residenset. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Antikvarisk dokumentation av interiör renovering Residenset Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk dokumentation av interiör renovering Blekinge museum rapport 2009:22 antikvarie Agneta Ericsson Innehåll Bakgrund...2 Historik...2 Ombyggnadsarbetet...5

Läs mer

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Antikvarisk medverkan i samband med invändiga förändringar Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:14 Anders

Läs mer

Manbyggnad på Röcklinge 2:25

Manbyggnad på Röcklinge 2:25 2010:37 Antikvarisk kontrollrapport Manbyggnad på Röcklinge 2:25 Konservering av väggmålningar i manbyggnad på Röcklinge 2:25, Västerlövsta sn, Heby kn Per Lundgren 2010:37 Omslagsfotografi: Bårder i kammaren

Läs mer

2010:42. Antikvarisk kontrollrapport. Marma läger. Utvändigt underhåll av byggnader på Marma läger, Älvkarleby sn, Älvkarleby kn

2010:42. Antikvarisk kontrollrapport. Marma läger. Utvändigt underhåll av byggnader på Marma läger, Älvkarleby sn, Älvkarleby kn 2010:42 Antikvarisk kontrollrapport Marma läger Utvändigt underhåll av byggnader på Marma läger, Älvkarleby sn, Älvkarleby kn Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Badhuset efter restaurering Foto: Per Lundgren,

Läs mer

JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN

2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN 2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN Per Lundgren 2008 Omslagsfotografi: Vapenhuset under rengöring Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet

Läs mer

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent 4. Åtgärdsdokumentation Kronbergs ateljé Fasadrenovering 2008 Kulturhistoriska avdelningen Karin Blent 1 4. Åtgärdsdokumentation Innehållsförteckning Beskrivning före åtgärd:... 3 Antikvariska ställningstaganden:...

Läs mer

BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 2011:02. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk rapport 2011. Carita Eskeröd

BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 2011:02. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk rapport 2011. Carita Eskeröd BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 2011:02 Glädjen 15, Lund Antikvarisk rapport 2011 Carita Eskeröd Kulturen, Lund 2011 Carita Eskeröd Glädjen 15, Sankt Petri Kyrkogata 3, Lund. Rapport efter antikvarisk medverkan

Läs mer

Lindgården Lasarettet Medevi brunn

Lindgården Lasarettet Medevi brunn Rapport 2012:208 Antikvarisk medverkan Lindgården Lasarettet Medevi brunn Medevi brunn 2:1 Västra Ny socken Motala kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården

Läs mer

Norrbyås kyrka. Utvändiga renoveringsarbeten 2010. Norrbyås sn, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2011:26

Norrbyås kyrka. Utvändiga renoveringsarbeten 2010. Norrbyås sn, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2011:26 Norrbyås kyrka Norrbyås sn, Örebro kn, Närke Utvändiga renoveringsarbeten 2010 Anneli Borg Rapport 2011:26 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Stora Mellösa

Läs mer

Svartå hammarsmedjedja

Svartå hammarsmedjedja Svartå hammarsmedjedja Svartå 1:194, Nysunds socken, Degerfors kommun, Närke Renovering av fönster och dörrar, år 2006 Charlott Hansen Örebro läns museum Rapport 2006:29 Översiktlig beskrivning Svartå

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

Klockstapeln vid Dylta Bruk Axbergs socken, Örebro kommun, Närke

Klockstapeln vid Dylta Bruk Axbergs socken, Örebro kommun, Närke Klockstapeln vid Dylta Bruk Axbergs socken, Örebro kommun, Närke Ommålning av klockstapeln vid Dylta Bruks herrgård 2005 Antikvarisk rapport Charlott Hansen Rapport 2005:12 2005-12-09 Översiktlig beskrivning

Läs mer

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...

Läs mer

Tomteboda stationshus

Tomteboda stationshus Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda

Läs mer

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län.

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. Örserums skola Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014: 29 Margaretha

Läs mer

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning Byggnadsantikvarisk dokumentation Katrinetorp Dokumentation av tapeter och väggmålning Del av fastigheten Lockarp 44:1, Bunkeflo socken, Malmö kommun Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005

Läs mer

VALSÄTRA GÅRD EXTERIÖR

VALSÄTRA GÅRD EXTERIÖR VALSÄTRA GÅRD Liggande timmer. Tillbyggnad med plankstomme. Sandfylld torpargrund. Stora delar av renoveringsarbetet utfört av Husrestauratören bygg och måleri (medlem i FIBOR, branschorganisation för

Läs mer

F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N. Stockholm, december 2009 BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM

F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N. Stockholm, december 2009 BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM Stockholm, december 2009 Box 3605, 103 59 Stockholm, www.konservering.se Färgundersökning: Kjellbergska huset,

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping

Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping Kv Bofinken 13, Nikolai församling, Örebro, Örebro kommun, Närke Målningsarbeten 2009 Anna Rodin Örebro läns museum Rapport 2010:5 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Görvälns slott. Antikvarisk kontroll vid upprustning av tak och vindsfönster m m, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland

Görvälns slott. Antikvarisk kontroll vid upprustning av tak och vindsfönster m m, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid upprustning av tak och vindsfönster m m, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2006:12 Görvälns slott Antikvarisk kontroll

Läs mer

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls

Läs mer

Tranås stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnader i källarvåningen. Tranås stad i Tranås kommun, Jönköpings län

Tranås stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnader i källarvåningen. Tranås stad i Tranås kommun, Jönköpings län Tranås stadshus Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnader i källarvåningen Tranås stad i Tranås kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:44 Anders Franzén Tranås stadshus

Läs mer

Österbybruks herrgård

Österbybruks herrgård 2012:46 Gestaltningsförslag för rum 100 108 på Österbybruks herrgård Films sn, Östhammars kommun Per Lundgren 2012 Omslagsfotografi: Gestaltningsförslag för herrns sängkammare Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet

Läs mer

Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus

Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem

Läs mer

BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn

BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn Egnahemshus byggt 1961 i två plan med gjuten källare delvis under huset. Huset är delvis renoverat år 1999-2000 och övervåningen år 2005. Fasaden är av putsad ytong

Läs mer

Hammarbystugan Rapport 2014:15. Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.

Hammarbystugan Rapport 2014:15. Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening. Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Hammarbystugan Rapport 2014:15 Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.

Läs mer

Mjölnarbostaden. Restaurering av Mjölnarbostaden, år 2006-2008. Grythyttan 9:3, Grythyttans socken, Hällefors kommun, Västmanland

Mjölnarbostaden. Restaurering av Mjölnarbostaden, år 2006-2008. Grythyttan 9:3, Grythyttans socken, Hällefors kommun, Västmanland Mjölnarbostaden Grythyttan 9:3, Grythyttans socken, Hällefors kommun, Västmanland Restaurering av Mjölnarbostaden, år 2006-2008 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport 2007:2 Översiktlig

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Prästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län

Prästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:210 Antikvarisk medverkan Prästtorp 1:1 Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Prästtorp

Läs mer

FÄRGSÄTTNINGSPROGRAM STALLMÄSTAREGÅRDEN SOLNA STAD UPPLAND, STOCKHOLMS LÄN

FÄRGSÄTTNINGSPROGRAM STALLMÄSTAREGÅRDEN SOLNA STAD UPPLAND, STOCKHOLMS LÄN FÄRGSÄNINGSPROGRAM SALLMÄSAREGÅRDEN SOLNA SAD UPPLAND, SOCKOLMS LÄN 2016-11-03 AIX ARKIEKER AB UDIKSALLSGAAN 8 113 30 SOCKOLM EL +46 8 690 29 00 INFO@AIXSE WWWAIXSE ORGNR 6319-2086 SID 2 / 6 Stallmästaregården

Läs mer

Villan. Ett energismart alternativ. Sandwichkonstuktion med SPU-isolering

Villan. Ett energismart alternativ. Sandwichkonstuktion med SPU-isolering Villan Ett energismart alternativ Sandwichkonstuktion med SPU-isolering Målgrupp Vår målgrupp med huset är den moderna människan som uppskattar sin fritid och vill ha ett energieffektivt hus som är framtids

Läs mer

Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta

Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta www.fk.ax Bostadshus i Olofsnäs, Geta Amerika-inspirerat Smakfullt renoverat Rymligt och funktionellt Annorlunda Moderna tekniska lösningar

Läs mer

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Rapport 2012:213 Antikvarisk medverkan Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Valdemarsviks socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD

DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Byggnadsdokumentation Hamnmästarbostället DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation

Läs mer

Brygghus på Stabby prästgård

Brygghus på Stabby prästgård 2010:41 Antikvarisk kontrollrapport Brygghus på Stabby prästgård Restaurering av brygghus, Stabby prästgård, Bondkyrko socken sn, Uppsala kn Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Brygghuslängan (till vänster

Läs mer

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad

Läs mer

Bunkeflo kyrka. Antikvarisk rapport RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING. socken i Malmö kommun Skåne län

Bunkeflo kyrka. Antikvarisk rapport RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING. socken i Malmö kommun Skåne län Antikvarisk rapport Bunkeflo kyrka RAMP SAMT DÖRR FÖR NÖDUTRYMNING N Bunkeflo kyrka/malmö kyrkliga samfällighet/bunkeflo socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:11 Helena

Läs mer

ostadshus vid Prästkragegr.1, i Hindersböle, Mariehamn

ostadshus vid Prästkragegr.1, i Hindersböle, Mariehamn B ostadshus vid Prästkragegr.1, i Hindersböle, Mariehamn Bostadshus i gott skick med flertalet större moderniseringar utförda de senaste åren. Lugnt, barnvänligt läge. Utgångspris: 210 000 Prästkragegränd

Läs mer

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså

Läs mer

Lerbäcks kyrka. Tjärstykning av tak och tornhuv samt målning av lanternin på Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro län

Lerbäcks kyrka. Tjärstykning av tak och tornhuv samt målning av lanternin på Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro län Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro län Tjärstykning av tak och tornhuv samt målning av lanternin på Lerbäcks kyrka 2015 Anneli Borg Rapport 2015:06 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO

Läs mer

Tånnö hembygdsgård Renovering av eldstäder och skorstenar

Tånnö hembygdsgård Renovering av eldstäder och skorstenar Antikvarisk medverkan Tånnö hembygdsgård Renovering av eldstäder och skorstenar Tånnö socken i Värnamo kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:1 Anders Franzén Antikvarisk

Läs mer

Långvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén

Långvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén Långvinds herrgård Detalj av fasaden. Utsidan är i komplett snickarglädje: hyvlad fasadpanel lagd i olika riktningar, lövsågade fönsteröverstycken, en stor veranda i två våningar, med svarvade stolpar

Läs mer

Orangeriet. Orangeriet historik

Orangeriet. Orangeriet historik Orangeriet Orangeriet historik Byggnader som avsetts för övervintring av känsliga och exotiska växter har varit vanligt förekommande vid slott och herrgårdar i Sverige sedan 1600-talet. Från slutet av

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Husby-Ärlinghundra kyrka

Husby-Ärlinghundra kyrka Husby-Ärlinghundra kyrka Antikvarisk medverkan vid rengöring och avfärgning av fasaderna samt byte av rötskadade takspån, Husby-Ärlinghundra kyrka, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport

Läs mer

Kv Vargen 8, Rudbecksgatan 57, Örebro

Kv Vargen 8, Rudbecksgatan 57, Örebro Kv Vargen 8, Rudbecksgatan 57, Örebro Restaurering av målningar i trapphus, 2005 Nikolai församling, Örebro kn, Närke Kulturmiljövård Linda Gustafsson 2006 Antikvarisk rapport Beskrivning Hyresfastigheten

Läs mer

LÄNNÄS KYRKA Lännäs socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

LÄNNÄS KYRKA Lännäs socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift LÄNNÄS KYRKA Lännäs socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift RENOVERING AV SAKRISTIA 2012 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson antikvarisk konsult 1 2013-01-15 INLEDNING Senhösten 2012 utfördes

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

Spelhuset vid Åkergruvan

Spelhuset vid Åkergruvan Spelhuset vid Åkergruvan Gamla Pershyttan 4:19, Nora socken, Västmanland, Örebro län Antikvarisk kontrollrapport Kulturmiljö 2005 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...4 BYGGNADSBESKRIVNING...4 LÄGET FÖRE

Läs mer

Byggnadsminnet Båthuset Skagersholm

Byggnadsminnet Båthuset Skagersholm Byggnadsminnet Båthuset Skagersholm Finnerödja socken, Laxå kommun, Västergötland Underhållsarbeten 2011 Örjan Hedhman Rapport 2011:24 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se

Läs mer

Futten, Pershyttan. Restaureringsarbeten 2009. Örebro läns museum Rapport 2010-8. Charlotta Hagberg

Futten, Pershyttan. Restaureringsarbeten 2009. Örebro läns museum Rapport 2010-8. Charlotta Hagberg Futten, Pershyttan Futten C6, Gamla Pershyttan 3:70, Nora kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2010-8 2 Innehållsförteckning INLEDNING...4 Översiktlig

Läs mer

Svedvi kyrka. Ommålning av plåttak samt ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland

Svedvi kyrka. Ommålning av plåttak samt ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:1 Svedvi kyrka Ommålning av plåttak samt ny textilförvaring Antikvarisk rapport Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland Helén Sjökvist Svedvi

Läs mer

PRODUKTBLAD HUS NR. 1-3

PRODUKTBLAD HUS NR. 1-3 PRODUKTBLAD HUS NR. 1-3 INNEHÅLL Hus 1-82 m² Hus 2-130 m² Hus 3-165 m² Specifikation Material Kontakt 3 4 5 6 7 7 Husen på Klyvaregränd finns i tre grundutföranden beroende på storlek 80, 130 eller 165

Läs mer