Joel tilläggsisolerade och passade på

Transkript

1 Joel tilläggsisolerade och passade på att byta fasad Fasaden utsätts för stora påfrestningar från sol, vind och vatten och någon gång behöver den fräschas upp eller till och med bytas ut. Levande Hus besökte en gård i nordvästra Skåne där Joel var i färd med att renovera fasaderna på två hus. Gården som ligger vackert belägen på Kullabergs sluttningar består av flera byggnader. Ett av husen fungerar som tvättstuga, verkstad och gästhus. Ytterväggarna är av tegel som sedan putsats. Att det var dags att göra något märkte Joel på att den gamla putsen hade börjat spricka och flagna. En av väggarna saknade till och med puts helt. Fasaden var i behov av en rejäl uppfräschning och jag ville putsa hela huset för att få ett vackert helhetsintryck. När jag tittade närmare på väggarna upptäckte jag att de saknade isolering, möjligtvis är det dubbla tegelväggar med en luftspalt emellan, vilket är vanligt i äldre hus. Eftersom huset är uppvärmt för det mesta insåg jag att vi skulle tjäna på att isolera huset också, berättar Joel. Färdigt putssystem Joel lånade böcker i ämnet och hörde sig för hos några bygghandlare för att hitta en isolerlösning som fungerade för en putsad fasad. Valet föll på ett putssystem som var anpassat och godkänt för just den typen av väggstomme. Isoleringen ingick i putssystemet. Och eftersom det är ett ganska avancerat arbete att byta fasad på ett hus anlitade Joel en hantverkare. 30 LEVANDE HUS

2 Arbetet gick snabbt och lätt och jag hade nog inte klarat det själv, i alla fall inte lika bra, berättar Joel. För att inte förändra husets karaktär för mycket valde Joel en isolertjocklek på 50 mm. Jag ville inte att väggen skulle växa för mycket. Eftersom det inte är ett permanentboende så behöver vi inte ha så tjock isolering, vi håller dessutom temperaturen lägre där än i boningshuset. Men med tanke på dagens höga el- och oljepriser så är alla besparingar välkomna, stora som små, säger Joel. Vi vet inte hur mycket vi sparar på det här än. Men vi har redan märkt att det är lättare att hålla värmen i uthuset. Vi har sänkt värmen men behållit samma innetemperatur. I boningshuset har vi märkt att draget minskat och att vi kan dra ner på värmen. Det blåser ganska mycket här och gården ligger mitt på ett öppet fält. Så man får se det som en investering som lönar sig i längden. Dessutom har vi fått två nya och vackra fasader att glädjas åt varje dag, konstaterar Joel nöjt. Komfort i boningshuset Den gamla träpanelen på boningshuset behövde bytas ut och i samband med det valde Joel att också tilläggsisolera. Den nya träpanelen målade Joel i klassisk Falu rödfärg som passar bra i den lantliga miljön. LEVANDE HUS 31

3 Fakta om olika fasadsystem Alla byggnader går att tilläggsisolera. Däremot skiljer sig metoderna åt beroende på vilket fasadmaterial man har eller vill byta till. Tegelfasad Vid tilläggsisolering av yttervägg med träoch stålregelstomme med fasadskikt av tegel, används Isover Fasadskiva. Om väggen har vindtät stomme som till exempel betong kan du istället välja Isover Skalmursskiva. Putsad fasad När fasaden ska vara putsad är det viktigt att du väljer ett putssystem som är anpassat för den aktuella stomkonstruktionen. Det finns idag flera olika putssystem på marknaden. Träfasad För fasad med träpanel går det alldeles utmärkt att använda Isover Fasadskiva. Vill du göra jobbet själv följer du anvisningarna här i magasinet. 32 LEVANDE HUS

4 Kolla vad just du sparar på att tilläggsisolera! Tilläggsisolering lönar sig. Nu kan du få raka besked på vilka summor det egentligen rör sig om. Gå in på Isovers hemsida, och klicka på Sparberäknaren. Sen är det bara att mata in uppgifter på var du bor och var du tänker tilläggsisolera huset. Ut kommer ett värde på hur mycket just du sparar! Exempelhus i mellansverige Ett hus i Uppsala ska tilläggsisoleras på den 150 m 2 stora vinden där det idag finns ett befintligt lager mineralull på 100 mm. Genom att tilläggsisolera med 350 mm isolering blir den totala tjockleken 450 mm. Huset värms upp av en elpanna med 80 % verkningsgrad. Om energipriset är 1,00 kr/kwh blir den årliga besparingen kronor.

5 Planerar du hemmabio? Tänk på ljudisoleringen och akustiken! För att en hemmabio ska fungera bra i ett hem med flera boende är det en del saker man bör tänka på. Ljudet från en hemmabioanläggning är ganska kraftigt och kan vara störande för omgivningen. Även inuti rummet kan det behövas anpassningar för att få en bra ljudmiljö, vilket är en förutsättning för en lyckad hemmabio! Förutsättningarna skiljer sig åt beroende på var man väljer att placera sin hemmabio. Är rummets omgivande konstruktioner ordentligt isolerade från början kan det räcka med anpassningar i rummet som t.ex. strategiskt placerade textilier, mattor eller ett ljudabsorberande innertak. Saknas isolering väljer den kräsne cineasten att gå grundligt tillväga och bygger nya väggar, golv och tak samt inredning förstås! Akustiken är viktig Akustiken är en av de viktigaste faktorerna för hemmabion. Själva rummet ska vara tyst och väl dämpat för att kunna uppnå en bra ljudmiljö. Utan dämpning får man en negativ inverkan på ljudkvaliteten. En grundregel är att hårda ytor ger starka ljudreflexer och dålig ljudupplevelse. Många väljer att förlägga hemmabion till källaren eller gillestugan där vanliga material är betong, klinker och puts. Här krävs det en del arbete för att det ska bli bra. Hemmabio i källaren - väggar Om du behöver tilläggsisolera källarytterväggarna följer du anvisningarna i avsnittet Isolera källare. Om du behöver ljudisolera mellanväggarna i källaren byggs nya regelinnerväggar innanför befintlig vägg som vanligt med centrummått 600 mm mellan reglarna. Lämna en luftspalt på några cm mellan väggarna, så minimerar du risken för ljudbryggor. Lämplig regeltjocklek är 45 eller 70 mm. Använd en syllisolering av gummi under den liggande golvregeln och ovanpå den övre liggande regeln mot befintligt tak. Detta minskar bastonernas förmåga att fortplanta sig vidare i huset. Tänk på att lägga in rör och dosor för elkablar innan du monterar väggskivorna (gips eller spån eller en kombination av dessa). Dubbla lager ger bättre ljudisolering (spånskivor är bra om man ska hänga tunga saker på väggarna). En målad glasfiberväv eller papperstapet är ett bra ytskikt men kan behöva kompletteras med några ljuddämpande textilier på bakväggen och rummets långsidor. Det finns speciella akustikskivor för väggmontage men även en separat, textil fondvägg med inbyggd isolering ger god ljudreglering. Placera gärna fondväggen 200 mm från väggen för bästa dämpning av låga frekvenser/bastoner. Passa på att skapa luftcirkulation bakom fondväggen om den placeras mot en yttervägg för att hindra kondens och mögel. Golvet Vill man isolera golvet i källaren bör man underst lägga en fuktskyddsmatta. Sedan täcker du golvet med cellplastskivor (tjocklek mm) och ovanpå detta golvspånskivor 16 eller 22 mm. Denna konstruktion kallas för flytande golv. Som ytskikt kan man lägga en textilmatta, plastmatta, laminat eller trä. Ljudreglera eventuellt med textilmatta. Innertaket Om mellanbjälklaget är av betong är det lämpligt att montera ett ljudabsorberande innertak, 40 mm. Taket behöver inte täcka hela den befintliga ytan. Antingen fäster man innertaksskivorna mot befintligt tak, vilket är enda möjlighet om man har lågt i tak, eller så lägger man skivorna i en hängande profilkonstruktion. Hängande ljudabsorberande innertak ger också bra ljuddämpning av låga frekvenser/bastoner. Färdiga lösningar finns från t ex Ecophon eller Gyproc. Standardfärg för dessa skivor är vitt. De går att få i olika färger mot tillägg. Vissa innertakssystem går att måla utan att man förstör ljudregleringsförmågan. Använd en mörkare färg för att undvika störande ljusreflexer. 34 LEVANDE HUS

6 Allmänna råd Rummet ska gå att mörklägga Centrera bildkällan på kortväggen 25 kvadratmeter rum är lagom för en normal hemmabioanläggning Planera för kabeldragning Välj mörka eller dova färger i rummet för bästa visuella upplevelse Indirekt belysning på väggarna skapar stämning och ger god visuell upplevelse Ljudreglera lagom med ljuddämpande material och inredning; prova med mjuka ytskikt på väggar t.ex. textil fondvägg med isolering, draperier, textil inredning och textilmatta på golvet. Leta efter tips och råd på Internet Fråga vänner och bekanta eller där du köper din hemmabioanläggning Bild: Jens Räthel LEVANDE HUS 35

7 Ju mer glasull, desto bättre ljudisolering Luft är ett utmärkt transportmedel för ljud. Om det enbart finns luft mellan gipsskivor i en vägg så får ljudvågorna fritt spelrum att studsa och man utnyttjar inte väggens fulla kapacitet att reducera ljud. En enkel grundregel för luftljudsisolering är att ju mer man fyller hålrummet i väggen med glasull, desto effektivare stoppas ljudvågorna. Samma sak gäller ett mellanbjälklag mellan exempelvis två våningar. Här är det även vanligt att ljudet fortplantas via konstruktionen, man brukar tala om stomljud eller stegljud. Väggar mellan rum En mellanvägg med exempelvis ett 95 mm hålrum bör alltså först fyllas med isolering, Isover Piano, se nedan till vänster. För att få ännu bättre luftljudsisolering bör steg två vara att öka väggens tjocklek med separerade stommar för att därmed kunna fylla väggen med ännu mer glasull. Steg tre är att montera dubbla gipsskivor på reglarna, se nedan till höger. Att endast använda dubbla gipsskivor, utan isolering emellan, är däremot inte att rekommendera. Denna metod har genom mätningar visat sig ge betydligt sämre luftljudsisolering. Se anvisningarna på sidan 78. Mellanbjälklag mellan våningar I mellanbjälklag bör utrymmet först och främst fullisoleras med glasull. För att isolera undergolvet mot stegljud är Isover Takboard ett bra val. Under isoleringen placeras en golvspånskiva, golvgipsskiva eller spontade brädor. Ett alternativ för att undvika stegljud är att ha ett fritt hängande innertak. Exempel på välisolerade mellanväggar med god ljudreduktion: Standardvägg med stålreglar, fullisolerad Från vänster: 13 mm gips 95 mm Isover Piano 95 mm stålregel 13 mm gips Extra tjock vägg med stålreglar, fullisolerad Lämplig där ljudkraven är höga. Från vänster: 2 x 13 mm gips 120 mm Isover Piano 120 mm stålregel 10 mm luftspalt 120 mm stålregel 120 mm Isover Piano 2 x 13 mm gips 36 LEVANDE HUS

8 Isolering och klimatfrågan Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. I Europa står uppvärmning av byggnader för 40 % av energianvändningen. Genom bättre isolerade hus kan vi minska energibehovet, därför spelar mineralullsisolering en betydande roll i klimatfrågan. Isolering från Isover har många miljöfördelar. Isovers glasull har lång livslängd och håller lika länge som konstruktionen den monteras i. En skiva isolering, sett över en byggnads livstid, kan spara flera hundra gånger mer energi än vad som går åt för att tillverka, transportera och installera samma skiva. Läs mer på vår hemsida

9 Drömmen om en egen gård, så här blir den sann! Åsynen av ett charmigt gammalt hus på landet kan få vem som helst att plocka fram verktygslådan och börja drömma. Men att förvandla en gammal gård till en bostad som uppfyller alla moderna krav, utan att förstöra husets karaktär, är en uppgift som kräver lika mycket kunskap som känsla. Bertil Fredlund är professor i byggnadskonstruktion inom Lunds Tekniska Högskola. I tio års tid har han ägnat nästan all sin fritid åt att förvandla en skånelänga från 1700-talet till en riktig drömgård. Huset ligger i byn Skåne Tranås på Österlen. När Bertil och hans fru tog över huset var det i princip helt oisolerat i både väggar, golv och tak. För Bertil var det viktigt med en långsiktig lösning som var hållbar ur ett såväl byggnadstekniskt som ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Här berättar vi hur Bertil gick till väga. Du får också några värdefulla råd om hur man bör tänka och gå till väga när man renoverar ett gammalt hus. Grund Äldre hus av typen skånelängor är byggda på en löst lagd gråstensmur med en låg sockel ovanför markytan. För att hålla bort vatten och fukt från huset och grunden bör man se över dräneringen. Gräv bort all jord utmed hela grunden, lägg ner dräneringsrör och återfyll med singel eller makadam. En rätt utförd dränering håller regnvattnet borta från huset. Gräv med försiktighet, eftersom stenar i grunden kan lossna och göra den instabil. Golv Förr lade man ofta golvbjälklaget direkt på marken. Så länge husen var bebodda och uppvärmda hölls den uppträngande markfukten någorlunda i schack. Men när husen övergavs och stod tomma längre perioder, eller moderniserades med plastmattor, murknade golvkonstruktionen ofta snabbt med mögel och dålig lukt som följd. Jag valde att riva ut alla invändiga golv i mitt hus och gräva bort all matjord och sten. Därefter började jag med att lägga ett lager makadam i botten för att hindra vatten och fukt från att sugas upp i huset. På makadamen la jag först ett tunt lager av mineralullsskivor avsedda för markisolering, därefter en plastfolie och avslutningsvis ett tjockare lager av mineralullsskivor, berättar Bertil. Plastfolien fungerar som en effektiv fukt- och luktspärr. Ovanpå isoleringsskiktet bygger man ett nytt golvbjälklag, med golvbjälkar av trä som de nya golvbrädorna spikas på. Genom att hålla allt organiskt material på den varma sidan, får man en mycket fuktoch mögelsäker konstruktion. En golvkonstruktion med 38 LEVANDE HUS

10 isolering enbart mellan golvbalkarna kan på sikt leda till fuktskador. Yttervägg Om man vill bevara husets unika karaktär, är det svårt att göra några radikala ingrepp på utsidan. Väggkonstruktionen i en skånelänga består oftast av bastanta ekstolpar, där mellanrummet fyllts med lerstenar eller tegel alternativt flätats och klinats med lera. Det är viktigt att besiktiga väggen och laga eventuella sprickor. Mitt hus hade alla tre typerna av fyllningar. Lerstensväggar och klineväggar var vitkalkade. Nu har de vitkalkade delarna putsats om och tegelfogarna fogats om med kalkbruk, fortsätter Bertil. Den ursprungliga väggen i en gammal skånelänga har en mycket dålig isolerande verkan och motsvarar endast ca 2 cm mineralull. Med rätt material kan man tilläggsisolera utan alltför stora ingrepp i väggarnas struktur och form. Det gör man enklast genom att fästa putsskivor (skiva av styv isolering i cellplast eller mineralull) direkt på stenväggen. Skivorna som trots sin styvhet följer väggens form sätts fast med särskilda pluggar. Utanpå skivorna sätter man ett galvat putsnät, som sedan putsas och målas. Tjockleken på tilläggsisoleringen måste anpassas till varje hus unika förutsättningar, men minst tio centimeter är att rekommendera. Fördelen med den här tekniken är att man inte tillför några organiska material som kan ruttna eller mögla mot väggen. Samtidigt behåller man den ursprungliga väggens charm med skevheter och lutning, förklarar Bertil. När innerväggen isoleras minskar värmegenomströmningen i väggen, vilket kan öka risken för frostskador på fasaden. Men Bertil anser att risken är försumbar om man inte tidigare har observerat sådana skador och att vinsten ur uppvärmningssynpunkt klart överväger eventuella nackdelar. Fönster Släng aldrig bort gamla fönster! Träkvaliteten i äldre fönsterbågar är ofta väldigt hög och en duktig fönsterhantverkare kan återställa fönstren i ursprungligt skick. Samtidigt kan hantverkaren byta ut det inre glaset i ett tvåglasfönster till ett så kallat lågemissionsglas. Lågemissionsglas släpper med lätthet in solenergin, med en tunn tennoxidbeläggning i glaset reflekteras värmen tillbaka in i huset. Resultatet är ett fönster som ur energisynpunkt kan vara bättre än många moderna fönstertyper. Tak Takkonstruktionen är oftast det som är mest konventionellt i ett gammalt hus och det som förmodligen kräver minst arbetsinsats, om man inte ska inreda vindsutrymmet. Det som saknas är ofta ordentlig isolering. Rengör vindsbjälklaget och rensa bort allt gammalt skräp som kan tänkas finnas i vindsutrymmet. Direkt på det väl rengjorda vindsbjälklaget läggs en plastfolie som förhindrar att vattenånga i den varma inomhusluften i bostaden tränger upp på vinden och orsakar fuktskador. Ovanpå fuktspärren tilläggsisoleras vindsbjälklaget med den mängd isolering som är lämpligt för utrymmet. Det finns ingen anledning att snåla med isolertjockleken. Lämplig tjocklek är mm. Glöm inte att behålla en luftspalt mot yttertaket vid takfoten så att utrymmet får en fungerande genomluftning, säger Bertil. Om vindsutrymmet ska inredas som bostad måste isolertjockleken av utrymmesskäl begränsas. Takstolarna kan eventuellt byggas på så sätt att en isolertjocklek på minst 200 mm kan monteras. Fuktspärren ska vändas mot det uppvärmda rummet och luftningen mot yttertaket måste säkerställas. LEVANDE HUS 39