EN RAPSODI ÖVER HÄNDELSER JAG VARIT MED OM I BYGDEN OCH I SÖDERKÖPINGS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN RAPSODI ÖVER HÄNDELSER JAG VARIT MED OM I BYGDEN OCH I SÖDERKÖPINGS KOMMUN"

Transkript

1 EN RAPSODI ÖVER HÄNDELSER JAG VARIT MED OM I BYGDEN OCH I SÖDERKÖPINGS KOMMUN VID PENNAN ÖSTEN JOHANSSON

2 Sida 2 av 22 Innehåll: Min uppväxt Släktgården Bonden Förtroendevald Bygdevandring Olerum Bygdevandring Skärnäs Bygdevandring Hanerik Förtext: Nu har jag äntligen tagit mig tid att teckna ned en del av mina upplevelser, våra barn har tjatat länge om att skriva ned en del som jag berättat för dem under årens lopp, det har givit mig anledning att tänka tillbaka på ett liv, med många upplevelser och kontakter. Jag brukar säga ibland att man skulle vara 20 år med den livserfarenhet man har idag, då vore livet lätt att leva. Men jag har haft ett lyckligt o innehållsrikt liv, det tråkiga glömmer man. Jag tror inte att jag skulle handlat så mycket annorlunda, visst det fordras ingen större intelligens att vara efterklok. På så vis hade det kanske en del blivit ännu bättre. Jag har alltid varit en obotlig optimist, med valspråket ingenting är omöjligt, det bara tar litet längre tid. Dessutom tycker jag att jag är lugn och fördragsam, det har jag haft mycket nytta av när jag mött oresonliga mäniskor. Lugna svar kan lugna ner de mest uppretade personer. När jag var kommunalråd vet jag den gamle kommundirektören ibland kom upphetsad och berättade ganska besvärliga saker, jag svarade eftertänksamt jaha så kan det vara, han påminde mig om det ibland. Men efter en stund hade vi diskuterat fram en bra lösning. Ett annat av hans goda råd var om du har svårt att hitta en lösning, sätt dig ner och skriv dig till klarhet Som alla nog vet har jag nästan hela mitt liv levt i en by där gransämjan inte varit den bästa med vissa grannar. Jag brukar säga att jag är känd hos polisen, men för det mesta har alltid någon hos polismakten förstått vad anmälningarna handlade om. Ofta har jag då haft nytta av några kloka ord som Winston Churchil svarade när en reporter frågade honom om han inte var arg på sina fiender, nej svarade han om jag skulle gå och vara arg på mina fiender då har de vunnit, det är jag själv som lider mest då. De kloka orden har hjälpt mig många gånger Östen Johansson Finns som E-bok på ~ 2 ~

3 Sida 3 av 22 Min uppväxt: Född 1941 de kalla krigsåren när världen stod i brand men i Östra Ryd märktes det nog inte så mycket, litet ransoneringar och annat, det var nog värre i städerna med mat och värme och sådant. Jag är uppväxt på den gamla släktgården i Olerums by som gått i arv i släkten i minst 300 år(se bilaga). Där levde vi i ett generationsboende, min farfar var bonde till sin död när jag var 7 år och min farmor levde fem år efter. Jag hade en äldre syster, som var sjuklig och tyvärr dog endast 36 år gammal. Min far blev alltså inte bonde förrän han var 47 år gammal. Mina farföräldrar hade rykte om sig att vara snälla och bra arbetsgivare. Men det är klart att för min mor kunde generationsboendet vara litet påfrestande, min farmor bestämde till exempel att jag skulle heta Östen. Visserligen har jag trivts med mitt forntida kunganamn och idag är det bra när man googlar på nätet, fast då blir det förstås Osten. Delar av vår egenhändigt byggda kåkstad. Jag var redan som barn intresserad av olika projekt, byggde lådbilar med kompisar och även kojor som såg ut som små hus, ibland kunde vi få litet tvåtumspik, men för det mesta fick vi dra ut gammal spik och räta en konst det med, men man lärde sig mycket av allt snickrande. Östen och kompisen Erik vid en lådbil Jag tyckte om att konstruera och göra saker själv, men ett minne har jag av min farfar jag var väl kanske sex år när han skulle hjälpa mig med att göra en flygmaskin av virke från en gammal sockerlåda. Jag hjälpte till så gott jag kunde tills plötsligt hans hammare lossnade från skaftet och jag fick den i huvudet. Det blev bara en bula, men flygmaskinen blev aldrig färdig. Min farfar avled något år senare så det är inte så mycket mera jag minns av honom. Jag var nog ganska påhittig, det fanns inte data o TV spel då, en kristallmottagare som min far byggt och försedd med hörlurar var enda mediet förutom telefon när jag var i förskoleåldern och tidningen förstås. En dag var jag ute i hagen bland korna och kunde få en ko att komma nära en sten så jag kunde hiva mig upp på ryggen, hon betade lugnt vidare, men blev törstig och skulle dricka i en bäck, då gled jag av och hamnade i vattnet. En annan gång hade jag byggt en tvåhjulig kärra, den drog jag ut i hagen hos kalvarna fick på en liten sele på kalven och spände för, men då tog det fart och bar iväg, så jag fick hjälp av mina föräldrar att fånga kalven och sela av. Då kommer jag ihåg att min farmor sa var inte lessna ni det växer nog vett i den pojkens huvud också Det brukar jag säga till våra barn när barnbarnen gör något rackartyg. ~ 3 ~

4 Sida 4 av 22 Farfar Johan Andersson Var från Skärnäs men gifte sig med Amanda Larsdotter från Olerum Johan o Amanda var omtyckta som arbetsgivare, de sades vara snälla mot sina anställda, det var nog inte alltid så roligt att vara dräng eller piga om husbonden var vresig. Johan i Olerum var både modern och höll på traditioner. Johan Andersson i sin bil, med sonen Helge vid ratten och släktingar där bak Han var bland de första som köpte bil i socknen, 1920 en T-Ford med utbytbart lastflak och baksäte med sufflett. Den användes för att åka till stan och sälja smör, ost o kött. Med flaket utbytt mot baksätet blev det en personbil som man kunde besöka släkt o vänner med. T-Forden var bra att köra det fanns ingen växelspak utan tre trampor. Hel och halvfart samt en backtrampa. Det var bra för om man fastnade på den tidens dåliga vägar kunde man lätt gunga sig loss. Han köpte även traktor i början av 1930-talet. Men han höll även fast vid det gamla, vid sidan av hästar hade han kvar sina kära oxar till sin död Så jag kan faktiskt skryta med att ha kört oxar, även om jag inte var så gammal. Ni vet väl att det fanns högeroxe tearn gick närmast plogfåran och fråarn vänsteroxen gick längst från fåran. En dag var min far till Kreatursvallen i Söderköping och köpte ett par oxar, det var bara det, när han skulle åka hem märkte han att han köpt två vänsteroxar, vilken töm han drog i så gick oxarna till vänster. När han mötte en bil fick han köra en sväng runt på ett närbeläget fält. Helge Johansson När min farfar gick bort blev min far Helge Johansson som var ende sonen bonde på släktgården och jag började skolan gick i Skärnäs 2 år dit jag fick gå eller åka cykel 2,5 km, sedan upp till sjuan i Östra Ryd, har alltid tyckt om att lära saker o ting läste mycket böcker, numera har jag alltid en CD-bok i bilen, jag trivdes bra i skolan. Så bra att många tyckte jag skulle fortsätta studera, men själv tyckte jag plikten kallade, min far var 40 år när jag föddes och min mor fick som sed då var att förutom hushållet sköta mjölkningen. Jag säger att jag har gått i livets skola, där lär man sig mycket om man är vetgirig. Så jag stannade hemma, 15 år gammal övertog mjölkning och hjälpte till i lantbruk o skog. När jag fyllde 18 år tog jag körkort och fick låna pappas bil en Mercedes 170 S, med mycket finesser på, jag hade då också träffat Ingrid från Hanerik hon var då endast 15 år men vi har hållit ihop hela tiden, Ingrid o Östen 1964, i höstas firade vi 50 årig förlovningsdag och om några år guldbröllop. Vi har fått tre välartade barn och 8 barnbarn som alla ser ut att klara sig bra. Underbefälsutbildning ~ 4 ~

5 Sida 5 av 22 Vid 18 års ålder skulle alla pojkar mönstra, där hade man tester som väl gick ganska bra för jag blev uttagen till underbefäls utbildning trots att jag inte hade studentexamen. Knappt 19 år gammal ryckte jag sedan in som befälselev vid Svea Artilleriregemente i Sundbyberg utanför Stockholm. Alla andra där hade studentutbildning, men jag hängde med ganska bra och trivdes, trots att jag inte kunde åka hem varje helg till min flickvän. Jag fick där en utmärkt ledarutbildning som jag senare i livet haft mycket nytta av samt lärde mig att leva tätt med andra under ganska besvärliga situationer, lätt att samarbeta är då viktigt, samt att ta hänsyn till andra mäniskor. Synd att inte så många i det svenska samhället får den skolningen idag. Gevärspost vid slottet Eftersom vi låg på ett Stockholms regemente fick vi gå högvakt ganska ofta, jag tror jag var med och vaktade Konungen ett tiotal gånger, fick träna att gå i vaktparaden efter musik och två gånger som gevärspost utanför högvaktsflygeln, att bli uttagen till gevärspost var ett speciellt hedersuppdrag, man fick träna att gå på ett speciellt sätt, dessutom uttagningsprov vem som kunde kalla ut vakten genom att starkast ropa IIIIIIIIIIIIII Geväääääär. Man fick inte sluta ropa förrän högvakten stod på gevärsbron Jag brukar roa barnbarnen ibland med att kalla ut vakten. En intressant och lärorik tid, man kommer bara ihåg glada episoder, dessutom fick jag lära mig att klara mig på egen hand i storstaden. Lantbruksutbildning Strax efter sedan jag muckat, började jag på Vreta Klosters lantbruksskola en ganska allsidig utbildning, med även någon månad skogsbruksutbildning och maskinskötarkurs. När jag sedan blev 23 år och Ingrid fyllt 20 år gifte vi oss och samma år blev vi bönder i Olerum samt köpte till en del mark i byn. Mangårdsbyggnaden vid släktgården i Olerum Vi har även köpt till Ingrids förfäders släktgård i Olerum, som gått i hennes släkt mellan början på 1700-talet till Mangårdsbyggnad vid Ingrids förfäders släktgård. Vi ökade ut mjölkproduktionen till kor samt rekrytering. Jag har alltid haft ett stort miljöintresse och vi började med ekologisk odling redan på 1970 talet, vi var ganska ensamma då, många skrattade och tyckte vi var tokiga. Vi lärde oss metoder med ogräsharvning och tack vare att djurbesättningen var ganska stor med mycket återförd näring gick det ganska bra, vår son Christian odlar än i dag ekologiskt, nu är det en vedertagen metod. ~ 5 ~

6 Sida 6 av 22 Vi fick tre barn med 4-5 års mellanrum, då var Ingrid hemma och hjälpte till i lantbruket emellanåt, barnen fick oftast vara med på traktorn eller i en kalvkätte i ladugården, den tidens barnomsorg, när de blev så stora att de kunde hjälpa till var de med i arbetet, de ser inte ut att fart så illa av det. Nicklas är äldst och är verkare och allt i allo på ett byggföretag i Norrköping han har fyra barn tillsammans med Pernilla som jobbar på akuten i Vrinnevi, samtidigt som hon är Landstingspolitiker. Anna äldsta barnet är lärare i Ringarum, men har även gått i mina fotspår och är nu ersättare i Barn o Utbildningsnämnden i Söderköping. Moa läser till logoped, Lisa läser till jurist i Umeå och nästa år har hon kommit in på universitet i Minisota USA där hon skall läsa en termin. Helge studerar till läkare i Stockholm. Läser nu första året, skall han bli specialistläkare har han 14 år kvar. Nuvarande bonde Vårt mellanbarn Christian är bonde i Olerum sedan han tog över gården 1991, gift med Jessica läkarsekreterare på Vårdcentralen i Söderköping. De har två barn Oskar 17 år går nu lantbrukslinjen på Vretaskolan, kanske nionde generationen på släktgården, är i alla fall intresserad. Samt Erica 14 år som också studerar. Även Erica pratar om att gå Vretaskolans gymnasielinje, det är nog klokt för även om ingen av dem skulle bli bönder så kommer de så småningom att ärva släktgården, den har fördubblats sedan Ingrid o jag blev bönder, omfattar nu c:a a 275 hektar samt ganska mycket brukat sidoarende och skötselavtal. Men Vretaskolan där Oskar går tillsammans med 14 st. kursen lantbruklantbruk som det kallas, i kursen djurproduktion med att lära sig animalieproduktion går 5 st i årskullen. Sammanlagt går idag över 400 elever på Vretaskolan, alltså en liten procent som egentligen utbildar sig till bönder. Vårt yngsta barn Caroline är egenföretagare och har kurser och försäljning av viktminskningsprodukter, ett företag där jag sköter bokföring på lediga stunder. Gift med Christian Gustavsson, han jobbar sedan många år på SM-Entreprenad i Söderköping. De har två barn Louice 12 och Lucas 8 år. Lucas sade häromdagen till sin mamma Morfar kan allt ---, jaså sa hans mamma, ja när vi åker i bilen berättar han hela tiden vem som bor där och vad de gör Det är riktigt för jag har alltid försökt föra min livserfarenhet vidare till barn o barnbarn. I Livets skola lär man sig mycket i om man är vetgirig. Ingrid yrkesarbetade När våra äldsta barn började skolan, började Ingrid att yrkesarbeta borta, först som Viktväktar konsulent i 19 år hon reste landet runt och lärde människor hur de skulle gå ned i vikt och hålla den, gjorde även studieresor till England o USA. Sedan startade Ingrid egen firma med att hålla viktminskningskurser och sälja viktminskningsprodukter, Jag skötte bokföring och hemsida på internet, där man också kunde beställa varor. Det gick bra vi skojade och sade att det var en växande marknad. Ingrid höll på med detta till sin pensionering då kroppen sade ifrån, hon opererade båda knäna, fick skolios ~ 6 ~

7 Sida 7 av 22 i ryggen och senare svår muskelvärk med mycket smärtstillande medel som följd, det pågår även idag men hon kan sköta marktjänsten hemma. Samt har alltid varit mitt stora stöd i livet. Christian bonde vid Olerum Tre generationer vid Olerum. Från vänster Christian Johansson, hans barn Oskar och Erika och Christians far Östen Johansson. Under hans arm tittar ett annat barnbarn fram, Lucas Gustavsson. När jag fyllde 50 år och varit mjölkbonde i 30 år kom Christian då 23 år gammal (lika gammal som jag var när vi övertog gården av min far) och ville bli bonde. Det säger man naturligtvis inte nej till, vi delade upp mangårdsbyggnaderna på gårdar som vi köpt under årens lopp på de övriga barnen och flyttade själva in på undantag i en mangårdsbyggnad som vi reparerade upp. Jag brukar säga att jag är den förste bonden på huvudgården som flyttat på 300 år, de andra har dött på sin post. Jag hjälpte också de andra barnen att modernisera sina hus. Vi tog mjölkpension (när Vi slutade var mjölkpriset till bonden 3,50 kr/lit, alltså högre än idag). När vi slutade med mjölkproduktionen, ställde vi om de kor som gick till ammkor, men några fick gå till slakt, de slutade inte att mjölka precis samma dag som tankbilen slutade utan slaktbilen kom en vecka senare. Jag hade då ungefär 50 l mjölk per dag i en vecka, men man måste våga saker. Jag lånade en bok på bibban hur man gör ost, Ingrid var bortrest, jag ystade och gjorde ostkaka. Osten blev bra men i ostkakan skulle vara skållad mandel, det gjorde jag men det stod inte att man skulle ta bort skalet. Det har jag fått höra många gånger, skall du inte blanda i skållad mandel? Christian har istället köttdjur, i övrigt lever han mest på skogsbruk och driver en maskinstation med ganska mycket arbetsinkomster. Han har även köpt till ytterligare en gård där jag moderniserat mangårdsbyggnaden. Att vara bonde är inte bara ett yrke utan en livsstil, jag brukar säga att ingen kan äga åkermark och skogsmark, man förvaltar det under sin tid som bonde, försöker förbättra så gott man kan och när man slutar överlåter man ansvaret till nästa förvaltare. När vi då slutade som bönder, fortsatte Ingrid med sitt företag och jag gick först byggutbildning och sedan grävmaskinsutbildning genom AMS-kurser. Har hunnit med att modernisera fyra mangårdsbyggnader från grunden, samt murat upp en ganska stor verkstad/maskinhall vid Olerum. Sedan gick jag också Postskolan och blev lantbrevbärare. Det yrket var en bra skola för min andra syssla jag haft vid sidan av Bondelivet, nämligen som förtroendevald i kommunen. Jag har fått ett stort kontaktnät och vet ganska mycket om olika bygder inte minst på landsbygden i hela Söderköpings kommun. Jag återkommer till livet som förtroendevald. Att sälja julgranar ~ 7 ~

8 Sida 8 av 22 Var en skojig säsongssyssla, första gången jag var väl år när jag fick följa med min far med ett lass julgranar, det var en bra skola att våga tilltala främmande personer. När jag sedan som bonde sålde julgranar på Gamla Torget i Norrköping, fick våra barn vara med, de lärde sig snabbt att göra affärer och tyckte det var trevligt. Ibland stack de upp på stan och tittade på julhandeln. Sågverksarbete I Olerum fanns en gammal bysåg, när jag var barn sågades det ibland för husbehov, då fick jag skyffla ut sågspån. I Slutet på 60-talet flyttade en skogshuggare in i byn i en egenhändigt byggd backstuga. Förutom att han högg i skogen åt oss och andra rustade han upp sågbänken och vi började legosåga åt bygden. Det blev populärt och vi sågade nog tusen stock per säsong under flera år. Han var duktig sågare så den gamla bysågen vid Olerum blomstrade upp. En sommarstuga sågade vi byggtimmer till och han knuttimrade den, på vintern gjorde han allt snickeri dörrar fönster m.m. för hand i snickarboden. När Hagstugan behövde takrännor bad jag honom att göra ett par, vi klöv en passande stam på sågverket, sedan högg han för hand ur rännskålningen med en särskild yxa han hade smitt för ändamålet, ett fel hugg på kanten så hade han fått börja om. Den impregnerades med hemkokt trätjära. Takrännan på framsidan är hel ännu, baksidan har ändå hållit i över fyrtio år men behöver nu bytas. Han lärde mig då att både såga och timra hus, så när han pensionerade sig och flyttade fortsatte jag att legosåga och även knuttimra en andra sommarstuga i gammal stil. Förtroendevald Jag har alltid varit en föreningsmänniska med många uppdrag, idag vet jag knappt hur många föreningar jag är med i. Bygdevandring vid Hanerik, Ingrids föräldragård. På bilden nuvarande ordf. i Ö. Ryd HBF Krister Johansson samt nuvarande ägare till Hanerik Har även varit med att starta Östra Ryds Hembygdsförening och var ordförande under många år. Där har vi ordnat bygdevandringar varje år i 35 år på olika platser, en del finns nedskrivna på Även i ÖstraRydsBygdensByalag och andra föreningar nu i samband med fiberbredbandets utbyggnaden har jag lagt ned många ideella arbetstimmar. Har alltid varit en entreprenör och har haft lätt att engagera mig i olika samhällsfrågor. Kommunstyrelsen Söderköping I början på 80-talet blev jag invald i Söderköpings kommunstyrelse och även dess arbetsutskott och budgetberedning. ~ 8 ~

9 Sida 9 av 22 Under c:a 35 år var jag med där i händelsernas centrum innan jag lämnade över till andra 2010, det måste vara rekord i Söderköping i alla fall. Att vara med i händelsernas centrum var naturligtvis både intressant och lärorikt, men även ett stort ansvar, genom att vara med och fatta många beslut visste jag att många människors vardag och liv påverkades. Politik är att vilja, men samtidigt ett lagarbete, jag har lärt mig att man skall aldrig försöka övertala beslutsfattare, man måste övertyga dem om åsikten, annars blir det lätt bakslag. Medier är ett utmärkt sätt att skapa opinion om de hanteras rätt. Jag har ofta blivit beskylld för att vara linslus men det är inte för att vilja synas i media utan för att få ut ett budskap. Numera med nya media, förutom hemsidor, jag sköter nog ett 10-tal för tillfället, även bloggar, Facebook, mail och Instagram har blivit ett komplement. Det går oerhört snabbt man får själv utforma budskapet och det når ut till många. Anledningen till att jag började engagera mig i samhällsdebatten var som för så många andra. Vi hade barn i skolan i Östra Ryd, den behövde byggas ut, jag kom med i den diskussionen och såg att jag kunde påverka de styrande, det gav mersmak. Upprop om skolan. För ett par år sedan kom det upp ett landsbygdsfientligt förslag i Söderköpings kommun, i stort sett alla partier var överens om att det vore nog bra om alla 6-klasser gick i staden, det kom fram att huvudanledningen var att det stärkte elevunderlaget för stadens skolor, även om man anförde som skäl att våra 6-klassare borde börja läsa franska. Vi reagerade naturligtvis ibland annat i byalaget och jag startade ett upprop med hjälp av Facebook och vanlig mail, har ett ganska stort mailnät bland olika vänner och andra kontakter. Vi hade som argument 1. att om 6-klassarna centraliserades skulle det utarma bygden genom att lärarresurser automatiskt minskar, då blir landsbygdsskolorna hotade, föräldrar flyttar och hela bygden utarmas. 2. Nya läroplanen förordar 7-9 skolor i högstadiet. 3. Längre skolresor 4. Det är lättare att språkkunniga lärare kommer ut till landsbygdsskolorna någon dag i veckan än att bussa alla eleverna till staden varje dag. Det spreds som en löpeld man mailade vidare till andra man kände och uppropet blev en folkstorm, även bland lärare, föräldrar, elever och andra berörda. Så massivt motstånd tror jag aldrig något förslag mött i kommunen och frågan är nu politiskt död. Det har naturligtvis hänt mycket i kommunalpolitiken under mina 35-år, även om jag ännu kommer ihåg de flesta ärenden kan jag inte återge alla. Jag vill ändå dra några som har litet kuriosa och där det ändå blev ett lyckligt beslut. Mitt första ärende som jag varit med att påverka var: ~ 9 ~

10 Sida 10 av 22 Jag blev som 20-åring vald till sekreterare i vår lilla vägsamfällighet, träffade då varande vägingenjören Thorenfelth som tyckte att Söderköpings kommun förutom den statliga kostnadsersättningen till enskilda vägar på 70 % av beräknad underhållskostnad, borde införa ett kommunalt bidrag, i staden betalar ju kommunen innevånarnas alla gatukostnader. Nåväl jag tog upp det på ett Centermöte och fick Erik Nämman i Källösa som då var bygdens representant i kommunen, att framföra förslaget, efter mycket förhandlade fick han gehör och det infördes en 20%-ig kostnadsersättning. Ersättningen har reducerats under åren men finns ända kvar. Bygga på landet Söderköping är den kommun i länet som under 40 års tid har ökat sitt invånarantal mest. Det har inte skett av en slump utan mycket av detta har skett genom en generös bostadspolitik. Vi tog tidigt policyn att människor skall om det är möjligt få bygga o bo där de själva vill det har resulterat i att nästan hälften av tillväxten har skett på landsbygden och i mindre tätorter bland annat Östra Ryd o Västra Husby. Det här skedde inte helt utan strid i Norrköpings kommun ville man centralisera och begränsa byggandet på landet, länsbostadsnämnden skällde ut oss och kvoterade byggandet, även kommunens tjänstemän var delvis emot, man hade som argument att det blir så dyrt med skolskjutsar, äldreomsorg o hemtjänst, de tänkte inte på att detta kunde boende på landet ha som arbetstillfällen. Ungdomsbostäderna i Östra Ryd väckte Sverker i Ullstorp idén till, vi lyckades få det genomfört, från början var det inte helt lyckat då dåvarande bostadslåneregler gjorde att de blev onödigt lyxiga och därmed för dyra för ungdomar att hyra. De fyllde ändå en funktion som hyresbostad för ensamstående samt för äldre. Nu är husen avskrivna och hyrorna har sjunkit så att även ungdomar kan hyra, det är idag överfullt och bostadskö. Badfrågan Badmöjligheter har diskuterats i Söderköpings stad sedan 50-talet. I mitten på 80-talet togs badfrågan upp på nytt, då simkunnigheten i kommunen bland skolans elever var låg. Söderköping har under kanske 800 år haft borglig majoritet brukar jag hävda, men i badfrågan fick vi som i en del andra fall, ta hjälp av oppositionen för att något skulle hända. Politik är att vilja men det är inget som är så lätt som att skapa opinion mot något, människor vill inte ha förändringar. Nåväl vi lade efter mycket diskuterande fram ett förslag om ett utomhusbad, det byggdes och har som mycket annat blivit mycket populärt när det väl är byggt. Hans Mellström var kommunalråd då och jag har under alla åren i kommunstyrelsen varit kommunalrådens högra hand, utom när jag själv var kommunalråd en period under mitten på 90-talet. Därför fick utebadet i folkmun namnet Mellströmen eller Östensjön, det följdes senare av en sporthall i anslutning till badet. ~ 10 ~

11 Sida 11 av 22 Söderköping trygg o säker kommun Nyligen presenterades en undersökning där Söderköping har låg brottslighet, ett resultat av ett målmedvetet förebyggande arbete inte minst bland ungdom. För 30 år sedan anställde vi Göran Lundström, han drog igång samverkansgruppen där polis, skola och soc samarbetar. Han har aldrig haft så stor budget men ser till att han får in pengar utifrån. Jubileumsfirande En stad med anor bör ju fira jubileum, så även Söderköping, i mitten på 80-talet kom frågan upp och KS gav forne historikern Björn Helmfrid i uppdrag att fastställa stadens grundande. Han kom fram till att 1185 hade staden fötts. Han redovisade det här på ett Kommunstyrelsesammanträde i september 1985, vi insåg att det var omöjligt att hinna med något 800-års jubileum det året, men jag kom då på den geniala idén att var staden 800 år 1985 så var den ju även 800 år Först skrattade ledamöterna men efter en stunds diskuterande antog Kommunstyrelsen enhälligt mitt förslag och KSAU fick i uppdrag att anordna ett 800 års jubileum under pompa och ståt under Som förtroendevald får man uppleva mycket och träffa många människor, samt resa en hel del. Greve Magnus Stenbock berättar om Herrborum för Ingrid o Östen Hans Majistäter Konungen och Drottningen var naturligtvis med på 800-års jubileet, det är en av tre gånger jag träffat dem blivit presenterad och tagit i hand. Ingrid o jag var även med och uppvaktade på Konungens 50-års dag. Men den tredje gången måste jag berätta om. Konungen och kronprinssessan Viktoria besökte Söderköping i början på 1990-talet, de kom med båt på kanalen, besökte olika platser och det avslutades med middag på Söderköpings brunn för särskilt inbjudna, vi blev även då presenterade, satte oss tillbords i societetssalongen vid runda bord, Ingrid satt vid kronprinssessan Viktorias bord och kunde samspråka ganska fritt med henne, Viktoria ville naturligtvis veta vad de olika runt bordet sysslade med. Jag blev placerad mittemot konungen och även han frågade om olika saker. Nu hör det till historien att Kungafamiljen ibland privat besökt dåvarande Greve Magnus Stenbock på Herrborum, vi hyrde en sommarstuga av greven under 10-års tid och besökte Greven ibland. Kungen räddar Herrborum Något år tidigare hade Kungaparet besökt Greven och övernattat på slottet. Så till historien som till vissa delar vidimerats av Greve Stenbock. Greven hade då vid kungaparets väntade besök en husföreståndarinna som han inte ville visa upp, han hade vissa gammaldags högadliga åsikter om kvinnans ställning, särskilt de som inte hade adlig börd. ~ 11 ~

12 Sida 12 av 22 Han sände helt enkelt bort husföreståndarinnan, som sett fram mot att få träffa kungaparet. Hon blev då arg och innan hon reste på morgonen stängde hon av brytaren för strömmen till bland annat tvättstugan. Där hade då Greven enligt vissa källor lagt in sina kalsonger i tvättmaskinen, när man så skulle gå och lägga sig på slottet fram på kvällen, upptäcktes att vissa delar av slottet var strömlöst. Någon hittade den avslagna brytaren och satte på strömmen, varvid tvättmaskinen började värma utan att ha tagit in vatten, kalsongerna tog eld och Kungen som var närmast till såg röken och rusade in i tvättstugan, samt lyckades med en filt kväva branden. Genom att släcka branden i tvättstugan räddade så kungen Herrborum från att brinna ned enligt Greven. Historien med Grevens kalsonger kommer dock från andra källor. När vi så satt och pratade under middagen vid Kungabordet måste jag naturligtvis fråga Konungen om historien med kalsongerna var sant. Att han släckt branden på Herrborum var sant sade han, men det gick nog inte riktigt till så. Det hade blivit överslag i en ledning som kungen släkte med en filt. Man måste vara snabb och rådig var hans kommentar Sofies gård Foto Henrik Johansson En annan solskenshistoria var när jag som kommunalråd blev bjuden hem till några damer, de hade en idé de ville diskutera. En av dem hade ett förståndshandikappat barn, de hade en idé om att sådana barn ofta mår bra av att vistas tillsammans med djur och ville starta en förskoleverksamhet med djur. Jag nappade på idén och bad våra tjänstemän ta fram ett förslag till beslut. Ni kan tänka er att de blev litet konfunderade när jag presenterade idén om att kommunen skulle bygga en ladugård, helst på kommunens mark. Ett förslag kom fram och jag presenterade det i Arbetsutskottet, efter vissa frågor om bland annat driftsform tyckte man idén var bra att pröva, jag sade att kommunen bygger och damerna driver verksamheten i bolagsform. Då blev oppositionsrådet litet fundersam och menade att dagiset skulle drivas i kommunal regi. Jag frågade den numera hädangångne Karl-Evert Bewemyr, men om det skall vara kommunal drift, vem skall då mata djuren på helgdagar, du eller jag? Han insåg då att det borde vara i privat regi. Kommunens tjänstemän var litet reserverade, men beslutet om en kommunal ladugård klubbades utan större besvär. Ingen ville dock stå som ansvarig byggherre så jag som kommunalråd fick attestera alla byggfakturor, vanligtvis ett naturligt tjänstemannauppdrag. Verksamheten har blomstrat, många barn har där fått en bra uppväxt, många studiebesök har registrerats. Som tack för hjälpen döpte barnen minigrisen till Östen och tuppen till Karl-Olov ~ 12 ~

13 Sida 13 av 22 han var Kommundirektör när gården byggdes. Stinsen Foto Thomas Petersson Stinsen nytt bibliotek är nog den svåraste politiska strid jag haft. Kommunalrådet Bengt Almkvist och jag initierade frågan om att den stora grusytan på förna stationsområdet borde planläggas. Samtidigt kom frågan om behovet av ett nytt bibliotek upp, det gamla hade centralt läge men var tungarbetat i två våningar och alldeles för litet. Vi drev frågan inför valet 1994 med viss framgång, men sedan avgick Bengt Almkvist och jag blev kommunalråd och fick driva frågan vidare. Frågan utreddes det tar tid, i början gick det bra, men så upptäckte några, det här är nog en bra fråga att säga nej till, det kan vi nog skapa en opinion mot. Det gick så långt att några av motståndarna sa. Det är bra att du driver frågan så får vi ett nytt bibliotek, det vill jag ha och det behövs, samtidigt kommer vi att knipa ett par mandat i fullmäktige från dig Det är sådant politiskt rävspel som man helst inte vill se i en demokrati, jag visste att om jag backade skulle det inte bli något nytt bibliotek under överskådlig tid och Stationsområdet skulle förbli en stor grusyta mitt i staden, samtidigt förstod jag att motståndarna lätt skulle få opinionen med sig och jag skulle förlora kommunalrådsposten i valet. Jag har alltid varit sakpolitiker och drev frågan vidare, fick majoritet i Kommunfullmäktige, bygget startade och även bostäder på den övriga marken, mark reserverades också för nuvarande bussterminal. Det gick i valet som jag befarat, opinionen mot bygget blev för stark och vi tappade kommunalrådsposten. När Stinsen blev invigningsklar under den nya mandatperioden, fick så min efterträdare som tidigare varit stark motståndare inviga med pompa och ståt. Redan invigningsdagen kom många av de tidigare motståndarna fram och talade om hur väl det nya biblioteket behövdes, då får man inte vara snarstucken. Jag fick även en särskild bukett blommor till invigningen. Invigning av rastplatsen Slussporten norr om infarten till Söderköping. Ett samarbete mellan Göta Kanalbolag, vägverket och Kommunen. Bygdefrågor Utvecklingsfrågorna i bygden har jag naturligtvis stöttat på olika sätt även om man måste vara försiktig, annars stämplas man som bypolitiker. ~ 13 ~

14 Sida 14 av 22 Några exempel tillbyggnad o modernisering av skolan i Ö. Ryd på 80 talet, där vi nu senast fått till upprustting av skolgården. Förskolan som nu skall upprustas 2013, jag gjorde ett besök där med Barn o Utbildnings- och Tekniska Nämndens ordf. det gjorde susen. Gång o cykelväg genom Ö.Ryd är ett exempel på hur man med medias hjälp och bra kontakt med tjänstemän kan lirka fram ett beslut från vägverket, de har inte velat ge statsbidrag tidigare. Om o tillbyggnaden av Aspgården var en kämpig fråga där Erik i Källösa var mycket pådrivande, dåvarande socialchefen ville lägga ned och låta våra äldre flytta till staden. Nu kostade om o tillbyggnaden av Aspgården över 20 miljoner och ägs av Ramunderstaden AB, det gör att den inte är nedläggningshotad, det skulle kosta kommunen allt för mycket att avveckla äldreboendet på Aspgården. Nedläggningshotet av Räddningstjänsten i Ö. Ryd som vi lyckades avstyra är ett exempel på hur man gemensamt kan påverka tokiga förslag, men det kostade mycket prestige innan det vände. Jag brukar hålla mig ganska lugn men då dundrade jag på ganska kraftigt i partigrupperna kan jag väl avslöja. Media var även där till stor hjälp, särskilt när kyrkoherden höll förbön i kyrkan. Räddningschefen fick också en förfrågan om inte deltidsbrandmännen kunde paradera vid kyrkan, men där gick gränsen, han vågade inte ge tillstånd, trots att han är stor förespråkare för hur värdefullt det är med våra mindre stationer där personal snabbt kan var på plats för en första insats, de har också livräddande utrustning med i bilen vid larm i väntan på ambulans. Många tror ännu idag att det var jag som ordnande med förbönen i kyrkan, men det var kyrkoherdens eget initiativ. Under alla år byggs ett mycket stort kontaktnät upp och jag vet vilka trådar man skall dra i, detta tillsammans med att jag lätt får många att samarbeta, gör att fritidssysslan i byalaget och som samordnare när det gäller byggandet av fiberbredband på landsbygden flyter på ganska bra. Jag får mycket beröm för att vi lyckats få en bränslemack i Östra Ryd, men svarar som alltid, visserligen var jag med och drog igång projektet och sammanförde olika samarbetspartner, men sedan är det Hans Hagdahl, Osten Jonsson, Bo Hultström med flera som utfört allt jobb i projektet, en eloge till det arbetet. Foto Karin Hassler Fiberbredband Arbetet med ett kommunalt fibernät går också framåt, om vädret tillåter skall kommunen fortsätta läggning av stamledning Östra Ryd- Söderköping-Tyrislöt. Nu börjar också arbetet med detaljprojektering av spridningsnätet i samarbete med de olika nätområden som bildats. ~ 14 ~

15 Sida 15 av 22 Borgmästaren Peter Stillnert, Landshövding Elisabeth Nilsson, Barbro Tjernström och Östen Johansson Tar första spadtaket på fiberbredbandet Foto Patrik selsfors Samtidigt har nu konsulten fått i uppdrag att projektera en stamleding Östra Ryd ned mot Lenshult-Häggebo för att ansluta mot Ringarum, det underlättar för oss som bor i södra Östra Ryd. Detaljprojektering av spridningsnäten påbörjas inom kort. I mars 2013 räknar man med att upphandlingen av kommunikationsoperatör är klar, då vet vi anslutningspriset för fastigheterna och kan börja skriva anslutningskontrakt. Dataintresse Intresset för datorer och IT har jag haft under många år, idag underlättar det arbetet mycket, jag använder nog dator timmar i veckan både hemma och i jobbet. Redan i slutet av 70-talet började jag betala räkningar med datorn, Internet fanns inte då utan jag hade en terminal till Tv-skärmen som jag kunde ringa upp banken från. I början av 80-talet lärde jag bönderna i Gryt att sköta bokföringen på datorn. De pratar än idag om hur tidigt vi var ute med att använda dator. I dag är datorn ett fantastiskt redskap för en vetgirig person, nästan allt går att Googla fram på några sekunder. Mycket finns idag som kan göras över nätet och hela tiden kommer nya saker, Jag har en app här i telefonen, om jag startar den och håller mot hjärtat hörs hjärtrytmen och jag kan på en skärm få ut ett EKG, som snart går att överföra till vårdcentralen. Den tjänsten finns ännu inte men kommer säkert snart, även blodtrycket och mycket annat går att ta med ett tillbehör till mobilen. Så anslut er till fiber bredbandet så snart det kommer. Ballongflygning Uppleva mycket har vi fått, för c:a 20 år sedan ville man anordna SM i ballongflygning i Söderköping, vi tog det som ett PR-jippo och upplät Sporthallen som kansli. Det gjordes då testflygningar, en ballong styrs med att i olika luftlager blåser vinden oftast åt olika håll. Man kan alltså stiga för att få en annan riktning. Här vid kusten bildas varma sommarkvällar när solen går ner en sjöbris som blåser inåt land, det kan ni höra i löven om ni är ute. Nåväl kommunalrådet, oppositionsrådet och jag med respektive fruar fick följa med på en provtur. Vi åkte ut till Bocksäter i Mogata för uppstigning, ballongföraren placerade mig i fören på korgen, jag förstod inte först vad det var bra för, men när vi landade utanför Skönberga kyrka, stjälpte korgen och jag kom naturligtvis underst i röran. Vi kravlade ut och döptes då på vår jungfrufärd, man gned in vårt hår med jord och döpte oss i champagne. ~ 15 ~

16 Sida 16 av 22 Det var en härlig upplevelse att sväva helt ljudlöst några hundra meter upp och blicka ned på landskapet nedanför Överförmyndarverksamheten Redan i början på 80-talet blev jag vald som Överförmyndare i Söderköpings kommun och arbetade som sådan tills jag blev kommunalråd 1995, då var det inte så lämpligt med hänsyn till arbetsbördan, ett kommunalråds arbetstid ligger normalt på tim per vecka. De senaste 15 åren har jag varit biträdande överförmyndare, vi är alltså två stycken som jobbar jämsides med samma befogenheter och ansvar. Vi har betalt för vardera c:a 10 timmar i veckan, men eftersom vi har årsarvode kan vi flexa under året så att februari, mars, april jobbar vi i stort sett heltid och kan då ta det litet lungnare främst under sommaren. Dess utom har vi alltid kontoret på fickan(mobiltelefonen) dit många ringer både tingsrätten och godemän, då gäller det att ha ordning på arkivet i huvudet. Personkännedom är här viktig liksom när vi skall utse bra godemän. Många kommuner har svårt att hitta godemän, men vi har inga svårigheter, det beror nog på hur man servar dem, om Norrköping får in en felaktig årsräkning sänder man tillbaka den, enligt tesen kan en godeman inte göra årsräkning skall han sluta. Vi hjälper istället till rätta, det viktigaste är att godemannen hjälper huvudmannen till ett bra leverne. På kontoret underlättar datorn jobbet, bara man vet vilka knappar man skall trycka på, går mycket av registrering och utskrifter automatiskt. Men det är ett granlaga arbete som länsstyrelsen håller ett vakande öga på. Vi har naturligtvis gått utbildningar och har kontinuerlig uppföljning både med juridiken och datakunskapen, men viktigast är sunt bondförnuft och social kompetens. Vår huvuduppgift är att försöka hjälpa de som inte längre klarar sig själva eller har egen rättskappasitet, samt kontrollera godemän så inga oegentligheter sker. Vi har idag c:a 240 huvudmän som får hjälp av hundratalet godemän, samt c:a 20 ensamkommande flyktingbarn, så det är ganska mycket att hålla reda på Ett mycket stimmulerande arbete där man verkligen känner att man behövs. Här tror jag ni kan hjälpa våra ungdomar, särskilt de som inte har något jobb, beröm dem för det de gör. Det farligaste är när en människa inte känner sig behövd längre, då tappar man lätt modet. På 60-talet var jordbruket nedläggningshotat. Folk tyckte vi var dumma som ville satsa, men det är inget vi ångrar idag. Vi såg utvecklingsmöjligheter och trodde inte på domedagprofeter. Människor behöver mat och det enda sättet är att producera den, men visst, man fick jobba jämt. Man blev ju stängd, det är ett stort ansvar, men vi har upplevt mycket annat som andra inte gjort. Närheten till naturen och livskunskapen är några av de positiva delarna med livet som lantbrukare, tycker vi. Mjölkbonde Livet som mjölkbonde är ganska låst, jag var 50 år innan jag flög på chartersemester söderöver, men sedan dess har vi försökt åka minst en gång per år. ~ 16 ~

17 Sida 17 av 22 Vi hyrde också sommarstuga i 10 år av Greve Stenbock på Herrborum tills hans död och sedan vid Börrum i 5 år. Vi bor på landet så mest var det havet som drog, men också att vi ville ha ett ställe där vi kunde samla alla barnbarnen. I alla somrar har vi bott i gamla torp utan el och vatten, det har gjort att vi kunnat lära våra barnbarn att kunna klara sig litet primitivt. Vi kallade torpen Korpamoen De frågade naturligtvis första gångerna var är dator o TV som de är uppfödda med, det kan ni se i stjärnorna efter svarade vi och efter 5 min hade de själva aktiverat sig, lekte med kottar, hittade på lekar, byggde kojor i träden, kunde kreativt själva ta sig för saker och umgicks med varandra. Östen Johansson lär Helge, Oskar och Erica Johansson hässja hö vid Korpamoen Vi lärde dem att uppskatta naturen, vilka växter som gick att äta, vandrade i skogen plockade svamp, samt åkte naturligtvis o badade och fiskade strömming i det närbelägna havet. Jag kommer särskilt ihåg Oskar när han sov övernatt första gången han var tre år, när han kom hem ropade han mamma, pappa jag har bajsat på dass bara en så enkel sak kunde vi lära barnbarnen och jag tror de bär med sig minnen från en lycklig tid. På kvällarna satt vi ofta framför brasan efter vi grillat och kanske bakade pinnbröd och berättade gamla historier och minnen, barnen fick också berätta om sina upplevelser. Kommunikationer Ett väl fungerande kommunikationssystem är en utmaning, särskilt för Söderköping där människor bor i alla delar av kommunen. I Östgötatrafikens olika utredningar har jag varit kommunrepresentant sedan kommunerna och Landstinget i Östergötland enades om ett gemensamt bolag. Många tekniska frågor att sätta sig in i inte minst skärgårdstrafiken och övrig landsbygdstrafik har varit knepig att få till, för de som lever på öar är idag svävartrafiken oumbärlig på landsbygden är skolskjutstrafiken grunden för bussturer. Ni vet väl att man får åka med alla skolskjutsar gratis i mån av plats. Med kompletteringstrafik har alla som har minst två km till affär rätt att 2 ggr i veckan åka o handla. Lördagsbussen till Östra Ryd och Sankt Anna har varit svårt att försvara eftersom den används bara av enstaka passagerare, men jag tror den blir kvar. Alboga expressen är ett intressant projekt, där fastighetsägare och kommunen delar på kostnaden för en gratisbuss för boende i stadensytterområden och när skolbussen normalt står stilla mellan 09:00 och 14:00 kan resurs utnyttjas för att människor som har svårt att gå eller cykla, kan åka med istället för den dyrare färdtjänsten. Miljö energifrågor Förutom landsbygdsutveckling, har alltid miljö o energifrågor i samhället intresserat mig, de hänger mycket samman. ~ 17 ~

18 Sida 18 av 22 I kommunen bildade vi en energigrupp, vid sidan av den politiska verksamheten, en tvärpolitisk grupp där man kunde plocka upp eldsjälar från olika partier, men även representanter för näringsliv, fastighetsägare. m.m. vi hade ingen beslutanderätt men tog fram energi o miljöpolicy som sedan var lätt att förankra brett eftersom vi hade ambassadörer i olika läger. Exempelvis utvecklingen av fjärrvärmen i staden. Jag skall inte dra alla historier där det krävs nog en egen berättelse, men vi kan konstatera att idag är stora delar av staden anslutna till ett fjärrvärmesystem, relativt billigt, driftsäkert och eldat med miljövänlig energi överförd från Norrköping. Samtidigt har lagts en ledning där spillvatten skall överföras till Norrköpings redan utbyggda reningsverk, på så sätt minskas belastningen på Slätbaken. När värmesystemet i Söderköping byggts ut var jag och en tjänsteman förutseende att se till att när det ändå grävdes, lade man ned fiberkabel som drogs in i husen tillsammans med fjärrvärme ledningen. Det gäller att arbeta långsiktigt och ha visioner, det här arbetet började för snart tjugo år sedan. Men när det gällde närvärme i Östra Ryd gick vi på pumpen, en utredning togs fram som visade på en bra lönsamhet för en fliseldad gemensam värmecentral, upphandlingsfrågorna i kommunen satte dock stopp. Kommunen som var största intressenten fick inte köpa värme utan upphandling, trots att man ingick i den förening som skulle bygga anläggningen. Jag tror ändå det blir nödvändigt så småningom. På länsnivå arbetade jag i många år som Centeransvarig för miljö o energifrågor, var med och drog igång Energi kontoret i Östergötland som servar kommuner med energiplaner m.m. Lena Ek vår energiminister från Valdemarsvik har jag samarbetat med under många år, vid valet till EU-parlamentet förra gången blev jag uppkallad till Stockholm tillsammans med 3 andra Centerrävar i landet. Fick då ett uppdrag att särskilt bevaka debatten och tipsa Lena om lämpliga åtgärder. Hon har gjort ett enastående arbete i EU med sina kunskaper i juridik och hennes språkkunskaper. Nu senast som Sveriges Miljöminister i Baku fick hon på uppdrag av övriga länder i världen leda förhandlingarna med länder i tredje världen om ersättningsbelopp för att de skall kunna utveckla miljövänliga energialternativ. Tyvärr kom man inte överens om bättre än en övre gräns med 4 o C uppvärmning, men det har börjat röra på sig. Jag brukar säga ibland att för Sveriges del är det inte så stor fara med några graders höjd medeltempratur, möjligen att några bostadsområden i södra Sverige kommer under vatten, vi kommer att kunna odla mer mat, med varmare klimat. Men det kommer att bli trångt här om stora delar av Sydeuropa blir öken. Sammarbete Sammarbete har alltid varit nyckeln till en bra samhällsutveckling, i budgetarbetet har många kommuner stuprörstänkande, skolan slåss för sitt och så vidare. I Söderköping tog jag för många år sedan initiativet till ett Strategiskt forum vi samlar helt enkelt representanter för olika nämnder tillsammans med chefstjänstemän och ~ 18 ~

19 Sida 19 av 22 ekonomiavdelningen, ett fyrtiotal personer, samt går gemensamt igenom budgetförutsättningar olika önskemål m.m. det underlättar förståelsen för varandras problem. De här grupperna fungerar även idag, vi hade en grupp för lokalförsörjning m.m. Några grupper kallades helt enkelt Östengruppen 1 och 2. Visioner Som förtroendevald måste man ha visioner och arbeta långsiktigt, för ganska många år sedan var polisstationen i Söderköping nedläggningshotad. Vi träffade dåvarande Länspolismästaren, som skulle spara pengar och sade sig inte ha råd att hyra lokal i Söderköping längre. På stående fot lovade jag då att kommunen betalar lokal om du låter polisstationen vara kvar. Javisst sade han, Polisen kan flytta in i Rådhuset, nej sade jag det klarar vi inte tillgänglighetsmässigt, men vi hittar säkert en annan kommunal lokal. Ni kan tro att mina kommunalrådskolegor i Östergötland inte blev så glada naturligtvis åkte Lars Engqvist runt och fick löfte om att kommunerna skulle tillhandahålla polisens lokaler i de mindre kommunerna. Så till visionerna, Stinsen var ännu inte byggt, så tillfälligt flyttade Polisen in i ett rum i brandstationen. Men när biblioteket flyttade till Stinsen kunde nästa steg i rockaden göras, planerna på ett samverkanshus i gamla biblioteket kunde nu realiseras. Polisen flyttade in tillsammans med kommunens socialsekreterare, Försäkringskassans lokaler fanns redan i bottenviningen, vi hade även tänkt att Arbetsförmedlingen skulle flytta in men de backade i sista stund. Upprinnelsen till ett samverkanshus var helt enkelt att en ungdom besökte mig och beklagade sig över att hon blev skickad från socialen, till arbetsförmedlingen och tillbaka igen varje gång måste hon beställa tid. Samverkan mellan olika myndigeter vore naturligtvis att föredra. Sammarbete i EU EU skapades för att öka sammarbetet länder emellan och därmed förhindra krig. Jag har därför alltid varit stor förespråkare för EU, idag med rörlighet av kapital och affärer över hela världen skulle vi inte klara oss om vi stod utanför. Men huvudorsaken till mitt EU intresse ligger nog i modernäringen, när vi började som bönder 1964 var det många som sa det är ingen idé lantbruket kommer att läggas ner. Det är billigare att importera all mat. Med den jordbrukspolitik som drevs då hade det nog blivit så, Sverige har inte varit i krig på 200 år och människor uppskattar inte säkerheten med inhemsk produktion. I våra grannländer Norge och Finland slår man vakt om jordbruket på ett helt annat sätt. Under 60- talet lades 40 % av åkermarken ned i vissa delar av Småland och Värmland. Det hade nog blivit ännu mörkare i Småland och här med om inte EU-medlemskapet tvingat även Sveriges regering att tänka om och även tänka på den globala matförsörjningen. ~ 19 ~

20 Sida 20 av 22 I en styrgrupp Mål 5B öar som delade ut EU-medel till projekt runt Sveriges kust till öar utan fast landförbindelse, ingick jag tillsammans med Länsrådet Magnus Holgerson och representerade ostkanten som vi sa. Det var intressant med mycket resande vi hade fyra sammanträden per år och alla förlades på olika öar från Luleå via sydkusten till Bohuslän på västkusten, varje sammanträde inleddes med ett studiebesök på ön, det blev många nya upplevelser I början på 90-talet startade Lena Ek och jag Europakontoret i Valdemarsvik ett samarbetsprojekt mellan Söderköping o Valdemarsvik för att hjälpa till med EU-projekt. Vi fick ihop en kompetent styrelse och med Ulla Hasselqvist som en sakkunnig, språkkunnig verksamhetsledare. De flesta projektbeskrivningar var då på engelska eller franska, vi fick ihop en ganska stor maillista som kontinuerligt fick nyhetsbrev. Vi hann hjälpa igång en hel del EU-projekt. Drev verksamheten förutom med EU-stöd, med Landstings o Länsstyrelsemedel. Medlemskapet var gratis varför vi inte behövde föra medlemsmatrikel, samma system som vi nu använder i byalaget. Sedan gick verksamheten upp i East-Sweden där alla kommunerna i Östergötland ingår med kontor i Bryssel. Sista uppgiften vi hade i Valdemarsvikskontoret var att dra igång LEADER-programmet Kustlandet. F.d. kommunalrådet Bengt Almkvist skrev det mesta av ansökan och jag assisterade samt satt ordförande vid de stormöten när föreningen bildades och programmet antogs. En ny upplevelse, i EU-projekt kan man inte göra omröstningar utan alla beslut skall fattas i konsensus, dessutom måste det vara minst 40 % kvinnor engagerade. Vi hade som avgränsning kustsocknar som hade fötterna i vattnet från Norrköping i norr till Mönsterås i söder och i konkurens med 14 andra projekt i Sverige, drog verksamheten igång. Jag satt under den perioden med i Kustlandets styrelse och Leadergrupp som fördelade projekt pengar. Nu i den här perioden ingår istället ovannämnda kommuner i Kustlandet II och hela Sverige är indelat i olika Leader-områden. Det gör att delar man upp tillgängliga EU-medel för sjuårsperioden blir det c:a 50 kr per innevånare. Vi kan inte klaga i Östra Ryd, hittills har vi här drivit projekt för nästan 1,5 miljoner kr inklusive medfinansiering från Länsstyrelse och kommun. Delar man det på 1100 innevånare i socknen blir det c:a kr, alltså en mycket bra utdelning. Frisk En stor förmån har jag haft, att vara frisk nästan hela mitt liv, men så 59 år gammal fick jag en hjärtinfarkt. Jag hade tur för jag kom snabbt under vård och den bra sjukvård vi har kunde stoppa en större infarkt som var på väg. Det blev snabb operation man satt in nya vener till hjärtat och jag vaknade till men, kvällen efter fick jag andnöd, man lade mig på nytt i respirator, då var det nära jag fick nära döden upplevelser i dvalan var jag ömsom i himmelen och ömsom i helvetet. När jag så småningom vaknade upp var ~ 20 ~

En rapsodi över händelser. jag varit med om i bygden. och i Söderköpings. kommun. Vid pennan Östen Johansson

En rapsodi över händelser. jag varit med om i bygden. och i Söderköpings. kommun. Vid pennan Östen Johansson En rapsodi över händelser jag varit med om i bygden och i Söderköpings kommun Vid pennan Östen Johansson Innehåll: Min uppväxt Släktgården Bonden Förtroendevald Bygdevandring Olerum Sida 2 av 62 Bygdevandring

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo 1 Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo Släktforskningen har inte kommit längre bak i tiden uppgifter saknas. Lars Eriksson Bonde i Olerum 1.sta generationen Bonde 1736-1800

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer. 1. Solen var precis på väg upp och där ute på den lilla grusplanen intill byn kunde man redan se Santos springa omkring med den bruna slitna läderbollen som han gjorde varje dag. Oavsett om det var vardag

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9 INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse Berättare: Magnus Krepper Indiska Berättelser del 9 Har du någon gång tänkt på hur den värsta av alla demoner skulle kunna

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Vad har du gjort på semestern?

Vad har du gjort på semestern? Vad har du gjort på semestern? Joanna, vad har du gjort på din semester? Min semester har varit lite ovanlig för vi hade inte så mycket tid att planera den. Vi visste inte riktigt hur det skulle bli med

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Varför anlägger unga bränder? en första analys av mordbrandsdomar

Varför anlägger unga bränder? en första analys av mordbrandsdomar Varför anlägger unga bränder? en första analys av mordbrandsdomar Sara Uhnoo Material Totalurval: 94 mordbrandsdomar från 10 tingsrätter i Västra Götaland De dömda är mellan 15-25 år Undersökningsperioden

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

1 december B Kära dagbok!

1 december B Kära dagbok! 1 december B Kära dagbok! (Fast egentligen är det ju ingen dagbok, utan en blå svenskaskrivbok från skolan. Jag bad fröken om en ny och sa att jag hade tappat bort den andra. Sen kan jag bara säga att

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Den magiska dörren. By Alfred Persson Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...

Läs mer

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och

Läs mer

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Innehållsförteckning Kapitel 1Introduktion. sid 1 Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3 Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Kapitel 4 De misstänkta. sid 7 Kapitel 5 Förhöret. sida 9 Kapitel 6 Den splitternya bilen. sida

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Var Lugnet det sista kronotorpet i Bodsjö?

Var Lugnet det sista kronotorpet i Bodsjö? Var Lugnet det sista kronotorpet i Bodsjö? Från Bodsjöboken Om Lugnet, förmodligen det sista kronotorpet i Bodsjö, berättar i den här artikeln Johannes Vejdegren i Brunflo - N'Johannes på Lugnet. Han var

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och Jag och min morbror. Jag var hemma själv och satt i soffan. Jag har inget och göra. Vart är tv kontrollen någonstans? Har mamma tagit bort kontrollen? Jag får väl leta sa jag med en suck. Ring ring, är

Läs mer

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar. Kapitel 4 a, just det! Ni ville ju sätta in en annons, säger Marklund till Lasse och Maja, när de kommer in i rummet. Tidningschefen sitter vid ett stort skrivbord som står vid fönstret, ut mot Kyrkogatan

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Kärleken gör dig hel

Kärleken gör dig hel Kärleken gör dig hel Jag frågade den där kallaste torsdagen i februari, vad är kärlek? Det hade bildats rimfrost på mina fönsterrutor den här morgonen och jag tittade inte ens på termometern innan jag

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

Jessica Hagård Annika Giannini. Jordbruksverket

Jessica Hagård Annika Giannini. Jordbruksverket Jessica Hagård Annika Giannini Jordbruksverket FAKTA FRÅN LANDET (Fakta från staden: se längst bak i boken!) Visste du att ett vindkraftverk kan ge elektricitet till 1 000 hus? El till lamporna, till

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Lille prinsen ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSEFRÅGOR: ANTOINE DE SAINT-EXUPÉRY ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Lille prinsen ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSEFRÅGOR: ANTOINE DE SAINT-EXUPÉRY ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Y VILJA ORDLISTA filosofiskt lagd (förordet) tänka mycket, vilja förstå saker perspektiv (förordet) här: se saker på ett nytt/annat sätt byte (s 10, rad 2) djur som vilda djur

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Lucia - Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Jag funderar, jag har liksom inte riktigt kommit på vad jag vill ha jag menar, det finns ju så mycket saker nu för tiden.

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Svenska från början 3

Svenska från början 3 Svenska från början 3 1 Fyll i rätt ord Höger patienten studenten hämta vann hjälp CV Viktigt 1. Här kan du få att sluta röka. 2. Bilar ska köra på sida i Sverige. 3. Det är att ha ett körkort. 4. Läkaren

Läs mer

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta Riksmöte 2009 20-22 november - Stockholm Du borde bli ombud! Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen som dig. - Du får tre dagars intensiv och

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer