Företagsamma # 3 KLASSBEGREPPET ÄR FÖRÅLDRAT«UU FÖR DÅLIGT PÅ JÄMSTÄLLDHET«

Transkript

1 Foto: Christin Lenthamre Foto: Christin Lenthamre Uppsala studentkårs tidning. Grundad # 3 6/3 19/ / Jag vill provocera. Jag vill få folk att tänka och att inte utgå från att tillväxt alltid är bra. 18/ I de sena tonåren identifierade jag mig stenhårt med presentationen av Snusmumriken. 17/ Vi vill bevisa att vi är hela och rena medborgare, att vi är respektabla. Trots att vi juckar mot golvmoppen. Mindre andel unga studerar 07/NYHETER Högskolestudier lockar en allt mindre andel av Sveriges ungdomar under 26 år, visar en undersökning från Högskoleverket. Oppositionen oroas av siffrorna och lägger en del av skulden på regeringen. Alliansen har länge skickat signaler om att färre ska få plats på högskolan och att det ska bli svårare att antas. Det tror jag skapar en föreställning hos ungdomar om att studier inte lönar sig, säger Mikael Damberg, socialdemokratisk ledamot i riksdagens utbildningsutskott. Ulrika Carlsson, centerpartistisk ordförande i utbildningsutskottet, svarar att de enda signaler alliansen har skickat ut är att det är viktigt med kvalitet i högskolan. POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, UPPSALA 04 05/DEBATT Jag är min egen chef och får göra precis det jag vill. Näringsberäkna, träffa mycket folk och jobba med något jag får användning av som färdig dietist. Företagsamma Ställer ut och släpper nytt 19/KULTUR Smärtsamma barndomsminnen är ett tema när Johan Barrett (bilden) hänger sina bilder på Broströms kafé den 11 mars. Jag utgår från mig själv den nakne Johan, säger han. Samtidigt har hans band Napoleon just färdigställt sitt första album. Det är en väldigt genomarbetad skiva, vi brukar säga att det är tolv hits på den /NYHETER Det säger dietiststudenten Kristine Symreng (bilden). Hon är en av allt fler Uppsalastudenter som valt att starta eget företag. Folk är som tokiga! Vi har haft 60 vägledningar hittills i år, det är mer än vi brukat ha per år tidigare, säger Sara Arons, VD för Drivhuset, som hjälper studenter att starta eget. Men långt ifrån alla studentföretagare går med vinst. För Kristine Symreng är det ännu en fråga för framtiden. KLASSBEGREPPET ÄR FÖRÅLDRAT«UU FÖR DÅLIGT PÅ JÄMSTÄLLDHET«

2 Ergo #3 / 2008 LEDARE / 03 SNED REKRYTERING På Ergos debattsidor fortsätter diskussionen om vi ska använda klass eller social/studieovan bakgrund för att beskriva den snedrekrytering som finns till universitetet. Oavsett vilket begrepp man väljer så kan knappast någon längre förneka att problemet finns. I två färska rapporter, en från Högskoleverket och en från LO, visas hur kön och social bakgrund hänger samman med om vi läser vidare och vad vi i så fall väljer att studera (läs mer på sidan 7 och 17). LO:s skrift heter Etableringen på arbetsmarknaden Hur klass, kön och etnicitet styr ungdomars villkor och är en sammanställning av forskningsläget inom de områden titeln ringar in. En del har vi hört förut, men sammantaget är det mycket intressant läsning. Här slås bland annat fast att föräldrarnas utbildningsnivå är långt viktigare än etnicitet vad gäller ungas val att läsa vidare. Det visas i reda siffror hur studiemedlet urholkats de senaste decennierna i förhållande till en industriarbetarlön har dess värde minskat från 74 procent 1990 till 52 procent Och vi får veta att även om kvinnor utgör 60 procent av Sveriges högskolestudenter gäller det omvända, 60 procent män, på de mest prestigefyllda utbildningarna. Rapporten fördjupar sig också i problemet med överutbildning. Gör unga människor rätt i att utbilda sig, eller luras de tvärtom att»individens RISK ATT FÖRLÄSA SIG HAR INTE ÖKAT«ta studielån utan att få avkastning på sin investering? Och är det senaste decenniets omfattande utbyggnad av högskolan samhällsekonomiskt vettig? Enligt rapportförfattarna är faran för överutbildning åtminstone delvis överdriven. På individnivå har risken att överutbilda sig inte ökat de senaste decennierna. Akademiker har fortfarande en lägre arbetslöshet än icke-akademiker. Den som utbildat sig har mellan fyra och åtta procent högre inkomst per utbildningsår än den som inte har det, och bidrar även till en BNP-ökning. LO-utredarna förnekar dock inte att en viss överutbildning finns. Ett sätt att bryta den är att helt enkelt låta färre få plats på högskolan. Ett annat som de förespråkar att förbättra matchningen med arbetsmarknadens behov. En tredje väg som pekas ut är att minska arbetslivets diskriminering av utrikesfödda och kvinnor. För trots att kvinnorna i Sverige i genomsnitt har högre utbildning än männen är männens arbeten mer kvalificerade. Mona Sahlins recept för att bryta många av de ojämlikheter som tas upp i rapporten är att göra högre utbildning tillgänglig för fler. Men solidariteten står sig ganska slätt om man inte samtidigt satsar rejält på kvalitet i utbildningen. Har man råd med båda? Det lär också regeringen fråga socialdemokraterna. Å andra sidan vad vill alliansen göra för att bryta snedrekryteringen? Räcker det med satsningar på grund- och gymnasieskola? För nog vill man väl bryta trenden? Blir den högre utbildningen och dess koppling till sysselsättningen ett hett ämne i nästa valrörelse? Vi håller tummarna. HEJ STUDENT! Namn: Jesper Schwamberg. Pluggar: Psykologi A. Hur många terminer i Uppsala: Första terminen. Här sitter jag helst och pluggar: Carolina Bästa nationen: Stockholms nation Senast köpta kurslitteratur: Beteendets ABC, Cognitive Psychology. Bästa utgång i Uppsala: Snerkes nation. Här äter jag lunch i Uppsala: Pinocchio Pizzeria. Tränar: ITF Tae kwon -do (för tillfället skadad). Favoritprodukt på Systemet: Carlsberg Hof. Favoritprodukt på Apoteket: Alvedon 500mg. Roligaste kurs jag läst: Psykologi A. Och sämsta: Har inte mycket att jämföra med. Favoritpromenad i Uppsala: Längs vattnet. Värsta korridorminnet: Det har jag förträngt. Mest överskattat i Uppsala: Har ingen uppfattning än. Godaste fyllekäket: Piroger när jag kommer hem. Favoritgata i Uppsala: Vägen hem? Favoritbibliotek i Uppsala: Carolina. Här shoppar jag kläder i Uppsala: Åker ner till Stockholm och handlar kläder. Bästa lördagsfikat: Fågelsången. Det gör jag helst en ledig söndag: Pluggar eller är med min flickvän. Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Hanna Lundquist (tf) cred@ergo.us.uu.se REDAKTÖR Gusten Holm red@ergo.us.uu.se SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se /02 UPPLAGA OCH PERIODICITET exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: kr Halvsida fyrfärg: kr TRYCKERI UNT ISSN ADRESSÄNDRING Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. Utebliven tidning: (endast boende i Uppsala) berglin VÅREN 2008 UTKOMMER ERGO: # 4 20/3 # 5 11/4 # 6 25/4 # 7 16/5

3 04 / DEBATT Ergo #3 / 2008 FELTÄNKT OM KLASS Tre debattörer ger Mattias Karlsson, VSF, svar på tal efter hans inlägg om klassbegreppet i förra numret av Ergo. cykl motion och hälsovård Mattias Karlsson från VSF frågar beskyllande Borgerliga studenter i sitt inlägg i förra numret av Ergo om vi överhuvudtaget bryr oss om mångfalden på universitetet. Anledningen till detta är att vi i Borgerliga studenter la en motion angående ett avskaffande av klassbegreppet i Uppsala studentkårs åsiktsdokument rörande snedrekryteringen till universitetet inför förra fullmäktigesammanträdet. Låt mig vara ytterst tydlig när jag säger detta: Borgerliga studenter tar frågan om mångfalden på universitetet på yttersta allvar. Just därför la vi denna motion då vi menar att just klassbegreppet har spelat ut sin roll och inte längre är ett lämpligt begrepp då vi idag ska föra en diskussion om en fråga av sådan vikt som snedrekryteringen till universitetet. Att kåren, enligt åsiktsdokumentet, ska verka för att fler elever från arbetarklassbakgrund ska söka sig till universitetet är helt intetsägande då det idag inte längre finns några tydliga gränslinjer mellan samhällets olika klasser. Klassbegreppet är i grunden en marxistisk konstruktion där arbetarklassen utgörs av dem som inte äger något kapital, ej har någon beslutsrätt över produktionsmedlen samt ej har möjlighet att kontrollera andras arbetskraft. Det är lätt att inse att denna klassificering inte längre är aktuell idag då en industriarbetare mycket väl kan tjäna mer än en akademiker och dessutom äga produktionsmedel i form av andelar i aktiefonder. Därför förespråkar Borgerliga studenter att kåren använder sig av begreppet studieovan bakgrund, där detta begrepp definieras som studenter vars föräldrar saknar erfarenhet av akademiska studier. Detta preciserar problemet mycket tydligare, då det är just denna studentkategori som är starkt underrepresenterad på universitetet. Sedan ska det också erkännas att en stor anledning till att Borgerliga studenter la en motion med ett sådant laddat innehåll var just att framtvinga Än är det inte för sent kom igång hos Studenthälsan! Specialpris!»BORGERLIGA STUDENTER TAR FRÅGAN OM MÅNGFAL- DEN PÅ UNIVERSITETET PÅ YTTERSTA ALLVAR.«Terminskort för resten av våren 500 kr! Priset gäller för studenter (ordinarie studentpris 820 kr). Terminskortet inkluderar cykling, gympa, aqua, pool, bollspel och gym på Svettis samt gympa och bollspel på Stallet. STALLET Dag Hammarskjölds väg 58 tel SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2tr tel foto: Hanna Jansson en debatt i fullmäktige. Vi menar att det diskuteras alldeles för lite politik i fullmäktige och istället ägnas tiden åt visserligen viktiga, men samtidigt andefattiga debatter om formalia- samt rena byråkratfrågor. Vi har politiska val till fullmäktige på gott och ont och tills att detta ändras borde vi ta tillfället i akt att faktiskt debattera. Förhoppningsvis blir mötena då både roligare och mer innehållsrika. Linuz Aggeborn partiombud Borgerliga studenter Grundtesen i Mattias Karlssons resonemang tycks vara att den som motsätter sig klassbegreppet i den form det används i åsiktsprogrammet inte ser vikten av mångfald. Det är dock intressant vilken typ av siffror han väljer att använda för att belägga vad vi redan vet universitetsstudenter är på flera sätt inte ett utsnitt av samhället. Förutom att påpeka bristen på progression till forskarutbildning, ser han universitetet som en enhet. Inom akademin varierar emellertid arbetarrepresentationen markant mellan olika utbildningar och högskolor. Inom ett antal yrkesutbildningar ofta riktade mot offentlig sektor är den i allmänhet klart högre. Högskolor där sådana utbildningar dominerar har också (generellt) bäst mångfaldsstatistik. Det är också utbildningar där i flera fall forskningsanknytningen har fått kritik av HSV:s utvärderingar. En analys som missar detta riskerar att leda till insatser som snarast ökar segregeringen inom högskolevärlden. Jag skulle inte vara nöjd om medelvärdet vore rätt, även om de utbildningar som i samhället erkänns en speciell status, både ekonomiskt och socialt, fortsatt rekryterar skevt. Då skulle jag faktiskt föredra insatser mot dessa grava skevheter, framför en mindre förbättring överlag.»detta ÄR MER I LINJE MED MARXISTISK TEORI, MEN INTE EN VEDERTAGEN TOLKNING MAN GÖR SIG FÖRSTÅDD MED.«Arbetarklass som synonym till (föräldrar i) LO-yrkena är ett allmänt vedertaget begrepp, som Mattias skriver. Det är dock något annat som hans partivänner tillsammans med S-studenter har försvarat i kårfullmäktige, där man talat om att halva befolkningen eller mer skulle tillhöra denna klass. Detta är mer i linje med marxistisk teori, men inte en vedertagen tolkning man gör sig förstådd med. I kårens åsiktsprogram ägnas också drygt 750 tecken åt att förklara vad just Uppsala studentkår menar med klass, dessutom med både en klassiskt marxistisk och en mer sociologisk definition. Den faktiska betydelsen hos klassbegreppet är alltså långtifrån självklar. När begreppet dessutom riskerar att bidra till en verklighetsbild som faktiskt skymmer sakfrågorna och ersätter dem med svepande tolkningar och analyser framgår det tydligt att det vore bättre att vid varje tillfälle när man idag talar om klass tänka över vad man menar i just det sammanhanget. Ofta är det en icke-akademisk, eller studieovan, bakgrund. Carl Nettelblad argumenterade mot klassbegreppet för halvera.nu verksamhetsåret 06/07 Det är inte min roll att förekomma Borgerliga studenters replik, däremot kan jag inflika min egen kritik mot VSF:s jämlikhetsuppfattning. Problemet enligt VSF är att studenter med arbetarklassbakgrund är underrepresenterade relativt studenter med akademisk bakgrund. Kritiken är i grunden kollektivistisk. Men jämställdhet och jämlikhet kan inte reduceras ned till kollektiv milimeterrättvisa mellan olika svårdefinierade sociala grupper.»csn DISKRIMINERAR INTE EFTER KLASS, OCH UNIVER- SITETET ANTAR INTE EFTER EFTERNAMN, UTAN BLOTT BETYG.«Eftersom enbart individer kan tillmätas rättigheter kan jämlikhetsfrågor enbart betraktas ur perspektivet av om det finns eller inte finns diskriminering och/ eller strukturella hinder för enskilda individer. Den statistik Karlsson tar upp i sitt debattinlägg säger strikt taget ingenting om individer ur arbetarklassens möjligheter att studera. Det enda den visar är att färre ur arbetarklassen väljer en akademisk bana. De faktiska möjligheterna till akademisk karriär är de facto lika stora som för vilken annan social grupp som helst. CSN diskriminerar inte efter klass, och universitetet antar inte efter efternamn, utan blott betyg. Den jämlikhet vi kan och bör sträva efter är förutsättningsjämlikhet. Dvs varje människa ges samma institutionella förutsättningar att sträva efter de mål de finner gott i livet. Detta innebär också att många hittar andra mål i livet än sitta böjd över böckerna. Det finns inget fel i det. Utfallsjämlikhet går inte att uppnå. Har människor valmöjligheter i livet kommer utfallen också skilja sig. Det är en konsekvens av valfrihet. Karlsson för en konsekventialistisk argumentation där en social mångfald sägs ge upphov till större dynamik. Att akademien domineras av vissa sociala grupper innebär helt korrekt att universitetet går miste om dynamik och nya perspektiv. Är detta ett problem? Ja, om man betraktar människor utilitaristiskt, som medel för något annat i detta fallet universitetet. Jag betraktar istället människan som målet. Om universitetet går miste om dynamik är inte ett problem för någon enskild människa. Arbetarklass eller ej. Oscar Sundevall fri debattör

4 DEBATT / 05 Ergo #3 / 2008 SKÄRPNING ANNARS ANMÄLER VI TILL JÄMO VSF hotar med en JämO-anmälan om Uppsala universitet inte åtgärdar bristerna i ett antal jämställdhetsplaner. S nart är det den 8 mars, den internationella kvinnodagen. I samband med detta vill vi belysa de omfattande problem som finns rörande universitetets jämställdhetsarbete. När den internationella kvinnodagen instiftades 1910 var den huvudsakliga frågan att kämpa för kvinnlig rösträtt. Nästan 100 år senare får kvinnor i Sverige förvisso rösta, men förtryckande strukturer finns närvarande överallt i samhället: på arbetsplatser, i studentkorridorer och inte minst på universitetet. Dessvärre verkar detta inte vara något som bekymrar vårt universitet. Vänsterns studentförbund kräver nu att man tar frågan om kvinnors underordning på allvar och vidtar åtgärder för att bryta densamma. Universitetet måste ta tag i sitt bristfälliga arbete med de jämställdhetsplaner som inte alltid upprättas och snarast undantagsmässigt följs. Enligt nuvarande lagstiftning ska alla Fredrik Svensson. Foto: Hanna Lundquist högskolor upprätta en jämställdhetsplan, som ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att främja studenters lika rättigheter oavsett kön. Den av studentkåren nyligen genomförda granskningen* av universitetets jämställdhetsplaner gav ett skrämmande intryck: En tredjedel av de granskade planerna brister i, eller saknar helt information om samt åtgärder mot sexuella trakasserier/trakasserier på grund av kön. Av 18 granskade planer är åtta underkända och tio har fått rest. Ingen av de granskade jämställdhetsplanerna uppfyller de krav som ställs enligt lag och Uppsala universitets regler. Detta trots att planerna granskades även 2006 och då fick omfattande kritik. Om universitetet inte tar detta på allvar och inom en snar framtid åtgärdar de påtalade bristerna ser vi i Vänsterns studentförbund ingen annan utväg än att anmäla samtliga berörda institutioner till JämO. Arbetet med jämställdheten på universitetet är en av de mest prioriterade frågorna för Vänsterns studentförbund och vi kommer att fortsätta att lyfta och kämpa för dessa frågor. Fredrik Svensson, ordförande VSF Uppsala *Rapporten från Uppsala studentkårs jämställdhetsgrupp finns att läsa på studentkåren eller på UU MÅSTE BLI BÄTTRE PÅ IT«En laptop per doktorand och bra avtal för studenter som vill köpa dator. S-studenter vill ha ett universitet med ny teknik och bra it-lösningar. V i Uppsalastudenter är ofta stolta över att vårt universitet är gammalt och anrikt. Ibland skulle vi däremot önska att utvecklingen gick lite fortare framåt inte minst när det gäller att modernisera universitetet med ny teknik och bra itlösningar. Att få bra tillgänglighet och förenkla för studenterna är något vi s-studenter jobbat hårt med under året, och något vi vill fortsätta med under nästa år. Vi har bland annat drivit frågan om att ett enda kort ska räcka terminskortet ska kunna funka som bibliotekskort, kopieringskort och passerkort. Universitetet lyssnar och arbetet är på god väg. En annan fråga vi drivit är att det behövs fler eluttag på Carolina och andra biblioteket, så att det blir enklare att jobba med sin egen laptop där. Till synes små saker, men som kan göra stor skillnad i studenternas vardag. kvar på området. Vi s-studenter vill att alla doktorander ska ha en egen laptop, och bra avtal för studenter som vill köpa en. Alla har inte råd att köpa dator, och då behövs bra avtal men också bra datorsalar med fungerande hårdvara och schyst arbetsmiljö. Campusområdena behöver vara anpassade för både studenter med egen dator och utan, med arbetsplatser, snabba fungerande nätverk och utskriftsmöjligheter. Det behövs studentlicenser för mjukvara till låg eller ingen kostnad, och trådlösa nätverk, inte bara på campusområdena utan också i studentbostäderna. En bättre studentportal som institutionerna faktiskt lär sig använda kan också underlätta information och studier. Allt det här är saker som s-studenter kommer att fortsätta att trycka på för om vi får fortsatt förtroende att leda kårens arbete. Att studera på Sveriges äldsta universitet borde inte stå i motsats till att studera på det mest moderna. S-studenter vill ha bättre informationsteknologi och enklare lösningar på vanliga studenters problem. MEN DET FINNS MÅNGA FRÅGOR nina hemmingsson Louise Callenberg (s) Ordförande Uppsala studentkår SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språkgranska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 7/3. Obs! Tidigarelagt datum.

5 Ergo #3 / 2008 NYHETER / 07 Allt färre läser vidare Andelen ungdomar som väljer att läsa på högskolan fortsätter att minska. Allvarligt för Sverige, menar oppositionen, medan alliansen betonar kvalitet framför kvantitet i den högre utbildningen. Högskoleverket undersöker varje år hur stor del av befolkningen som innan 26 års ålder börjat läsa på högskolan. Läsåret 2006/07 var andelen 43,3 procent. Det är en minskning med 2,6 procentenheter sedan året innan och med nära fem procentenheter sedan 2002/03, då den hittills högsta andelen ungdomar började studera. Högskoleverket tror att en förklaring är de senaste årens goda situation på arbetsmarknaden; färre studerar i väntan på bättre tider. Men Mikael Damberg, socialdemokratisk ledamot i riksdagens utbildningsutskott, ser regeringens politik som en viktig orsak.»det ÄR BEDRÖVLIGT ATT VI HAR EN LIBERAL UTBILD- NINGSMINISTER SOM INTE VERKAR HA NÅGRA AMBI- TIONER ATT MINSKA DEN SOCIALA SNEDREKRYTE- RINGEN.«Alliansen har länge skickat signaler om att färre ska få plats på högskolan och att det ska bli svårare att antas. Det Ett ögonblick Li Jansson, ordförande i den borgerliga studentföreningen Heimdal, som nyligen beslutade att öppna sitt arkiv även för allmänhet och journalister. Arkivet har tidigare bara varit tillgängligt för forskare, vilket har kritiserats av bland andra författaren Ola Larsmo. Varför tog styrelsen initiativ till att öppna arkivet? Jag tycker att kritiken som funnits har varit berättigad. Det är viktigt att man tar ansvar för sin egen historia, oavsett hur den ser ut. Vi tror också att arkivet kan hjälpa till att belysa hur studentlivet i Uppsala har sett ut, och vara till nytta för både släktforskare och journalister. Enligt kritikerna har ni velat tysta ner Heimdals roll i Bollhusmötet 1939, då Uppsalastudenterna uttryckte sig negativt till att ge uppehållstillstånd till tio judiska läkare på flykt från Nazityskland. Vilken var egentligen Heimdals hållning? Föreningen var splittrad och tog inte tror jag skapar en föreställning hos ungdomar om att studier inte lönar sig. Han menar att det är allvarligt både för Sverige och svenskt näringsliv att andelen unga högskolestuderande minskar, och säger att regeringen nu måste ta initiativ och visa att det är viktigt med högre utbildning. Ulrika Carlsson, centerpartistisk ordförande i utbildningsutskottet, svarar att de enda signaler alliansen har skickat ut är att det är viktigt med kvalitet i högskolan. Hon hänvisar till satsningarna på lärarledd tid som regeringen har gjort. Att andelen unga som läser vidare minskar ser hon inte som något positivt, men hon vill samtidigt tona ner näringslivets behov av utbildad arbetskraft. Inom vissa branscher kan man befara arbetskraftbrist, ja. Då gäller det att vi täcker upp just där och försöker matcha med en god kunskapsnivå. HÖGSKOLEVERKETS RAPPORT visar också att skillnaderna i landet är mycket stora. I Lund läste 76 procent av ungdomarna vidare medan bara 21 procent gjorde det i värmländska Eda. På tio-itopp-listan finns förutom universitetsstäderna Uppsala och Lund rika kommuner som Danderyd, Lidingö, Täby och Vellinge. Högskoleverket konstaterar att föräldrarnas yrke och utbildning har avgörande betydelse för hur nästa generation väljer. Även här är Mikael Damberg kritisk mot regeringen. Det är bedrövligt att vi har en liberal utbildningsminister som inte verkar ha några ambitioner att minska den sociala snedrekryteringen. ställning på grund av att det fanns splittring i styrelsen. Tre styrelseledamöter drev på för en flyktingfientlig linje och en förespråkade en flyktingvänlig linje. Det tycker jag naturligtvis är trist. Men jag tror det är viktigt att allt kommer fram, så att man inte tror att det gömmer sig en massa farliga saker i arkivet. Det finns också andra delar av föreningens historia som är roligare att lyfta fram, som att många kvinnor engagerat sig och varit aktiva i föreningen i tider då andra studentföreningar inte hade så många aktiva kvinnliga medlemmar. Var stämman enig om att öppna arkivet? Ja, även om en minoritet ville att vi Fler kvinnor än män läser vidare 50 procent av kvinnorna men bara 37 procent av männen börjar läsa på högskolan före 26 års ålder. En förklaring är att kvinnor har bättre gymnasiebetyg, en annan att fl er män väljer yrkesinriktade gymnasieprogram. I Uppsala kommun läser 62 procent av ungdomarna vidare. Uppsala är det län där fl est unga, 50 procent, börjar på högskolan. Lägst i Sverige ligger Södermanlands län med 36 procent. Men såg det bättre ut när socialdemokraterna hade regeringsmakten? Vi såg till att det blev ett trendbrott snedrekryteringen minskade genom utbyggnaden av högskolan. Sedan stannade den utvecklingen av. Nu måste man ta fram nya metoder och målsättningar, kanske genom att lägga ett större ansvar på regionerna. Men Ulrika Carlsson menar att regeringen visst tar problemet på allvar. Den viktigaste åtgärden är att satsa på grund- och gymnasieskolan, det är där den sociala snedrekryteringen grundläggs. Studie- och yrkesvägledarna har också en oerhört viktigt roll. Hon avvisar däremot idén att ge kommuner eller regioner i uppdrag att se till att en viss andel ungdomar läser vidare. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se Foto: Henrik Lindberg bara skulle öppna det elektroniska arkivet och behålla dagens regler för arkivet på Carolina. Ni menar att ni nu skriver ett nytt kapitel i föreningens historia hur går det apropå det med det interna arbetet kring Heimdals medverkan i Pridefestivalen? (I höstas motionerade en medlem om att förbjuda föreningen att delta i Pride.) Diskussionen om vilka manifestationer vi ska vara med i har inte hunnit så långt. Men jag vill säga att det finns ett brett stöd för deltagande i Pride inom föreningen. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se NYHETER I KORTHET Lärare dömd till böter för misshandel av student En lärare på läkarprogrammet i Uppsala har dömts till 60 dagsböter för misshandel av en student. Det var i januari förra året som läraren, till vardags neurolog på Akademiska sjukhuset, höll en föreläsning om hur man bedömer patienters medvetandegrad enligt en viss skala. Läraren kallade fram en student för att demonstrera hur man gör bedömningen. Studenten fick lägga sig på katedern och därefter utstå ett antal slag i ansiktet, enligt henne av stigande styrka. Trots att det gjorde ont låg hon tyst kvar eftersom hon förstått att undervisningsmomentet var så viktigt. Två timmar efter demonstrationen syntes fortfarande en markant rodnad och studentens kind dunkade av smärta. Läraren menar att de slag som utdelades var så milda att de knappast kan ha gjort ont och hävdar att han mest markerade mot studentens kind. Mot det talar att flera studenter i salen som kallats att vittna säger sig ha hört höga klatschljud under demonstrationen. Läraren har dock inte uppgett att han simulerat ljud genom att slå på katedern, konstaterar Uppsala tingsrätt i sin dom. Eftersom läraren inte haft till syfte att kränka eller skada studenten, och hon inte förorsakats någon egentligen skada, bedöms misshandeln som ringa. Varannan student har övervägt att sluta Nära hälften av Sveriges studenter har varit nära eller på allvar funderat på att avbryta sin utbildning, enligt rapporten Klara dig själv från Sveriges förenade studentkårer. Stress vid sidan av studierna och dålig ekonomi är de vanligaste orsakerna till funderingar på att avbryta utbildningen, visar rapporten, som bygger på en online-enkät gjord bland studenter i alla åldrar i hela Sverige. Studenter med utländsk bakgrund, homo- och bisexuella samt de som uppgivit att de är funktionshindrade har i högre grad än genomsnittet övervägt att hoppa av studierna. Funktionshindrade trivs också sämre på universitetet än övriga studenter. Däremot skiljer sig inte svaren så mycket beroende på kön och social bakgrund. De flesta vill att deras lärosäten ska satsa mer på att lyssna på studenternas åsikter, förbättra hälsa och arbetsmiljö och hjälpa studenter att hänga med i undervisningen. Sveriges bästa student? 31 mars är sista anmälningsdag till Studentpriset. Sveriges bästa studenter ska utses i en casetävling inom åtta olika kategorier. Lösningarna ska vara praktiskt applicerbara i näringslivet. Bland de deltagande företagen finns IBM, SEB och Dagens industri. Läs mer på

6 08 / NYHETER Ergo #3 / 2008 Kreationist väckte uppståndelse i universitetshuset Darwin hade fel, sanningen finns i Första Mosebok. Det var budskapet när kreationisten Anders Gärdeborn höll föredrag i universitetshuset, inbjuden av den kristna studentföreningen Credo Uppsala. Kritiker ville stoppa föredraget men universitetet måste enligt lag ge studentföreningar tillträde till sina lokaler. Anders Gärdeborn tror att Gud skapade världen på sex dagar för ungefär år sedan. Han är aktiv i föreningen Genesis som har specialiserat sig på skapelsefrågan. Vi vill riva det hinder som evolutionsläran är för många människor att möta Kristus, berättar han för ett hundratal personer som kommit för att lyssna på hans föredrag Intelligent skapelsetro i sal X i universitetshuset. Den första timmen försöker han med ett vetenskapligt språkbruk föra i bevis att livet på jorden inte har utvecklats successivt genom urval, utan är skapat under en kort period av en intelligent kraft. Den utveckling som evolutionsbiologerna ser sägs bero på deras evolutionistiska glasögon. (Läs mer om Anders Gärdeborns argument i artikeln nedan.) Efter pausen vill han visa att skaparen är densamme som Bibelns Gud och använder då även uppenbarad kunskap, alltså Bibeln. Gud skapade inte arter, utan slag av djur och växter, menar Anders Gärdeborn. Till exempel ska Gud ha gjort ett hunddjur med genetisk förmåga att anpassa sig till förändrade miljöer. Vargar, rävar, schakaler och dingos härstammar säkert från det. Skaparen själv lade in en möjlighet till variation som kan Ergo bad Mats Björklund, professor i zooekologi vid Institutionen för ekologi och evolution, att bemöta tre av Anders Gärdeborns argument mot evolutionsteorin. ANDERS GÄRDEBORN: Naturen bryts ned av tidens tand. Det erkänner alla vetenskaper utom evolutionsbiologi. Den säger att strukturer byggs upp i tiden. Det är evolutionärt önsketänkande utan erfarenhetsmässigt stöd. MATS BJÖRKLUND: Helt fel. Strukturbildning studeras av alla naturvetenskapliga discipliner och är väl känt. Med Anders Gärdeborns sätt att resonera skulle vi inte finnas till eftersom vi utvecklats från ett befruktat ägg, alltså en strukturbildning. Det finns dessutom massor av belägg för strukturbildning över tiden. Den första gå så långt som till nya arter. Däremot finns inga nya organ. De här hunddjuren är bara variationer inom samma tema. NÄR DET ÄR DAGS FÖR FRÅGESTUND är det många som ber om mikrofonen. Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi och en känd skeptiker, tar fasta på Anders Gärdeborns resonemang om att en urhund givit upphov till dagens arter av hunddjur genom mikroevolution. Varg och räv skiljer väldigt mycket. Människa och schimpans skiljer mindre från varandra och det här vet du, för det har vi pratat om förut. Innebär det att du accepterar att människa och schimpans också har uppstått genom den typ av mikroevolution som varg och räv har gjort? Nej, jag förstår inte resonemanget för underförstått i det du säger ligger det att likhet bygger på gemensamt ursprung och det är ju det jag förnekar. En annan åhörare konstaterar att ett evolutionärt synsätt har lett till många tilllämpningar, som vacciner och förståelse av sjukdomsförlopp. Nu undrar han vilken praktisk nytta skapelsetron kan bidra med. Vilka människoliv kommer man att rädda? Vi dödar ofödda barn om året i Sverige idag. Det tror jag att vi skulle hindra med en annan syn än den evolutionistiska, säger Anders Gärdeborn. Hans svar möts av både svordomar och applåder. UPPSALA UNIVERSITET har mottagit flera protester mot att vad som ses som ett pseudovetenskapligt föredrag fick hållas inom lärosätets väggar. Men enligt Högskoleförordningen måste universitetet låta demokratiskt uppbyggda studentföreningar använda dess lokaler om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte. Reglerna gäl- AG: Det fossila materialet ger ett ypperligt tillfälle att studera livets historiska utveckling. Om vi gräver oss ner i berget borde vi om Darwin hade rätt hitta sekvenserna mellan grupper av djur och växter, exempelvis hunddjur och kattdjur. Men så ser inte det fossila materialet ut. Långt ner i berget, i prekambrium, finns väldigt få fossil. I nästa lager, kambrium, säger det pang, så finns alla fyla (större grupp av djur) fullt färdiga utan föregående evolutionära halvfabrikat. ANDERS GÄRDEBORNS koncept Intelligent skapelsetro är en blandning av kreationism och intelligent design. KREATIONISM eller skapelsetro är föreställningen att världen skapades i enlighet med berättelsen i Första Mosebok, det vill säga på sex dagar vid en bestämd historisk tidpunkt. Termen används oftast om moderna idérörelser som tror på skapelseberättelsen i motsats till Darwin och den moderna evolutionismen. Utanför de troendes kretsar betraktas synsättet som ovetenskapligt. INTELLIGENT DESIGN, ID, är idén att en intelligent kraft är inblandad i livets uppkomst. ID skiljer sig från andra former av kreationism genom att ett till synes vetenskapligt framställningssätt används. Till exempel kallas inte den tänkta intelligenta formgivaren Gud. För det vetenskapliga samfundet är ID bara ännu ett exempel på pseudovetenskapliga angrepp på evolutionsteorin, som är en av de mest kraftfulla teorierna inom hela naturvetenskapen och har ett mycket starkt stöd från många vetenskapsområden. Källa: Nationalencyklopedin Med Gärdeborns sätt att resonera skulle vi inte finnas grunden till modern evolutionsbiologi föddes på 1700-talet när geologer analyserade strukturbildning och snabbt räknade ut att Bibelns datering inte kunde Mats Björklund. stämma. Evolutionsläran hindrar många människor att möta Kristus, menar Anders Gärdeborn. Foto: Gusten Holm Precis som vi kan förvänta oss om vi är skapelsetroende. ler också för den som inbjudits att tala av en studentförening. Mötet får bara hindras om man befarar brott eller allvarlig ordningsstörning. Man kan ha olika uppfattning i världsåskådnings- och trosfrågor, men vi kan inte som statlig myndighet åta oss att fälla avgöranden om sådant i samband med lokaluthyrningen, säger universitetets byggnadschef Lennart Ilke. Även i fall som inte gäller studentföreningar ställer sig universitetet avvisande till förhandscensur: om man i vissa fall inte hyr ut lokaler på grund av de åsikter som man tror ska framföras kan det tolkas som att universitetet stöder de åsikter som framförs i alla andra fall. Föredragets arrangörer Credo Uppsala tar som förening inte ställning till Anders Gärdeborns mer konkreta påståenden om skapelsen. GUSTEN HOLM/red@ergo.us.uu.se MB: Argumentet bygger på att förändringarna skett mellan nu levande grupper. Det är inte fallet. Låt säga att två grupper har en gemensam förfader, men sedan utvecklats i var sin riktning. Vi kan då aldrig se en övergång mellan grupp A och grupp B eftersom den inte ens inträffat. Däremot kan vi se övergångar mellan den gemensamma förfadern och grupp A och mellan den gemensamma förfadern och grupp B. Det finns rätt mycket fossila data när det gäller dessa övergångar. Man börjar nu hitta fossiler från prekambrium, vilket visar att inte alla grupper dök upp plötsligt ( pang ) under kambrium helt färdiga. Plötsligt i geologiska termer betyder dessutom åtskilliga tiotals miljoner år. Skulle en skapare verkligen behöva sisådär 50 miljoner år för att skapa olika organismer? Gärdeborn är mycket missledande när det gäller detta. AG: Information kräver en informatör, ett budskap och en tänkt mottagare. Men när det gäller den mest informationsrika struktur vi känner, den genetiska koden, är det plötsligt förbjudet att tro att det ligger en intelligens bakom. Detta är inte en vetenskaplig utan en religiös eller filosofisk slutsats. MB: Det är en religiös tro att det ligger en intelligent sändare (läs Gud) bakom den genetiska koden. Gärdeborn definierar information så att det måste finnas en Gud närvarande, men då blir argumentet meningslöst. Naturvetenskap handlar om att hitta naturliga förklaringar till naturliga fenomen, och när det gäller den genetiska koden har vetenskapen lyckats mycket väl, utan att behöva ta till religiösa förklaringar.