Företagsamma # 3 KLASSBEGREPPET ÄR FÖRÅLDRAT«UU FÖR DÅLIGT PÅ JÄMSTÄLLDHET«

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagsamma # 3 KLASSBEGREPPET ÄR FÖRÅLDRAT«UU FÖR DÅLIGT PÅ JÄMSTÄLLDHET«"

Transkript

1 Foto: Christin Lenthamre Foto: Christin Lenthamre Uppsala studentkårs tidning. Grundad # 3 6/3 19/ / Jag vill provocera. Jag vill få folk att tänka och att inte utgå från att tillväxt alltid är bra. 18/ I de sena tonåren identifierade jag mig stenhårt med presentationen av Snusmumriken. 17/ Vi vill bevisa att vi är hela och rena medborgare, att vi är respektabla. Trots att vi juckar mot golvmoppen. Mindre andel unga studerar 07/NYHETER Högskolestudier lockar en allt mindre andel av Sveriges ungdomar under 26 år, visar en undersökning från Högskoleverket. Oppositionen oroas av siffrorna och lägger en del av skulden på regeringen. Alliansen har länge skickat signaler om att färre ska få plats på högskolan och att det ska bli svårare att antas. Det tror jag skapar en föreställning hos ungdomar om att studier inte lönar sig, säger Mikael Damberg, socialdemokratisk ledamot i riksdagens utbildningsutskott. Ulrika Carlsson, centerpartistisk ordförande i utbildningsutskottet, svarar att de enda signaler alliansen har skickat ut är att det är viktigt med kvalitet i högskolan. POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, UPPSALA 04 05/DEBATT Jag är min egen chef och får göra precis det jag vill. Näringsberäkna, träffa mycket folk och jobba med något jag får användning av som färdig dietist. Företagsamma Ställer ut och släpper nytt 19/KULTUR Smärtsamma barndomsminnen är ett tema när Johan Barrett (bilden) hänger sina bilder på Broströms kafé den 11 mars. Jag utgår från mig själv den nakne Johan, säger han. Samtidigt har hans band Napoleon just färdigställt sitt första album. Det är en väldigt genomarbetad skiva, vi brukar säga att det är tolv hits på den /NYHETER Det säger dietiststudenten Kristine Symreng (bilden). Hon är en av allt fler Uppsalastudenter som valt att starta eget företag. Folk är som tokiga! Vi har haft 60 vägledningar hittills i år, det är mer än vi brukat ha per år tidigare, säger Sara Arons, VD för Drivhuset, som hjälper studenter att starta eget. Men långt ifrån alla studentföretagare går med vinst. För Kristine Symreng är det ännu en fråga för framtiden. KLASSBEGREPPET ÄR FÖRÅLDRAT«UU FÖR DÅLIGT PÅ JÄMSTÄLLDHET«

2 Ergo #3 / 2008 LEDARE / 03 SNED REKRYTERING På Ergos debattsidor fortsätter diskussionen om vi ska använda klass eller social/studieovan bakgrund för att beskriva den snedrekrytering som finns till universitetet. Oavsett vilket begrepp man väljer så kan knappast någon längre förneka att problemet finns. I två färska rapporter, en från Högskoleverket och en från LO, visas hur kön och social bakgrund hänger samman med om vi läser vidare och vad vi i så fall väljer att studera (läs mer på sidan 7 och 17). LO:s skrift heter Etableringen på arbetsmarknaden Hur klass, kön och etnicitet styr ungdomars villkor och är en sammanställning av forskningsläget inom de områden titeln ringar in. En del har vi hört förut, men sammantaget är det mycket intressant läsning. Här slås bland annat fast att föräldrarnas utbildningsnivå är långt viktigare än etnicitet vad gäller ungas val att läsa vidare. Det visas i reda siffror hur studiemedlet urholkats de senaste decennierna i förhållande till en industriarbetarlön har dess värde minskat från 74 procent 1990 till 52 procent Och vi får veta att även om kvinnor utgör 60 procent av Sveriges högskolestudenter gäller det omvända, 60 procent män, på de mest prestigefyllda utbildningarna. Rapporten fördjupar sig också i problemet med överutbildning. Gör unga människor rätt i att utbilda sig, eller luras de tvärtom att»individens RISK ATT FÖRLÄSA SIG HAR INTE ÖKAT«ta studielån utan att få avkastning på sin investering? Och är det senaste decenniets omfattande utbyggnad av högskolan samhällsekonomiskt vettig? Enligt rapportförfattarna är faran för överutbildning åtminstone delvis överdriven. På individnivå har risken att överutbilda sig inte ökat de senaste decennierna. Akademiker har fortfarande en lägre arbetslöshet än icke-akademiker. Den som utbildat sig har mellan fyra och åtta procent högre inkomst per utbildningsår än den som inte har det, och bidrar även till en BNP-ökning. LO-utredarna förnekar dock inte att en viss överutbildning finns. Ett sätt att bryta den är att helt enkelt låta färre få plats på högskolan. Ett annat som de förespråkar att förbättra matchningen med arbetsmarknadens behov. En tredje väg som pekas ut är att minska arbetslivets diskriminering av utrikesfödda och kvinnor. För trots att kvinnorna i Sverige i genomsnitt har högre utbildning än männen är männens arbeten mer kvalificerade. Mona Sahlins recept för att bryta många av de ojämlikheter som tas upp i rapporten är att göra högre utbildning tillgänglig för fler. Men solidariteten står sig ganska slätt om man inte samtidigt satsar rejält på kvalitet i utbildningen. Har man råd med båda? Det lär också regeringen fråga socialdemokraterna. Å andra sidan vad vill alliansen göra för att bryta snedrekryteringen? Räcker det med satsningar på grund- och gymnasieskola? För nog vill man väl bryta trenden? Blir den högre utbildningen och dess koppling till sysselsättningen ett hett ämne i nästa valrörelse? Vi håller tummarna. HEJ STUDENT! Namn: Jesper Schwamberg. Pluggar: Psykologi A. Hur många terminer i Uppsala: Första terminen. Här sitter jag helst och pluggar: Carolina Bästa nationen: Stockholms nation Senast köpta kurslitteratur: Beteendets ABC, Cognitive Psychology. Bästa utgång i Uppsala: Snerkes nation. Här äter jag lunch i Uppsala: Pinocchio Pizzeria. Tränar: ITF Tae kwon -do (för tillfället skadad). Favoritprodukt på Systemet: Carlsberg Hof. Favoritprodukt på Apoteket: Alvedon 500mg. Roligaste kurs jag läst: Psykologi A. Och sämsta: Har inte mycket att jämföra med. Favoritpromenad i Uppsala: Längs vattnet. Värsta korridorminnet: Det har jag förträngt. Mest överskattat i Uppsala: Har ingen uppfattning än. Godaste fyllekäket: Piroger när jag kommer hem. Favoritgata i Uppsala: Vägen hem? Favoritbibliotek i Uppsala: Carolina. Här shoppar jag kläder i Uppsala: Åker ner till Stockholm och handlar kläder. Bästa lördagsfikat: Fågelsången. Det gör jag helst en ledig söndag: Pluggar eller är med min flickvän. Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Hanna Lundquist (tf) REDAKTÖR Gusten Holm SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå /02 UPPLAGA OCH PERIODICITET exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: kr Halvsida fyrfärg: kr TRYCKERI UNT ISSN ADRESSÄNDRING Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. Utebliven tidning: (endast boende i Uppsala) berglin VÅREN 2008 UTKOMMER ERGO: # 4 20/3 # 5 11/4 # 6 25/4 # 7 16/5

3 04 / DEBATT Ergo #3 / 2008 FELTÄNKT OM KLASS Tre debattörer ger Mattias Karlsson, VSF, svar på tal efter hans inlägg om klassbegreppet i förra numret av Ergo. cykl motion och hälsovård Mattias Karlsson från VSF frågar beskyllande Borgerliga studenter i sitt inlägg i förra numret av Ergo om vi överhuvudtaget bryr oss om mångfalden på universitetet. Anledningen till detta är att vi i Borgerliga studenter la en motion angående ett avskaffande av klassbegreppet i Uppsala studentkårs åsiktsdokument rörande snedrekryteringen till universitetet inför förra fullmäktigesammanträdet. Låt mig vara ytterst tydlig när jag säger detta: Borgerliga studenter tar frågan om mångfalden på universitetet på yttersta allvar. Just därför la vi denna motion då vi menar att just klassbegreppet har spelat ut sin roll och inte längre är ett lämpligt begrepp då vi idag ska föra en diskussion om en fråga av sådan vikt som snedrekryteringen till universitetet. Att kåren, enligt åsiktsdokumentet, ska verka för att fler elever från arbetarklassbakgrund ska söka sig till universitetet är helt intetsägande då det idag inte längre finns några tydliga gränslinjer mellan samhällets olika klasser. Klassbegreppet är i grunden en marxistisk konstruktion där arbetarklassen utgörs av dem som inte äger något kapital, ej har någon beslutsrätt över produktionsmedlen samt ej har möjlighet att kontrollera andras arbetskraft. Det är lätt att inse att denna klassificering inte längre är aktuell idag då en industriarbetare mycket väl kan tjäna mer än en akademiker och dessutom äga produktionsmedel i form av andelar i aktiefonder. Därför förespråkar Borgerliga studenter att kåren använder sig av begreppet studieovan bakgrund, där detta begrepp definieras som studenter vars föräldrar saknar erfarenhet av akademiska studier. Detta preciserar problemet mycket tydligare, då det är just denna studentkategori som är starkt underrepresenterad på universitetet. Sedan ska det också erkännas att en stor anledning till att Borgerliga studenter la en motion med ett sådant laddat innehåll var just att framtvinga Än är det inte för sent kom igång hos Studenthälsan! Specialpris!»BORGERLIGA STUDENTER TAR FRÅGAN OM MÅNGFAL- DEN PÅ UNIVERSITETET PÅ YTTERSTA ALLVAR.«Terminskort för resten av våren 500 kr! Priset gäller för studenter (ordinarie studentpris 820 kr). Terminskortet inkluderar cykling, gympa, aqua, pool, bollspel och gym på Svettis samt gympa och bollspel på Stallet. STALLET Dag Hammarskjölds väg 58 tel SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2tr tel foto: Hanna Jansson en debatt i fullmäktige. Vi menar att det diskuteras alldeles för lite politik i fullmäktige och istället ägnas tiden åt visserligen viktiga, men samtidigt andefattiga debatter om formalia- samt rena byråkratfrågor. Vi har politiska val till fullmäktige på gott och ont och tills att detta ändras borde vi ta tillfället i akt att faktiskt debattera. Förhoppningsvis blir mötena då både roligare och mer innehållsrika. Linuz Aggeborn partiombud Borgerliga studenter Grundtesen i Mattias Karlssons resonemang tycks vara att den som motsätter sig klassbegreppet i den form det används i åsiktsprogrammet inte ser vikten av mångfald. Det är dock intressant vilken typ av siffror han väljer att använda för att belägga vad vi redan vet universitetsstudenter är på flera sätt inte ett utsnitt av samhället. Förutom att påpeka bristen på progression till forskarutbildning, ser han universitetet som en enhet. Inom akademin varierar emellertid arbetarrepresentationen markant mellan olika utbildningar och högskolor. Inom ett antal yrkesutbildningar ofta riktade mot offentlig sektor är den i allmänhet klart högre. Högskolor där sådana utbildningar dominerar har också (generellt) bäst mångfaldsstatistik. Det är också utbildningar där i flera fall forskningsanknytningen har fått kritik av HSV:s utvärderingar. En analys som missar detta riskerar att leda till insatser som snarast ökar segregeringen inom högskolevärlden. Jag skulle inte vara nöjd om medelvärdet vore rätt, även om de utbildningar som i samhället erkänns en speciell status, både ekonomiskt och socialt, fortsatt rekryterar skevt. Då skulle jag faktiskt föredra insatser mot dessa grava skevheter, framför en mindre förbättring överlag.»detta ÄR MER I LINJE MED MARXISTISK TEORI, MEN INTE EN VEDERTAGEN TOLKNING MAN GÖR SIG FÖRSTÅDD MED.«Arbetarklass som synonym till (föräldrar i) LO-yrkena är ett allmänt vedertaget begrepp, som Mattias skriver. Det är dock något annat som hans partivänner tillsammans med S-studenter har försvarat i kårfullmäktige, där man talat om att halva befolkningen eller mer skulle tillhöra denna klass. Detta är mer i linje med marxistisk teori, men inte en vedertagen tolkning man gör sig förstådd med. I kårens åsiktsprogram ägnas också drygt 750 tecken åt att förklara vad just Uppsala studentkår menar med klass, dessutom med både en klassiskt marxistisk och en mer sociologisk definition. Den faktiska betydelsen hos klassbegreppet är alltså långtifrån självklar. När begreppet dessutom riskerar att bidra till en verklighetsbild som faktiskt skymmer sakfrågorna och ersätter dem med svepande tolkningar och analyser framgår det tydligt att det vore bättre att vid varje tillfälle när man idag talar om klass tänka över vad man menar i just det sammanhanget. Ofta är det en icke-akademisk, eller studieovan, bakgrund. Carl Nettelblad argumenterade mot klassbegreppet för halvera.nu verksamhetsåret 06/07 Det är inte min roll att förekomma Borgerliga studenters replik, däremot kan jag inflika min egen kritik mot VSF:s jämlikhetsuppfattning. Problemet enligt VSF är att studenter med arbetarklassbakgrund är underrepresenterade relativt studenter med akademisk bakgrund. Kritiken är i grunden kollektivistisk. Men jämställdhet och jämlikhet kan inte reduceras ned till kollektiv milimeterrättvisa mellan olika svårdefinierade sociala grupper.»csn DISKRIMINERAR INTE EFTER KLASS, OCH UNIVER- SITETET ANTAR INTE EFTER EFTERNAMN, UTAN BLOTT BETYG.«Eftersom enbart individer kan tillmätas rättigheter kan jämlikhetsfrågor enbart betraktas ur perspektivet av om det finns eller inte finns diskriminering och/ eller strukturella hinder för enskilda individer. Den statistik Karlsson tar upp i sitt debattinlägg säger strikt taget ingenting om individer ur arbetarklassens möjligheter att studera. Det enda den visar är att färre ur arbetarklassen väljer en akademisk bana. De faktiska möjligheterna till akademisk karriär är de facto lika stora som för vilken annan social grupp som helst. CSN diskriminerar inte efter klass, och universitetet antar inte efter efternamn, utan blott betyg. Den jämlikhet vi kan och bör sträva efter är förutsättningsjämlikhet. Dvs varje människa ges samma institutionella förutsättningar att sträva efter de mål de finner gott i livet. Detta innebär också att många hittar andra mål i livet än sitta böjd över böckerna. Det finns inget fel i det. Utfallsjämlikhet går inte att uppnå. Har människor valmöjligheter i livet kommer utfallen också skilja sig. Det är en konsekvens av valfrihet. Karlsson för en konsekventialistisk argumentation där en social mångfald sägs ge upphov till större dynamik. Att akademien domineras av vissa sociala grupper innebär helt korrekt att universitetet går miste om dynamik och nya perspektiv. Är detta ett problem? Ja, om man betraktar människor utilitaristiskt, som medel för något annat i detta fallet universitetet. Jag betraktar istället människan som målet. Om universitetet går miste om dynamik är inte ett problem för någon enskild människa. Arbetarklass eller ej. Oscar Sundevall fri debattör

4 DEBATT / 05 Ergo #3 / 2008 SKÄRPNING ANNARS ANMÄLER VI TILL JÄMO VSF hotar med en JämO-anmälan om Uppsala universitet inte åtgärdar bristerna i ett antal jämställdhetsplaner. S nart är det den 8 mars, den internationella kvinnodagen. I samband med detta vill vi belysa de omfattande problem som finns rörande universitetets jämställdhetsarbete. När den internationella kvinnodagen instiftades 1910 var den huvudsakliga frågan att kämpa för kvinnlig rösträtt. Nästan 100 år senare får kvinnor i Sverige förvisso rösta, men förtryckande strukturer finns närvarande överallt i samhället: på arbetsplatser, i studentkorridorer och inte minst på universitetet. Dessvärre verkar detta inte vara något som bekymrar vårt universitet. Vänsterns studentförbund kräver nu att man tar frågan om kvinnors underordning på allvar och vidtar åtgärder för att bryta densamma. Universitetet måste ta tag i sitt bristfälliga arbete med de jämställdhetsplaner som inte alltid upprättas och snarast undantagsmässigt följs. Enligt nuvarande lagstiftning ska alla Fredrik Svensson. Foto: Hanna Lundquist högskolor upprätta en jämställdhetsplan, som ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att främja studenters lika rättigheter oavsett kön. Den av studentkåren nyligen genomförda granskningen* av universitetets jämställdhetsplaner gav ett skrämmande intryck: En tredjedel av de granskade planerna brister i, eller saknar helt information om samt åtgärder mot sexuella trakasserier/trakasserier på grund av kön. Av 18 granskade planer är åtta underkända och tio har fått rest. Ingen av de granskade jämställdhetsplanerna uppfyller de krav som ställs enligt lag och Uppsala universitets regler. Detta trots att planerna granskades även 2006 och då fick omfattande kritik. Om universitetet inte tar detta på allvar och inom en snar framtid åtgärdar de påtalade bristerna ser vi i Vänsterns studentförbund ingen annan utväg än att anmäla samtliga berörda institutioner till JämO. Arbetet med jämställdheten på universitetet är en av de mest prioriterade frågorna för Vänsterns studentförbund och vi kommer att fortsätta att lyfta och kämpa för dessa frågor. Fredrik Svensson, ordförande VSF Uppsala *Rapporten från Uppsala studentkårs jämställdhetsgrupp finns att läsa på studentkåren eller på UU MÅSTE BLI BÄTTRE PÅ IT«En laptop per doktorand och bra avtal för studenter som vill köpa dator. S-studenter vill ha ett universitet med ny teknik och bra it-lösningar. V i Uppsalastudenter är ofta stolta över att vårt universitet är gammalt och anrikt. Ibland skulle vi däremot önska att utvecklingen gick lite fortare framåt inte minst när det gäller att modernisera universitetet med ny teknik och bra itlösningar. Att få bra tillgänglighet och förenkla för studenterna är något vi s-studenter jobbat hårt med under året, och något vi vill fortsätta med under nästa år. Vi har bland annat drivit frågan om att ett enda kort ska räcka terminskortet ska kunna funka som bibliotekskort, kopieringskort och passerkort. Universitetet lyssnar och arbetet är på god väg. En annan fråga vi drivit är att det behövs fler eluttag på Carolina och andra biblioteket, så att det blir enklare att jobba med sin egen laptop där. Till synes små saker, men som kan göra stor skillnad i studenternas vardag. kvar på området. Vi s-studenter vill att alla doktorander ska ha en egen laptop, och bra avtal för studenter som vill köpa en. Alla har inte råd att köpa dator, och då behövs bra avtal men också bra datorsalar med fungerande hårdvara och schyst arbetsmiljö. Campusområdena behöver vara anpassade för både studenter med egen dator och utan, med arbetsplatser, snabba fungerande nätverk och utskriftsmöjligheter. Det behövs studentlicenser för mjukvara till låg eller ingen kostnad, och trådlösa nätverk, inte bara på campusområdena utan också i studentbostäderna. En bättre studentportal som institutionerna faktiskt lär sig använda kan också underlätta information och studier. Allt det här är saker som s-studenter kommer att fortsätta att trycka på för om vi får fortsatt förtroende att leda kårens arbete. Att studera på Sveriges äldsta universitet borde inte stå i motsats till att studera på det mest moderna. S-studenter vill ha bättre informationsteknologi och enklare lösningar på vanliga studenters problem. MEN DET FINNS MÅNGA FRÅGOR nina hemmingsson Louise Callenberg (s) Ordförande Uppsala studentkår SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språkgranska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till Nästa manusstopp är den 7/3. Obs! Tidigarelagt datum.

5 Ergo #3 / 2008 NYHETER / 07 Allt färre läser vidare Andelen ungdomar som väljer att läsa på högskolan fortsätter att minska. Allvarligt för Sverige, menar oppositionen, medan alliansen betonar kvalitet framför kvantitet i den högre utbildningen. Högskoleverket undersöker varje år hur stor del av befolkningen som innan 26 års ålder börjat läsa på högskolan. Läsåret 2006/07 var andelen 43,3 procent. Det är en minskning med 2,6 procentenheter sedan året innan och med nära fem procentenheter sedan 2002/03, då den hittills högsta andelen ungdomar började studera. Högskoleverket tror att en förklaring är de senaste årens goda situation på arbetsmarknaden; färre studerar i väntan på bättre tider. Men Mikael Damberg, socialdemokratisk ledamot i riksdagens utbildningsutskott, ser regeringens politik som en viktig orsak.»det ÄR BEDRÖVLIGT ATT VI HAR EN LIBERAL UTBILD- NINGSMINISTER SOM INTE VERKAR HA NÅGRA AMBI- TIONER ATT MINSKA DEN SOCIALA SNEDREKRYTE- RINGEN.«Alliansen har länge skickat signaler om att färre ska få plats på högskolan och att det ska bli svårare att antas. Det Ett ögonblick Li Jansson, ordförande i den borgerliga studentföreningen Heimdal, som nyligen beslutade att öppna sitt arkiv även för allmänhet och journalister. Arkivet har tidigare bara varit tillgängligt för forskare, vilket har kritiserats av bland andra författaren Ola Larsmo. Varför tog styrelsen initiativ till att öppna arkivet? Jag tycker att kritiken som funnits har varit berättigad. Det är viktigt att man tar ansvar för sin egen historia, oavsett hur den ser ut. Vi tror också att arkivet kan hjälpa till att belysa hur studentlivet i Uppsala har sett ut, och vara till nytta för både släktforskare och journalister. Enligt kritikerna har ni velat tysta ner Heimdals roll i Bollhusmötet 1939, då Uppsalastudenterna uttryckte sig negativt till att ge uppehållstillstånd till tio judiska läkare på flykt från Nazityskland. Vilken var egentligen Heimdals hållning? Föreningen var splittrad och tog inte tror jag skapar en föreställning hos ungdomar om att studier inte lönar sig. Han menar att det är allvarligt både för Sverige och svenskt näringsliv att andelen unga högskolestuderande minskar, och säger att regeringen nu måste ta initiativ och visa att det är viktigt med högre utbildning. Ulrika Carlsson, centerpartistisk ordförande i utbildningsutskottet, svarar att de enda signaler alliansen har skickat ut är att det är viktigt med kvalitet i högskolan. Hon hänvisar till satsningarna på lärarledd tid som regeringen har gjort. Att andelen unga som läser vidare minskar ser hon inte som något positivt, men hon vill samtidigt tona ner näringslivets behov av utbildad arbetskraft. Inom vissa branscher kan man befara arbetskraftbrist, ja. Då gäller det att vi täcker upp just där och försöker matcha med en god kunskapsnivå. HÖGSKOLEVERKETS RAPPORT visar också att skillnaderna i landet är mycket stora. I Lund läste 76 procent av ungdomarna vidare medan bara 21 procent gjorde det i värmländska Eda. På tio-itopp-listan finns förutom universitetsstäderna Uppsala och Lund rika kommuner som Danderyd, Lidingö, Täby och Vellinge. Högskoleverket konstaterar att föräldrarnas yrke och utbildning har avgörande betydelse för hur nästa generation väljer. Även här är Mikael Damberg kritisk mot regeringen. Det är bedrövligt att vi har en liberal utbildningsminister som inte verkar ha några ambitioner att minska den sociala snedrekryteringen. ställning på grund av att det fanns splittring i styrelsen. Tre styrelseledamöter drev på för en flyktingfientlig linje och en förespråkade en flyktingvänlig linje. Det tycker jag naturligtvis är trist. Men jag tror det är viktigt att allt kommer fram, så att man inte tror att det gömmer sig en massa farliga saker i arkivet. Det finns också andra delar av föreningens historia som är roligare att lyfta fram, som att många kvinnor engagerat sig och varit aktiva i föreningen i tider då andra studentföreningar inte hade så många aktiva kvinnliga medlemmar. Var stämman enig om att öppna arkivet? Ja, även om en minoritet ville att vi Fler kvinnor än män läser vidare 50 procent av kvinnorna men bara 37 procent av männen börjar läsa på högskolan före 26 års ålder. En förklaring är att kvinnor har bättre gymnasiebetyg, en annan att fl er män väljer yrkesinriktade gymnasieprogram. I Uppsala kommun läser 62 procent av ungdomarna vidare. Uppsala är det län där fl est unga, 50 procent, börjar på högskolan. Lägst i Sverige ligger Södermanlands län med 36 procent. Men såg det bättre ut när socialdemokraterna hade regeringsmakten? Vi såg till att det blev ett trendbrott snedrekryteringen minskade genom utbyggnaden av högskolan. Sedan stannade den utvecklingen av. Nu måste man ta fram nya metoder och målsättningar, kanske genom att lägga ett större ansvar på regionerna. Men Ulrika Carlsson menar att regeringen visst tar problemet på allvar. Den viktigaste åtgärden är att satsa på grund- och gymnasieskolan, det är där den sociala snedrekryteringen grundläggs. Studie- och yrkesvägledarna har också en oerhört viktigt roll. Hon avvisar däremot idén att ge kommuner eller regioner i uppdrag att se till att en viss andel ungdomar läser vidare. HANNA Foto: Henrik Lindberg bara skulle öppna det elektroniska arkivet och behålla dagens regler för arkivet på Carolina. Ni menar att ni nu skriver ett nytt kapitel i föreningens historia hur går det apropå det med det interna arbetet kring Heimdals medverkan i Pridefestivalen? (I höstas motionerade en medlem om att förbjuda föreningen att delta i Pride.) Diskussionen om vilka manifestationer vi ska vara med i har inte hunnit så långt. Men jag vill säga att det finns ett brett stöd för deltagande i Pride inom föreningen. HANNA NYHETER I KORTHET Lärare dömd till böter för misshandel av student En lärare på läkarprogrammet i Uppsala har dömts till 60 dagsböter för misshandel av en student. Det var i januari förra året som läraren, till vardags neurolog på Akademiska sjukhuset, höll en föreläsning om hur man bedömer patienters medvetandegrad enligt en viss skala. Läraren kallade fram en student för att demonstrera hur man gör bedömningen. Studenten fick lägga sig på katedern och därefter utstå ett antal slag i ansiktet, enligt henne av stigande styrka. Trots att det gjorde ont låg hon tyst kvar eftersom hon förstått att undervisningsmomentet var så viktigt. Två timmar efter demonstrationen syntes fortfarande en markant rodnad och studentens kind dunkade av smärta. Läraren menar att de slag som utdelades var så milda att de knappast kan ha gjort ont och hävdar att han mest markerade mot studentens kind. Mot det talar att flera studenter i salen som kallats att vittna säger sig ha hört höga klatschljud under demonstrationen. Läraren har dock inte uppgett att han simulerat ljud genom att slå på katedern, konstaterar Uppsala tingsrätt i sin dom. Eftersom läraren inte haft till syfte att kränka eller skada studenten, och hon inte förorsakats någon egentligen skada, bedöms misshandeln som ringa. Varannan student har övervägt att sluta Nära hälften av Sveriges studenter har varit nära eller på allvar funderat på att avbryta sin utbildning, enligt rapporten Klara dig själv från Sveriges förenade studentkårer. Stress vid sidan av studierna och dålig ekonomi är de vanligaste orsakerna till funderingar på att avbryta utbildningen, visar rapporten, som bygger på en online-enkät gjord bland studenter i alla åldrar i hela Sverige. Studenter med utländsk bakgrund, homo- och bisexuella samt de som uppgivit att de är funktionshindrade har i högre grad än genomsnittet övervägt att hoppa av studierna. Funktionshindrade trivs också sämre på universitetet än övriga studenter. Däremot skiljer sig inte svaren så mycket beroende på kön och social bakgrund. De flesta vill att deras lärosäten ska satsa mer på att lyssna på studenternas åsikter, förbättra hälsa och arbetsmiljö och hjälpa studenter att hänga med i undervisningen. Sveriges bästa student? 31 mars är sista anmälningsdag till Studentpriset. Sveriges bästa studenter ska utses i en casetävling inom åtta olika kategorier. Lösningarna ska vara praktiskt applicerbara i näringslivet. Bland de deltagande företagen finns IBM, SEB och Dagens industri. Läs mer på

6 08 / NYHETER Ergo #3 / 2008 Kreationist väckte uppståndelse i universitetshuset Darwin hade fel, sanningen finns i Första Mosebok. Det var budskapet när kreationisten Anders Gärdeborn höll föredrag i universitetshuset, inbjuden av den kristna studentföreningen Credo Uppsala. Kritiker ville stoppa föredraget men universitetet måste enligt lag ge studentföreningar tillträde till sina lokaler. Anders Gärdeborn tror att Gud skapade världen på sex dagar för ungefär år sedan. Han är aktiv i föreningen Genesis som har specialiserat sig på skapelsefrågan. Vi vill riva det hinder som evolutionsläran är för många människor att möta Kristus, berättar han för ett hundratal personer som kommit för att lyssna på hans föredrag Intelligent skapelsetro i sal X i universitetshuset. Den första timmen försöker han med ett vetenskapligt språkbruk föra i bevis att livet på jorden inte har utvecklats successivt genom urval, utan är skapat under en kort period av en intelligent kraft. Den utveckling som evolutionsbiologerna ser sägs bero på deras evolutionistiska glasögon. (Läs mer om Anders Gärdeborns argument i artikeln nedan.) Efter pausen vill han visa att skaparen är densamme som Bibelns Gud och använder då även uppenbarad kunskap, alltså Bibeln. Gud skapade inte arter, utan slag av djur och växter, menar Anders Gärdeborn. Till exempel ska Gud ha gjort ett hunddjur med genetisk förmåga att anpassa sig till förändrade miljöer. Vargar, rävar, schakaler och dingos härstammar säkert från det. Skaparen själv lade in en möjlighet till variation som kan Ergo bad Mats Björklund, professor i zooekologi vid Institutionen för ekologi och evolution, att bemöta tre av Anders Gärdeborns argument mot evolutionsteorin. ANDERS GÄRDEBORN: Naturen bryts ned av tidens tand. Det erkänner alla vetenskaper utom evolutionsbiologi. Den säger att strukturer byggs upp i tiden. Det är evolutionärt önsketänkande utan erfarenhetsmässigt stöd. MATS BJÖRKLUND: Helt fel. Strukturbildning studeras av alla naturvetenskapliga discipliner och är väl känt. Med Anders Gärdeborns sätt att resonera skulle vi inte finnas till eftersom vi utvecklats från ett befruktat ägg, alltså en strukturbildning. Det finns dessutom massor av belägg för strukturbildning över tiden. Den första gå så långt som till nya arter. Däremot finns inga nya organ. De här hunddjuren är bara variationer inom samma tema. NÄR DET ÄR DAGS FÖR FRÅGESTUND är det många som ber om mikrofonen. Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi och en känd skeptiker, tar fasta på Anders Gärdeborns resonemang om att en urhund givit upphov till dagens arter av hunddjur genom mikroevolution. Varg och räv skiljer väldigt mycket. Människa och schimpans skiljer mindre från varandra och det här vet du, för det har vi pratat om förut. Innebär det att du accepterar att människa och schimpans också har uppstått genom den typ av mikroevolution som varg och räv har gjort? Nej, jag förstår inte resonemanget för underförstått i det du säger ligger det att likhet bygger på gemensamt ursprung och det är ju det jag förnekar. En annan åhörare konstaterar att ett evolutionärt synsätt har lett till många tilllämpningar, som vacciner och förståelse av sjukdomsförlopp. Nu undrar han vilken praktisk nytta skapelsetron kan bidra med. Vilka människoliv kommer man att rädda? Vi dödar ofödda barn om året i Sverige idag. Det tror jag att vi skulle hindra med en annan syn än den evolutionistiska, säger Anders Gärdeborn. Hans svar möts av både svordomar och applåder. UPPSALA UNIVERSITET har mottagit flera protester mot att vad som ses som ett pseudovetenskapligt föredrag fick hållas inom lärosätets väggar. Men enligt Högskoleförordningen måste universitetet låta demokratiskt uppbyggda studentföreningar använda dess lokaler om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte. Reglerna gäl- AG: Det fossila materialet ger ett ypperligt tillfälle att studera livets historiska utveckling. Om vi gräver oss ner i berget borde vi om Darwin hade rätt hitta sekvenserna mellan grupper av djur och växter, exempelvis hunddjur och kattdjur. Men så ser inte det fossila materialet ut. Långt ner i berget, i prekambrium, finns väldigt få fossil. I nästa lager, kambrium, säger det pang, så finns alla fyla (större grupp av djur) fullt färdiga utan föregående evolutionära halvfabrikat. ANDERS GÄRDEBORNS koncept Intelligent skapelsetro är en blandning av kreationism och intelligent design. KREATIONISM eller skapelsetro är föreställningen att världen skapades i enlighet med berättelsen i Första Mosebok, det vill säga på sex dagar vid en bestämd historisk tidpunkt. Termen används oftast om moderna idérörelser som tror på skapelseberättelsen i motsats till Darwin och den moderna evolutionismen. Utanför de troendes kretsar betraktas synsättet som ovetenskapligt. INTELLIGENT DESIGN, ID, är idén att en intelligent kraft är inblandad i livets uppkomst. ID skiljer sig från andra former av kreationism genom att ett till synes vetenskapligt framställningssätt används. Till exempel kallas inte den tänkta intelligenta formgivaren Gud. För det vetenskapliga samfundet är ID bara ännu ett exempel på pseudovetenskapliga angrepp på evolutionsteorin, som är en av de mest kraftfulla teorierna inom hela naturvetenskapen och har ett mycket starkt stöd från många vetenskapsområden. Källa: Nationalencyklopedin Med Gärdeborns sätt att resonera skulle vi inte finnas grunden till modern evolutionsbiologi föddes på 1700-talet när geologer analyserade strukturbildning och snabbt räknade ut att Bibelns datering inte kunde Mats Björklund. stämma. Evolutionsläran hindrar många människor att möta Kristus, menar Anders Gärdeborn. Foto: Gusten Holm Precis som vi kan förvänta oss om vi är skapelsetroende. ler också för den som inbjudits att tala av en studentförening. Mötet får bara hindras om man befarar brott eller allvarlig ordningsstörning. Man kan ha olika uppfattning i världsåskådnings- och trosfrågor, men vi kan inte som statlig myndighet åta oss att fälla avgöranden om sådant i samband med lokaluthyrningen, säger universitetets byggnadschef Lennart Ilke. Även i fall som inte gäller studentföreningar ställer sig universitetet avvisande till förhandscensur: om man i vissa fall inte hyr ut lokaler på grund av de åsikter som man tror ska framföras kan det tolkas som att universitetet stöder de åsikter som framförs i alla andra fall. Föredragets arrangörer Credo Uppsala tar som förening inte ställning till Anders Gärdeborns mer konkreta påståenden om skapelsen. GUSTEN MB: Argumentet bygger på att förändringarna skett mellan nu levande grupper. Det är inte fallet. Låt säga att två grupper har en gemensam förfader, men sedan utvecklats i var sin riktning. Vi kan då aldrig se en övergång mellan grupp A och grupp B eftersom den inte ens inträffat. Däremot kan vi se övergångar mellan den gemensamma förfadern och grupp A och mellan den gemensamma förfadern och grupp B. Det finns rätt mycket fossila data när det gäller dessa övergångar. Man börjar nu hitta fossiler från prekambrium, vilket visar att inte alla grupper dök upp plötsligt ( pang ) under kambrium helt färdiga. Plötsligt i geologiska termer betyder dessutom åtskilliga tiotals miljoner år. Skulle en skapare verkligen behöva sisådär 50 miljoner år för att skapa olika organismer? Gärdeborn är mycket missledande när det gäller detta. AG: Information kräver en informatör, ett budskap och en tänkt mottagare. Men när det gäller den mest informationsrika struktur vi känner, den genetiska koden, är det plötsligt förbjudet att tro att det ligger en intelligens bakom. Detta är inte en vetenskaplig utan en religiös eller filosofisk slutsats. MB: Det är en religiös tro att det ligger en intelligent sändare (läs Gud) bakom den genetiska koden. Gärdeborn definierar information så att det måste finnas en Gud närvarande, men då blir argumentet meningslöst. Naturvetenskap handlar om att hitta naturliga förklaringar till naturliga fenomen, och när det gäller den genetiska koden har vetenskapen lyckats mycket väl, utan att behöva ta till religiösa förklaringar.

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet Uppstart Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet VÄLKOMMEN INNEHÅLL Hej! Hej! Välkommen till oss rättsvetar- och juriststudenter

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Strategi för Corax medlemsrekrytering

Strategi för Corax medlemsrekrytering Strategi för Corax medlemsrekrytering Verksamhetsåret 2014-2015 Fastställt av Corax styrelse den 19 november 2014. 1 Strategi för Corax medlemsrekrytering Bakgrund S edan dess att kårobligatoriet avskaffades

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

!!!!!!!!!!! Beteendevetare i Lund! EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET

!!!!!!!!!!! Beteendevetare i Lund! EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET Beteendevetare i Lund EN GUIDE TILL EN LYCKAD START PÅ STUDENTLIVET Vad är BiL? BiL (Beteendevetare i Lund) är programföreningen för alla oss som läser på Lunds Universitets beteendevetenskapliga kandidatprogram,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus UTBILDNINGSRÅD HT 2012 Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus SCHEMA Lördag 07.30 Frukost 08.30 Mötet inleds, punkt 1-6 Kort bensträckare 10.00 Utvärdering med prorektor 11.00 Fika 11.15 Intern kommunikation-

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5)

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5) 1 (5) Närvarande styrelseledamöter: Ella Brodin Johan Gärdebo Michael Jonsson Niclas Karlsson (t o m 6) Lukas Klingsbo Eric Lennerth Pontus Sandström Frånvarande: Karin Nordlund Presidiet: Gabriel Ledung

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15 Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15 1.1 Fullmäktige Juridiska Föreningens (JF) fullmäktige ska under året sammanträda minst tre gånger per termin, med undantag för juni, juli och augusti. Fullmäktige

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14 Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Styrelsemöte HHUS Agenda

Styrelsemöte HHUS Agenda Mötesinformation Mötesdatum: 2014-03-05 Kl. 17.15 Mötesplats: Samvetet Närvarande Post Oscar Sellhed Martina Ridne Olof Suneson Henrik Näslund Hannah Öst Maria Brand Frida Björklund Ordförande Vice Ordförande

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Från breddad rekrytering till breddat deltagande

Från breddad rekrytering till breddat deltagande Från breddad rekrytering till breddat deltagande 2014-11-04 Caroline Tovatt, UHR En analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till högre studier Begreppsförklaringar Breddad

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Hon vill få Skåne att cykla

Hon vill få Skåne att cykla Page 1 of 5 Detta är en utskriftsvänlig version av artikeln. Hon vill få Skåne att cykla Av Anna Lindblom 28 MAJ 13.39 Kristin Nilsson är tyskan som vill ge sitt nya hemland Sverige den cykelturism hon

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis

2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis 2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis Vikten av informerade studieval En rapportserie om utbildningens alternativkostnader Avgiftsfritt är inte gratis Vikten av informerade

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer