Studiecirkeldeltagare 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiecirkeldeltagare 2008"

Transkript

1 Folkbildningsrådet utvärderar No Studiecirkeldeltagare 2008 En studie om deltagare i studieförbundens studiecirkelverksamhet

2

3 Eva Andersson, Monica Larson och Lena Lindgren Studiecirkeldeltagare 2008 En studie om deltagare i studieförbundens studiecirkelverksamhet

4 Studiecirkeldeltagare 2008 En studie om deltagare i studieförbundens studiecirkelverksamhet Eva Andersson, Monica Larson och Lena Lindgren Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Layout: Johan Nilsson/Kombinera Omslagsillustration: Gunnar Falk Tryck: Allduplo Stockholm, december 2009 ISBN:

5 Förord Folkbildningsrådet har vid fyra tidigare tillfällen genomfört deltagarundersökningar bland studiecirkeldeltagare som ett led i arbetet med att följa upp och utvärdera folkbildningsverksamheten i Sverige. Den femte undersökningen som redovisas i denna rapport bygger på resultat från en enkätundersökning till personer som deltagit i en studiecirkel under Den har kompletterats med intervjuer för att ge en fördjupad kunskap om deltagarnas motiv för att delta och vilka effekter verksamheten har för individ och samhälle. Några citat från intervjuerna finns med i rapporten för att belysa och förstärka de frågeområden som diskuteras. Studien ger en översikt av vilka som deltar, hur studiecirklarna är utformade enligt deltagarna, vad de lärt sig och hur olika arbetssätt kan relateras till uppfattningen om resultatet. För första gången redovisas förändringar över tid för några frågor som återkommer från tidigare deltagarundersökningar. Studien visar att deltagarna värderar högt att få kunskaper och färdigheter, men i lika hög grad den personliga utvecklingen. Allra högst värderas studiecirkelns betydelse för trivsel och välmående. Cirkeln skapar gemenskap och sociala kontakter. Många av deltagarna har fått vänner även utanför studiecirkelns ram. Att delta i studie cirklar ger också inspiration till vidare studier. Mer än hälften av deltagarna uppger att man vill fortsätta studera i såväl studiecirklar som inom andra studieformer. Ämnena för studiecirklarna varierar, likaså motiven för att delta. Det som för enar är viljan att söka kunskap tillsammans. Denna studie visar att syftet med statens stöd till folkbildningen överensstämmer med deltagarnas upplevelser. Stockholm Britten Månsson-Wallin Generalsekreterare

6 Sammanfattning I denna studie undersöker vi sambanden mellan folkbildningens utformning (arbetssätt och aktiviteter) och utfall (vad deltagarna har fått ut av studierna). I studien ingår fyra frågeställningar: 1. Vilka deltar i studiecirklar? 2. Hur är studiecirklar utformade enligt deltagarna? 3. Hur beskriver deltagarna utfallet av sitt studiecirkeldeltagande? 4. Hur är olika arbetssätt och aktiviteter i studiecirklarnas utformning relaterade till cirklarnas utfall? Med hjälp av tidigare forskning och policydokument om folkbildning har vi försökt teckna en bild av hur studiecirklar är utformade och vad de förväntas leda till för såväl den enskilde deltagaren som samhället i stort. Denna bild kallar vi i studien för en programteori om studiecirklar. Programteorin innefattar i korthet att om studiegrupperna är små, samtalen utgår från deltagarnas erfarenheter, dialogen har stort utrymme, gruppen används i lärandet, relationen mellan cirkelledare och deltagare är jämlik, samarbetet i gruppen är bra och alla deltagare bidrar till arbetet, samt att prov inte förekommer, så leder det till att de kunskaper och färdigheter som deltagarna tillägnar sig är användbara i vardagen och att cirklarna leder till personlig utveckling för deltagarna där också medborgerliga värden ingår. Med hjälp av programteorin har vi konstruerat frågor som vi har sökt svar på genom 45 deltagarintervjuer och en enkät som skickades ut till individer som deltog i studiecirklar under Intervjusvaren har dels använts som underlag vid konstruktionen av enkäten, dels för att illustrera de resultat som framkommit. Genom enkätsvaren beskriver och analyserar vi vilka som deltar, hur studiecirklarna är utformade och vad deltagarna har fått ut av dessa. Vi försöker också hitta mönster i svaren genom olika sambandsanalyser samt genom en explorativ faktoranalys (se vidare kapitel 3). I de fall där det är möjligt jämför vi våra resultat med resultaten från tidigare deltagarundersökningar. 4 Studiecirkeldeltagare 2008

7 Vilka deltar i studiecirklar? Vi kan konstatera att cirklarna rekryterar deltagare i alla åldrar. Andelen yngre deltagare har minskat något sedan 1992 medan andelen deltagare över 65 år har ökat med tio procent under samma period. Könsmönstret har varit relativt likartat genom åren. Kvinnorna dominerar och 2008 hade cirklarna 60 procent kvinnor och 40 procent män. Cirka 60 procent är samboende och en fjärdedel av deltagarna har hemmavarande barn. Andelen deltagare med enbart förgymnasial utbildning har successivt minskat medan andelen högskoleutbildade ökat. Andelen deltagare som tidigare har gått på folkhögskola har ökat och är nu 17 procent. Drygt 80 procent har tidigare deltagit i någon studiecirkel. Pensionärerna utgör mer än en tredjedel av deltagarna. Ungefär var fjärde deltagare arbetar heltid och ytterligare tolv procent arbe tar deltid. Cirka 15 procent studerar. En mindre andel arbetar i eget företag eller i eget hushåll. En liten grupp är arbetslösa eller befinner sig i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Deltagarna har främst rekryterats genom föreningar eller genom vänner och bekanta. En mindre andel har hittat cirkeln genom ett studieprogram eller en annons i tidningen eller via Internet. Hur är studiecirklar utformade enligt deltagarna? Studiecirklarna har i allmänhet färre än tolv deltagare. Ungefär hälften av cirklarna är gratis och de som är avgiftsbelagda kostar oftast under kronor även om det finns betydligt dyrare cirklar också. En rad arbetssätt förekommer. Samtal är vanliga och dessa kan utgå från texter, från deltagarnas erfarenheter eller från cirkelledarens kunskaper i ämnet. Cirka fem procent av deltagarna svarade i enkäten att deras cirklar innehöll mycket samtal av alla tre slagen, medan åtta procent markerade att samtal inte alls förekom. Andra vanliga arbetssätt var att cirkelledaren hade genomgångar inför gruppen eller visade hur man skulle göra och att man arbetade mycket med material eller övade på en aktivitet. En mindre andel av cirklarna såg på film, gjorde studiebesök eller använde Internet. Likaså var det få som uppgav att man löste övningsuppgifter, hade hemuppgifter eller prov. Arbete i grupp är vanligt. Ungefär hälften svarade att man arbetade mycket i grupp medan motsvarande siffra för individuellt arbete var 28 procent. I knappt en tredjedel av cirklarna ansåg deltagarna att cirkelledaren ensam hade bestämt innehållet och arbetsformerna. I en liten andel av cirklarna hade deltagarna var och en bestämt vad de skulle arbeta med och hur. I övriga cirklar hade deltagarna gemen samt eller tillsammans med cirkelledaren beslutat. En överväldigande majoritet ansåg att ämnet var intressant och nästan 80 procent menade att arbetsformerna Studiecirkeldeltagare

8 var anpassade efter innehållet. En stor majoritet ansåg att samarbetet i gruppen varit bra och att alla bidragit till arbetet. Drygt tre fjärdedelar menade att ledarens kunskaper i ämnet var viktiga för utbytet och att deras egna önskemål om cirkeln blivit uppfyllda. Hur beskriver deltagarna utfallet av sitt studiecirkeldeltagande? De allra flesta anser att cirkeln har förbättrat deras kunskaper. Betydligt färre svarar att de har använt sina kunskaper i konkreta situationer. Vanligast är att kunskaperna används privat på fritiden, vilket cirka 40 procent av deltagarna uppgav. Ungefär var tionde person, fler män än kvinnor, angav att de använt kunskaperna i det egna bostadsområdet eller i samhället i stort. Många upplevde sig också ha utvecklats personligen. Hela 60 procent instämde helt eller till stor del i att de genom cirkeln känt ökad trivsel och välmående. Cirka 40 procent markerade att de blivit säkrare som person, bättre på att lyssna på andra och bättre på att samarbeta, medan ungefär var fjärde deltagare ansåg att de blivit bättre på att uttrycka sig och fatta välgrundade beslut, utvecklat sitt kritiska tänkande och fått nya värderingar. För nästan hälften av deltagarna har cirkeln stärkt en grupp där alla kände varandra sedan tidigare. 60 procent uppger att de har träffat nya människor och 27 procent att de fått vänner att umgås med utanför cirkeln. Nästan två tredjedelar har blivit inspirerade till att fortsätta studera ämnet och mer än hälften kan tänka sig att gå fler studiecirklar. Slutsatser Resultaten ger stöd för några av programteorins antaganden om samband. Det finns en svag trend som visar att ju mindre gruppen är desto större användning anser deltagarna att de har haft av kunskaperna från cirkeln och ju högre värderar de sin personliga utveckling. Att samtalen i cirkeln utgår från deltagarnas erfarenheter och även från texter verkar hjälpa deltagarna till såväl användbara kunskaper som personlig utveckling. Att man arbetar mycket i grupp hade också betydelse för deltagarnas svar. Vi ser också att arbete i grupp ökar möjligheterna för att deltagarna ska lära känna varandra och eventuellt också börja umgås utanför cirkeln. Det var också viktigt vem som hade bestämt cirkelns innehåll och arbetsformer. Hade deltagarna tillsammans bestämt så värderades användbarheten för privatlivet och för olika aktiviteter i nätverk och andra grupper mer än vad de gjorde om cirkelledaren ensam hade bestämt eller om deltagarna hade bestämt var och en. Detta gällde också för den personliga utvecklingen. Andra viktiga faktorer för att 6 Studiecirkeldeltagare 2008

9 kunskaperna skulle bedömas som användbara och cirklarna som utvecklande var att samarbetet fungerat bra och att alla bidragit till arbetet. På dessa två frågor instämde de allra flesta. Tvärtemot programteorins antaganden kan vi konstatera att deltagarna i de relativt få cirklar där man haft prov allmänt sett varit mycket nöjda. Dessa har i större utsträckning än urvalet i stort bedömt ämnet som intressant samt använt sina kunskaper och värderat den personliga utvecklingen högt. Studiecirkeldeltagare

10 Innehåll 1 Inledning 11 Ökade krav på att visa resultat 11 Studiens syfte och frågor 12 Disposition 14 2 Studier och policydokument om studiecirklar 15 Forskning och utvärdering 15 Policydokument 19 Synopsis 21 3 Studiens genomförande 23 Förstudier 23 Enkätkonstruktion och formulering av referensram för analys 25 Enkätadministration 28 Beskrivning och analys av data 29 4 Studiecirkeldeltagare 32 Ålder och kön 32 Etnicitet 33 Utbildningsbakgrund 34 Regelbundet cirkeldeltagande 36 Livssituation 37 Sysselsättning 38 Vetskap om studiecirkeln 39 Val av studieförbund 40 Motiv för deltagande 41 Förändras studiecirkeldeltagarnas sammansättning över tid? 45 8 Studiecirkeldeltagare 2008

11 5 Studiecirklars utformning 55 Antalet deltagare i cirklarna 55 Kostnad för deltagarna 57 Cirklarnas tillkomst 58 Cirklarnas arbetssätt och aktiviteter 62 Vem bestämde över cirklarna? 75 Hur värderades cirklarnas innehåll och arbetsformer? 83 6 Studiecirklars utfall 87 Förbättrade kunskaper och färdigheter 87 Användning av kunskaper och färdigheter 90 Personlig utveckling 93 Gemenskap och kontakter med andra 97 Betydelse på längre sikt 99 7 Samband mellan utformning och utfall 102 Cirkelns utformning i relation till kunskapernas användning och personlig utveckling 103 Cirkelformer Slutsatser och diskussion 121 Resultaten i ett nötskal 121 Början till en empiriskt grundad teori 126 Referenser 129 Bilagor Urvalsram för intervjuundersökning Jämförelse av frågor i Folkbildningsrådets deltagarstudier Missiv och frågeformulär Teknisk rapport Svarsfrekvenser för enkätens frågor samt deltagarnas ålder, kön och utbildningsbakgrund 156 Rapporter från Folkbildningsrådet 179 Studiecirkeldeltagare

12

13 1. Inledning Ökade krav på att visa resultat En tydlig trend det senaste decenniet är de starka krav på att redovisa resultat som ställs på offentliga organisationer, samt på organisationer som tar emot offentligt stöd eller utför tjänster på uppdrag av stat eller kommun. Det räcker inte längre med bara goda avsikter och visioner. Offentliga organisationer måste också leverera, uppvisa verkliga resultat. Med resultat menas inte bara volymen av tjänster som producerats och hur många som nåtts av dem. Resultat handlar i dag framför allt om utfall och effekter, det vill säga vilket värde tjänsterna haft för dem som fått del av dem och för samhället i stort (Vedung 2003; Ekonomistyrningsverket 2009). 1 En parallell och närbesläktad trend finns i den så kallade evidensrörelsen vars förespråkare gör gällande att verksamheter och politik inom framför allt hälso- och sjukvård, socialtjänst och kriminalvård bör vara evidensbaserade. Även inom utbildningsområdet har liknande krav och strävanden börjat göra sig gällande (Sundberg 2009). Evidensbasering går i vid mening ut på att sociala insatser ska bygga på vetenskaplig kunskap om deras verkan. Därav följer att den kunskap som verksamhetsledare och beslutsfattare behöver, och som forskare bör ägna sig åt att producera, är kunskap om vilka resultat som uppnås samt vilka metoder och arbetssätt som säkrast leder till goda resultat (Morén & Blom 2003). Normen om evidensbasering skärper därmed kravet på såväl utvärdering som uppföljning på olika nivåer. Med den senaste folkbildningspropositionen har krav, strävanden och normer som påminner om de nu beskrivna även nått folkbildningen (Prop. 2005/06:192, s. 56). I propositionen betonas starkt behovet av kvalitetsarbete liksom vikten av uppföljning, utvärdering och forskning. Grundläggande är att verksamheten bidrar till att förverkliga de syften staten har med att stödja folkbildningen. Till förvänt- 1 Utfall är ett nyckelbegrepp som används i denna studie. Därför vill vi redan här markera att termen utfall här används för att beteckna den del av en verksamhets resultat som beskriver ett förändrat tillstånd hos ett målobjekt, t ex deltagare i studiecirklar. Vi skiljer därmed utfall från effekter som avgränsas till att beskriva en förändring som inträffat som en följd av en viss verksamhet, och som annars inte skulle ha inträffat. En utförligare förklaring av utfall och andra nyckeltermer som används i denna studie finns i kapitel 3. Studiecirkeldeltagare

14 ningarna hör att deltagarna ska bli bättre rustade att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen, att utbildningsklyftor ska utjämnas, att intresset för och delaktigheten i demokrati och kulturliv ska öka samt att demokratin i samhället ska stärkas och utvecklas. I propositionen sägs också att områdets metod- och teoribildning bör utvecklas för att öka kunskapen om folkbildningens betydelse. I kontrast till dessa krav och strävanden, omges folkbildning av en närmast mytisk vision av hur man arbetar och vad man kan åstadkomma en specifik gemensam särart om man så vill. Studieförbund och folkhögskolor lyfts exempelvis ofta fram som en viktig kraft när det gäller att stärka människors förutsättningar att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. En särskild demokratisk kultur sägs prägla de metoder och arbetssätt som används i kurser och studiecirklar. Inte sällan hävdas dessutom att studieförbund och folkhögskolor bedriver vuxenutbildning på annorlunda och i vissa avseenden bättre sätt än andra anordnare inom området, samt att detta i sin tur genererar ett annorlunda och bättre resultat. Sett utifrån evidensrörelsens perspektiv vilar forskningen om vad folkbildningen kan åstadkomma för sina deltagare och för samhället i stort på en bräcklig grund. Å ena sidan finns en handfull statistiska studier, men svagheten i dessa är att de innefattar få eller inga frågor om folkbildningens betydelse för deltagarna, men framför allt belyser de inte hur folkbildningens utformning hänger samman med dess utfall. Å andra sidan finns ett tjugotal fallstudier, deltagande observations- eller mer djupgående intervjustudier med fylliga redogörelser och detaljer om resultaten för enskilda individer, men som inte tillåter generalisering bortom de speciella sammanhang i vilka de genomförts. I ett flertal studier av folkbildning förs emellertid teoretiska resonemang som beskriver vad som kännetecknar, eller bör känneteckna, folkbildningsarbetet. Larsson (1998) har exempelvis använt begreppet cirkelns grammatik för att identifiera mönster av relationer mellan vad som sker i studiecirklar och vad som kommer ut ur dem. Även i policydokument inom området finner vi skrivningar som antyder under förstådda orsakssamband (SFS 1991:977; Folkbildningsrådet 1998, 2007). Men varken studier eller policydokument har på något systematiskt sätt preciserat än mindre empiriskt belagt vad i folkbildningens metoder och arbetssätt som leder till vilket utfall. Detta återkommer vi till senare i rapporten. Studiens syfte och frågor Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till att fylla igen den kunskapslucka som antytts ovan genom att söka samband mellan folkbildningens utformning och utfall, och beskriva hur det eller möjligen de i så fall ser ut. 12 Studiecirkeldeltagare 2008

15 Studien är inriktad på deltagare i studiecirklar och har gjorts på uppdrag av Folkbildningsrådet som regelbundet genomför omfattande enkätundersökningar för att ta reda på vilka deltagarna är, deras motiv för att delta och hur de uppfattar olika aspekter av sitt studiecirkeldeltagande. Sådana undersökningar har genomförts fyra gånger tidigare (Svensson 1994, 1996, 2002; Byström & Säfström 2005), och 2008 års deltagarstudie utgör således den femte studien i sitt slag. 2 Alla tidigare deltagarstudier har baserats på enkäter till ett slumpmässigt urval om drygt studiecirkeldeltagare. De rapporter som studierna resulterat i har väsentligen haft en deskriptiv karaktär och varken ställt frågor om cirklarnas utformning eller utfall. Detta har heller inte legat i de tidigare undersökningarnas uppdrag. I jämförelse med sina föregångare är 2008 års deltagarstudie i några avseen den annorlunda. Liksom tidigare år bygger den på empiriska data från en omfattande enkätundersökning, och liksom förut används dessa data för att beskriva vilka deltagarna är och hur de uppfattar olika aspekter av sitt studiecirkeldeltagande. Utöver det har emellertid här också funnits en teoretisk ambition att frambringa kunskap som kan bidra till att förklara sambandet mellan studiecirklars utformning och utfall. Studien har vägletts av följande frågor: 1. Vilka deltar i studiecirklar? 2. Hur är studiecirklar utformade enligt deltagarna? 3. Hur beskriver deltagarna utfallet av sitt studiecirkeldeltagande? 4. Hur är olika arbetssätt och aktiviteter i studiecirklarnas utformning relaterade till cirklarnas utfall? Med den sista frågan har vi velat empiriskt pröva den retorik som finns om hur studiecirklar är utformade och vad de leder till för deltagarna, för att se om och i vilken utsträckning retoriken motsvarar praktiken och i vilka avseenden den inte gör det. Vår ambition har varit att söka formulera åtminstone en början till en empiriskt grundad teori i ämnet, det vill säga en tänkbar förklaring, som är generaliserbar bortom enskilda studiecirklar och deltagare. Vår förhoppning är också att denna kunskap kan läggas till grund för utveckling av arbetssätt och metoder inom folkbildningen. 2 När vi refererar till de tidigare deltagarundersökningarna utgår vi från det år som undersöktes. Refererar vi däremot till rapporterna från deltagarundersökningarna använder vi tryckår. Studiecirkeldeltagare

16 Disposition I det följande är denna rapport disponerad så här: Kapitel 2 Studier och policydokument om studiecirklar innehåller en översiktlig och kortfattad beskrivning dels av tidigare forskning om studiecirklar och studiecirkeldeltagare, dels av vad centrala policydokument har att säga i ämnet. Kapitlet mynnar ut i en löst formulerad synopsis som senare utvecklas och används som referensram för enkätkonstruktion och analys. I kapitel 3 Studiens genomförande förklarar vi i detalj uppläggningen av 2008 års deltagarundersökning, bland annat de förstudier som gjorts, centrala begrepp, samt vilka metoder vi har använt för insamling, bearbetning och analys av data. I kapitel 4, 5 och 6 redovisas undersökningens resultat, och där så varit möjligt jämför vi med resultaten från tidigare deltagarundersökningar. Kapitel 4 Vem deltar i studiecirklar? innehåller en beskrivande karakteristik av vilka de deltagare är som besvarat den enkät som utgör den huvudsakliga grunden för denna studie, hur de fått vetskap om de studiecirklar de deltagit i samt deras motiv för att delta. I kapitel 5 Studiecirklars utformning redovisas dels ett antal cirkelegenskaper i form av antal deltagare i cirklarna, kostnad för cirkeldeltagande, ämnestyper och cirkeltyper, dels hur deltagarna uppfattat förekomsten av olika arbetssätt och aktiviteter i sina studiecirklar. I kapitel 6 Studiecirklars utfall finns en motsvarande redogörelse för deltagarnas upplevelser av studiecirklarnas betydelse i några olika avseenden såsom kunskapsoch färdighetsutveckling, kunskapsanvändning, personlig utveckling, gemenskap och kontakter med andra samt cirkelns betydelse på längre sikt. I kapitel 7 Samband mellan utformning och utfall förs resultatet från kapitel 5 och 6 samman i en analys av vilka arbetssätt och aktiviteter i studiecirklar som kan kopplas till cirklarnas förväntade utfall för deltagarna, så som det beskrivs i vår programteori. I kapitel 8, Slutsatser och diskussion, gör vi först en kort sammanfattning av de viktigaste resultaten från kapitel 4, 5 och 6. Därefter diskuterar vi slutsatserna från kapitel 7 i förhållande till tidigare forskning och centrala policydokument om studiecirklar och studiecirkeldeltagare, det vill säga det som vi kallar programteori. Avslutningsvis för vi en diskussion om hur en empirisk grundad teori om studiecirklars funktion kan utvecklas. 14 Studiecirkeldeltagare 2008

17 2. Studier och policydokument om studiecirklar I detta kapitel beskriver vi översiktligt och kortfattat studier och policydokument som har något att säga om studiecirklar. Framställningen gör inga anspråk på att vara heltäckande, fokus har varit inställt på att fånga in företrädesvis aktuell forskning och utvärdering om hur studiecirklar fungerar, det vill säga hur de är eller hur man har tänkt att de ska vara utformade vad gäller inre arbetssätt och aktiviteter, samt utformningens betydelse för utfallet för deltagarna. Vi har också sökt fånga in hur olika policydokument beskriver denna relation. Forskning och utvärdering De flesta studier som fokuserar på studiecirklar består mest av teoretiska resonemang och är således inte förankrade i empiriska studier. Inte sällan består resonemangen av idealtypiska konstruktioner som beskriver hur studiecirklar bör fungera. Här finner vi till exempel Oscar Olssons försök att sammanfatta studiecirkelns ideal. Skriften utkom 1941 och i denna sammanfattade Olsson hur han såg på studiecirkelns mål och arbetsformer. Målet var trefaldigt: studiecirklar förväntades leda till en fri personlighet, en demokratisk livshållning och till broderskapskänsla. Studieverksamheten skulle utformas som kollektiva självbildningsaktiviteter. Innehållet i cirklarna skulle fokusera på dagsaktuella ämnen, medborgarkunskap och humanistiska ämnen och förankras i människors vardagsliv. Samtidigt poängterade han att innehållet skulle ta utgångspunkt i vetenskapliga rön. Vägen till bildning skulle gå via två bildningsmedel, boken och samtalet. Böckerna skulle förmedla erfarenheter från kunniga personer inom olika områden och dessa erfarenheter skulle ligga till grund för samtal och tankeutbyte i cirklarna. Olsson menade att arbetsformerna måste präglas av självverksamhet, men lärarna eller föreläsarna kunde fördjupa diskussionen (se Gustavsson 1991). Larsson (1998, s ) introducerade i mitten av 1990-talet uttrycket cirkelns grammatik i samband med att han diskuterade folkbildning i jämförelse med dess Studiecirkeldeltagare

18 antagna motsats formell skola: här kallat skolor. Larsson menar att man inom folkbildningen speciellt studiecirklarna, har etablerat andra vanor i sättet att använda tiden, vad som utgör innehåll, avsaknaden av prov och examinationer, en delvis mer jämlik relation mellan deltagare och ledare etc. Han lyfter också fram frivilligheten i deltagandet samt avsaknaden av bytesvärde som karaktärsdrag för studiecirklarna. Han skriver att denna cirkelns grammatik skapar en annan social ordning där människor resonerar sig fram till vad som är sant, riktigt och anständigt och baserar koordinationen av handlingarna på detta. På liknande sätt som med cirkelns grammatik har Larsson (1999) resonerat om hur studiecirklar kan tänkas stå i relation till demokrati. Hans utgångspunkt är att demokrati inte bara är en form för beslutsfattande utan bör betraktas som en process med ett antal länkar som är beroende av varandra för att fungera optimalt. Utifrån olika teoretiska perspektiv på demokrati diskuterar han hur studiecirklar kan eller bör ha betydelse i sammanhanget. Till att börja med bör studiecirklar ge störst plats åt deltagare med svag ställning i samhället. De bör också vara en mötesplats där horisontella relationer utvecklas genom att deltagarna samarbetar som likar, och där tvångsfria samtal kan föras i vilka argument värderas och deltagarna får möjlighet att forma åsikter och handling och därmed bidra till välgrundade ställningstaganden. Åsiktsbildning och handling kräver kunskap och deltagarna bör själva välja det studiematerial som används i cirklarna. Dessutom bör såväl enskilda studiecirklar som studieförbund arbeta efter demokratiska former där deltagarna har inflytande över verksamheten. Under dessa omständigheter kan studiecirklar bidra till att utveckla enskilda deltagares identiteter, stärka sociala nätverk, hindra eller minska utanförskap i samhället och på så vis ha betydelse för demokratin. I sitt resonemang om förhållandet mellan studiecirklar och demokrati knyter Larsson an till empirisk forskning, men eftersom forskningen ifråga är ofullständig är det enligt honom själv en resonerande framställning, där common sense och vardagserfarenheter också bygger under slutsatserna (Ibid. s. 249). Med dessa begränsningar i minnet drar Larsson slutsatsen att studiecirklar bara delvis lyckas med sin demokratiska mission. Även om deltagandet i studiecirklar är enormt omfattande så är inte hela svenska folket med, de som står utanför demokratin i samhället genom lågt valdeltagande och politisk representation gör det även i studiecirklar. Inte heller präglas alla cirklar av demokratiska arbetsformer, varför det är tveksamt om och i vilken utsträckning studiecirklar lyckas bygga horisontella relationer. De så viktiga samtalen sker ofta på marginalen, på raster och medan händerna sysselsätts av cirkelns ämne. När det slutligen gäller att bedöma vad som kommer ut ur studiecirklar drar Larsson slutsatsen att detta utfall bara till en liten del kan anses ha direkt med demokrati att göra. Till skillnad från när studieförbunden var en väl integrerad del av folkrörelserna som spelade en aktiv roll i formandet av samhället, 16 Studiecirkeldeltagare 2008

19 använder de flesta deltagarna numera studiecirklar främst för att lära sig bestämda saker, för att utveckla personliga intressen eller för att få social gemenskap. De hittills beskrivna studierna är teoretiska resonemang som normativt beskriver hur studiecirklar bör fungera. Det finns emellertid empiriska studier som bygger på observationer av verkliga fall av hur studiecirklar fungerar. En kunskapsöversikt av Lindgren (2009) omfattar ett femtiotal utvärderingar av folkbildning, varav ett tjugotal har studiecirklar som studieobjekt. En majoritet av dessa utvärderingar är kvalitativa fallstudier där oftast ett fåtal individer via djupintervjuer beskriver vilken betydelse studiecirkeln haft för dem. Dessa fallstudier ger oss det som brukar kallas thick descriptions, det vill säga fylliga redogörelser av detaljer av deltagandets betydelse. Huruvida beskrivningarna är representativa eller bara gäller för de speciella individer och sammanhang i vilka studierna genomförts går dock inte att säga. Lindgrens översikt visar emellertid att samstämmiga resultat i form av vissa, mycket positiva, upplevelser hos deltagarna återkommer i flera olika studier. Eftersom studierna rör samma företeelse (studiecirklars betydelse för enskilda deltagare) och genomförts i olika studieförbund och lokalsamhällen, kan man ändå dra vissa generella slutsatser. Med denna utgångspunkt tycks studiecirkeldeltagande kunna påverka människor på en mängd olika positiva sätt. Hur detta utfall uppstått vet vi emellertid mycket lite om. Studierna i översikten konstaterar ett förändrat tillstånd hos deltagarna, men inte hur tillståndet kommit till. Ingen av de granskade studierna tar systematiskt upp denna sambandsfråga. Figur 2.1 Utfall av studiecirklar som förekommer i fler än tre olika studier. Källa: Lindgren, 2009, s. 30. Typ av utfall Kunskaper och attityder till kunskap Personlig utveckling Välmående Gemenskap Exempel Ökade kunskaper, allmänt/särskilt ämne. Kompletterade betyg; Yrkesrelaterad fortbildning; Ökad studiemedvetenhet; Känsla av att veta och kunna mer. Självförtroende och självkänsla; Tro på den egna förmågan; Mod att prova nya saker; Acceptans av egna brister och fel; Förståelse för sig själv och andra; Respekt för andras åsikter; Förmåga att hantera och lösa relationsproblem i en grupp; Förändring i sättet att tänka, snabbare och mer positivt; Bryta mönster i vardagslivet; Perspektiv på egna tankar, nya värderingar; Inspiration att ta nya tag i livet. Mental stimulans och avkoppling; Ro och glädje; Drägligare vardag. Nya kontakter; Möten med människor som är olika en själv; Möten med andra med liknande problem/livssituation; Utveckling av redan existerande grupper; Familjekänsla; Delaktighet; Arbetsgemenskap; Kvinnogemenskap; Möjlighet att vistas i enkönad miljö; Komplement till enkönat arbetsliv. Studiecirkeldeltagare

20 Typ av utfall Komma vidare i livet Medborgerlighet Socialt kapital Kulturvärden Ökad allmänbildningsnivå Exempel Undanröjande av hinder för fortsatta studier; en andra chans; En väg in i vuxensamhället; Vuxenblivande; Perspektiv på framtiden. Mod att göra sin röst hörd; Kunna uttrycka sig och diskutera med människor man möter; Kunna fatta beslut; Fått en åsikt; Socialt engagemang; Social kompetens; Vilja att hjälpa andra; Solidaritet med dem som har det svårt; Agera tillsammans i en grupp; En väg in i föreningslivet. Förtroende för andra; Solidaritet och ansvarskänsla; Samförstånd; Bildande av informella sociala nätverk. Bevarar och utvecklar kulturvärden. Rekryteringen av deltagare till studiecirklar är socialt jämnare än annan vuxenutbildning. Men andelen av befolkningen som nås är över tid minskande. Andelen äldre ökar. En övervägande del av forskningen om studiecirklar och studiecirkeldeltagare följer ovan nämnda hermeneutiskt kvalitativa mönster och forskningsideal. Undantagen är de deltagarundersökningar som regelbundet gjorts i Folkbildningsrådets regi, samt ett par studier som bygger på offentlig statistik och/eller kvantitativa data som särskilt samlats in för ändamålet (Johnson & Gähler 1996; Rubensson 1996). De båda senare belyser hur studiecirkeldeltagare uppfattar betydelsen av sitt deltagande i olika avseenden, exempelvis för kunskapsutveckling och föreningsaktivitet, men betydelsen kopplas inte heller här explicit till studiecirkelns utformning. På senare år har flera s.k. diskursanalyser av folkbildning genomförts vilka i någon mening kan betraktas som empiriskt grundade studier. Diskurs betyder skriven eller talad kommunikation, debatt eller diskussion, och det empiriska underlaget är texter eller ljudupptagningar. I diskursanalys ligger fokus på hur olika versioner av verkligheten skapas eller uppnås med hjälp av språket. En studie med denna inriktning är Sundgren (2003) som analyserat folkbildningsforskning och offentliga dokument rörande folkbildning som behandlar frågor om områdets särart. Enligt honom har inte folkbildningen någon specifik, entydig särart bortom historieskrivningar, offentlig retorik och i medvetandet hos folkbildare och många folkbildningsforskare. Sundgren identifierar emellertid tre dominerande folkbildningsdiskurser. En av dessa bygger på den funktion för demokratin och kulturen som folkbildningen antas ha, men antagandet är enligt honom svårt att belägga med empiriska studier. Den andra diskursen bygger på att särarten består i att deltagarna upplever en mening med studierna, och att lärare och ledare bryr sig om deltagarna och intresserar sig för deras tillvaro utanför studierna. Att deltagarna är nöjda med sina studier och finner dem meningsfulla bekräftas av många studier, 18 Studiecirkeldeltagare 2008

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Runa Krehla 2017-01-13 KTN-2016-0436 Kulturnämnden Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Mall för studiecirkelns arbetsplan 1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de

Läs mer

Bidragsregler för studieförbund

Bidragsregler för studieförbund Regler Bidragsregler för studieförbund Antagen av kommunstyrelsen, 7/2014 att gälla från den 1 januari 2014. Tierps kommun 815 80 Tierp, Telefon 0293-21 80 00, www.tierp.se Bidragsregler studieförbund

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Studieplan till Föreningsguide 1

Studieplan till Föreningsguide 1 Studieplan till Föreningsguide 1 Föreningsguide 1 är ett material från SISU Idrottsböcker som ger grundläggande och nödvändiga kunskaper om hur en idrottsförening fungerar. I häftet tas några av de saker

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926 Foto: Marit Jorsäter Vuxenutbildning Studieförbund 372 I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet

Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Snabbsammanfattning av viktiga nyheter i Regler 2012 Från 2012-01-01 gäller ett nytt fördelningssystem för statsbidrag till studieförbunden.

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram

Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram Folkuniversitetets pedagogiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR Ledare i praktiken PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE Deltagarinflytande är en grundläggande tanke i all folkbildning och i Medborgarskolans pedagogiska GRUNDSYN. Att ta vara på varje människas unika erfarenheter

Läs mer

IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på

IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på folkbildning.net 02-03-25 19.56 Sida 5 Folkbildningen i kunskapssamhället eller Vad gör vi om alla ska bli folkbildare? av Mikael Andersson IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS

FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS 28.3.2012 Sverige Ur Kartläggning av valideringsverksamhet inom studieförbund och folkhögskolor

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt?

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Stärk folkrörelsen ABFs förenings- och funktionsutbildningar Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Folkrörelsen behövs för att utveckla demokratin, påverka samhällsutvecklingen

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Riktlinje för bidrag till studieförbund

Riktlinje för bidrag till studieförbund Dnr KFN13/72 RIKTLINJE Riktlinje för bidrag till studieförbund Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-16 Dnr KFN13/72 2/6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer