Studiecirkeldeltagare 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiecirkeldeltagare 2008"

Transkript

1 Folkbildningsrådet utvärderar No Studiecirkeldeltagare 2008 En studie om deltagare i studieförbundens studiecirkelverksamhet

2

3 Eva Andersson, Monica Larson och Lena Lindgren Studiecirkeldeltagare 2008 En studie om deltagare i studieförbundens studiecirkelverksamhet

4 Studiecirkeldeltagare 2008 En studie om deltagare i studieförbundens studiecirkelverksamhet Eva Andersson, Monica Larson och Lena Lindgren Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Layout: Johan Nilsson/Kombinera Omslagsillustration: Gunnar Falk Tryck: Allduplo Stockholm, december 2009 ISBN:

5 Förord Folkbildningsrådet har vid fyra tidigare tillfällen genomfört deltagarundersökningar bland studiecirkeldeltagare som ett led i arbetet med att följa upp och utvärdera folkbildningsverksamheten i Sverige. Den femte undersökningen som redovisas i denna rapport bygger på resultat från en enkätundersökning till personer som deltagit i en studiecirkel under Den har kompletterats med intervjuer för att ge en fördjupad kunskap om deltagarnas motiv för att delta och vilka effekter verksamheten har för individ och samhälle. Några citat från intervjuerna finns med i rapporten för att belysa och förstärka de frågeområden som diskuteras. Studien ger en översikt av vilka som deltar, hur studiecirklarna är utformade enligt deltagarna, vad de lärt sig och hur olika arbetssätt kan relateras till uppfattningen om resultatet. För första gången redovisas förändringar över tid för några frågor som återkommer från tidigare deltagarundersökningar. Studien visar att deltagarna värderar högt att få kunskaper och färdigheter, men i lika hög grad den personliga utvecklingen. Allra högst värderas studiecirkelns betydelse för trivsel och välmående. Cirkeln skapar gemenskap och sociala kontakter. Många av deltagarna har fått vänner även utanför studiecirkelns ram. Att delta i studie cirklar ger också inspiration till vidare studier. Mer än hälften av deltagarna uppger att man vill fortsätta studera i såväl studiecirklar som inom andra studieformer. Ämnena för studiecirklarna varierar, likaså motiven för att delta. Det som för enar är viljan att söka kunskap tillsammans. Denna studie visar att syftet med statens stöd till folkbildningen överensstämmer med deltagarnas upplevelser. Stockholm Britten Månsson-Wallin Generalsekreterare

6 Sammanfattning I denna studie undersöker vi sambanden mellan folkbildningens utformning (arbetssätt och aktiviteter) och utfall (vad deltagarna har fått ut av studierna). I studien ingår fyra frågeställningar: 1. Vilka deltar i studiecirklar? 2. Hur är studiecirklar utformade enligt deltagarna? 3. Hur beskriver deltagarna utfallet av sitt studiecirkeldeltagande? 4. Hur är olika arbetssätt och aktiviteter i studiecirklarnas utformning relaterade till cirklarnas utfall? Med hjälp av tidigare forskning och policydokument om folkbildning har vi försökt teckna en bild av hur studiecirklar är utformade och vad de förväntas leda till för såväl den enskilde deltagaren som samhället i stort. Denna bild kallar vi i studien för en programteori om studiecirklar. Programteorin innefattar i korthet att om studiegrupperna är små, samtalen utgår från deltagarnas erfarenheter, dialogen har stort utrymme, gruppen används i lärandet, relationen mellan cirkelledare och deltagare är jämlik, samarbetet i gruppen är bra och alla deltagare bidrar till arbetet, samt att prov inte förekommer, så leder det till att de kunskaper och färdigheter som deltagarna tillägnar sig är användbara i vardagen och att cirklarna leder till personlig utveckling för deltagarna där också medborgerliga värden ingår. Med hjälp av programteorin har vi konstruerat frågor som vi har sökt svar på genom 45 deltagarintervjuer och en enkät som skickades ut till individer som deltog i studiecirklar under Intervjusvaren har dels använts som underlag vid konstruktionen av enkäten, dels för att illustrera de resultat som framkommit. Genom enkätsvaren beskriver och analyserar vi vilka som deltar, hur studiecirklarna är utformade och vad deltagarna har fått ut av dessa. Vi försöker också hitta mönster i svaren genom olika sambandsanalyser samt genom en explorativ faktoranalys (se vidare kapitel 3). I de fall där det är möjligt jämför vi våra resultat med resultaten från tidigare deltagarundersökningar. 4 Studiecirkeldeltagare 2008

7 Vilka deltar i studiecirklar? Vi kan konstatera att cirklarna rekryterar deltagare i alla åldrar. Andelen yngre deltagare har minskat något sedan 1992 medan andelen deltagare över 65 år har ökat med tio procent under samma period. Könsmönstret har varit relativt likartat genom åren. Kvinnorna dominerar och 2008 hade cirklarna 60 procent kvinnor och 40 procent män. Cirka 60 procent är samboende och en fjärdedel av deltagarna har hemmavarande barn. Andelen deltagare med enbart förgymnasial utbildning har successivt minskat medan andelen högskoleutbildade ökat. Andelen deltagare som tidigare har gått på folkhögskola har ökat och är nu 17 procent. Drygt 80 procent har tidigare deltagit i någon studiecirkel. Pensionärerna utgör mer än en tredjedel av deltagarna. Ungefär var fjärde deltagare arbetar heltid och ytterligare tolv procent arbe tar deltid. Cirka 15 procent studerar. En mindre andel arbetar i eget företag eller i eget hushåll. En liten grupp är arbetslösa eller befinner sig i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Deltagarna har främst rekryterats genom föreningar eller genom vänner och bekanta. En mindre andel har hittat cirkeln genom ett studieprogram eller en annons i tidningen eller via Internet. Hur är studiecirklar utformade enligt deltagarna? Studiecirklarna har i allmänhet färre än tolv deltagare. Ungefär hälften av cirklarna är gratis och de som är avgiftsbelagda kostar oftast under kronor även om det finns betydligt dyrare cirklar också. En rad arbetssätt förekommer. Samtal är vanliga och dessa kan utgå från texter, från deltagarnas erfarenheter eller från cirkelledarens kunskaper i ämnet. Cirka fem procent av deltagarna svarade i enkäten att deras cirklar innehöll mycket samtal av alla tre slagen, medan åtta procent markerade att samtal inte alls förekom. Andra vanliga arbetssätt var att cirkelledaren hade genomgångar inför gruppen eller visade hur man skulle göra och att man arbetade mycket med material eller övade på en aktivitet. En mindre andel av cirklarna såg på film, gjorde studiebesök eller använde Internet. Likaså var det få som uppgav att man löste övningsuppgifter, hade hemuppgifter eller prov. Arbete i grupp är vanligt. Ungefär hälften svarade att man arbetade mycket i grupp medan motsvarande siffra för individuellt arbete var 28 procent. I knappt en tredjedel av cirklarna ansåg deltagarna att cirkelledaren ensam hade bestämt innehållet och arbetsformerna. I en liten andel av cirklarna hade deltagarna var och en bestämt vad de skulle arbeta med och hur. I övriga cirklar hade deltagarna gemen samt eller tillsammans med cirkelledaren beslutat. En överväldigande majoritet ansåg att ämnet var intressant och nästan 80 procent menade att arbetsformerna Studiecirkeldeltagare

8 var anpassade efter innehållet. En stor majoritet ansåg att samarbetet i gruppen varit bra och att alla bidragit till arbetet. Drygt tre fjärdedelar menade att ledarens kunskaper i ämnet var viktiga för utbytet och att deras egna önskemål om cirkeln blivit uppfyllda. Hur beskriver deltagarna utfallet av sitt studiecirkeldeltagande? De allra flesta anser att cirkeln har förbättrat deras kunskaper. Betydligt färre svarar att de har använt sina kunskaper i konkreta situationer. Vanligast är att kunskaperna används privat på fritiden, vilket cirka 40 procent av deltagarna uppgav. Ungefär var tionde person, fler män än kvinnor, angav att de använt kunskaperna i det egna bostadsområdet eller i samhället i stort. Många upplevde sig också ha utvecklats personligen. Hela 60 procent instämde helt eller till stor del i att de genom cirkeln känt ökad trivsel och välmående. Cirka 40 procent markerade att de blivit säkrare som person, bättre på att lyssna på andra och bättre på att samarbeta, medan ungefär var fjärde deltagare ansåg att de blivit bättre på att uttrycka sig och fatta välgrundade beslut, utvecklat sitt kritiska tänkande och fått nya värderingar. För nästan hälften av deltagarna har cirkeln stärkt en grupp där alla kände varandra sedan tidigare. 60 procent uppger att de har träffat nya människor och 27 procent att de fått vänner att umgås med utanför cirkeln. Nästan två tredjedelar har blivit inspirerade till att fortsätta studera ämnet och mer än hälften kan tänka sig att gå fler studiecirklar. Slutsatser Resultaten ger stöd för några av programteorins antaganden om samband. Det finns en svag trend som visar att ju mindre gruppen är desto större användning anser deltagarna att de har haft av kunskaperna från cirkeln och ju högre värderar de sin personliga utveckling. Att samtalen i cirkeln utgår från deltagarnas erfarenheter och även från texter verkar hjälpa deltagarna till såväl användbara kunskaper som personlig utveckling. Att man arbetar mycket i grupp hade också betydelse för deltagarnas svar. Vi ser också att arbete i grupp ökar möjligheterna för att deltagarna ska lära känna varandra och eventuellt också börja umgås utanför cirkeln. Det var också viktigt vem som hade bestämt cirkelns innehåll och arbetsformer. Hade deltagarna tillsammans bestämt så värderades användbarheten för privatlivet och för olika aktiviteter i nätverk och andra grupper mer än vad de gjorde om cirkelledaren ensam hade bestämt eller om deltagarna hade bestämt var och en. Detta gällde också för den personliga utvecklingen. Andra viktiga faktorer för att 6 Studiecirkeldeltagare 2008

9 kunskaperna skulle bedömas som användbara och cirklarna som utvecklande var att samarbetet fungerat bra och att alla bidragit till arbetet. På dessa två frågor instämde de allra flesta. Tvärtemot programteorins antaganden kan vi konstatera att deltagarna i de relativt få cirklar där man haft prov allmänt sett varit mycket nöjda. Dessa har i större utsträckning än urvalet i stort bedömt ämnet som intressant samt använt sina kunskaper och värderat den personliga utvecklingen högt. Studiecirkeldeltagare

10 Innehåll 1 Inledning 11 Ökade krav på att visa resultat 11 Studiens syfte och frågor 12 Disposition 14 2 Studier och policydokument om studiecirklar 15 Forskning och utvärdering 15 Policydokument 19 Synopsis 21 3 Studiens genomförande 23 Förstudier 23 Enkätkonstruktion och formulering av referensram för analys 25 Enkätadministration 28 Beskrivning och analys av data 29 4 Studiecirkeldeltagare 32 Ålder och kön 32 Etnicitet 33 Utbildningsbakgrund 34 Regelbundet cirkeldeltagande 36 Livssituation 37 Sysselsättning 38 Vetskap om studiecirkeln 39 Val av studieförbund 40 Motiv för deltagande 41 Förändras studiecirkeldeltagarnas sammansättning över tid? 45 8 Studiecirkeldeltagare 2008

11 5 Studiecirklars utformning 55 Antalet deltagare i cirklarna 55 Kostnad för deltagarna 57 Cirklarnas tillkomst 58 Cirklarnas arbetssätt och aktiviteter 62 Vem bestämde över cirklarna? 75 Hur värderades cirklarnas innehåll och arbetsformer? 83 6 Studiecirklars utfall 87 Förbättrade kunskaper och färdigheter 87 Användning av kunskaper och färdigheter 90 Personlig utveckling 93 Gemenskap och kontakter med andra 97 Betydelse på längre sikt 99 7 Samband mellan utformning och utfall 102 Cirkelns utformning i relation till kunskapernas användning och personlig utveckling 103 Cirkelformer Slutsatser och diskussion 121 Resultaten i ett nötskal 121 Början till en empiriskt grundad teori 126 Referenser 129 Bilagor Urvalsram för intervjuundersökning Jämförelse av frågor i Folkbildningsrådets deltagarstudier Missiv och frågeformulär Teknisk rapport Svarsfrekvenser för enkätens frågor samt deltagarnas ålder, kön och utbildningsbakgrund 156 Rapporter från Folkbildningsrådet 179 Studiecirkeldeltagare

12

13 1. Inledning Ökade krav på att visa resultat En tydlig trend det senaste decenniet är de starka krav på att redovisa resultat som ställs på offentliga organisationer, samt på organisationer som tar emot offentligt stöd eller utför tjänster på uppdrag av stat eller kommun. Det räcker inte längre med bara goda avsikter och visioner. Offentliga organisationer måste också leverera, uppvisa verkliga resultat. Med resultat menas inte bara volymen av tjänster som producerats och hur många som nåtts av dem. Resultat handlar i dag framför allt om utfall och effekter, det vill säga vilket värde tjänsterna haft för dem som fått del av dem och för samhället i stort (Vedung 2003; Ekonomistyrningsverket 2009). 1 En parallell och närbesläktad trend finns i den så kallade evidensrörelsen vars förespråkare gör gällande att verksamheter och politik inom framför allt hälso- och sjukvård, socialtjänst och kriminalvård bör vara evidensbaserade. Även inom utbildningsområdet har liknande krav och strävanden börjat göra sig gällande (Sundberg 2009). Evidensbasering går i vid mening ut på att sociala insatser ska bygga på vetenskaplig kunskap om deras verkan. Därav följer att den kunskap som verksamhetsledare och beslutsfattare behöver, och som forskare bör ägna sig åt att producera, är kunskap om vilka resultat som uppnås samt vilka metoder och arbetssätt som säkrast leder till goda resultat (Morén & Blom 2003). Normen om evidensbasering skärper därmed kravet på såväl utvärdering som uppföljning på olika nivåer. Med den senaste folkbildningspropositionen har krav, strävanden och normer som påminner om de nu beskrivna även nått folkbildningen (Prop. 2005/06:192, s. 56). I propositionen betonas starkt behovet av kvalitetsarbete liksom vikten av uppföljning, utvärdering och forskning. Grundläggande är att verksamheten bidrar till att förverkliga de syften staten har med att stödja folkbildningen. Till förvänt- 1 Utfall är ett nyckelbegrepp som används i denna studie. Därför vill vi redan här markera att termen utfall här används för att beteckna den del av en verksamhets resultat som beskriver ett förändrat tillstånd hos ett målobjekt, t ex deltagare i studiecirklar. Vi skiljer därmed utfall från effekter som avgränsas till att beskriva en förändring som inträffat som en följd av en viss verksamhet, och som annars inte skulle ha inträffat. En utförligare förklaring av utfall och andra nyckeltermer som används i denna studie finns i kapitel 3. Studiecirkeldeltagare

14 ningarna hör att deltagarna ska bli bättre rustade att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen, att utbildningsklyftor ska utjämnas, att intresset för och delaktigheten i demokrati och kulturliv ska öka samt att demokratin i samhället ska stärkas och utvecklas. I propositionen sägs också att områdets metod- och teoribildning bör utvecklas för att öka kunskapen om folkbildningens betydelse. I kontrast till dessa krav och strävanden, omges folkbildning av en närmast mytisk vision av hur man arbetar och vad man kan åstadkomma en specifik gemensam särart om man så vill. Studieförbund och folkhögskolor lyfts exempelvis ofta fram som en viktig kraft när det gäller att stärka människors förutsättningar att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. En särskild demokratisk kultur sägs prägla de metoder och arbetssätt som används i kurser och studiecirklar. Inte sällan hävdas dessutom att studieförbund och folkhögskolor bedriver vuxenutbildning på annorlunda och i vissa avseenden bättre sätt än andra anordnare inom området, samt att detta i sin tur genererar ett annorlunda och bättre resultat. Sett utifrån evidensrörelsens perspektiv vilar forskningen om vad folkbildningen kan åstadkomma för sina deltagare och för samhället i stort på en bräcklig grund. Å ena sidan finns en handfull statistiska studier, men svagheten i dessa är att de innefattar få eller inga frågor om folkbildningens betydelse för deltagarna, men framför allt belyser de inte hur folkbildningens utformning hänger samman med dess utfall. Å andra sidan finns ett tjugotal fallstudier, deltagande observations- eller mer djupgående intervjustudier med fylliga redogörelser och detaljer om resultaten för enskilda individer, men som inte tillåter generalisering bortom de speciella sammanhang i vilka de genomförts. I ett flertal studier av folkbildning förs emellertid teoretiska resonemang som beskriver vad som kännetecknar, eller bör känneteckna, folkbildningsarbetet. Larsson (1998) har exempelvis använt begreppet cirkelns grammatik för att identifiera mönster av relationer mellan vad som sker i studiecirklar och vad som kommer ut ur dem. Även i policydokument inom området finner vi skrivningar som antyder under förstådda orsakssamband (SFS 1991:977; Folkbildningsrådet 1998, 2007). Men varken studier eller policydokument har på något systematiskt sätt preciserat än mindre empiriskt belagt vad i folkbildningens metoder och arbetssätt som leder till vilket utfall. Detta återkommer vi till senare i rapporten. Studiens syfte och frågor Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till att fylla igen den kunskapslucka som antytts ovan genom att söka samband mellan folkbildningens utformning och utfall, och beskriva hur det eller möjligen de i så fall ser ut. 12 Studiecirkeldeltagare 2008

15 Studien är inriktad på deltagare i studiecirklar och har gjorts på uppdrag av Folkbildningsrådet som regelbundet genomför omfattande enkätundersökningar för att ta reda på vilka deltagarna är, deras motiv för att delta och hur de uppfattar olika aspekter av sitt studiecirkeldeltagande. Sådana undersökningar har genomförts fyra gånger tidigare (Svensson 1994, 1996, 2002; Byström & Säfström 2005), och 2008 års deltagarstudie utgör således den femte studien i sitt slag. 2 Alla tidigare deltagarstudier har baserats på enkäter till ett slumpmässigt urval om drygt studiecirkeldeltagare. De rapporter som studierna resulterat i har väsentligen haft en deskriptiv karaktär och varken ställt frågor om cirklarnas utformning eller utfall. Detta har heller inte legat i de tidigare undersökningarnas uppdrag. I jämförelse med sina föregångare är 2008 års deltagarstudie i några avseen den annorlunda. Liksom tidigare år bygger den på empiriska data från en omfattande enkätundersökning, och liksom förut används dessa data för att beskriva vilka deltagarna är och hur de uppfattar olika aspekter av sitt studiecirkeldeltagande. Utöver det har emellertid här också funnits en teoretisk ambition att frambringa kunskap som kan bidra till att förklara sambandet mellan studiecirklars utformning och utfall. Studien har vägletts av följande frågor: 1. Vilka deltar i studiecirklar? 2. Hur är studiecirklar utformade enligt deltagarna? 3. Hur beskriver deltagarna utfallet av sitt studiecirkeldeltagande? 4. Hur är olika arbetssätt och aktiviteter i studiecirklarnas utformning relaterade till cirklarnas utfall? Med den sista frågan har vi velat empiriskt pröva den retorik som finns om hur studiecirklar är utformade och vad de leder till för deltagarna, för att se om och i vilken utsträckning retoriken motsvarar praktiken och i vilka avseenden den inte gör det. Vår ambition har varit att söka formulera åtminstone en början till en empiriskt grundad teori i ämnet, det vill säga en tänkbar förklaring, som är generaliserbar bortom enskilda studiecirklar och deltagare. Vår förhoppning är också att denna kunskap kan läggas till grund för utveckling av arbetssätt och metoder inom folkbildningen. 2 När vi refererar till de tidigare deltagarundersökningarna utgår vi från det år som undersöktes. Refererar vi däremot till rapporterna från deltagarundersökningarna använder vi tryckår. Studiecirkeldeltagare

16 Disposition I det följande är denna rapport disponerad så här: Kapitel 2 Studier och policydokument om studiecirklar innehåller en översiktlig och kortfattad beskrivning dels av tidigare forskning om studiecirklar och studiecirkeldeltagare, dels av vad centrala policydokument har att säga i ämnet. Kapitlet mynnar ut i en löst formulerad synopsis som senare utvecklas och används som referensram för enkätkonstruktion och analys. I kapitel 3 Studiens genomförande förklarar vi i detalj uppläggningen av 2008 års deltagarundersökning, bland annat de förstudier som gjorts, centrala begrepp, samt vilka metoder vi har använt för insamling, bearbetning och analys av data. I kapitel 4, 5 och 6 redovisas undersökningens resultat, och där så varit möjligt jämför vi med resultaten från tidigare deltagarundersökningar. Kapitel 4 Vem deltar i studiecirklar? innehåller en beskrivande karakteristik av vilka de deltagare är som besvarat den enkät som utgör den huvudsakliga grunden för denna studie, hur de fått vetskap om de studiecirklar de deltagit i samt deras motiv för att delta. I kapitel 5 Studiecirklars utformning redovisas dels ett antal cirkelegenskaper i form av antal deltagare i cirklarna, kostnad för cirkeldeltagande, ämnestyper och cirkeltyper, dels hur deltagarna uppfattat förekomsten av olika arbetssätt och aktiviteter i sina studiecirklar. I kapitel 6 Studiecirklars utfall finns en motsvarande redogörelse för deltagarnas upplevelser av studiecirklarnas betydelse i några olika avseenden såsom kunskapsoch färdighetsutveckling, kunskapsanvändning, personlig utveckling, gemenskap och kontakter med andra samt cirkelns betydelse på längre sikt. I kapitel 7 Samband mellan utformning och utfall förs resultatet från kapitel 5 och 6 samman i en analys av vilka arbetssätt och aktiviteter i studiecirklar som kan kopplas till cirklarnas förväntade utfall för deltagarna, så som det beskrivs i vår programteori. I kapitel 8, Slutsatser och diskussion, gör vi först en kort sammanfattning av de viktigaste resultaten från kapitel 4, 5 och 6. Därefter diskuterar vi slutsatserna från kapitel 7 i förhållande till tidigare forskning och centrala policydokument om studiecirklar och studiecirkeldeltagare, det vill säga det som vi kallar programteori. Avslutningsvis för vi en diskussion om hur en empirisk grundad teori om studiecirklars funktion kan utvecklas. 14 Studiecirkeldeltagare 2008

17 2. Studier och policydokument om studiecirklar I detta kapitel beskriver vi översiktligt och kortfattat studier och policydokument som har något att säga om studiecirklar. Framställningen gör inga anspråk på att vara heltäckande, fokus har varit inställt på att fånga in företrädesvis aktuell forskning och utvärdering om hur studiecirklar fungerar, det vill säga hur de är eller hur man har tänkt att de ska vara utformade vad gäller inre arbetssätt och aktiviteter, samt utformningens betydelse för utfallet för deltagarna. Vi har också sökt fånga in hur olika policydokument beskriver denna relation. Forskning och utvärdering De flesta studier som fokuserar på studiecirklar består mest av teoretiska resonemang och är således inte förankrade i empiriska studier. Inte sällan består resonemangen av idealtypiska konstruktioner som beskriver hur studiecirklar bör fungera. Här finner vi till exempel Oscar Olssons försök att sammanfatta studiecirkelns ideal. Skriften utkom 1941 och i denna sammanfattade Olsson hur han såg på studiecirkelns mål och arbetsformer. Målet var trefaldigt: studiecirklar förväntades leda till en fri personlighet, en demokratisk livshållning och till broderskapskänsla. Studieverksamheten skulle utformas som kollektiva självbildningsaktiviteter. Innehållet i cirklarna skulle fokusera på dagsaktuella ämnen, medborgarkunskap och humanistiska ämnen och förankras i människors vardagsliv. Samtidigt poängterade han att innehållet skulle ta utgångspunkt i vetenskapliga rön. Vägen till bildning skulle gå via två bildningsmedel, boken och samtalet. Böckerna skulle förmedla erfarenheter från kunniga personer inom olika områden och dessa erfarenheter skulle ligga till grund för samtal och tankeutbyte i cirklarna. Olsson menade att arbetsformerna måste präglas av självverksamhet, men lärarna eller föreläsarna kunde fördjupa diskussionen (se Gustavsson 1991). Larsson (1998, s ) introducerade i mitten av 1990-talet uttrycket cirkelns grammatik i samband med att han diskuterade folkbildning i jämförelse med dess Studiecirkeldeltagare

18 antagna motsats formell skola: här kallat skolor. Larsson menar att man inom folkbildningen speciellt studiecirklarna, har etablerat andra vanor i sättet att använda tiden, vad som utgör innehåll, avsaknaden av prov och examinationer, en delvis mer jämlik relation mellan deltagare och ledare etc. Han lyfter också fram frivilligheten i deltagandet samt avsaknaden av bytesvärde som karaktärsdrag för studiecirklarna. Han skriver att denna cirkelns grammatik skapar en annan social ordning där människor resonerar sig fram till vad som är sant, riktigt och anständigt och baserar koordinationen av handlingarna på detta. På liknande sätt som med cirkelns grammatik har Larsson (1999) resonerat om hur studiecirklar kan tänkas stå i relation till demokrati. Hans utgångspunkt är att demokrati inte bara är en form för beslutsfattande utan bör betraktas som en process med ett antal länkar som är beroende av varandra för att fungera optimalt. Utifrån olika teoretiska perspektiv på demokrati diskuterar han hur studiecirklar kan eller bör ha betydelse i sammanhanget. Till att börja med bör studiecirklar ge störst plats åt deltagare med svag ställning i samhället. De bör också vara en mötesplats där horisontella relationer utvecklas genom att deltagarna samarbetar som likar, och där tvångsfria samtal kan föras i vilka argument värderas och deltagarna får möjlighet att forma åsikter och handling och därmed bidra till välgrundade ställningstaganden. Åsiktsbildning och handling kräver kunskap och deltagarna bör själva välja det studiematerial som används i cirklarna. Dessutom bör såväl enskilda studiecirklar som studieförbund arbeta efter demokratiska former där deltagarna har inflytande över verksamheten. Under dessa omständigheter kan studiecirklar bidra till att utveckla enskilda deltagares identiteter, stärka sociala nätverk, hindra eller minska utanförskap i samhället och på så vis ha betydelse för demokratin. I sitt resonemang om förhållandet mellan studiecirklar och demokrati knyter Larsson an till empirisk forskning, men eftersom forskningen ifråga är ofullständig är det enligt honom själv en resonerande framställning, där common sense och vardagserfarenheter också bygger under slutsatserna (Ibid. s. 249). Med dessa begränsningar i minnet drar Larsson slutsatsen att studiecirklar bara delvis lyckas med sin demokratiska mission. Även om deltagandet i studiecirklar är enormt omfattande så är inte hela svenska folket med, de som står utanför demokratin i samhället genom lågt valdeltagande och politisk representation gör det även i studiecirklar. Inte heller präglas alla cirklar av demokratiska arbetsformer, varför det är tveksamt om och i vilken utsträckning studiecirklar lyckas bygga horisontella relationer. De så viktiga samtalen sker ofta på marginalen, på raster och medan händerna sysselsätts av cirkelns ämne. När det slutligen gäller att bedöma vad som kommer ut ur studiecirklar drar Larsson slutsatsen att detta utfall bara till en liten del kan anses ha direkt med demokrati att göra. Till skillnad från när studieförbunden var en väl integrerad del av folkrörelserna som spelade en aktiv roll i formandet av samhället, 16 Studiecirkeldeltagare 2008

19 använder de flesta deltagarna numera studiecirklar främst för att lära sig bestämda saker, för att utveckla personliga intressen eller för att få social gemenskap. De hittills beskrivna studierna är teoretiska resonemang som normativt beskriver hur studiecirklar bör fungera. Det finns emellertid empiriska studier som bygger på observationer av verkliga fall av hur studiecirklar fungerar. En kunskapsöversikt av Lindgren (2009) omfattar ett femtiotal utvärderingar av folkbildning, varav ett tjugotal har studiecirklar som studieobjekt. En majoritet av dessa utvärderingar är kvalitativa fallstudier där oftast ett fåtal individer via djupintervjuer beskriver vilken betydelse studiecirkeln haft för dem. Dessa fallstudier ger oss det som brukar kallas thick descriptions, det vill säga fylliga redogörelser av detaljer av deltagandets betydelse. Huruvida beskrivningarna är representativa eller bara gäller för de speciella individer och sammanhang i vilka studierna genomförts går dock inte att säga. Lindgrens översikt visar emellertid att samstämmiga resultat i form av vissa, mycket positiva, upplevelser hos deltagarna återkommer i flera olika studier. Eftersom studierna rör samma företeelse (studiecirklars betydelse för enskilda deltagare) och genomförts i olika studieförbund och lokalsamhällen, kan man ändå dra vissa generella slutsatser. Med denna utgångspunkt tycks studiecirkeldeltagande kunna påverka människor på en mängd olika positiva sätt. Hur detta utfall uppstått vet vi emellertid mycket lite om. Studierna i översikten konstaterar ett förändrat tillstånd hos deltagarna, men inte hur tillståndet kommit till. Ingen av de granskade studierna tar systematiskt upp denna sambandsfråga. Figur 2.1 Utfall av studiecirklar som förekommer i fler än tre olika studier. Källa: Lindgren, 2009, s. 30. Typ av utfall Kunskaper och attityder till kunskap Personlig utveckling Välmående Gemenskap Exempel Ökade kunskaper, allmänt/särskilt ämne. Kompletterade betyg; Yrkesrelaterad fortbildning; Ökad studiemedvetenhet; Känsla av att veta och kunna mer. Självförtroende och självkänsla; Tro på den egna förmågan; Mod att prova nya saker; Acceptans av egna brister och fel; Förståelse för sig själv och andra; Respekt för andras åsikter; Förmåga att hantera och lösa relationsproblem i en grupp; Förändring i sättet att tänka, snabbare och mer positivt; Bryta mönster i vardagslivet; Perspektiv på egna tankar, nya värderingar; Inspiration att ta nya tag i livet. Mental stimulans och avkoppling; Ro och glädje; Drägligare vardag. Nya kontakter; Möten med människor som är olika en själv; Möten med andra med liknande problem/livssituation; Utveckling av redan existerande grupper; Familjekänsla; Delaktighet; Arbetsgemenskap; Kvinnogemenskap; Möjlighet att vistas i enkönad miljö; Komplement till enkönat arbetsliv. Studiecirkeldeltagare

20 Typ av utfall Komma vidare i livet Medborgerlighet Socialt kapital Kulturvärden Ökad allmänbildningsnivå Exempel Undanröjande av hinder för fortsatta studier; en andra chans; En väg in i vuxensamhället; Vuxenblivande; Perspektiv på framtiden. Mod att göra sin röst hörd; Kunna uttrycka sig och diskutera med människor man möter; Kunna fatta beslut; Fått en åsikt; Socialt engagemang; Social kompetens; Vilja att hjälpa andra; Solidaritet med dem som har det svårt; Agera tillsammans i en grupp; En väg in i föreningslivet. Förtroende för andra; Solidaritet och ansvarskänsla; Samförstånd; Bildande av informella sociala nätverk. Bevarar och utvecklar kulturvärden. Rekryteringen av deltagare till studiecirklar är socialt jämnare än annan vuxenutbildning. Men andelen av befolkningen som nås är över tid minskande. Andelen äldre ökar. En övervägande del av forskningen om studiecirklar och studiecirkeldeltagare följer ovan nämnda hermeneutiskt kvalitativa mönster och forskningsideal. Undantagen är de deltagarundersökningar som regelbundet gjorts i Folkbildningsrådets regi, samt ett par studier som bygger på offentlig statistik och/eller kvantitativa data som särskilt samlats in för ändamålet (Johnson & Gähler 1996; Rubensson 1996). De båda senare belyser hur studiecirkeldeltagare uppfattar betydelsen av sitt deltagande i olika avseenden, exempelvis för kunskapsutveckling och föreningsaktivitet, men betydelsen kopplas inte heller här explicit till studiecirkelns utformning. På senare år har flera s.k. diskursanalyser av folkbildning genomförts vilka i någon mening kan betraktas som empiriskt grundade studier. Diskurs betyder skriven eller talad kommunikation, debatt eller diskussion, och det empiriska underlaget är texter eller ljudupptagningar. I diskursanalys ligger fokus på hur olika versioner av verkligheten skapas eller uppnås med hjälp av språket. En studie med denna inriktning är Sundgren (2003) som analyserat folkbildningsforskning och offentliga dokument rörande folkbildning som behandlar frågor om områdets särart. Enligt honom har inte folkbildningen någon specifik, entydig särart bortom historieskrivningar, offentlig retorik och i medvetandet hos folkbildare och många folkbildningsforskare. Sundgren identifierar emellertid tre dominerande folkbildningsdiskurser. En av dessa bygger på den funktion för demokratin och kulturen som folkbildningen antas ha, men antagandet är enligt honom svårt att belägga med empiriska studier. Den andra diskursen bygger på att särarten består i att deltagarna upplever en mening med studierna, och att lärare och ledare bryr sig om deltagarna och intresserar sig för deras tillvaro utanför studierna. Att deltagarna är nöjda med sina studier och finner dem meningsfulla bekräftas av många studier, 18 Studiecirkeldeltagare 2008

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet

Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Regler 2012 för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet Snabbsammanfattning av viktiga nyheter i Regler 2012 Från 2012-01-01 gäller ett nytt fördelningssystem för statsbidrag till studieförbunden.

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR Ledare i praktiken PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE Deltagarinflytande är en grundläggande tanke i all folkbildning och i Medborgarskolans pedagogiska GRUNDSYN. Att ta vara på varje människas unika erfarenheter

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt?

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Stärk folkrörelsen ABFs förenings- och funktionsutbildningar Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Folkrörelsen behövs för att utveckla demokratin, påverka samhällsutvecklingen

Läs mer

argument Blekinge Läns Bildningsförbund

argument Blekinge Läns Bildningsförbund Svar på tal vanliga frågor och svar om folkbildning Notera! Studieförbunden tillhör de organisationer som får samhällsstöd för att bedriva folkbildning. När ordet folkbildning används här, avses studieförbundens

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Politiska utbildningar Västbo - Östbo

Politiska utbildningar Västbo - Östbo 1 2015 Politiska utbildningar Västbo - Östbo 2 Studiecirkel Minst 3 personer träffas 3 gånger under 9 studietimmar = studiecirkel Så enkelt är det!!!! För att ABF skall kunna registrera en studiecirkel

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

SV Gotland Verksamhetsplan 2015

SV Gotland Verksamhetsplan 2015 SV Gotland Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan SV Gotland Sida 2 av 12 Till grund för verksamhetsplanen 2015 finns följande:... 4 1. SVs långsiktiga prioriteringar... 5 Människor och främst unga i utsatta

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt. Kultur och Fritid Involverade förvaltningar för projektet samt kontaktpersoner:

Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt. Kultur och Fritid Involverade förvaltningar för projektet samt kontaktpersoner: Digital kopia skicka till folkhälsostrateg den xxxx-xx-xx Behandlad i välfärdsgruppen den xxxx-xx-xx Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt Vid frågor kontakta folkhälsostrateg, telefon 0413-626

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Studieförbunden i Bollebygd. Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014

Studieförbunden i Bollebygd. Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014 Studieförbunden i Bollebygd Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014 Inledning Denna, för studieförbunden, gemensamma verksamhetsbeskrivning syftar till att ge politiker och tjänstemän i Bollebygds

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. Samtidigt är folkhögskolan

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer