KONSTNÄRERNA I KULTURPOLITIKEN En utredning om konstnärer, kulturpolitik och arbetsmarknad. av Per Svenson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONSTNÄRERNA I KULTURPOLITIKEN En utredning om konstnärer, kulturpolitik och arbetsmarknad. av Per Svenson"

Transkript

1 KONSTNÄRERNA I KULTURPOLITIKEN En utredning om konstnärer, kulturpolitik och arbetsmarknad av Per Svenson

2 Ansvarig utgivare: Konstnärsnämnden Konstnärsnämnden Maria Skolgata Stockholm Tel Konstnärsnämnden

3 Innehållsförteckning 1 Uppdraget Inledning Konstnärerna i kulturpolitiken Bakgrund En ny kulturpolitik Förändrade villkor Tjugo års kulturpolitik Kulturpolitikens nya utmaningar Obalans på arbetsmarknaden Trygghetssystemen Sammanfattande slutsatser Publiken Bakgrund Fritidsförhållanden Att vidga deltagandet Det möjligas gräns ULF-rapporten Teatern tappar Sammanfattande slutsatser Den kulturpolitiska strukturen Staten Landstingen / regionerna Kommunerna Stöd till konstnärer Konstnärerna och arbetsmarknaden Vem är konstnär? Hur många konstnärer finns det? Arbetsmarknad Dans Bakgrund Institutioner Fria grupper och koreografer Koreografernas arbetsmarknad Kulturrådets handlingsprogram Dansalliansen

4 7.7 Utvecklingen inom danslivet Utbildning Arbetsmarknad Sammanfattande slutsatser Musik Bakgrund Statens stöd Orkestrarna Länsmusiken Fria musikgrupper Tonsättare och kompositörer Publiken Att försörja sig som musiker och sångare Arbetsmarknadsprognos Internationalisering Sammanfattande slutsatser Subventioner i flera led Fasta tjänster försvinner Fria grupper Se över stödet! Tonsättarna Teater Bakgrund Struktur och verksamhet Personal Länsteatrar Fria teatergrupper De fria gruppernas arbetsvillkor Teateralliansen Publiken Arbetsmarknad Musikteater Slutsatser Allmänt Vidareutbildning Institutionsteatrarna Fria grupper Litteratur Branschen Statens insatser Biblioteksersättningen Biblioteken

5 10.5 Författarnas ekonomi Dramatiker Slutsatser Film och nya media Filmproduktionen regionaliseras Den audiovisuella industrin Arbetsmarknad Sammanfattande slutsatser Bildkonst Bakgrund Struktur Offentligt stöd och ersättningar till bildkonsten Följerätt (Droit de suite) Utställningsersättningen Olika marknader En ny arbetsmarknad? AIRIS ARCIV SKiSS Stödsystem Ateljéstöd Arbetsmarknad Slutsatser Formområdet Arbetsmarknad Slutsatser Avslutande resonemang Tydliga mål som är flexibla Långsiktighet Strategiska handlingsprogram Det vidgade kulturbegreppet Konstnärsrollen Staten måste gå i spetsen Teknisk utveckling Internationaliseringen Mellanhändernas betydelse Residensverksamhet Offentlighet och marknad

6 4

7 1 Uppdraget Konstnärsnämnden fick i regleringsbreven 2006 och 2007 uppdraget från regeringen att göra en fördjupad analys av konstnärernas föränderliga arbetsmarknad. Analysen skulle särskilt redogöra för förändringar av villkoren på arbetsmarknaderna för de olika konstnärskategorierna, samt belysa vilka konsekvenser eventuella förändringar har på möjligheterna att ägna sig åt kvalificerat konstnärligt arbete. Resultatet skulle redovisas i en rapport. Per Svensson anställdes av Konstnärsnämnden för att genomföra uppdraget som överlämnades till regeringen december Inledning Låt oss utgå från att konst och kultur i olika former alltid funnits. När konsten tas i anspråk av samhället och blir föremål för dess omsorg kallar vi det kulturpolitik. Syfte och motiv kan skifta. Att t.ex. Gustav III använde teater, musik och bildkonst för att skänka glans åt kungamakten är väl känt. Vi kallar honom knappast kulturpolitiker av det skälet. Men det faktum att han genom att ta ut skatt på offentliga teateroch musikframträdanden kunde finansiera ett pensionssystem för de musiker som var anställda vid hovet kanske kvalificerar honom. Idag betraktar vi det som självklart att konsten som en fri och obunden kraft har en betydande samhällsroll. I det följande kan vi konstatera att även de moderna kulturpolitikerna i Gustav III:s efterföljd uttryckt denna kulturens betydelse för samhällets utveckling på olika sätt. Än var det för att utveckla människan till en mogen, modern och demokratisk samhällsmedborgare, än var det för att slå tillbaka en angloamerikansk masskultur. Under vissa perioder har det funnits en för- och emotkultur som vaccin mot diverse smittsamma samhällssjukdomar. På senare år har kulturens roll som motor i ett allmänt lokalt och regionalt utvecklingsarbete betonats särskilt. Synen på konstens samhällsuppdrag är som vi ser starkt tidsbunden. Var samhällets omsorg om konsten och konstnärerna mera generellt börjar och slutar har aldrig fastställts. Utredningen Konstnärerna och samhället SOU 1975:14 försökte 1975 definiera samhällets ansvar för konstnärer som gällande dem som fullföljt en konstnärlig utbildning eller var medlemmar i en facklig organisation inom kulturområdet eller dem som vid varje tidpunkt yrkesmässigt utövar konstnärlig verksamhet. Men utredningen underkände själv dessa kriterier och menade helt enkelt att utökade kulturpolitiska insatser skulle skapa behov av allt flera konstnärer. Konstnärerna var en del av kulturpolitiken. Någon särskild konstnärspolitik behövdes inte. Kulturens egenvärde betonas ofta. Kanske är det kulturens funktion som en fri och otyglad kraft på tvärsen mot alla invanda konventioner vi menar? Eller är det ett sätt att ta avstånd från alla försök att använda kultur i tvivelaktiga sammanhang? Ibland är det svårt att diskutera konstens roll i samhället utan att inta en försiktig, ja ibland rent undfallande attityd och i stället betona vikten av det avstånd konstnären måste skapa sig till den marknad eller det samhällsstöd han eller hon är beroende av. 5

8 Detta skapar problem när det gäller samhällets syn på konstnärspolitiken. Samtidigt som vi menar att den är en del av kulturpolitiken som i sin tur är en del av det offentliga samhället och därmed ska ha ett medborgarperspektiv ska den utgå från konstnärernas specifika situation. Är dessa båda synsätt förenliga? Genom åren har åtskilliga utredningar tagit upp konstnärernas arbetssituation. Ett antal områden återkommer envist: Relationen mellan tillgång och efterfrågan (utbildning och arbetsmarknad), samhällets trygghetssystem och stödfunktioner, konstnärernas speciella förutsättningar etc. Diskussionerna har ofta förts från arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter. Idag har vi en ganska god sjukdomsbild. Vi vet i stort sett vad som inte fungerar. Frågan är om dessa till stora delar olösta problem står i vägen för en mera konstruktiv diskussion kring system och strukturer och en mer övergripande kulturpolitisk analys? 70-talets kulturpolitiska ingenjörer hade kanske rätt: Det finns ingen bortre gräns för samhällets ansvar gentemot konstnärerna. Men det är inget arbetsmarknadspolitiskt problem utan ett kulturpolitiskt. Och finns inte lösningen i enbart kulturpolitiken kanske den finns i samverkan med andra delar av det offentliga samhället. Avsikten med den här rapporten är inte att återigen tala om det vi redan vet. Ambitionen är att föra tillbaka diskussionen om konstnärernas roll i samhället till kulturpolitiken. Därför sägs här inte särskilt mycket om trygghetssystem, skattefrågor eller pensioner. Utredningen Konstnärerna och trygghetssystemen SOU 2003:21 presenterade för några år sedan en uttömmande analys av dessa ämnen och drog slutsatser som i allt väsentligt fortfarande gäller. I stället förs resonemang kring kulturpolitikens strukturer, system och instrument utifrån ett konstnärsperspektiv. Är de tillräckligt slipade, effektiva, ändamålsenliga, moderna? Hur kan samhällets stöd bli bättre utifrån sådana parametrar som rättvisa, tydlighet, begriplighet, måluppfyllelse? Utgångspunkten är konstnärens roll i kulturpolitiken, men självklart finns här också andra aspekter. Var finns publiken? Har den offentliga kulturpolitiken hittills lyckats med sin främsta målsättning - att ge ökad spridning åt en mängd kulturutryck av hög kvalitet? Var finns konstnären i de resonemang kring ett vidgat kulturbegrepp och konstens roll som samhällsutvecklare? I denna rapport används begreppet konstnär synonymt med konstutövare inom litteratur, teater, dans och musik, bild och form samt film. 6

9 3 Konstnärerna i kulturpolitiken Sammanfattning När den moderna kulturpolitiken formades på 60- och 70-talen fanns en mycket idealistisk syn på såväl kulturens samhällsfunktion som konstnärernas roll i kulturpolitiken. Arbetstillfällen för kulturutövare skulle skapas genom att stärka och bygga ut kulturpolitiken. Kulturen skulle influera en mängd samhällsområden och konstnärer skulle få jobb inom t.ex. skolan, vården och vara en del av samhällsplaneringen. Någon särskild konstnärspolitik behövdes inte. Under de senaste decennierna har konstnärernas villkor blivit alltmer av en renodlad arbetsmarknadsfråga. Flera utredningar har konstaterat betydande brister i det generella välfärdssystemet vad gäller konstnärer. Det råder sedan länge en permanent obalans på arbetsmarknaden där antalet kulturutövare inom alla konstområden vida överstiger tillgången på arbetstillfällen. Merparten av kulturlivet är idag en frilansmarknad. 3.1 Bakgrund Även om vi kan spåra det vi idag kallar för kulturpolitik ganska långt tillbaka i tiden, var det egentligen först genom den stora parlamentariska kulturutredningen och betänkandet Ny kulturpolitik (SOU 1972:66) som den fick en någorlunda reell och nutida mening: En samlad struktur för samhällets insatser på kulturområdet. Med en sådan definition fanns bl.a. en vilja att jämställa kulturen med andra sektorer i samhällsbygget, för även om kulturpolitiken som begrepp fick sitt stora genomslag först en bit in på 70-talet, grundlades dess innehåll långt tidigare. Den socialdemokratiske ecklesiastikministern Arthur Engberg brukar nämnas som en av nyckelpersonerna i den tidiga kulturpolitiska idédebatten, men det finns givetvis många fler som bidragit till en spännande och intressant kulturpolitisk förhistoria från 1920-talet fram till 1974 då det grundläggande beslutet om en ny, nationell kulturpolitik fattades av en enig riksdag. Det har egentligen inte funnits några partipolitiska motsättningar när det gäller utformningen av den moderna kulturpolitiken. Att främst socialdemokraterna var tongivande under tiden fram till att den stora parlamentariska kulturutredningen tillsattes 1969 var knappast förvånande med tanke på att de satt i regeringsställning under så gott som hela denna period. Den socialdemokratiska politiken dominerade samhällsdebatten inom de flesta områden. Men det var kommunisterna som lade fram det allra första partipolitiska kulturprogrammet 1946 och även från t.ex. centerpartiet gjordes insatser under 50-talet. I slutet av 60-talet hade kulturpolitiken hamnat på dagordningen hos samtliga riksdagspartier som också bildade särskilda kulturutskott. 1 Tre av riksdagspartierna centern, folkpartiet och kommunisterna motionerade om tillsättandet av en bred parlamentarisk kulturutredning. Konstnärernas villkor och ekonomiska förhållanden hade spelat en viktig roll i den debatt som föregick kulturutredning och riksdagsbeslut. Flera insatser hade gjorts, bl.a. under Arthur Engbergs tid, för att förbättra konstnärernas situation. 1-procentregeln om konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader var en viktig sådan, även om den aldrig kom att 1 Idéhistorikern Per Sundgren har i sin avhandling Kulturen och arbetarrörelsen kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander (2007) belyst det faktum att arbetarrörelsen inte bara accepterat utan aktivt främjat ett etablerat borgerligt kultur- och bildningsideal. Konflikten inom kulturpolitiken har inte gått mellan borgerlighet och arbetarrörelse, utan mellan högt och lågt, elit och massa. 7

10 genomföras fullt ut. Men det som drev Engberg och andra inom socialdemokratin på kulturens område var ett allmänt bildningssträvande. Konsten var ett led i ett brett och folkligt bildningsarbete som skulle få stor betydelse för både individ och samhälle. På detta sätt skulle också konstnärernas villkor gradvis förbättras. Vid den här tiden fanns inget som man skulle kunna kalla konstnärspolitik. Det viktigaste var en generellt sett ökad aktivitet på kulturområdet. Genom att använda sig av konstnärligt kunnande i hela samhällsarbetet, alltså inte enbart inom det vi traditionellt kallar för kultur, skulle konstnärerna kunna få fler arbetsuppgifter och en betydligt förbättrad ekonomi. Ändå skulle man kunna säga att det var frågan om konstnärernas ekonomiska situation som kom att prägla mycket av den kulturpolitiska debatten under 60-talet. När dåvarande ecklesiastikministern Ragnar Edenman i ett ofta citerat tal i Eskilstuna i maj 1959 på allvar skruvade upp volymen i den socialdemokratiska retoriken, använde han just konstnärerna som utgångspunkt. Från den smått idealistiska kultursyn som präglade kollegan Engbergs vision 20 år tidigare, hade samhällsutvecklingen tvingat fram ett grövre artilleri. Nu skulle kulturen nyttjas i en mera ideologiskt präglad krigföring mot framför allt amerikansk masskultur: Vi måste ge oss i kast med uppgiften att bereda konstens skapare och utövare bättre villkor inte i dirigerande syfte, men i hjälpande och stödjande avsikter. --- konstnärernas skapelser kan inte och får inte betraktas som enbart marknadsprodukter, för vilka en tillfällig ström av efterfrågan sätter in eller uteblir. --- Detta tillstånd leder till en uppenbar misshushållning med begåvningar och talanger. Får detta tillstånd fortsätta, löper vi den allvarliga risken att se de i eminent mening kulturbärande och kulturskapande människorna mista sitt fotfäste i samhället. 2 I ett flertal debattartiklar i den tidens tongivande press talades om stödet till kulturarbetarna som en angelägenhet av första graden och det riktades kritik mot socialdemokraterna för den bristfälliga hanteringen av konstnärsproletariatet. Konstnärerna själva eldade på debatten och presenterade bl.a. genom sin egen organisation KLYS 3 ett program med förslag till åtgärder från samhällets sida för att skapa ett rikt kulturliv. Kulturavsnittet i det socialdemokratiska partiprogrammet 1960 kom i hög grad att präglas av denna debatt och i budgetpropositionen samma år sattes åtgärder för att förbättra villkoren för de konstnärliga yrkesutövarna som främsta prioritet. I den kulturpolitiska propositionen året därpå (1961:56) föreslog den socialdemokratiska regeringen åtgärder i tre steg för att stärka kulturlivet. Man tog sikte på såväl den konstnärliga utbildningen som direkta stöd till utövarna. Det viktigaste var dock fortfarande insatserna för att öka den offentliga konsumtionen av konstnärlig produktion och därmed generera en större avsättning för konstnärernas produkter och tjänster. Under 60-talet genomfördes trots allt flera reformer som förbättrade möjligheterna till stipendier och ersättningar till kulturutövare. Samtidigt stärktes konstnärernas egna organisationer när det gällde att påverka utformningen av dessa stödsystem. Konstnärerna fick också ett allt större inflytande när det gällde enskilda beslut hos stipendiemyndigheterna. 2 Tal av Ragnar Edenman vid invigningen av en konstmässa i Eskilstuna den 22 maj Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd ett samarbetsorgan för 18 svenska konstnärsorganisationer med bl.a. enskilda upphovsmän och utövande konstnärer som medlemmar. KLYS organiserar även journalister inom tidningar och media, arkitekter, fotografer och regissörer. Bildades

11 Men det fanns grupper av konstnärer som ändå var missnöjda med statens insatser. Författarna krävde höjd biblioteksersättning och bildkonstnärerna ökade stipendiemedel. När budgeten för 1969 inte innehöll några förslag på höjda biblioteksersättningar, reagerade författarna genom den mycket omtalade biblioteksaktionen. Man lånade helt enkelt hela det bestånd av svensk skönlitteratur som fanns vid stadsbiblioteken i Stockholm, Göteborg och Malmö under ett dygn. Reaktionen lät inte vänta på sig. Överläggningar inleddes mellan regeringen och KLYS och i budgeten för 1970 hade biblioteksersättningen fördubblats. Bildkonstnärerna fick dessutom sina stipendiemedel tredubblade. Ifråga om samlade ökningar inom en sektor, skriver kulturutredningen i betänkandet Ny kulturpolitik, är det höjda stödet till kulturarbetarna 1970 unikt, särskilt eftersom det inte var fråga om annat än en provisorisk förstärkning. I stort sett får det anses vara ett resultat av ett effektivt fackligt arbete som övertygat politiker inom alla partier om behovet av kraftfulla insatser En ny kulturpolitik Men allt detta var egentligen bara förpostfäktningar inför det som skulle komma. Regeringen hade 1969 tillsatt en bred parlamentarisk utredning, befolkad med en rad av den tidens mest tongivande kulturprofiler, för att med tanke på framtiden forma en genomgripande statlig kulturpolitik. I direktiven till utredningen konstaterades bland annat att det saknades mål, metoder och medel för samhällets kulturpolitiska insatser. Inte minst behövdes en ny organisationsstruktur för att kunna uppfylla kulturpolitikens nya och vidare syften. Den blivande strukturen skulle inte bara innefatta institutioner och instrument på den statliga nivån, utan även landsting och kommuner hade ett ansvar att förverkliga den nya politiken: Det räcker inte att staten isolerat bestämmer målen för den statliga kulturpolitiken. Varje kommun och landsting måste också bestämma mål för de egna insatserna. 5 Att det i hög grad blev just så var kanske den viktigaste anledningen till att den statliga kulturpolitiken i allt väsentligt kom att bli bokstavligt talat nationell 6. Trots att huvudbudskapet från utredningen var att konstnärerna och insatserna för dessa var en del av den generella kulturpolitiken, ingick i utredningens uppdrag att utforma särskilda förslag till förbättringar för kulturutövarna. Detta kan tolkas så, att regeringen ansett denna fråga ha särskild vikt. 7 De generella stöd till institutioner och till kulturlivet i övrigt som utredningen presenterade skulle trodde man ha en stor indirekt betydelse för konstnärernas levnadsvillkor, men de var inte tillräckliga. Ett av de mest debatterade och ifrågasatta kulturpolitiska målen från 1974 var kulturpolitikens uppgift att bekämpa kommersialismens negativa verkningar. Möjligen var själva formuleringen orsak till en del missuppfattningar och när sedan tongivande krafter inom kulturlivet lade beslag på tolkningsföreträdet, ledde det till att utredningens verkliga avsikter på det här området kom i skymundan. För vad Ragnar Edenman avsåg med den kulturpolitiska mobiliseringen i sitt Eskilstuna-tal var inget annat än att samhället måste stå berett med insatser när marknaden inte klarade av att sörja för ett brett och mångsidigt kulturliv. Lönsamhet fick inte vara avgörande för hur 4 SOU 1972:66, s Ibid. s När det gäller konstnärerna konstnärspolitiken är den dock i allt väsentligt statlig. 7 SOU 1972:66, s

12 kulturutbudet skulle se ut och vilka människor som tog del av det. Det var den avsikten utredningen hade med sitt mål om kommersialismen: Samhället måste erbjuda alternativ till marknaden. Detta gällde även konstnärernas funktion. I utredningen Konstnärerna och samhället (SOU 1975:14) skissades en framtid där kulturpolitiska insatser av olika slag skulle fylla de luckor i samhällsmaskineriet som marknaden inte förmådde täcka. Konstnärerna skulle på så sätt få möjlighet att arbeta i skolor, vård och omsorg, med miljöarbete och mycken annan offentlig verksamhet. Dessutom skulle ett stort utrymme ges för experimentell verksamhet och konstnärlig utveckling. Konstutövare måste få stöd och hjälp för att ta sig igenom perioder av låga inkomster. Konstnärlig exklusivitet skulle inte behöva blockera möjligheterna till arbete och försörjning. Utredningen förutspådde en fortsatt starkt förändrad marknad för konstnärerna med större konkurrens, större utslagning på en sannolikt vidgad och mer internationaliserad marknad. Samtidigt skulle nya tekniska landvinningar göra det på många sätt både enklare och billigare för konstnärerna att sprida sina produkter. Trots att en rad förslag för att förbättra ersättningssystemen presenterades, var det viktigaste fortfarande att de generella kulturpolitiska insatserna skulle vara grunden till alla förbättringar för konstnärerna. Även om en del insatser skulle behöva utformas med hänsyn till särskilda behov inom olika konstområden, var det viktigt att betrakta konstnärerna som en samlad resurs i samhället. Den ökade ersättningen skulle kanaliseras i form av högre ersättningsnivåer och flera ersättningsformer inte i form av direkt stöd i egentlig mening. Sådant skulle man ta till när alla andra utvägar hade prövats: Vi anser att direkta stödformer bör användas först när det omedelbara utnyttjandet av konstnärernas insatser och ersättningar härför inte ger skälig ekonomisk trygghet åt konstnärskategorier eller enskilda konstnärer Förändrade villkor I direktiven för nästa stora utredning på konstnärsområdet (1990), lades tyngdpunkten på att kartlägga hur arbetsvillkoren för konstnärliga yrkesutövare hade förändrats under de senaste 20 åren med hänsyn bl.a. till den tekniska utvecklingen, kulturvanor, upphovsrätt och anställningsvillkor. Bakgrunden var bland annat att regeringen gjort en större satsning inom kulturområdet i budgeten för 1988: Risken för stagnation lurar inom all kulturell verksamhet, den institutionella såväl som den som bedrivs i friare former. Att stimulera förnyelsen är en av de viktigaste kulturpolitiska uppgifterna, sade dåvarande kulturministern Bengt Göransson. I budgeten föreslogs förstärkta insatser för tonsättare och konstnärer inom dansen två områden som bedömdes ha särskilt stora problem fortsatte reformambitionerna. Tre områden prioriterades särskilt: Kretsen av människor som nåddes av kulturen i olika former skulle vidgas, det regionala kulturlivet skulle stärkas och konstnärerna skulle garanteras goda arbets- och inkomstmöjligheter. Aktiviteten på det kulturpolitiska området var nu stor, inte bara i Sverige utan även internationellt. FN hade proklamerat ett särskilt kulturårtionde, där man särskilt betonade vikten av att den kulturella dimensionen måste finnas med i all utveckling. Europarådet hade inlett sina s.k. länderöversyner, där man studerade och betygsatte ett antal länders nationella kulturpolitik. 8 SOU 1975:14, s

13 En av de första gjordes i Sverige. Här hemma pågick utredningar på teaterområdet och bland symfoniorkestrarna samt den mera övergripande Kultur-i-hela-landet. Allt detta låg till grund för ytterligare satsningar. Utredningen Konstnärens villkor (SOU 1990:39) behandlade också den konstnärliga utbildningen och kunde konstatera att konstnärsyrket, tillsammans med reseledare och journalist fanns bland de absolut mest populära yrkena om ungdomar fick välja fritt. Detta, menade utredaren Carl Tham, innebar en fortsatt hög efterfrågan på olika former av konstnärlig utbildning. Samtidigt kunde man konstatera att rekryteringen till konstnärsyrkena i hög grad ägde rum utanför det reguljära högskolesystemet. Endast ca 15% av de verksamma konstnärerna hade vid denna tid genomgått en högre konstnärlig utbildning. Kulturen som bidragande faktor i lokaliseringssammanhang hade börjat uppmärksammas, främst genom den s.k. Kreisky-rapporten om sysselsättningen i Europa kom Lisbeth Lindeborgs numera smått berömda rapport om Kultur som lokaliseringsfaktor med utgångspunkt i tyska förhållanden. Någonstans här inleddes den debatt om förändrade styrformer och ansvarsnivåer inom det offentliga samhället som även när det gällde kulturens roll skulle bli mycket intensiv mot slutet av 90-talet ( kulturpåsar ) och som nyligen fick ny fart genom Ansvarskommitténs slutbetänkande 9. En viktig pusselbit när det gällde insatserna på kulturområdet var den rapport som tidigare statsekreteraren i kultur- och utbildningsdepartementet Gunnar Svensson gjorde på regeringens uppdrag, Kultur i hela landet 10, där han föreslog olika åtgärder för att med kulturens hjälp öka bygdens attraktionskraft, stärka sociala nätverk och erbjuda nya arbetstillfällen. En annan var det förslag regeringen lanserade i propositionen Regionalpolitik inför 90-talet: att länsstyrelserna skulle ges möjligheter att bidra till finansiering av olika kulturinsatser. Via regionförsök och kulturpåsar skulle den här processen leda fram till dagens diskussion om förändrad samhällsstruktur och en delvis ny roll för den nationella kulturpolitiken. 11 Även om Konstnärens villkor när det gällde huvudprinciperna om konstnärernas roll i samhället i stort anslöt till de slutsatser föregångaren Konstnärerna och samhället formulerat femton år tidigare, gjorde man ett antal viktiga markeringar. Polariseringen mellan god konst och populärkultur var inte lika tydlig längre. Dessa fält överlappade varandra, men kulturpolitiken hade fortfarande en viktig uppgift att förhindra att den seriösa kulturen slukas av populärkulturen eller går under på den hårda marknaden. Samtidigt kunde den principen inte drivas hur långt som helst. Det måste ske någon form av kvalitetsbedömning och det måste finnas ett publikt gensvar i förhållande till det som samhället skulle stödja ekonomiskt. Dessa insatser måste brytas mot andra perspektiv och vägas mot andra angelägna insatser på kulturområdet. Inom ramen för tre huvudlinjer formulerade utredningen sina förslag: Ökad efterfrågan på konstnärernas arbete skulle stimuleras, kvalitetskraven var viktiga och det internationella perspektivet inom konsten måste stärkas. De kulturpolitiska insatserna skulle sedan kompletteras med direkta stöd och insatser till konstnärerna. Värt att notera är att i förslaget 9 Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Slutbetänkande av Ansvarskommittén 2007, SOU 2007: Kultur i hela landet, Ds 1989: Se bl.a. SOU 2000:85 Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning, rapporter från den parlamentariska regionkommittén (PARK) samt SOU 2007:10 Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, slutbetänkande från Ansvarskommittén. 11

14 om ökade resurser för yrkesträning inom framför allt teaterområdet ryms det som så småningom skulle bli Teateralliansen och som senare kom att få efterföljare inom både dans och musik. Ungefär samtidigt som utredningen presenterades, offentliggjordes en internationell utvärdering av den svenska kulturpolitiken, utförd av en grupp experter knutna till Europarådet. Sverige var först i en rad s.k. culture policy evaluations och i expertgruppens rapport uttrycktes bl.a. en viss förvåning över att de svenska kulturmyndigheterna och den svenska regeringen inte verkade vara intresserade av att utvärdera de kulturpolitiska insatserna. En mer omfattande dialog med konstnärer och institutionsföreträdare rekommenderades: Konstnärer har större behov av en dialog med sina finansiärer och sin publik än av en check in blanco 12. Experterna ansåg också att nivån på de ersättningar som fanns inom konstnärsområdet internationellt sett var så höga, att det inte verkade rimligt att höja dem ytterligare utan påtagliga bevis för att investeringarna varit välgrundade. Man föreslog bl.a. mer stimulans till hela konstmarknaden och att inkomststödet skulle koncentreras på program som byggde på konkurrens, t.ex. lanseringsstipendier för unga konstnärer, tävlingar och auktioner på ny konst. 3.4 Tjugo års kulturpolitik Inför nästa stora kulturpolitiska utredning gjordes en omfattande utvärdering av de senaste 20 årens kulturpolitiska insatser 13. Det fanns en allmän uppfattning att inriktning som det kulturpolitiska beslutet 1974 innebar i det stora hela hade varit en framgång, bl.a. när det gällde det övergripande målet om att öka tillgängligheten till kultur för flera människor. De principiella målen för konstnärspolitiken från 1975 om fler arbetstillfällen, ökade ersättningsnivåer och ökade insatser för att stimulera konstnärlig verksamhet gällde fortfarande. Begreppet konstnärspolitik, som egentligen inte förekommit tidigare, förklarades innefatta insatser på tre nivåer; kulturpolitiska insatser som syftar till att människor ska kunna bli delaktiga i konstnärliga upplevelser, konstpolitiska insatser som görs för att respektive konstart ska utvecklas och slutligen mer specifika konstnärspolitiska insatser som direkt tar sikte på att förbättra villkoren för enskilda konstnärer och grupper av konstnärer. Konstnärernas förhållanden påverkas också av andra åtgärder än de kulturpolitiska. Liksom för andra medborgare har socialpolitiska, arbetsmarknadspolitiska och skattepolitiska åtgärder stor betydelse. Konstnärspolitikens grundtanke har varit att man i möjligaste mån anpassar dessa till de speciella förhållandena inom kulturområdet innan man väljer att söka lösa problemen inom kulturpolitikens ram. Kombinationen och summan av insatser och åtgärder på de tre kulturopolitiska nivåernas samt insatser på vissa andra samhällssektorer utgör den samlade konstnärspolitiken. 14 När det gällde de samlade effekterna av konstnärspolitiken konstaterade utvärderingen bl.a. att antalet konstnärer ökat kraftigt under perioden , att AMS hade intagit en generös och innovativ hållning till kulturlivet och uppmuntrat många olika initiativ för att främja efterfrågan på kultur och konstnärer också utanför de reguljära konstmarknaderna samt att ersättningssystemen utvecklats. 12 Statlig kulturpolitik i Sverige Rapport från en europeisk expertgrupp. Kulturpolitik i Europa 2:2, 1990 (Statens kulturråd) års kulturpolitik En rapport från Kulturutredningen, SOU 1995: Ibid. Se även Kulturpolitikens inriktning SOU 1995:84, s

15 Man konstaterade också att antalet konstnärer i det närmaste hade fördubblats mellan 1975 och 1990, särskilt stor var ökningen inom bildkonsten. Andelen kvinnor inom konsten hade ökat markant (+ 87 procent) och dominerade inom t.ex. scenkonst och bland formgivare. Inom andra områden (författare, musiker) var dock andelen kvinnor fortfarande låg. Bland de arbetssökande konstnärer varje månad 1992/93 dominerade utövarna inom bild- och formområdet stort (53 procent). 3.5 Kulturpolitikens nya utmaningar Själva utredningen tillsattes i februari 1993 av kulturminister Birgit Friggebo (fp). Förutom utvärderingen skulle man göra en bedömning av vilka utmaningar kulturpolitiken stod inför. I direktiven framgår att man också skulle lämna förslag till åtgärder som syftade till att främja kulturlivet och en positiv utveckling av kulturen. Efter regeringsskiftet 1994 utfärdade den nya kulturministern Margot Wallström tilläggsdirektiv 15. I betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) behandlades konstnärspolitiken relativt utförligt. Man konstaterade bl.a. att strukturförändringarna på kulturarbetsmarknaden var kännbara. Andelen fasta anställningar hos kulturinstitutionerna hade minskat och ersatts med frilansengagemang, ofta med kort varaktighet. Konsekvenserna av detta, menade utredningen, var bl.a. att konstnärerna fick ägna betydligt mer tid än förut åt att marknadsföra sig själva. Dessutom ledde detta till att allt fler konstutövare gick in och ut ur olika anställningsformer: fast, frilans, egen företagare. Detta ökade kraven på eget administrativt arbete och blottade dessutom stora luckor i arbetsmarknadspolitikens stödsystem under perioder med arbetsbrist. På den positiva sidan kunde ett ökat intresse för kultur som utvecklingsfaktor noteras. Detta kunde enligt AMS leda till nya former för samverkan mellan kulturskapare och näringsliv. Dessutom kunde man hoppas på en fortsatt positiv utveckling inom upplevelseindustrin och inom medie- och teknikområdet. Något behövde göras för att bryta de senaste årens (början av 90-talet) negativa trend vad gällde de traditionella jobben på den institutionella marknaden. De hade blivit färre. Mindre kommunalt och statligt byggande hade lett till färre utsmyckningsuppdrag, i kommunerna hade intresset för skolteater och skolkonserter minskat på grund av försämrad ekonomi och inte minst genom organisationsförändringar och decentralisering. Dessutom fanns en säkert oönskad kulturpolitisk effekt av en ökande grad av subventionerat utbud från kulturinstitutionerna sedan slutet av 80-talet. Detta tvingade fria konstnärer och fria grupper till antingen underprissättning eller att de gick miste om engagemang 16. I 15 I dessa tilläggsdirektiv gavs bl.a. i uppdrag åt utredningen att granska om den nuvarande formen av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner var ändamålsenligt utformad: Det är rimligt att pröva om statens direkta ekonomiska engagemang i de regionala kulturinstitutionerna på sikt kan avvecklas. Kommittén skall redovisa hur detta kan ske. Kulturpolitiken bygger bl.a. på att staten har ett ansvar för sådan kulturell verksamhet som är av särskilt nationellt intresse. I anslutning härtill skall kommittén föreslå åtgärder som kan säkerställa genomförandet av en nationell kulturpolitik på såväl regional som lokal nivå. Bland annat skall anges hur och av vem en regelbunden redovisning av kulturutvecklingen på de olika nivåerna kan åstadkommas. Regeringen var således beredd att pröva en ny och annorlunda form av statlig finansiering till de regionala institutionerna. 16 Detta faktum har egentligen aldrig analyserats. I samband med att regionmusiken (dagens länsmusik) tillkom 1971, utökades det subventionerade utbudet på musiksidan dramatiskt över hela landet. 600 statligt heltidsanställda f.d. militärmusiker kunde nu erbjuda bl.a. skolor och föreningsliv program till en betydligt lägre 13

16 betänkandet såg man tre möjligheter att bryta utvecklingen: att stat och kommun skulle uppgradera kulturen och att den därmed skulle ges större utrymme i bl.a. skolan och i olika utvecklingssammanhang, att konstnärerna skulle komma att efterfrågas inom ett större yrkesområde, t.ex. inom forskning och samhällsplanering samt att företagen skulle ta kulturen i sin tjänst för att få ett rikare företags- och arbetsklimat. Det är, konstaterade utredningen, på den privata marknaden som nyckeln till ökade arbets- och inkomstmöjligheter ligger. Mycket av det som sades om konstnärernas arbetsvillkor i betänkandet Kulturpolitikens inriktning hade nog sagts i liknande sammanhang tidigare. Skillnaden låg mera i sättet det sades. Den idealiserade synen på kultur och kulturpolitik som, mer eller mindre uttalad, hade präglat resonemangen om konstnärernas villkor i tidigare utredningar, var ersatt av en ganska nykter syn på de villkor och förutsättningar som styr utvecklingen. I stället för att som tidigare envist påstå att konstnärerna var en del av den nationella kulturpolitiken och per automatik skulle ges bättre villkor i takt med att denna byggdes ut, konstaterades nu att arbetsmarknadsintressen och kulturpolitik ibland kunde sammanfalla på ett övergripande plan men för det mesta var helt skilda saker. Prioriteringarna blir sällan desamma ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv som ur ett kulturpolitiskt: Om man med regelbundet återkommande arbetsmarknadsinsatser, vilket har förekommit, hjälper konstnärer som inte möter någon naturlig efterfrågan att hålla sig kvar i yrket, gör man i de flesta fall både personen och konsten en otjänst. 17 För att något försöka dämpa den permanenta obalansen på kulturarbetsmarknaden förslog utredningen att större insatser skulle göras för att förbättra och utöka informationen om försörjningsmöjligheterna vid framför allt de konstnärliga högskolorna. Dessa skulle också få ett utökat ansvar för fort- och vidareutbildningar inom respektive konstområde. Utredningen definierade ett antal grundproblem vad gäller den konstnärliga arbetsmarknaden där det stora utbudet av arbetskraft i kombination med bristen på mottaglighet för arbetsmarknadens signaler tillsammans med bristande samspel mellan kultur- och arbetsmarknadspolitik var de allvarligaste: Staten har flera skäl att engagera sig i den bristande balansen på kulturarbetsmarknaden. Den ger inte bästa möjliga kulturpolitiska utdelning på statliga pengar. Den medverkar till hög frustration på många plan. Dåliga inkomster leder till större förväntningar på bidrag från stat, landsting och kommuner än vad som är möjligt att leva upp till. En stor och permanent arbetslöshet, undersysselsättning och otillräcklig försörjning inom konstnärskåren försätter slutligen arbetsmarknadspolitiken i en svårbemästrad situation. 18 Det är ytterst angeläget att alla de arbetsmarknadspolitiska insatser som görs på kulturområdet ska utgå från de prioriteringar och värderingar som styrs av kulturpolitiken. För att i någon mån nå detta mål, föreslog utredningen att vissa arbetsmarknadspolitiska medel som motsvarar permanenta och strukturellt avgränsbara insatser skulle föras över till utbildningsoch kulturområdena. Detta skulle bl.a. ge de konstnärliga högskolorna resurser för en utökad kostnad än frilansartister och fria grupper. En av de få personer som uppmärksammade detta var pianisten och orkesterledaren Gugge Hedrenius som i flera debattinlägg pekade på den snedvridna konkurrensen som var särskilt tydlig inom storbandsjazzen. Flera statligt subventionerade storband av god kvalitet konkurrerade plötsligt om jobben med de frilansorkestrar som redan kämpade hårt inom denna kostnadskrävande sektor. 17 SOU 1995:84, s Ibid. s

17 fort- och vidareutbildning på det konstnärliga området och centrumbildningarna utökad aktivitet på det arbetsskapande området. Dessutom skulle både institutioner och fria grupper härigenom kunna få utökat stöd för att skapa nya arbetstillfällen utifrån kulturpolitiska prioriteringar. Dessutom skulle samarbetet mellan AMS, Kulturrådet och Konstnärsnämnden stärkas för att man tillsammans på ett bättre sätt än tidigare skulle kunna arbeta flexibelt och effektivt och samtidigt otraditionellt med både omedelbara och långsiktiga efterfrågestimulerande insatser. I regeringens proposition Kulturpolitik (1996/97:3) föreslogs en rad förstärkningar inom konstnärspolitiken, bl.a. individuell visningsersättning och ökad utställningsersättning på bildkonstområdet samt förstärkningar av de selektiva bidragen till konstnärerna generellt. Vidare föreslogs en rad olika utredningar inom området Obalans på arbetsmarknaden I och med betänkandet Kulturpolitikens inriktning skulle man kunna påstå att konstnärspolitiken som begrepp på allvar fått sitt genombrott. Nu räckte det inte med att hänvisa till den mer än 20 år gamla nationella kulturpolitiken när det gällde att sörja för konstnärernas arbetsvillkor det måste till andra åtgärder. Det arbetsmarknadspolitiska perspektivet fick allt större utrymme i kommande utredningar. Anledningen till att det var så hade åtminstone en enkel förklaring: Intresset för konst och kultur bland vanligt folk ökade knappast alls medan antalet utövande konstnärer blev allt större. I en omfattande undersökning av konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden, som överlämnades till regeringen i december 1997, kunde bl.a. utläsas att endast ca 1/5 av konstnärernas inkomster kom från konstnärligt arbete. Den obalans mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden som funnits under en längre tid hade ytterligare förstärkts under hela 90-talet. 20 Just detta var huvudnumret i betänkandet Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183) där utredaren Anders Forsman presenterade en rad förslag som bl.a. berörde arbetsmarknadspolitiska insatser på kulturområdet. Det centrala problemet, menade utredaren, var att arbetsmarknad och kulturpolitik definierade konstnärernas arbetsmarknad olika och att de arbetsmarknadspolitiska målen dominerade över de kulturpolitiska. Kulturpolitiken måste återta initiativet, annars skulle situationen bli än mera ohållbar. Lösningen skulle bl.a. vara att ge Af Kultur en särställning och att begränsa mottagargruppen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder på kulturområdet, menade utredningen. De förhållandevis stora belopp som genom arbetsmarknadspolitiken kanaliserades till kulturområdet bidrog till överetableringen av konstnärer och förstörde marknaden för de konstnärer som var etablerade. Det var ett betydande resursslöseri samtidigt som det bidrog till att permanenta de problem som under lång tid funnits på arbetsmarknaden. Förslagen underbyggdes bl.a. med hjälp av statistik från AMS. Av de ca konstnärer som fanns i olika arbetsmarknadsåtgärder åren var ca hälften tillbaka i arbetslöshet efter sex månader och en så stor andel som 80 procent efter fem år. Min slutsats blir att många av 19 Kulturpolitik. Regeringens proposition 1996/97:3, Konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden, SOU 1997:

18 dessa konstnärer finns utanför kretsen av de etablerade konstnärerna trots att de är inskrivna vid Af Kultur, framhöll Anders Forsman. Regeringens slutsats blev att statens insatser för konstnärerna skulle förstärkas. Framför allt skulle detta ske genom att stimulera konstnärernas marknad så att en ökad efterfrågan skulle uppstå. Därför föreslog regeringen en rad höjda anslag till bl.a. fria musikgrupper, arrangerande musikföreningar, regionala institutioner och att ett nytt stöd till vissa utställare på bildkonstområdet skulle införas från och med Men det kanske mest betydelsefulla var det nya statliga bidrag till en tredje anställningsform inom teatern som skulle införas på försök under ett och ett halvt år. Grunden till Teateralliansen var lagd. 3.7 Trygghetssystemen Det arbetsmarknadspolitiska spåret fortsatte i Konstnärerna och trygghetssystemen (SOU 2003:21), där man bl.a. föreslog en mera samlad hantering av konstnärernas olika ärenden som rör t.ex. försäkrings- och skattefrågor, pensioner och olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Orsaken till många av problemen, sade man bl.a., var den brist på samsyn som råder mellan de olika systemen, där tillräcklig hänsyn inte tas till konstnärskapets särskilda villkor. Ofta uppstår därför problem med tillämpningen av lagar och förordningar. Som ett resultat av utredningen gavs Konstnärsnämnden ett utvidgat uppdrag att bevaka konstnärernas ställning i skattesystemet och i de sociala trygghetssystemen. Utredningen bejakade alliansmodellen, som innebär en lösning av många av de problem som frilansande konstnärer möter i de allmänna trygghetssystemen. Samtidigt påpekades vikten av att informationen och kunskapen om dessa inom konstnärernas egna organisationer måste förbättras. 3.8 Sammanfattande slutsatser Det fanns under en lång period både före och efter riksdagsbeslutet 1974 en idealistisk syn från statsmakternas sida både på kulturpolitiken generellt och på konstnärernas roll i densamma. I stort sett skulle konstnärernas försörjningsproblem lösas genom att medborgarnas intresse för kultur ökade och därmed påkallade ytterligare kulturpolitiska reformer. Någon särskild konstnärspolitik ansågs inte nödvändig. Kulturpolitikens syfte har aldrig varit att bygga upp en kommersiell marknad för konstnärer så att de kan få avsättning för sina verk. Tyngdpunkten har i stället legat på att skapa en stödordning som direkt eller indirekt riktas till konstnärerna. Exempel på sådana system är biblioteksersättningen (1954) och medel för konstnärlig utsmyckning av statens byggnader (1937). I huvudsak har dock de statliga stödsystemen på senare år byggts ut inom ramen för Konstnärsnämndens och Kulturrådets verksamhet. Flera utredningar har konstaterat att arbetsmarknaden för konstnärer är en arbetsmarknad i obalans: tillgången på arbetskraft har under lång tid varit större än efterfrågan, bl.a. beroende på att de konstnärliga utbildningsmöjligheterna på alla nivåer blivit betydligt fler. Konstnärspolitiken blev så småningom mer arbetsmarknadspolitik än kulturpolitik. De allmänna trygghetssystemen tog inte tillräcklig hänsyn till de speciella förutsättningar som finns inom konstområdet samtidigt fanns en stor motvilja mot särlösningar för en enda yrkesgrupp. Genom den s.k tredje anställningsformen har man dock inom scenkonstområdet 16

19 försökt lösa problemet genom att arbetsmarknadens parter gemensamt bildat en Teaterallians och en Dansallians. Det innebär att skådespelare respektive dansare anställs av alliansen under de perioder de inte har engagemang på annat håll. Under hösten 2007 fick Kulturrådet i uppdrag att utreda förutsättningar för en liknande allians på musikområdet. Alla de tre stora konstnärsutredningarna har som en bärande tanke att konstnärerna gagnas av en förstärkning av indirekta stöd, det vill säga man skapar en marknad genom stora subventioneringar som träffar arrangörer, grupper etc. i form av turnébidrag, arrangörsstöd, utvecklingsbidrag mm. Detta skulle uppfylla två av de mera grundläggande förväntningarna på den nationella kulturpolitiken: Kulturen sprids till allt fler människor och därmed får allt flera kulturutövare uppdrag. 17

20 4 Publiken Sammanfattning Att konsten möter en publik är en förutsättning för dess samhällsfunktion och därmed en grundbult i den nationella kulturpolitiken. Generellt sett kan konstateras att invånarna i Sverige är mycket kulturaktiva i ett internationellt perspektiv. Samtidigt är det svårt att göra tillförlitliga mätningar och värderingar av befolkningens kulturvanor över längre tidsperioder. Utvecklingen av den nationella kulturpolitiken, med dess positiva effekter på kultur- och konstverksamhet i kommuner och landsting under framför allt 70- och 80-talen, gjorde att förutsättningarna för fler människor att ta del av olika verksamheter förbättrades. På senare år har vi inte sett några större förändringar vad gäller deltagandet i kulturlivet. Däremot ser vi att nya kulturmönster håller på att utvecklas hos i första hand ungdomar. Det är så gott som omöjligt att utifrån befolkningens kulturvanor dra några bestämda slutsatser vad gäller arbetsmarknaden på kulturområdet. 4.1 Bakgrund En av de bärande tankarna i kulturpolitiken är att konst i någon mening alltid ska kommunicera med det omgivande samhället. Ofta sker det i mötet med en publik på en teater, i ett konserthus eller en konsthall men också i vardagen i form av bilder, ljud och rörelser. Publiken är därmed en förutsättning för att konstnärerna ska fungera i ett kulturpolitiskt sammanhang. Det är svårt att enbart med hjälp av resultat av publikundersökningar få en enhetlig och tillförlitlig bild av hur intresset för konst och kultur har utvecklats bland människor i Sverige under modern tid. Det är därmed också svårt att utifrån den synvinkeln få svar på frågan om den nationella kulturpolitiken under senaste drygt trettio åren varit framgångsrik. Oberoende övergripande publikundersökningar har utförts av bl.a. Sveriges Radio (SR/PUB) och Kulturrådet (med hjälp av SCB), men de har varit sporadiska och resultaten har varit svåra att jämföra. Detta gör det vanskligt att avläsa kulturintresset hos befolkningen över lång tid. Den mest heltäckande undersökningen är den s.k. ULF-rapporten (Undersökning av levnadsförhållanden), som kom 2001 och som åtminstone till viss del speglade kulturvanornas utveckling under en 25-årsperiod. Men inte heller den ger hela svaret. Den senaste större undersökningen utfördes av SOM-institutet vid Göteborgs universitet och publicerades Fritidsförhållanden 1971 Men vi kan ändå skapa oss en rätt god föreställning av hur människor har använt sin fritid genom att göra nedslag i olika tidsåldrar. I Låginkomstutredningens rapport om den vuxna befolkningens fritidsförhållanden från 1971 som av naturliga skäl fick stort utrymme i den parlamentariska kulturutredningens betänkande Ny Kulturpolitik 1972 var det just möjligheten till ökad fritid hos många människor som var en av utgångspunkterna för utredningens resonemang. Därför jämförs t.ex. bokläsning med andra typiska fritidssysselsättningar från den här tiden (uppgifterna kom från slutet från 60-talet) som att besöka vänner och släktingar och bilutflykter. Det visade sig dock att hela 70 procent av 18

Kommittédirektiv. Konstnärernas villkor. Dir. 2016:93. Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016

Kommittédirektiv. Konstnärernas villkor. Dir. 2016:93. Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016 Kommittédirektiv Konstnärernas villkor Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016 Dir. 2016:93 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de statliga insatserna och villkoren

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ...

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ... Manifest 2014 KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning:

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning: 2004-05-06 2.1 Ärendebeskrivning: Region Skåne har beretts tillfälle att senast 2004-05-12 lämna synpunkter till Kulturdepartementet på betänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121)

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN DEN FRIA SCENKONSTEN ÄR HOTAD Det svenska samhället står idag inför stora utmaningar. Konsten och kulturen erbjuder en arena för dialog och fördjupade samtal som kan bidra

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015 Tillgänglighet och delaktighet Karlstad 26 februari 2015 Centrala element i kulturpolitiken Ända sedan 1930-talet har tillgänglighet och delaktighet varit centrala element i kulturpolitiken. Exempel: q

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och varierande scenkonst.

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016 Sveriges Författarförbu - Sveriges Dramatikerförbu - Svenska Journalistförbuet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbu - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

KONSTNÄRERNA I KULTURPOLITIKEN En utredning av Per Svenson från Statens Konstnärsnämnd med sammanfattning av GAC

KONSTNÄRERNA I KULTURPOLITIKEN En utredning av Per Svenson från Statens Konstnärsnämnd med sammanfattning av GAC KONSTNÄRERNA I KULTURPOLITIKEN En utredning av Per Svenson från Statens Konstnärsnämnd med sammanfattning av GAC Låt oss utgå från att konst och kultur i olika former alltid funnits. När konsten tas i

Läs mer

Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam

Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam 1 Vad bör den regionala kulturpolitiken göra? Ingrid Elam, dekan vid Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, ser en fara i att majoritetskulturen

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

Kulturrådets internationella strategi

Kulturrådets internationella strategi Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Bilaga Sty 2010:11 Dnr KUR 2010/5938. Kulturrådets strategi för regionala tillväxtfrågor 2011 2013

Bilaga Sty 2010:11 Dnr KUR 2010/5938. Kulturrådets strategi för regionala tillväxtfrågor 2011 2013 Bilaga Sty 2010:11 Dnr KUR 2010/5938 Kulturrådets strategi för regionala tillväxtfrågor 2011 2013 Sty 2010:11 2(18) Inledning I regleringsbrevet 2010 har Kulturrådet fått i uppdrag att ta fram en långsiktig

Läs mer

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Bilaga KN 2012/6868 Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Konstnärsnämnden har fått regeringens uppdrag att utveckla former för internationellt kulturutbytet

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

KLYS synpunkter på remissen Nya regionala stödformer och främjandeinsatser inom kulturområdet för Stockholms läns landsting (Dnr KN 2015/760)

KLYS synpunkter på remissen Nya regionala stödformer och främjandeinsatser inom kulturområdet för Stockholms läns landsting (Dnr KN 2015/760) Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna. Utvecklingen i förhållande till jämförbara kommuner

2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna. Utvecklingen i förhållande till jämförbara kommuner 2010-12-07 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna I denna faktasammanställning

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

Dagordning , kl

Dagordning , kl Dagordning 160115, kl 09.00-12.00 09.00-10.00 Dagens ämne förankrat i dialog och kultur- och bildningsplanen Information kulturpris kulturstipendier projektstöd föreningsstöd Paus 15 min 10.00-11.00 Diskussion

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet SOU 2010:11

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet SOU 2010:11 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-06-03 Dnr 14-50/2010 Ert dnr Ku2010/292/KV YTTRANDE Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet SOU 2010:11 Konstnärsnämnden

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Ärende Yttrande över Yrkesdansarutredningens betänkande Ta klass (SOU 2009:27) U 2009/1736/G

Ärende Yttrande över Yrkesdansarutredningens betänkande Ta klass (SOU 2009:27) U 2009/1736/G 0 KULTURRADET BESLUT Dnr KUR 2009/2732 2009-09-01 GD 2009/419 Ärende Yttrande över Yrkesdansarutredningens betänkande Ta klass (SOU 2009:27) U 2009/1736/G Kulturrådets beslut GD beslutar godkänna yttrande

Läs mer

Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur. Betänkande av Kulturutredningen

Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur. Betänkande av Kulturutredningen Yttrande från Svensk Teaterunion Svenska ITI över betänkandet (SOU 2009:16) Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur. Betänkande av Kulturutredningen Svensk Teaterunion Svenska ITI

Läs mer

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 Uppföljning av enkät om tillgängligheten till kulturlivet För att genomföra det aktuella uppdraget skickade Kulturrådet i februari 2009 ut en webbaserad enkät till ett urval

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52)

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-14 KN2011/166 A2011/2785/A YTTRANDE Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52) Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18 INLEDNING... 3 HANDLINGSPLANENS UTFORMNING... 4 ÅTAGANDE... 4 HANDLINGSPLANENS ÅTAGANDEN OCH MALMÖ STADS STYRMODELL... 5 ANSVARSFÖRDELNING... 5 UPPFÖLJNING... 5 REVIDERING OCH NY HANDLINGSPLAN... 5 TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

1. Yttrandefrihetsmålet: Värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den

1. Yttrandefrihetsmålet: Värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den De kulturpolitiska målen Grunden för dagens kulturpolitik utgörs av de nationella kulturpolitiska mål som riksdagen beslutade om 1974 och modifierade 1996. Ambitionen med de nationella målen är att de

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Vem är det som sitter på teatern? Vem går till biblioteket? Ett seminarium om våra kulturvanor.

Vem är det som sitter på teatern? Vem går till biblioteket? Ett seminarium om våra kulturvanor. Vem är det som sitter på teatern? Vem går till biblioteket? Ett seminarium om våra kulturvanor. Dokumentation av det femte seminariet inom Koalition för kulturdebatt Utbildning viktigt för våra kulturvanor

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling TJÄNSTESKRIVELSE Kultur i Halland Ingemar Andréasson Utvecklingsledare Datum Diarienummer 20150410 DNKS150152 Driftnämnden Kultur och skola Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen Kulturdepartementet Enheten för konstarterna 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 28 februari 2013 Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 ALIS (Administration av

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

YTTRANDE Fi2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet Stockholm

YTTRANDE Fi2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet Stockholm 2016-10-05 YTTRANDE Fi2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Regional indelning tre nya län Delbetänkande av Indelningskommittén (SOU 2016:48) Svensk Scenkonst

Läs mer

Anders Frenander. Professor, Biblioteks- och informationsvetenskap Högskolan i Borås

Anders Frenander. Professor, Biblioteks- och informationsvetenskap Högskolan i Borås Anders Frenander Professor, Biblioteks- och informationsvetenskap Högskolan i Borås Målsättningarna 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla

Läs mer

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. RP 175/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare samt upphävande av 3 i lagen om vissa stipendier

Läs mer

Presentation. Sammanfattning. 7 Vårt program för förnyelse

Presentation. Sammanfattning. 7 Vårt program för förnyelse SVENSKA YTTRANDE MUSIKERFÖRBUNDET 2009-05-17 och SYMF, Kulturdepartementet Sveriges Yrkesmusikerförbund 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2009:16 av Kulturutredningen Presentation Följande är ett gemensamt

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar

EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar Stockholm den 2 augusti 2013 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar Presentation KLYS

Läs mer

Nämnden saknar ett resonemang runt koreografernas villkor och de kulturpolitiska stipendier och bidrag som är riktade mot denna grupp konstnärer.

Nämnden saknar ett resonemang runt koreografernas villkor och de kulturpolitiska stipendier och bidrag som är riktade mot denna grupp konstnärer. Skriftliga synpunkter Till dnr 14-58/2005 2005-06-17 Statens Kulturråd Box 7843 103 98 Stockholm Konstnärsnämndens skriftliga synpunkter på Förslag till handlingsprogram för den professionella dansen i

Läs mer