Forskningsinfrastruktur för framtiden
|
|
- Katarina Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskningsinfrastruktur för framtiden Kommittén för forskningens infrastrukturers underlag till Vetenskapsrådets forskningsstrategi
2 Forskningsinfrastruktur för framtiden Kommittén för forskningens infrastrukturers underlag till Vetenskapsrådets forskningsstrategi
3 FORSKNINGSINFRASTRUKTUR FÖR FRAMTIDEN Kommittén för forskningens infrastrukturers underlag till Vetenskapsrådets forskningsstrategi Rapporten kan beställas på VETENSKAPSRÅDET Stockholm Sweden Vetenskapsrådet ISSN ISBN Omslag: CERN Grafisk form: Erik Hagbard Couchér, Vetenskapsrådet
4 Förord Kommittén för forskningens infrastrukturer (KFI) inom Vetenskapsrådet har fått i uppdrag av biträdande GD att inkomma med ett underlag till Vetenskapsrådets remissvar avseende forskningspropositionen. KFI vill först peka på två viktiga omständigheter i relation till uppdraget från biträdande GD och KFI:s uppdrag från styrelsen: - KFI har ett uppdrag för infrastruktur som går utanför Vetenskapsrådets normala ansvarsområde för grundforskning. Det avser långsiktig planering av forskningsinfrastruktur för såväl grundforskning som behovsmotiverad forskning efter beslut i Vetenskapsrådets styrelse och önskemål från de statliga forskningsfinansiärerna FAS, Formas och VINNOVA - KFI har utifrån sitt uppdrag från Vetenskapsrådets styrelse om långsiktig strategisk planering utarbetat rapporten Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen där KFI:s syn på framtidens forskningsinfrastruktur för alla vetenskapsområden redovisas ingående. Den andra utgåvan, som kommer att tryckas nu under hösten 2007, är uppgraderad med hänsyn till den nyligen utgivna europeiska vägvisaren för gemensam infrastruktur, inkomna remissvar på den förra utgåvan av guiden från universitet och högskolor, samt ett flertal nya utredningar, rapporter, utvärderingar och hearings. Det föreliggande underlaget bygger huvudsakligen på KFI:s guide, men belyser även till viss del de mer generella frågeställningar som ingår i KFI:s uppdrag samt några specifika observationer och förslag rörande utrustning för enskilda forskargrupper. Som stöd för arbetet med guiden har KFI ordnat med ett flertal utredningar och större utvärderingar sedan förra utgåvan i oktober 2006 (se annex sid 26). Lars Börjesson Professor Huvudsekreterare Vetenskapsrådets kommitté för forskningens infrastrukturer
5
6 innehåll sammanfattning 6 1 Ett långsiktigt perspektiv på forskningspolitiken 7 2 Spridning, förmedling och användning av kunskap 9 3 Den vetenskapliga utvecklingen 11 4 Övergripande strukturella förutsättningar för att Sverige även i fortsättningen ska vara en framstående forskningsnation 18 5 Förslag till strategisk agenda och satsningar Forskningsinfrastruktur för framtiden 5
7 Sammanfattning Bra forskningsinfrastruktur är en av hörnpelarna för den framtida utvecklingen av forskningen. De viktigaste utvecklingslinjerna är i) behov av en alltmer avancerad infrastruktur inom alla vetenskapsområden, ii) allt större samarbeten kring infrastruktur för att uppnå högre kvalitet, effektivitet i användning av resurser och större tillgänglighet för den bästa forskningen, iii) internationalisering, iv) konkurrensutsatt öppen användning av resurser, v) ökad öppen tillgänglighet till data och vi) nya möjligheter i de flesta vetenskapsområden genom utvecklingen av evetenskap. För utvecklingen av svensk forskning föreslår KFI: - ökat fokus på internationell samverkan kring infrastruktur, speciellt den europeiska - nationell samordning av infrastruktur - utveckling av nationella noder eller centrum som samverkar med internationella infrastrukturer - att erbjuda svenskt värdskap för internationella infrastrukturer - ökad öppenhet i forskares användning av infrastrukturresurser och data - ökad samordning mellan forskningsfinansiärer avseende infrastruktur - tillvaratagande av de nya möjligheter som evetenskapen ger för att utveckla infrastrukturen, speciellt i nya områden. 6 Forskningsinfrastruktur för framtiden
8 1 Ett långsiktigt perspektiv på forskningspolitiken Den mest innovativa och högkvalitativa forskningen sker där förutsättningarna är mest gynnsamma; det gäller allt från intellektuell och kreativ forskarmiljö med möjlighet till forskarkarriär, till tillgång till de mest avancerade metoderna. De mest talangfulla forskarna söker sig gärna till miljöer med de bästa förutsättningarna att utföra högintressant forskning. En av de viktigaste förutsättningarna är en konkurrenskraftig forskningsinfrastruktur, det vill säga att de mest avancerade verktygen och de mest stimulerande miljöerna för forskning finns tillgängliga för forskarna. Infrastruktur i form av till exempel avancerade acceleratoranläggningar, beräkningsresurser, datanät och databaser är således helt avgörande för forskningens framsteg. Några exempel: Omfattande databaser är en förutsättning för stora delar av den samhällsvetenskapliga, miljö- och klimatvetenskapliga, biologiska, och medicinska forskningen Kunskapen om materiens innersta beståndsdelar är helt avhängig partikelacceleratorer Kunskapen om universum och dess utveckling är beroende av observationer med teleskop Kunskapen om biomolekylers och materials atomära struktur och funktion är beroende av en rad metoder, där bl.a. faciliteter för synkrotronljus- och neutronstrålning spelar en avgörande roll Möjligheterna att utforska polartrakterna och havsbottnarna är beroende av forskningsfartyg Klimatforskningen är beroende av globala detektionssystem för att följa klimatförändringar Högpresterande datorer är avgörande för vår förmåga att analysera omfattande data eller simulera förlopp inom de flesta vetenskapsområden. Gemensamt för dessa avancerade och komplexa verktyg för forskningen är att de oftast utnyttjas av ett stort antal forskare. Forskningsinfrastruktur för framtiden 7
9 1 Ett långsiktigt perspektiv på forskningspolitiken Avgörande för infrastrukturens funktion är dess förmåga att ge kontinuerlig avancerad service till forskarna och att även tillhandahålla kvalificerad utbildning i användandet av resurserna. Användningen regleras företrädesvis genom vetenskaplig konkurrens så att de bästa forskarna och de mest lovande projekten får tillträde till de främsta infrastrukturerna. Förutom att ledande infrastrukturer ger möjligheter att tackla de största vetenskapliga utmaningarna, leder de dessutom ofta utvecklingen av vetenskapliga metoder. De har därför en central roll för såväl nutida som framtida banbrytande forskning. Långsiktighet i forskningspolitiken och i finansieringen är helt avgörande för möjligheterna att skapa och vidareutveckla kreativa forskningsmiljöer och konkurrenskraftiga infrastrukturer för forskning. För infrastrukturen är långsiktighet särdeles viktigt. Lyckade satsningar får avgörande påverkan på forskningen i breda områden under lång tid. Eftersom investeringarna, det satsade intellektuella kapitalet och den oftast långvariga driften dessutom kräver resurser under flera år är det av största vikt att man satsar på rätt infrastruktur som möjliggör den främsta forskningen på sikt. Den nödvändiga långsiktigheten i strategi och övergripande finansiering måste dock kombineras med användarinflytande, konkurrens, utvärdering, omprövning för att uppnå miljöer och infrastrukturer som kontinuerligt utvecklas för att möta forskningens krav på excellens och samhällets krav på effektivitet. 8 Forskningsinfrastruktur för framtiden
10 2 Spridning, förmedling och användning av kunskap Erfarenheter och studier visar på att en bra forskningsinfrastruktur inte bara ger förutsättningar för vetenskapliga genombrott. Ofta är den också teknikdrivande, 2 idédrivande, en tvärdisciplinär och internationell mötesplats, en motor för samhälls- och näringslivsutveckling. Attraktiva miljöer för forskning som ofta uppstår runt forskningsinfrastruktur är inte bara positiva för forskningens utveckling, de genererar också idéer för innovationer, påverkar samhällsklimat och ger incitament för begåvningar att söka sig dit. Det ger i sin tur argument för näringsliv med behov av hög kompetens och utveckling att etablera sig i närheten av dessa miljöer. Forskningsinfrastrukturer är ofta ypperliga som utgångspunkt för att förmedla forskningens spännande sökande efter ny kunskap till studenter och allmänhet. Det gäller till exempel partikelfysik vid CERN, astronomi vid stora teleskop, datoranimeringar producerade med hjälp av våra kraftfullaste datorer, databasanalyser för ökad förståelse och behandling av sjukdomar eller befolkningsflyttningar, geologiska och klimatologiska undersökningar med forskningsfartyg etc. Dessa utgör tydliga exempel på forskningens mest avancerade metoder för att lösa forskningens gåtor och uppfylla samhällets behov av ny kunskap inom olika fält. 2 Teknikdrivande för områden även utanför vetenskapen, t.ex. ledde behoven inom partikelfysiklaboratoriet CERN till att World Wide Web och detektorer för sjukvården utvecklades. Stora socioekonomiska effekter visas exempelvis i studier av utvecklingen runt synkrotronljusanläggningen ESRF och neutronkällan ILL i Grenoble samt CERN i Genèveområdet. Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, har även påvisat stora effekter av den föreslagna spallationskällan ESS i makroekonomiska beräkningar. Forskningsinfrastruktur för framtiden 9
11 2 Spridning, förmedling och användning av kunskap Infrastrukturer med kreativa omgivande miljöer har alltså stora möjligheter att fungera som centrum för kunskaps-, kompetens- och teknologiöverföring samt utgöra lysande fyrar för forskningens betydelse och vara en lockelse för allmänhet och studenter. De främsta infrastrukturerna kan leda till brain gain såväl för svensk forskning som för relaterade samhälleliga aktiviteter och näringsliv. För att dessa effekter ska kunna uppnås behöver hänsyn till forskningsinfrastrukturens extra roller ofta tas redan vid planeringen av infrastruktur. Man bör alltid pröva på vilket sätt industri och samhälle redan på ett tidigt stadium kan delta i planeringen. För centraliserade infrastrukturer eller sådana med tydliga noder är en placering nära andra intellektuella och kulturella miljöer eller industrier viktig för att attrahera högkompetenta forskare och deras familjer samt för att uppnå bra effekter för kunskapsöverföring till näringsliv och samhälle. 10 Forskningsinfrastruktur för framtiden
12 3 Den vetenskapliga utvecklingen För forskningsinfrastruktur finns några generella utvecklingstendenser: samarbete på en allt högre nivå internationalisering revolution genom användning av evetenskap För nya forskningsgenombrott är det ofta avgörande att ha tillgång till alltmer avancerade verktyg för forskningen i form av infrastrukturer som acceleratoranläggningar, kraftfulla beräkningsresurser, högupplösande mikroskop, snabba datanät eller omfattande och lättåtkomliga databaser för exempelvis epidemiologi, socialvetenskap och klimatforskning. Inom många områden samarbetar man därför i allt större sammanhang, nationellt, internationellt eller globalt för att kunna skapa de faciliteter som behövs för nya framsteg. Partikelfysiken och astronomin, som söker kunskap om det innersta i materiens struktur och universums uppkomst och fusionsforskningen, som strävar efter att åstadkomma en outtömlig energikälla på jorden genom att härma de processer som sker i solen, är exempel på verksamheter som är extremt beroende av avancerad infrastruktur. Här samverkar forskare i globala organisationer för att kunna bygga de komplexa anläggningar som krävs för att ta nästa steg i utvecklingen. Tendensen mot allt större infrastruktursamarbeten, såväl i form av enskilda större faciliteter som distribuerade infrastrukturer, märks tydligt även inom andra områden som forskning inom humaniora och samhällsvetenskap, miljö- och klimatforskning, materialvetenskap och inom medicin och livsvetenskap. Utvecklingen mot storskaliga och/eller internationella infrastrukturer ställer allt högre krav på långsiktighet, planering och samordning hos forskarna, men även hos forskningsfinansiärerna. Forskningsinfrastruktur för framtiden 11
13 3 Den vetenskapliga utvecklingen Internationalisering av infrastruktur Den internationella samverkan sker på olika nivåer beroende på forskningsfält och resurser som krävs för att föra forskningen framåt. I Europa har ett omfattande arbete genomförts inom ESFRI (European Strategy Forum on Research Infrastructures) för att ta fram en vägvisare för gemensam forskningsinfrastruktur för alla forskningsområden. ESFRI:s vägvisare, European Roadmap for Research Infrastructures, gäller 35 infrastrukturprojekt inom områdena humaniora och samhällsvetenskap, biomedicin och livsvetenskap, energi, materialvetenskap, astronomi och astropartikel-, kärn- och partikelfysik, samt högpresterande datorresurser. Infrastrukturprojekten som anges i vägvisaren har utvärderats och bedömts ha högt vetenskapligt värde och dessutom vara tillräckligt mogna tekniskt-vetenskapligt för att kunna förverkligas. Forskare inom alla vetenskapsområden är nu engagerade i att organisera implementering av projekten från ESFRI:s vägvisare på såväl europeisk nivå som nationell nivå, något som förväntas få kraftiga strukturella effekter på forskningen och kommer att innebära en mycket stor förändring för europeisk forskning. Fler internationellt ledande forskningsinfrastrukturer skulle attrahera många av världens bästa forskare, vilket skulle kunna leda till brain gain för Europa, och även ge andra konkurrensfördelar. Förverkligandet av ESFRI-projekten blir föremål för bi- och multilaterala förhandlingar. Att EU i nuläget har en i det närmaste obefintlig budget för konstruktion av nya infrastrukturer innebär att finansieringen måste komma från medlemsländerna. Inom det sjunde ramprogrammet finns endast möjligheter att finansiera förberedande arbete för nya infrastrukturer, alltifrån avslutande designstudier till framtagandet av dokument för multilaterala avtal. Ett av de stora frågetecknen kring ESFRI:s vägvisare gäller om de medverkande ländernas regeringar har utrymme för att finansiera så stora åtaganden. En jämförelse kan göras mellan det utrymme som Lissabonstrategins enprocentsmål för statlig finansiering av civil forskning och de investeringar som krävs för att genomföra de 35 ESFRI-projekten. Det samlade beloppet som behöver investeras över en tioårsperiod är ungefär 15 miljarder Euro (ca 1,5 miljarder kronor) per år. När Lissabonstrategin genomförs, även om det förmodligen 12 Forskningsinfrastruktur för framtiden
14 3 Den vetenskapliga utvecklingen tar några år längre tid än till det angivna årtalet 2010, skapas ett tillkommande utrymme på 30 miljarder Euro per år för forskning. Projekten från ESFRI:s vägvisare tar således i anspråk endast cirka 5 procent av utrymmet som ges av Lissabonstrategin De första besluten om konstruktion av projekten från ESFRI:s vägvisare togs redan under Röntgenfrielektronlasern XFEL och kärnfysikanläggningen FAIR har till exempel fått så brett stöd att Tysklands forskningsminister gav klartecken för att börja bygga anläggningarna i juni respektive november Förberedande arbete kommer i slutet av året att starta för de flesta av de 35 projekten från ESFRI:s vägvisare med medel från EU:s sjunde ramprogram. Av dessa är den europeiska neutronkällan ESS ett av de projekt som är mest moget och där både Spanien, Sverige och Ungern har erbjudit sig att bli värdnation. Ett beslut om att bygga ESS bör därför vara nära förestående. I flera områden pågår även arbete med global forskningsinfrastruktur. Detta gäller bland annat fusionsreaktorn ITER som är under uppbyggnad i Frankrike, det planerade radiovågsteleskopet Square Kilometre Array (SKA) och nästa generations linjärkolliderare för partikelfysik (ILC). Flera av projekten från ESFRI:s vägvisare utvecklas mot att bli globala, som till exempel FAIR och XFEL. Svensk medverkan i internationell forskningsinfrastruktur För ett relativt litet land som Sverige är det ofta avgörande att delta i internationella infrastrukturprojekt för att ge de svenska forskarna tillgång till de främsta faciliteterna för forskning. Det är då väsentligt att man också på hemmaplan har goda resurser för metodutveckling eller provframställning för användning av infrastrukturerna eller för att utföra kompletterande undersökningar och analysera data. Man riskerar annars att inte vara med på de verkliga genombrotten i forskningen. Det är också önskvärt att Sverige kan bli värdland för någon eller några av de europeiska infrastrukturerna eftersom de ger forskarna tillgång till unika resurser på nära håll, ger möjlighet till nya forskningsinriktningar och innovationer, samt att de Forskningsinfrastruktur för framtiden 13
15 3 Den vetenskapliga utvecklingen fungerar som forskarmagneter och lockar viktig kompetens till vårt land. Det är av yttersta vikt för svensk forskning att medverka i flera av infrastrukturprojekten som identifieras i ESFRI: s vägvisare. Ett antal av de föreslagna infrastrukturerna berör forskningsområden där Sverige idag intar en ledande ställning. Genom att aktivt delta i utformningen av dem får svenska forskare tillgång till mycket konkurrenskraftig infrastruktur och ges dessutom möjlighet att vässa sin kompetens genom att delta i utvecklingen. I vissa fall kan det vara aktuellt att ansluta svenska faciliteter i form av lokala noder, särkilt inom medicin och övriga livsvetenskaper, samhällsvetenskap och miljö- och klimatforskning. Ny forskningsinfrastruktur är ofta teknikdrivande och det är viktigt för både teknik- och metodutveckling i Sverige att svenska forskare, doktorander och studenter tar del av den senaste utvecklingen vid de mest avancerade faciliteterna. Vetenskapsrådet har efter en process under våren 2007 beslutat att medverka aktivt i förberedelsefasen för sju projekt från ESFRI:s vägvisare och att förse åtta andra med stödjebrev så att svenska institutioner eller grupperingar kan delta i planeringsarbetet. För mer information om projekten, se avsnittet Förslag på strategisk agenda samt Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen Samverkan med andra nordiska länder kan ge betydande fördelar både för etablering av infrastrukturer i Norden och för att man tillsammans är en starkare part i internationella projekt. Flera exempel på framgångsrik nordisk samverkan finns sedan tidigare, som det Nordiska optiska teleskopet (NOT), konsortiet NORDSYNC för medverkan i den europeiska synkrotronkällan (ESRF), den nordiska datagridfaciliteten (NDGF), samt vissa registerdatabaser. Framtida intressanta möjligheter inkluderar den europeiska neutronkällan (ESS), synkrotronljuskällan MAX IV, olika forskningsfartyg etc. Samverkan kring infrastruktur på nordisk nivå är även högintressant för forskningsproblem som nära relaterar till Norden, här finns exempelvis nordlig miljö- och klimatforskning, viss demografisk och epidemiologisk forskning samt språkteknologi. 14 Forskningsinfrastruktur för framtiden
16 3 Den vetenskapliga utvecklingen Revolution av forskningen genom användning av e-vetenskap evetenskap avser global samverkan inom vetenskapliga nyckelområden och bygger på nästa generations informations- och kommunikationsteknologi. Infrastruktur för evetenskap omfattar datornätverk, högpresterande datorer och visualiseringssystem, distribuerade databaser och nätverksbaserade teknikplattformar. Det innefattar också gridmjukvara, det vill säga den distribuerade mjukvaruteknologi som tillåter koppling av geografiskt spridda enheter till användbara virtuella helheter och global samverkan. Dylika samarbeten som bygger på storskaliga datasamlingar, högpresterande datorresurser och visualiseringsenheter kommer att revolutionera morgondagens forskning. Man kan föreställa sig framtidens virtuella laboratorier inom de flesta vetenskapsgrenar. Exempelvis ett virtuellt observatorium bestående av lagrade observationsdata från teleskop runt jordklotet som är tillgängliga för enskilda forskare från den egna datorn via nätet. Eller flexibel tillgång till medicinska biobanker och avidentifierad patientinformation från hela Norden eller hela Europa för att kunna studera sällsynta cancerformer. evetenskap öppnar för nya möjligheter och utmaningar inom såväl fysik och astronomi som områden inom samhällsvetenskaperna, livsvetenskaperna och humaniora, som av hävd inte varit teknikorienterade. Här ställs stora krav på gränsöverskridande samarbeten mellan substansområdets forskning (även lagstiftning och etikfrågor berörs) och expertis inom teknikoch mjukvaruutveckling. evetenskap drivs av teknikens utveckling mot allt kraftfullare datorer, allt större bandbredd för dataöverföring och alltmer innovativa verktyg (internet, google, visualisering mm). Nya verktyg för storskalig beräkning behövs exempelvis inom astrofysik, klimatberäkningar, molekylmodellering, proteiners strukturbestämning, oceanografi, beräkningar för nanopartiklar och nanomaterial. Utvecklingen av internationella gridbaserade infrastrukturer och tillämpningar går hand i hand med internationalisering av forskningen. Endast fantasin sätter gränser för hur dessa nya möjligheter utnyttjas. Det är vår förmåga att effektivt identifiera och överföra nya verktyg för evetenskap till relevanta tillämpningar som avgör Forskningsinfrastruktur för framtiden 15
17 3 Den vetenskapliga utvecklingen Sveriges konkurrensförmåga i att utveckla och utnyttja nya teknologier och mjukvara. Exemplen sträcker sig från forskningsoch utvecklingsintensiva gridbaserade lösningar för att länka samman nya teknikplattformar/infrastrukturer (partikelacceleratorer, teleskop, synkrotronljusanläggningar, arkiv, databaser etc) till bredare samhällstillämpningar som telemedicin, digitala bibliotek eller egovernment-lösningar. Vi är nu mitt i ett paradigmskifte och behöver utveckla strategier för hur forskningen i alla områden ska hantera de nya möjligheterna och utnyttja dem på bästa sätt. Strategier för evetenskapsutvecklingen har nyligen utarbetats nationellt genom SNIC och på samnordisk nivå av en expertgrupp tillsatt av Nordiska ministerrådet. Man kan notera att de flesta av de distribuerade ESFRI-projekten inom humaniora och samhällsvetenskap, biomedicin och livsvetenskap, samt miljö- och klimatforskning bygger på den snabba utvecklingen och tillväxten av einfrastruktur; något som öppnar för nya forskningsgenombrott inom dessa områden. Brister i det nuvarande systemet I flera avseenden fungerar det svenska systemet för forskningsinfrastruktur väl i en internationell jämförelse. Vi har nationella anläggningar som utvecklas väl som MAX-lab och Onsala rymdobservatorium; vi har andra nationella resurser som SUNET (datanätinfrastruktur), SNIC (infrastruktur för större beräkningar), DISC (databasinfrastruktur) och ett nätverk för mikrofabrikationsrenrum, Myfab. Sverige medverkar dessutom i några av främsta existerande och planerade europeiska infrastrukturerna. Det finns dock väsentliga brister i det nuvarande systemet, bland annat ur följande aspekter vad gäller forskningsinfrastruktur och utrustning: - få nya infrastrukturer har etablerats under de senaste decennierna, så det finns ett uppdämt behov i flera områden - begränsad nationell och internationell samordning av infrastruktur inom humaniora och samhällsvetenskap, medicin och livsvetenskaper, samt miljö- och klimatforskning. Nordic escience: Research, Education, and Sustainable Infrastructure Services. A strategy document for the Nordic Council of Ministers, July Forskningsinfrastruktur för framtiden
18 3 Den vetenskapliga utvecklingen - begränsad tillgänglighet till infrastrukturer och data för forskare inom vissa områden - begränsade karriärmöjligheter för de som driver och utvecklar infrastruktur - en alarmerande nedåtgående trend i investering i utrustning vid svenska universitet under senare år. Jämfört med år 2000 har universitetens investeringar i utrustning sjunkit med mer än 30 procent. Framtida behov Forskningen har ett aldrig sinande behov av mer avancerade verktyg i form av kraftfullare partikelacceleratorer, större teleskop, briljantare synkrotronljusstrålning, mer högupplösande teleskop, snabbare datorer och datanät, större databaser, längre tidsserier osv. Forskningen kommer inom överskådlig tid att ha allt större behov av ökade prestanda för framtida forskningsgenombrott. I närtid kan man skönja en mycket stor förändring i sättet att bedriva forskning i många områden genom utvecklingen av informationsteknologin. Denna förändring behöver Sverige ta tillvara och utnyttja genom satsning på evetenskap, olika strategiska beslut och genom investeringar i såväl hårdvara och mjukvara som i kompetens. Övriga generella behov för forskningsinfrastruktur innefattar: - högre grad av internationell samordning kring utveckling av infrastrukturer och deras användning i t.ex. virtuella globala vetenskapssamhällen - riktlinjer för att förbättra tillgänglighet till infrastrukturer och till data på nationell och internationell nivå. - tillräckliga medel för investering i infrastruktur och för deras användning i forskarsamhället. Det är viktigt att en balans mellan investeringar, drift och forskaranvändning kan uppnås. - mekanismer i forskningsfinansieringssystemet som stimulerar att tillräckliga investeringar görs i utrustning vid universiteten. Forskningsinfrastruktur för framtiden 17
19 4 Övergripande strukturella förutsättningar för att Sverige även i fortsättningen ska vara en framstående forskningsnation En av flera avgörande förutsättningar för att Sverige fortsatt ska vara en ledande forskningsnation är att forskarna har tillgång till och har möjlighet att utveckla de främsta verktygen för forskning. Allt oftare kan dessa verktyg endast åstadkommas genom omfattande nationella eller internationella samarbeten, som till exempel vid astronomins stora teleskop och socialvetenskapens stora databaser, eller i form av högpresterande datorresurser som används av de flesta discipliner. Nationellt behövs ett övergripande strategiskt grepp om utvecklingen av forskningsinfrastruktur inom alla forskningsfält, både för grund- och tillämpad forskning, genom en organisation som KFI vid Vetenskapsrådet i nära samarbete med andra forskningsfinansiärer. Liknande organisationer håller på att bildas i andra europeiska länder vilket visar på behovet. Några av de huvudsakliga uppgifterna är att fånga upp och tydliggöra forskningens långsiktiga behov, att samordna behoven mellan olika discipliner för både grund- och tillämpad forskning, att samarbeta internationellt kring infrastrukturer, att utveckla allmängiltiga metoder för organisation, finansiering, effektiv drift, utveckling och utvärdering av infrastruktur, långsiktig planering av resurser och utveckling av utvärderingsmetoder. KFI:s uppgift gäller i hög grad infrastrukturella förutsättningar för forskningen, varav många tas upp på annat håll i dokumentet. Några av de förutsättningar som KFI särskilt vill peka på är: Rollfördelningen behöver förtydligas mellan forskningsråd och universitet avseende finansiering av projekt, tjänster, utrustning och infrastruktur. 18 Forskningsinfrastruktur för framtiden
20 4 Övergripande strukturella förutsättningar för att Sverige även i fortsättningen ska vara en framstående forskningsnation Det bör finnas svensk medverkan i uppbyggnad av internationell forskningsinfrastruktur i alla forskningsdiscipliner, t.ex. i de aktuella projekten på ESFRI:s vägvisare. Nationella noder till internationell infrastruktur är nödvändigt för att Sverige ska tillgodogöra sig utvecklingen internationellt. Värdskap för någon eller några för Sverige strategiskt viktiga internationella infrastrukturer. Tillräckligt stöd till metodutveckling för att kunna utveckla idéer och koncept för ny forskningsinfrastruktur, vilka i sin tur kan utnyttjas för att utmana de viktiga forskningsfronterna och de olösta forskningsproblemen. Öppet tillgänglig infrastruktur för alla forskare. Riktlinjer för öppen tillgänglighet till data som produceras vid gemensamma infrastrukturer, åtminstone efter en inkubationstid som tillåter exklusiv rätt för analys och publicering. Ställningen för Kommittén för forskningens infrastrukturer inom Vetenskapsrådet och dess beslutsmandat behöver förtydligas av regeringen genom förändringar i Vetenskapsrådets instruktion. Forskningsinfrastruktur för framtiden 19
21 5 Förslag till strategisk agenda och satsningar Kommittén för forskningens infrastrukturer redovisar sina prioriteringar för framtiden i vägvisaren Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen, utgåva två som färdigställs under hösten Här görs en kort sammanfattning av dessa. Aktiv medverkan i utvecklingen av internationell infrastruktur Det är viktigt att svenska forskare får tillgång till den främsta forskningsinfrastrukturen som utvecklas i internationell samverkan. Sverige bör aktivt medverka i uppbyggnad eller uppgradering av internationella infrastrukturer. Strategier för Europas framtida gemensamma forskningsinfrastruktur är under stark utveckling, bland annat till följd av de 35 föreslagna gemensamma infrastrukturer som presenteras i ESFRI:s vägvisare (European Strategy Forum on Research Infrastructures) från Flera områden ligger i startgroparna för att utveckla internationell gemensam infrastruktur, speciellt inom biovetenskap, humaniora och samhällsvetenskap och miljö- och klimatforskning. Det är viktigt att Sverige stödjer denna utveckling, i första hand genom medverkan i ESFRI-projekten. KFI:s bedömning är att det är främjande för svensk forsknings framtida utveckling att medverka till att förverkliga av flera av projekten. Följande ESFRI-projekt, grupperade efter områden, har bedömts vara viktigast för svensk forskning i under de närmsta åren: Astronomi, astro-, kärn- och partikelfysik - Extremely large Telescope, ELT. Sydamerika eller Kanarieöarna - Facility for Antiproton and Ion Research, FAIR. Darmstadt Tyskland 20 Forskningsinfrastruktur för framtiden
22 5 Förslag till strategisk agenda och satsningar e-vetenskap - Partnership for advanced computing in Europe, PRACE (distribuerad) Humaniora och samhällsvetenskap - Databasinfrastruktur inom socialvetenskap, CESSDA (distribuerad) - Språkteknologiinfrastruktur, CLARIN (distribuerad) - Europeisk enkätundersökning i sociologi, ESS (distribuerad) Planeten jorden - Djuphavsbaserat observationssystem, EMSO (distribuerad) - Observationssystem för växthusgasmätningar, ICOS (distribuerad) - System för lagring och analys av biodiversitetsdata, Life- Watch (distribuerad) Materialvetenskap - Europeisk spallationskälla för neutroner, ESS. Föreslagen placering i Lund. - Infraröd-mjukröntgenfrilektronlaserinfrastruktur, IRUVX- FEL (distribuerad, MAX-lab svensk nod) - Röntgenfrielektronlasern XFEL, Hamburg Tyskland Medicin och livsvetenskap - Bioinformatiksinfrastruktur, ELIXIR (distribuerad) - Biobanksinfrastruktur, BBMRI (distribuerad) - Infrastruktur för translationell forskning, EATRIS (distribuerad) - Fenotypningsinfrastruktur, Infrafrontier (distribuerad) ESFRI-projekten har samtliga fått bidrag ur EU:s sjunde ramprogram för en förberedelsefas avseende slutförande av den tekniskt/vetenskapliga designen, framtagande av organisationsmodell och legalt ramverk och för att förbereda förhandlingar mellan intressentländerna. Denna fas kommer att ta mellan ett och fyra år, beroende på projekt. Därefter är det aktuellt att ta beslut om konstruktion av respektive infrastruktur. Beslut tas av de intresserade länderna och förutsätter att de deltagande Forskningsinfrastruktur för framtiden 21
23 5 Förslag till strategisk agenda och satsningar länderna bekostar hela konstruktionen gemensamt. EU bidrar ej till konstruktionen. Sverige har under 2007 tillsammans med ett antal länder skrivit avtal om medverkan i konstruktionen av både XFEL och FAIR. Nu pågår förhandlingar hur stor del av konstruktionskostnaden som kan ske in-kind, det vill säga bidrag i form av utrustning och kompetens. Flera av ovanstående ESFRI-projekt är av distribuerad karaktär vilket förutsätter noder i de länder som deltar. De kommer att bli viktiga som nationella kompetensnoder, för service till daglig forskningsverksamhet, avancerad metodutveckling och testexperiment, men även för utbildningsverksamhet. I Sverige bör noderna byggas upp som nationella resurser (se nedan) för öppen tillgänglighet. Värdskap för internationell forskningsinfrastruktur Sverige bör sträva efter att vara värd för några internationella infrastrukturprojekt. Detta får långsiktiga effekter på såväl forskning som utbildning och ger ett inflöde av kompetens och forskningsprojekt samtidigt som det ger olika spin-off effekter för samhälle och näringsliv. I nuläget är det främst två projekt som kan bli aktuella för svenskt värdskap: Regeringen har redan beslutat att förhandla om värdskap för ett av de större projekten i ESFRI:s vägvisare, den europeiska spallationskällan för neutroner, ESS. Flera konkurrenter finns, däribland Spanien, Ungern och kanske Storbritannien. Förhandlingar förs av regeringens särskilde förhandlare med syfte att placeringen av anläggningen ska vara avgjord under Förslaget om en ny synkrotronljusfacilitet, MAX IV, har utvärderats såväl vetenskapligt som tekniskt av internationella experter. Rapporterna har visat att det tekniska konceptet är unikt och genomförbart samt att MAX IV skulle bli en ledande internationell infrastruktur för synkrotronljus med stora möjligheter för forskning inom breda fält omfattande bland annat strukturbiologi, nanovetenskap, ytfysik och fysikalisk kemi. Vetenskapsrådet har, baserat på utvärdering- 22 Forskningsinfrastruktur för framtiden
24 5 Förslag till strategisk agenda och satsningar arna, rekommenderat regeringen att MAX IV ska byggas, att möjligheter till finansiering inom Sverige bör undersökas och att internationella, i första hand nordiska, intressenter inbjuds att samverka om konstruktion och användning. Nationella infrastrukturer och noder till internationell infrastruktur För flera forskningsinfrastrukturer och områden är det av hög prioritet att organisera och fokusera de nationella resurserna. Bland annat förutsätter flera av de av ESFRI föreslagna infrastrukturerna att nationella eller regionala noder, ofta med viss specialitet, ordnas av de deltagande länderna. Detta gäller ett flertal av de distribuerade humanistiska/samhällsvetenskapliga, biomedicinska och miljö- och klimatinriktade infrastrukturerna. De flesta av dem syftar till att samla in data via olika typer av mätningar och analyser, lagra dem i databaser och göra data i databaserna lätt och öppet tillgängliga för forskarsamhället. KFI rekommenderar att Sverige utvecklar nationella noder till internationella infrastrukturer, till exempel för ESFRI-projekten som har potential att bli mycket viktiga för utveckling av svensk forskning och även starkt strukturerande för resurserna inom landet. Det finns starka skäl att utveckla nationella infrastrukturer även inom andra områden som kräver stora investeringar och omfattande drift eller där samordning ger fördelar för utnyttjande av resurser och kompetenser. Ett exempel där detta redan har skett är för högpresterande beräkningsresurser inom SNIC (Swedish National Infrastructure for Computing). Liknande samordning har påbörjats i DISC (Database Infrastructure Committee) och Myfab (mikrofabrikationslaboratorierna). KFI rekommenderar att samordningen inom dessa stärks ytterligare samt att denna typ av samordning sker även inom andra områden, som miljö- och klimatdata, humaniora, språkvetenskap, biomedicin och livsvetenskap samt materialanalys. Det har visat sig att infrastrukturer, exempelvis MAX-lab och SNIC, som kombinerar starkt användarinflytande, tillgänglighet för alla forskare, peer review -förfarande för tillgång till resurser, samt en oberoende rådgivande grupp för strategiska Forskningsinfrastruktur för framtiden 23
25 5 Förslag till strategisk agenda och satsningar prioriteringar som komplement till en framsynt ledning kan åstadkomma en mycket gynnsam utveckling av infrastrukturen och ett stort förtroende hos såväl forskarsamhälle som finansiärer. KFI rekommenderar att nationella infrastrukturer, inklusive nationella noder till internationella infrastrukturer, organiseras efter dessa principer. Utrustning i forskargrupper och vid institutioner Under senare år har en markant nedgång skett i investeringarna i institutioners och forskargruppers utrustning vid universiteten. Investeringarna motsvarar idag inte mycket mer än den som privata stiftelser och Vetenskapsrådet bidrar till; något som på sikt hotar konkurrenskraften hos de svenska forskargrupperna. Det är ytterst viktigt att investeringar i utrustning och utveckling av nya metoder vid svenska institutioner kan stärkas. Detta kan ske med ökade resurser för utrustning i kostnadsintervallet kronor. Det är också angeläget att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan universitet, Vetenskapsrådet och privata finansiärer för finansiering av utrustning i detta kostnadsintervall. Tillgänglighet och öppenhet Forskningsinfrastrukturer och data som produceras där och som bekostas av allmänna medel bör göras öppet tillgängliga för forskarsamhället. Gemensamma, helst internationella, riktlinjer bör utarbetas. Tillgänglighet till data hos myndigheter behöver väsentligt förbättras inom en rad områden, t.ex. inom miljö- och klimatforskning, samhällsvetenskap och epidemiologi. Vid infrastrukturer där efterfrågan på användningen av infrastrukturen är större än tillgången ska prioriteringssystem användas så att det är forskning av den högsta kvaliteten som får tillgång till infrastrukturen. 24 Forskningsinfrastruktur för framtiden
26 5 Förslag till strategisk agenda och satsningar Myndigheters roll och ansvar Ansvarsfördelning för investering i och drift av forskningsinfrastruktur behöver förtydligas mellan institutioner, universitet och forskningsfinansiärer för att uppnå högre grad av samordning i investering, samutnyttjande av resurser och kompetens. Finansiering En investeringsram för stora och långsiktiga investeringar i forskningsinfrastruktur bör inrättas. Alternativt kan finansieringsformer utvecklas som utnyttjar investeringslån vid Nordiska investeringsbanken eller dess europeiska motsvarighet. Vid planering av forskningsinfrastruktur bör budget för hela livscykeln, från idé till avveckling, beaktas. Finansieringsformer för de olika stegen behöver utvecklas vidare. En balans mellan investering i och drift av infrastruktur och forskningsprojekt och användning ska eftersträvas. För uppbyggande av framtidens infrastruktur finns ett behov om en ökad investering för omkring 550 miljoner kronor per år för de närmsta åren (ESS ej inkluderat). Ett ökat långsiktigt behov av bidrag till drift av infrastruktur uppstår då gemensam nationell eller internationell forskningsinfrastruktur byggs upp. En gradvis uppbyggnad av infrastrukturen leder till att bidragen progressivt behöver ökas. En uppskattning är att driftsbidragen till forskningsinfrastruktur behöver vara minst 250 miljoner kronor högre per år 2012 jämfört med dagens nivå. I forskningssystemet behövs ökade resurser för utrustning i forskargrupper. För att uppnå en investeringsnivå motsvarande den kring år 2000, behöver minst 400 miljoner kronor per år göras tillgängliga för investeringar i forskargrupperna. Summan förutsätter dock att privata fonder även fortsättningsvis finansierar väsentliga delar av utrustningsbehovet. Forskningsinfrastruktur för framtiden 25
27 5 Förslag till strategisk agenda och satsningar Annex Utredningar och utvärderingar inom följande områden har färdigställts sedan förra utgåvan av guiden: - vetenskaplig motivering för och teknisk design av synkrotronljusfaciliteten MAX IV - mikrofabrikationsnätverket Myfab - svensk medverkan i röntgenfrielektronlasern XFEL - olivträdsprojektet - högpresterande datorer - internationella oceanborrningsprojektet IODP/ECORD Vissa utredningar pågår fortfarande som kan komma att påverka innehållet i såväl andra utgåvan av guiden som detta underlag. De utredningar som inte är färdigredovisade då detta skrivs men som kommer att slutföras under 2007 är utredningar om: - organisation av svensk polarforskning - tillgång till miljö- och klimatdata - digitalisering inom humaniora - språkteknologi - biobanker KFI har också ordnat med hearingar för att belysa viktiga frågor. De har bland annat handlat om de planerade internationella anläggningarna ESS, XFEL, FAIR, tillgång till miljö- och klimatdata, biobanker och gridteknologins användning. 26 Forskningsinfrastruktur för framtiden
28 Bra forskningsinfrastruktur är en av hörnpelarna för den framtida utvecklingen av forskningen. Miljöer för forskning med högklassig infrastruktur är inte bara centrala för forskningens utveckling, de genererar också idéer för innovationer, påverkar samhällsklimatet och ger incitament för begåvningar att söka sig dit. Med forskningsinfrastruktur menas till exempel centrala eller distribuerade forskningsanläggningar, databaser eller omfattande datanät. I sitt underlag till Vetenskapsrådets forskningsstrategi för åren rekommenderar Vetenskapsrådets kommitté för forskningens infrastrukturer att mer fokus läggs på internationell samverkan kring infrastruktur; ökad nationell samordning av infrastruktur; utveckling av nationella noder till internationella infrastrukturer; att erbjuda svenskt värdskap för internationella infrastrukturer; ökad öppenhet i forskares användning av infrastrukturresurser och data; ökad samordning mellan forskningsfinansiärer kring infrastruktur och att de nya möjligheter som evetenskapen ger tas tillvara. Förslagen i skriften är inte beslutade av styrelsen utan har utgjort ett underlag vid utarbetandet av Vetenskapsrådets forskningsstrategi för För mer ingående beskrivningar av forskningsinfrastrukturer, se Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen, rapport 11:2007. Klarabergsviadukten Stockholm Tel Fax vetenskapsradet@vr.se Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som utvecklar och finansierar grundforskning av högsta kvalitet inom alla vetenskapsområden. Vetenskapsrådet arbetar med forskningsfinansiering, strategi och analys samt forskningsinformation. Målet är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation. ISSN ISBN
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen Rekommendationer för forskningsinfrastruktur på lång sikt från forskningsråden och VINNOVA VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 11:2007 Vetenskapsrådets guide till
Läs merBilaga med kompletteringar till Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen från 2008
Bilaga med kompletteringar till Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen från 2008 Sedan den senaste versionen av vägvisaren Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen publicerades vid årsskiftet 2007/2008
Läs merVetenskapsrådets guide till infrastrukturen
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen SAMMANFATTNING 2006 Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen Sammanfattning 2006 VETENSKAPSRÅDETS GUIDE TILL INFRASTRUKTUREN Sammanfattning 2006 Skriften
Läs mervetenskapsrådets guide till infrastrukturen
vetenskapsrådets guide till infrastrukturen En kartläggning och rekommendationer för svenska forskares tillgång till forskningsinfrastruktur på lång sikt VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 14:2006 vetenskapsrådets
Läs merPROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Läs merVetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur
Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur - Avstamp och målsättning Sven Stafström - Ny hantering fr.o.m. 2015 Elin Swedenborg - Principerna för utlysning och beredning 2015 Juni Palmgren - Diskussion
Läs merInfrastrukturer/områden som kan ansöka om bidrag 2017
A1-områden Samordning av biobanker och tillhörande data Infrastruktur inom bioinformatik Infrastruktur för forskning på databaser inom medicin och samhällsvetenskap Infrastruktur för forskning och utveckling
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM51. Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en
Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en europeisk superdator Utbildningsdepartementet 2018-02-15 Dokumentbeteckning KOM (2018) 8
Läs mer4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området
Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen
Läs merVETENSKAPSRÅDETS GUIDE TILL INFRASTRUKTUREN 2012
VETENSKAPSRÅDETS GUIDE TILL INFRASTRUKTUREN 2012 VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 8:2011 VETENSKAPSRÅDETS GUIDE TILL INFRASTRUKTUREN 2012 Rekommendationer för forskningsinfrastruktur på lång sikt från forskningsråden
Läs merForskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova
Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;
Läs merFörslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd
Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur
Läs merVetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012
Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 8:2011 Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2012 Rekommendationer för forskningsinfrastruktur på lång sikt från forskningsråden
Läs merUU i korthet. Tre vetenskapsområden, nio fakulteter, 60 institutioner
UU i korthet Tre vetenskapsområden, nio fakulteter, 60 institutioner Humaniora & samhällsvetenskap Teknik & naturvetenskap Medicin & farmaci Omsättning 6,5 miljarder kr (70% forskning) 41 000 studenter
Läs merBilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd
1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet
Läs merBehovsinventering 2019/2020
Behovsinventering 2019/2020 28 augusti 2019 Björn Halleröd, huvudsekreterare forskningsinfrastruktur Camilla Jakobsson, forskningssekreterare forskningsinfrastruktur Innehåll Aktuellt från VR-infra o Vad
Läs merUppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik
Regeringsbeslut IV:2 2015-03-12 S2015/1856/SAM Socialdepartementet Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Box 894 101 37 Stockholm Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens
Läs merETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT
ETT REGIONALT SAMVERKANSPROJEKT FÖR ÖKAD TILLVÄXT 2 ESS MAX IV i regionen - TITA Forskningsanläggningarna MAX IV och ESS riktar världens ögon mot Öresundsregionen. Anläggningarna beräknas stå klara 2015
Läs merpreliminär version 14 juni: Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen
preliminär version 14 juni: Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen Kartläggning och rekommendationer för svenska forskares tillgång till forskningsinfrastruktur på lång sikt. Första utgåvan, juni
Läs merUppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Läs merForskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion
Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration Kortversion Syftet med forskningsprogrammet är att stärka forskningen inom området och främja tillgängliggörande och spridning
Läs mersvenska NordForsk Strategi
svenska NordForsk Strategi 2011-2014 Miljömärket Svanen etablerades i 1989 av konsumentsektorn under Nordiska ministerrådet. side 2 Övergripande mål side 3 Huvudfrågor och strategiska ageranden på den
Läs merHandläggningsordning gällande universitetsgemensam finansiering av forskningsinfrastruktur vid Lunds universitet
HANDLÄGGNINGSORDNING 1 2016-04-14 STYR 2016/339 Rektor Handläggningsordning gällande universitetsgemensam finansiering av forskningsinfrastruktur vid Lunds universitet Fastställd av rektor 2016-04-14 Lunds
Läs merBidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)
Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National
Läs merInnovation för ett attraktivare Sverige
VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation
Läs merRiktad utlysning för databaser inom samhällsvetenskap och medicin med fokus på individdata. VR:s registerforskningsuppdrag
1 Ny hantering fr.o.m. 2015 inklusive utlysning 2015 Riktad utlysning för databaser inom samhällsvetenskap och medicin med fokus på individdata VR:s registerforskningsuppdrag SND workshop 11 november 2015
Läs merVINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07
VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM85. Ett europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Ett europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster Utbildningsdepartementet 2016-05-24 KOM(2016) 178 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merAvrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
Datum 2016-08-29 Diarienummer 3.3-2016-6545 1-lancliaggare Patrik Baard Finansdepartementet 103 33 Stockholm Avrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av
Läs merKunskap i samverkan. Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning. Utbildningsdepartementet 1
Kunskap i samverkan Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning Utbildningsdepartementet 1 En seminarieserie om samhällsutmaningarna Dialog om forskningspropositionen och dess
Läs merInformation till blivande konsortier som avser att söka bidrag för nationell infrastruktur 2015.
Datum Diarienummer 2015-02-11 4.1.2015-72 Kontaktpersoner Magnus Friberg 08-546 441 22 Elin Swedenborg 08-546 442 96 Anna Wetterbom 08-546 441 53 Observera att detta dokument innehåller preliminär information.
Läs merUtlysningen Kompetenscentrum 2020 En utlysning inom Kompetenscentrumprogrammet.
Utlysningen Kompetenscentrum 2020 En utlysning inom Kompetenscentrumprogrammet www.vinnova.se/kompetenscentrum Om Vinnova Myndighet under Näringsdepartementet Stockholm, Bryssel och Silicon Valley 200
Läs merInledande steg mot svensk samordning av mikroskopi Referat från hearing den 19 september 2012
Inledande steg mot svensk samordning av mikroskopi Referat från hearing den 19 september 2012 Snabb teknisk utveckling och framväxande europeisk forskningsinfrastruktur öppnar nya möjligheter för mikroskopi
Läs merSandvik en global ledare
Forskningsinfrastrukturen - hur kan den användas för att ge möjligheter för utveckling inom svensk industri Maria Åstrand en global ledare - koncernen Construction Machining Solutions Materials Technology
Läs merDel- och slutbetänkanden från Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska investeringar (SOU 2018:56 och SOU 2019:21)
YTTRANDE Datum Diarienummer 2019-09-16 1.1.3-2019-05886 GD-2019-148 ~EMU. Handläggare Stefan Törnqvist Ert diarienummer UD2019/07660 Utrikesdepartementet Del- och slutbetänkanden från Utredningen för ett
Läs merStrategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merUTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666
UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Ett av Europas ledande universitet Grundat 1666 47 000 studenter 2 900 forskarstuderande 6 300 anställda Omkring 650 professorer 900 docenter 1 500 universitetslektorer
Läs merSTRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Läs merUNDERLAG FÖR PRIORITERING AV FORSKNINGSINFRASTRUKTUR. Svar på regeringsuppdrag U2011/5383/F
UNDERLAG FÖR PRIORITERING AV FORSKNINGSINFRASTRUKTUR Svar på regeringsuppdrag U2011/5383/F 21 december 2011 Underlag för prioritering av forskningsinfrastruktur, svar på regeringsuppdrag U2011/5383/F Dnr:
Läs merSTIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING. Forskning som formar framtiden
STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING Forskning som formar framtiden BAKGRUND OCH ÄNDAMÅL Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är en oberoende forsk nings finansiär som har till ändamål att stödja natur
Läs merNordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till
Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations
Läs merBidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN
Datum 2013- Datum Handläggare Diarienummer 2013-05-22 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Diarienummer Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Bakgrund VÄRDORGANISATIONEN
Läs merSUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07
SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig
Läs merRemiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen
2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr
Läs merRemissvar: Forskningsfinansiering Remissvar: Utredningen Forskningsfinansiering kvalitet och relevans; SOU 2008:30 - U /F
Remissvar: Forskningsfinansiering Remissvar: Utredningen Forskningsfinansiering kvalitet och relevans; SOU 2008:30 - U2008-2293/F Dnr: V-2008-0252 Dossnr: 22 2008-05-19 Skickat till: Utbildningsdepartementet,
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merEffekter på regional utveckling vid etablering av ESS
Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk
Läs merKoncernkontoret Avdelning regional utveckling
Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merSTINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.
Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar
Läs merForskningens framtid! översikt 2014 forskningsinfrastruktur
Forskningens framtid! översikt 2014 forskningsinfrastruktur VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTER 2015 FORSKNINGENS FRAMTID! Under 2014 tog Vetenskapsrådet med hjälp av aktiva forskare fram en rad översikter. Tillsammans
Läs merVETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA
VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA Sofie Björling, chef för avdelningen för forskningsinfrastruktur NPR Open Access 1/6 2017 Bakgrund
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merUppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet
Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska
Läs merUnderlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008
Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning
Läs merInnovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner
Innovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner 1 Mål Rymdstyrelsens mål med detta initiativ är att inventera trovärdiga möjligheter för högklassiga vetenskapliga satellitprojekt
Läs merVärdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM)
Datum Diarienummer 2008-05-12 811-2008-1292 Handläggare Magnus Friberg Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM) Vetenskapsrådet inbjuder svenska universitet, högskolor
Läs merKunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft. Utbildningsdepartementet 1
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Utbildningsdepartementet 1 Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Läs merInitiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda
Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka
Läs merInstitutionsmöte. 7 juni 2016
Institutionsmöte Institutionsutflykt 50 år FTF Utbyggnad Lund NanoLab VR: Förslag på strategi för ESS ESS: Ny generaldirektör LU: Lönerevision 2016 LU: Strategiska plan LTH: Strategiska plan LU 350 år
Läs merBiokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning
Biokemi Sammanfattande bedömning Sverige var länge världsledande inom biokemi, främst analytisk biokemi och enzymologi, och nuvarande svensk bioteknisk och farmaceutisk industri har i många delar sitt
Läs merdin väg in till Högskolan i Skövde
Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa
Läs merRemissyttrande. Betänkandet Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) Remiss U2009/8128/UH. Vetenskapsrådet. Utbildningsdepartementet Stockholm
2009-05-12 Diarienummer 112-2009-378 Handläggare Gunnel Gustafsson Vetenskapsrådet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande VETENSKAPSRÅDET SWEDISH RESEARCH COUNCIL Postadress/Postal address
Läs merForum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet
VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional
Läs merBETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET
STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag
Läs merUtmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar
Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Peter Eriksson Chefsstrateg VINNOVA VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Bild 2 1 Varför ny strategi Sverige i världen
Läs merSunet /7 SUNET
Sunets unika datanät garanterar säker och stabil infrastruktur för datakommunikation till universitet, forskningsinstitut och många andra statliga institutioner. I världen av forskning och utbildning blir
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs merVetenskapsrådets utvärderingspolicy
Datum Diarienummer 2014-12-12 113-2009-801 Handläggare Maud Quist Bilaga 1 FP beslut 2014-12-15 Vetenskapsrådets utvärderingspolicy Vetenskapsrådet har enligt sin instruktion som några av sina uppgifter
Läs merBidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse
Bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse Syftet med bidraget är att stödja forskningsinfrastruktur av nationellt intresse som kan vara antingen nationell eller gälla svenskt deltagande
Läs merKunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige
Läs merSUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering
SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering Vetenskapsrådets organisation Vetenskapsrådet styrs av lag och förordning 1 Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en) 14221/18 COMPET 765 IND 339 MI 826 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 13837/18 COMPET 731
Läs merVetenskapsrådet. Remissyttrande - Synpunkter på förslag till nationellt regionalfondsprogram för målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning
Datum Diarienummer 2013-09-24 1.1.2-2013-9004 Handläggare Birgitta Myrman Vetenskapsrådet Tillväxtverket Box 4044 10261 Stockholm Remissyttrande - Synpunkter på förslag till nationellt regionalfondsprogram
Läs merForskningsstrategi LUNDS UNIVERSITET
Forskningsstrategi 2017 2021 LUNDS UNIVERSITET 2 FORSKNINGSSTRATEGI 2017 2021 Förord 2017 är första året på Lunds universitets 10-åriga strategiska plan. Forskningen utgör idag större delen av universitetets
Läs merarosnal0 vetenskapsrådet
arosnal0 vetenskapsrådet YTTRANDE Datum 2018-09-10 Handläggare Richard Andersson Diarienummer 1.1.3-2018-6406 GD-2018-164 Ert diarienummer N2018-03829-RTS Näringsdepartementet n.remissvarkregeringskansliet.se
Läs mer15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets
Läs merLägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merKompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan
1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt
Läs merSTRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2018-2024 REGIONALA FORSKNINGSRÅDET SAMVERKANSNÄMNDEN, UPPSALA-ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION Upprättare: Katarina Wijk, föreståndare RFR Strategi för forskning
Läs merForskning för miljömålen
FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka
Läs mer2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:
Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum
Läs merForskningspolicy Region Skåne
Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merDatum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet
Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne
Läs merIII Astropartikelfysik och subatomär fysik
III Astropartikelfysik och subatomär fysik III.1. Sammanfattande bedömning Under de senaste tjugo åren har vår förståelse för såväl naturens mest fundamentala beståndsdelar och processer som universums
Läs merRemiss av EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation , Dnr U2011/6661/F
Utbildningsdepartementet 10333 Stockholm Datum: 2012-01-20 Diarienummer: 2011-2208 Handläggare: Bengt H Ohlsson Remiss av EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation 2014-2020,
Läs merPOLICY. Internationell policy
POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merLägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merSwePub som källa för bibliometriska analyser
SwePub som källa för bibliometriska analyser Ulf Kronman Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet Mötesplats Open Access 2009 Uppsala universitet 2009-11-26 Vetenskapsrådet Myndighet med
Läs merFORSKNINGSSTRATEGISK HANDLINGSPLAN 2015
Bilaga 4b. Institutionen för hälsovetenskaper FORSKNINGSSTRATEGISK HANDLINGSPLAN 2015 Förord Institutionens forskningsstrategiska plan utgör institutionsstyrelsens direktiv till prefekten och ledningsgruppen
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merForskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)
Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE
Läs merForskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018
2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska
Läs merUmeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap
Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå
Läs merProgram för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018
Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:783 ISBN 978-92-893-5271-0 (PRINT) ISBN 978-92-893-5272-7
Läs merUtgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
Läs mer