Dolda it-kostnader i verksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dolda it-kostnader i verksamheten"

Transkript

1 Rapport 2012:5 Dolda it-kostnader i verksamheten Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten

2 Rapport 2012:5 Dolda it-kostnader i verksamheten Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2012

3 Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box Stockholm Telefon: E-post: Rapporten kan laddas ner från Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av E-print Stockholm 2012

4 Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 Summary Inledning Bakgrund Syfte och frågor Förmåner och system Metod och genomförande Dolda it-kostnader Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Sammanfattning Analys av resultatet Försäkringskassan Spilltid Slutanvändartid Analys Pensionsmyndigheten Spilltid Slutanvändartid Analys Bostadstillägg en jämförelse Att överväga åtgärder... 39

5 5 Avslutande reflektion Referenser Bilaga 1 Definition av spilltid och slutanvändartid Bilaga 2 Förmåner och system som ingår i undersökningen... 49

6 Generaldirektörens förord Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med systemtillsyn avses granskning av om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Med effektivitetsgranskning avses granskning av om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. Huvudsyftet med rapporten är att visa hur man kan undersöka var dolda it-kostnader finns och vad som orsakar dem. Med dolda itkostnader avses kostnader som förorsakas exempelvis av spilltid vid dubbelarbete, manuell hantering och driftavbrott. Uppskattningen är att de dolda it-kostnaderna i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens handläggning av förmåner uppgår till omkring 300 miljoner kronor per år, medan motsvarande kostnader inom Pensionsmyndigheten uppskattas ligga i intervallet miljoner kronor. Att mäta och analysera dessa kostnader ger viktigt underlag för att prioritera förbättringsåtgärder i it-systemen, men även i processer och arbetssätt. ISF lämnar inga förslag till åtgärder med anledning av undersökningen. Rapporten har skrivits av Inger Sohlberg (projektledare) och Susanne Jansson. Stockholm i mars 2012 Per Molander 5

7 6

8 Sammanfattning I rapporten redogörs för betydelsen av dolda it-kostnader i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens handläggning av förmåner. Med dolda it-kostnader avses kostnader som förorsakas exempelvis av spilltid vid dubbelarbete, manuell hantering och driftavbrott. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har låtit göra en enkätundersökning där handläggare för olika förmåner hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har fått skatta spilltider för olika aktiviteter, samt värdera drift, service, och så vidare. I rapporten redovisas även resultatet från en jämförelsegrupp som består av större företag, kommuner och landsting med administrativa uppgifter. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten uppvisar inom flera områden bättre värden än jämförelsegruppen. Den tid som handläggare hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten uppskattar att de lägger ned på exempelvis fel och driftavbrott är lägre än för jämförelsegruppen. Det samma gäller manuell hantering i handläggningen av förmåner hos Pensionsmyndigheten. Inom myndigheterna pågår också ett kontinuerligt arbete med att förbättra it-stödet och utveckla arbetsprocesserna. Även om handläggarna hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten uppskattar att de har lägre tidsåtgång än jämförelsegruppen inom flera områden, finns dolda it-kostnader i verksamheten. Värt att notera är att oavsett hur bra ett it-stöd är anpassat till verksamheten, finns dolda it-kostnader. Att undersöka var de finns, vad som orsakar dem och hur stora de kan vara ger underlag för analys och bedömning av vad som bör åtgärdas för att effektivisera verksamheten. Med undersökningen som underlag uppskattas Försäkringskassans dolda it-kostnaderna till cirka 300 miljoner kronor per år i handläggning av förmåner. Motsvarande kostnad för Pensionsmyndigheten uppskattas till mellan 10 och 15 miljoner kronor per år. I Försäkringskassan är det framför allt handläggarnas bedömning av förekomsten 7

9 av dubbelarbete och manuell hantering som förklarar de dolda itkostnaderna. Här har handläggarna hos Försäkringskassan också uppgett högre tidsåtgång än jämförelsegruppen. Handläggarna hos Pensionsmyndigheten anser sig, relativt sett, inte ha lika mycket dubbelarbete och manuell hantering som handläggarna hos Försäkringskassan. Däremot är spilltid vid fel och driftavbrott förhållandevis högre i Pensionsmyndigheten än i Försäkringskassan och i jämförelsegruppen. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) lämnar inga förslag till åtgärder med anledning av denna undersökning. Hur resultaten av undersökningen ska användas är i första hand en fråga för de aktuella myndigheterna. Materialet överlämnas därför till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för fortsatt analys och bedömning. 8

10 Summary This study focuses on the significance of hidden IT costs in the Swedish Social Insurance Agency and the Swedish Pensions Agency s administration of benefits. Hidden IT costs can be caused by, for example, IT system breakdowns, manual handling and work duplication. In this study the Swedish Social Insurance Agency and the Swedish Pensions Agency have been compared with a peer group. The peer group consisted of larger companies, municipalities and county councils. The agencies show better results than the peer group in several areas. The administrative officers at the agencies estimate that they spend less time on IT system breakdowns, manual handling and work duplication compared with those in the peer group. The two agencies work continuously to improve IT support and work processes. Although the agencies show better results than the peer group, they still encounter hidden IT costs in their daily operations. It is recommended that an investigation is conducted into what these hidden IT costs are composed of. This can in turn be used to make the daily operations more efficient. The Swedish Social Insurance Agency has estimated the hidden IT costs to be approximately 300 million SEK annually in the handling of benefits. The corresponding cost for the Swedish Pensions Agency is estimated to be between 10 and 15 million SEK. The administrative officers at the two agencies estimate that manual handling and work duplication are the main reasons for the agencies hidden IT costs. 9

11 The Swedish Social Insurance Inspectorate (ISF) has not made any recommendations following this study. An in-depth analysis of the material is best carried out by the agencies. The data used in this study has been submitted to the two agencies for further analysis and assessment. 10

12 1 Inledning 1.1 Bakgrund I dag är it en förutsättning för kärnverksamheten. Nästan 70 procent av alla yrkesarbetande använder dator och procent använder datorn större delen av sin arbetsdag, enligt Arbetsmiljöverket. Därför är det viktigt att känna till vad systemen kostar och om de är ändamålsenliga för verksamheten. Om it-systemen inte ger det stöd som användarna behöver, uppstår spilltider och onödigt manuellt arbete i verksamheten. Dessa dolda it-kostnader bör beaktas tillsammans med de i redovisningen synliga investerings- och driftskostnaderna. Oavsett vilka åtgärder man vidtar för att minska de dolda itkostnaderna, kommer sådana att finnas i verksamheten. Att mäta och analysera kostnaderna ger dock viktigt underlag för att prioritera förbättringsåtgärder i it-systemen, men även i processer och arbetssätt. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten är båda starkt beroende av it-stöd i sina verksamheter. Myndigheternas handläggare använder datorn så mycket som sex sju timmar per dag. Försäkringskassans itsystem har utvecklats under lång tid vissa delar härrör från talet och de stödjer en komplex verksamhet där lagar och regler ändras ofta. Detta skapar särskilda utmaningar för utvecklingen av it-stödet. Av rapporterna Styrning i Försäkringskassan (ISF 2011:2) och Försäkringskassans it-verksamhet (ISF 2010:5) framgår att Försäkringskassans handläggningssystem kan vidareutvecklas för att ge handläggarna bättre stöd i handläggningen av ärenden. Även de användarmätningar som genomförts inom Försäkringskassan under perioden påvisar i vissa delar brister som genererar dubbelarbete och extra arbete för handläggarna. 11

13 En strategi som Försäkringskassan har valt för att effektivisera och minska sina kostnader är att automatisera handläggningen. Även Pensionsmyndigheten ser för närvarande över de system som används för handläggning i syfte att få en effektivare verksamhet. 1.2 Syfte och frågor Undersökningen syftar till att visa betydelsen av att synliggöra dolda it-kostnader i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens verksamhet. Dolda it-kostnader förorsakas av spilltid vid dubbelarbete, manuell hantering samt vid fel och driftavbrott. Även så kallad slutanvändartid orsakar dolda it-kostnader. Med slutanvändartid avses den tid som går åt för självhjälp, handläggarnas support till andra handläggare, informell utbildning samt utvecklingsåtgärder och anpassningar av program med mera, som handläggarna själva utför. I bilaga 1 lämnas en närmare beskrivning av vad som avses med spilltid och slutanvändartid. Försäkringskassan har under ett antal år genomfört it-användarundersökningar. I dessa undersökningar bedöms it-systemets funktionalitet, svarstider, driftavbrott, helpdesks tillgänglighet och bemötande. 1 Försäkringskassan har sedan ett antal år tillbaka även ett styrkortsmått där avbrotten i de mest verksamhetskritiska it-tjänsterna följs upp. För 2011 beräknades produktionsbortfallet som dessa avbrott gav uppgå till 40 miljoner kronor. 2 Dessa undersökningar har sedan legat till grund för olika åtgärder. Undersökningarna omfattar dock inte alla aspekter på dolda it-kostnader i handläggningen. Därför är det intressant att belysa it-stödet även utifrån dessa andra aspekter. I denna undersökning identifieras och uppskattas dolda it-kostnader för handläggningen av ett antal utvalda förmåner. Avsikten är att undersökningen ska ge underlag för att analysera var dolda itkostnader finns i verksamheten. Dessa analyser kan sedan ligga till grund för att prioritera områden där åtgärder kan vidtas för att minska de dolda it-kostnaderna och därigenom effektivisera handläggningen av förmåner. Att mäta dolda it-kostnader kan även bidra till bättre beslutsunderlag vid val mellan olika investeringsalternativ. 1 Undersökningarna har genomförts av analysföretaget Gartner. 2 Enligt uppgifter från Försäkringskassans it-avdelning. 12

14 En djupare studie av materialet låter sig bäst utföras av myndigheterna själva, varför materialet överlämnas till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för fortsatt analys och bedömning. Att undersöka de dolda it-kostnaderna i verksamheten kan även vara värdefullt för andra myndigheter i statsförvaltningen, som vill få ett bättre underlag för att bedöma var tidsspill på grund av it-stödet uppstår och identifiera områden med förbättringspotential. Rapporten kan för dessa myndigheter ge en introduktion i ämnet. 1.3 Förmåner och system Undersökningen omfattar 18 förmåner som handläggs av Försäkringskassan. Förmåner som omfattas är bland annat de stora förmånerna, om man ser till hur många som arbetar med att handlägga förmånen. Exempelvis ingår föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och aktivitetsstöd. Av de förmåner som Pensionsmyndigheten handlägger ingår bostadstillägg och ålderspension (nationell, internationell respektive utland) i undersökningen. Förmånerna premiepension och efterlevandepension ingår inte. De it-system som omfattas är ärendehanteringssystemet ÄHS, handläggarstödet din Arbetsplats, statistiksystemet Ginsten och systemet TP som används för handläggning, hämtning av information och för registrering för utbetalning. Dessa system används av båda myndigheterna. Pensionsmyndigheten får tillgång till dem genom att myndigheten köper tjänster från Försäkringskassan. I undersökningen ingår dessutom ett antal andra system som enbart Försäkringskassan använder. I bilaga 2 listas vilka förmåner och system som omfattas av undersökningen. 1.4 Metod och genomförande Undersökningen bygger på en enkät riktad till handläggare hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Företaget IT Optima har tillhandahållit modellen och genomfört enkätundersökningen. Den har använts av ett 100-tal organisationer i Norden. 13

15 Enkäten är utformad för att mäta användarnöjdhet och dolda itkostnader. Frågorna i enkäten handlar om it-systemens funktionalitet, omfattning av dubbelarbete, driften av it-systemen, service och support, informellt lärande, behov av utveckling av it-systemen och handläggarnas kompetens om it-systemen. Handläggarna har fått uppskatta hur mycket tid de använder för dubbelarbete, med mera, samt värdera drift, service, och så vidare. Handläggarna har även haft möjlighet att lämna så kallade fritextsvar där de bland annat fått ge exempel på dubbelarbete och manuella hantering och framföra vad de ser för behov av förbättringar i it-systemen. Enkäten har skickats till ett urval handläggare. Beträffande Försäkringskassan har ett riktat urval gjorts. Samtliga handläggare på sex kontor omfattas av urvalet. Av kontoren är tre Nationella försäkringscenter (NFC), två Lokala försäkringscenter (LFC) och ett Kundcenter (KC). Kontoren har valts i samråd med Försäkringskassan i syfte att vara representativa utifrån spridning i landet och de förmåner som handläggs vid kontoren. Totalt tillfrågades 930 handläggare vid Försäkringskassan, vilket utgör 25 procent av det totala antalet handläggare som arbetar med de förmåner som ingår i undersökningen. Svarsfrekvensen var 77 procent. Enkätundersökningen genomfördes mellan den 24 oktober och den 11 november Även för Pensionsmyndigheten har ett riktat urval gjorts. Förmånen ålderspension utland handläggs endast vid ett av Pensionsmyndighetens kontor. Samtliga handläggare för ålderspension utland vid det kontoret ombads svara på enkäten. Ytterligare två kontor ingår i urvalet. Samtliga handläggare som arbetar med de övriga förmånerna som ingår i undersökningen vid dessa två kontor, ombads besvara enkäten. Urvalet har verifierats av cheferna på respektive kontor före utskicket av enkäten. Totalt tillfrågades 271 handläggare vilket utgör 74 procent av det totala antalet handläggare som arbetar med de förmåner som ingår i undersökningen. Svarsfrekvensen var 77 procent. Undersökningen genomfördes mellan den 24 november och den 9 december

16 2 Dolda it-kostnader I detta kapitel redovisas kortfattat en uppskattning av hur stora dolda it-kostnader Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har i handläggningen av förmåner. I det följande kapitlet visas hur man kan analysera vad kostnaderna består av och var de uppstår. 2.1 Försäkringskassan Med undersökningen som underlag kan de dolda it-kostnaderna uppskattas till totalt närmare 300 miljoner kronor per år, varav spilltidskostnaderna svarar för 220 miljoner kronor och slutanvändarkostnaderna för drygt 70 miljoner kronor. 3 Av tabell 1 framgår hur dessa kostnader är fördelade mellan olika aktiviteter (se bilaga 1 för närmare beskrivning av aktiviteterna). Spilltidskostnaderna förklaras i huvudsak av dubbelarbete och manuell hantering. Slutanvändarkostnaderna däremot är tämligen jämt fördelade mellan de olika aktiviteterna. 3 För att få ett säkrare mått på de dolda it-kostnaderna kan resultatet viktas, utifrån förmånernas relativa tyngd vad avser antalet anställda handläggare som arbetar med förmånen. Detta har inte gjorts i denna uppskattning. 15

17 Tabell 1. Dolda it-kostnader i Försäkringskassan Dolda it-kostnader (mnkr) Försäkringskassan Spilltidskostnader 219 Dubbelarbete 91 Manuell hantering 109 Spilltid vid fel och driftavbrott 19 Slutanvändarkostnader 73 Självhjälp 19 Slutanvändarutveckling 13 Informell utbildning 12 Användares support till andra användare 19 Användarnas formella it-utbildning 10 Dolda it-kostnader 292 I beräkningen används handläggarnas uppskattade tidsåtgång och ett timpris på 222 kr. Timpriset baseras på uppgifter från Försäkringskassan om en genomsnittlig handläggarlön inkl. sociala avgifter. Så kallade OH-kostnader (kostnader för administration, ledning, indirekt tid, m.m.) ingår inte i beräkningen. I beräkningen används en årsarbetstid om 1997 timmar och 8977 handläggare. Dolda it-kostnader kan också jämföras med andra it-relaterade kostnader som myndigheten har. Totala it-kostnader för Försäkringskassan var drygt en miljard kronor Produktion och utveckling svarade för hälften vardera. Av utvecklingskostnaderna kunde en tredjedel vardera hänföras till ändringar på grund av tvingande lagkrav, nödvändig utveckling för att vidmakthålla funktionaliteten respektive strategisk utveckling. 4 Ett annat sätt att redovisa dolda it-kostnader är att se hur mycket tidspill som, enligt handläggarna, förorsakas av att it-system inte är optimalt anpassade för handläggningen. På basis av de tidsuppskattningar som handläggarna gjort i undersökningen beräknas att handläggare i genomsnitt får ägna 110 timmar per år åt dubbelarbete, manuell hantering och spilltid vid fel och avbrott. På motsvarande sätt beräknas 37 timmar per år ägnas åt slutanvändartid. 4 Uppgift från Försäkringskassans it-avdelning. 16

18 Den spilltid och slutanvändartid som Försäkringskassan har för handläggning av samtliga förmåner beräknas motsvara närmare 850 årsarbetskrafters produktiva tid. 5 Tabell 2. Spilltid och slutanvändartid i Försäkringskassan Tid per användare (tim/år) Försäkringskassan Jämförelse -grupp* Spilltid Dubbelarbete Manuell hantering Spilltid vid fel och driftavbrott Slutanvändartid Självhjälp 9 15 Slutanvändarutveckling 7 10 Informell utbildning 6 17 Användares support till andra användare Användarnas formella itutbildning 5 6 Totalt *Jämförelsegruppen består av organisationer som har en liknande verksamhet. Den består av offentliga och privata organisationer som arbetar med serviceverksamhet, dvs. större kommuner, landsting och bolag med i huvudsak administrativa uppgifter. Undersökningen visar att Försäkringskassans handläggare anser sig ha lägre slutanvändartid än jämförelsegruppen för samtliga aktiviteter som ingår. Särskilt stor skillnad är det beträffande tid som används till informell utbildning och självhjälp. När det gäller spilltid råder det motsatta förhållandet vad gäller dubbelarbete och manuell hantering. 5 Bygger på antagande om att den så kallade produktiva tiden är 1567 timmar för en årsarbetskraft. 17

19 2.2 Pensionsmyndigheten Dolda it-kostnader i Pensionsmyndighetens handläggning av studerade förmåner kan uppskattas till 10 miljoner kronor per år, varav spilltidskostnader svarar för 6,5 miljoner kronor och slutanvändarkostnader för 3,5 miljoner kronor. 6 Av tabell 3 framgår hur kostnaderna är fördelade mellan olika aktiviteter. Spilltidskostnaderna är tämligen jämt fördelade mellan dubbelarbete, manuell hantering och spilltid vid fel och driftavbrott, medan slutanvändarkostnaderna till stor del består av självhjälp och användares support till andra användare. Om man utgår från att spilltid och slutanvändartid är lika stor i handläggningen av de studerade förmånerna som i Pensionsmyndighetens övriga handläggning, skulle de dolda it-kostnaderna uppgå till 15 miljoner kronor. Antagandet är dock osäkert, eftersom handläggningen av de förmåner som inte ingår i undersökningen, det vill säga premiepension och efterlevandepension, handläggs i Pensionsmyndighetens eget system ELWIS/K2 och i större utsträckning är automatiserade. En rimlig uppskattning är därför att de dolda it-kostnaderna i handläggningen av Pensionsmyndighetens förmåner totalt uppgår till mellan 10 och 15 miljoner kronor per år. 6 För att få ett säkrare mått på de dolda it-kostnaderna kan resultatet viktas, utifrån förmånernas relativa tyngd vad avser antalet anställda handläggare som arbetar med förmånen. Detta har inte gjorts i denna uppskattning. 18

20 Tabell 3. Dolda it-kostnader i Pensionsmyndigheten Dolda it-kostnader (mnkr) Pensionsmyndigheten, studerade förmåner Pensionsmyndigheten, totalt Spilltidskostnader 6,5 9,7 Dubbelarbete 2,5 3,7 Manuell hantering 2,3 3,4 Spilltid vid fel och driftavbrott 1,7 2,6 Slutanvändarkostnader 3,4 5,2 Självhjälp 1,1 1,7 Slutanvändarutveckling 0,5 0,8 Informell utbildning 0,4 0,6 Användares support till andra användare 1,0 1,5 Användarnas formella it-utbildning 0,4 0,6 Dolda it-kostnader 9,9 14,9 I beräkningen används handläggarnas uppskattade tidsåtgång och ett timpris på 205 kr. Timpriset baseras på uppgifter från Pensionsmyndigheten om en genomsnittlig handläggarlön inkl. sociala avgifter. Så kallade OH-kostnader (kostnader för administration, ledning, indirekt tid, m.m.) ingår inte i beräkningen. I beräkningen används en årsarbetstid om 1997 timmar och 550 handläggare. Till skillnad från redovisningen av Försäkringskassans kostnader är det inte meningsfullt att ställa Pensionsmyndighetens dolda itkostnader i relation till myndighetens övriga kostnader för it. Anledningen är att Pensionsmyndigheten köper it-tjänster av Försäkringskassan som ger handläggarna tillgång till de system de behöver för att handlägga de förmåner som ingår i undersökningen. Av tabellen nedan framgår handläggarnas uppskattade tidsåtgång för olika aktiviteter. Varje handläggare ägnar i genomsnitt 86 timmar per år i spilltid respektive 46 timmar per år i slutanvändartid. Om man jämför vad handläggarna hos Pensionsmyndigheten har angett för tidsuppskattningar med jämförelsegruppen, framgår att Pensionsmyndigheten har lika eller lägre tidsåtgång för de aktiviteter som ingår i slutanvändartid. Det samma gäller manuell hantering. Däremot har en handläggare i Pensionsmyndigheten uppgett sig ha mer spilltid 19

21 på grund av dubbelarbete samt fel och driftavbrott än jämförelsegruppen. Tabell 4. Spilltid och slutanvändartid i Pensionsmyndigheten Tid per användare (tim/år) Pensionsmyndigheten Jämförelsegrupp* Spilltid Dubbelarbete Manuell hantering Spilltid vid fel och driftavbrott Slutanvändartid Självhjälp Slutanvändarutveckling 7 10 Informell utbildning 6 17 Användares support till andra användare Användarnas formella itutbildning 5 4 Totalt * Jämförelsegruppen består av organisationer som har en liknande verksamhet. Den består av offentliga och privata organisationer som arbetar med serviceverksamhet, dvs. större kommuner, landsting och bolag med i huvudsak administrativa uppgifter. Spilltid och slutanvändartid som en enskild handläggare har, kan räknas om till att omfatta all handläggning inom myndigheten. För Pensionsmyndighetens del innebär det att den totala spilltiden och slutanvändartiden bedöms motsvara mellan 30 och 45 årsarbetskrafters produktiva tid. 7 7 Bygger på antagande om att den så kallade produktiva tiden är 1567 timmar för en årsarbetskraft. 20

22 2.3 Sammanfattning Av undersökningen framgår att de tidsuppgifter som handläggare hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har uppgett inom flera områden är lägre än jämförelsegruppens. Försäkringskassan och Pensionsmyndighetens handläggare lägger exempelvis ned mindre slutanvändartid än jämförelsegruppen. Pensionsmyndighetens handläggare lägger dessutom ned mindre tid på manuell hantering än jämförelsegruppen. Inom myndigheterna pågår också ett kontinuerligt arbete med att förbättra it-stödet och utveckla arbetsprocesser. Diagram 1. Spilltid och slutanvändartid en jämförelse Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Jämförelsegrupp Tid per användare (tim/år) Dubbelarbete Spilltid vid fel och driftavbrott Manuell hantering Slutanvändartid Även om handläggarna hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten uppgett sig ha lägre tidsåtgång än jämförelsegruppen inom flera områden, finns dolda it-kostnader i verksamheten. För Försäkringskassans del uppskattas de dolda it-kostnaderna till cirka 300 miljoner kronor per år i handläggning av förmåner. De dolda it-kostnaderna i Pensionsmyndigheten uppskattas till miljoner kronor per år. I Försäkringskassan är det framför allt handläggarnas bedömning av förekomsten av dubbelarbete och manuell hantering som förklarar de dolda it-kostnaderna. Här har handläggarna hos Försäkringskassan också uppgett högre tidsåtgång än jämförelsegruppen. Handläggarna hos Pensionsmyndigheten har relativt sett inte uppgett sig ha lika mycket dubbelarbete och manuell hantering som handläggarna hos Försäkringskassan. Däremot är den spilltid vid fel och driftavbrott som handläggarna uppgett förhållandevis högre i Pensionsmyndigheten än i Försäkringskassan och jämförelsegruppen. 21

23 Oavsett hur bra it-stödet är anpassat till handläggarnas behov, kommer det att finns dolda it-kostnader. I vissa lägen är det dessutom rationellt och ekonomiskt försvarbart att ha manuell hantering, eller att uppgifter får registreras på två ställen. Alla dolda it-kostnader är heller inte odelat negativa för verksamheten. Exempelvis kan handläggarnas egna insatser för att förbättra sina kunskaper om itsystemen vara något positivt, liksom att handläggarna hjälper varandra att lösa it-relaterade problem. 22

24 3 Analys av resultatet För att få bättre förståelse för var och hur it-kostnader uppstår i handläggningen och underlag för överväganden om olika åtgärder behöver resultatet analyseras närmare. I det följande visas exempel på vad man kan utläsa av undersökningen. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara heltäckande utan syftar till att visa hur man kan analysera materialet och vad fritextsvaren kan bidra med för att förklara resultatet. 3.1 Försäkringskassan I detta avsnitt redogörs för hur spilltid respektive slutanvändartid är fördelad mellan olika handläggarkategorier och förmånsgrupper. Eftersom en handläggare kan arbeta med flera olika förmåner, kan resultatet inte brytas ned per förmån, utan endast per förmånsgrupp. De tidsuppgifter som redovisas är en handläggares genomsnittliga tidsåtgång (min/vecka) för de studerade förmånsgrupperna. Om antalet svar för en förmånsgrupp är lägre än tio, särredovisas inte förmånsgruppen. Av bilaga 2 framgår vilka förmånsgrupper och förmåner som omfattas av undersökningen Spilltid I snitt uppskattar handläggarna att man lägger ned en timme i veckan på dubbelarbete, till exempel att samma information registreras på flera ställen. Drygt tio procent av handläggarna uppger att de har mer än tre timmar dubbelarbete i veckan. Mest dubbelarbete uppger sig NFC- handläggarna ha, knappt 70 minuter i veckan. Handläggning av förmånsgrupper som EU-familjeförmåner respektive graviditetspenning uppvisar drygt 150 minuter i veckan i dubbelarbete. 23

25 I genomsnitt 75 minuter i veckan uppskattar handläggarna att de ägnar sig åt manuell hantering, såsom att dokument tas emot eller distribueras på papper. Närmare 20 procent av handläggarna uppger att de ägnar mer än tre timmar i veckan åt manuell hantering. Mest manuell hantering har NFC-handläggarna uppgett att de har, i genomsnitt 90 minuter i veckan. Minst manuell hantering uppger KC-handläggarna att de har, i genomsnitt knappt 30 minuter i veckan. Handläggning av förmånsgrupper som EU-familjeförmåner, graviditetspenning och nischförmåner, uppvisar alla över 200 minuter i veckan i manuell hantering. Drygt tio minuter i veckan uppskattar handläggarna att de har i spilltid på grund av fel på datorn, till exempel väntetider för hjälp vid fel eller omstart av dator vid fel. Tre av fyra handläggare har mindre spilltid än 15 minuter i veckan. Mest spilltid på grund av fel på datorn uppvisar handläggning av förmånsgrupperna omprövning och bostadstillägg med cirka 20 minuter i veckan Slutanvändartid I genomsnitt har handläggarna uppgett att de använder drygt tio minuter i veckan på självhjälp, det vill säga administration, underhåll och support av den egna datorn. Mest självhjälp uppvisar handläggning av förmånsgrupperna EU-familjeförmåner, graviditetspenning och omprövning. Handläggarna för dessa förmånsgrupper har uppgett att de lägger mellan 20 och 30 minuter i veckan på självhjälp. I genomsnitt har handläggarna uppskattat att de lägger knappt tio minuter i veckan på slutanvändarutveckling, det vill säga att handläggaren själv anpassar inställningar, skapar mallar, makron och liknande. En av tre uppskattar att de inte lägger någon tid alls på slutanvändarutveckling. Mest tid för slutanvändarutveckling uppvisar handläggning av förmånsgruppen EU-familjeförmåner, knappt 20 minuter i veckan. I snitt uppskattar handläggarna att de använder knappt tio minuter i veckan för informell utbildning. 24

26 I genomsnitt uppskattar handläggarna att drygt tio minuter i veckan används till att hjälpa varandra (support till andra användare). Förmånsgruppen aktivitetsstöd toppar med drygt 20 minuter i veckan Analys Bättre än jämförelsegruppen vad gäller slutanvändartid och spilltid vid fel- och driftavbrott Undersökningen visar att Försäkringskassan har lägre spilltid vid feloch driftavbrott respektive slutanvändartider än jämförelsegruppen. När det gäller slutanvändartid är det framför allt tid som handläggarna uppgett att de ägnar sig åt självhjälp och informell utbildning som är låg i förhållande till jämförelsegruppen. När det gäller spilltid råder det motsatta förhållandet. Försäkringskassans handläggare uppger att de har betydligt mer dubbelarbete och manuell hantering än jämförelsegruppen. Här kan det således finnas en förbättringspotential. De områden som fått bäst värden i förhållande till jämförelsegruppen är handläggarnas bedömning av sitt utbildningsbehov och deras värdering av nivån på supporten och supportens vilja att hjälpa till. Det område som fått i särklass sämst värde i förhållande till jämförelsegruppen är behovet av nya funktioner i it-systemen. Försäkringskassan arbetar med att ge förmåner bättre it-stöd, bland annat i syfte att minska manuellt arbete. Förmåner som tidigare handlagts utanför ärendehanteringssystemet ÄHS har under senare tid lyfts in i systemet, exempelvis barnbidrag och adoptionsbidrag och EUfamiljeförmånsärenden. Ett nytt it-stöd i ÄHS för återkrav aviserades i november Under 2012 kommer handläggningen för förmånerna graviditetspenning, förebyggande sjukpenning, arbetshjälpmedel, närståendepenning, smittbärarersättning och särskilt högriskskydd att övergå från hantering i pappersakter till elektronisk hantering i ÄHS. Jämställdhetsbonus kommer per den 1 januari 2012, för föräldrapenning som avser 2012, att beräknas och betalas ut månadsvis utan ansökan. 8 Detta är exempel på förbättringsåtgärder som inte fått genomslag i denna mätning. Ytterligare minskningar av dubbelarbete och manuell 8 Fler förmåner in i ÄHS, Försäkringskassans intranät,

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Stickprovsundersökning vecka 9 2014

Stickprovsundersökning vecka 9 2014 2014-10-14 Stickprovsundersökning vecka 9 2014 A-kassorna har ett elektroniskt informationsutbyte med Försäkringskassan, CSN och Pensionsmyndigheten för att motverka att dubbla ersättningar betalas ut

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Ett effektivare IT-stöd mätning och samverkan mellan kommuner ger förutsättningarna

Ett effektivare IT-stöd mätning och samverkan mellan kommuner ger förutsättningarna Ett effektivare IT-stöd mätning och samverkan mellan kommuner ger förutsättningarna Seminarium 5:5 Föreläsare Hans Agdahl, Processledare IT och telefoni, Umeå kommun hans.agdahl@umea.se Roger Bydler, Senior

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

LEFI Online, Elektroniskt informationsutbyte. Allmän information

LEFI Online, Elektroniskt informationsutbyte. Allmän information LEFI Online, Elektroniskt informationsutbyte Försäkringskassan, Tjänsteleverans Innehåll 1 DOKUMENTINFORMATION... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 REFERENSER... 3 2 BESKRIVNING AV -TJÄNSTEN LEFI ONLINE... 4 2.1 GRÄNSSNT...

Läs mer

Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK

Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK 1 Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK Den nya tjänsten Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd, SSBTEK som erbjuds av Försäkringskassan, kan förmedla mer information än vad som normalt behövs

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17 HEJ sid 5 Vad gör vi? sid 6 Vad krävs av dig? sid 7 SÅ FUNKAR DET sid 9 Välj väg sid 10-12 Kassakort sid 13 Utbetalning sid 13 Vår e-tjänst Mina sidor (www.sekosakassa.se) sid 15 E-legitimation/BankID/Mobilt

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster 1 (6) 2008-05-30 Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster Uppdraget Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har i regleringsbreven för 2008 fått i uppdrag

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Ett effektivare IT-stöd mätning och samverkan mellan kommuner ger förutsättningarna Metod och genomförande

Ett effektivare IT-stöd mätning och samverkan mellan kommuner ger förutsättningarna Metod och genomförande Ett effektivare IT-stöd mätning och samverkan mellan kommuner ger förutsättningarna Metod och genomförande Seminarium 5:5 Föreläsare Roger Bydler, Senior Partner, IT Optima Sverige AB roger.bydler@it-optima.se

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

LEFI Online, system till system (Leverera Förmånsinformation) WEBBSERVICE/SHS/SSEK

LEFI Online, system till system (Leverera Förmånsinformation) WEBBSERVICE/SHS/SSEK LEFI Online, system till system (Leverera Förmånsinformation) WEBBSERVICE/SHS/SSEK Gränssnittsspecifikation Försäkringskassan IT 1 (11) Ändringsförteckning Nedanstående tabell redovisar ändringshistoriken

Läs mer

Nyhetsbrev april 2014 till dig som är god man och förvaltare

Nyhetsbrev april 2014 till dig som är god man och förvaltare Här kommer årets första nyhetsbrev till er som är ställföreträdare under tillsyn av överförmyndarnämnd. Granskning På vår hemsida www.haninge.se/overformyndare publiceras varje vecka aktuella uppgifter

Läs mer

Avgifter inom äldre- och handikappomsorg

Avgifter inom äldre- och handikappomsorg Avgifter inom äldre- och handikappomsorg Allmän information Du kommer att behöva fylla i uppgifter som rör din inkomst. Du kan bli tillfrågad att styrka uppgifterna som du lämnat in och då måste du kunna

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Vässa IT-stödet i administrativa processer

Vässa IT-stödet i administrativa processer FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Vässa IT-stödet i administrativa processer ETT PILOTPROJEKT MELLAN UPPSALA KOMMUN OCH UPPSALAHEM 1 Förord Är det krångligt att införa nya IT-system i verksamheten? Är det

Läs mer

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 2007:1 Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 Statistikrapport administrationsstatistik Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon-

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa 2013:36 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/446 4.1 Arbetslöshetskassan Alfa

Läs mer

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...

Läs mer

Svar på uppdrag i regleringsbrev för 2013 avseende Försäkringskassan, Fordringsstock och fordringshantering

Svar på uppdrag i regleringsbrev för 2013 avseende Försäkringskassan, Fordringsstock och fordringshantering 1 (27) Svar på uppdrag i regleringsbrev för 2013 avseende Försäkringskassan, Fordringsstock och fordringshantering Försäkringskassans analys och förslag i sammanfattning Skuldsättning är ett växande samhällsproblem

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med

Läs mer

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14)

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Sammanställning av myndigheternas undersökningar Bilaga 3. 1) Kön Innehåller bland annat frågor om erfarenheter/upplevelser av besök på servicekontor: och 2) Ålder

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2011

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2011 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning Sammanfattning av nöjdkundmätning Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och den information

Läs mer

Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare

Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare Wimi FK90005_012_G REGERINGSUPPDRAG 1 (9) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare Enligt regleringsbrevet för 2013

Läs mer

Tjänstemännens IT-miljö. Ett steg fram och två steg tillbaka

Tjänstemännens IT-miljö. Ett steg fram och två steg tillbaka Tjänstemännens IT-miljö Ett steg fram och två steg tillbaka 1 2 Förord............................................................... 4 Satsa på en bättre IT-miljö det gynnar företagen, medarbetarna och

Läs mer

Medarbetarundersökning

Medarbetarundersökning Bilaga 1 Medarbetarundersökning Februari 2008 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Säte: Stockholm Org nr: 556029-6740 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte, metod och omfattning...

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Vägledning 2009:2 Version 7. Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska

Vägledning 2009:2 Version 7. Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska program Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

Ansökan om vårdnadsbidrag

Ansökan om vårdnadsbidrag Ansökan om vårdnadsbidrag 1 Barnets uppgifter: Namn Personnummer Mottagare av vårdnadsbidrag, vårdnadshavare Namn Personnummer Adress E-postadress Telefon, mobiltelefon Kontoförande bank Clearingnummer

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Bra att veta om ekonomiskt bistånd

Bra att veta om ekonomiskt bistånd Bra att veta om ekonomiskt bistånd Vad är ekonomiskt bistånd? Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Du har i första hand eget

Läs mer

18 SSBTEK - Sammansatt bastjänst ny integration

18 SSBTEK - Sammansatt bastjänst ny integration Sid 71 (104) 18 SSBTEK - Sammansatt bastjänst ny integration Område Kund Systemdel Konfigurering Uppdatera lathund användare Påverkan Tilläggsbeställning Myndighet Ja Ja Bakgrund och syfte Socialnämnden

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2014 Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET Du som är medlem i Finansförbundet har genom ett samarbete mellan Finansförbundet och Bliwa möjlighet

Läs mer

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51)

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2011-10-07 2011-111 Socialdepartementet 133 33 Stockholm Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) (S2011/5725/FST) Sammanfattning

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa 2013:16 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/190

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12)

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) Allmänt I rapporten behandlas

Läs mer

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag Enköpings kommun Ett bidrag som är ett alternativ för dig som förälder som vill vara hemma längre med ditt barn än vad föräldrapenningen medger. Ett kommunalt

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Regler för avgifter & betalning

Regler för avgifter & betalning Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Foto: Lovisa Lindblom Regler för avgifter & betalning Enköpings kommun REGLER 2013-04-22 SKN2012/338 Reviderad av skolnämnden 2013-05-16 Fastställd av skolnämnden

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Handbok kundwebb för kunder Innehållsförteckning

Handbok kundwebb för kunder Innehållsförteckning Handbok kundwebb för kunder Innehållsförteckning Handbok kundwebb för kunder... 1 Översikt... 2 Logga in... 2 Ditt ärende... 3 Hur använder du kundwebben... 3 informationsfältet... 4 Arbetsfältet... 4

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Renovering och tillbyggnad med ROT-avdrag. Skicka en blankett till kunden så han kan begära skattelättnad själv, precis som förr.

Renovering och tillbyggnad med ROT-avdrag. Skicka en blankett till kunden så han kan begära skattelättnad själv, precis som förr. Renovering och tillbyggnad med ROT-avdrag Skicka en blankett till kunden så han kan begära skattelättnad själv, precis som förr. En presentation av Plåtslageriernas Riksförbunds ROT-enkät Plåtslageriernas

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

Lönestatistik 2010-06-01. efter lönerevisionstillfället 2010-01-01. Anställda inom Försäkringskassan

Lönestatistik 2010-06-01. efter lönerevisionstillfället 2010-01-01. Anställda inom Försäkringskassan Lönestatistik 2010-06-01 efter lönerevisionstillfället 2010-01-01 Anställda inom Försäkringskassan Partsgemensam lönestatistik Lönestatistikens syfte och användning Denna statistik syftar till att ge en

Läs mer

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 I takt med att internet blivit en del av våra liv så har våra jobb blivit alltmer mobila. Många arbetsuppgifter är idag inte beroende av

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datum Diarienr 2014-12-04 1317-2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppsala kommun 753 75 Uppsala Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Ansökan om Försörjningsstöd/ Övrigt Ekonomiskt Bistånd. Legitimationskontroll Utförd av

Ansökan om Försörjningsstöd/ Övrigt Ekonomiskt Bistånd. Legitimationskontroll Utförd av Behov av tolk Språk Försörjningsstöd enligt riksnorm och skäliga kostnader Tidsperiod Övrigt ekonomiskt bistånd Ange vad Uppgifter som styrker inkomster och utgifter Tag med: Inkomstspecification, senaste

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Förändringar i LSS gällande assistansersättning

Förändringar i LSS gällande assistansersättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2013-06-04 SN 2013/0304 0480-453845 Socialnämnden Förändringar i LSS gällande assistansersättning Förslag till beslut Socialnämnden ger

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Information om vårdnadsbidrag

Information om vårdnadsbidrag Information om vårdnadsbidrag Innehållsförteckning Vad är ett vårdnadsbidrag? 3 För vilka barn kan man söka vårdnadsbidrag? 3 Vem kan söka vårdnadsbidrag 4 Kan äldre syskon ha barnomsorgsplats? 4 Vem kan

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun Ekonomiskt bistånd i Lessebo kommun Rätten till bistånd Rätten till bistånd (stöd) regleras i 4 kap, 1, Socialtjänstlagen (SoL). Rättigheten förutsätter dock att man inte själv kan tillgodose sina behov

Läs mer

Information om ledsagarservice

Information om ledsagarservice Information om ledsagarservice Allmän information Ledsagarservice är en insats enligt socialtjänstlagen (SoL). Ledsagarservice innebär att du kan få hjälp av en följeslagare när du tar dig till och från

Läs mer

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn Ansökan om vårdnadsbidrag Upplands-Bro tillhanda senast den 20:e i månaden före önskad start. Var vänlig texta tydligt. Ansökan skickas till Kundcenter, Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen. De personuppgifter

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa 2014:17 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/663 4.1 Sveriges

Läs mer

Information om avlösarservice

Information om avlösarservice Information om avlösarservice Allmän information Avlösarservice är en insats enligt Socialtjänstlagen (SoL) För att få avlösarservice måste du ha ett omsorgsbehov som tillgodoses av närstående. Avlösarservice

Läs mer

Rapport 2012:3. Handläggning av bostadstillägg

Rapport 2012:3. Handläggning av bostadstillägg Rapport 2012:3 Handläggning av bostadstillägg Hanteringen under 2011 Rapport 2012:3 Handläggning av bostadstillägg Hanteringen under 2011 En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2012

Läs mer

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag Inledning Inom stadens verksamheter hanteras en stor

Läs mer