Dolda it-kostnader i verksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dolda it-kostnader i verksamheten"

Transkript

1 Rapport 2012:5 Dolda it-kostnader i verksamheten Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten

2 Rapport 2012:5 Dolda it-kostnader i verksamheten Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2012

3 Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box Stockholm Telefon: E-post: Rapporten kan laddas ner från Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av E-print Stockholm 2012

4 Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 Summary Inledning Bakgrund Syfte och frågor Förmåner och system Metod och genomförande Dolda it-kostnader Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Sammanfattning Analys av resultatet Försäkringskassan Spilltid Slutanvändartid Analys Pensionsmyndigheten Spilltid Slutanvändartid Analys Bostadstillägg en jämförelse Att överväga åtgärder... 39

5 5 Avslutande reflektion Referenser Bilaga 1 Definition av spilltid och slutanvändartid Bilaga 2 Förmåner och system som ingår i undersökningen... 49

6 Generaldirektörens förord Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med systemtillsyn avses granskning av om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Med effektivitetsgranskning avses granskning av om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. Huvudsyftet med rapporten är att visa hur man kan undersöka var dolda it-kostnader finns och vad som orsakar dem. Med dolda itkostnader avses kostnader som förorsakas exempelvis av spilltid vid dubbelarbete, manuell hantering och driftavbrott. Uppskattningen är att de dolda it-kostnaderna i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens handläggning av förmåner uppgår till omkring 300 miljoner kronor per år, medan motsvarande kostnader inom Pensionsmyndigheten uppskattas ligga i intervallet miljoner kronor. Att mäta och analysera dessa kostnader ger viktigt underlag för att prioritera förbättringsåtgärder i it-systemen, men även i processer och arbetssätt. ISF lämnar inga förslag till åtgärder med anledning av undersökningen. Rapporten har skrivits av Inger Sohlberg (projektledare) och Susanne Jansson. Stockholm i mars 2012 Per Molander 5

7 6

8 Sammanfattning I rapporten redogörs för betydelsen av dolda it-kostnader i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens handläggning av förmåner. Med dolda it-kostnader avses kostnader som förorsakas exempelvis av spilltid vid dubbelarbete, manuell hantering och driftavbrott. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har låtit göra en enkätundersökning där handläggare för olika förmåner hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har fått skatta spilltider för olika aktiviteter, samt värdera drift, service, och så vidare. I rapporten redovisas även resultatet från en jämförelsegrupp som består av större företag, kommuner och landsting med administrativa uppgifter. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten uppvisar inom flera områden bättre värden än jämförelsegruppen. Den tid som handläggare hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten uppskattar att de lägger ned på exempelvis fel och driftavbrott är lägre än för jämförelsegruppen. Det samma gäller manuell hantering i handläggningen av förmåner hos Pensionsmyndigheten. Inom myndigheterna pågår också ett kontinuerligt arbete med att förbättra it-stödet och utveckla arbetsprocesserna. Även om handläggarna hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten uppskattar att de har lägre tidsåtgång än jämförelsegruppen inom flera områden, finns dolda it-kostnader i verksamheten. Värt att notera är att oavsett hur bra ett it-stöd är anpassat till verksamheten, finns dolda it-kostnader. Att undersöka var de finns, vad som orsakar dem och hur stora de kan vara ger underlag för analys och bedömning av vad som bör åtgärdas för att effektivisera verksamheten. Med undersökningen som underlag uppskattas Försäkringskassans dolda it-kostnaderna till cirka 300 miljoner kronor per år i handläggning av förmåner. Motsvarande kostnad för Pensionsmyndigheten uppskattas till mellan 10 och 15 miljoner kronor per år. I Försäkringskassan är det framför allt handläggarnas bedömning av förekomsten 7

9 av dubbelarbete och manuell hantering som förklarar de dolda itkostnaderna. Här har handläggarna hos Försäkringskassan också uppgett högre tidsåtgång än jämförelsegruppen. Handläggarna hos Pensionsmyndigheten anser sig, relativt sett, inte ha lika mycket dubbelarbete och manuell hantering som handläggarna hos Försäkringskassan. Däremot är spilltid vid fel och driftavbrott förhållandevis högre i Pensionsmyndigheten än i Försäkringskassan och i jämförelsegruppen. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) lämnar inga förslag till åtgärder med anledning av denna undersökning. Hur resultaten av undersökningen ska användas är i första hand en fråga för de aktuella myndigheterna. Materialet överlämnas därför till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för fortsatt analys och bedömning. 8

10 Summary This study focuses on the significance of hidden IT costs in the Swedish Social Insurance Agency and the Swedish Pensions Agency s administration of benefits. Hidden IT costs can be caused by, for example, IT system breakdowns, manual handling and work duplication. In this study the Swedish Social Insurance Agency and the Swedish Pensions Agency have been compared with a peer group. The peer group consisted of larger companies, municipalities and county councils. The agencies show better results than the peer group in several areas. The administrative officers at the agencies estimate that they spend less time on IT system breakdowns, manual handling and work duplication compared with those in the peer group. The two agencies work continuously to improve IT support and work processes. Although the agencies show better results than the peer group, they still encounter hidden IT costs in their daily operations. It is recommended that an investigation is conducted into what these hidden IT costs are composed of. This can in turn be used to make the daily operations more efficient. The Swedish Social Insurance Agency has estimated the hidden IT costs to be approximately 300 million SEK annually in the handling of benefits. The corresponding cost for the Swedish Pensions Agency is estimated to be between 10 and 15 million SEK. The administrative officers at the two agencies estimate that manual handling and work duplication are the main reasons for the agencies hidden IT costs. 9

11 The Swedish Social Insurance Inspectorate (ISF) has not made any recommendations following this study. An in-depth analysis of the material is best carried out by the agencies. The data used in this study has been submitted to the two agencies for further analysis and assessment. 10

12 1 Inledning 1.1 Bakgrund I dag är it en förutsättning för kärnverksamheten. Nästan 70 procent av alla yrkesarbetande använder dator och procent använder datorn större delen av sin arbetsdag, enligt Arbetsmiljöverket. Därför är det viktigt att känna till vad systemen kostar och om de är ändamålsenliga för verksamheten. Om it-systemen inte ger det stöd som användarna behöver, uppstår spilltider och onödigt manuellt arbete i verksamheten. Dessa dolda it-kostnader bör beaktas tillsammans med de i redovisningen synliga investerings- och driftskostnaderna. Oavsett vilka åtgärder man vidtar för att minska de dolda itkostnaderna, kommer sådana att finnas i verksamheten. Att mäta och analysera kostnaderna ger dock viktigt underlag för att prioritera förbättringsåtgärder i it-systemen, men även i processer och arbetssätt. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten är båda starkt beroende av it-stöd i sina verksamheter. Myndigheternas handläggare använder datorn så mycket som sex sju timmar per dag. Försäkringskassans itsystem har utvecklats under lång tid vissa delar härrör från talet och de stödjer en komplex verksamhet där lagar och regler ändras ofta. Detta skapar särskilda utmaningar för utvecklingen av it-stödet. Av rapporterna Styrning i Försäkringskassan (ISF 2011:2) och Försäkringskassans it-verksamhet (ISF 2010:5) framgår att Försäkringskassans handläggningssystem kan vidareutvecklas för att ge handläggarna bättre stöd i handläggningen av ärenden. Även de användarmätningar som genomförts inom Försäkringskassan under perioden påvisar i vissa delar brister som genererar dubbelarbete och extra arbete för handläggarna. 11

13 En strategi som Försäkringskassan har valt för att effektivisera och minska sina kostnader är att automatisera handläggningen. Även Pensionsmyndigheten ser för närvarande över de system som används för handläggning i syfte att få en effektivare verksamhet. 1.2 Syfte och frågor Undersökningen syftar till att visa betydelsen av att synliggöra dolda it-kostnader i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens verksamhet. Dolda it-kostnader förorsakas av spilltid vid dubbelarbete, manuell hantering samt vid fel och driftavbrott. Även så kallad slutanvändartid orsakar dolda it-kostnader. Med slutanvändartid avses den tid som går åt för självhjälp, handläggarnas support till andra handläggare, informell utbildning samt utvecklingsåtgärder och anpassningar av program med mera, som handläggarna själva utför. I bilaga 1 lämnas en närmare beskrivning av vad som avses med spilltid och slutanvändartid. Försäkringskassan har under ett antal år genomfört it-användarundersökningar. I dessa undersökningar bedöms it-systemets funktionalitet, svarstider, driftavbrott, helpdesks tillgänglighet och bemötande. 1 Försäkringskassan har sedan ett antal år tillbaka även ett styrkortsmått där avbrotten i de mest verksamhetskritiska it-tjänsterna följs upp. För 2011 beräknades produktionsbortfallet som dessa avbrott gav uppgå till 40 miljoner kronor. 2 Dessa undersökningar har sedan legat till grund för olika åtgärder. Undersökningarna omfattar dock inte alla aspekter på dolda it-kostnader i handläggningen. Därför är det intressant att belysa it-stödet även utifrån dessa andra aspekter. I denna undersökning identifieras och uppskattas dolda it-kostnader för handläggningen av ett antal utvalda förmåner. Avsikten är att undersökningen ska ge underlag för att analysera var dolda itkostnader finns i verksamheten. Dessa analyser kan sedan ligga till grund för att prioritera områden där åtgärder kan vidtas för att minska de dolda it-kostnaderna och därigenom effektivisera handläggningen av förmåner. Att mäta dolda it-kostnader kan även bidra till bättre beslutsunderlag vid val mellan olika investeringsalternativ. 1 Undersökningarna har genomförts av analysföretaget Gartner. 2 Enligt uppgifter från Försäkringskassans it-avdelning. 12

14 En djupare studie av materialet låter sig bäst utföras av myndigheterna själva, varför materialet överlämnas till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för fortsatt analys och bedömning. Att undersöka de dolda it-kostnaderna i verksamheten kan även vara värdefullt för andra myndigheter i statsförvaltningen, som vill få ett bättre underlag för att bedöma var tidsspill på grund av it-stödet uppstår och identifiera områden med förbättringspotential. Rapporten kan för dessa myndigheter ge en introduktion i ämnet. 1.3 Förmåner och system Undersökningen omfattar 18 förmåner som handläggs av Försäkringskassan. Förmåner som omfattas är bland annat de stora förmånerna, om man ser till hur många som arbetar med att handlägga förmånen. Exempelvis ingår föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och aktivitetsstöd. Av de förmåner som Pensionsmyndigheten handlägger ingår bostadstillägg och ålderspension (nationell, internationell respektive utland) i undersökningen. Förmånerna premiepension och efterlevandepension ingår inte. De it-system som omfattas är ärendehanteringssystemet ÄHS, handläggarstödet din Arbetsplats, statistiksystemet Ginsten och systemet TP som används för handläggning, hämtning av information och för registrering för utbetalning. Dessa system används av båda myndigheterna. Pensionsmyndigheten får tillgång till dem genom att myndigheten köper tjänster från Försäkringskassan. I undersökningen ingår dessutom ett antal andra system som enbart Försäkringskassan använder. I bilaga 2 listas vilka förmåner och system som omfattas av undersökningen. 1.4 Metod och genomförande Undersökningen bygger på en enkät riktad till handläggare hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Företaget IT Optima har tillhandahållit modellen och genomfört enkätundersökningen. Den har använts av ett 100-tal organisationer i Norden. 13

15 Enkäten är utformad för att mäta användarnöjdhet och dolda itkostnader. Frågorna i enkäten handlar om it-systemens funktionalitet, omfattning av dubbelarbete, driften av it-systemen, service och support, informellt lärande, behov av utveckling av it-systemen och handläggarnas kompetens om it-systemen. Handläggarna har fått uppskatta hur mycket tid de använder för dubbelarbete, med mera, samt värdera drift, service, och så vidare. Handläggarna har även haft möjlighet att lämna så kallade fritextsvar där de bland annat fått ge exempel på dubbelarbete och manuella hantering och framföra vad de ser för behov av förbättringar i it-systemen. Enkäten har skickats till ett urval handläggare. Beträffande Försäkringskassan har ett riktat urval gjorts. Samtliga handläggare på sex kontor omfattas av urvalet. Av kontoren är tre Nationella försäkringscenter (NFC), två Lokala försäkringscenter (LFC) och ett Kundcenter (KC). Kontoren har valts i samråd med Försäkringskassan i syfte att vara representativa utifrån spridning i landet och de förmåner som handläggs vid kontoren. Totalt tillfrågades 930 handläggare vid Försäkringskassan, vilket utgör 25 procent av det totala antalet handläggare som arbetar med de förmåner som ingår i undersökningen. Svarsfrekvensen var 77 procent. Enkätundersökningen genomfördes mellan den 24 oktober och den 11 november Även för Pensionsmyndigheten har ett riktat urval gjorts. Förmånen ålderspension utland handläggs endast vid ett av Pensionsmyndighetens kontor. Samtliga handläggare för ålderspension utland vid det kontoret ombads svara på enkäten. Ytterligare två kontor ingår i urvalet. Samtliga handläggare som arbetar med de övriga förmånerna som ingår i undersökningen vid dessa två kontor, ombads besvara enkäten. Urvalet har verifierats av cheferna på respektive kontor före utskicket av enkäten. Totalt tillfrågades 271 handläggare vilket utgör 74 procent av det totala antalet handläggare som arbetar med de förmåner som ingår i undersökningen. Svarsfrekvensen var 77 procent. Undersökningen genomfördes mellan den 24 november och den 9 december

16 2 Dolda it-kostnader I detta kapitel redovisas kortfattat en uppskattning av hur stora dolda it-kostnader Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har i handläggningen av förmåner. I det följande kapitlet visas hur man kan analysera vad kostnaderna består av och var de uppstår. 2.1 Försäkringskassan Med undersökningen som underlag kan de dolda it-kostnaderna uppskattas till totalt närmare 300 miljoner kronor per år, varav spilltidskostnaderna svarar för 220 miljoner kronor och slutanvändarkostnaderna för drygt 70 miljoner kronor. 3 Av tabell 1 framgår hur dessa kostnader är fördelade mellan olika aktiviteter (se bilaga 1 för närmare beskrivning av aktiviteterna). Spilltidskostnaderna förklaras i huvudsak av dubbelarbete och manuell hantering. Slutanvändarkostnaderna däremot är tämligen jämt fördelade mellan de olika aktiviteterna. 3 För att få ett säkrare mått på de dolda it-kostnaderna kan resultatet viktas, utifrån förmånernas relativa tyngd vad avser antalet anställda handläggare som arbetar med förmånen. Detta har inte gjorts i denna uppskattning. 15

17 Tabell 1. Dolda it-kostnader i Försäkringskassan Dolda it-kostnader (mnkr) Försäkringskassan Spilltidskostnader 219 Dubbelarbete 91 Manuell hantering 109 Spilltid vid fel och driftavbrott 19 Slutanvändarkostnader 73 Självhjälp 19 Slutanvändarutveckling 13 Informell utbildning 12 Användares support till andra användare 19 Användarnas formella it-utbildning 10 Dolda it-kostnader 292 I beräkningen används handläggarnas uppskattade tidsåtgång och ett timpris på 222 kr. Timpriset baseras på uppgifter från Försäkringskassan om en genomsnittlig handläggarlön inkl. sociala avgifter. Så kallade OH-kostnader (kostnader för administration, ledning, indirekt tid, m.m.) ingår inte i beräkningen. I beräkningen används en årsarbetstid om 1997 timmar och 8977 handläggare. Dolda it-kostnader kan också jämföras med andra it-relaterade kostnader som myndigheten har. Totala it-kostnader för Försäkringskassan var drygt en miljard kronor Produktion och utveckling svarade för hälften vardera. Av utvecklingskostnaderna kunde en tredjedel vardera hänföras till ändringar på grund av tvingande lagkrav, nödvändig utveckling för att vidmakthålla funktionaliteten respektive strategisk utveckling. 4 Ett annat sätt att redovisa dolda it-kostnader är att se hur mycket tidspill som, enligt handläggarna, förorsakas av att it-system inte är optimalt anpassade för handläggningen. På basis av de tidsuppskattningar som handläggarna gjort i undersökningen beräknas att handläggare i genomsnitt får ägna 110 timmar per år åt dubbelarbete, manuell hantering och spilltid vid fel och avbrott. På motsvarande sätt beräknas 37 timmar per år ägnas åt slutanvändartid. 4 Uppgift från Försäkringskassans it-avdelning. 16

18 Den spilltid och slutanvändartid som Försäkringskassan har för handläggning av samtliga förmåner beräknas motsvara närmare 850 årsarbetskrafters produktiva tid. 5 Tabell 2. Spilltid och slutanvändartid i Försäkringskassan Tid per användare (tim/år) Försäkringskassan Jämförelse -grupp* Spilltid Dubbelarbete Manuell hantering Spilltid vid fel och driftavbrott Slutanvändartid Självhjälp 9 15 Slutanvändarutveckling 7 10 Informell utbildning 6 17 Användares support till andra användare Användarnas formella itutbildning 5 6 Totalt *Jämförelsegruppen består av organisationer som har en liknande verksamhet. Den består av offentliga och privata organisationer som arbetar med serviceverksamhet, dvs. större kommuner, landsting och bolag med i huvudsak administrativa uppgifter. Undersökningen visar att Försäkringskassans handläggare anser sig ha lägre slutanvändartid än jämförelsegruppen för samtliga aktiviteter som ingår. Särskilt stor skillnad är det beträffande tid som används till informell utbildning och självhjälp. När det gäller spilltid råder det motsatta förhållandet vad gäller dubbelarbete och manuell hantering. 5 Bygger på antagande om att den så kallade produktiva tiden är 1567 timmar för en årsarbetskraft. 17

19 2.2 Pensionsmyndigheten Dolda it-kostnader i Pensionsmyndighetens handläggning av studerade förmåner kan uppskattas till 10 miljoner kronor per år, varav spilltidskostnader svarar för 6,5 miljoner kronor och slutanvändarkostnader för 3,5 miljoner kronor. 6 Av tabell 3 framgår hur kostnaderna är fördelade mellan olika aktiviteter. Spilltidskostnaderna är tämligen jämt fördelade mellan dubbelarbete, manuell hantering och spilltid vid fel och driftavbrott, medan slutanvändarkostnaderna till stor del består av självhjälp och användares support till andra användare. Om man utgår från att spilltid och slutanvändartid är lika stor i handläggningen av de studerade förmånerna som i Pensionsmyndighetens övriga handläggning, skulle de dolda it-kostnaderna uppgå till 15 miljoner kronor. Antagandet är dock osäkert, eftersom handläggningen av de förmåner som inte ingår i undersökningen, det vill säga premiepension och efterlevandepension, handläggs i Pensionsmyndighetens eget system ELWIS/K2 och i större utsträckning är automatiserade. En rimlig uppskattning är därför att de dolda it-kostnaderna i handläggningen av Pensionsmyndighetens förmåner totalt uppgår till mellan 10 och 15 miljoner kronor per år. 6 För att få ett säkrare mått på de dolda it-kostnaderna kan resultatet viktas, utifrån förmånernas relativa tyngd vad avser antalet anställda handläggare som arbetar med förmånen. Detta har inte gjorts i denna uppskattning. 18

20 Tabell 3. Dolda it-kostnader i Pensionsmyndigheten Dolda it-kostnader (mnkr) Pensionsmyndigheten, studerade förmåner Pensionsmyndigheten, totalt Spilltidskostnader 6,5 9,7 Dubbelarbete 2,5 3,7 Manuell hantering 2,3 3,4 Spilltid vid fel och driftavbrott 1,7 2,6 Slutanvändarkostnader 3,4 5,2 Självhjälp 1,1 1,7 Slutanvändarutveckling 0,5 0,8 Informell utbildning 0,4 0,6 Användares support till andra användare 1,0 1,5 Användarnas formella it-utbildning 0,4 0,6 Dolda it-kostnader 9,9 14,9 I beräkningen används handläggarnas uppskattade tidsåtgång och ett timpris på 205 kr. Timpriset baseras på uppgifter från Pensionsmyndigheten om en genomsnittlig handläggarlön inkl. sociala avgifter. Så kallade OH-kostnader (kostnader för administration, ledning, indirekt tid, m.m.) ingår inte i beräkningen. I beräkningen används en årsarbetstid om 1997 timmar och 550 handläggare. Till skillnad från redovisningen av Försäkringskassans kostnader är det inte meningsfullt att ställa Pensionsmyndighetens dolda itkostnader i relation till myndighetens övriga kostnader för it. Anledningen är att Pensionsmyndigheten köper it-tjänster av Försäkringskassan som ger handläggarna tillgång till de system de behöver för att handlägga de förmåner som ingår i undersökningen. Av tabellen nedan framgår handläggarnas uppskattade tidsåtgång för olika aktiviteter. Varje handläggare ägnar i genomsnitt 86 timmar per år i spilltid respektive 46 timmar per år i slutanvändartid. Om man jämför vad handläggarna hos Pensionsmyndigheten har angett för tidsuppskattningar med jämförelsegruppen, framgår att Pensionsmyndigheten har lika eller lägre tidsåtgång för de aktiviteter som ingår i slutanvändartid. Det samma gäller manuell hantering. Däremot har en handläggare i Pensionsmyndigheten uppgett sig ha mer spilltid 19

21 på grund av dubbelarbete samt fel och driftavbrott än jämförelsegruppen. Tabell 4. Spilltid och slutanvändartid i Pensionsmyndigheten Tid per användare (tim/år) Pensionsmyndigheten Jämförelsegrupp* Spilltid Dubbelarbete Manuell hantering Spilltid vid fel och driftavbrott Slutanvändartid Självhjälp Slutanvändarutveckling 7 10 Informell utbildning 6 17 Användares support till andra användare Användarnas formella itutbildning 5 4 Totalt * Jämförelsegruppen består av organisationer som har en liknande verksamhet. Den består av offentliga och privata organisationer som arbetar med serviceverksamhet, dvs. större kommuner, landsting och bolag med i huvudsak administrativa uppgifter. Spilltid och slutanvändartid som en enskild handläggare har, kan räknas om till att omfatta all handläggning inom myndigheten. För Pensionsmyndighetens del innebär det att den totala spilltiden och slutanvändartiden bedöms motsvara mellan 30 och 45 årsarbetskrafters produktiva tid. 7 7 Bygger på antagande om att den så kallade produktiva tiden är 1567 timmar för en årsarbetskraft. 20

22 2.3 Sammanfattning Av undersökningen framgår att de tidsuppgifter som handläggare hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har uppgett inom flera områden är lägre än jämförelsegruppens. Försäkringskassan och Pensionsmyndighetens handläggare lägger exempelvis ned mindre slutanvändartid än jämförelsegruppen. Pensionsmyndighetens handläggare lägger dessutom ned mindre tid på manuell hantering än jämförelsegruppen. Inom myndigheterna pågår också ett kontinuerligt arbete med att förbättra it-stödet och utveckla arbetsprocesser. Diagram 1. Spilltid och slutanvändartid en jämförelse Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Jämförelsegrupp Tid per användare (tim/år) Dubbelarbete Spilltid vid fel och driftavbrott Manuell hantering Slutanvändartid Även om handläggarna hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten uppgett sig ha lägre tidsåtgång än jämförelsegruppen inom flera områden, finns dolda it-kostnader i verksamheten. För Försäkringskassans del uppskattas de dolda it-kostnaderna till cirka 300 miljoner kronor per år i handläggning av förmåner. De dolda it-kostnaderna i Pensionsmyndigheten uppskattas till miljoner kronor per år. I Försäkringskassan är det framför allt handläggarnas bedömning av förekomsten av dubbelarbete och manuell hantering som förklarar de dolda it-kostnaderna. Här har handläggarna hos Försäkringskassan också uppgett högre tidsåtgång än jämförelsegruppen. Handläggarna hos Pensionsmyndigheten har relativt sett inte uppgett sig ha lika mycket dubbelarbete och manuell hantering som handläggarna hos Försäkringskassan. Däremot är den spilltid vid fel och driftavbrott som handläggarna uppgett förhållandevis högre i Pensionsmyndigheten än i Försäkringskassan och jämförelsegruppen. 21

23 Oavsett hur bra it-stödet är anpassat till handläggarnas behov, kommer det att finns dolda it-kostnader. I vissa lägen är det dessutom rationellt och ekonomiskt försvarbart att ha manuell hantering, eller att uppgifter får registreras på två ställen. Alla dolda it-kostnader är heller inte odelat negativa för verksamheten. Exempelvis kan handläggarnas egna insatser för att förbättra sina kunskaper om itsystemen vara något positivt, liksom att handläggarna hjälper varandra att lösa it-relaterade problem. 22

24 3 Analys av resultatet För att få bättre förståelse för var och hur it-kostnader uppstår i handläggningen och underlag för överväganden om olika åtgärder behöver resultatet analyseras närmare. I det följande visas exempel på vad man kan utläsa av undersökningen. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara heltäckande utan syftar till att visa hur man kan analysera materialet och vad fritextsvaren kan bidra med för att förklara resultatet. 3.1 Försäkringskassan I detta avsnitt redogörs för hur spilltid respektive slutanvändartid är fördelad mellan olika handläggarkategorier och förmånsgrupper. Eftersom en handläggare kan arbeta med flera olika förmåner, kan resultatet inte brytas ned per förmån, utan endast per förmånsgrupp. De tidsuppgifter som redovisas är en handläggares genomsnittliga tidsåtgång (min/vecka) för de studerade förmånsgrupperna. Om antalet svar för en förmånsgrupp är lägre än tio, särredovisas inte förmånsgruppen. Av bilaga 2 framgår vilka förmånsgrupper och förmåner som omfattas av undersökningen Spilltid I snitt uppskattar handläggarna att man lägger ned en timme i veckan på dubbelarbete, till exempel att samma information registreras på flera ställen. Drygt tio procent av handläggarna uppger att de har mer än tre timmar dubbelarbete i veckan. Mest dubbelarbete uppger sig NFC- handläggarna ha, knappt 70 minuter i veckan. Handläggning av förmånsgrupper som EU-familjeförmåner respektive graviditetspenning uppvisar drygt 150 minuter i veckan i dubbelarbete. 23

25 I genomsnitt 75 minuter i veckan uppskattar handläggarna att de ägnar sig åt manuell hantering, såsom att dokument tas emot eller distribueras på papper. Närmare 20 procent av handläggarna uppger att de ägnar mer än tre timmar i veckan åt manuell hantering. Mest manuell hantering har NFC-handläggarna uppgett att de har, i genomsnitt 90 minuter i veckan. Minst manuell hantering uppger KC-handläggarna att de har, i genomsnitt knappt 30 minuter i veckan. Handläggning av förmånsgrupper som EU-familjeförmåner, graviditetspenning och nischförmåner, uppvisar alla över 200 minuter i veckan i manuell hantering. Drygt tio minuter i veckan uppskattar handläggarna att de har i spilltid på grund av fel på datorn, till exempel väntetider för hjälp vid fel eller omstart av dator vid fel. Tre av fyra handläggare har mindre spilltid än 15 minuter i veckan. Mest spilltid på grund av fel på datorn uppvisar handläggning av förmånsgrupperna omprövning och bostadstillägg med cirka 20 minuter i veckan Slutanvändartid I genomsnitt har handläggarna uppgett att de använder drygt tio minuter i veckan på självhjälp, det vill säga administration, underhåll och support av den egna datorn. Mest självhjälp uppvisar handläggning av förmånsgrupperna EU-familjeförmåner, graviditetspenning och omprövning. Handläggarna för dessa förmånsgrupper har uppgett att de lägger mellan 20 och 30 minuter i veckan på självhjälp. I genomsnitt har handläggarna uppskattat att de lägger knappt tio minuter i veckan på slutanvändarutveckling, det vill säga att handläggaren själv anpassar inställningar, skapar mallar, makron och liknande. En av tre uppskattar att de inte lägger någon tid alls på slutanvändarutveckling. Mest tid för slutanvändarutveckling uppvisar handläggning av förmånsgruppen EU-familjeförmåner, knappt 20 minuter i veckan. I snitt uppskattar handläggarna att de använder knappt tio minuter i veckan för informell utbildning. 24

26 I genomsnitt uppskattar handläggarna att drygt tio minuter i veckan används till att hjälpa varandra (support till andra användare). Förmånsgruppen aktivitetsstöd toppar med drygt 20 minuter i veckan Analys Bättre än jämförelsegruppen vad gäller slutanvändartid och spilltid vid fel- och driftavbrott Undersökningen visar att Försäkringskassan har lägre spilltid vid feloch driftavbrott respektive slutanvändartider än jämförelsegruppen. När det gäller slutanvändartid är det framför allt tid som handläggarna uppgett att de ägnar sig åt självhjälp och informell utbildning som är låg i förhållande till jämförelsegruppen. När det gäller spilltid råder det motsatta förhållandet. Försäkringskassans handläggare uppger att de har betydligt mer dubbelarbete och manuell hantering än jämförelsegruppen. Här kan det således finnas en förbättringspotential. De områden som fått bäst värden i förhållande till jämförelsegruppen är handläggarnas bedömning av sitt utbildningsbehov och deras värdering av nivån på supporten och supportens vilja att hjälpa till. Det område som fått i särklass sämst värde i förhållande till jämförelsegruppen är behovet av nya funktioner i it-systemen. Försäkringskassan arbetar med att ge förmåner bättre it-stöd, bland annat i syfte att minska manuellt arbete. Förmåner som tidigare handlagts utanför ärendehanteringssystemet ÄHS har under senare tid lyfts in i systemet, exempelvis barnbidrag och adoptionsbidrag och EUfamiljeförmånsärenden. Ett nytt it-stöd i ÄHS för återkrav aviserades i november Under 2012 kommer handläggningen för förmånerna graviditetspenning, förebyggande sjukpenning, arbetshjälpmedel, närståendepenning, smittbärarersättning och särskilt högriskskydd att övergå från hantering i pappersakter till elektronisk hantering i ÄHS. Jämställdhetsbonus kommer per den 1 januari 2012, för föräldrapenning som avser 2012, att beräknas och betalas ut månadsvis utan ansökan. 8 Detta är exempel på förbättringsåtgärder som inte fått genomslag i denna mätning. Ytterligare minskningar av dubbelarbete och manuell 8 Fler förmåner in i ÄHS, Försäkringskassans intranät,

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Stickprovsundersökning vecka 9 2014

Stickprovsundersökning vecka 9 2014 2014-10-14 Stickprovsundersökning vecka 9 2014 A-kassorna har ett elektroniskt informationsutbyte med Försäkringskassan, CSN och Pensionsmyndigheten för att motverka att dubbla ersättningar betalas ut

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen Uppdraget Försäkringskassan ska enligt regleringsbrev 2009 redovisa en bedömning

Läs mer

Ett effektivare IT-stöd mätning och samverkan mellan kommuner ger förutsättningarna

Ett effektivare IT-stöd mätning och samverkan mellan kommuner ger förutsättningarna Ett effektivare IT-stöd mätning och samverkan mellan kommuner ger förutsättningarna Seminarium 5:5 Föreläsare Hans Agdahl, Processledare IT och telefoni, Umeå kommun hans.agdahl@umea.se Roger Bydler, Senior

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Utökat elektroniskt informationsutbyte 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utökat elektroniskt informationsutbyte Uppdraget Efter önskemål från flera myndigheter har ett stort antal lagar och förordningar beslutats för att utöka det

Läs mer

Försäkringskassans. personregister

Försäkringskassans. personregister Försäkringskassans personregister Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (9) Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten

Läs mer

Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK

Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK 1 Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK Den nya tjänsten Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd, SSBTEK som erbjuds av Försäkringskassan, kan förmedla mer information än vad som normalt behövs

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (10) Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 Inledning En av Försäkringskassans grundläggande uppgifter är att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs

Läs mer

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS Rosa Fiorito KS, Henrik Lindholm APF, Helén Nilsson och Karin Ringman KS. Bakgrund och syfte Försäkringskassan har genomfört kundundersökningar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Stickprovsundersökning vecka 46/2012 99,9 procent av all arbetslöshetsersättning betalas ut rätt

Stickprovsundersökning vecka 46/2012 99,9 procent av all arbetslöshetsersättning betalas ut rätt 2013-10-07 Stickprovsundersökning vecka 46/2012 99,9 procent av all arbetslöshetsersättning betalas ut rätt Sedan början av 2000-talet är en elektronisk frågerutin etablerad mellan a-kassorna, Försäkringskassan,

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

SSBTEK. Allmän beskrivning. Datum Copyright, Försäkringskassan Sid. 1 (10) Dokumentkategori Beskrivning

SSBTEK. Allmän beskrivning. Datum Copyright, Försäkringskassan Sid. 1 (10) Dokumentkategori Beskrivning SSBTEK Allmän beskrivning Copyright, Försäkringskassan Sid. 1 (10) Innehåll 1 DOKUMENTINFORMATION... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 REFERENSER... 3 2 BESKRIVNING AV TJÄNSTEN SSBTEK... 4 3 INGÅENDE BASTJÄNSTER OCH

Läs mer

LEFI Online, Elektroniskt informationsutbyte. Allmän information

LEFI Online, Elektroniskt informationsutbyte. Allmän information LEFI Online, Elektroniskt informationsutbyte Försäkringskassan, Tjänsteleverans Innehåll 1 DOKUMENTINFORMATION... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 REFERENSER... 3 2 BESKRIVNING AV -TJÄNSTEN LEFI ONLINE... 4 2.1 GRÄNSSNT...

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Månadsuppgiftsutredningens betänkande Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Månadsuppgiftsutredningens betänkande Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40) SERVICEFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-05 Handläggare: Ann-Marie Svärd Telefon: 08-508 11 303 Servicenämnden 2011-09-20 Månadsuppgiftsutredningens betänkande

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster 1 (6) 2008-05-30 Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster Uppdraget Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har i regleringsbreven för 2008 fått i uppdrag

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:2 Ett samarbete mellan AP och KS

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:2 Ett samarbete mellan AP och KS Försäkringskassans Kundundersökning 2013:2 Ett samarbete mellan AP och KS Henrik Lindholm APF, Helén Nilsson KS och Karin Ringman KS. Bakgrund och syfte Försäkringskassan har genomfört kundundersökningar

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Enklare regler i socialförsäkringen

Enklare regler i socialförsäkringen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2012/13:SfU16 Enklare regler i socialförsäkringen Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2012/13: 169 Enklare regler i socialförsäkringen.

Läs mer

Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Socialförsäkringsutskottets betänkande 2013/14:SfU7 Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2013/14:45

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2009:47 Sammanfattning av uppdraget Bakgrund

Kommittédirektiv Dir. 2009:47 Sammanfattning av uppdraget Bakgrund Kommittédirektiv Ekonomisk kompensation vid lång handläggningstid hos Försäkringskassan Dir. 2009:47 Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Rapport 7 Delegationen mot felaktiga utbetalningar

Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Rapport 7 Delegationen mot felaktiga utbetalningar Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Rapport 7 Delegationen mot felaktiga utbetalningar November 2007 En helhetsbedömning har eftersträvats Delegationen mot felaktiga

Läs mer

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd 2012-02-21 registrator@finance.ministry.se registrator@employment.ministry.se Skrivelse med anledning av slutrapport Samverkansuppdrag om utveckling av metoder för redovisning av resultat av arbetet mot

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Nyhetsbrev april 2014 till dig som är god man och förvaltare

Nyhetsbrev april 2014 till dig som är god man och förvaltare Här kommer årets första nyhetsbrev till er som är ställföreträdare under tillsyn av överförmyndarnämnd. Granskning På vår hemsida www.haninge.se/overformyndare publiceras varje vecka aktuella uppgifter

Läs mer

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17 HEJ sid 5 Vad gör vi? sid 6 Vad krävs av dig? sid 7 SÅ FUNKAR DET sid 9 Välj väg sid 10-12 Kassakort sid 13 Utbetalning sid 13 Vår e-tjänst Mina sidor (www.sekosakassa.se) sid 15 E-legitimation/BankID/Mobilt

Läs mer

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2006-12-23 2006:23 Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2 I regleringsbrevet för 2006 har regeringen gett IAF ett återrapporteringsuppdrag gällande det elektroniska

Läs mer

Projektrapport från uppföljning av informationsutbytet mellan a- kassor, Försäkringskassan och CSN samt unik samkörning mellan alla a-kassor.

Projektrapport från uppföljning av informationsutbytet mellan a- kassor, Försäkringskassan och CSN samt unik samkörning mellan alla a-kassor. 1 Projektrapport från uppföljning av informationsutbytet mellan a- kassor, Försäkringskassan och CSN samt unik samkörning mellan alla a-kassor. Rapporten är utarbetad av Samverkansgruppen för Informationsutbytet

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2011

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2011 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning Sammanfattning av nöjdkundmätning Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och den information

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-06-07 Enheten för pension och övergripande studier Åsa Barat-Ullenius asa.barat-ullenius@inspsf.se Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Läs mer

Webbaserad självbetjäning

Webbaserad självbetjäning Branschrapport /2011 Webbaserad självbetjäning En undersökning bland Sveriges IT- och supportansvariga 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 3 Demografi Sid 4 Namn på supportfunktionen

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

Ett effektivare IT-stöd mätning och samverkan mellan kommuner ger förutsättningarna Metod och genomförande

Ett effektivare IT-stöd mätning och samverkan mellan kommuner ger förutsättningarna Metod och genomförande Ett effektivare IT-stöd mätning och samverkan mellan kommuner ger förutsättningarna Metod och genomförande Seminarium 5:5 Föreläsare Roger Bydler, Senior Partner, IT Optima Sverige AB roger.bydler@it-optima.se

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension får prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare.

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Intern åtkomst till personuppgifter hos Försäkringskassan

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Intern åtkomst till personuppgifter hos Försäkringskassan Datum Diarienr 2009-06-23 1764-2008 Försäkringskassan 103 51 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Intern åtkomst till personuppgifter hos Försäkringskassan Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

LEFI Online, system till system (Leverera Förmånsinformation) WEBBSERVICE/SHS/SSEK

LEFI Online, system till system (Leverera Förmånsinformation) WEBBSERVICE/SHS/SSEK LEFI Online, system till system (Leverera Förmånsinformation) WEBBSERVICE/SHS/SSEK Gränssnittsspecifikation Försäkringskassan IT 1 (11) Ändringsförteckning Nedanstående tabell redovisar ändringshistoriken

Läs mer

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3)

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 20110-09-28 2011-113 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) (diarienummer S2011/942/SF) Sammanfattning ISF konstaterar

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

f9i9l LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (28)

f9i9l LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (28) f9i9l LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (28) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2015-11-12 Bos 208 Dnr KS 264/2015 Digital tjänst för ekonomiskt bistånd, Sammansatt

Läs mer

Förnyad utredning av sjukersättning

Förnyad utredning av sjukersättning isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:13 Förnyad utredning av sjukersättning sf Rapport 2014:13 Förnyad utredning av sjukersättning En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2002:623) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten; SFS 2010:2034 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

Avgifter inom äldre- och handikappomsorg

Avgifter inom äldre- och handikappomsorg Avgifter inom äldre- och handikappomsorg Allmän information Du kommer att behöva fylla i uppgifter som rör din inkomst. Du kan bli tillfrågad att styrka uppgifterna som du lämnat in och då måste du kunna

Läs mer

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund SVAR 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF:s rapport (2012:3) Handläggning av bostadstillägg Inledning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har granskat Pensionsmyndighetens

Läs mer

Bristande IT- stöd för chefer sänker kvalitet inom kommunal vård och omsorg

Bristande IT- stöd för chefer sänker kvalitet inom kommunal vård och omsorg Bristande IT- stöd för chefer sänker kvalitet inom kommunal vård och omsorg I en ny undersökning bland kommunala chefer inom vård och omsorg framkommer att IT- stödet för rapportering och uppföljning brister.

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m.

Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU16 Enklare och effektivare handläggning av bostadstillägg m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2011/12:152 Enklare och effektivare

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Instruktion till enkät om myndighetens betalningsverksamhet

Instruktion till enkät om myndighetens betalningsverksamhet Instruktion till enkät om myndighetens betalningsverksamhet Viktig information om enkäten! Vem ska svara på frågorna? Det är upp till varje myndighet att avgöra vem eller vilka och från vilka delar av

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Vässa IT-stödet i administrativa processer

Vässa IT-stödet i administrativa processer FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Vässa IT-stödet i administrativa processer ETT PILOTPROJEKT MELLAN UPPSALA KOMMUN OCH UPPSALAHEM 1 Förord Är det krångligt att införa nya IT-system i verksamheten? Är det

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Vägen till den digitala myndigheten

Vägen till den digitala myndigheten Vägen till den digitala myndigheten Gunilla Dyrhage, Verksamhetsområdeschef Försäkringskassan Juni 2012 Sida 1 Försäkringskassan i korthet Administrerar socialförsäkringen Omfattar > 200 miljarder kr årligen...

Läs mer

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 2007:1 Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 Statistikrapport administrationsstatistik Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon-

Läs mer

Förslag från E-delegationens Förstudier. Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012

Förslag från E-delegationens Förstudier. Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012 Förslag från E-delegationens Förstudier Plattform för esamhället Sambruk Vårkonferens 2012 Vilka är med i E-delegationen? 16 mest IT-intensiva myndigheterna och SKL Vision 2020 Digitala välfärdstjänster

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Bilaga 3 Dnr 2013-5103-4985. 2.1 Huvudprocesser för hantering av hemutrustningslån

Bilaga 3 Dnr 2013-5103-4985. 2.1 Huvudprocesser för hantering av hemutrustningslån Översikt Hemutrustningslån HUT 1 Inledning Hemutrustningslån infördes 1 januari 1991. Lånet ger en möjlighet för flyktingar att låna till inköp av grundutrustning som behövs i ett hem. Det går att få låna

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Information om hur du fyller i blanketten Räkning

Information om hur du fyller i blanketten Räkning Information om hur du fyller i blanketten Räkning Assistansersättning (3057) Använd alltid den senaste versionen av blanketten så att den kan skannas in i vårt elektroniska ärendehanteringssystem. Annars

Läs mer

Införande av multifrågefunktion

Införande av multifrågefunktion Beredningen Socialnämnden 2010-04-22 54 11 Dnr 2010/196-754 Införande av multifrågefunktion Bilagor: E-tjänst för ekonomiskt bistånd - Införande av multifrågefunktion, Förordning (2008:975) om uppgiftsskyldighet

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14)

Bilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Sammanställning av myndigheternas undersökningar Bilaga 3. 1) Kön Innehåller bland annat frågor om erfarenheter/upplevelser av besök på servicekontor: och 2) Ålder

Läs mer

Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån

Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån Bilaga 3. Vårdnadsbidrag som EU-familjeförmån 1. Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva hur ärenden med vårdnadsbidrag där förordning (EEG) 1408/71 är tillämplig bör hanteras av och kommunerna.

Läs mer

Rapport 2012:11. Ett förstärkt allmänt ombud för socialförsäkringen

Rapport 2012:11. Ett förstärkt allmänt ombud för socialförsäkringen Rapport 2012:11 Ett förstärkt allmänt ombud för socialförsäkringen Rapport 2012:11 Ett förstärkt allmänt ombud för socialförsäkringen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2012

Läs mer

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...

Läs mer

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11) RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning

Läs mer

Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare

Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare Wimi FK90005_012_G REGERINGSUPPDRAG 1 (9) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effekter och erfarenheter av övergången till beslut om bostadstillägg som gäller tillsvidare Enligt regleringsbrevet för 2013

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Vision

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Vision 2013:26 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Vision Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/385 4.1 Arbetslöshetskassan

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2011:1434 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 18 kap.

Läs mer

Försäkringskassans IT-strategi

Försäkringskassans IT-strategi 1 (7) Försäkringskassans IT-strategi 1 Sammanfattning Försäkringskassan är en IT intensiv myndighet. Att styra och leda IT verksamheten är därför viktigt för den dagliga verksamheten men IT är även en

Läs mer

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17

HEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17 HEJ sid 5 Vad gör vi? sid 6 Vad krävs av dig? sid 7 SÅ FUNKAR DET sid 9 Välj väg sid 10-12 Kassakort sid 13 Utbetalning sid 13 Vår e-tjänst Mina sidor (www.sekosakassa.se) sid 15 E-legitimation/BankID/Mobilt

Läs mer