Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT"

Transkript

1 Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT A study of the graduation rate in higher vocational education in the area of ICT AnnaKarin Swenning, Malin Jondell Assbring, Michelle Andersson och Johanna Enberg Faugert & Co Utvärdering AB

2 Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT A study of the graduation rate in higher vocational education in the area of ICT Faugert & Co Utvärdering AB, april 2014 AnnaKarin Swenning, Malin Jondell Assbring, Michelle Andersson och Johanna Enberg

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Executive summary 3 1. Inledning Uppdraget Genomförande Rapportens disposition 5 2. Vad är en yrkeshögskoleutbildning? 6 3. Översikt av tidigare studier Inledning Exempel på orsaker till avhopp Exempel på åtgärder för att minska avhopp 9 4. Sammanställning och analys av genomförda intervjuer Inledning Urval av utbildningar och intervjupersoner Frågor för intervjuundersökningen Typ av utbildningar som studerats Hur har utbildningen initierats och utformats? Vilka antogs till utbildningen? Hur har utbildningen genomförts? Vilket stöd har getts till de studerande? Vilka motiv har de studerande haft till att gå utbildningen? Varför har en del av de studerande inte fullföljt med examen? Slutsatser 24 Bilaga A Intervjufrågor för ledningsgruppen 27 Bilaga B Intervjufrågor för utbildningsledare 30 Bilaga C Intervjufrågor för de studerande 33 Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT i

4

5 Sammanfattning Ett av målen för Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i myndighetens långsiktiga verksamhetsplan är att fler av dem som antas till en utbildning inom yrkeshögskolan också ska fullfölja utbildningen och ta examen. De uppföljningar som myndigheten genomför inom yrkeshögskolan visar att examensgraden varierar mellan och inom olika utbildningsområden och utbildningsinriktningar. Under år 2012 hade utbildningsområdet Data/IT i genomsnitt endast 56 % examensgrad, vilket var lägst bland samtliga utbildningsområden inom yrkeshögskolan. Syftet med studien har varit att ge en beskrivning av faktorer som kan påverka examensgraden inom utbildningsområdet Data/IT. Uppdraget har dels bestått av en kortfattad översikt av tidigare studier inom ämnet, dels av en intervjuundersökning som riktat sig mot ett begränsat urval av utbildningar inom utbildningsområdet Data/IT. Intervjuundersökningen har omfattat sju utbildningar och den aktuella utbildningsomgång som studerats är den som avslutades under Urvalet av utbildningar har innefattat utbildningar till programmerare, nätverkstekniker, systemutvecklare eller mjukvarutestare. Fem av utbildningarna hade en relativt låg examensgrad, två hade en relativt hög examensgrad och söktrycket för samtliga utbildningar varierade från 1,8 upp till 5,1. För sex av de undersökta utbildningarna har särskilda förkunskapskrav ställts. Totalt har 36 personer intervjuats och de kategorier av intervjupersoner som ingått är tidigare studerande, utbildningsledare, ordföranden eller annan representant för ledningsgruppen samt studeranderepresentanten för respektive utbildning. Tidigare studerande utgjordes av de som inte fullföljde utbildningen med examen från de fem utbildningar som hade en lägre examensgrad. Översikten av tidigare studier visar att orsakerna till att en person väljer att avbryta sina studier kan vara många och situationen är ofta komplex. Det är dock möjligt att identifiera några huvudsakliga kategorier av påverkande faktorer utifrån det underlag som vi studerat. Den första kategorin handlar om hur utbildningen i sig, det vill säga hur den utformas och genomförs, kan påverka de studerandes val att fullfölja eller inte fullfölja utbildningen. Det kan till exempel handla om att utbildningen inte har haft den inriktning som de studerande hade önskat, att utbildningen varit för svår, att studietakten varit för hög eller att utbildningen haft en bristande kvalitet. Det kan också handla om dåliga studieresultat och brist på stöd. En annan kategori utgörs av sociala faktorer som exempelvis mobbing, socialt utanförskap, familjesituationen eller sjukdom. En tredje kategori som kan identifieras handlar om arbetsmarknadsrelaterade och ekonomiska faktorer, till exempel att de studerande får ett arbete som matchar utbildningen redan innan examen har tagits, men också om svårigheter att klara sig på studiemedel. Den bild som framträder genom intervjuundersökningen är att det främst har handlat om orsaker som är kopplade till utbildningen i sig samt till arbetsmarknadsrelaterade och ekonomiska faktorer. Endast i liten utsträckning har det handlat om sociala faktorer. I intervjuundersökningen finns det också en tydlig överensstämmelse mellan vad de olika kategorierna av intervjupersoner anger som huvudsakliga skäl till avhopp från de utvalda utbildningarna. Utbildningsledare, representanter för ledningsgruppen och studeranderepresentanter uppfattar överlag att orsakerna till att en del av de studerande inte fullföljt utbildningen främst har handlat om att de valt fel utbildning, att de haft en bristande motivation eller att vissa utbildningsmoment varit för svåra som exempelvis programmeringen eller mer teoretiska kurser. Att de studerande fått ett arbete eller försökt arbeta parallellt med studierna uppfattades också i en del fall ha orsakat att utbildningen inte fullföljts. Däremot uppfattas inte personliga skäl som exempelvis Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT 1

6 sjukdom eller föräldraledighet ha varit någon huvudsaklig anledning till avhopp bland de studerande. De skäl som de tidigare studerande anger till varför de inte fullföljt utbildningen med examen handlar bland annat om orsaker relaterade till utbildningen i sig som exempelvis bristande motivation och intresse för utbildningen, att utbildningen inte var helt rätt val och/eller att utbildningen i vissa delar varit för svår. Somliga orsaker är specifikt kopplade till utbildningar inom Data/IT. Det handlar om vad som krävs för att klara utbildningen, exempelvis i form av förkunskaper i matematik och programmering, men även om hur utvecklingen inom området Data/IT och arbetsmarknaden ser ut vad gäller krav på examen. Det handlar också om att en del av de tillfrågade upplever att utbildningen inte varit så bra som förväntat och/eller att de inte fått tillräckligt med stöd från lärare och utbildningsledare när de kommit efter. Andra skäl som framkommer är att en del av de studerande har sökt och fått ett arbete under utbildningen eller att de har försökt att arbeta parallellt med utbildningen. Att fullfölja utbildningen har då blivit svårt och i vissa fall även mindre viktigt för den studerande. Att en del av de studerande valt att börja arbeta framför att avsluta utbildningen uppges i en del fall berott på ekonomiska skäl. I andra fall handlar det snarare om att en examen inte alltid bedömts vara en nödvändig förutsättning för att kunna arbeta inom området. I en fortsatt och mer fördjupad analys är det intressant att se om ett liknande mönster går att urskilja för ett större urval av utbildningar och om orsakerna skiljer mellan olika utbildningsinriktningar. De frågor som har ställts till tidigare studerande i föreliggande intervjuundersökning bör kunna användas som ett underlag i utformningen av en mer omfattande undersökning. 2 Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT

7 Executive summary One of the objectives for the Swedish National Agency for Higher Vocational Education is that students admitted to higher vocational education programmes graduate. Studies from the agency show that the percentage of graduates varies between different study fields and programmes. In the year 2012, the average percentage of graduates in the study field of ICT was only 56 %, which was the lowest percentage of graduates among all study fields in higher vocational education. The purpose of this study has been to provide a description of factors that may affect the percentage of graduates within the study field of ICT. The assignment partly consisted of a brief overview of previous studies on the topic, partly of an interview study directed towards a limited number of programmes in the study field of ICT. The interview study covered seven programmes which all ended in The selection of programmes included training for programmers, network engineers, system designers and software testers. Of these, five of the programmes had a relatively low percentage of graduates, two had a relatively high percentage of graduates and the number of applicants per position for all selected programmes ranged from 1.8 up to 5.1. Moreover, six of the programmes had specific entry requirements. A total of 36 people were interviewed and the categories of interviewees included were: former students (from the programmes with the lowest percentage of graduates), education providers, and the student representative for each programme. The overview of previous studies show that there are many reasons why students do not graduate, and the causes are often complex. However, it is possible to identify some general categories of influencing factors. The first category comprises factors concerning the programme itself, such as its design and implementation. Examples in this category include that the programme lacked wanted specialisation, the studies having too high a pace, being too difficult or of inadequate quality. Other factors are poor student achievement and lack of support. Another category consists of social factors such as mobbing, social exclusion, family situation or illness. The third category that can be identified relates to the labour market and economic factors. It may be that students find employment matching the training before graduation, or it can be due to difficulties to cope on student financial aid. Generally, the impression emerging from the interviews is that the reasons for not graduating are mainly related to the programme itself, as well as to the labour market and to economic factors, and only to a small extent to social factors. Furthermore, in the interview study, there is also a correspondence between what the different categories of respondents indicate as primary reasons for dropouts. Education providers and student representatives mainly perceive the reasons for not graduating to be the wrong choice of programme, lack of motivation or difficulties in coping with different parts of the programme, such as programming or theoretical courses. In some cases, students were employed before graduation or tried to work while enrolled in the programme, which respondents recognize as a reason for dropouts. However, personal reasons such as illness or parental leave are not considered a principal reason for dropouts, according to this group of interviewees. The reasons for not graduating provided by former students are for example related to the programme itself, such as a lack of motivation and interest, wrong choice of programme and/or that some parts of the programme was too difficult to cope with. Some reasons are specifically linked to the programmes in the study field of ICT. It concerns prerequisites for completing the programme, e.g. specific entry requirements in mathematics and programming, but also the development in the area of ICT and the labour market in terms of graduation requirements. Other reasons mentioned are that the quality of the programme was not as high as expected and/or that students did not receive enough support from teachers and education providers. Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT 3

8 Additionally, further reasons for not graduating are that some students were employed while they were still enrolled in the programme, or tried to combine work and education. Completing their education then became too difficult and, in some cases, less important for the student. In some cases students chose to start working instead of completing their education for financial reasons. In other cases, a degree was not seen as a necessary condition for being able to work in the field. In conclusion, it would be interesting to see if a similar pattern can be discerned for a greater number of programmes and also between different study fields in a further and more in-depth analysis. The questions posed to former students in this interview study can be used as a base for the design of a more comprehensive study. 4 Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT

9 1. Inledning 1.1 Uppdraget Ett av målen för Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i myndighetens långsiktiga verksamhetsplan är att fler av dem som antas till en utbildning inom yrkeshögskolan också ska fullfölja utbildningen och ta examen. De uppföljningar som myndigheten genomför inom yrkeshögskolan visar att examensgraden varierar mellan och inom olika utbildningsområden och utbildningsinriktningar. Examensgraden mäts genom att undersöka hur stor andel av samtliga antagna på respektive utbildning som vid utbildningsomgångens slut har en examen på den aktuella utbildningen. Under år 2012 hade utbildningsområdet Data/IT i genomsnitt endast 56 % examensgrad, vilket var lägst bland samtliga utbildningsområden inom yrkeshögskolan. Att inte fullfölja utbildningen med examen kan handla om att de studerande avbryter sina studier (i något skede av utbildningen), men också om att de studerande deltar i hela utbildningen men inte fullföljer den med en examen. För en examen krävs att den studerande har fått godkänt i alla ämnen. En studerande kan alltså ha fullföljt hela utbildningen i den bemärkelsen att personen har deltagit i alla moment, men inte fått betyg i alla moment och därför inte heller uppfyllt kraven för examen. Syftet med uppdraget är att ge en beskrivning av faktorer som kan påverka examensgraden inom utbildningsområdet Data/IT. Resultatet av utredningen är tänkt att utgöra ett underlag för mer fördjupade studier inom området och för eventuella insatser av såväl myndigheten som utbildningsanordnare. Uppdraget består dels av en kortfattad översikt av tidigare studier inom ämnet, dels av en intervjuundersökning som riktat sig mot ett begränsat urval av utbildningar med låg respektive hög examensgrad inom utbildningsområdet Data/IT. 1.2 Genomförande Faugert & Co Utvärdering AB har under perioden februari april 2014 genomfört det arbete som redovisas i denna rapport. Studien har genomförts av AnnaKarin Swenning (projektledare), Malin Jondell Assbring, Johanna Enberg och Michelle Andersson. Göran Melin har varit kvalitetssäkrare. Datainsamlingen har bestått av: Dokumentstudier Avstämningsmöten med MYH Intervjuer med 36 personer Tolkningsseminarium den 1 april 2014 vid vilket vi redovisade våra observationer och preliminära slutsatser för diskussion och återkoppling. Vid tolkningsseminariet deltog sex personer från MYH: Paula Kossack, Britt-Inger Stoltz, Linda Wiklund, Christer Carmegren, Bengt Olof Åradsson och Gustaf Åhman. 1.3 Rapportens disposition Denna rapport börjar efter detta inledande kapitel 1 med en kort genomgång av utgångspunkter och avgränsningar för studien. I kapitel 3 görs en översiktlig kartläggning av tidigare studier inom området och i kapitel 4 ges en sammanfattning och analys av genomförda intervjuer och dokumentstudier. Avslutningsvis dras i kapitel 5 slutsatser kring de exempel på orsaker som framkommit i undersökningen. De intervjuguider som utvecklats och använts för uppdraget återges i Bilaga 1-3. Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT 5

10 2. Vad är en yrkeshögskoleutbildning? Yrkeshögskolans utbildningar ska svara mot arbetsmarknadens behov och bedrivas i nära samarbete med arbetslivet. Utbildningsanordnare kan vara exempelvis privata utbildningsföretag, kommuner, landsting samt universitet och högskolor. Utbildningsanordnarna kan ansöka om statsbidrag för att genomföra en yrkeshögskoleutbildning hos MYH. Bidrag beviljas normalt sett för högst två utbildningsomgångar i följd och sedan behöver utbildningsanordnaren ansöka på nytt. För att kunna påbörja en utbildning på yrkeshögskolan krävs det att man har avlagt en gymnasieexamen inom gymnasieskolan eller vuxenutbildningen, har en annan utbildning som motsvarar en gymnasieexamen, bor och är behörig till liknande utbildning i Danmark, Island, Norge eller Finland eller att man på något annat sätt skaffat sig den kompetens som krävs för att klara av utbildningen. På vissa utbildningar finns det dessutom krav på särskilda förkunskaper, vilket bedöms vara nödvändigt för att personen ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Ofta rör det sig om kompetens motsvarande en kurs inom gymnasieskolan, arbetslivserfarenhet etc. Utbildningsanordnare kan dock även anta personer som inte uppfyller de ovan nämnda kraven om dessa bedöms klara av utbildningen och att arbeta inom området. Utbildningarnas längd varierar, men de flesta är mellan ett och två år. De spänner över en rad olika områden, varav Data/IT är ett av områdena. Samtliga utbildningar är eftergymnasiala, avgiftsfria och berättigar till studiemedel från CSN. De flesta av yrkeshögskolans utbildningar innefattar lärande som är förlagt på en arbetsplats. Inom yrkeshögskolan kallas detta för LIA, vilket är en förkortning för "lärande i arbete". LIA kan ges som en eller flera betygsgivande kurser. Utbildningarna kan leda till en yrkeshögskoleexamen efter minst ett år eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen efter minst två år. Poängsystemet som används innebär att en veckas heltidsstudier resulterar i fem yrkeshögskolepoäng (YH-poäng). Det innebär att ett års heltidsstudier omfattar 200 YH-poäng. 1 Utmärkande för yrkeshögskolan är att de företag och organisationer som är knutna till utbildningarna är aktiva när det gäller såväl planering som genomförande av utbildningarna. Arbetslivets representanter sitter med i utbildningarnas ledningsgrupper, där även en studeranderepresentant finns med. Ledningsgruppen är även ansvarig för att se till att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs på utbildningen. Det är därför av stor betydelse att det finns ett system för hur ledningsgruppen kan kontrollera utbildningens kvalitet. 2 Under 2013 fanns det ungefär 4700 studerande på utbildningar inom Data/IT, fördelade på 170 utbildningsomgångar vilka pågick hela eller delar av Den genomsnittliga examensgraden inom området var 59 % och det genomsnittliga söktrycket var 4,1. Ett annat utmärkande drag var att 78 % av de studerande utgjordes av män. 3 1 Myndigheten för yrkeshögskolan Yrkeshögskoleutbildning, Myndigheten för yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan, Statistik för 2013 från Myndigheten för yrkeshögskolan 6 Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT

11 3. Översikt av tidigare studier 3.1 Inledning I detta kapitel ges en kortfattad översikt av tidigare studier som handlar om orsaker till varför studerande väljer att inte fullfölja utbildningen. För att få fram ett underlag som är så relevant som möjligt för svenska yrkeshögskoleutbildningar har fokus legat på forskning och analyser som genomförts i Sverige. I genomgången har vi dock funnit relativt få rapporter och studier från Sverige om orsaker till avhopp. Det har även varit svårt att hitta undersökningar som specifikt berör yrkeshögskoleutbildningar. Vi har därför utvidgat översikten till att innefatta undersökningar om avhopp från gymnasieutbildningar och yrkesexamensprogram på högskolenivå. Vi har även vidgat perspektivet till att omfatta de övriga nordiska länderna. Eftersom dessa länder delvis har en liknande uppbyggnad av utbildningssystemet, anser vi att resultaten från undersökningar i andra nordiska länder utan större problem kan appliceras på svenska förhållanden. De rapporter och studier som vi har inkluderat i översikten har framförallt hittats via hemsidor tillhörande ansvariga myndigheter i respektive land, Nordiska ministerrådet samt utbildningsanordnare på olika nivåer. För att översikten ska spegla det aktuella kunskapsläget har endast material från de senaste tio åren inkluderats. Översikten gör inte anspråk på att vara heltäckande, men bör ge en bild av tänkbara orsaker till avhopp samt vilka åtgärder som kan vidtas. 3.2 Exempel på orsaker till avhopp Orsakerna till att en person väljer att avbryta sina studier kan vara många och situationen är ofta komplex. I tidigare undersökningar har ofta orsakerna till studieavbrott delats upp i två kategorier; dels orsaker relaterade till de studerandes bakgrund, förutsättningar och hemmiljö, dels orsaker som kan påverkas av utbildningsanordnare och lärare m.fl Utbildningen och de studerandes förutsättningar att klara den Flera av de undersökningar som vi tagit del av pekar på att utbildningen i sig, det vill säga hur den utformas och genomförs, kan påverka de studerandes val att fullfölja eller inte fullfölja utbildningen. Högskoleverket publicerade 2010 en rapport som undersökte vad studieuppehåll och studieavbrott berodde på inom yrkesexamensprogram med låga examensfrekvenser. I undersökningen tillfrågades studenter som valt att avbryta sina yrkesexamensstudier eller ta studieuppehåll om vad som var den huvudsakliga orsaken till deras studieavbrott. Av de svarande var det 45 % som angav att det berodde på själva utbildningen. Inom denna kategori berodde det främst på att studenterna ansåg att utbildningen inte hade den inriktning de önskade. Av de som svarat var det närmare en tredjedel av studenterna som uppgav detta som skäl. Detta svar var särskilt vanligt bland de studenter som inte hade den valda utbildningen som förstahandsval. Att avhoppet berodde på dåliga studieresultat eller på att studenten tyckt att utbildningen var för svår var också en vanlig anledning (17 respektive 12 %). Kvaliteten i utbildningen kan också vara avgörande för en students beslut att fortsätta eller avbryta sina studier. Av de yrkesexamensstudenter som valde att avbryta utbildningen på grund av utbildningen i sig, var det 12 % som ansåg att det var låg kvalitet på utbildningen. 5 När SCB 2007 undersökte varför gymnasieelever hoppar av gymnasieskolan var också faktorer relaterade till utbildningen avgörande för en del av de svarande. Närmare 25 4 E. Markussen (red.). Frafall i utdanning for åringer i Norden, Nordiska ministerrådet, L. Eriksson. Orsaker till studieavbrott, Högskoleverket, 2010 Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT 7

12 % angav att den huvudsakliga orsaken exempelvis var att utbildningen hade fel inriktning, att studierna var för svåra, att de inte fick tillräckligt stöd i skolarbetet eller att studietakten var för hög. 6 En annan möjlig förklaring till avhopp är brist på motivation eller skoltrötthet. Närmare 40 % av de svarande i den undersökning av SCB som nämns ovan angav detta som skäl till avbrott. En ytterligare orsak som nämns i flera av undersökningarna är brist på stöd. Enligt Högskoleverkets rapport om yrkesexamensprogram med låga examensfrekvenser var det 20 % av studenterna som avbröt sina studier eller tog studieuppehåll på grund av att de upplevde att de inte fått tillräckligt stöd eller för att studierna upplevdes som för svåra. 7 Motsvarande situation inom gymnasieskolan speglas bland annat i den studie om avhopp från gymnasieskolan som SCB har gjort. Studien redovisar ett resultat liknande det som presenterades för yrkesexamensstudenterna: 13 % ansåg att de inte fått tillräckligt stöd, att studietakten var för hög eller att studierna var för svåra. 8 Det här problemet speglas också i Ungdomsstyrelsens intervjustudie från 2013 med ungdomar som hoppat av gymnasieskolan. Där lyfts bristen på engagemang från lärare samt brist på pedagogiskt stöd som betydande orsaker till ungdomarnas avhopp. 9 Formen för utbildningen kan också sannolikt påverka de studerandes val. En studie från 2006 som genomförts vid Umeå universitet visar att utbildningar som bedrivs på distans med IT-stöd har ofta en högre avhoppsfrekvens samt en lägre andel som har som mål att fullfölja utbildningen. Dessa studenter uppgav ofta att de avbrutit utbildningen på grund av tidsbrist. Framförallt skedde avhoppen när de studerade något annat parallellt. Studenter som förvärvsarbetade samtidigt fullföljde dock ofta sin utbildning Sociala faktorer Att sociala faktorer såsom trivsel, familjesituation, sjukdom osv. kan vara av stor betydelse för en persons beslut om att fullfölja en utbildning visar Högskoleverkets undersökning av yrkesexamensstudenter. Detta angavs vara den näst vanligaste huvudsakliga orsaken till avbrott bland de svarande i den undersökningen. Av de studenter som avbrutit sina studier eller tagit studieuppehåll uppgav 29 % att det främst berodde på sociala faktorer. Av dessa var det en del som blev sjuka och på grund av detta inte hade möjlighet att studera. Andra uppgav att de inte kunde kombinera familjelivet med studier och därför tvingades hoppa av och ett ytterligare skäl som angavs av de svarande var att de inte trivdes. 11 I studien hade studenterna dock ingen möjlighet att förklara närmare vad bristen på trivsel berodde på. Den studie som genomförts av Ungdomsstyrelsen om ungdomar som hoppat av gymnasieskolan pekar framförallt på de sociala faktorernas betydelse. Mobbning och socialt utanförskap är de vanligaste orsakerna som nämndes i detta sammanhang. De var en avgörande faktor för ungdomarnas studieavbrott Arbetsmarknadsrelaterade och ekonomiska faktorer En av undersökningarna visar också att arbetsmarknadsrelaterade och ekonomiska faktorer kan påverka orsaker till avhopp. Högskoleverkets utredning visar att 16 % av 6 A. Karlsson. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning, SCB, L. Eriksson. Orsaker till studieavbrott, Högskoleverket, A. Karlsson. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning, SCB, L. Kolouh. Tio orsaker till avhopp, Ungdomsstyrelsen, P. Westerberg & G. Mårald. Avbrott på nätutbildningar en studie av när och varför studenter hoppar av alternativt fullföljer IT-stödda distanskurser, Umeå universitet, L. Eriksson. Orsaker till studieavbrott, Högskoleverket, L. Kolouh. Tio orsaker till avhopp, Ungdomsstyrelsen, Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT

13 dem som avbrutit sina yrkesexamensstudier eller tagit studieuppehåll angav att de gjort detta främst av arbetsmarknadsskäl. De flesta av dem svarade att de fått ett arbete som matchade deras utbildning. 13 I samma undersökning svarade 9 % av de studenter som avbrutit sina studier på yrkesexamensprogram eller tagit studieuppehåll att de gjorde detta på grund av ekonomiska faktorer. Det rör sig främst om att studenterna inte tagit tillräckligt med poäng föregående termin för att fortsätta få studiestöd, eller att de inte ansåg sig vara kapabla att klara sig på studiemedel. En ytterligare anledning som nämns är att studenterna inte ville öka sin skuldsättning Exempel på åtgärder för att minska avhopp I en del av de undersökningar som vi studerat förs resonemang om vilka åtgärder som kan vidtas för att minska avhopp. Nedan ges en kort sammanfattning av en del av de exempel som vi hittat Förbättrad kvalitet i utbildningen En studie från Sveriges kommuner och landsting (SKL) visar att ökat utbyte av erfarenhet och ökat samarbete mellan lärare inom gymnasieskolan har bidragit till att kompetensen har höjts och individuella lösningar för elever har lättare kunnat skapas. Studien från SKL konstaterar också att när lärarna har fått utveckla sin kompetens genom kollegialt utbyte har utbildningens kvalitet höjts. 15 Inom den svenska gymnasieskolan har antagningskraven till yrkesprogrammen blivit mer omfattande. 16 Ett av målen med införandet av högre antagningskrav var att minska andelen elever som på grund av bristande förkunskaper inte klarar av att fullfölja utbildningen. På så sätt blir de högre kraven en åtgärd för att minska antalet avhopp från yrkesutbildningarna. 17 Betydelsen av kontakter med arbetslivet och praktik tas också upp i en del av rapporterna. Studien från SKL visar att ökad kontakt med arbetslivet har utmynnat i att utbildningen utvecklats. Ett framgångsrikt samarbete mellan arbetsliv och skola motiverar studenterna att fortsätta sina studier och relevansen av utbildningen blir tydlig. Betydelsefullt är också det faktum att det på praktikplatserna finns utbildade handledare som kan coacha eleverna under praktikperioden. 18 I en studie från Nordiska ministerrådet har de åtgärder som görs i de nordiska länderna för att minska avhoppen i gymnasieskolan sammanställts. Bland annat har flera länder ökat andelen praktik i yrkesutbildningarna. Man har dock inte kunnat fastslå att en större andel praktik faktiskt minskar andelen avhopp Ökat stöd till studenterna SKL har sammanställt vilka faktorer som är av stor vikt för att gymnasieelever ska fullfölja sin utbildning. Både behovet av bra kontakt med lärare som uppmuntrar och tror på elevens kapacitet, och ökat stöd i form av extrainsatser nämns. Det betonas framförallt att det ska finnas rutiner för hur man går tillväga när en elev behöver extra stöd så att insatser snabbt kan sättas in. 20 Liknande åtgärder har vidtagits på 13 L. Eriksson. Orsaker till studieavbrott, Högskoleverket, L. Eriksson. Orsaker till studieavbrott, Högskoleverket, M. Klefbom. Motverka studieavbrott, SKL, Yrkesutbildning i Europa. Översikt över den svenska yrkesutbildningen, Skolverket, Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, Regeringen, M. Klefbom. Motverka studieavbrott, SKL, E. Markussen (red.). Frafall i utdanning for åringer i Norden, Nordiska ministerrådet, M. Klefbom. Motverka studieavbrott, SKL, 2012 Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT 9

14 universitet och högskolor. Forskare på KTH beskriver ett arbete på KTH där extra stöd har satts in för de studenter som inte klarat av en av de första tentorna. Stödet har bestått av undervisning i mindre grupper, vilka leds av en student med kunskaper inom ämnet. Av de studenter som deltog var det en förhållandevis stor andel som sedan klarade av omtentamen. Övriga lärare visste om och hade accepterat att dessa elever la ner mer tid på studierna inför omtentamen och accepterade en viss sänkning av ambitionsnivån i övriga kurser. En annan insats för att förbättra resultaten och motverka studieavbrott är att erbjuda extra undervisning under den första kursen. Studenter som kommit längre i utbildningen undervisar om ämnet och om studiemetoder. 21 I en studie av avbrott från Umeå universitet konstateras att framförallt studenter som inte har studievana kan ha ett behov av att få tydliga ramar att förhålla sig till. Tydlig information om vad som förväntas av studenterna och hur undervisningen kommer att gå till kan hjälpa denna grupp. Vidare kan en introduktionskurs i de studiemetoder som används göra att studenternas självförtroende stärks och därmed minska risken för avhopp. 22 Det krävs enligt en studie från Luleå tekniska universitet både akademisk och social integration för att studenter ska välja att fullfölja utbildningen. Detta kan uppnås genom till exempel kontakt med alumner, insparksverksamhet och introduktion till studieteknik. 23 På Uppsala universitet har de studenter som läser tekniskt basår erbjudits en introduktionskurs. Den innehåller en introduktion till universitetsstudier och studieteknik samt ger studenterna möjlighet att träffa både lärare och medstudenter. Andelen studenter som fullföljt studierna har ökat med ca 15 % jämfört med de studenter som inte läste introduktionskursen Sociala faktorer Studien från Umeå universitet betonar också betydelsen av sociala relationer med studenter, lärare och övrig personal för att studenter ska lyckas med studierna och fullfölja dem. 25 På Linköpings universitet har man undersökt utbildningar där det finns en sned könsfördelning. Frågan är vilka åtgärder som kan vidtas för att rekrytera fler personer från det underrepresenterade könet samt hur man kan arbeta aktivt för att dessa personer ska stanna kvar på utbildningen. Det finns annars en risk att dessa studenter i större utsträckning avbryter utbildningen. Exempel på åtgärder är att skapa ett nätverk för de individer som tillhör det underrepresenterade könet, se till att det finns förebilder inom lärarkåren, arbeta med personalens bemötande av studenterna samt belysa olika karriärvägar och möjligheter inom utbildningen. Det sistnämnda tros ibland kunna motivera fler studenter från det underrepresenterade könet att söka Aktiva åtgärder vid frånvaro I SKL:s rapport från 2012 om hur studieavbrott kan motverkas pekar man på forskning som visar att frånvaro är en indikator på att något inte fungerar i elevens utbildning. Frånvaro är en varningssignal för ett eventuellt avhopp. För att undvika dessa avhopp har tidigare undersökningar visat att insatser för att förbättra dessa 21 K. Blom, L. Filipsson & S. Östlund. På spåret att hjälpa studenter med dåliga förkunskaper, Kungliga Tekniska högskolan, P. Westerberg & G. Mårald. Avbrott på nätutbildningar en studie av när och varför studenter hoppar av alternativt fullföljer IT-stödda distanskurser, Umeå universitet, Å. Wikberg-Nilsson. Mentorskap för studenter. Stödåtgärder för ökad kvalitet och genomströmning., Luleå tekniska universitet, J. Andersson Chronholm & S. Andersson. Introduktion till universitetsstudier ett sätt att behålla fler studenter. I: Högre utbildning. Vol. 1 Nr P. Westerberg & G. Mårald. Avbrott på nätutbildningar en studie av när och varför studenter hoppar av alternativt fullföljer IT-stödda distanskurser, Umeå universitet, L. Haglund & J. Sandqvist. Hur kan vi behålla våra manliga studenter?, Linköpings universitet, Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT

15 elevers situation med hjälp av t.ex. handlingsplaner är essentiella. Arbete med handlingsplaner och tidiga insatser mot frånvaro har visat sig vara effektiva inom gymnasieskolan och avhoppsfrekvensen har sjunkit M. Klefbom. Motverka studieavbrott, SKL, 2012 Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT 11

16 4. Sammanställning och analys av genomförda intervjuer 4.1 Inledning I detta kapitel ges en sammanställning och analys av den intervjuundersökning som genomförts. Inledningsvis ges en kort beskrivning av hur intervjuundersökningen lagts upp samt vilken typ av utbildningar som studerats och vad som kännetecknar dem gällande inriktning och upplägg, behörighet, söktryck och antagning av studerande samt examensgrad. Efter detta följer en redovisning av intervjuundersökningens resultat. 4.2 Urval av utbildningar och intervjupersoner I dialog med MYH har sju utbildningar valts ut för att ingå i studien och den aktuella utbildningsomgång som studerats är den som avslutades under Fem av de utbildningar som valts ut hade en relativt låg examensgrad och två hade en relativt hög examensgrad. En av de sju utvalda utbildningarna har genomförts som en distansutbildning. De kategorier av personer som har intervjuats är utbildningsledare, ordföranden eller annan representant för ledningsgruppen samt studeranderepresentanten för respektive utbildning. Vi har även intervjuat ett begränsat urval av tidigare studeranden som inte fullföljt utbildningen med examen från de fem utbildningar som hade en lägre examensgrad. Totalt har sju utbildningsledare intervjuats, samt sju representanter för ledningsgruppen och totalt 22 studerande, varav sju studeranderepresentanter och 15 tidigare studerande utan examen. Ytterligare en tidigare studerande har svarat per e-post och svaret har inkluderats i undersökningen. 4.3 Frågor för intervjuundersökningen Frågorna i intervjuundersökningen har utvecklats i samverkan med MYH och utgångspunkten har varit att fånga upp vilka tänkbara orsaker det kan finnas till att en del studerande inom utbildningsområdet Data/IT inte tar examen. Vi har utgått från de exempel på orsaker och påverkande faktorer som vi kunde se i den översikt av tidigare studier som genomförts och utifrån dessa identifierat ett antal frågeområden för intervjuerna. De frågeområden som tagits upp i intervjuerna med utbildningsledare och representanter för ledningsgruppen är primärt hur utbildningen har initierats och utformats, hur antagningen av studerande har skett, hur utbildningen har genomförts, vilket stöd som har getts till de studerande och vilka tänkbara skäl som kan finnas till att en del av de studerande inte har fullföljt utbildningen med examen. I intervjuerna med tidigare studerande har vi frågat om vilka motiv de har haft till att gå utbildningen, vilken kvalitet som de anser att utbildningen har haft, vilket stöd de fått under utbildningen samt vilket det huvudsakliga skälet varit till att de inte tog examen. I urvalet av tidigare studerande har vi så långt som möjligt försökt få med personer som hoppade av utbildningen både i ett tidigt och sent skede samt studerande som genomgått hela utbildningen men inte fått examen. Studeranderepresentanterna har i huvudsak fått svara på samma frågor som övriga studerande, men även en del av de frågor som ställts till utbildningsledarna och representanterna för ledningsgruppen. Genom att studeranderepresentanterna har deltagit i ledningsgruppen kan de förväntas ha en annan överblick över hur utbildningen genomförts och vilka skäl som kan finnas till att en del av de studerande inte fullföljt utbildningen med examen. 4.4 Typ av utbildningar som studerats Samtliga utbildningar som valts ut befinner sig inom utbildningsområdet Data/IT, men skiljer sig något åt vad gäller inriktning, längd och upplägg. Det handlar om utbildningar till programmerare, nätverkstekniker, systemutvecklare eller 12 Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT

17 mjukvarutestare. Fyra av utbildningarna pågick under två år och omfattade 400 yrkeshögskolepoäng. I två av fallen var utbildningen ett år och i ett fall var utbildningen ett och ett halvt år lång. Endast en av utbildningarna gavs som en distansutbildning, alla andra utbildningar var bundna till ett campus. En del av utbildningarna har byggt på utbildningsanordnarens tidigare erfarenheter av liknande utbildningar medan andra var helt nystartade. Bland utbildningsanordnarna finns både privata företag och kommunalt ägda skolor representerade. En viktig del av yrkeshögskoleutbildningen är LIA (lärande i arbete) och det har ingått i samtliga utbildningar. Hur LIA organiserades på de utvalda utbildningarna har dock varierat något. I vissa fall fanns det en sammanhållen kurs, i andra fall var LIA uppdelad i olika kurser. På en del utbildningar där det fanns flera LIA-kurser fokuserade varje kurs på ett visst ämnesområde. De allra flesta utbildningar bestod till en tredjedel av LIA, men på en av utbildningarna var andelen LIA något lägre. Grundkravet för alla yrkeshögskoleutbildningar är enligt regelverket att de sökande ska ha en gymnasieexamen eller motsvarande för att kunna antas. Därutöver får det ställas särskilda förkunskapskrav vilket var fallet för sex av de undersökta utbildningarna. Det rörde sig främst om kunskaper i Engelska A eller B, Matematik B eller C, och i viss utsträckning Svenska A eller B. Även förkunskaper motsvarande ämnet Datorkunskap krävdes på ett par av utbildningarna. Endast en av utbildningarna hade som krav att de studerande skulle ha förkunskaper i Programmering C. Söktrycket på de utvalda utbildningarna varierade från 1,8 upp till 5,1. För de flesta utbildningarna var söktrycket mellan 2 och 3 sökande per plats. Om man ser till samtliga utbildningar som ges inom utbildningsområdet Data/IT så låg söktrycket under 2013 i genomsnitt på 4,1, vilket innebär att en del av de utbildningar som studerats här låg under genomsnittet för området. Som Figur 1 visar så varierade antalet platser på utbildningarna från 22 upp till 35 platser. Antalet sökande var dock ofta betydligt fler. På tre av utbildningarna valde man att ta in några fler studerande än antalet utbildningsplatser, medan det på två utbildningar rådde den omvända situationen. Utbildning 1 Utbildning 2 Utbildning 3 Utbildning 4 Utbildning 5 Antal studerande Antal platser Antal sökande Utbildning 6 Utbildning Figur 1 Antal studerande, platser och sökande för respektive utbildning Av de antagna var en övervägande majoritet män, oftast utgjorde de över 80 % av de studerande på de utvalda utbildningarna. Ett undantag fanns dock och på den utbildningen var det nästan lika många kvinnor som män. Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT 13

18 Medelåldern vid utbildningarnas start rörde sig mellan 24 och 26 år på fem av de undersökta utbildningarna, medan resterande två utbildningar hade en medelålder på 31 respektive 36 år. På de utbildningar som hade en högre medelålder var åldersfördelningen förhållandevis jämn, ingen åldersgrupp dominerade. En av de utbildningar som hade en högre medelålder var distansutbildningen. Figur 2 visar att två av utbildningarna hade en examensgrad som var förhållandevis hög, ungefär 70 % av de studerande tog examen. Examensgraden på de övriga fem utbildningarna låg alla under 60 % och de flesta av utbildningarna hade en examensgrad på ungefär %. Av de studerande som inte fick examen avbröt en del utbildningen, medan vissa fullföljde hela utbildningen utan att få fullständiga betyg. Utbildning 1 Utbildning 2 Utbildning 3 Utbildning 4 Utbildning 5 Antal examinerade Antal studerande Utbildning 6 Utbildning Figur 2 Antal studerande och examinerade för respektive utbildning Utbetalning av medel till utbildningarna sker halvårsvis och vid dessa rekvisitionstillfällen görs det en uppföljning av hur många studerande som är kvar på utbildningen. Baserat på den statistiken går det att se att det skett en del förändringar i form av avhopp från utbildningarna vid det sista rekvisitionstillfället (se Figur 3). 14 Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT

19 Utbildning 1 Utbildning 2 Utbildning 3 Utbildning 4 Utbildning 5 Andel studerande (i %) kvar vid sista rekvisition Utbildning 6 Utbildning Figur 3 Andelen studerande (i procent) som är kvar vid den sista rekvisitionen Vad gäller de utvalda utbildningarna så går det inte att se någon direkt koppling mellan graden av söktryck, relevanta förkunskapskrav, medelåldern på de studerande och examensgraden, utan bilden som framträder är väldigt varierad. 4.5 Hur har utbildningen initierats och utformats? Både utbildningsledare och representanter från ledningsgruppen vittnar om att utbildningarna tagits fram i ett nära samarbete med arbetslivet. Inför utbildningens start har utbildningsanordnaren kontaktat ett flertal företag. En del av dessa har sedan deltagit i ledningsgruppen, medan andra företag endast kontaktats för att få en uppfattning av rekryteringsbehovet. Flera av utbildningarna var en vidareutveckling av tidigare utbildningar inom samma område och vissa av utbildningarna har genomförts i flera omgångar. Då har ofta redan uppbyggda kontakter med arbetslivet använts för att anpassa utbildningen till det aktuella behovet på arbetsmarknaden. Syftet med att ha en dialog med företagen har varit att se till att utbildningen verkligen svarar mot ett reellt behov av kompetens på arbetsmarknaden. I flera fall har ledningsgruppen varit med och arbetat fram vilka delar som utbildningen ska innehålla och i något fall har även utbildningsplanen utvecklats tillsammans med ledningsgruppen. Det poängteras av de intervjuade att det är oerhört viktigt att kontrollera att utbildningen är uppdaterad och att de studerande får de kompetenser som just nu efterfrågas. En av representanterna för en ledningsgrupp uttrycker att det är mycket positivt för deltagande arbetsgivare att kunna påverka en utbildning som de sedan kan rekrytera studerande från. Det verkar ha varierat om initiativet till utbildningen har kommit från utbildningsanordnaren eller från potentiella arbetsgivare. I två fall verkar initiativet ha kommit direkt från arbetsgivarna. I det ena fallet växte initiativet fram i en ledningsgrupp där man diskuterade vilken kompetens som behövdes på arbetsmarknaden, vilket ledde fram till en ny utbildning. I det andra fallet var det en arbetsgivare som hörde av sig till en utbildningsanordnare då det fanns en stor brist på personal med den efterfrågade kompetensen. En aspekt som lyfts fram för flera av utbildningarna är att det sker en så snabb utveckling inom området att det kan vara svårt för utbildningarna att hålla sig uppdaterade. Det finns en risk att vissa utbildningsmoment är inaktuella. När ett teknikskifte sker blir det en avvägningsfråga när en utbildning ska gå över till att lära ut den nya tekniken, eftersom det på arbetsmarknaden under en övergångsfas finns en Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT 15

20 efterfrågan både på kunskap inom den äldre och inom den nyare tekniken. Dessutom måste utbildningsanordnaren väga in risken för att en ny teknik inte slår igenom, vilket kan leda till att utbildningen håller fast vid en äldre teknik tills man tydligt ser att den nya tekniken efterfrågas. För att sprida informationen om utbildningen verkar de flesta utbildningsanordnare främst ha använt sig av sina hemsidor samt annonser i olika medier. En av utbildningsledarna nämner också att de har använt sig av riktad marknadsföring. De kontaktade personer med en passande profil som sökt andra utbildningar på skolan. De allra flesta av de intervjuade studerande har hittat utbildningarna via internet; skolornas hemsidor och utbildningsportaler nämns flera gånger. Vissa av de studerande har också kommit i kontakt med utbildningen genom vänner och bekanta. Ett fåtal personer nämner att de har sett annonser för utbildningen. Överlag verkar de studerande anse att de fått tillräcklig information om utbildningen innan utbildningen påbörjades. De utbildningar som har en högre examensgrad verkar inte skilja sig nämnvärt från de övriga utbildningarna vad gäller hur utbildningen initierats och utformats. Generellt kan konstateras att arbetsgivarna verkar ha varit aktiva i processen med att utveckla utbildningarna, även om detta skett på lite olika sätt och i varierande utsträckning. 4.6 Vilka antogs till utbildningen? Det finns en tydlig trend när det gäller förkunskapskrav: alla utbildningar utom en hade krav på att de studerande förutom gymnasieexamen eller motsvarande skulle ha minst godkänt i ett eller flera av följande ämnen: matematik, svenska, engelska, datorkunskap och programmering. 28 Kombinationen av vilka ämnen de studerande skulle ha läst varierar, likaså skiljer sig utbildningarna åt genom att de krävde olika nivå på kunskaperna inom de olika ämnena. Intervjupersonerna poängterar främst betydelsen av förkunskaper i matematik, då programmering bygger på logiskt tänkande. Endast en av utbildningarna hade som krav att de studerande skulle ha förkunskaper i programmering. Sammantaget visar intervjuerna på att det finns något olika sätt att se på förkunskapskrav. Antingen ser de intervjuade att kraven är ett sätt att garantera att de studerande kommer att klara av studierna eller som ett möjligt hinder för att kunna ta in personer med en annan utbildningsbakgrund. Vad gäller de utbildningar som inte hade krav på matematik och programmering motiveras detta av de intervjuade med att det är de studerandes motivation och tidigare erfarenhet som är avgörande för om de studerande klarar studierna, inte vilka kurser de läst på gymnasieskolan. Ytterligare ett argument som nämns av intervjuade på en av utbildningarna är att ledningsgruppen ville få sökande med erfarenheter från marknadsföring och design och därför ville de inte ha krav på matematik och programmering. I stort sett finns det en samsyn mellan utbildningsledare och representanter för ledningsgruppen kring kraven på förkunskaper. Ett par röster från ledningsgrupperna sticker dock ut. De anser att det borde ställts högre krav på de sökande. Samtidigt menar en av dem att det inte går att ställa för höga krav eftersom utbildningsplatserna då inte kommer att fyllas. Både utbildningsledare och representanter från ledningsgruppen poängterar att tidigare erfarenhet av att programmera kan underlätta för de studerande. De studerande ger en liknande bild då många säger att det var lättare för dem som hade förkunskaper i programmering. Flera önskar att de hade kunnat mer om programmering innan de påbörjat utbildningen. En del av de som inte hade erfarenhet av programmering tycker att utbildningen var svår, ibland för svår. Några säger också att programmering borde ha varit ett förkunskapskrav. Bilden ska dock nyanseras 28 Informationen om kraven på förkunskap baseras på utbildningsplanerna för respektive utbildning. I de fall dessa ändrats har informationen hämtats från den senaste upplagan. 16 Studie om examensgraden för yrkeshögskoleutbildningar inom området Data/IT

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Mjukvaruutvecklare och Mjukvarutestare, 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning Myndighetens syn på tillträde till utbildning 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-05-2 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på tillträde

Läs mer

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner Myndighetens syn på utbildningsplan och kursplaner 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-03-8 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på utbildningsplan

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Produktutformare, konfektionsbranschen, 410 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Handbok för administration av yrkeshögskoleutbildning

Handbok för administration av yrkeshögskoleutbildning Handbok för administration av yrkeshögskoleutbildning 2014 Innehållsförteckning Att administrera en utbildning inom yrkeshögskolan... 3 En utbildning från start till slut... 4 1. Se till att du har rätt

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Årsrapport. Statistik över. yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning

Årsrapport. Statistik över. yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning Årsrapport 2013 Statistik över yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning Diarienummer: YH 2013/346 Årsrapport 2013 Förord Den viktigaste slutsatsen att dra av

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet/lss, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom

Läs mer

Handbok för administratörer inom yrkeshögskolan

Handbok för administratörer inom yrkeshögskolan Handbok för administratörer inom yrkeshögskolan April 2013 Innehållsförteckning Att administrera en utbildning inom yrkeshögskolan................................................... 3 En utbildning från

Läs mer

Vuxenutbildning Kvalificerad yrkesutbildning. En expert är någon som har begått alla misstag som kan begås, inom ett mycket begränsat område.

Vuxenutbildning Kvalificerad yrkesutbildning. En expert är någon som har begått alla misstag som kan begås, inom ett mycket begränsat område. En expert är någon som har begått alla misstag som kan begås, inom ett mycket begränsat område. Niels Bohr, 1885 1962 Foto: Fredrik Funck / Pressens Bild Vuxenutbildning Kvalificerad yrkesutbildning 352

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Årsrapport 2014 Yrkeshögskolan, kompletterande utbildningar samt tolkutbildning inom folkbildningen. Statistik för åren 2010-2013

Årsrapport 2014 Yrkeshögskolan, kompletterande utbildningar samt tolkutbildning inom folkbildningen. Statistik för åren 2010-2013 Årsrapport 2014 Yrkeshögskolan, kompletterande utbildningar samt tolkutbildning inom folkbildningen Statistik för åren 2010-2013 Myndigheten för yrkeshögskolan ISBN-nr: 978-91-87073-23-6 Dnr: MYH 2014/290

Läs mer

Yrkeshögskola vad är det?

Yrkeshögskola vad är det? Yrkeshögskola vad är det? Pia Enochsson Sveriges Vägledarförenings rikskonferens 28 oktober Yrkeshögskolan är den utbildningsform som kommer att växa snabbast de närmaste åren! Utbildningsminister Jan

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Bedömning av utländsk utbildning. "Yrkesutbildning för morgondagen Stockholm 2013-12-04 UllaKarin Sundqvist Nilsson

Bedömning av utländsk utbildning. Yrkesutbildning för morgondagen Stockholm 2013-12-04 UllaKarin Sundqvist Nilsson Bedömning av utländsk utbildning "Yrkesutbildning för morgondagen Stockholm 2013-12-04 UllaKarin Sundqvist Nilsson Högskoleverket Verket för högskoleservice Myndigheten för yrkeshögskolan Ny avdelning

Läs mer

Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster.

Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster. LOGISTIK 80 KY-POÄNG Utbildning för bättre styrning av flöden för material och tjänster. Logistik handlar betydligt mer om ekonomi och handel än om lastbilar Kvalificerade yrkesutbildningar startas bara

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Dnr: 62/12 Reviderad 2015-03-24 och ersätter antagningsordning från 2014-03-26 Innehåll

Läs mer

Yrkeshögskolan vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan?

Yrkeshögskolan vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan? Yrkeshögskolan vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan? Patrik Lind Alexander Westerberg RAPPORT 2015:12 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

Gymnasiala kurser Gymnasiala yrkesutbildningar Lärlingsutbildningar

Gymnasiala kurser Gymnasiala yrkesutbildningar Lärlingsutbildningar Gymnasiala kurser Gymnasiala yrkesutbildningar Lärlingsutbildningar 2015 LÅNGSIKTIG ÄGARE MED FOKUS PÅ KVALITET Innehåll Jag är en före detta idrottsman på internationell elitnivå, civilekonom, lärare

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik

DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik Rent vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för en frisk natur. En utbildning i tiden för dig som vill jobba med vatten- och miljöfrågor. DISTANSUTBILDNING

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen ANTAGNINGSORDNING Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN Ansöknings- och kompletteringstider Ansökningstider och starttider för våra utbildningar beslutas enskilt för varje utbildning. Generellt gäller dock att

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Ansökningshandlingar Kvalificerad Yrkeshögskoleutbildning Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Ansvarig utbildningsanordnare: Norrlidens Kunskapscentrum AB Utbildningens omfattning: 400 Yh-poäng

Läs mer

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet BESLUT 2010-06-08 Dnr LiU-2009-00464 Senast reviderad 2014-06-05 Utbildningsplan för Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet Professional Qualification Course for Teachers

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen ANTAGNINGSORDNING Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN Ansöknings- och kompletteringstider Ansökningstider och starttider för våra utbildningar beslutas enskilt för varje utbildning. Generellt gäller dock att

Läs mer

Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education

Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education Validation making competences visible Pär Sellberg National Validation Coordinator The Swedish Agency for Higher Vocational Education Validation of NFIL becomes central for matching individuals to the

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Advanced Vocational Education (AVE)

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Advanced Vocational Education (AVE) 14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Advanced Vocational Education (AVE) Sida/ Page Tabell/ Table 224 Inledande text Text 226 14.1 Ansökningar och intagna studerande till Number of applicants and students

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Beslut 2009-06-10 Dnr: 2008:376 1 (8) Laholms kommun Humlegången 6 312 80 Laholm Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Bakgrund Vuxenutbildningen

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Kvalificerad IT-Projektledare. en studiemedelsberättigad heltidsutbildning 260 YH-poäng

Kvalificerad IT-Projektledare. en studiemedelsberättigad heltidsutbildning 260 YH-poäng Kvalificerad IT-Projektledare en studiemedelsberättigad heltidsutbildning 260 YH-poäng YH-utbildningar är statsfinansierade eftergymnasiala yrkesutbildningar med stark koppling till arbetslivet. En YH-utbildning

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 FOLKHÖGSKOLESTUDERANDE PÅ ALLMÄN KURS KAN BLI BEHÖRIGA TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA. HÄR BERÄTTAR VI HUR DET GÅR TILL. Innehåll Folkhögskolans

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Välkommen till Yrkeshögskoleutbildning. Guldsmed 2015-2017

Välkommen till Yrkeshögskoleutbildning. Guldsmed 2015-2017 Välkommen till Yrkeshögskoleutbildning Guldsmed 2015-2017 Välkommen till Lärcenter Falköping Lärcenter är en mötesplats för lärande på olika nivåer. Vi anpassar utbildning till vem du är och vill vara.

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Orsaker till studieavbrott

Orsaker till studieavbrott Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott www.hsv.se Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post

Läs mer

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare UTDRAG UR: Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad t o m SFS 2013:695 Dels kapitel 7, dels Bilaga 3 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå

Läs mer

Energirika utbildningar. Yrkeshögskolan

Energirika utbildningar. Yrkeshögskolan Energirika utbildningar Yrkeshögskolan i Margareta Ljungqvist avdelningschef Yh-myndigheten Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Detta skapar

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av utbildningar som leder till yrkesroller, yrkesgrupper och/eller kompetenser inom ett yrkesområde.

Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av utbildningar som leder till yrkesroller, yrkesgrupper och/eller kompetenser inom ett yrkesområde. YH2000, v1.3, 2012-01-13 1 (9) Datum: 2013-04-11 ANSÖKNINGSOMGÅNG 2013 Dnr: YH 2013/602 Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av utbildningar som leder till yrkesroller, yrkesgrupper och/eller kompetenser

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring.

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Mot nya vägar och spännande möten Säljfunktionen har de senaste åren utvecklats mot en allt centralare roll i företagen, samtidigt som yrket

Läs mer

Motverka studieavbrott. En sammanfattande kunskapsöversikt

Motverka studieavbrott. En sammanfattande kunskapsöversikt Motverka studieavbrott En sammanfattande kunskapsöversikt Forskning om studieavbrott 2014:1 Motverka studieavbrott - En sammanfattande kunskapsöversikt Översättning och sammanfattning: Anna Liljeström

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate

Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate EU-anpassad utbildning Motorbranschens och Lackerarnas yrkesnämnder, MYN/LYN, Europaanpassar yrkesutbildningen genom att tilldela godkända

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Högskolestudier i Sverige. Lätt svenska

Högskolestudier i Sverige. Lätt svenska Högskolestudier i Sverige Lätt svenska HÖGSKOLESTUDIER I SVERIGE utgiven av Universitets- och högskolerådet 2014, Hylte tryck FOTON: Erik Lundback (omslag, s. 5, 6, 7, 11, 13, 18) Eva Dalin (s. 8-9, 12,

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

VEM ÄR STUDENTEN? Akademin Utbildning, hälsa och samhälle Omvårdnad Högskolan Dalarna. Sammanfattning 1. Antagning till sjuksköterskeprogrammet

VEM ÄR STUDENTEN? Akademin Utbildning, hälsa och samhälle Omvårdnad Högskolan Dalarna. Sammanfattning 1. Antagning till sjuksköterskeprogrammet Akademin Utbildning, hälsa och samhälle Omvdnad Högskolan Dalarna VEM ÄR STUDENTEN? Innehåll S A M M A NFAT T N I N G Sammanfattning 1 Antagning till sjuksköterskeprogrammet Var bor studenterna? 2 Studieavbrott

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier Kontakta oss! Adress och telefonnummer: Skolexpedition Tel: 0500 49 77 00 Fax: 0500 49 77 05 E-post: vuxenutbildning@skovde.se Studievägledare Joakim Wetterskoog Tel: 0500 497706 E-post: studievagledning@skovde.se

Läs mer

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER 1 Innehåll Folkhögskolans väg till högre studier Folkhögskolans Allmänna kurs Behörighet till högskola, yrkeshögskola och folkhögskolans eftergymnasiala

Läs mer

Operativ redovisningsekonom

Operativ redovisningsekonom Distans /deltid 53 veckor 200 YH-poäng Operativ redovisningsekonom Ta raka vägen till framtidsyrket Innehåll Operativ redovisningsekonom Yrkesrollen.....2 Arbetsmarknaden.....2 Yrkeshögskolan.....3 Utbildningens

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer