DISSIDENTEN. Juridiska Föreningen i Lund NR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DISSIDENTEN. Juridiska Föreningen i Lund NR 1 2010"

Transkript

1 DISSIDENTEN Juridiska Föreningen i Lund NR

2

3 redaktion UNIVERSITETSVÄRLDEN JF:s ordförande och inspector har ordet Aron Frenne och Boel Flodgren Senaste nytt om din utbildning Juridiska Föreningen påverkar din utbildning Studentlund Grattis Lund! Så funkar det DJ David Björfeldt Skribent Daniel Backenroth Skribent Joel Dahlqvist Skribent Hedvig Areskoug Skribent Livet på Juridicum Juridicum-stereotyperna Satirkrönikan Joel Dahlqvist raljerar 17 Lars-Göran Malmberg om kreativitet och förtröstan Marina Siljehav Fotograf Skribent Jonas Larsson Fotograf Skribent Ulrika Sandberg Illustratör Emma Svensson Fotograf 18 Fakultetens konstbeskyddare Ulf Maunsbach INBLICK Konst 20 Pop vs. konst Ett utopiskt lagförslag Ieva Kisieliute Skribent Behrang Kianzad Skribent Magnus Nygren Redaktör Elisabeth Karlsbad Redaktör 22 Lagom konst I mötet mellan konsten och lagen 23 Det förbjudna Konst uppåt väggarna 24 Konsten är lång, livet är kort Konst och yttrandefrihet går hand i hand UTBLICK 26 Lund / London Sara Ulriksen om storstadspuls KULTUR 28 Arbeta med konst? Arbetsgivarna svarar Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen. All kopiering är förbjuden enligt lag. DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårmagasin och utkommer med 4 nr om året. Den delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund. Magasinet är åsiktsmässigt fristående från Juridiska Föreningen men framför föreningens åsikter samt granskar Juridiska fakulteten och Juridiska Föreningen. Magasinet är partipolitiskt och religiöst obundet. Alla skribenter står för sina egna åsikter. ISBN: Telefon: Ansv arig utgivare: Vilhelm Persson Tryck: AM-tryck och reklam Framsida: Stina Gustafsson (http://stinagustafsson.wordpress.com) Kultur och nöje Muséer, skivor, klezmerfestival Dissidentrecensionen Raekwon och Owen Pallett Insändare innehåll

4 Ledare Konsten att skriva juridiskt Språket är juristens viktigaste arbetsredskap lyder ett motto som upprepas på juristutbildningen. Ann Blückerts avhandling Juridiska ett nytt språk? är en studie av just juridikstudenters språkliga inskolning. Hon analyserar hur juristernas språkuttryck formas av lärarkommentarer och konstaterar också att juristutbildningen ställer tydligare språkliga krav än många andra högskoleutbildningar. Idealet som vi ska eftersträva är ett korrekt, konservativt, tydligt och samtidigt försiktigt språk. Ärligt talat: hur kul låter det? Ska det föreställa vår med omsorg valda (yrkes-) livskamrat? Det finns jurister på sina håll som uppenbarligen tröttnat på den byråkratiska stilen och desperat söker appellera till läsarens kreativa sida; Edward R. Becker gjorde sig ett namn när han i fallet Mackenworth v. American trading transportation co. från 1973 skrev den fullständiga domen inklusive fotnoterna på vers. Hela rubbet rimmar, alltså. I U.S v. Syufy Enterprises från 1990, där de åtalade är biografägare, har domaren Alex Kozinski vävt in över 200 filmtitlar i sitt yttrande (vad sägs till exempel om a titanic bidding war [...] causing competitors to fear that their future was rocky?) I Sverige saknar vi motsvarigheter till dessa djärva pionjärer. Däremot har vi en del jurister som också är författare till skönlitterära verk: Jens Lapidus, Thomas Bodström, Tove Klackenberg, Viveca Sten, Malin Persson Giolito och Åsa Larsson för att nämna några. Det vore väl lite krystat att därmed dra slutsatser om en kollektiv diss mot torrt och livlöst juristspråk. Men jag tror att de representerar en inte alltför ovanligt förekommande konstnärlig längtan bland jurister. En längtan att få sväva ut i vackra broderingar och himmelskt välmejslade allegorier. Att ha språk som främsta arbetsredskap är ett privilegium eftersom det är dynamiskt och inbjuder till nästintill oändliga variationsmöjligheter. Det väcker lust. Problemet är bara att juridisk-tekniska uttryck sällan låter sig bytas ut mot hemsnickrade alternativ utan att meningsinnehållet förändras. Konsekvent språkbruk är en rättssäkerhetsgaranti för den enskilde: En förutsättning för ett demokratiskt fungerande rättsväsende är att man vet att man talar om samma saker nulla poene sine lege. Utrymmet för kreativitet är således tämligen begränsat. Men så är det ju också först i begränsningen som mästaren visar sig (tack Goethe!). Det är upp till dig och mig att avgöra om orden konsten att skriva juridiskt inbegriper någon motsägelse. Elisabeth Karlsbad Redaktör 4

5 Ledare Vad är konst? Temat för detta nummer är Konst. Detta är ett omstritt begrepp och bara för att förtydliga så avses med detta här inte bara traditionell tavelkonst utan ett vidare begrepp. Kulturuttryck skulle man också kunna säga. Inom juridiken är det många olika områden som är aktuella när man pratar om konst. Yttrandefrihet, frihet till information, regler om kränkning, skadegörelse och upphovsrätt. Så vad är konst? Och hur ska man som jurist se på konsten? Att konsten är viktig är kanske en gammal klyscha, så varför är den viktig i så fall? Jo, konst är en företeelse med unika möjligheter att skapa känslor, provocera och utmana normer. Ett och samma alster, tex ett musikaliskt verk, en låt, kan på en och samma gång vara en tonårings livlina, en juridikstuderandes ventil och en pensionärs biljett till minnesallén. Där skapas essensen i konsten. I mötet med en lyssnare/betraktare/skapare skapar konst helt olika associationer och känslor. Det är häri värdet ligger. Därför är det svårt att i ett enskilt fall försöka bedöma vad som är konst. Detta är inte heller något som domstolar bör ägna sig åt. När domarna bedömer verkshöjd pratar de om verkets originalitet, men detta är inte ägnat att bedöma verkets vara eller inte vara som konst utan huruvida upphovsmannen har skapat något eget som han/hon därmed har ensamrätt till. För mig är konst vad som helst som får människor att känna eller reflektera över något. Att säga att man skapar konst kanske kan låta förmätet men faktum är att konsten är fri, vad än Patent- och registreringsverket och domstolarna säger. För om man utgår från detta, att värdet i konsten ligger i de associationer som den skapar och att den är olika för varje människa, hur kan man då prata om bra eller dålig konst? Att säga att musikartister eller andra konstnärer är dåliga är i så fall att sätta sig över sådant man inte själv förstår. När konsten får dig att stanna upp och känna igen dig eller reflektera över något eller skapar nya tankebanor hos dig är det alltid värt guld. Låt inte någon viktigpetter säga dig annat! Magnus Nygren Redaktör 5

6 JFs ordförande och inspector har ordet Aron Återigen är en novischperiod förbi. Återigen har de nya juriststudenterna dominerat nationssittningar, visat enorm kreativitet på småjurslekarna och festat av sina första universitetspoäng i yngliga borgens lilla sal. Återigen är en grundkurs i juridik avslutad. Men frågan är vad som händer nästa termin? Våren 2010 var sista gången grunken gick av stapeln eftersom grundutbildningen nu ska omstruktureras. Det finns dock ett perspektiv som inte företrätts under denna omarbetning. Studenterna, som är den part som berörs mest av omstruktureringen, fick inte vara med. Visst, studenter kommer vara med när de officiella besluten fattas, men vad hände med inflytande under beredningen? Det är helt enkelt för dåligt. Det är inte bara här det är fel på kvalitetssäkringen. Systemet som finns är förvisso bra på pappret, vilket är ganska ironiskt i sammanhanget. Tanken är att de universitetscentrala styrdokumenten skall återspeglas i styrdokumenten på fakultetsnivå. Fakultetens alla nämnder och kommittéer återspeglar i sin tur fakultetens centrala dokument. Ändras ett dokument på universitetsnivå måste alla ändras. Efter att halva tiden har gått på dessa planer skall det produceras halvtidsutvärderingar. Till saken hör att de har olika löptid och vissa dokument som styr andra dokument ändrar förutsättningarna för dokumenten under det dokumentets löptid. Redan här börjar det kännas lite märkligt, men det är bara början. Det är dessa dokument som högskoleverket och universitetet granskar när de granskar fakultetens verksamhet. Konsekvensen blir att ett ambitiöst dokument ökar risken för kritik från högskoleverket och universitetet, om fakulteten inte kan uppfylla det. Och om fakulteten gör dåligt ifrån sig i utvärderingarna kan detta i sin tur leda till mindre resurser. Resurser som är nödvändiga om det skall kunna göras någon riktig kvalitetssatsning. Resultatet är att planerna som skrivs på fakulteten måste beskriva det man redan gör, men i de ordalagen som kommer från universitetet centralt. Systemet leder till att det bara görs en skenbar kvalitetssäkring. En sak systemet dock lyckas med är att kosta pengar, pengar som tas från våra grundutbildningsanslag som kunde gått till något mer produktivt. Men den stora förlusten är inte pengarna, det är arbetet som dessa kommittéer och nämnder skulle kunna uträtta, om de inte behövde lägga större delen av sin energi på att författa styrdokument. Det tråkiga är att detta system nu även spridit sig till studentnivån, där den granskande organisationen är mer intresserade av policys än det verkliga arbetet. Om vi inte ens på studentnivå har större fantasi så känner jag tyvärr inget större hopp om förändring. Avslutningsvis vill jag bara göra en återblick. I det förra numret skrev jag att det vore fantastisk om tre lärarlag skulle hörsamma studenternas önskan om att tentorna skall rättas med största möjliga anonymitet. Men tyvärr, inte heller där väger studenternas röst tungt. Aron Frenne, Ordförande Boel Är juridiken konst eller vetenskap? Se där en klassisk fråga, som inte kan ges något entydigt svar. God juridik kräver både skapande, nytänkande, kreativitet och känsla, å ena sidan, och logiskt tänkande, respekt för regler och etablerade metoder, å andra sidan. Men frågan om gränsen mellan konst och vetenskap är kanske trots allt inte så intressant, det är väl snarast en definitionsfråga. Leonardo da Vinci var både konstnär och vetenskapsman. Att juridiken däremot har mycket med konst att göra är desto mera intressant. Juridiken omger konsten på så många olika sätt. Det man först tänker på är att den ger konstnären upphovsrätten, ensamrätten, genom förbud mot plagiat och piratkopiering. Det konstnärliga verket representerar ett värde, som består i att människor vill njuta av det genom att läsa det, lyssna till det, se på det, och detta värde har konstnären med juridikens hjälp rätt att exploatera, dvs ensam förfoga över och, när tillfälle ges, få betalt för. Idag är den stora utmaningen för upphovsrätten, om och i så fall hur den skall utformas för att fortsatt skydda ensamrätten, när nätet ger möjligheter för envar att komma i åtnjutande av de konstnärliga alstren utan kostnad. Vilka regler skall gälla och vems intresse skall juridiken skydda i första hand? Konsträtten handlar dock om mycket mer än upphovsrätten. Konstnärens rätt att uttrycka sig genom sin konst kan exempelvis ställa frågan om yttrandefrihetens gränser på sin spets. Konstskatter har i alla tider varit föremål för röveri, inte minst under krigstid, och frågan om äganderätten till sådana rövade föremål är idag mer aktuell än någonsin. I British Museum i London finns de berömda Elgin Marbles, dvs de marmorstatyer och marmorfriser från Parthenon-templet i Aten, som engelsmannen Lord Elgin lät skeppa till Storbritannien från Grekland vid 1800-talets början. Grekiska staten gör anspråk på att de skall återföras till Grekland och finnas i det nya Akropolismuseet, som invigdes i mars Vem har den rättmätiga äganderätten till dessa konstverk? När jag som doktorand bedrev studier på Stanford Law School i Kalifornien på 70-talet fanns där redan då en kurs som hette Art and the Law, mycket uppskattad av juridikstudenterna. Kanske vi här hemma kunde utveckla något liknande, t ex genom samarbete med den inom Lunds universitet så framstående Konsthögskolan i Malmö? Om vi inte direkt kan svara på frågan om juridik är konst, skulle vi för konstintresserade juridikstudenter och för juridikintresserade konsthögskolestudenter ändå kunna förena dessa två, t ex i form av seminarier i konsträtt. Med hänsyn till konstens och konstnärens ökande betydelse (och värde!) i upplevelsesamhället finns här säkert också möjligheter för den konstintresserade juriststudenten att profilera sig mot framtida yrkesuppgifter inom området Art and the Law. Boel Flodgren, Inspector 6

7

8

9 Universitetsvärlden Senaste nytt.....om din utbildning ANONYMA TENTAMINA Nu går arbetet in i nästa fas. Nya möten planeras med kursansvariga. Klart är att det inte finns något direkt hinder mot att ha en anonym rättningsprocess. Utöver det så rekommenderas anonyma tentor av högskoleverket, Lunds universitet och Juridiska fakultetens styrelse. Alla andra juridiska institutioner i Sverige har en anonym rättningsprocess. Det är alltså tre juridiska lärarlag i landet som inte har anonyma tentor. INTERNATIONALISERING Det har kommit styrning från universitetet centralt om att alla områden på Lunds universitet skall bedriva ett tydligt internationaliseringsarbete. Exakt vad detta kommer att innebära är inte klart än, men klart är att styrdokument måste utformas. NOTARIEANTAGNINGEN JURO, samarbetsorganet för utbildningsbevakningen på juristutbildningarna i Sverige, jobbar sedan länge med att få till en alternativ antagning till tingsnotarieplatserna. Detta är inte tänkt att ersätta det befintliga systemet. JURO jobbar för att öppna upp en alternativ väg för dem som har kompetensen men inte betygen. Ett av de mest konkreta förslagen är ett prov som leder till ett intervjuförfarande. Har ni synpunkter på utbildningen? Ta då kontakt med era kursombud, med utbildningsutskottet eller direkt med JF:s ordförande. Vill du ha en lagbok? Gratis? Då ska du hålla ögonen öppna v för då delar JF ut lagböcker från Stort tack till Advokatfirman Lindahl för er donation!..på JF Terminen har dragit igång med en fart utan dess like. Många aktiviteter har redan genomförts och mer står på schemat. Håll ögonen öppna, det finns något för alla! Lund smider planer för den mest händelserika våren på länge; Karneval, Vårbal m.m. I JF:s lokal har bland annat en ny diskmaskin installerats, kaffet går åt som aldrig förr och presidiet njuter av den ständiga ström studenter som passerar. FULLMÄKTIGE (FUM) Större delen av de 21 ledamöterna sammanträdde 2 och 17 februari. På mötet föredrogs allehanda rapporter om utskott, ekonomi, utbildningsbevakning m.m. Ärenden som behandlades var bland annat förra verksamhetsårets bokslut samt vissa stadgeändringar med hänsyn till obligatoriets avskaffande och vissa personval gjordes. Det valdes även nya redaktörer till Dissidenten, välkomna! LUS - Lunds universitets studentkårer I dagsläget är JF inte med i detta samarbetsorgan som bl. a. sköter utbildningsbevakning på universitetsnivå. Lundaekonomerna och TLTH står även de utanför. Diskussioner har landat i att man tagit en ny stadga i första läsningen som innebar att det införs att två organisationer kan stoppa ett beslut. Detta är ett stort framsteg i förhandlingen från JF:s sida som har företrätt konsensus. KARNEVAL PÅ JF Mycket har hänt på karnevalsfronten och ett upprop har genomförts 7 februari med ca 4500 studenter som är redo att jobba ideellt för detta. Vårt eget karnevalsamiralitet har fått den stora äran att ha hand om ett av tälten på karnevalsområdet med temat Ondskans Hoppborg. Detta tema är kopplat till de attacker Juridicum råkade ut för sommaren 2009 då det klottrades Ondskans högborg på fasaderna. Vad som bjuds i tältet märker ni maj. Vågar du? DOLU PEXET Det nyuppväckta spexet har äntligen kommit upp på scen mars är det föreställningar i AF-borgens Konsertsal. Juridikungen lyfter humorn till oanade höjder och visar juriststudenternas verkliga sidor. Hoppas för er skull att ni inte har missat denna tillställning! NOVISCHPERIODEN Ca 150 novischer steg in på Juridicum 13 januari. Novischförmännen tillsammans med faddrarna har gjort sitt bästa för att hälsa dem välkomna. Nya aktiviteter som bowling, spelkväll och sportdag har genomförts tillsammans med klassisk ärtsoppesittning och småjurslekar. Hovrätt (grupp 4) var de som kammade hem segern i år. Grattis! 9

10 Studentlund Grattis Lund! Få trodde det var möjligt men den 16 februari skrev 22 organisationer i Lund under ett avtal om ett samarbete efter avskaffandet av obligatoriet 1 juli Organisationerna var alla nationer (undantaget Smålands nation), AF samt kårerna (undantaget Lunds Socialhögskolas Studentkår, Lunds doktorandkår och Teknologkåren). Det har varit en lång, stundom tuff väg till undertecknandet men slutligen har dessa organisationer enats. Juridiska Föreningens fullmäktige har diskuterat frågan om samarbete sedan våren 2009 och ett slutligt beslut att skriva under avtalet togs den 2 februari Beslutet innebär att kår, nation och AF efter obligatoriets avskaffande kommer kräva medlemskap i alla tre organisationerna för att få vara medlem i någon av dem. Vilken nation man väljer att bli medlem i kommer, liksom idag, vara valfri och kår kommer även fortsättningsvis vara den som är kopplad till studentens utbildning. Den stora skillnaden kommer alltså vara att en student som inte alls finner intresse av att ta del av studentlivet i Lund kommer inte behöva betala till det. Målet med samarbetet, som går under namnet Studentlund, är att bevara Lund som studentstad genom att undvika ofördelaktiga konkurrenssituationer, fortsätta med samarbete som finns mellan organisationerna och ta ett gemensamt ansvar för helheten. Tanken är helt enkelt att det fortsatt ska vara enkelt för studenten, ett kort - alla möjligheter! En ny student i Lund ska lätt kunna få information om vad som finns att göra och sedan på ett enkelt sätt kunna delta i detta. Samarbetet mellan de olika organisationerna kan med denna lösning fortsätta och JF kan ta tillvara på nationernas och AFs verksamhet utan problem med divergerande medlemmar. Uppdelningen mellan nation, AF och kår är unik för Lund och riskerar att fallera under trycket av denna korta omställningsperiod som regeringen givit. Med samarbetet kan vi stötta varandra och ta ett gemensamt ansvar för mångfalden. Avtalet är skrivet på två år och under denna tid kommer en tät dialog föras om utvärdering och förbättring av samarbetet. Det är studenten som är i fokus för beslutet om detta samarbete vilket inte får glömmas bort. I avtalet finns inga bestämmelser om någon sammanlagd avgift. Möjligheten att påverka medlemsavgifter finns endast hos organisationerna och ett samarbete av denna art kan inte sätta sig på organisationens medlemmar på ett sådant sätt. Det har däremot införts en strävan om att en avgift ska anses om att en avgift ska anses rimligt för studenten. Det kommer även utformas ett mer detaljerat samarbete kring hur inskrivning kommer gå till i framtiden. Några undantag från kravet på medlemskap i alla tre organisationerna är intagna och är kopplat till de studenter som ej har möjlighet att ta del av utbudet hos organisationerna av olika skäl. Studenter vid Lunds universitet vars utbildning i huvudsak ges vid annan ort än Lund, utresande studenter samt studenter som läser på distans kommer ha möjlighet att teckna medlemskap i endast kår och/eller nation inkluderat AF. Foto: David Polberger Under dagen när avtalet skrevs under kom rektor Per Eriksson på besök. Universitetet har uttryckligen stöttat detta samarbete med hänsyn till att bevara Lund som en attraktiv studentstad. Utöver detta stöd kommer även universitetet gå in och stötta kårerna finansiellt med ca 200 kr per helårsstudent vilket innebär ca 305 kr totalt, inkluderat statens bidrag. Detta för att säkra omställningen under de första åren, hur länge bidraget kommer att ges är inte sagt men en tid som det talas om är ungefär 2 år. Det är reglerat i lag att det ska finnas studiebevakning och det ansvaret ligger på universitetet därav är de såklart måna om att denna verksamhet kan fortlöpa. JF arbetar för juriststudenternas bästa och önskar att alla ska komma fram med sina tankar och åsikter vad gäller detta men även allt annat vi gör och inte gör. JF har val till fullmäktige 6-8 april i vår, glöm inte att kandidera eller rösta på den som du anser för din talan bäst. Din röst är viktigt, för det JF gör, gör vi för dig. 10

11

12

13 Så funkar det - DJ Text: Daniel Backenroth och Magnus Nygren. Illustration: Anna Lewerth, Har du någon gång funderat på hur man har löst det juridiska när en DJ spelar musik på en klubb? Det är upphovsrätt hit och närstående rättigheter dit och skivbolag, upphovsmän och artister. Dissidenten förklarar, så funkar det! I många festliga arrangemang såsom nattklubbar är musiken givetvis en central del av upplevelsen. Ofta anställer nattklubbarna en person som spelar musiken, alltifrån blogg-djs till djs som faktiskt kan mixa. Dock går det inte att som DJ bara ställa sig och börja spela sin favoritmusik utan vidare det finns naturligtvis immaterialrättsliga aspekter av det hela som skall tas hänsyn till. Först och främst måste man naturligtvis ha köpt musiken ifråga. Detta ger dig möjligheten till att spela upp och kopiera din skiva för privat bruk enligt upphovsrättslagen. När man spelar upp skivan på en nattklubb för de personer som befinner sig där innebär detta att det inte längre är personligt bruk utan ett offentligt framförande. När musiken används kommersiellt och framförs för allmänheten, krävs att det finns en avtalslicens. För musik fås en sådan genom Stim (Svenska tonsättares internationella musikbyrå) och SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation), som i sin tur har avtal med rättighetshavarna. Skillnaden mellan dessa är att Stim representerar upphovsmännen, dvs de som skrivit musiken, samt musikförlagen medan SAMI representerar artisterna och skivbolagen och bevakar dessas rättigheter enligt 47 upphovsrättslagen (de närstående rättigheterna) för inspelningar av framföranden. Ansvaret för att en licens finns vilar på arrangören av nattklubben som betalar ersättning till Stim och SAMI. De pengar som kommer in till Stim och SAMI fördelas sedan i sin tur genom rapportering från de olika nattklubbarna om vilken musik som spelas. Från Stim går pengarna vidare till upphovsmän och musikförlag och från SAMI till artister och skivbolag. Både Stim och SAMI har ömsesidiga avtal med organisationer runt om i världen så att du inte begränsas till att spela svensk musik utan all musik från hela världen. Allt som oftast ser man discjockeys som inte har med sig originalskivor utan istället egenhändigt kompilerade skivor. Av praktiska skäl när det kommer till discjockeyns uppgifter är det inte ovanligt att man samlar de musikfiler man behöver på ett begränsat antal skivor. Att kopiera en skiva man har köpt för eget bruk är ju tillåtet enligt upphovsrättslagen men när man framför denna skiva är ju bruket inte längre privat. Dock är detta inget reellt problem enligt kundtjänsten på Stim som inte känner till något fall där detta har tagits upp

14 Livet på Juridicum Soya-chai-latte, moccacino eller koffeintablett? Juridicum-stereotyperna Text: Fröken Svår Obs! Stereotyperna är hyperboliserade och alla detaljer är medvetet överdrivna. Inga människor skadades när denna artikel skrevs. Eventuella likheter med verkliga människor, levande eller döda, är en ren slump. Rädda världen-juristen Älskar mänskliga rättigheter eller miljörätt eller både och; Bär sin lagbok i en fjällräven-kånken ryggsäck eller en tygkasse; Känner till tiotals recept som innehåller kikärter; Ser allt ur ett genusperspektiv och föredrar att säga hen* istället för han eller hon Vill skapa sin egen stil och handlar billiga, udda plagg på second hand - hen och alla hens kamrater är så unika att de även har börjat likna varandra; Delar rum/lägenhet/hus med en massa skumma typer som klär sig i brunt och militärgrönt och verkar plugga på socialhögskolan; Har en mycket unik frisyr refereras ibland till som hen med håret ; Är antikapitalist och gillar att påminna om det i alla sammanhang, speciellt när hen pratar med pappa vill att jag ska bli jurist - typer; Är pacifist och känner sig som en riktig hippie i hjärtat hen hade velat få leva på 1960-talet; Kan vara extremist, när det behövs för att kunna rädda världen; Kommer att rädda världen men om hen misslyckas kan hen alltid få ett jobb hos byggnadsnämnden. * därför kommer rädda världen-juristen fortsättningsvis att benämnas hen Pappa är jurist och han tyckte att jag också borde bli det * Är intresserad av avtalsrätt, köprätt eller familjerätt och helst ur ett internationellt perspektiv; Eller är egentligen ganska måttligt intresserad av dessa ämnen, men det låter väldigt framgångsrikt när man nämner dem när man pratar om sin framtid; Eller är egentligen måttligt intresserad av juridik överhuvudtaget, men det är nog den enda riktigt pretentiösa utbildningen vill man bli fin så ska man lida pin; Bär sin lagbok i en äkta Luis Vuitton väska när han eller hon känner för att ha lagbok med sig; Har aldrig oroat sig för sommarjobb eller termin 5-praktik eftersom pappa är delägare i en av de största advokatbyråerna i Skandinavien; Brukar missa minst en vecka varje termin pga. skidåkning eller sol och bad; Tycker att det är tråkigt att festa; är trött på citynationerna och vill inte/vågar inte gå in på de skumma. *Det finns många juriststudenter som låtsas vara denna typ, men det är lätt att upptäcka skillnaden. Om hans eller hennes burberryjacka ser gammal ut så har den gått i arv, och det är ett bevis på hans eller hennes status. Om den däremot är ny så har han eller hon antagligen köpt den för att kunna ta ett steg upp på samhällstrappan. Ståljuristen Gillar allt som faller inom ämnesområdet juridik; Har väldigt mycket självdisciplin och har upprättat ett arbetsschema för sin själv, vilket innebär att han eller hon vill tillbringa åtta timmar på biblioteket varje dag, inkl. helg; Han eller hon håller sig faktiskt till detta schema; Har alltid läst all kurslitteratur i förväg; två gånger; Svarar på alla frågor som ställs på föreläsningen även om dessa är retoriska; Jobbar som studentlärare/datalärare/både och; Är dessutom aktiv inom någon rådgivande organisation, som t.ex. lawline eller juristjouren; Jobbar dessutom i receptionen på Juridicum några timmar varje dag; Är dessutom aktiv inom JF inte bara som vanlig jobbare utan även som tjänsteman; Är dessutom aktiv utom JF t.ex. som international mentor; Går ingenstans utan sin almanacka och skriver i den med olika färger, som faktiskt betyder någonting; Kommer att doktorera och jobba på universitetet eller bli delägare i en stor advokatbyrå, eller bli justitieråd, eller allt detta samtidigt om han eller hon inte hamnar på psyket pga. utmattning. 14

15

16 Satirkrönikan The Sartorialist Text: Joel Dahlqvist Juridicum verkar på det stora hela vara ett trivsamt ställe där folk är väldigt lyckliga. Det äcklar mig. Därför tänkte jag att vi den här gången skulle slå an en visionär ton och förenas i förhoppningen om en bättre framtid. Denna tiotalets första krönika skall alltså ägnas åt drömmar och önsketänkade samt en konkret plan om hur vi bör gå tillväga för att nå Utopia. Jag vet att jag tidigare tjatat en del om något så banalt som vikten av att kunna ha tråkigt men av någon anledning får jag fortsätta skriva i den här tidningen och jag är inte den som släpper en uppfostrande ton när jag väl hittat den. Och visst är det väl så att anti-intellektualiseringen tagit någon sorts paus under 2009? På Spåret är hetaste ungdomskultur och folk börjar droppa klassisk litteratur som om det vore Sveriges roligaste blogg visar bilder på Thomas Mann i en spann och Johan Hakelius hamnar på pojkrummets väggar. En ny dörr har öppnats och tiotalet ser plötsligt lovande ut för oss tråkmånsar. Det långsamma och tråkigas överhöghet smyger sig alltså in överallt i samhället. Juridicum och framförallt JF är dock än så länge fredad zon från sofistikerat lugn och ro. Vad i helvete har hänt med denna tidigare så trivsamma, tysta lokal? Plötsligt flyttade en hel högstadieskola in och började hångla och gnälla på hur tråkigt det är att gå i skolan. De säger Per Hellsvik och Boel Flodgren i varannan mening för att, tämligen naivt, försöka lura oss att de studerar juridik på termin 1 och 2. De kunde inte vara mer genomskådade. Vi som varit med ett tag vet ju naturligtvis att man inte kan gå på juristprogrammet om man är född på nittiotalet, fick sin modersmjök visa MSN och känner till hur Let s Dance-kändisarna blev kända. Anyhoe, juriststudenter eller inte, så är de i vägen för en stillsam kopp kaffe och skall det fortsätta såhär tänker jag börja plugga antikens historia ihop med de fyra World of Warcraftkillar som redan är inskrivna på kursen. Då får man åtminstone vara i fred från alla barn och deras lyckliga samtal och sociala kompetenser. I vanlig ordning har jag en alternativ handlingsplan att föreslå (det vore ju vansinnigt om alla sansade juriststudenter flyttade upp till Classicum). JF skall självklart anpassa sig efter marknadskrafterna och bereda oss trista människor, som nu uppenbarligen blir fler och fler, en möjlighet att ta steget ut i offentligheten. Min utopi, den handlar om ett JF där musiken på kvällarna är sänkt eller till och med avstängd till förmån för tystnad. Om koncentrations- och intelligenstest för att få äta lunch. Om dansförbud, samtalsförbud och människoförbud. Det är tiotal och JF, the choice is yours, men jag räknar med att ni står på min sida i mitt eviga jihad mot käcka alkoläskdrickande nittiotalister. Och visst är det väl så att anti-intellektualiseringen tagit någon sorts paus under 2009? 16

17 Sällskapet Lundajuristerna Lars-Göran Malmberg om Kreativitet och förtröstan Tisdag tredje veckan i februari, fettisdag och nu börjar fastan. Ett stilla snöfall utanför fönstret och gråa moln hänger tungt över husen i Planetstaden. Ute på trottoaren håller renhållningsgubben i sin minitraktor på att skyffla in snön från gångbanan och in på min uppfart till huset för säkert sjuttifemte gången denna vinter. Alltså ut med skyffeln igen annars kommer inte jag ut. Till skillnad från alla andra i denna av Gud glömda avkrok av Sverige så gillar jag snö. Snö och kyla det är grejor det. För ett par dagar sedan träffade jag en av fakultetens studenter på trappan till Juridicum och årets hittills vanligaste samtal utspann sig. Han tittade uppgivet på det stilla snöfallet som magiskt dämpar alla ljud och vindar in oss i en bomullslik omgivning och uttalade något om att nu ville han slippa se mer av eländet. Han är långt ifrån ensam. Jag gissar att 95% av alla som vistas i Juridicumborgen under en dag har samma uppfattning. Men tänk nu efter. Snö är nederbörd och den hade kommit ner som nederbörd hur du än vrider och vänder på det. Och om det inte varit snö så hade det varit..? Just det som regn. Vilket föredrar du? Snö torrt och fint och kallt eller regn blött och eländigt och kallt. Och temperaturen hade inte gått upp något nämnvärt, fem plusgrader - max. Du kommer väl ihåg förra årets vinter. Regn, fem plusgrader (just det) och blåst. Fick du perspektiv på snön nu då? Tiden efter nyåret har varit en period som präglats av kreativitet. Starten har gått för en ny kurs som egentligen inte testats förut men som legat i stöpsleven, eller stapelbädden som sjörättarna skulle ha sagt, under en längre tid. Kursen, Law and Development, är en konsekvens av vårt arbete i Vietnam som inleddes Det arbetet som genomförts i Vietnam är ett arbete i ett utvecklingsland som i sin tur har krävt ett kreativttänkande under drygt 12 år. Ur ett kursperspektiv så har det varit fråga om att kombinera aktiviteterna med att se dessa ur ett helhetsperspektiv på rättsutvecklingen i landet. Hur passar detta in på utvecklingen av Rule of Law? I sammanhanget måste då också frågan om Rule of Law utredas och vilken innebörd detta kan få i ett land med helt andra rättstraditioner än de som vi har med oss i bagaget. Det som därmed kommer i fokus för kursen är att försöka identifiera de beståndsdelar som begreppet innehåller för den egna rättsordningen och försöka se vad som inte passar in på en rättsordning i vilken man som biståndsarbetare verkar. Det är här spänningsfältet känns och där kreativiteten måste visa sig när det gäller att finna lösningar för hur de förändringar som enligt verksamhetsplanen skall genomföras. Vi har varit duktiga på detta och framgångarna i Vietnam är påtagliga när vi nu tittar tillbaka på åren som gått. Utvecklingen av kurser är ett av de fält inom universitetet som tillsammans med forskningen skärper kreativiteten. Det märks inte minst när man som jag sitter och författar en liten krönika till Dissidenten. Kreativitet, vare sig det gäller ett renodlat konstnärskap eller vetenskap, är inget som man får med modersmjölken utan kräver hårt arbete. Sen, och det är min egen reflektion, krävs att det finns en gnutta fantasi att dra igång kreativiteten med. Det finns dock kollegor som anser att en förutsättning för kreativiteten snarare ligger i en adrenalinkick av att en deadline mer eller mindre redan passerats. I skrivand stund kan jag nog säga att jag befinner mig mitt i adrenalinruset med redaktören flåsande i nacken. Våren står för dörren även om vintern ännu håller mot. Planer för vad som skall ske smids. Sällskapet Lundajurister skall för tredje gången hålla en Homecoming day och när den dagen närmar sig sitt slut tar JF:s vårbal vid. Programmet för Homecoming day är snart färdigställt och inbjudningar skall gå ut. Så hav förtröstan, snart har snön smält, Vasaloppet åkts och SM finalen i bandy spelats. Och innan vi vet ordet av så har skidor bytts mot fotbollsskor och fotbollsallsvenskan har inlett igen. Är det inte fantastiskt att det händer varje år! Foto: Marina Siljehav 17

18 Universitetsvärlden Fakultetens konstbeskyddare Text: Magnus Nygren Foto: Jonas Larsson Hemma hos Ulf Maunsbach är det full rulle. Han har tre energiknippen till barn och innan vi börjar med frågorna så är det mellis. Èfter en kaffe med macka och lite underhåll av barn så sitter vi vid köksbordet och Ulf får svara på mina frågor i relativ lugn och ro. Ulf avslöjar att han långt innan föreläsningar på termin två, fyra och sex spelade i ett synthband och lade sina pengar på vinylskivor. Hej Ulf! Temat för detta nummer är ju konst, känner du dig hemma i benämningen fakultetens konstnär? - Nej, det gör jag inte. Olivia, min äldsta dotter, är en stor konstnärlig begåvning och en del anlag har jag kanske bidragit med, men jag skulle nog förhäva mig om jag sa att jag var en konstnär. Det skulle i så fall vara Sverker, Andreas eller Mats, de är duktiga musiker. Peter Westberg också. Ok, men du är ju åtminstone fakultetens skyddare av konstnärer och deras verk skulle man kunna säga. - Det går jag med på, fakultetens konstbeskyddare... Vad är det som gör att du brinner för immaterialrätten? - Det är ett fascinerande ämne och väldigt aktuellt. Jag tycker att informationssamhällets påverkan på rättssamhället är överhuvudtaget intressant och då är ju immaterialrätten väldigt intressant. Jag tycker fortfarande att det är fascinerande eftersom det är så aktuellt. Jag trivs med att ha ämnen som är praktiskt relevanta. Man kan hitta referenser i vardagen som gör ämnet levande. Vad tycker du om fildelning? - Jag tycker inte om olovlig fildelning, men jag tycker att man överdriver problemet. Min uppfattning är ju defintivit att det ska få kosta att konsumera kultur, och att det finns nån som bör kunna tjäna pengar på att producera kultur. Men fildeningsproblematiken tycker jag ändå är överdriven. Från början har jag propagerat för att lösningen ligger i att rättighetshavarna måste hoppa på tåget och man måste följa med i tiden, utveckla affärsmodeller som gör att man kan ta rimligt betalt. Att det ska kosta över 150 kr att köpa en cd stimulerar ju inte till att hindra den olovliga fildelningen. Ärligt talat, har du inte laddat ner olagligt någon gång? - Nej, faktiskt inte. Det kan jag stoltsera med. Jag har alltid tyckt att det har varit rimligt att betala för den musik man konsumerar. Men det inser jag ju, att jag är lite yrkesskadad. Jag har hört ett rykte om att du var syntare i din ungdom, stämmer det? - Ja det stämmer. Jag hade ett syntband när jag var i yngre tonåren. På det ljuva 80-talet. Men vi fuskade. Vi spelade in en vinylskiva och hade någon spelning, men vi var väl mest ett studioband och körde singback när vi spelade live. Det lossnade aldrig för oss men vi tyckte att vi var väldigt bra. Att göra musik är väldigt kreativt, så det kan jag sakna. Jag har väl vissa förhoppningar om att få tid att börja med det igen senare i livet. Du och din fru Lotta jobbar ju också här på fakulteten, träffades ni på utbildningen? - Nej, vi träffades faktiskt på Hallands nation, jag pluggade ekonomi på den tiden. Lotta pluggade juridik redan då så jag var några terminer efter. Utbildningen tillsammans och sedan samma arbetsplats. Är ni så kära att ni aldrig kan vara ifrån varandra? - Ja så är det! Du och Patrik Lindskoug verkar ha ett speciellt förhållande, man får alltid känslan av att ni går ut och tar en öl tillsammans ibland. Umgås ni även privat? - Ja absolut, när vi hinner. Patrik har också tre barn men när vi får tid så brukar vi gå på bio, nu senast var det Avatar. Annars hänger det privata umgänget oftast samman med jobb. Vi har exempelvis gemensam undervisning på ett masterprogram i Stockholm och i samband med resan dit hinner vi oftast också med en öl eller två efteråt. I klassrummet en gång gick du väldigt i gång på internet under en föreläsning och du pratade mycket om vad nördarna har bidragit med. Skulle du säga att du själv är en nörd? - Nja, så mycket av en nörd vet jag inte om jag är. Man kan kanske säga att jag har lite nördanlag. Vi avslutar intervjun med nördfrågan för att sedan gräva djupare i ämnet. Ulf har nämligen en samling på ca 1000 st vinylskivor som jag måste titta på. Sedan lämnar jag Ulf åt sin största passion, familjen. 18

19 19

20 Konst vs. Pop: ett utopiskt lagförslag Text: Ieva Kisieliute Foto: Marina Siljehav Om något är sjukt konstigt, räknas det då som konst? Om något är populärt, är det då kommersiellt skräp? Enligt upphovsrättslagen skyddas alla litterära och konstnärliga verk. Lagen avslöjar inte vad som menas med verk, utan det definieras närmare i praxis: en viss självständighet och originalitet krävs för att alstret ska omfattas av lagen. Enligt lagkommentarerna skiljer sig kravet på verkshöjd mellan olika konstnärliga områden och det skall inte göras någon konstnärlig värdering av alstret när verkshöjden bedöms. Teknik, stildrag, manér och dylikt är inte heller föremål för upphovsrätt. Det svenska kravet på verkshöjd är ställt relativt lågt. I princip allt som inte kan antas bli föremål för dubbelskapande uppfyller detta krav. Vad är problemet då? Jo, det är relativt lätt att urskilja konstdelen i litterära och fotografiska verk, filmer och verk som kommit till uttryck på något annat sätt. Men just vad gäller musikaliska verk blir det ganska känsligt. Det finns oerhört många gränsfall i musikbranschen. Ingen verkar bry sig om att en hel del av vad som dagligen spelas på radio egentligen borde falla utanför lagen, om man beaktade just de kriterier som ställs i förarbetena och praxis. Upphovsrättslagen trädde ikraft 1960 och har sedan dess genomgått vissa omfattande förändringar, men det vaga begreppet verk finns kvar. Det faktiska läget har förändrats kraftigt sedan När popkulturen föddes på 1950-talet var det omöjligt att förutse hur den skulle utvecklas. Men det är inte den svenska lagen i sig som är konstigt utformad. Den bygger ju trots allt på internationella överenskommelser. Det är snarare värderingarna runt om i världen som har förändrats. Ingen förutom kanske tonåringar som nyligen upptäckt sina popikoner vill seriöst likställa pop med konst. För att förtydliga vill jag bara påminna om att upphovsrättslagen skyddar just litterära och konstnärliga verk. Men vad innefattar begreppet konst? Numera är de flesta musikologer ense om popgenrens roll. Popkulturen domineras av hantverkare eller rentav fabriker. Lyckas man snickra ihop ett par hitlåtar så förtjänar man ett renommé, och då kommer man in i industrin. Vissa artistnamn har börjat likna inarbetade varumärken. Heter man Madonna så kan man i princip sälja vad som helst. Skulle däremot en nybörjare spela in något som liknar vad hon gör nuförtiden, skulle denna troligtvis inte få så bra kritik, om han eller hon överhuvudtaget skulle bli uppmärksammad. Heter man Per Gessle, så... Ja, där ser man. Inom varumärkesrätt varar skyddet så länge inarbetningen kvarstår. Upphovsrättskydd varar däremot i 70 år efter upphovspersonens död. Förtjänar verkligen alla alster en lika lång skyddstid, när vissa av dem saknar särprägel och endast är kända pga. artistens namn? Är det verkligen fråga om upphovsrätt, eller är det kanske något helt annat, en kategori som ännu inte finns? Finns det skäl att gradera kravet på verkshöjd när vissa låtar är verk, medan andra enbart är varor? Närstående rättigheter är en kategori för sig i upphovsrättslagen som ger utövande konstnärer (artister, sångare, musiker och andra som framför litterära eller musikaliska verk eller alster av folklore) ensamrätt till själva framförandet. I och med att popartister i vissa fall liknar utövande konstnärer tycks det inte vara helt orimligt att låta de alster som brister i originalitet omfattas av åtminstone den. Ett sådant skydd gäller i grova drag i 50 år efter offentliggörandet, som också är ganska omfattande. Hinner man inte tjäna tillräckligt med pengar under 50 års tid kommer man nog inte heller att göra det efter utgången av denna period. Men är det inte, milt sagt, lite taskigt mot artisten att segregera vissa låtar från de andra? Och vem ska egentligen värdera diverse alster och bedöma vad som är konst? Jurister är inga konstnärer; läs bara Högsta Domstolens praxis på området. Konstnärer är oftast mycket partiska; vissa uppfattar sig själva som genier och vill ställa kravet på verkshöjd väldigt högt, medan andra ser sig som entertainers och skulle föredra att slopa alla gränser om det bara bidrog till att de kunde tjäna mer pengar. Ironiskt nog så skrivs lagarna av ännu ett annat folkslag, nämligen politikerna. Det vore lite långsökt att hitta på en konspirationsteori om popindustrins lobbyverksamhet, men visst är det så att vaga definitioner i lagtexten är mycket fördelaktiga för vissa intressenter. Här uppstår ett annat problem. Det står klart och tydligt i förarbetena att en konstnärlig kvalitetsbedömning inte skall göras, men är det lämpligt att ge verk och varor samma skydd? Finns det kanske skäl att ändra själva regeln? Här menar jag inte bara den svenska upphovsrättslagen. Det är dags att ändra hela det internationella regelverket. Och om man inte kan förlita sig på juristers, konstnärers eller politikers bedömningar, får man stödja sig på samhällets åsikt. Folket har aldrig fel; om tillräckligt många tycker någonting blir det en sanning till slut. Idag avgudar folk exempelvis Rihanna och Katie Perry, vilket det inte i sig är något fel på, men kommer de att göra det om sådär 37 år? Vänd på det hela idag är t.ex. Elvis, Frank Sinatra och The Beatles fortfarande väldigt stora. Tänk dig klassiska rockband, one hit wonders, och genier som skapat helt nya genrer. Det finns musik som kommer och går, och det finns musik som är här för att stanna - man behöver inte vänta i 70 år efter artistens död för att märka vilken som är vilken. Det är dags att välta omkull hela upphovsrättsbegreppet och låta olika slags verk få olika skydd. För musikaliska verk kan man använda en 40-årsperiod som utgångspunkt. Alla musikaliska verk, oavsett deras låga verkshöjd, skulle då få samma skydd under de första 40 åren vilket gör att artisternas ekonomiska intressen skulle beaktas fullständigt. Detta skydd skulle vara lika starkt som det artisterna får nu. Sedan, efter denna periods utgång, skulle verket få möjlighet till förlängning på 20

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Upphovsrätt. Upphovsrättens grunder. Universitetsjurist Martin Putsén. Juristfunktionen, Linköpings universitet

Upphovsrätt. Upphovsrättens grunder. Universitetsjurist Martin Putsén. Juristfunktionen, Linköpings universitet Upphovsrätt Upphovsrättens grunder Universitetsjurist Martin Putsén Juristfunktionen, Linköpings universitet 2012-10-19 Upphovsrättens grunder Bakgrund Upphovsrättsliga grunder Exempel Litteratur Webbaserat

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15 Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15 1.1 Fullmäktige Juridiska Föreningens (JF) fullmäktige ska under året sammanträda minst tre gånger per termin, med undantag för juni, juli och augusti. Fullmäktige

Läs mer

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Vad får jag fotografera?

Vad får jag fotografera? Vad får jag fotografera? Vad får man fotografera? Jag tänker gå igenom olika situationer som man kan hamna i och se vad lagen säger. Ibland kommer jag att ange de lagparagrafer som gäller på följande sätt;

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 13/14

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 13/14 Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 13/14 1.1 Fullmäktige Juridiska Föreningens ( JF) fullmäktige ska under året sammanträda minst tre gånger per termin, med undantag för juni, juli och augusti. Fullmäktige

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Rally SM.. Rally SM... Rally SM.. så var det åter dags.. för denna underbart trevliga form av rally.. denna gång på "hemmaplan", vilket som vanligt ställer till en hel del extra problem som man inte behöver

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Text: KATARINA HÄLLGREN. Foto: PER-JOSEF IDIVUOMA. Översättning: MILIANA BAER

Text: KATARINA HÄLLGREN. Foto: PER-JOSEF IDIVUOMA. Översättning: MILIANA BAER Vid järnvägens slut, eller nästan i alla fall, har kreativiteten flödat i höst. I den lilla byn Vassijaure har samiska och svenska artister mötts för att göra ljuv musik tillsammans. Resultatet kommer

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Det handlar om närhet..

Det handlar om närhet.. 1 2 Det handlar om närhet.. 3 Anhörig Närstående 4 Att vara anhörig i livets berg- och dalbana? 5 6 7 8 9 Vi väljer inte bort den närstående - vi väljer till den anhörige! 109 Vilka är de? 11 Vem är närmast?

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller

Läs mer

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet Uppstart Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet VÄLKOMMEN INNEHÅLL Hej! Hej! Välkommen till oss rättsvetar- och juriststudenter

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Fakta och diskussion om fildelning, upphovsrätt och om hur ett schysst beteende ger ett schysstare Internet

Fakta och diskussion om fildelning, upphovsrätt och om hur ett schysst beteende ger ett schysstare Internet Fakta och diskussion om fildelning, upphovsrätt och om hur ett schysst beteende ger ett schysstare Internet Innehåll Vad handlar egentligen nätpiratsfrågan om? Upphovrätten att leva på sin idé Netikett

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Slutsatser utifrån elevenkäterna 82 elever som gjort Brandtemat och 82 elever som inte gjort Brandtemat, samt 58 elever som gjort Brandtemat för ett år sedan,

Läs mer

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter Upphovsrätt Enköpings kommun Upphovsrätt det här gäller för dina och andras verk när du använder dem i kommunens verksamheter När du

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet Jonatan Lundgren Upphovsrätt och Internet Del 1 GRUNDLÄGGANDE UPPHOVSRÄTT OCH INTERNET 2. Internet... 8 3. Upphovsrätt och skydd... 9 4. Vad skyddar upphovsrätten?... 12 5. Upphovsmannens rättigheter...

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Välkommen till Uppsala!

Välkommen till Uppsala! Välkommen till Uppsala! Reccekommittén vill hjärtligen inte bara gratulera dig som blivit antagen till Sveriges bästa juristutbildning, utan även välkomna Dig till landets bästa studentstad. Innan du slängs

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004 Många rättsområden! IT-rätt Intro 30/9 2004 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Det är svårare än vad man tror så enkelt är det

Det är svårare än vad man tror så enkelt är det Det är svårare än vad man tror så enkelt är det Skillnaden mellan att göra en uppdragsbild eller en egen bild är väldigt enkel för mig. Med mina egna bilder är jag uppdragsgivare, det är min egen berättelse

Läs mer

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema.

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. PIE. IEI. Linköpings universitet. 1 Artikel A1 i serien Att komma igång och bli klar i tid Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. ALLMÄN BESKRIVNING Tänka-fasen

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

En informationsbroschyr från. SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen

En informationsbroschyr från. SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen N A En informationsbroschyr från SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen 1 & NOTER AVTAL innehåll UPPHOVSRÄTT 7 NOTER OCH SÅNGTEXTER 8 ARRANGEMANG 11 KOPIERING AV MUSIKALISKA VERK OCH TEXTER I SKOLAN 12

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012

Kvalitetsredovisning 2012 Kvalitetsredovisning 2012 Läsåret 2011/2012 Klöverträsk förskola Ansvarig rektor: 2:1 Normer och värden Kvalitetsredovisning 2011-2012 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för att

Läs mer

Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att

Läs mer

mista livet. När du har planerat, funderat, vänt och vridit på alla stenar är du fortfarande sugen på att klättra upp för Mount Everest?

mista livet. När du har planerat, funderat, vänt och vridit på alla stenar är du fortfarande sugen på att klättra upp för Mount Everest? Efter att jag hållit något av mina föredrag om respekt, inställning och bemötande, kommer ofta någon eller några åhörare fram till mig. De vill berätta om sina mål, drömmar och visioner. En gång berättade

Läs mer