Vision om säkrare väderprognoser. Klimat. Energi FRÅN FORSKNING TILL TV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vision om säkrare väderprognoser. Klimat. Energi FRÅN FORSKNING TILL TV"

Transkript

1 KARRIÄR, VETENSKAP, BRANSCH NUMMER TEMA: Klimat & Energi Vision om säkrare väderprognoser METEOROLO GEN SOM GICK FRÅN FORSKNING TILL TV NATURVETARE I RIKSDAGEN SID 8 DUELL OM LIVSMEDELSHYGIEN IDÉ SOM KAN RÄDDA VÄRLDENS SKOGAR SID 11 SID 22

2 Läkemedelskongressen november 2010, City Conference Centre, Stockholm Vem har makt inom läkemedelsområdet? Och vem tar ansvar? Samarbetspartners: Läkemedelskongressen är den självklara mötesplatsen för dig inom läkemedelsområdet. Årligen möts över yrkesverksamma personer för att ta del av det senaste, debattera angelägna frågor och bygga nätverk. Se hela programmet och anmäl dig på lakemedelskongressen.se Mediapartner: LÄKEMEDELSAKADEMIN SWEDISH ACADEMY OF PHARMACEUTICAL SCIENCES

3 InnehållNr 7 Opinion sid 4 Ledare: Tack för en fantastisk tid webbkommentarer: Om ekologisk odling, livsmedelshygien och familjeskogsbruk som räddar världens skogar Nyheter sid 6 Arbetsmarknaden på väg att vända Naturvetare i Riksdagen Duellen: Har livsmedelshygienen drivits för långt? klimat - energi - miljö sid 12 Tema Energi med framtida potential Slaget om biomassan har börjat Vågenergi oprövat kort Vision om säkrare väderprognoser Vetenskap På jakt efter det optimala Karriär sid 22 sid 20 Inspiratören: Familjeskogsbruk kan rädda världens skogar Manualen: Klä dig rätt på jobbet Chef: Att leda med känsla och förnuft Fråga experten På nytt jobb Platsannonser lediga jobb Spanar in sid 34 sid 30 Gästkrönikör: Loth Hammar Utländskt ägande är inget hot medlemsnytt Få koll på naturvetare Alexandra fick en bra lösning Redaktion: sid Naturvetare med karriär, vetenskap och bransch för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, Nacka Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Medlemmar hittar koderna till webbplatsen bredvid adressuppgifterna på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: Upplaga: ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 11 november med annonsstopp den 28 oktober. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Skribenter i detta nummer: Kim Bergström, Marita Teräs Omslagsbild: Pia Hultgren Fotograf omslagsbild: Johan Gustafsson Annonsering: Fler naturvetare i politiken Med fler naturvetare i riksdagen hade årets valrörelse sett annorlunda ut. De viktiga frågorna för framtiden lyste med sin frånvaro. I stället kom valrörelsen mest att handla om plånboksfrågor. Det känns lite andefattigt och vittnar om brist på visioner. Visst var jobbfrågan central, men den innehöll mest löften om rut, rot, och halverad restaurangmoms. Det är positivt i sig och ger nya jobb direkt. Men kom ihåg att de jobben domineras av ett litet kunskapsinnehåll utan krav på spetskompetens. Sverige blir knappast mer konkurrenskraftigt av de stimulanserna. Valet kom mer att handla om hur värden ska fördelas än om hur värden skapas. Utan en framgångsrik industri och tjänstesektor, som drar in exportintäkter till landet, finns inga pengar att fördela och bygga en fungerande välfärd med skola, vård, pensioner och annat på. Så var tog frågor om utbildning, forskning, innovation och tillväxt vägen i valet? De är grunden för industriella framgångar. Utan innovationer, som ofta har sin grund i forskning, och högutbildad arbetskraft så skapas inga nya företag och det lockar inte heller hit utländska företag. Ett problem är att satsningar på utbildning och forskning med hög kvalitet bär frukt tidigast efter mandatperiodens slut. Den politiska vinsten av sådana satsningar ligger långt in i framtiden och blir ingen kioskvältare inför ett val. Även miljö- och klimatfrågan kom av sig i årets valrörelse. Kanske för att den inte upplevs som ett reellt hot inom de kommande fyra åren. Men det är nu något måste göras för att begränsa uppvärmningen, som kommer att förändra livet på jorden. Jag vill se fler naturvetare i riksdagen. Av de 349 ledamöterna är inte fler än 15 naturvetare, enligt vår egen undersökning. Läs mer om deras visioner och vilka frågor de avser att driva längre fram i tidningen. Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör Hanna Meerveld, HM journalist Katarina Bengtsson form och layout Jeanette Duvert annonsansvarig chefredaktör NR NATURVETARE 3

4 LEDAREN JÖRGEN OHLSSON, FÖRBUNDSDIREKTÖR Tack för en fantastisk tid För tolv år sedan, sommaren 1998, började jag ett mycket spännande och utmanande arbete som förbundsdirektör (fast med annan titel då) för Sveriges Naturvetareförbund. Jag lämnade mitt arbete som samhällspolitisk chef på Saco för att jobba för naturvetarna och naturvetenskapen samt komma närmare en viktig medlemsgrupp inom Sacofamiljen. Dåvarande ordförande, Göran Bengtsson, gav mig två riktlinjer vid anställningen: Naturvetareförbundet har en stor tillväxtpotential. Ta vara på den och utveckla förbundet. Börja med att vända på alla stenar. Vid den tiden hade förbundet drygt tio tusen medlemmar. Inflytandet i samhällspolitiken, i avtalsrörelser och vid marknadsföring av naturvetarnas kompetens var ytterst begränsat. En kraftig ökning av antalet medlemmar var nödvändigt för att få större inflytande och kunna ge bättre medlemsservice. Naturvetarna i Sverige var då, liksom delvis nu, organiserade i flera olika förbund samtidigt som många var oorganiserade. Den dåvarande styrelsen siktade högt och skulle bli Förbundet för Sveriges naturvetare. Vi ville skapa en stark röst på arbetsmarknaden för naturvetarna och naturvetenskapen. Vägen dit gick via fler medlemmar, bland annat genom fusion med andra Sacoförbund som organiserade naturvetare. Men för att uppnå detta krävdes en betydande utveckling av förbundets verksamhet. Idag har Naturvetarna trettioen tusen medlemmar. Det betyder att vi har kommit en bra bit på väg, men fortfarande finns en stor tillväxtpotential och mycket jobb återstår att göra. Ett yrkesfackligt förbund som Naturvetarna ska stå vid medlemmarnas sida såväl i motvind som i medvind. Medlemmarna ska kunna vända sig till förbundets lokala NATURVETARNA HAR EN VIKTIG ROLL ATT SPELA I SAMHÄLLSUTVECKLINGEN företrädare och till kansliet för att få hjälp vid uppsägningar, lokala löneförhandlingar, mobbning och liknande. Vid arbetslöshet får de medlemmar som också är med i AEA Naturvetarnas inkomstförsäkring, som ingår i medlemskapet. Men även i medvind erbjuder vi kvalificerad service, som karriärcoachning, lönerådgivning, lönestatistik genom Saco-Lönesök, kontrakts- och cv-rådgivning, utbildnings- och arbetsmarknadsinformation med mera, oavsett var du arbetar eller om du är chef, specialist, generalist, doktorand eller student. Naturvetarna är specialiserat på naturvetarnas arbetsmarknad. Utöver detta har förbundet också uppgiften att marknadsföra naturvetenskaplig kompetens och visa på den stora betydelse som naturvetenskapen har i samhället. Tänk bort de senaste decenniernas utveckling av läkemedel, IT, energi- och miljöteknik, med mera så inser man lätt vilken enorm betydelse naturvetenskapen har. Den blir ännu viktigare i framtiden, både för att bidra till att lösa globala problem som klimatförändringar, en ökad smittspridning och antibiotikaresistens, liksom för att skapa ökad levnadsstandard. Utan att vara förmäten vågar jag påstå att Naturvetarna har en viktig roll att spela i samhällsutvecklingen. Naturvetarna är den enda organisation på arbetsmarknaden som både är specialist på naturvetarnas arbetsvillkor och är en röst för naturvetenskapen. Naturvetarna behövs och Naturvetarna behöver bli starkare. Tillsammans med ett proffsigt och engagerat förbundskansli har jag fått den stora förmånen att vara med på resan att skapa ett modernt och offensivt förbund för Sveriges naturvetare. Det har varit många intressanta och roliga möten med medlemmar, medoch motparter, journalister och politiker. Men resan för förbundet är långt ifrån slut. Mycket återstår för att stärka naturvetarna och naturvetenskapen. Med en engagerad styrelse, ett excellent förbundskansli och en ny skicklig och hungrig förbundsdirektör (Thomas Malmer) kommer förbundet fortsätta att utvecklas till ett stort och slagkraftigt förbund för Sveriges naturvetare. att regeringens forskningsberedning föreslår kraftfulla åtgärder för att stärka svensk forskning och innovation. Kanske de har inspirerats av Naturvetarnas forskningspolitiska program. att frågor om tillväxt, forskning och innovation fick en undanskymd roll i valrörelsen. De är grunden för framtidens jobb och borde vara den viktigaste jobbfrågan. jörgen OhLssOn, förbundsdirektör Naturvetarna 4 NATURVETARE NR7 2010

5 OPINION KOMMENTARER FRÅN WEBBEN är ekologisk odling bättre än konventionell? Minska polariseringen specialiseringen i lantbruket bidrar till att kretsloppen inte fungerar. Vissa områden domineras av mjölk, grisar eller bara stråsäd, raps mm. En dröm vore att alla finns i samma odlingsområde så att marken kunde utnyttjas gemensamt med gynnsam växtföljd och fördelning av växtnäringen. I potatisodling får vi en revolution när vi med GMO får bladmögelresistent matpotatis. Det skulle framförallt möjliggöra ekologisk odling med större säkerhet och skördeutbyte. Den konventionella odlingen skulle kunna bli nästan ekologisk om man återgår till mekanisk ogräsbekämpning. Återföring av växtnäring från samhällen är ett svårare problem då man måste hitta vägar att inte förorena urin, fekalier och hushållskompost med metaller och medicinrester. Vi som är biologer måste minska polariseringen mellan eko och konventionellt och ge politiker visioner om möjliga utvecklingsvägar och mål. Ingemar nilsson Fel att jämföra med kaffe en kopp kaffe innehåller exempelvis 130 mg naturliga ämnen som Ett mysterium är giftiga, medan intaget av bekämpningsmedelsrester via födan motsvarar ungefär 55 mg under ett helt år. Detta säger ingenting. Det beror helt och hållet på hur potent giftet är och vilka egenskaper det har som påverkar vår kropp. Av vissa ämnen kan även mycket låga doser under längre exponeringstid utgöra en risk för vår hälsa. Långtidsexponering är svår att bedöma, men inte omöjlig, och nog så viktig. Madde Långsiktigt töms jordarna på fosfor, kalium och mikronäringsämnen och bördigheten avtar. Ett stort mysterium är då att det går att odla något över huvud taget på jordar som brukats utan modern gödning i tusen år. dani kan familjeskogsbruk rädda världens skogar? Läs inspiratören sid 20. Naturvärden skövlas Var finns bevisen för att marginella skillnader i brukandet av skog skulle gynna rödlistade arter? Det privata skogsbruket i Sverige är ett lysande exempel på att skövling av naturvärden även sker av de små skogsägarna. Många gånger sker detta med hjälp av mindre nogräknade skogsägarföreningar. Att Sverige är ute och visar hur man ska göra för att gynna/skydda biologisk mångfald är skrämmande! aj Vad kan Sverige lära ut? ja man undrar vad Sverige har att lära ut, vi som i lag sedan 1948 ödelagt den biologiska mångfalden genom kalhyggesbruk och tvingat stat och skattebetalare att köpa reservat för miljarder. Resultat ett upphackat landskap med barrskog som är en öken för mångfalden, respektive reservat som vi inte sköter. Lg har livsmedelshygienen drivits för långt? Läs duellen sid 11. Smaker försvinner Om det här sätter hinder för tillverkning av äkta självjäst cider är det mycket synd. Fullständig hygien är inte möjlig när man nyttjar vildjäst. För att riktigt smör, som får en ljuvligt nötaktig smak, ska bli riktigt bra bör inte råvarorna pastöriseras innan tillverkning eftersom dominansen av köldtåliga bakterier vid pastörisering följt av kylförvaring kan ge dålig smak. bruno Tacka vet jag polsk korv Lokalt producerad korv med mycket grovhackat kött och kryddor, vilken smakupplevelse! Mmm... Nej, tyvärr, det är inte Sverige. Det är Polen i det här fallet. johan VI VILL Veta Vad du tycker! Säg din mening och skriv en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. För att vi ska veta vem du är behöver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: eller naturvetarna, box 760, nacka skicka din Insändare till eller kommentera på webben naturvetarna.se NR NATURVETARE 5

6 nyheter Arbetsmarknaden på väg att vända Det ser åter ljusare ut för naturvetare på arbetsmarknaden. Men, medan jobben inom IT tar fart i takt med konjunkturen, är läget tufft för bland annat biologer och hortonomer. TEXT OCH FOTO HannA Meerveld Jobb Under augusti månad betalades arbetslöshetsersättning ut till 526 av Naturvetarnas medlemmar som är med i akademikernas arbetslöshetskassa, AEA. Det är 2,2 procent av det totala antalet Naturvetarmedlemmar i AEA. Siffran är hög, jämfört med snittet för AEA, som är 1,6 procent, men ändå är avsevärt färre naturvetare än i våras arbetslösa. I mars och april var 3 procent, eller nästan 700 naturvetare arbetslösa. Den trend som vi ser nu är ett klart resultat av det förbättrade arbetsmarknadsläget, säger Jörgen Ohlsson, avgående förbundsdirektör för Naturvetarna. På längre sikt ser arbetsmarknaden mycket bra ut för de flesta naturvetargrupper. stabilisering Arbetslösheten bland Naturvetarmedlemmar i AEA är ungefär lika stor nu som den var för ett år sedan, hösten Efter att ha ökat stadigt sedan mitten av 2008, verkar också det totala antalet naturvetare i Sverige som är arbetslösa eller deltar i arbetsmarknadsprogram att ha planat ut under försommaren och sommaren i år. Det visar statistik från Arbetsförmedlingen som gäller alla med två års utbildning eller mer inom naturvetenskap. Där ingår alltså även nyutexaminerade naturvetare som inte har hittat något jobb en grupp som ofta inte har rätt till ersättning från AEA, och där många kanske inte är medlemmar i Naturvetarna. vändning i sikte Sacos samhällspolitiske chef, Gunnar Wetterberg, tror att läget för akademiker på arbetsmarknaden nu har stabiliserats, och att trenden har börjat vända. I den här krisen klarade sig akademikerna mycket bättre än i de två tidigare kriserna på 1990-talet och Kanske har företagen värnat mer om sin kompetens den här gången och valt att behålla akademiker i större utsträckning. Tommy B. Olsson är yrkesanalytiker på Arbetsförmedlingen och arbetar särskilt med naturvetaryrken. Han tror att naturvetarnas bredd gör det svårt att se starka trender. Naturvetare är en Stormtrivs. Husdjursagronom Jessica Ekström hoppas få förlängt på Svensk Mjölk. 6 NATURVETARE NR7 2010

7 är det lättare Att få JoBB nu? TilläMpbAR kunskap står högst på ARbETsgiVARNAs önskelistor grupp som spänner över nästan hela arbetsmarknaden, säger han. De finns inom industrin, tjänstesektorn och den offentliga sektorn, och det är väl framför allt inom den privata tjänstesektorn som utvecklingen är mest positiv just nu. it på UppgÅNg Särskilt ljust ser det ut för den som söker jobb inom IT-området. Så fort utvecklingen går uppåt, blir det snabbt brist på högutbildade inom data och IT-sektorn, förklarar Tommy B. Olsson. Bland miljö- och hälsoskyddsinspektörer, cytodiagnostiker och sjukhusfysiker ligger arbetslösheten på stabilt låga nivåer. dystert decennium Inom läkemedelssektorn ser det däremot mer dystert ut, vilket påverkar jobbmöjligheterna för bland annat biologer. I mars och april var antalet ersättningstagare bland biologer som är med i Naturvetarna och AEA 4,4 procent, och även om siffran sedan sjönk något, spår Arbetsförmedlingen ingen ljusning för biologerna under det närmaste decenniet. Hortonomer, hippologer, trädgårds- och landskapsingenjörer samt dietister har också höga arbetslöshetssiffror. Men man måste komma ihåg att även om man tillhör en grupp som prognoserna säger får det tufft, så hänger väldigt mycket på individen. Det finns alltid möjligheter och öppningar. Sitt inte och vänta på att arbetsgivare ska annonsera ut tjänster. Ta kontakt och skapa ditt eget nätverk. pengar AV kunskap Tommy B. Olsson har kartlagt vad arbetsgivare på det naturvetenskapliga området efterlyser, och det som kom högst på önskelistan var tillämpbar kunskap. Som naturvetare är man ofta väldigt teoretiskt kunnig inom sitt fackområde, men det gäller att kunna sätta in kunskaperna i ett större sammanhang, att ta sina kunskaper och tänka vidare och komma fram till en produkt eller tjänst att omvandla kunskap till pengar. # JEssiCA EksTRöM, husdjursagronom, projektledare på Svensk Mjölk i Stockholm sedan juni, anställd fram till nyår: För husdjursagronomer tror jag inte att det har blivit lättare. SLU utbildar väldigt många husdjursagronomer, och jag kan inte se att det är mer tjänster utannonserade nu än under första halvan av året, då jag sökte jobb. Men för min egen del tror jag att det kan bli lättare. Jag har ju fått en till referens och ett annat kontaktnät nu. Hur fick du jobbet? Jag skickade en intresseanmälan till Svensk Mjölk, även om de inte hade annonserat ut någon tjänst. Sedan behövde de någon snabbt, och då tog de kontakt med mig. vad går projektet ut på? Jag ska sätta upp en ny rådgivningstjänst kring Säker livdjurshandel. Vi vill försöka få mjölkbönder att i första hand inte köpa in djur, utan planera sin egen djurhållning, och om de köper eller säljer djur, att ta prover och på så sätt hindra smittspridning. # karin karlfeldt FEdJE, kemist, disputerad inom miljövetenskap, anställd på renova i göteborg sedan september: Det är svårt att säga. Man är ju ganska specialiserad när man är disputerad inom det här området. Konjunkturen kanske påverkar mindre här än på många andra områden. Hur fick du jobbet? Genom kontakter. Jag har deltagit i ett mentorsprogram som ska föra näringsliv och högskola närmre varandra och min mentor jobbar på Renova. vad består ditt nya jobb i? Halva tiden ägnar jag åt utveckling av avfallshantering och materialflöden här på Renova. Sedan forskar jag på halvtid på Chalmers inom bygg- och miljöteknik. Jag har disputerat på metallåtervinning från aska, och nu ska jag applicera samma metoder på förorenad mark, sediment och avloppsvatten. # ERik bülow, matematisk statistiker, anställd på onkologiskt centrum i västra Sjukvårdsregionen, göteborg: Rent spontant skulle jag tippa på det, men som statistiker vill man ju alltid kolla lite mer noggrant innan man uttalar sig. Jag har sökt fem-sex jobb under ett halvårs tid och varit på en intervju tidigare. Hur fick du jobbet? Tjänsten annonserades ut. Jag har en kompis som jobbar på Onkologiskt centrum sedan tidigare. Han har nog gjort lite reklam för mig. Det var sökande till två tjänster. vad består ditt nya jobb i? Jag ska konstruera register över kvaliteten på behandlingen för olika cancerformer. Västra sjukvårdsregionen använder statistik från registret för utvärdering och planering av cancervården. # NR NATURVETARE 7

8 NyhETER naturvetare gör nytta i riksdagen Femton naturvetare. det hittade tidningen Naturvetare vid en genomgång av de riksdagsledamöter som har fått folkets förtroende i höstens val. innan de försvann in i motionernas och utskottens värld hann vi ställa några snabba frågor: 1. vilka frågor ska du driva i riksdagen dina hjärtefrågor? 2. vilken nytta har du av din bakgrund som naturvetare? TEXT hanna MEERVEld och lars-erik liljebäck 3. Hur får vi fler naturvetare att engagera sig politiskt? Johan löfstrand (s) statistiker, linköping: tidigare jobb: Riksdagsledamot, är inne på sin tredje period. ålder: 34 år 1. Bostadspolitik och näringslivsfrågor, däribland utbildning och forskning. Planerar just nu för en hearing i riksdagen om statistikämnets framtid. Statistik är ett viktigt verktyg som är lite underskattat. 2. Jag har utvecklat min analytiska förmåga som är viktig vid problemlösning. Har förmåga att se saker tredimensionellt och att väga in fler parametrar. 3. Den goda arbetsmarknaden för naturvetare gör det mindre attraktivt att jobba politiskt. Men det är verkligen spännande och ger erfarenheter och kunskaper om hur samhället fungerar, vilket ger ett för språng i karriären. Jag tror på idén att gå in och ut i politiken. lena Asplund (M) biomedicinsk analytiker, sollefteå: Ålder: 53 år Tidigare jobb: BMA, redovisningsekonom, riksdagsledamot 1. Det beror på vilket utskott jag hamnar i. De frågor som är viktiga för mitt län, Västernorrlands län är infrastruktur, arbetstillfällen och skola. Förra mandatperioden satt jag i skatteutskottet. 2. Jag har kanske främst nytta av att jag har jobbat så länge inom sjukvården och lärt känna de frågorna. Som BMA arbetar man med väldigt specifika frågeställningar, och de ligger kanske inte direkt på riksdagens bord, men när vi tog fram partiets miljöpolitik kände jag att jag hade nytta av mina naturvetenskapliga kunskaper, liksom när det handlade om energiskatt, diesel och bensin i skatteutskottet. Sådant förstår man bättre som naturvetare. 3. Det kan jag inte svara på! Man måste ha ett intresse för politik. Jag vet inte om det har så stor betydelse vad man har för utbildning i botten. yvonne Andersson (kd) matematiker, linköping: ålder: 59 år tidigare jobb: Är inne på sin fjärde period i riksdagen. 1. Utbildning och forskning. Jag vill höja den allmänna kunskapsnivån om teknik och naturvetenskap i samhället. Frågor om IT, miljö och klimat har sin grund i naturvetenskapen. Jag vill få fler ungdomar att intressera sig för naturvetenskap. Med engagerade lärare ska intresset väckas redan i förskolan. 2. Den är jätteviktig inom alla politikområden, som till exempel trafik och sociala frågor. Att vara naturvetare är ett sätt att tänka och ett förhållningssätt till de stora livsfrågorna. 3. Få naturvetare att inse att de behövs och kan påverka politiken. Ett exempel är forskningen om fosterdiagnostik för att kunna rädda ofödda barn. staffan danielsson (C) agronom, linköping: ålder: 63 år tidigare jobb: Lantbrukare, riksdagsledamot 1. Tillväxten i hela Sverige och en ledande landsbygd är min grund. Jag är också en varm alliansvän och för småföretagarsatsningen. Fler jobb, klimat och miljö är också frågor som engagerar mig. 2. Det är klart att kunskap och kompetens aldrig är fel. På Ultuna tragglade jag både växtodling och ekonomi, och det kanske är ekonomin som jag har haft mest nytta av, men även kunskaper inom naturvetenskapen. 3. Fortsätta jobba! Nu måste jag in på mitt gruppmöte! 8 NATURVETARE NR7 2010

9 lise Nordin (Mp) samhälls- och miljövetare, göteborg: Ålder: 27 år Tidigare jobb: Politisk sekreterare med trafik- och miljö ansvar för Miljöpartiet i Västra Götalandsregionen 1. Jag har valt att fokusera på tre frågor: utbyggd kollek tivtrafik, sänkt arbetstid och avvecklad kärnkraft. Målet för den här mandatperioden när det gäller arbetstiden är 35 timmar i veckan, men visionen längre fram är 30 timmar. Forskaren John Holmberg på Chalmers har visat att sänkt arbetstid kan innebära minskat konsumtionsutrymme, mer tid att till exempel cykla till jobbet istället för att ta bilen, och mer tid att göra miljövänliga saker som att laga riktig mat istället för att köpa halvfabrikat och att återvinna. 2. Jag tror att jag kommer att ha god nytta av min utbildning. Det är ofta mycket löst tyckande i politiken. Jag skulle vilja se en tydligare koppling till forskningen. Vi politiker har inte kompetens nog att bedöma till exempel om man ska tillåta licensjakt på varg. 3. Jag tror att många naturvetare kan känna en frustration över att politiken har så mycket fokus på retorik och att hålla olika väljargrupper nöjda och kanske tycker att de kan få mer gjort inom forskningen. Om forskningens status höjdes inom politiken, kanske fler skulle engagera sig. fler naturvetare i riksdagen: christina Höj larsen (V) Humanekolog Jacob Johnsson (V) geolog carina ohlsson (S) adjunkt i biologi, kemi och geovetenskap vid Göteborgs universitet Jonas Eriksson (MP) fil. mag. i matematik, fysik och religion Maria Wetterstrand (MP) biolog Eskil Erlandsson (C) lantmästare per Bill (M) fil. kand. i biologi, doktor i medicinsk vetenskap finn Bengtsson (M) professor i klinisk farmakologi Ewa Björling (M) docent i virologi gustav nilsson (M) skogsinspektör Betty Malmberg (M) agronom Jacob Johnsson, carina ohlsson, Jonas Eriksson, Maria Wetterstrand, Eskil Erlandsson, per Bill, Ewa Björling och Betty Malmberg. ESKIL ERLANDSSON OCH EWA BJÖRLING, FOTOGRAF: PAWEL FLATO 4 procent de 15 naturvetarna utgör 4 procent av de 349 platserna i den församling som stiftar våra lagar, beslutar om våra skatter och bestämmer statens budget. Utöver dessa sitter några civilingenjörer, läkare och apotekare i riksdagen. I skrivande stund är riksdagspusslet inte helt lagt. När ministerposter och utskottsfördelning är klara är det möjligt att fler naturvetare kommer in, eller att några försvinner till högre poster eller intressantare uppdrag, till exempel inom lokalpolitiken. Det kan också dölja sig fler naturvetare bakom yrkestitlar som lärare, direktör och journalist. Hallå där! Vad vinner vattenmiljön på en ny myndighet? Björn risinger är biolog, geovetare och blivande chef för Myndigheten för havs-och vatten miljö som börjar sin verksamhet nästa sommar i göteborg. Björn risinger Vi integrerar fiskerifrågan och andra frågor med miljöarbetet i stort och kommer att arbeta med både bevarande och hållbart bruk. Men havsmiljön påverkas ju i högsta grad av vad vi gör på land? Syftet med myndigheten är att arbeta mer kraftfullt och fokuserat med vattenmiljön, men vi kommer givetvis at samarbeta med en lång rad myndigheter, till exempel Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. vilka är de största problemen i vattenmiljön idag? Övergödningen är en väldigt stor fråga, men det finns också många andra problem som vi kommer att jobba med, till exempel försurning. Hur ska vi rädda östersjön? Vi måste enträget jobba med alla åtgärder i Baltic Sea Action Plan. Det krävs mycket internationellt samarbete för att åter få Östersjön till ett levande hav. vad kan man som privatperson göra för miljön i östersjön? Bland annat kan man se över sitt enskilda avlopp om man har ett avlopp som löper ut i Östersjön. äter du torsk? Det gör jag, men innan jag äter den kollar jag varifrån den kommer. Senast åt jag torsk från Öresund, och där har vi ett livskraftigt bestånd. Hur stor blir den nya myndigheten? Vi räknar med att bli närmare 400 personer, varav de flesta från Fiskeriverket men också 40 till 45 årsarbetskrafter från Naturvårdsverket. kommer tjänster att sparas bort när den nya myndigheten skapas? Vi har inte sett några sparkrav, men vi får följa budgetpropositionen och se hur den ser ut. En del av Fiskeriverkets verksamhet kommer att tas över av Jordbruksverket, och Formas och Statskontoret ska se över om hela eller delar av laboratorieverksamheten, ska föras över till något universitet. HM 9

10 nyheter Myndigheter ska sporra innovation En ny form av offentlig upphandling ska uppmuntra myndigheter att beställa innovativa tekniska lösningar som företag ska konkurrera om att få utveckla. Bakom förslaget står innovationsupphandlingsutredningen, som vill få in ett innovationstänk i alla offentliga upphandlingar. AV HannA Meerveld utveckling Många blickar med nostalgi tillbaka på de samarbeten mellan myndigheter och företag som under 1900-talet bidrog till tekniska framgångar för bland annat Asea, LM Ericsson och Saab. Innovationsupphandlingsutredningen hoppas att en ny form av offentlig upphandling, kallad förkommersiell upphandling, åter ska få statliga och kommunala myndigheter och inte minst landstingen, att spela en aktiv roll för att göra Sverige mer innovativt. Förkommersiell upphandling tillämpas redan i bland annat Storbritannien, Nederländerna och belgiska Flandern och Spanien är på väg att introducera metoden. Väldigt många länder gör eller har gjort ändringar i sina innovationsupphandlingssystem och om vi vill vara attraktiva för företagsinvesteringar behöver vi också göra det. Detta är en av åtgärderna som behövs för att säkerställa Sveriges position som en ledande högteknologisk forskningsnation säger Martin Wikström, programchef för forsknings-, utbildnings- och innovationspolitik på Naturvetarna. Betalar för utveckling Vid en förkommersiell upphandling kan en myndighet betala minst två företag för att göra förstudier av nya lösningar för ett behov av en teknik eller tjänst. Efter att förstudierna har utvärderats, väljer myndigheten ut företag som får ta fram en prototyp, och därefter en testserie, om det rör sig om en fysisk produkt. Efter att den förkommersiella fasen har avslutats, kan myndigheten sedan gå vidare och göra en vanlig upphandling av en vara eller tjänst som har utvecklats. Miljö och medicin Utredarna har förhoppningar om att den här typen av upphandling ska kunna tillämpas redan nästa år inom bland annat miljö- och energiteknik. En särskild delegation föreslås tillsättas som ska hitta former för samarbete mellan landstingen och bland annat medicintekniska företag och även ta till vara de innovationer som finns hos landstingens egen personal. Genom ett förändrat upphandlingssystem bör inte minst sjukvården få tillgång till nya produkter och tjänster snabbare säger Martin Wikström. tänka och planera Utredningen föreslår också att man skriver in i lagen om offentlig upphandling att en myndighet bör ta innovationshänsyn. Kanske den viktigaste frågan handlar om att skapa innovationsvänlig upphandling, säger Hans Jeppson. Att skapa förutsättningar för myndigheterna att tänka efter och planera inför varje upphandling som görs. Utredningen har inte föreslagit att några särskilda ekonomiska resurser ska avsättas för innovationsupphandling. Verket för innovationssystem, Vinnova, föreslås stödja myndigheter med kompetens och även ekonomiskt. # Årets geolog brinner för geologin i skolan Vivi Vajda mäter ett sauropodspår. Årets geolog Vivi Vajda har blivit en förebild med sitt engagemang för att föra ut geologin i samhället. Jag brinner verkligen för forskningen och geologin i skolan, säger hon. Vivi Vajda är professor vid Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper vid Lunds universitet och valdes nyligen till ordförande för UNESCOs Scientific Board of the International Geoscience Programme. Hennes forskning har medfört en mindre revolution i vår uppfattning om vad som hände i växtvärlden vid den tidpunkt då dinosaurierna dog ut. Vivi Vajda får ta emot utmärkelsen av Naturvetarnas Geologsektion på SGU i Uppsala den 11 november. MT Stärk kopplingen mellan vård och forskning PÅVERKAN Den kliniska forskningen i Sverige har tappat fart. Det krävs en bättre samordning mellan vård, forskning och innovation för fortsatta framgångar inom life science. Det framförde Naturvetarna till Karin Johansson, statssekreterare på Socialdepartementet, vid en uppvaktning i september. Universitetssjukhusen bör ha ett tydligt forskningsuppdrag inskrivet i sin instruktion, sa Martin Wikström och Frida Lawenius till statssekreteraren. Naturvetarna menar att det måste finnas tid och möjligheter för personal inom vården att forska, liksom att forskningen är meriterande. LEL Mer pension för pengarna till statligt anställda avtal Saco-S, där Naturvetarna ingår, har tillsammans med övriga parter inom statlig sektor lyckats sänka avgifterna i det statliga pensionsavtalet PA 03 till nivåer jämförbara med privata sektorns avtal.trots att det har blivit tuffare att vara med på listan över valbara alternativ finns det många bolag att välja mellan. En maxavgift har införts på deras liv- och fondförsäkringsavgifter. Alla bolag som lever upp till kriterierna på maxavgift får vara med och konkurrera bland de valbara alternativen. Några av bolagen är Kåpan Pensioner försäkringsförening, AMF, KPA, Nordea Livförsäkring Sverige AB, Skandia, SPP och Alecta. De nya lägre avgifterna för de valbara liv- och fondförsäkringsprodukterna kommer att gälla från den1 januari För de allra flesta kommer det inte att krävas några omval för att omfattas av de nya avgifterna. LEL 10 NATURVETARE NR7 2010

11 duellen HAR LIVSMEDELSHYGIENEN DRIVITS FÖR LÅNGT? Sverige är förhållandevis förskonat från salmonella och andra livsmedelsburna sjukdomar. Det har skett på bekostnad av smakupplevelser, menar författaren Mats-Eric Nilsson, som möter livsmedelsinspektör Katarina Proos Vedin i en duell. AV lars-erik liljebäck JA nej MATs-ERiC NilssoN, författare till boken döden i grytan 1. har smaker gått FöRloRAdE NäR livsmed- ElshygiENEN har priori- TERATs? Ja, det är risken när man fokuserar alltför hårt på hygienen. Att förskolor drar slutsatsen att barnen inte längre kan vara med i köket är illavarslande. Och vår bok innehåller många exempel på att själva matupplevelsen sätts på undantag när säkerheten prioriteras. 2. är livsmedelsinspek- TioNERNA FöR RigoRösA? Framför allt kan det skilja mycket mellan olika inspektörer. Det finns de som är väldigt nitiska och bakvägen återinför den detaljreglering som togs bort i samband med att EU:s så kallade hygienpaket infördes bör det VARA ENklARE ATT starta bageri? Jag talade med en man som berättade hur han var tvungen att ha att göra med sju myndigheter för att få tillstånd att driva ett litet kioskkafé i en park i Stockholm. Regelverk och myndigheter bör uppmuntra och underlätta för den som vill baka bröd eller göra riktigt potatismos i sitt kafé eller restaurang. Idag är det på många håll motsatsen som gäller. 4. RiskER MEd UpplUCk- RAd livsmedelslagstift- NiNg? Låter man det gå för långt kan det förstås uppstå hygieniska problem. Så givetvis måste det finnas såväl regler som kontroll. Det som har hänt under senare tid är att allt fokus lagts på säkerheten och att det har spritts en osäkerhet om vad som gäller. Och detta har skapat en ängslan som leder till mer av fabriksmat och färre genuina matupplevelser. 5. behövs det TillsATsER? Det beror på hur man hanterar dem. Om smörgåsskinkan ligger framme på ett buffébord i flera timmar behöver den konserveringsmedel. Men min uppfattning är att vi faktiskt kan klara oss utan de flesta tillsatser. Många fyller funktionen av kosmetika, och ska sminka upp den mat som saknar relevanta råvaror. 6. VilkA FRÅgoR bör sverige JobbA MEd på EU-NiVÅ? Att medverka till att EU gör stor skillnad mellan de regler som ska gälla för storskaliga anläggningar, där de verkligt stora riskerna finns, och småskaliga mathantverkare, som på olika sätt bör understödjas.. # katarina proos VEdiN, livsmedelsinspektör i Mörbylånga kommun 1. har smaker gått FöRloRAdE NäR livsmedelshygienen har prioriterats? Nej det tycker jag inte. Det är rimligt att kräva att livsmedelsföretagen säljer säker mat, vilket jag tror att de flesta konsumenter vill ha. Den nuvarande livsmedelslagstiftningen från 2006 är flexibel och inte alls så detaljreglerad som tidigare, utan uttrycker mer ett mål. Problemet är inte att livsmedelshygienen har prioriterats på bekostnad av smaker och upplevelsevärden utan att lagstiftningen ger utrymme för feltolkningar. 2. är livsmedelsinspektio- NERNA FöR RigoRösA? Enligt lagstiftningen så borde det inte vara så, men intentionen i lagstiftningen stämmer inte alltid överens med hur det ser ut i praktiken. Eftersom lagstiftningen är så flexibel som den är, ger ju detta också en osäkerhet och utrymme för feltolkningar av inspektörerna som bedriver kontrollen ute i de olika kommunerna. 3. bör det VARA ENklARE ATT starta bageri? Nej, det tycker jag inte och förenklingar har redan skett. Vi har 14 dagar på oss att besöka verksamheten efter att anmälan har inkommit. Om vi inte hinner det får verksamheten starta ändå. Först därefter gör kontrollmyndigheten ett besök på plats och ser till att lagen följs. När det gäller större djurgårdar måste de fortfarande godkännas innan de får sätta igång. 4. RiskER MEd UpplUCkRAd livsmedelslagstiftning? Den är redan flexibel och utrycker endast det rimliga målet att alla livsmedel som lagas, säljs och serveras ska vara säkra. Problemet är snarare feltolkningar av lagen. Utan livsmedelslagstiftning skulle det resultera i att okunskapen ökar och att farliga mikroorganismer gör människor sjuka eller dör. 5. behövs det TillsATsER? Många onödiga tillsatser som färgämnen, konsistensgivare, smakförstärkare och annat som inte har med livsmedelssäkerheten att göra behöver vi inte ha i maten. Däremot är vissa tillsatser befogade som är nödvändiga för att vi inte ska bli sjuka eller dö av maten 6. VilkA FRÅgoR bör sverige JobbA MEd på EU-NiVÅ? Frågor som rör livsmedelssäkerhet och matkvalitet samt tillämpningen av den gemensamma EU-lagstiftningen för livsmedel. Den ska bygga på forskning och beprövad vetenskap. Sverige bör även arbeta med att få bort onödiga tillsatser som till exempel azofärgämnen och vissa smakförstärkare som inte behövs i maten. # NR NATURVETARE 11

12 MILJÖ KLIMAT ENERGI Miljövänlig mix ersätter kol och olja Det hastar på att ta fram förnyelsebar energi. Frågan är om sol, vind och vågor stannar vid drömmar eller om de utvecklas till energikällor att räkna med. Kärnkraften är en omstridd joker i leken. Naturvetare synar den framtida potentialen för de olika energislagen. AV KIM BERGSTRÖM En omställning av Sveriges energisystem är både nödvändig och brådskande. Samma gäller för de flesta andra länder. Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, har de senaste åren gått igenom hur Sveriges framtida energimix kan se ut. De har pekat på tre skäl för behovet av att minska Sveriges beroende av fossila bränslen. Förutom klimatfrågan pekar de på att de fossila bränslena kommer att ta slut. Man säger inte när, men att det inte dröjer länge innan det blir ett problem. Begränsningarna gäller även kol. Energidebatten kan ibland ge en bild av att det finns väldigt mycket kol, men så är det nog inte, säger Harry Frank, projektledare för KVA:s energiutskott. Produktionen kan kanske öka något i några decennier, inte mer. Det finns massor med kol, men det mesta kommer vi inte att komma åt. Det betyder bland annat att kolkraft inte kan vara en hörnsten i framtidens elproduktion, oavsett om man löser problemet med att fånga och stoppa undan koldioxiden. Det tredje skälet till att avveckla det fossila beroendet är säkerhetsaspekten. En fortsatt stor användning av fossila bränslen kommer att göra oss beroende av instabila och humanitärt tveksamma stater vid Persiska viken och av Ryssland. Säkerhetspolitiskt vore det givetvis bra att bli kvitt det beroendet. Så det är inte bara klimatfrågan som driver, säger Harry Frank. De här tre tunga skälen borde alla partier kunna enas kring. # 12 NATURVETARE NR7 2010

13 NR NATURVETARE 13

14 MILJÖ KLIMAT ENERGI Mycket att spara med effektivisering Stor potential, bland annat genom effektivare isolering och belysning och genom övergång till effektiv el från ineffektivt flytande bränsle. En doldis i sammanhanget är värmepumpar. De använder el för att utvinna energi från EFFEKTIVISERING ISERI marken, luften el- ler berggrunden och ger typiskt tillbaka 3 KWh värme för varje KWh el man matar dem med. Det är en dold resurs som inte finns i statistiken idag. Vi ligger redan på 10 TWh värme från värmepumpar och närmar oss 20 TWh, säger Harry Frank, projektledare för KVA:s energiutskott. Om 40 år skulle eldrivna värmepumpar i villor och köpcentrum kunna stå för 25 procent av Sveriges totala värmebehov, eller 30 TWh. Även andra typer av effektiviseringar har stora möjligheter att sänka energibehovet. Volvo lät för några år sedan energiforskare granska fabriken på Hisingen, vilket gjorde att företaget snabbt kunde minska fabrikens elförbrukning med 30 procent. Forskargruppen tror att svenska företag med relativt enkla medel kan minska sin elförbrukning med i genomsnitt procent. EU bedömer att enbart samhällsekonomiskt motiverad energieffektivisering inom unionen motsvarar 18 procent av energianvändningen. Ett problem för att nå den potentiella effektiviseringen är att energieffektivitet inte är en produkt på samma sätt som energi. Därför har energimarknadens aktörer svårt att jämföra energieffektivisering och energitillförsel som jämbördiga alternativ i ekonomiska kalkyler. Energikostnaden är en mycket liten del av den totala kostnaden i de flesta företag. # Slaget om biomassan har börjat Bioenergin har en etablerad teknik. Fullt realistisk att öka med 60 procent. KVA är övertygade om att den svenska skogen kommer att spela en stor roll. Tekniken är etablerad och det finns egentligen inga hinder. Vi tror att det går att öka bioenergins bidrag från dagens 120 TWh per år till 210 TWh, säger Harry Frank. Biobränslet skulle i detta scenario gå till kraftvärmeverk, där man producerar både värme och el. Man pratar om att göra BIOENER BIOENERGI etanol på biobränslet. Då får man ut sex procent av energin i råvaran. I ett kraftvärmeverk man vi få ut 90 procent. Det är klart att det går att göra etanol, men det är kanske inte så smart. El ser alltså ut att vara den bästa energibäraren för framtiden. Därför hänger energi- och bränslefrågorna intimt samman, och elfordon spelar en stor roll för att realisera hela potentialen hos Sveriges skog. # Vågenergi oprövat kort Stor teoretisk potential, men förmodligen betydligt mindre i praktiken. Tekniken är inte etablerad. På liknande sätt är det med vågenergi. Även om Sverige internationellt sett inte har de bästa förutsättningarna så visar ändå beräkningar att det kan gå att utvinna TWh per år för hela den svenska kusten. Vågor har en fördel framför vind och sol genom att de inte har samma variabilitet. Men det finns ännu inga kommersiella vågkraftverk, VÅGENERGI så det är osannolikt att vågenergi kommer att kunna leverera energi i några större mängder de närmaste decennierna. Sverige ligger långt fram på området, genom bland annat Mats Leijons forskargrupp i Uppsala, som har knoppat av bolaget Seabased. Det betyder att Sverige har goda förutsättningar att vara med i framkant när vågkraften slår igenom kommersiellt. # 14 NATURVETARE NR7 2010

15 Kärnkraften omstridd men nödvändig? Teknisk ning i form utmaav materialutveckling. Politiskt och opinionsmässigt svår fråga. KÄ KÄRNKRAFT När vi tillför energi så skapar vi tre energibärare el, värme och drivmedel. De tre energibärarna använder vi sedan inom industrin, till bostäder och till transporter. Idag kommer ungefär en tredjedel av den tillförda energin i Sverige från fossila bränslen och en tredjedel från biobränslen, vatten och vind. Kärnkraften står idag för den återstående tredjedelen av den primära energitillförseln i Sverige och för knappt hälften av elproduktionen. Det finns tekniska utmaningar för en framtida kärnkraft, men Harry Frank tror inte att tekniska faktorer är något hinder. När det gäller kärnkraften är det istället politiska faktorer och folkviljan som kommer att avgöra dess framtid. KVA:s energiutskott ser inget behov av att bygga ut kärnkraften i Sverige. Däremot tror de att det blir svårt att avveckla det fossila beroendet utan att behålla den kärnkraft vi har. Hur mycket vi kan effektivisera vår energianvändning påverkar givetvis behovet av exempelvis kärnkraft. # K Vinden stor potential till rimliga priser Etablerad teknik. Svårt men inte omöjligt att integrera stora mängder vindkraft med ojämn leveransförmåga. VINDKRA VINDKRAFT En annan nyckelfråga är hur mycket energi man säger att vindkraften kan bidra med. KVA:s energiutskott skriver i sin rapport att det är svårt att bygga ut vindkraften till mer än 10 TWh på grund av begränsningar i elnätet och tillgången på vattenkraft som balanserar den ojämna vinden. Men de påpekar att det är möjligt. Lennart Söder, professor i elektriska kraftsystem vid KTH, anser att vi måste studera frågan i ett större sammanhang. För det första är det inte så enkelt som hur mycket vindkraft den svenska vattenkraften kan balansera. Sverige är en del av det nordiska och det europeiska elnätet. I Norden finns det MW vattenkraft. Av dessa finns bara i Sverige, medan finns i Norge och Finland. Så hur samarbetet med grannländerna ser ut, spelar en central roll, menar han. Resonemanget kan förlängas söderut, där det finns ett intresse att också balansera tysk vindkraft med nordisk vattenkraft. Det finns också en missuppfattning gällande situationer när det inte blåser. Man måste komma ihåg att den situationen klarar vi redan idag, och den kapaciteten minskar ju inte bara för att vi bygger mer vindkraft. Lennart Söder är övertygad om att vi kan bygga 30 TWh vindkraft eller mer om vi vill. Det finns inga egentliga tekniska hinder. Självklart kommer det att leda till utmaningar. Men inte i betydelsen att det inte går, utan mer den nya situationen som vi måste hantera inom exempelvis nätutbyggnad, smarta elnät, styrbar elförbrukning inklusive elbilar och vilka förbindelser vi har med omvärlden. Det finns utmaningar med alla energikällor och vindkraften är idag den förnybara energikälla som har störst potential till rimliga priser. # Solenergi i överskott men svår att tämja Solenergi har stor potential som är svår att kvantifiera. Det finns tekniska utmaningar att få ner kostnaden och energiåtgången. Potentialen för solenergi är faktiskt stor i Sverige. Instrålningen per kvadratmeter och år är hälften av vad den är i Sahara, och jämförbar med den i Centraleuropa. Harry Frank tror att hur mycket som realiseras beror på privata initiativ. Han tror inte på storskaliga solenergianläggningar i Sverige. Däremot kommer det förmodligen att finnas stora möjligheter för privatpersoner att producera hyfsade andelar av sin el och sitt varmvatten utslaget över ett år via solceller och solvärmeanläggningar. Politiska beslut om energiinfrastrukturen kan påverka hur mycket och hur snabbt privatpersoners elproduktion ökar. Ett sådant är så kallad net metering, där privatpersoners elmätare kan tillåtas gå baklänges vid ett elöverskott i hushållet. Olika varianter av net metering finns redan i flera länder, däribland Danmark och USA. När det gäller vissa typer av verksamheter kan solens säsongsbundenhet fungera utmärkt. Det handlar exempelvis om livsmedelsaktörer som har stora behov av kyla på sommaren. Då kan solel vara ett utmärkt komplement. Solvärmen är tekniskt enkel. När det gäller solceller finns det däremot mycket för tekniken att göra. Dagens kiselceller är dyra och energikrävande att tillverka. Ett genombrott för solceller förutsätter därför nästan ett tekniskt genombrott. # SO SOLENERGI NR NATURVETARE 15

16 Importerade varor ökar svenskarnas utsläpp Ungefär hälften av Sveriges energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser sker utanför Sverige i form av varor som produceras i andra länder. Det finns direkt och indirekt energiförbrukning och koldioxidutsläpp. De direkta är de som vi själva ger upphov till genom det vi gör bränslet till bilen, värmen till huset, elen till datorn. De indirekta ligger i produktionskedjan innan varan eller tjänsten når oss. När det gäller den totala energiförbrukning och de totala koldioxidutsläppen kan man säga att hälften eller kanske lite mer är indirekta, säger Annika Carlsson-Kanyama, förste forskare i Energi- och miljösäkerhetsgruppen på FOI. Och eftersom väldigt många konsumtionsvaror produceras utanför Sverige, kanske i Asien, så ligger också en hel del indirekta utsläpp där. Det betyder att om vi som svenskar vill sänka våra utsläpp till hållbara nivåer räcker det inte att titta inom landets gränser. Förhållandet kompliceras ytterligare av att ELBILAR FRAMTIDENS MELODI KRETSLOPP I dag har vi två typer av bränsle, den ena driver vår transportsektor, och övrig energi, som ger el och värme. Men det går inte att separera dem när vi blickar framåt, utan systemen kommer att vara integrerade. KVA säger ganska tydligt att eldrivna fordon är den bästa lösningen för transporter. Sannolikt är inte batterifrågan ett hinder. Med rätt incitament ser teknikutvecklingen ut att kunna möta en kraftigt ökad efterfrågan på batterier utan att stöta på hinder i form av brist på nyckelelement. Pantsystem för utslitna batterier kan också göra att kretsloppet för elementen i batteriet kan slutas. En stor del av svenskarnas energiförbrukning ligger på konsumtion. Sverige i sin tur också exporterar varor, och alltså förbrukar energi och genererar utsläpp som någon annan inte räknar. Annika Carlsson-Kanyama tycker att det är ett ouppmärksammat problem att en så pass stor del av en typisk svensks energiförbrukning och koldioxidutsläpp ligger på konsumtionen. Förväntningarna är att vi ska öka konsumtionen och samtidigt få ner utsläpp och energianvändning. Jag vet inte hur man ska räkna hem det. Om alla bara använder förnyelsebar energi kanske det fungerar, men då måste vi börja nu. Sedan finns det andra resurstak också. Går det att producera tillräckligt med förnyelsebar energi för att upprätthålla en konsumtionsökning? Energifrågan menar hon är en utmaning med många dimensioner. # NYA JOBB FÖR NATURVETARE KOMPETENSBEHOV Energisektorn har behov av både naturvetare och tekniker inom dessa områden: - Kärnkraftsindustrin, som nu är på väg att utvecklas. - Skogen kommer att bli en nyckelspelare i Sveriges framtida energimix. Där kommer det att behövas kompetens som utveckla skogens potential, både ur energisynpunkt och för att maximera skogen som källa till råvaror för industrin. - Energieffektiviseringar och energioptimering. - Energisektorn kommer att efterfråga kompetens när vi går från att importera vår energi till att producera själva. När hela världen ska ställa om sin energiproduktion och integrera den mer kommer behoven av kompetent personal att vara stora. Exakt var och vilka jobb det handlar om är svårt att sia om. Men en vaken naturvetare med koll på vart vindarna blåder har alla möjligheter. Välkommen till KSLA:s seminarier och konferenser! Seminarium 15 oktober Världshungerdagen Förenade mot Hungern möjligheter och hinder för småjordbrukare Kontakt: Seminarium 27 oktober Ekolivsmedel som verktyg i livsmedelsföretagens hållbarhetsarbete Kontakt: Boksläpp 15 november Åter till Österlen en tidig mikrohistoria Kontakt: Workshop 16 november Mitigation of diffuse phosphoros losses from agricultural land Kontakt: Seminarium 18 november Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat Kontakt: Seminarium 18 november Sverige och REDD+ inför COP1 i Cancun Kontakt: Arrangemangsprogrammet uppdateras kontinuerligt. Läs mer på akademiens hemsida: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B, Stockholm KSLA_Naturvetaren indd :52:51 16 NATURVETARE NR7 2010

17 MILJÖ KLIMAT ENERGI Vision om säkrare väderprognoser NR NATURVETARE 17

18 MILJÖ KLIMAT ENERGI Pia Hultgren tror att vi kommer att få se mer av extremt väder i framtiden, som en följd av uppvärmningen. Minns sommarens regnväder som kom från söder. De är en utmaning för landets meteorologer. Med alltmer avancerad teknik blir prognoserna säkrare. Men det behövs mer forskning för att komma upp i en träffsäkerhet på 95 procent, som tv-meteorologen Pia Hultgren menar är möjligt. AV LARS-ERIK LILJEBÄCK FOTO JOHAN GUSTAFSSON V äderprognoser på nätet blir allt mer populärt. Men Pia Hultgren underkänner många av dem. Meteorologi är en avancerad och svår vetenskap. Automatiska prognoser timme för timme på din ort är oftast uttryck för falsk noggrannhet. Väder är inte digitalt och våra prognosmodeller har än så länge alltför grov upplösning vilket gör det omöjligt att göra så träffsäkra prognoser. Annars roas hon av det lokala vädret. Jag gillar att fokusera på det lilla begränsade området där det kan vara osäkert in i det sista. I den skalan kan man som meteorolog påverka och göra sina egna bedömningar. Hon var bland annat ansvarig meteorolog under prinsessbröllopet. Det stod länge och vägde, frågan var om skulle det bli några skurar. Skulle brudparet åka i öppen eller stängd vagn? Till allas glädje uteblev skurarna, och prognosen blev rätt. SATELLITER OCH SUPERDATORER Trots att tekniken har utvecklats snabbt på senare år, med vädersatelliter och superdatorer som kan samla in och hantera allt mer data på kortare tid, så kan träffsäkerheten i prognoserna bli ännu bättre. Vi har blivit bättre på de långa prognoserna, men för de korta (1-24 timmar) har vi en del att utveckla. För dem ligger träffsäkerheten på mellan 85 och 90 procent. Vi ska upp på 95 procent, säger hon tvärsäkert. För att komma dit behövs bland annat mer forskning om atmosfärens tillstånd, liksom att man utvecklar och beskriver de meteorologiska skeendena i modellerna. Redan i dag kommer 98 procent av indata från satelliter, resten står bland annat observationer på marken och i luften för. Vi behöver mer högupplösta modeller, säger hon och förklarar att punkterna, där väderdata beräknas, är placerade med ett mellanrum på mellan fem och tjugo kilometer. För att få säkrare prognoser bör punkterna ligga tätare både i höjd- och längdled. PASSION FÖR VÄDER För att utveckla meteorologin i Sverige har SMHI har en viktig roll. SMHI måste ta till vara sin kompetens genom att bland annat vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla och locka de bästa meteorologerna. Grunden för prognoser 18 NATURVETARE NR7 2010

19 STUDENTKRÖNIKAN PIA HULTGREN Aktuell: Meteorolog på SVT sedan Utbildning: Har efter grundexamen i meteorologi forskat vid Stockholms universitet och avlagt en licentiatexamen i dynamisk meteorologi. Familj: Man och hund. Fritid: Segling, skidor, jakthunden Leo, ridning och förstås löpning. Det visste ni inte: Åkt sju vasalopp och har ett SM-silver i maratonlöpning. Gör för miljön: Cyklar. Favoritväder: Ymnigt snöfall. Läser just nu: En ny jord - ditt inre syfte av Eckhart Tolle. Karriärtips. Hitta glädjen i ditt jobb. Finns den inte längre, försök att byta! I glädjen finns en enorm kraft som leder till en positiv spiral. med hög kvalitet görs i de första stegen i prognosarbetet. Att Pia Hultgren har passion för sitt jobb går inte att ta miste på. Hon lever med vädret och känner in det genom att vara ute i naturen, gärna cykla, springa eller åka skidor. Men det var seglingen som var vägen in i yrket. Att hon skulle hamna i tv-rutan var ingen dröm. Det var Pär Holmgren som ringde och undrade om jag ville vikariera. Då var jag meteorolog vid Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum i Enköping. Jag kände att jag ville ha en förändring. FRÅN FORSKNING TILL TV Utan erfarenhet från TV antog hon utmaningen. Med tidigare inriktning på forskning var hon öppen för att testa den andra ytterligheten av yrket, att presentera väder. I början var jag nervös, men jag känner trygghet i min kompetens och inför sändning vet jag att jag har förberett mig så gott jag kan. Samtidigt är hon medveten att saker alltid kan bli bättre. Den dagen jobbet blir rutin är det dags att göra något annat. Man måste tro att man kan utvecklas, det kan till exempel gälla språket och att nå fram till tittarna på ett bättre sätt. När jag träffar Pia Hultgren på SVT kommer hon direkt från den dagliga konferensen med meteorologer från Sveriges olika vädertjänster: SMHI:s olika prognosavdelningar, Försvarets vädercentral och andra media. Det är då de kommer överens om vilka vädermodeller de ska följa. LÅGTRYCK FRÅN SÖDER Innan dess får de information från superdatorer som finns i Sverige och Europa. I ett första läge analyserar vi nuläget, både i Europa och i Skandinavien, när det gäller trycklinjer, vindriktningar, liksom kalla och varma luftmassor. Det gör vi med hjälp av markobservationer och satellit- och radarbilder på datorn. I nästa steg gör man en prognos utifrån lufttrycksförändringar med fall och stigningar, med hänsyn till terrängen i geografin. Högtryckslägen gör det lätt att göra prognoser, men den vädertypen är ointressant. Svårast är när lågtrycken kommer från söder, som så ofta i sommar. Detsamma gäller att veta var lokala skurar hamnar på sommaren. MER EXTREMT VÄDER Vi glider över till klimatförändringarna. Jag har stort förtroende för FN:s klimatpanel IPCC och tror att utsläppen av växthusgaser gör klimatet varmare. Däremot är det bra att forskningen synas under lupp för att den ska leda rätt. Hon tror att vi kommer att få se mer extremt väder, som en följd av uppvärmningen. Det blir svårt att vända den utvecklingen, möjligen kan vi hämma den. Vi måste agera med sunt förnuft och anpassa oss. Hon lever som hon lär utan att vara fanatisk. Hon cyklar i stan och tycker att stora jeepar är ett oskick. # Jag vill inte ha Nobels fredspris År 2007 fick Al Gore Nobels fredspris för sitt engagemang i miljöfrågor. Jag kommer troligtvis aldrig att få ett Nobelpris och det är väl inte heller egentligen mitt mål med mina studier. Jag tror dock att jag kan påverka lite och tillsammans kan vi definitivt påverka mycket. Stora framgångar når vi när naturvetare jobbar tillsammans för att med allas egna speciella kunskaper nå ett hållbart samhälle. Miljö är ett spännande område med ett ämnesomfång som bokstavligen rör allt mellan himmel och jord. För att nå ett hållbarare samhälle så krävs naturvetarnas kunskaper och modiga politiker som vågar gå i framkant. Genom att satsa på förnyelsebara energikällor så ska elen som kommer ut ur mitt vägguttag vara grön vare sig jag valt det eller ej. Genom hårdare tag mot näringsläckage inom jordbruk eller utfiskningen i våra hav så ska jag veta att min mat inte hotar rödlistade arter. Att bygga ett vindkraftverk kommer knappast att ge mig ett fredspris men det ger mig en känsla av att göra rätt och en känsla av att jag ger framtiden en chans. I valet 2010 har det tråkigt nog varit väldigt lite om klimatet och miljön vilket gör mig än mer övertygad om att vi behövs. Tillsammans måste vi miljövetare och övriga naturvetare gå i spetsen för miljöfrågorna och dessutom engagera våra politiker så att våra idéer och arbete får genomslagskraft. Med eller utan fredspris så behövs naturvetare. För vår miljö igår, idag och imorgon! IDA STRÖM MILJÖVETARE LUNDS UNIVERSITET NR NATURVETARE 19

20 vetenskap På jakt efter det optimala Hur vet man när det är mest lönsamt att slå på och av strömproduktionen i ett vattenkraftverk? Eller när det är dags att tillfälligt stoppa utvinningen av en naturresurs? Matematiska modeller och lösningar för så kallade optimala switching-problem har potential att effektivisera många branscher där stora beslut idag fattas mest på känsla. AV HANNA MEERVELD Naturligt. Klassiskt. Rikt. Nej, vi pratar inte om ett nytt kaffe. Orden är matematikern Kaj Nyströms, när han beskriver ett svårt matematiskt problem som uppstår när det gäller att få ut så mycket lönsamhet som möjligt ur naturtillgångar: att veta när man ska börja och sluta med utvinningen. Vid Umeå universitet håller Kaj Nyström på att bygga upp en forskargrupp som ska ta sig an så kallade optimala switching-problem. När man producerar och säljer något i realtid, utan att lägga upp ett lager, uppstår optimala switching-problem, förklarar han. När tillgången på en vara ökar, sjunker priset, och någonstans i prisfallet finns en smärtgräns där det är mer lönsamt att stoppa produktionen och vänta på att priset går upp igen, än att fortsätta att producera varan till ett sjunkande pris. Fingret i luften Det mest klassiska exemplet är driften av ett vattenkraftverk. Den som styr processen slår på produktionen av el när priset anses tillräckligt högt för att bland annat täcka kostnaderna för produktionen. Men vilken är sedan den första optimala tidpunkten för att stoppa produktionen? Idag tror jag att man i stor utsträckning går på fingret i luften när man fattar de här optimala switching-problem ett relativt outforskat område inom matematiken besluten. Man följer elpriserna och får en viss känsla för vad som är högt och lågt, säger Kaj Nyström. Framtidens elpriser uppstår genom en slumpmässig utveckling en stokastisk process i matematiska termer. Sådana processer modelleras ofta med stokastiska differentialekvationer. Givet denna typ av modeller så följer att om man vill beräkna elpriset, så får man vetenskap I korthet Brus i proteinmaskineriet Allt bättre tekniker för att på molekylnivå mäta tillverkningen av proteiner i enskilda celler gör bilden av hur generna styr uppbyggnaden av en organism mer och mer komplex. Forskare vid Harvard och University of Toronto rapporterar i Science att de har hittat stora skillnader i nivåerna av olika protein i E. coli-celler. Forskarna har studerat genuttrycket från omkring en fjärdedel av bakteriens genom, över tusen gener. De har hittat variationer inte bara när det gäller proteiner som förekommer i liten mängd, där slumpen kan avgöra vilka proteiner som tillverkas, då det finns ett begränsat antal molekyler som kan aktivera generna i en cell, utan också när det gäller proteiner som finns i stor mängd. Forskarna tror att skillnader i bland annat mängden av RNA-polymeraser enzymer som behövs för proteintillverkningen kan ligga bakom. Studien visar också att mängden mrna den mall för uppbyggnaden av ett protein som tillverkas utifrån en viss gen inte står i proportion till mängden av proteinet i fråga. Detta kan ha sin förklaring i att proteiner kan finnas kvar i celler i timtal, och ärvs när cellerna delar sig, medan mrna bara överlever i några minuter. Skillnaderna i genuttryck mellan olika celler i människors och djurs vävnader tros vara minst lika stora som mellan olika bakterieceller. Om detta brus i proteinmaskineriet är en begränsning av hur kroppen kan styra sin proteintillverkning, eller i själva verket något som kan ge överlevnadsfördelar för individen återstår att ta reda på. HM Människan tros ha minst lika mycket brus i sin proteintillverkning som bakterierna. 20 NATURVETARE NR7 2010

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

NATURVETARE Vem, vad, var? - Kompetens & arbetsmarknad

NATURVETARE Vem, vad, var? - Kompetens & arbetsmarknad NATURVETARE Vem, vad, var? - Kompetens & arbetsmarknad 14 november 2014 Elisabeth Möller Karriärrådgivare Vi arbetar för naturvetare, så att de kan rädda världen Trygghet Karriärstöd Arbetsmarknad Påverkan

Läs mer

NATURVETARE 19 april 2013

NATURVETARE 19 april 2013 Arbetsmarknad & karriär NATURVETARE 19 april 2013 Naturvetarna www.naturvetarna.se 08 466 24 80, info@naturvetarna.se Naturvetarnas nätverk på LinkedIn Vi arbetar för naturvetare, så att de kan rädda världen.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer