Kanon och litteraturundervisning i Sverige.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kanon och litteraturundervisning i Sverige."

Transkript

1 Universiteit Gent Kanon och litteraturundervisning i Sverige. Om hur elever, lärare och litteraturforskare betraktar det skönlitterära urvalet i litteraturhistorien och undervisningen. En enkätundersökning promotor: dr. Daan Vandenhaute Scriptie voorgelegd aan de Faculteit Letteren en Wijsbegeerte voor het verkrijgen van de graad van Master TL2T: Nederlands-Scandinavistiek, door John VERHAEST.

2 Innehåll Förord Inledning s. 4 s Kanon och litteraturundervisning: en ständig debatt s Kanon under diskussion s. 7 Kanons historia Antologin Läroböckerna Kanon i fråga Harold Bloom Kanonförsvar Kanon är utestängande Kanon är elitistisk. Eller inte? Pierre Bourdieu: La distinction Omnivor vs. univor Öppna kanon Kanondebatten i Sverige Även i Sverige: An Elegy for the Canon? 1.2 Litteraturundervisning s. 20 Folkskolan Kulturarv Litteraturcentrerad uppfattning mot elevcentrerad syn Vad gör vi med klassikerna? Olika textvärldar 2. Metodbeskrivning s. 31 Enkäten 2.1 Forskningsfrågor omkring kanon s. 32 Lärarna och eleverna 2.2 Forskningsfrågor omkring litteraturundervisning s. 34 Två textvärldar Litteraturundervisning 2.3 Metodbeskrivning s. 37 Urval Gymnasieeleverna Behandling av resultat 2

3 3. Resultat s Kanon s. 41 Harold Bloom: verkets estetiska värde Vilka faktorer styr bedömningen? Litteratur vs. lektyr Litteraturforskarnas kanon Lärarna Eleverna 3.2 Litteraturundervisning s Olika textvärldar s. 48 Lärarna Eleverna Litteraturundervisning s. 53 Litteraturundervisning: krav och förväntningar Litteraturundervisningens position Litteraturcentrerad uppfattning mot elevcentrerad syn 4. Avslutande reflektioner s. 60 Harold Bloom Distinktionen Kanondebatten i Sverige Tre textvärldar Klassikernas nuvarande ställning Den historiska kanon i framtiden Litteraturförteckning s. 67 Bilagor I bilagan finns enkäten som jag skickade till eleverna. Lärarna och litteraturforskarna fick samma enkät, men med olika personliga frågor. I och med att jag inte använde mig av dessa frågor när det gäller lärarna och litteraturforskarna inskränker jag mig här till återgivningen av elevernas enkät. 3

4 Förord I denna stund, när jag lägger sista handen vid min uppsats, är det dags att återblicka på drygt ett halvt år av intensivt arbete. När jag betraktar denna tid ser jag olika människor som jag fick hjälp och stöd av. Jag utnyttjar gärna tillfället för att tacka dem. Jag vill självklart framföra mitt tack till alla elever, lärare och litteraturforskare som deltog i min omfattande enkätundersökning. Stort tack utgår speciellt till dessa lärare och rektorer som gjorde sig besväret att vidarebefordra enkäten till sina elever. Under hela perioden stod jag i när kontakt med många svenskar. Eftersom det inte alltid var lätt att hitta svensk litteratur i Belgien, var jag beroende på deras beredvilliga hjälp. Jag vill tacka medarbetarna hos Svenskläraren som skickade mig några artiklar ur deras tidskrift, Lars Brink och Per Olov Svedner som skickade mig elektroniska versioner av sina texter och Tony Elgenstierna som engagerade sina elever och till och med skickade mig ett exemplar av sin debutroman. Det fanns självfallet också i Gent många människor som förtjänar min tacksamhet. Jag vill tacka Gitte och Frederik för hjälpen med den elektroniska enkäten, prof. Ivo Holmqvist för några litteraturtips, mina föräldrar, min syster och mina vänner Kwinten, Bert och Brecht för avkopplingen under skrivandet. Särskilt stort tack vill jag slutligen framföra till min handledare Daan Vandenhaute, som har väglett mig under hela arbetet. Tack för det goda rådet vid framställningen av enkäten, de många litteraturförslag och den givande kommentaren till tidigare versioner av denna uppsats. Utan er alla skulle denna uppsats inte ha blivit vad den är. Gent, maj 2008 John Verhaest 4

5 Inledning Under hela min studietid vid universitetet fick jag läsa böcker i olika språk och stil. Jag läste böcker av redan länge avlidna romantiska författare och modernistiska författare, men en sak hade de nästan alla gemensam: de tillhörde den lilla krets som bildar litteraturens crème de la crème, det inskränkta sällskap som kallas för kanon. Att docenterna valde dessa texter verkade helt logiskt. Det var för övrigt ungefär samma författare som jag älskade själv och som jag läste på fritiden. Jag visste mycket väl att det också fanns andra författare, men det kom inte ens i fråga att läsa dem. Det var först förra året, när jag skrev en uppsats om kanondebatten som under sommaren 2006 var i full gång i Sverige, som jag verkligen började fundera om kanon och urval i litteraturläsning och litteraturundervisning. Sedan dess har jag läst mycket om kanonproblematiken, värdefrågan och frågan om litteraturundervisning. Jag hade så småningom en bra idé om betraktelsesätten av framstående svenska och internationella litteraturforskare, men det som intresserade mig likaså var vad andra personer som är berörda av problematiken tycker om den. Inte bara litteraturforskarna alltså, utan även lärarna som hanterar eller inte hanterar en etablerad kanon i undervisningen och eleverna som sedan läser dessa böcker. Det var därför jag ville genomföra en undersökning bland dessa olika involverade grupper. Under perioden december 2007 mars 2008 gjorde jag en omfattande enkät bland dessa tre grupper och det är denna undersökning som uppsatsen kommer att handla om. I första kapitlet ger jag en översikt över debatten som har förts kring kanon och litteraturundervisning. I och med att jag inte enbart vill komma fram med forskningsresultat, utan vill skissa i vilken kontext frågorna uppstod och hur de behandlades under de senaste åren, går jag djupare in på det aktuella och historiska forskningsklimatet i Sverige och utomlands. Jag vill dock även belysa en del icke-akademiska synpunkter. Kanonproblematiken och frågorna omkring litteraturundervisningen betraktades nämligen också ur en politisk och ideologisk synpunkt. Jag betraktar också det stora inflytandet som Pierrre Bourdieus kända teori om kulturellt kapital har haft på debatten. Med stöd av denna sociologiska bakgrund, samt de aktuella frågorna och 5

6 åsikterna som uppstod under den teoretiska debatten, formulerar jag efteråt mina forskningsfrågor. Det andra kapitlet är en kortfattad rapport om metodiken jag höll mig till vid tillverkningen och spridningen av enkäten. I detta kapitel presenterar jag också de konkreta forskningsfrågorna och går jag närmare in på urvalet av de tre målgrupperna, nämligen litteraturforskarna, svensklärarna och gymnasieeleverna. I det tredje kapitlet presenterar jag sedan forskningsresultaten. Till sist följer en fjärde kapitel med avslutande reflektioner, där jag upprepar några påfallande resultat och betraktar dessa ur ett nytt perspektiv. 6

7 1. Kanon och litteraturundervisning: en ständig debatt 1.1 Kanon under diskussion Under sommaren 2006 inleddes en omfattande kanondebatt i Sverige. Anledning var ett förslag av folkpartiets riksdagsledamot Cecilia Wikström där hon framkastade idén att svenska skolbarn behövde en kanon. Förslaget som presenterades i en artikel i Sydsvenska Dagbladet (Wikström 2006a) utgick från att alla svenska skolbarn hade behov av ett rättesnöre, så att de skulle läsa litterära verk som verkligen är betydande inom svensk litteratur: 1 För att alla, och särskilt skolelever, skall få del av den svenska litteraturen bör en kanon av de viktigaste verken inom svensk litteratur tas fram. Det skulle ge en klar signal om vikten av att ta del av det gemensamma språket och litteraturen ( ) En gemensam litterär bas, en så kallad litteraturkanon, skulle kunna ge verktyg för en fördjupad kulturpolitisk debatt, samtidigt som den skulle understryka betydelsen av en traditionell bildning där kunskap i svenska språket och den svenska litteraturen skulle inta högsätet. Snart uppstod en häftig och polariserad debatt. Förslaget presenterades mitt i valkampanjen, och olika politiska partier reagerade genast negativt på förslaget. Debatten fördes i ännu högre grad i tidningarna. Dagens Nyheter till exempel har fortfarande en utvidgad debattsida om kanon på sin webbsida. Kanonmotståndarnas kritik går, i Sverige liksom annorstädes, i första hand ut på att kanon skulle vara diskriminerande. Den sägs vara nationalistisk, elitistisk och sakna genusvinkel. Det idiosynkratiska paradigmet, riktat till det egna och det homogent nationella, som enligt motståndarna utgör grunden till kanonidén ifrågasätts. Ett ofta hört resonemang är då att man genom kanon vill bekräfta (den litterära) makten av en liten krets av döda, vita män. 2 Detta är naturligtvis bara en summarisk och ofullständig föreställning av en debatt som var långt mer fasetterad och omfattande. Innan jag går djupare in på den svenska kanondebatten, vill jag dock betrakta diskussionen i ett större samband. Sverige var nämligen inte det enda land där kanon fick känslorna i svallning. Bara två år tidigare hade det varit fallet i Danmark, där kulturministern Brian Mikkelsen (det konservative folkeparti) gav uppdraget att etablera en dansk kulturkanon. Mitt i den svenska kanondebatten 1 Förslaget publicerades också på Folkpartiets hemsida. 2 Ofta kallade för DWEM: dead white European males 7

8 offentliggjordes då Kulturkanon (2006), en bok som enligt sammanställarna innehöll det bästa av dansk litteratur, arkitektur, film, musik, osv. Även i Nederländerna finns en sådan officiell kanon. De Canon van Nederland (http://entoen.nu/) är en lista över 50 väsentliga ämnen eller personer, som varje elev som lämnar skolan bör vara bekant med. I skrivandets stund pågår ännu ett annat försök att skapa en kanon, denna gång för Nederländerna och Flandern. I Knack skriver Karl van den Broeck (2007) att några institutioner, däribland de Taalunie, har avsikten att ge ut en serie av sextiofyra klassiska verk ur den nederländskspråkiga litteraturen. Den har som mål att fler elever skulle kontakta sig med det nederländska språkets klassiska verk, samt att den skulle ge en ny impuls till forskningen på detta område. Till sist framgår kanons aktuella betydelse också av det faktum att det finns särskilt många publikationer, litterära konferenser och föredrag som handlar om problematiken. De Taalunie i Nederländerna och Flandern t.ex. har diskuterat mycket om ämnen (Van Peer & Soetaert 1993) och de sista skandinavistdagarna i Gent hade som titel: Att välja och värdera - hur vi umgås med litteratur (2008). Att den aktuella kanonhypen, som den någonstans har kallats, bröt ut i både Sverige och Danmark (i mindre mån även i Norge och Finland) har förmodligen att göra med inbördes nordisk kontakt. Ändå är det förvånansvärt att kanon under de senaste åren har blivit en sådan betydande fråga i hela det västerländska kulturella området. Hur kanonproblematiken fick sitt framstående roll i kulturdebatten går inte att säga utan vidare, men en överblick över litteraturläsningens historia kan möjligen erbjuda större klarhet om fröet till den aktuella debatten. Kanons historia Innan att gå djupare in på kanons historia är det givande att skapa sig en klar bild av vad begreppet precis innehåller. Måhända är det meningsfullt att först ställa sig frågan: Vad är litteratur? I Litteraturhistoriens grundbegrepp (2004) väcker också Staffan Bergsten och Lars Elleström denna fråga. De påpekar att den latinska etymologiska betydelsen innebär det som är skrivet. Denna definition är dock inte tillfredställande. Därför tillfogar de adjektivet skön till ordet litteratur. Skönlitteratur, i jämlikhet med franskans belletrie (des belles-lettres), avser inte alla genrer och texter. I motsats till t.ex. facklitteratur är skönlitteratur skriven i konstnärligt syfte. Det är dock inte så enkelt att fastslå (skön)litteraturens gränser eftersom det inte finns några fasta 8

9 måttenheter för graden av litterär skönhet. (Bergsten 2004: 9-10) Ändå anser Bergsten och Elleström att litteraturbegreppets praktiska tillämpning är ett mindre problem i och med att tradition och allmänt samförstånd utgör fullt tillräckliga urvalsinstrument. (Bergsten 2004: 11) Ett steg vidare står kanon, som utgör en mindre del av det selektiva urvalet som skönlitteraturen i sig redan är. Kanon är inget nytt begrepp. Ordet härstämmer från grekiskan och betyder måttstock, rättesnöre. Redan tidigt förekom begreppet inom bildkonst, musik och retorik, men den mest kända användningen är förmodligen den religiösa. (Brink 1992: 232) Där utgör kanon en samling av böcker och texter som, i motsats till de apokryfa texterna, accepterades av den romersk-katolska kyrkan som gudomligt inspirerade. I motsättning till (skön)litteratur som ganska enkelt kan avgränsas, erkänner Bergsten och Elleström att kanonurvalet är mindre självklart. Enligt de traditionella definitionerna innehåller kanon ett urval litterära texter, som varje allmänbildad medborgare bör ha läst, det är klassisk litteratur som överlever flera årtionden. (Williams 1997: 16) Det är den relativt fast fixerade grupp av verk som konstituerar den allmänt accepterade bilden av litteraturens historia. (Halkjær 1977: 33) Numera kan man undra om dessa definitioner överensstämmer med verkligheten. Men om man betraktar problematiken utifrån ett längre historiskt perspektiv, ser man att kanon länge mycket riktigt var en fast fixerad grupp som det rådde consensus om. Under medeltiden var den litterära produktionen naturligtvis mindre än nu, men hur som helst fanns det en klar skiljelinje mellan hög, fin litteratur och låg litteratur. Boktryckarkonstens framgång ledde till större produktion, men gränsdragningen förblev först helt oproblematisk. Den fick till och med stöd av ett ganska nytt fenomen, nämligen antologin. Antologin Fastän antologin var ett helt nytt fenomen i 1700-talets Sverige, skrevs den allra första kända antologin redan omkring 90 före Kristi av en viss Meleagros. Liksom den första antologin har själva ordet grekiska anor. Antologi betyder blomplockning, blomstersamling och numera avser det främst ett litterärt urval. (Björck 1984: 7-12) Ett vanligt sätt att göra en antologi på, skriver Björck, är en kronologisk representering av kanoniska författarskap, åtföljd av några dikter. Antologierna gjorde (en del av) befolkningen bekant med den stora etablerade litteraturen. Antologiförfattarnas urval var på det viset avgörande för kanonbildning, eftersom förekomsten eller frånvaron av ett visst författarskap kunde betyda dess överlevnad eller dess litterära död. 9

10 Oscar Levertins kända utrop Hur mycket ont har icke sagts om antologier! avslöjar dock att dessa individuella författares urval inte länge förblev utan kritik. (Björck 1984: 7) Liksom själva kanon senare blev antologin, som ett synligt uttryck för den, nämligen föremål för kritiska betänkligheter. Ändå har de alltid haft stort inflytande, i och med att de ständigt ställer kanon i rampljuset. Även idag är antologin fortfarande ganska populär och varje år kommer några nya publikationer som belyser det bästa en viss litteratur, enligt antologiförfattarna, har att erbjuda. Läroböckerna Antologierna hade en självklar betydelse för litteraturläsning när den skedde i hemmet och salongen. Urvalet som gjordes där, baserades stort sett på det som stod i antologierna. Lite senare fick läroböckerna ungefär samma ställning. De avsåg vad som borde läsas i skolan. Här gäller alltså i lika hög grad att det var väsentligt för författarnas litterära överlevnad att vara representerad i dessa böcker. Särskilt omkring 1850-talet, när hemundervisningen ersattes av folkskolor, blev läroböckernas vikt större kom Statens läsebok, som skulle vara ett rättesnöre för undervisningen av flera generationer av svenska skolbarn. (Petersson 1999) Detta rättesnöre var stort sett en avspegling av den litterära kanon, av kulturskatten som alla borde bekanta sig med. En av litteraturundervisningens främsta uppgifter var då nämligen att förmedla de existerande smaknormerna till eleverna. Under första hälften av 1900-talet, som ibland även kallas för litteraturundervisningens storhetstid, var dessa smaknormer följaktligen ganska stabila. (Thavenius 1995: 22) Fram till 1900-talet förblev Statens läsebok betydande, men som tiden gick och som det fanns ökande resurser för litteratur i undervisningen (under storhetstiden ifrågasattes den inte) kom många andra läroböcker i syn. I Gymnasiets litterära kanon (1992) ger Lars Brink en utbredd översikt över dessa läromedel under perioden Han analyserar fyra läroböcker av Karl Warburg (1880 och 1907), Richard Steffen (1904 och 1908), Josua Mjöberg (1927 och 1929) och Hjalmar Alving ( och 1935) och påpekar att en femtioårig utveckling medförde förändrade värderingar. Ändå lyftes en kärna av samma stora författare fram av alla. Urvalet präglades, särskilt hos Alving, i mindre mån än förr av de gamla politiska, religiösa, nationella och estetiska idealen. (Brink 1992: 140) Men allt som allt gick denna utveckling inte särskilt snabbt och fortsatte idealism och nationalism att sätta sin prägel på kanon och läromedel. (Thavenius 1999: 125) Nya genrer som 10

11 borgerlig realism, arbetar- och kvinnolitteratur fick ingen chans att tillträda kanon. Den absoluta gränsdragningen mellan högt och lågt, mellan den egentliga litteraturen och populärlitteraturen fungerade ganska effektivt fram till andra världskriget, men efter den var slut blev ett och annat så småningom mindre självklart. Det litterära fältet blev föremål för häftiga kanonstrider. Kanon i fråga Perioden som skissades ovan kan anses som en lång period där man kunde tala om en viss kontinuitet. Andra världskriget medförde naturligtvis en brytning med det förgångna, men inte heller då kunde man säga förhållandena var helt annorlunda än förr. Under 50- och 60-talet började demokratiseringen efterhand bli mer och mer allmänt. Det kan inte sägas att samhället abrupt hade blivit egalitärt och multietniskt, men bit för bit ifrågasattes den gamla ordningen, vilket också hade stora följder för kanon. Omkring och 70-talet, debatternas år, började en omfattande offentlig debatt om litteratur. (Forslid & Ohlsson 2007: 57-63) Själva läsandet blev mindre självklart, som följd av utvecklingen på medieområdet. Och även frågan om vilka böcker man borde läsa blev svår att besvara. De västerländska samhällena hade nämligen genomgått en hel del förändringar. I boken Varför läsa litteratur? skriver Magnus Persson (2007) i detta samband om den kulturella vändningen. Den innebär att samhället har blivit mångkulturellt och präglat av en ny mediekultur. I detta kapitalistiska upplevelsesamhälle ifrågasattes litteraturens ställning, och de traditionella förhållandena inom litteraturen omkastades i sin tur av demokratiseringen inom det heterogena samhället. I denna kulturella vändning ligger fröet till en debatt som skulle dröja fram till nu, som den aktuella debatten i Sverige och resten av Europa vittnar om. Debatten har under tiden förts av flera tusen forskare, men före- och motståndarna bildar från första början två klart urskiljbara grupper. Den som sätter kanon under debatt, och önskar att den revideras eller försvinner å ena sidan. Den som försvarar den traditionella kanon och enbart åberopar sig på litterärt värde å andra sidan. En mycket känd företrädare av den sista gruppen, ibland kallad för traditionalisterna, är den Amerikanska litteraturvetaren Harold Bloom. Med stöd av hans resonemang och kritiken som det har fått, ska jag försöka skissa både för- och motståndarna till kanon och deras motiveringar. 11

12 Harold Bloom The Western Canon, Harold Blooms monumentala bok som kom ut 1994, är ett av de mest kända försvarstal för kanon som någonsin har skrivits. I verket presenterar han tjugosex författare som han anser vara avgörande för den västerländska litteraturen. Bloom säger sig ha baserat sitt urval endast och allena på estetiska kriterier, och precis där ligger kärnan till sitt resonemang. Den logiska konsekvensen av detta bedömningssätt är nämligen att litteratur på inget sätt får förknippas med politiska, moraliska eller ideologiska överväganden. I Kritik der Urteilskraft skrev Immanuel Kant i detta sammanhang om ett interesseloses Wohlgefallen. (Mooij 1979: 265) Harold Blooms tolkning av det relaterade kravet på Aesthetic value baseras på två viktiga kriterier, nämligen originalitet och särart. I inledningen till The Western Canon formulerar han hur han bedömde de olika författarskapen: I have tried to confront greatness directly: to ask what makes the author and the works canonical. The answer, more often than not, has turned out to be strangeness, a mode of originality that either cannot be assimilated, or that so assimilates us that we cease to see it as strange. (Bloom 1995: 3) Resultatet av Blooms sökande till det bästa som den västerländska litteraturen hade att erbjuda, blev en lista av tjugosex författare som han bildar boken kring. Förutom Shakespeare, som Bloom betraktar som the largest writer we ever will know, finns författare av olika europeiska och amerikanska litteraturer. I denna lista ingår bland andra Dante, Goethe, Joyce, Proust och Ibsen. (Bloom 1995: 2-3) Sista delen av boken är en mera omfattande lista över ännu drygt åttahundra författare. I Stjärnor utan stjärnbilder (Williams 1997) beräknar den svenska litteraturvetenskaparen Anna Williams att bara sjuttio av dessa åttahundra författare är kvinnor. Man kan gissa sig till att detta ensidiga urval blev föremål för hård kritik. Listan som Bloom presenterade var dessutom inte bara till största delen manlig, den var även övervägande angloamerikansk och europeisk. Många företrädare av en mångkulturell syn på litteraturhistorian kritiserade också därför Blooms trångsynta perspektiv. Såsom Blooms kanonlista bara var ett uttryck för den litterära kanon som redan länge förespråkas av traditionalisterna, var inte heller kritiken ny eller oväntad. Redan i inledningen till The Western Canon försvarar Bloom sig för den skull mot Cultural Studies kända kritik: 12

13 Idealism, (...) is now the fashion in our schools and colleges, where all aesthetic and most intellectual standards are abandoned in the name of social harmony and the remedying of historical injustice. (...) since what is being taught includes by no means the best writers who happen to be women, African, Hispanic, or Asian, but rather the writers who offer little but the resentment they have developed as part of their sense of identity. (Bloom 1995: 7) Denna grupp som kritiserade kanon som ett uttryck för Dead White European Males makt kallade Bloom the School of Resentment. Deras ständiga betoning av politiska och ideologiska motiveringar stör honom, medan han vill fokusera på det rent litterära. Kanonförsvar Den nederländska kulturfilosofen J.J.A. Mooij försvarar kanon på olika sätt, inte enbart genom att betona det estetiska. (Het probleem van de canon i Van Peer & Soetaert 1993) Han vederlägger också några ofta hörda motargument. Problemet som uppstår eftersom kanonurvalet inte stödjer sig på inneboende litterära kvaliteter som objektivt kan fastställas i en text tillfredställer inte som motargument, skriver han. Texter kan ha ett reellt värde för konkreta läsare. Deras samtliga omdöme är således inte godtyckligt. Dessutom prövas kanon ständigt genom en test of the time. (Van Peer & Soetaert 1993: 34-35) Mooij hävdar också, som många andra, att kanon är oundviklig och rent ut önskvärd, med tanke på att den tjänar traditionen och kulturens kontinuitet samt kulturens nydaning. Det senare må låta förvånansvärt, men Mooij påpekar att nya strömningar ofta uppstår som motståndet mot den rådande traditionen. (Van Peer & Soetaert 1993: 35) Van Peer och Soetaert själva skriver att man hotar ett väsentligt kunskapsområde, om man alltför överilat försummar att överföra kanonlitteratur i undervisningen. (Van Peer & Soetaert 1993: 23) Horace Engdahl, medlem av och den ständiga sekreteraren för Svenska Akademien delar uppenbarligen denna syn. Med anledning av den svenska kanondebatten som uppstod efter Cecilia Wikströms förslag, sa Engdahl att det vore nyttigt med en kanon, så att den svenska litteraturen skulle vara tillgänglig för alla. Han gjorde även ett förslag för en webbtjänst där ett urval av skönlitterära texter presenteras. (Svenska Akademiens Högtidssammankomst 20 december 2006) Mark A. Pike till sist konstaterade att läsandet av äldre skönlitteratur fortfarande kan vara mycket relevant, även för ungdomar. Han påstår att de gamla kanoniska klassikerna, snarare än modern (populär)litteratur, vidgar läsarnas horisont. (Pike 2002: 367) 13

14 Kanon är utestängande Också motståndet mot kanon är mera komplext än föreställningen om förkastandet av Dead White European Males antyder. En del av kanonmotståndarna avvisar kanon helt och hållet. Den är uteslutande, påstår de, och alla verk borde egentligen bedömas likvärdigt. Preferenser för vissa böcker är rent personliga och inte baserade på något objektivt värde. Kanon är således ogiltig och förkastas totalt. En annan del av kanonmotståndarna har dock i sig inget problem med kanon, utan förkastar bara det konkreta urvalet som inte överensstämmer med deras personliga uppfattning av hur den litterära kanon borde se ut. Båda använder sig dock i grova drag av samma argument. Kanon är utestängande i och med att vissa samhällsgrupper inte representeras i den. Kvinnorna t.ex. är klart i minoritet (Williams 1997). Multietnisk litteratur likaså. I Sverige har Stefan Jonsson hävdat att kanon numera används till att upprätthålla skillnaden mellan vi och de, mellan de som har den nationella identiteten och de andra. (Jonsson 2006a & 2006b) Jonsson talar för en kosmopolitisk kulturpolitik. Kanonmotståndarnas kritik har faktiskt lett till att majoriteten av litteraturforskarna och läsarna under tiden har blivit ense om behovet av en revidering av kanon. Kvinnorna och mångkulturella författare får uppenbarligen större uppmärksamhet i både forskning och undervisning. Kanon är elitistisk. Eller inte? Vidare anklagas kanon också att vara elitistisk. Litteraturen som upptas i Harold Blooms kanon t.ex. har huvudsakligen skrivits av medlemmar av de högre samhällsklasserna. Nya genrer och olika former av populär folklitteratur hamnar utanför kanon eller skönlitteraturen. Också denna kritik har Harold Bloom redan försvarat i boken: Nothing is so essential to the Western Canon as its principles of selectivity; which are elitist only in the extent that they are founded upon severely artistic criteria. (Bloom 1995: 22) We are destroying all intellectual standards and aesthetic standards ( ) in the name of social justice. (Bloom 1995: 35) John Guillory i sin tur påpekar att kanon med nödvändighet speglar den samhälleliga kontexten den uppstått i. (Guillory 1984: 4) Olika minoriteter önskar numera vara representerade, men eftersom kanon till stor del speglar det relativt homogena, paternalistiska samhället som var en självklar realitet innan den kulturella vändningen, är det, enligt Guillory, bara logiskt att kanon på 14

15 det hela taget ser manligt och västerländskt ut. Det bör dessutom påpekas att Bloom skriver om The Western Canon, i stället för världens kanon. Hur som helst har Guillory förtroende för att kanon ständigt revideras och moderniseras. Detta borde försäkra att kvinnorna och etniska minoriteter i de västerländska länderna, som i hög grad har sekulariserats och blivit multietniska och mångkulturella, skulle få bättre representering i kanon. Guillorys förutsägelse verkar mycket riktigt ha gått i uppfyllelse, om man baserar sig på det Harold Bloom skriver i det sista kapitlet av The Western Canon med den talande titeln Elegiac Conclusion. Han fruktar till och med att återverkningarna av denna utveckling kommer att bli dramatisk för litteraturundervisningen: I have very little confidence that literary education will survive its current malaise. ( ) Finding myself surrounded by professors of hip-hop; by clones of Gallic-Germanic theory; by ideologies of gender and of various sexual persuasions; by multiculturalists unlimited, I realize that the Balkanization of literary studies is irreversible. All of these Resenters of the aesthetic value of literature are not going to go away, and they will raise up institutional resenters after them. (Bloom 1995: ) Harold Blooms avvisande reaktion till denna utveckling delas med en annan känd amerikansk akademiker, nämligen filosofen och kulturvetaren Allan Bloom. I bästsäljaren The Closing of the American Mind rasar Bloom mot både den nuvarande generationen studenter och de moderna universiteten som inte förmås ge bra (litteratur)undervisning. (Bloom 1988) Allan Bloom beklagar att den stora litteraturen hotas av olika, med demokratiseringen förknippade strider, såsom feminismen. (Bloom 1988: 70-72) Att föreställa traditionalisternas konservativa syn på litteraturläsning och kanon som den dominerande vore däremot tydligt i strid med sanningen. Som framgår av Harold Blooms Elegiac Conclusion har kanonmotståndarna haft stort inflytande på kanontänkandet och litteraturundervisningen. Den absoluta gränsdragningen mellan hög och låg kultur som exkluderar flera författarskap ifrågasattes, och förkastades slutligen i stor utsträckning. Om denna distinktion mellan högt och lågt skrev den franska kultursociologen Pierre Bourdieu ett banbrytande och inflytelserikt verk, nämligen La Distinction, Critique sociale du jugement. En stor del av kanonkritiken stödjer sig på denna teoretiska bakgrund. 15

16 Pierre Bourdieu: La distinction 1979 publicerade Pierre Bourdieu sitt magnum opus, La distinction. I den utvecklar han sin teori om symboliskt och kulturellt kapital, samt bedömningsprinciperna som skapar skillnaden mellan högt och lågt. Med termen symboliskt kapital avser Bourdieu en form av kapital som, i motsats till rent ekonomiskt kapital, får värde eftersom det igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde av sociala grupper. (Broady 1990: 171) En specifik form av symboliskt kapital utgör det kulturella kapitalet, vilket innebär förtrogenhet till den dominerande, fina kulturen, att ha god språkbehärskning, att vara intresserad av och att ha kunskap om konst, klassisk musik, skönlitteratur, osv. (Broady 1990) Detta symboliska och kulturella kapital kan ärvas och förvärvas. Pierre Bourdieu drog då den icke-oväntade slutsatsen att det är främst, om inte enbart, de högre sociala klasserna som förvärvar dessa former av kapital. Kulturellt kapital är en förutsättning för tillträdet till det kulturella livet, genom vilket medlemmar av de högre klasserna utmärker sig från de lägre klasserna. (Vander Stichele & Laermans 2006: 46) Det är alltså den härskande klassen som bedömer kultur och som bestämmer vad som har värde, vad som får betraktas som hög kultur. Således återspeglas samhällets sociala hierarki i det kulturella livet och i det litterära fältet. Bourdieu hävdar att det nödvändiga kulturella kapitalet förvärvas i ens sociala område, men att det även kan förvärvas i undervisningen. Eleverna som kommer ur en miljö som inte fäster vikt vid högkultur hamnar dock i underläge, eftersom eleverna ur de högre klasserna redan är förtrogna med finkulturen. Ett underläge som de i praktiken bara sällan hämtar in. Denna mekanism medför att distinktionen mellan högt och lågt faktiskt förblir en distinktion mellan olika samhällsklasser. Omnivor vs. univor Bourdieus teori har mycket riktigt haft stort inflytande, och har det fortfarande. Ändå uppstod frågan om hans föreställning om kulturellt deltagande överensstämmer med den nuvarande realiteten (Bourdieus data gäller 1960-talets Frankrike). På grund av empirisk undersökning har numera konstaterats att det inte är fallet. (Vander Stichele & Laermans 2006 och Peterson 2007) Bourdieu reviderades i fråga om de högre klassernas konsumtion av lågkultur. Han påstod att dessa utan vidare förkastar lågkulturen, men det dementeras av Richard Petersons undersökningar 16

17 (och många undersökningar efter honom). Det finns mycket riktigt en stor skillnad mellan de högre (utbildade) sociala klasserna och de lägre klasserna, där de första är förtrogna med högkultur och de senare inte. Men de högre utbildade avvisar inte låg- eller populärkulturen, som Bourdieu anade. Inom denna högt utbildade klass finns nämligen även så kallade omnivorer. De har ett brett smakmönster och är intresserade av både finkultur och populära, icke-legitima genrer. De lägre samhällsklasserna utan utbildningskapital är mestadels univor, dvs. att de bara är intresserade av och förtrogna med ett inskränkt antal populära estetiska traditioner. (Vander Stichele & Laermans 2006: 46-47) Men även inom de lägre utbildade klasserna finns en mindre del omnivorer. (Chan & Goldthorpe 2007a) Petersons insikter om omnivoritet överensstämmer med den samhälleliga tendensen att populära genrer blir mer och mer legitima, i alla fall mer än i perioden som Bourdieus undersökte. Öppna kanon Distinktionen mellan högt och lågt, som ansågs vara påtvungen av den sociala eliten, kritiserades också av många av Bourdieus efterträdare. Kanon betraktas självklart som ett symptom av denna odemokratiska ordning och antologierna som dess ultima uttryck. De möter således stort kritik av olika kanonkritiker. I Läsarnas litteraturhistoria när, hur och varför visar Gunnar Hansson (1997) hur antologiernas framställning fungerar. Enligt Hansson framställs de av en liten skara människor som har stort sett samma bakgrund och således också en gemensam uppfattning om estetisk och litterär kvalitet. De bestämmer vad som bör betraktas som hög kultur, utan att ta hänsyn till smakomdömen av människorna som läser dessa eller andra böcker. Hansson skriver att han inte anser dessa privata läsarrapporter som särskilt intressanta. I stället för att utesluta populärlitteraturen som läses av en stor del av befolkningen, föredrar Hansson att betrakta den litterära verkligheten från läsarnas utsiktspunkt. Det främsta urvalskriteriet för skapandet av litteraturhistorien borde enligt honom vara det som faktiskt blev mycket läst under olika perioder. (Hansson 1997: 380) Det skulle betyda att inte bara de stora författarna som Strindberg, Lagerlöf och Söderberg, utan även arbetar- och proletärdiktarna som Alfred Kämpe och Leon Larson borde tillhöra kanon. Att deras diktverk enligt den nutida litteraturkritiken präglas av en brist på konstnärlig förfining och av en stor grad av dilettantism bryr Hansson sig inte om. Det som det verkligen handlar om, är vilken betydelse deras verk har haft för dem som läste det under olika perioder i det förflutna. (Hansson 1997: 385) 17

18 Även när det gäller vilka verk som bör studeras inom litteraturforskningen finns troligtvis en tendens att öppna kanon. Numera studeras ibland böcker och texter som ingår i de så kallade lägre genrerna. Det finns till och med tal om att, trots konventionen, faktiskt betrakta litteratur som allt skrivet, som i den latinska grundbetydelsen av ordet. (Forslid & Ohlsson 2007: 85) Tillsammans med en större uppmärksamhet för det mångkulturella och för kvinnolitteratur, betyder detta öppnande av kanonbegreppet att den traditionella konservativa litteratursynen verkar ha marginaliserats. Med anledning av populärlitteraturens legitimering och öppnandet av kanon påpekar Staffan Bergsten: Ju mer kanon sväller, desto mindre blir den just kanon. (Bergsten 2004: 37) Också den nederländska litteraturforskaren Will van Peer beklagar att denna utveckling, tillsammans med de nya medierna som medför en minskning av läsandet, hotar litteraturens ställning. Han väcker en viktig fråga när han undrar varför en kanon uppstår. Svaret är, fortfarande enligt Van Peer, att samhället har ett naturligt behov av en kanon. Detta behov av ett selektivt urval uppstår på grund av den stora produktionen av litteratur. Samhällets kollektiva minne kan helt enkelt bara förvara en mindre del av denna kolossala produktion. Bara en procent, enligt den franska litteratursociologen Robert Escarpit. (Hansson 1995: 41) Följaktligen uppstår ett urval av texter som på grund av deras litterära värde, stil, nydaning, osv. betraktas som väsentligt för det kulturella samhället. Van Peer förnekar för övrigt att detta urval skulle styrka den härskande klassens makt och deras värderingar. Den stora litteraturen karakteriseras tvärtom av konfrontationen mellan konkurrerande normer och värden. Den ifrågasätter de samhälleliga förhållandena, även om många samhällskritiska böcker har skrivits av borgerliga författare. När Van Peer fastslår att kanons position inom litteraturforskningen är hotad, menar han att det har mycket att göra med Bourdieu och hans efterträdares kritiska anmärkningar till Kants rent estetiska omdöme och till elitens distinktion. Han beklagar att Bourdieus underlag inte har lett till slutsatser angående möjligheten att bekanta sig med konst och litteratur, utan bara till anklagelsen av den (så kallade) borgerliga litteraturen. (Van Peer & Soetaert 1993: 11-15) 18

19 Kanondebatten i Sverige Den aktuella debatten omkring kanon föregicks alltså av en mångfacetterad teoretisk debatt. Nu återkommer jag till debatten i Sverige. För mig var den särskilt intressant som en konkret anledning för undersökningen jag gjorde. Samtidigt liknade den debatten som annorstädes redan länge hade förts. När kanondebatten bröt ut i Sverige var förhållandena mellan för- och motståndarna alltså redan kända. Det som kanske skilde sig av den allmänna debatten var att den svenska debatten fick en partipolitisk vinkling. Högerpartiernas synpunkter, och då främst Folkpartiets, liknade stort sett (med några undantag) den traditionella, konservativa litteratursynen. Vänsterpartiernas åsikter å andra sidan anknöt påtagligt till kanonmotståndarna inom Cultural Studies, även där med ett par undantag. Det borgerliga förslaget till en kanon blev således föremål för häftig kritik av kvinnorörelsen och en till största delen vänsterinriktad rörelse som strider mot nationalism och elitism, och som förespråkar ett mångkulturellt, egalitärt samhälle, också i kulturellt avseende. Kanon blev till och med en valfråga vid riksdagsvalet 2006, men trots Folkpartiets framgång och dess deltagande i den nya regeringen Reinfeldt har det tills vidare inte blivit något av planen. Även i Sverige: An Elegy for the Canon? Ändå kan man ana att det inte var sista gången kanon kom i fråga. I vissa länder etableras idag en officiell kanon. I andra avböjs idén dock resolut. Allmänt skulle slutsatsen kunna vara att den gamla, traditionella kanon har förlorat slaget, som också verkar vara fallet i Sverige. En öppnad kanon finns kvar, men även den tappar mark. Uppfattningen att allt får betraktas som likvärdig litteratur och bör studeras i akademisk forskning och på skolan är inte ännu allmänt accepterad, men den avvisas i allt mindre mån. Idén att gränsdragningen mellan högt och lågt återspeglar den diskriminerande ordningen i samhället och innebär en orättvis exkludering av olika minoriteter verkar vara allmänt godtaget. Att den kulturella vändningen har skett bit för bit, som jag nyss har påpekat, har dessutom medfört att denna utveckling har blivit alltmer genomgående. Traditionalisterna konfronterades alltså i ännu högre grad med motstånd och konstaterar följaktligen med oblida ögon att populärlitteratur har blivit legitim och att en del skönlitterära klassiker hotas att försvinna. Harold Bloom beslutar sin An Elegy for the Canon därför med följande bittra kommentar: 19

20 Without the Canon, we cease to think. You may idealize endlessly about replacing aesthetic standards with ethnocentric and gender considerations, and your social aims may indeed be admirable. Yet only strength can join itself to strength, as Nietzsche perpetually testified. (Bloom 1995: 41) Med detta polemiska påstående beslutar också jag detta kapitel om kanon. Den teoretiska debatten har klargjort olika utvecklingar inom det litterära fältet. Men den har likaså väckt olika spörsmål. Vad tycker de svenska litteraturforskarna t.ex. om kanon? Liknar deras åsikter den internationella debatten? Eller skiljer deras synpunkter sig i praktiken avsevärt från bilden som uppstår efter den polemiska diskussionen som fördes av en mindre del svenska och internationella litteraturforskare? En annan fråga som uppstår är om kanon har tappat sin framstående ställning eller om den fortfarande har stort inflytande. Gäller Harold Blooms Elegy for the Canon också svensk kanon? Med enkäten som jag utförde vill jag få en mera detaljerad bild om vad de nuvarande förhållandena i Sverige faktiskt är. Vilka forskningsfrågor konkret ställdes presenteras i nästa kapitel. Först går jag in på ett område som är nära förknippat med kanon, nämligen litteraturundervisningen. Kanske det området där frågorna omkring urval först och främst kommer i syn. 1.2 Litteraturundervisning Utöver kanon vill jag också ägna en stor del av denna uppsats åt litteraturundervisning. Att litteraturläsning på skolan har stort vikt för ungdomarnas läsattityder talar för sig själv, men metoden som används i undervisningen är mindre självklart. Den påverkas av både institutionella och individuella faktorer. Å ena sidan bestämmer officiella riktlinjer hur undervisningen ser ut. Dessa riktlinjer upptas i läroplanen. (Lundström 2007) Å andra sidan påverkas undervisningen i hög grad av lärarnas personliga insatser. På både dessa nivåer kan kanon spela en viktig roll och påverka vilka böcker som läses i klassen. Det hänger emellertid ihop med vilka kunskaper samhället, och mera konkret skolverket och utbildningsdepartementet satsar på. Skolan har som uppgift att utbilda eleverna så att de har god kunskap i olika ämnen. När det gäller svenskämnet kommer språkförmågan, läskunnighet och en del andra kunskaper i syn. (Svedner 1984) En annan uppgift är förmedlingen av kulturarvet. (Svedner 2006) När man överskådar (litteratur)undervisningens utveckling sedan 1800-talet, ser man att förhållandet mellan dessa två 20

Litterär kanon i skolan

Litterär kanon i skolan Linköpings universitet Lärarprogrammet Sara Erneberg Litterär kanon i skolan En studie av kanon i litteraturundervisning och läromedel Examensarbete 15 hp LIU-LÄR-L-A--13/10--SE Handledare: Maritha Johansson

Läs mer

Myten om den goda litteraturen

Myten om den goda litteraturen Myten om den goda litteraturen Magnus Persson Unga läsare i Norden, LU, 24-25/10-2013 Mytbegreppet En myt existerar bortom sant och falskt den utmärks snarare av att osäkerhet och öppenhet ersätts av

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson

Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson Vetenskap och vetenskaplighet Magnus Nilsson Disposition Universitetets historia Institutionella aspekter på vetenskaplighet seminarieuppgifter Universitetets historia Grunden i antikens Grekland Men mycket

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour

MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour MÅNGFALDSBAROMETERN Presentation vid Mälardalens högskolan 14 oktober 2015 Professor Fereshteh Ahmadi, Fil. Dr. Merhrdad Darvishpour ANSVARIGA FÖR STUDIER Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell mångfald och pluralism. Under lång tid i historien

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Välkommen till Svenska 2

Välkommen till Svenska 2 Välkommen till Svenska 2 Kursens innehåll (den korta versionen): Den korta versionen: 100 poäng Vårterminen Onsdagar och torsdagar Områden: Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden De litterära epokerna

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Två sidor av samma historia

Två sidor av samma historia Sökandet efter sanningen Mats Arvidson, doktorand i musikvetenskap [Historien skrivs alltid] av segraren. När två kulturer drabbar samman utplånas förloraren, och vinnaren skriver historieböckerna böcker

Läs mer

Det sociala rummet och relationen mellan utbildning och arbetsliv

Det sociala rummet och relationen mellan utbildning och arbetsliv Föreläsning Det sociala rummet och relationen mellan utbildning och arbetsliv inom kursen Utbildning och samhällsförändring Utbildningssociologi, ht 2010 Andreas Melldahl Institutionen

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning S:t Mikaelsskolan Prövningsanvisningar Sv 2 VT 2016 Prövning i Svenska 2 Kurskod SVESVE02 Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning Bokanalys

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Västerländsk kanon i litteraturundervisning

Västerländsk kanon i litteraturundervisning Västerländsk kanon i litteraturundervisning En kvalitativ undersökning på gymnasiet Adela Mimic Mirela Karagic Examensarbete 15 hp Inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp Handledare Barbro Lundin

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Svenska 2. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 2. Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 2 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.)

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) Sverige i tiden Historier om ett levande land Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) författarna och Historiska museet 2015 Tryck: Taberg Media Group Grafisk form:

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Examinationen utgörs av hemtentamen där frågorna ska besvaras individuellt. Aktiv närvaro på föreläsningar och seminarier förväntas.

Examinationen utgörs av hemtentamen där frågorna ska besvaras individuellt. Aktiv närvaro på föreläsningar och seminarier förväntas. Linköpings universitet Litteraturvetenskap på lärarprogrammet Svenska (61-90 hp) (93SV51; 93SV57) Litteraturvetenskap Delkurs 1: Teorier, metoder och tolkning, 7,5 hp Lärare: Ann-Sofie Persson, ann-sofie.persson@liu.se

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Littlista ÄSVA11. Litteraturlista 2016

Littlista ÄSVA11. Litteraturlista 2016 Littlista ÄSVA11 Litteraturlista 2016 ÄSVA11 Svenska I (1-30 hp) Delkurs 1 Språk- och textvärldar en introduktion Ask, S. och Sandblad, F. (2003) Stadieövergångar och textvärldar, Humanetten nr 12. Växjö:

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Svenska som andraspråk poäng

Svenska som andraspråk poäng Svenska som andraspråk 2 100 poäng KURSKOD: SVASVA02 Prövningsdelar Prövningen består av en skriftlig och en muntlig del och innehåller detta: SKRIFTLIG DEL Den skriftliga delen består av två delar, ett

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på

IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på folkbildning.net 02-03-25 19.56 Sida 5 Folkbildningen i kunskapssamhället eller Vad gör vi om alla ska bli folkbildare? av Mikael Andersson IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA11, Svenska 1, 30 högskolepoäng Swedish 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av prodekanen med ansvar för grundutbildning

Läs mer

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou

Läs mer

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012 Ledare SPT nr 3 2012 Tyckande och teologi EN EFFEKT AV DEN snabbt ökande internetanvändningen i vår samtid är att det produceras oerhört mycket teologi nu för tiden. Teologi? Ja, med nutida definition

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer