En tidning från Stiftelsen Sjömanskyrkan i Stockholm-sjömansinstitutet // nr Den gamle och havet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tidning från Stiftelsen Sjömanskyrkan i Stockholm-sjömansinstitutet // nr 3 2010. Den gamle och havet"

Transkript

1 I hamn Med sjömän En tidning från Stiftelsen Sjömanskyrkan i Stockholm-sjömansinstitutet // nr Krigsseglare hedrade Sjöfolkets hjälpande hand i halmstad passion med tradition Den gamle och havet Larry Hansson, 82, är skeppare ombord på M/S Sydfart. 132 år gammalt är hon svenska handelsflottans äldsta fartyg. Kanske världens äldsta i kommersiell trafik.

2 Ledaren Tack för givande år i Sjömanskyrkans tjänst Vid årsskiftet lämnar jag ledamotskapet i Sjömanskyrkans styrelse efter att ha varit medlem i 12 år, varav de två sista som styrelsens ordförande. Jag avsåg egentligen att lämna styrelsen redan vid årsskiftet 2006/2007, då min tidigare verksamhet, Handelsflottans kultur- och fritidsråd, inordnades i Sjöfartsverket, och jag själv efter pensionering flyttade till Skåne. Vänliga styrelsekamrater övertalade mig emellertid att bli kvar för ytterligare en mandatperiod, något som jag tackade ja till. Detta har inneburit fyra intressanta och spännande år. u n d e r d e n n a m i n sista mandatperiod har stora förändringar skett i Sjömanskyrkans verksamhet. Kostymen har slimmats och anpassats till rådande behov och resurser, bland annat genom färre anställda jämfört med tidigare. Samt genom lokalisering av verksamheten till en plats, Frihamnen, där också det aktiva sjöfolket finns. Detta har inneburit ett verkligt lyft för verksamheten. Inte minst under säsongen med kryssningsfartyg, då en mångfald sjömän av skiftande nationalitet, sökt sig till de trivsamma och ändamålsenligt inredda lokalerna. I år har också Sjömanskyrkans stora och anrika fastighet på Katarinavägen Jag lämnar således en verksamhet som står på stabil och säker grund. avyttrats. Detta efter en lång tid av diskussioner och överväganden i styrelsen. Efter flytten till Frihamnen stod det emellertid klart att en försäljning var en såväl logisk som klok åtgärd, bland annat för att frigöra kapital och därmed trygga den framtida verksamhetens existens. Avyttrandet har också inneburit att styrelse och personal nu helt kan inrikta sig på de viktiga verksamhetsfrågorna, som ju är huvudändamålet med Sjömanskyrkan. Förnyelse har skett på flera andra områden. Tidskriften ni håller i handen är en, en ny modern och uppfräschad hemsida en annan. Och Sjömanskyrkan planerar för en geografisk vidgning av besöken ombord i fartygen. Jag lämnar således en verksamhet som står på stabil och säker grund. Jag har känt ett stort personligt engagemang för denna verksamhet under de år jag haft förmånen att få vara delaktig i densamma. Samtidigt känns det rätt att lämna skutan nu när goda vindar för verksamheten framåt. t i l l sist vill jag rikta ett stort tack till kamraterna i styrelsen, samt till Sjömanskyrkans direktor och personal, för trivsamma och givande år tillsammans. Samtidigt önskar jag den nya styrelse, som tar vid efter årsskiftet, lycka till med den viktiga uppgiften att även fortsatt ge sjöfolk bästa möjliga välfärdsservice. Torbjörn Cruth Ordförande, Sjömanskyrkan i Stockholm 2 med sjömän I hamn // oktober 2010

3 Tidskriften Med sjömän i hamn ges ut av Stiftelsen Sjömans kyrkan i Stockholm-Sjömansinstitutet. Innehåll Nummer Årgång 68 I hamn 4 18 Med sjömän Ansvarig utgivare Ullamaija Nordström, kyrkan.nu Adress Stiftelsen Sjömanskyrkan i Stockholm, HUS N, Frihamnen Box Stockholm. Telefon Fax E-post Hemsida Plusgiro bankgiro Redaktör Sten Windén, , Form OcH layout Jesper Möller, Omslagsfoto Ulf Lodin Tryck AB Danagårds grafiska, Ödeshög Tidskriften är Svanencertifierad, nr Nästa nummer kommer i december. Larry Hansson, skeppare. 15 Ove Allansson om ostasiataren Tamara. STIFTELSEN sjömans - KYRKAN I STOCKHOLMsjömansinstitutet Styrelse Torbjörn Cruth, ordförande Nils Göran Wetterberg, Inga-Lena Arvidsson, Chang Strömberg, Lennart Jonsson, Arne Wikström, Roger Lindgren Personal Ullamaija Nordström, direktor Gunilla Sävström, kamrer Kicki Wetterberg, fartygs assistent Roderica Perez, receptionist Sjömans institutet Gudstjänsliv Gudstjänst firas i Djurgårdskyrkan. Fartygsbesök Sjömanskyrkans personal besöker an kommande fartyg i Stockholms hamnar. Diakoni Sjömanskyrkans diakonala arbete består av socialkurativa och själavårdande insatser, bland annat genom hem- och sjukbesök. Läsrum Vårt läsrum är en öppen verksamhet för sjöfolk. Vi har servering, tidningar och tidskrifter, biljard och tillgång till telefon och internet. Grupper och föreningar På Sjömanskyrkan samlas ett flertal grupper såsom Sjömanskyrkans vänner och syföreningen. Sjömanskyrkans Kimmer Karlsson styr mot hamnen. 4 Mötet: Larry Hansson, 82, och M/S Sydfart en lång kärlekshistoria. 10 Krigsseglardagen 12 Maciej Zaremba: Vad är vi skyldiga de döda? 13 Sveket mot sjöns arbetare 14 Hänt i Sjömanskyrkan 15 Kimmer Karlsson är sjöfolkets hjälpande hand i Halmstad 18 Ove Allansson: Tamara annat än dagens lådracers 22 Sjömanskyrkans direktor ser Passionsspelen 26 Kustkonst Måkläppens stångmärke 27 Helenes långa resa hem 28 I akterkant 30 Noterat 32 Hösthälsning FOTO: ulf lodin (cruth, larry, kimmer) maja modén (illustration) Med sjömän I hamn // Oktober

4 Mötet En oslagbar kärlekshistoria Vi åker genom Stallarholmen, över bron som leder till Selaön i Mälaren. På vänster hand, vid kajen nedanför silot, ligger hon förtöjd och lastar raps. M/S Sydfart med hemmahamn Grönhögen på Öland, som trotsat tidens tand på ett förbluffande sätt. Med sina 132 år är hon en solitär i den svenska handelsflottan. Skepparen, Larry Hansson, har en bit kvar. Han är bara 82. Text sten windén Foto ulf lodin 4 med sjömän I hamn // oktober 2010

5 Med sjömän I hamn // Oktober

6 6 med sjömän I hamn // oktober 2010 FOTO: Räddningshelikopter 997/SCANPIX (finnbirch)

7 Vi hade 30 graders slagsida, men hon låg stadigt. De flesta båtar skulle fortsatt runt. Men inte denna. Det är med vördnad man går ombord. Här är det inte bara att klampa på. Det är rent och snyggt och skorna av när man stiger in i kajutan, där Larry är invecklad i en trivsam konversation med en vän från trakten. Du tog väl av dig kepsen när du klev ombord? Det är skärpa i rösten. Men blicken är mild. Och den gamle skepparen smälter fullständigt när en labradortik sticker upp nosen under bordet och vill bli kliad bakom örat. Hon är så go. Vi är så glada åt djuren, säger Larry. För dessa visar sig vara två. En labradorhanne snusar vällustigt under bordet. De är inga skeppshundar. Husse är Fredric Paus, som äger silot i Stallarholmen. Och det är Fredriks pappa som småpratar med Larry över en kopp kaffe. s yd f a r t h a r l a s t a t sen sju på morgonen. Kvällen innan kom hon från Karlshamn, där hon lossat raps från Malmö. I höjd med Landsort blev det kämpigt i de höga vågorna. Vi hade inget vatten i henne, ingen ballast. Flatbottnad som hon är så bystade hon och slog. Och vi blev ett par timmar försenade. Men Sydfart är en helt fantastisk båt, berömmer Larry. Hon är stark, hon är bra. Bättre än många tio år gamla fartyg. Hon har alltid blivit välskött, alltid tillhört ett rikt rederi. Hon ligger på varvet varje år, bottenmålas. Och så är hon ju byggd på bessermansplåt. Fråga elektrikerna som har borrat i den här plåten hur många borr de kört av. Han har aldrig haft bekymmer med henne, försäkrar han. Nej, aldrig. För två år sen var vi ute för en kantring på väg till Slite. Vi var tre man ombord, gick med sten och fick förskjutning i lasten. Stenen var lastad på en pall med tolv Jag gav kronor för na Mycket pengar. Men billigt ändå. För det är en gammal bra båt, försäkrar Larry Hansson. centimeter höga ben. När hon rullade vek sig benen. Tänk dig det. Tolv centimeter på hela lasten! Vi hade 30 graders slagsida, men hon låg stadigt. De flesta båtar skulle fortsatt runt. Men inte denna. Vi kom in till Södertälje för egen maskin. Där fick även Sjöfartsverket belägg för vilken bra båt jag har, småler Larry. Flyget, kustbevakningen och lotsarna kom ut. Men vi körde för egen maskin. Jag tänkte, nu går väl oljetrycket på Volvo Pentan. Men den höll konstant tryck, säger Larry stolt. l a r r y b ö r j a d e s i t t s j ö l i v på hösten 1944, under brinnande krig. Vi gick i Östersjön och i Nordsjön. Seglade mycket på Tyskland och Polen. Svenskarna svepte minor. Jag såg att både skepparen och styrmannen var nervösa. Men jag var 16 och hade inget förstånd på att vara rädd. Vi seglade mycket med bricketter från Tyskland, på Kivik och Brantevik, där det kunde ligga massor med skutor. Larry och Sydfart är ett. Och han stortrivs med sjölivet. Man är sin egen, sköter sig själv. Även om det är ständigt jobb, ibland tjugo timmar om dygnet, säger Larry. Bra sjöben har jag haft, men nu börjar de ge upp. Knäna är slut. Men i nästa stund lovar han hänga med tills sonen går i pension. Sonen, det är Peter, styrman ombord, som inte ville vara sämre än farsgubben och mönstrade första gången vid 16, också han. I oktober fyller Peter 50 och har skapligt många år kvar till pensionen, så Larry har lagt ribban högt, som alltid. larry känner sin båt utan och innan. Vartenda kapitel i den långa historien som började på Thorskogs skeppsvarv vid Göta älv, mellan Trollhättan och Göteborg, där ångbåten löpte av staplarna Företaget Billerud hade beställt henne för att gå med pappersmassa via slussarna till Göteborg och vidare till England och Holland. I dag är hon en pluttebåt. Men då var hon en stor jätteångbåt på 300 ton, jämfört med alla skutorna på femtio, sextio ton som det vimlade av ända fram till 1960-talet. Det var nästan bara amerikabåtarna som var större, och de var inte så förbannat stora dom heller sålde Billerud fartyget. Men köparen gjorde konkurs. Ragnar Gustavsson från Lidköping hade båten innan jag fick henne 1977, berättar Larry. Det var ångmaskiner i na förut. En på 90 hästar när hon byggdes, och 1907 fick hon en på 120. Den gav enorm kraft med sitt stora svänghjul. Då hade hon åtta mans besättning. Den gick ända till Då satte de i en diesel, en dansk maskin. Och nu har jag en Volvo Penta på 330 hk, som kom i Med sjömän I hamn // Oktober

8 Peter är styrman och andra generationen Hansson på M/S Sydfart. Han mönstrade första gången när han var 16, liksom pappa Larry, och fyller 50 i dagarna. Den omsorgsfullt vårdade Volvo Pentan på 330 hästkrafter kom i Som mest gör Sydfart, med full last, 300 ton, 8,5 knop. Tomme gör hon tie. Men vi frestar henne aldrig. Kör aldrig vår maskin mer än varv. Penta säger att hon ska göra Kör jag saktare förstör jag maskinen, påstår dom. Jag kör timmar innan vi behöver byta kolvar, men det vägrar dom tro. Den här maskinen har gått timmar sen vi renoverade den sist. Då fick den nya vevlager, ramlager, kolvar, allt. i p a p p e rn a s t å r d e t att fartyget nyförbyggdes första gången På 1930-talet var det dags igen och på nytt Då hade hon trädäck och träluckor. De skar av henne jäms med, la nytt däck, ny lucka och rev ut hela inredningen. Sydfart är pietetsfullt vårdad, utvändigt som invändigt. Ordningen är minutiös. Styrhytten är modern och utrustad med den senaste tekniken, navigatorer och radar. Fartyget har fyra hytter. Larry har lagt beslag på kaptenshytten. Styrman Peter och matrosen Mattias Pettersson har varsin. Den fjärde står tom. Eller snarare är den överfull med videofilmer. Ty förströelse behövs. Tiden till sjöss kan bli lång, även om det varit lite si och så i år. Säsongen har varit väldigt kort. Tidigare om åren har det varit isfritt och vi har kunnat köra året om. I år började vi i april. Det är skillnad. Nu i sommar har emellertid Sydfart seglat i skyttelfart mellan hamnarna i Östersjön och Mälaren. Till Stallarholmen har hon varit ett par gånger. Nu går jag till Karlshamn och sen till Kalmar. Fram och tillbaka däremellan några gånger. Jag har ton där och dra. Möjligen går vi till Gotland. Sen beror det på om Fredric vill att vi ska komma tillbaks hit, säger Larry. Sen har han inte tid med oss längre. Sydfart har lastat sina trehundra ton raps och ska segla söderut. M/S Sydfart M/S Sydfart av Grönhögen byggdes 1879 på Thorskogs skeppsvarv vid Göta Älv, mellan Trollhättan och Göteborg. Hon döptes till Olof Trätälja efter en vikingahövding som härstammade från svearnas gamla kungaätt, Ynglingaätten. Sedan dess har fartyget bytt ägare och namn till Hamnfjord. Fyra år senare till Stigfjord, för att bli Ann köpte Larry Hansson Ann och döpte om henne till Sydfart. M/S Sydfart är kulturhistoria. För några år sen fick Larry bidrag både från Sjöhistoriska museet och Riksantikvarieämbetet, som ur potten för bidrag till arbetslivsmuseet, beviljade pengar för att renovera däcket. sydfart håller liv i en tradition och levandegör de farleder som annars bara trafikeras av fritidsbåtar. Och hon används fortfarande för det hon byggdes för 132 år sedan att frakta sten och spannmål. I dokumentärfilmen Sydfart går nordvart, gjord av Sten Alskans med stöd av Riksantikvarieämbetet, spelar fartyget huvudrollen. Och Statens Maritima Museer vill gärna ha henne som museifartyg. Då får di skaffa litta pengar. För di vill ju ha na ju, skrockar Larry Hansson och dyker in i styrhytten. Längd: 32 meter. Bredd: 6,5 meter. Djupgående: Tre meter. Motor: Volvo Penta, 330 k/k. Toppfart: 8,5 knop med full last, 300 ton. Tomme tio knop. 8 med sjömän I hamn // oktober 2010

9 Snyggt och prydligt och ordning och reda. Här klampar man inte in med skorna. Styrman Peter Hansson och matrosen Mattias Pettersson lastar raps som ska till Karlshamn och bli margarin. Med sjömän I hamn // Oktober

10 Krigsseglardagen Christer Persson, på sax och flöjt, och Jörgen Toresson, piano och orgel, bjöd på vacker musik (ovan). Sjömanskyrkans direktor, Ullamaija Nordström, hälsningstalade (till höger). Den gröna stadens klocka Ute njöt flanörer och upprymda besökare till Skansen och Gröna Lund av den vackra sensommardagen. Samtidigt, inne i den idylliska Djurgårdskyrkan, hedrade en liten, trogen skara de svenska sjömän som fick sätta livet till under andra världskriget. Text sten windén Foto ulf lodin 205 svenska handelsfartyg förliste. Torpederade. Minsprängda. Bombade svenska sjömän fick sätta livet till. Om deras insatser för Sverige och världen under de mörka åren talades det ingenting om under många många år. Många av de överlevande sjömän som hamnat utanför den tyska spärren över Skagerack då krigshandlingarna till sjöss inleddes, behandlades i stället skamligt av myndigheterna då de kom hem efter krigsslutet. Det skulle dröja ända tills i september 1997, innan det officiella Sverige skänkte krigsseglarna upprättelse. Då avtäcktes en minnesskulptur på Stenpiren i Göteborg. Och sedan dess högtidlighålls Krigsseglardagen den första söndagen i september i Helsingborg, Uddevalla, Göteborg, Karlstad och Stockholm, medan Malmö traditionellt hedrar krigsseglarna vid Allhelgonahelgen. I år var det fjärde gången som Sjömanskyrkan i Stockholm samlades för Krigsseglardagen i Djurgårdskyrkan sen flytten till Frihamnen, då samarbetet med Oskars församling, under vilken kyrkan lyder, inleddes. Och som tidigare om åren var inramningen värdig och högtidlig. Ett 30-tal deltagare njöt av den finstämda samlingsmusiken i väntan på klockringningen. Jörgen Toresson på piano och Christer Persson på flöjt, spelade Evert Taubes Stockholmsmelodi, följd av Jeg vet en dejlig rose. Sen skiftade Christer till saxofon och mjukjazz och avslutade med Cést un chanson. k y r k k l o c k a n k l ä m t a d e. Klockan med Hjalmar Gullbergs ord från 1949: Den gröna stadens klocka vet att bortom död och undergång finns nya vårars fågelsång. Det är naturens hemlighet. Den gröna stadens klocka vet. 10 med sjömän I hamn // oktober 2010

11 Sjömanskyrkan i Frihamnen var oåtkomlig till följd av Tjejmilen. Men Parkcaféet (ovan), granne med Djurgårdskyrkan, fungerade väl som ersättningslokal för kaffesamkvämet som följde på minneshögtiden. Sjökapten Bengt Ahlin, 89, (till höger) var en av gästerna i Djurgårdskyrkan. När kriget bröt ut var han jungman. Kom hem från Sydafrika i oktober Bengt var ombord på gamla Belos, som var med och bärgade u-båten Ulven, som minsprängdes den 15 april 1943 vid Stora Pölsan i Göteborgs skärgård. Samtliga 33 man ombord omkom. ringde för krigsseglarna Sjömanskyrkans direktor Ullamaija Nordström påminde i sitt hälsningstal om krigsutbrottet för 71 år sedan. Och om de som verkligen upplevde krigets fasor de svenska sjömän som seglade i den svenska handelsflottan. Och före detta sjömansprästen Nils-Göran Wetterberg knöt an i sitt högtidstal till invigningen av Sjömansinstitutet Sjömanskyrkan i Stockholm 1942, under brinnande krig. Då ärkebiskopen påminde om att vi landkrabbor står i alltjämt växande tacksamhetsskuld till våra sjömän. Detta med tacksamhetsskuld till sjöfolket, sade Nils-Göran Wetterberg, är mycket vackert och mycket riktigt. Men det vore ändå vackrare och ändå riktigare om man inte vid fredsslutet snabbt glömde bort det hela. Som sjömanspräst har jag träffat flera som överlevt och som var ganska bittra på vad som sedan inte hänt. Före detta sjömansprästen Nils-Göran Wetterberg, höll högtidstalet vid minneshögtiden. Nils-Göran Wetterberg slutade med att citera en sjöman som överlevde och som beskrev känslan när han och hans kamrater närmade sig den svenska kusten efter kriget. Han skrev följande i boken Svenskt sjöfolk i krig : Det var med en känsla av spänning vi spanade mot det svenska landet. Här låg det framför oss, det land vi betalat vägskatt och kyrkoskatt till under hela kriget, trots att vi inte sett ett gruskorn eller en kyrkspira av det, medan vi trampade däck ute i världen. Ingen mottagningskommitté mötte. Inga feta tidningsrubriker hälsande dem välkomna. Likväl hade de varit goda representanter för Sverige och svenskt sjöfolk. j ö r g e n t o r e s s o n satte sig vid orgeln och Christer Persson lyfte flöjten. Och snart fylldes kyrkan av tonerna till Somewhere over the rainbow. Gamla engelska sjömanspsalmen Amazing Grace, Oändlig nåd på svenska, sjöngs som avslutningspsalm. Innan högtidsstunden i kyrkan avslutades med att Jörgen Toresson och Christer Persson spelade Polka dots and moonbeams. Sen smakade kaffet med dopp gott i parkcafét, granne med Djurgårdskyrkan. Med sjömän I hamn // Oktober

12 Krigsseglardagen prisbelönt Journalist Maciej Zaremba, journalist och författare, är född 1951 i Poznan i Polen. Han emigrerade till Sverige 1969 på grund av den utbredda och starka antisemitismen i hemlandet. Zaremba har vunnit flera priser och utmärkelser för sina reportageserier i framför allt Dagens Nyheter, bland annat ur Svenska Akademiens egna medel fick han Stora Journalistpriset i kategorin Årets berättare för artikelserierna Den polske rörmokaren och Rättvisan och dårarna. I slutet av maj i år skrev han De skrattade bara i DN, om det osynliga våldet på Europas arbetsplatser. I september 2003 skrev journalisten och författaren Maciej Zaremba en essä i vilken han är starkt kritisk till behandlingen av de svenska krigsseglarna. Följande är ett utdrag ur essän som bar titeln Vad är vi skyldiga de döda? Vad är vi skyldiga de döda? När sjömännen från M/S Ningpo steg i land i Malmö i januari 1946 hade de skäl att vänta sig ett varmt mottagande. Inte bara därför att de var frusna. De hade tjänat sitt land väl, kanske bättre än de flesta anda, och de hade betalat ett pris. Av de trettio som gick ut krigsåret 1939 för att förse Sverige med förnödenheter var sex inte längre i livet. M/S Ningpo från Göteborg minsprängdes på hösten 1941 utanför Singapore. De som nu kom hem var nedbrutna av sjukdomar efter fyra år i japansk fångenskap, somliga i tvångsarbete. Men på kajen i Malmö väntade ingen orkester. Där väntade polisen. Sjömännen låstes in. De har ju inte betalat skatt på flera år och man kunde misstänka att de inte heller gjort värnplikten. Mottagandet av M/S Ningpo-männen var inget byråkratiskt misstag. När man läser den magra dokumentation som finns inser man att det snarare var regel. Något år tidigare lyckades besättningen från M/S Erik Frisell att återvända hem. Dess fartyg, som i lejdtrafik försåg det isolerade Sverige med spannmål från Argentina, sänktes den 19 maj 1940 i Nordatlanten av en tysk torped. ( Det var i början av kriget, innan tyskarna fått för vana att sänka också livbåtarna.) De 34 sjömännen räddades av en brittisk trålare, men kunde på grund av den tyska spärren över Skagerack inte ta sig till Sverige. Många kom att segla med brittiska och norska fartyg. Karl Thour från Stockholm och Karl Nilsson från Gistad kom aldrig tillbaka: de sjönk med M/S Valparaiso nyårsnatten Deras skeppskamrat från Mannerström hade bättre tur och blev efter kriget avtackad och dekorerad för sina insatser. Av Norge. I Sverige mottogs de överlevande från M/S Erik Frisell av kronofogden som överlämnade indrivningskvitton: de har inte deklarerat på flera år, blivit därför sköntaxerade och gäldade i skuld till staten. Fosterlandet var som synes noga med varenda skattekrona som krigsseglarna underlåtit att betala medan de höll undan för tyska ubåtar eller drev omkring på en flotte i Nodatlanten. Deras livhank bokfördes inte lika noga. Vill man se deras namn på offentlig plats får man bege sig till Vestre Gravlund i Oslo eller till Trinitymonumentet i London. Där finns några av dem upptecknade i sten. I deras eget land finns inga motsvarande minnesmärken (utom i en och annan kyrka) Norge och Danmark hedrade efter kriget sina stupade och välkomnade dem som överlevt. I Sverige mottogs de närmast som lösdrivare. (Det är inte mitt ordval, utan Sjöfolksförbundets.) Besättningen på M/S Ningpo tvingades till femton års förnedrande process, för att ens få ut sin lön. Då var året Därefter gjorde statsmakten i ytterligare trettio år segt motstånd mot vädjanden från Sjöfolksförbundet och anhöriga att hedra de dödas minne. Först 1997, efter ett generationsskifte i Kanslihuset, restes ett tämligen anonymt minnesmärke på Stenpiren i Göteborg. De krigsseglare som ännu fanns i livet fick även en bok av regeringen, alldeles gratis. Det var omtänksamt, eftersom många av dem aldrig fått ut den särskilda krigsriskersättning som de hade rätt till. Enligt Torbjörn Dalnäs på Handelsflottans kulturoch fritidsråd har ingen kunnat förklara vart dessa pengar tagit vägen. De omkring tvåtusen sjömän som inte återvänt från krigshaven lär utgöra den största svenska krigsförlusten sedan Men det är tveksamt om den officiella tacksägelsen i Göteborg, den första någonsin, verkligen gav dem en plats i det kollektiva minnet. 12 med sjömän I hamn // oktober 2010 FOTO: Mats Andersson/scanpix

13 Krigsseglardagen Sveket mot sjöns arbetare I Ove Allanssons roman Här seglar Manfred Nilsson, som kom ut 1975, berättar donkeymannen, eldaren, smörjaren och maskinisten Manfred om minsprängningar, torpederingar, skräck och våldsam död i båtarna under andra världskriget. Om utsattheten hos krigsseglarna och cynismen och den svinaktiga behandling sjöns arbetare bestods av svenska myndigheter, under och efter kriget. Här seglar Manfred Nilsson är en form av dialogroman där författaren säger du till Manfred i vartannat kapitel. Däremellan berättar Manfred i jagform på en modifierad östgötska. I kapitlet Även under krig måste maskineriet smörjas läser man: Vad skulle jag inte ge Manfred för att år 1939 kunna läsa tankarna hos de sjömän, som spridda över klotet målar den svenska flaggan medan helvetet sprider sig över Europa, medan stövlarna sprätter och Polen går under till och med den sista motståndsfickan på halvön Hel. Vad tänkte de flaggmålarna? Jag vet bara att flaggan, de blågula färgerna, inte hjälpte för sjömän, som under andra världskriget for i svenska handelsflottan. Dessa sjömän i svenska fartyg mördades, blev offer för minor, torpeder, flygbomber och annan högstående teknik. De som dog och ni som överlevde Manfred, alla hade ni era liv uppmätta, graderade i kronor och ören, efter olika krigsriskzoner. Men trots att ni alla ombord i ett visst fartyg befann er i samma krigsriskzon så värderades era liv olika. Varför? Jo, krigsrisken utmättes i procent på lönen och inte i kronor. Ditt smörjarliv Manfred var inte värt mer än en fjärdedel av chiefens, maskinchefens, liv. På samma sätt var en skeppares liv värt kanske fem gånger mer än ett matrosliv. Högsta krigsriskersättningen var 300 procent. Din smörjarlön i början på fyrtiotalet var kronor i månaden. Befälhavarens lön låg kanske på över 700 kronor. Ju högre krigsrisk desto mera var skepparns liv värt i förhållande till ditt eller matrosens liv. Livet värderades efter ställningen ombord. Utöver denna cyniska värdering är tanken orimlig: att ställa upp pengarna mot liv, lidande, skräck och söndertrasade nerver. Vad kan pengarna göra mot krigets förlängda arm, många överlevande blev och är fortfarande nervvrak. Du vet en del om detta Manfred. Längre fram i samma kapitel berättar Manfred om hur det kändes att jobba under vattenlinjen under brinnande krig när man seglade i konvoj utmed Dödskusten: Jag minns en chief som alltid var uppe på däck när det var flyganfall och bombardemang. Ja, när det börja så cirkla han runt därnere i maskinrummet och sa att det går ju bra det här donkeyman, han sköter ju manövern bra. Ja, då går jag upp, jag kan ju behövas däruppe. Ibland höll jag käft men det var inte alltid det geck. Jag såg på n hur rädd han var och rädd var ju jag också, men jag måste ju stanna om inte chiefen sa annat. Jag hörde smällarna däruppe och ofta skakade fartyget till och jag var livrädd och tänkte att träffar dom fartyget med en bomb så är jag färdig, jag blir instängd härnere. Samma sak om vi går på en magnetmina. Ja, dom engelska planen fällde ju magnetminer utefter Dödskusten. Jag minns en gång just när den där vettskrämde chiefen som vanligt hade berömt mej för att jag skötte manövrarna så bra och sen klättrade upp ur maskinrummet. Han stog och titta ner från översta gretingen när det small och fartyget skaka till. Det var en fullträff i fartyget framför oss, en finne, jag fick reda på det sen. Hon geck ner med man och allt. Jag var rädd så att det stog alldeles still i skallen i nåra sekunder, men när maskintelegrafen pingla och manövern kom då kvickna jag till och slog manövern bryggan begärde. Efter några manövrar så kom det rop i talröret också. Maskinrummet, sa jag. Det var skepparnas röst. Vem är det som svarar? Dä ä donkeyman, sa jag. Var är chiefen? Undra skepparn. Chiefen, sa jag, han står högst upp på gretingen och övervakar mej. Jag kunde inte låta bli att säja så. Jasså, sa skepparn, donkey är nere och slår manövrarna, det går ju fint. Dom fick finnen framför oss, finns inget kvar av henne, vi hörde några skrik sen var det tyst, ja vi får ju inte stoppa och plocka upp en enda som donkeyman vet. Han var rektit talträngd skepparn, han hade knappt sagt ett ord till mej annars. Han berömde mig igen för att det geck så bra med manövrarna. Men då kunde jag inte hålla käft fast det var mitt under ett flyganfall och jag sa att det är ju roligt att vi duger nu vi donkeymän när det är krig. Före kriget feck ju vi donkeymän inte ens svara i talröret. Det blev tösst på skepparn däruppe på kuskbocken. Ja, sen small det nånstans igen och det blev nya manövrar och jag undra hur länge det skulle dröja innan vi strök med. Men vi klara oss den gången också jaja. Efter flyganfallet, när vi var på ingång till Hamburg, kom chiefen och sa att nu donkeyman nu tar jag hand om manövern. Ja, jag kunde inte hålla käft då heller utan sa att jasså du har blivit större sen anfallet är över. Det var det dummaste jag kunde säja, chiefen blängde och sa att jag inte skulle prata dumheter. Sen sa han att jag inte feck säja du. kunskapsfylld dialogroman Här seglar Manfred Nilsson är en dialogroman mellan författaren och Manfreds person. Men författaren berättar samtidigt med stor sakkunskap om sjömannens förhållande till fartyget, sjömannen och supertekniken och sjömannen och rationaliseringen. Med sjömän I hamn // Oktober

14 Hänt i Sjömanskyrkan Vardag i Frihamnen igen Årets kryssningssäsong är över. Den som inleddes den 14 maj då Deutschland anlöpte Frihamnen och avslutades då M/S Delphin Voyager lämnade kajen den 9 september. Under de tre månaderna upplevde Frihamnen cirka 130 fartygsanlöp fördelade på 43 fartyg. Och ruschen till Sjömanskyrkan var stor också denna sommar med nästan besökare. I snitt hade Sjömanskyrkan 50 besökare per dag, sjöfolk av olika kategorier, som kom till HUS N i Frihamnen för att umgås, använda sig av kyrkans datorer, köpa telefonkort, fika och spela biljard. Nu är vi tillbaka i det vanliga arbetet igen, konstaterar Kicki Wetterberg, Sjömanskyrkans fartygsassistent, på väg ut för ett av många fartygsbesök i Bergs oljehamn. Sju av kyrkans tusentals besökare uppskattar lokalerna och personalens arbete. Linda Ström Kicki Wetterberg och Roderica Perez Alm i personalen. Båtar, hav och himmel så långt ögat når att stå där och njuta av är en ynnest. Evert Taube hade alldeles rätt I Inbjudan till Bohuslän beskriver Evert Taube hänfört Bohusläns skönhet. Sjömanskyrkan beslöt att undersöka saken i samband med sin traditionella midsommarresa. Och det stämde på pricken. Det var 25 förväntansfulla resenärer som äntrade bussen i Stockholm mot Uddevalla som blev midsommarfirarnas bas under fyra dagar. Här väntade Hotell Bohusgården, som bjöd på en magnifik utsikt över omgivningarna och hamnen. En fortsättning bara på det storslagna som börjat med ett besök på de berömda Skalbankarna, där rester av miljontals kubikmeter musslor, snäckor och havstulpaner från tiden under och efter istiden hopades. Midsommarafton inleddes med en tur till Tjörn och Nordiska Akvarellmuseet. Sen var det tid för midsommarfirandet i den bohuslänska skärgården, med saltstänkta klippor, dragspels-, och fiolmusik, lekande barn och festklädda människor. Under tiden dukades det för middagsbuffé på hotellet för gästerna från Stockholm. Sjöfolk längtar till sjöss och tidigt på midsommardagen stävade M/S Nolhatten ut i den bedövande vackra skärgården utanför Hamburgsund. Kapten ombord underhöll med skrönor och historiska fakta om trakten. I Smögen, på eftermiddagen, kulminerade midsommarfirandet. Det kändes nästan som trängseln i huvudstaden. Den avkopplande stämningen kring middagsbordet på resans sista kväll var välgörande. Och vår nyfunne vän, och udda middagsgäst, satt troget på plats utanför matsalsfönstret en fiskmås sugen på en gobit. Det är bara nio månader till nästa midsommar. Då ses vi igen. Var det blir ska vi fundera över. u l l a m a i j a n o r d s t r ö m Fiskmåsen följde varje matbit. 14 med sjömän I hamn // oktober 2010

15 Sjömanskyrkan i Halmstad Här kommer Kimmer Kimmer Karlsson, föreståndare för Sjömanskyrkan i Halmstad. På sin el-cykel trotsar hon höstens första storm som vräker in över Oceanhamnen, där Priscilla från Rotterdam ligger vid kajen. Kimmer är på väg mot ytterligare ett fartygsbesök. TEXT Sten windén FOTO ulf lodin Med sjömän I hamn // Oktober

16 Tre damer som tycker att de har världens bästa jobb. Stående bakom Kimmer Karlsson, från vänster Stana Nemec och Marie Zander. Det blir många besök under ett år. Anlöpen till Halmstads hamn brukar ligga kring 800 varje år. Och när båtarna kommer in rycker Sjömanskyrkan ut. För att berätta om var man finns, och för att erbjuda sjöfolket tidningar, telefonkort, datorstöd och lån av telefon. Men kanske framför allt en stunds varm avkoppling i Sjömanskyrkans hemtrevliga lokaler. Sjömanskyrkan i Halmstad är ung. I februari i år firade man 20 år på Strandgatan 40, där man huserar i den före detta turistbyrån, som man hyr av kommunen tillsammans med båtklubben Najaden. Den lilla trivsamma enplansbyggnaden har bästa tänkbara läge intill Nissan, med vackra skolskeppet Najaden i blickfånget och med hamnarna på cykelavstånd, tjugo minuter bort. Här började Kimmer 2002, och sen fyra år tillbaka är hon föreståndare. Hon jobbar fyra dagar i veckan. Vid sin sida har hon Stana Nemec och Marie Zander som jobbar halvtid. Om behovet av en sjömanskyrka i Halmstad säger Kimmer så här: Sjömanskyrkan är först och främst en mötesplats för människor. Vi har fått många stammisar under dessa år. Många vanliga människor och folk som jobbar i hamnen och häromkring kommer hit och fikar. Det har blivit en självklar mötesplats för väldigt många. När vi slår upp portarna kvart i nio kommer många hantverkare som vill ha en macka och morgonfika. Sjöfolk är inte så många. De hinner inte. Men jag cyklar ut i hamnarna och ser till att de får tidningar och telefonkort och talar om var vi finns. Och att de alltid ska känna sig välkomna hit om de vill låna dator eller telefon. Följ Nissan, så kan ni inte missa det blå huset! s o m m a r e n i n n e b ä r h ö g t r y c k för Sjömanskyrkan. Då strömmar också båtfolket och turisterna till. Och det är också på sommaren Sjömanskyrkan håller sina gudstjänster. Vi har en kaplan. Annars är Anders Radix från Göteborg vår sjömanspräst för Halmstad, Uddevalla och Bohuslän. Men han är tjänstledig för att tjänstgöra i Afghanistan. Vi har tio, tolv gudstjänster. Allra mest välbesökta är de som vi håller ombord på skolskeppet Najaden. Det är underbart, med ibland hundra besökare som sitter på däck och tar del av gudstjänsten. Till sin hjälp har Sjömanskyrkan en arbetsgrupp som hjälper till att planera gudstjänster och programkvällar under resten av året. Vi brukar ha två programkvällar på våren och två på hösten. Musikkvällarna, då man sjunger Taube, Bellman och andra, lockar flest besökare. Någon pensionärsförening har man inte. Däremot det välbesökta Stickcafét som man har några timmar varje onsdagseftermiddag. En i arbetsgruppen driver stickcafét i kyrkans regi, säger Kimmer. Och så har Klub Maritim sina möten i Sjömanskyrkan första torsdagen i varje månad. Någon egen diakonal verksamhet bedriver inte Kimmer och Sjömanskyrkan. Jag måste prioritera båtarna, hinner inte göra hembesök. Men tre diakoner i Martin Luthers församling har sina visitkort utlagda i sjömanskyrkan. Med telefonnummer där de nås för sorgesamtal, frågor om livet och ekonomisk hjälp. Sjömanskyrkorna i Sverige skiljer sig mycket åt. Men de förenas alla i sin omsorg om sjöfolket. Och centralt för dem alla är fartygsbesöken. Halmstad har sin egen profil. Vi är en mötesplats för alla. Vi tar hand om också de besökare som inget har. De får kaffe och en smörgås. Vårt 16 med sjömän I hamn // oktober 2010

17 café ska vara som vilket annat som helst. Men här ska besökarna som behöver också kunna prata av sig. Vi kan prata med gott samvete på arbetstid, skrattar Kimmer. Och besökarna är fantastiskt många. I fjol hela , elva fler än året innan. fartygsanlöpen är som nämnts cirka 800 årligen, alla uteslutande handelsfartyg. Vi har en lång lista på handelsfartyg som kommer varje månad, ibland varje vecka. Jag känner besättningarna utan och innan och vet vad de vill ha. Våra besök på båtarna betyder så mycket. I synnerhet för de utländska besättningarna, filippinare och öststatssjömän uppskattar dem. De är hemifrån så länge. Ett möte med oss betyder så mycket. Jag har träffat så många som varit så ledsna och längtat efter fru och barn. Det är, säger Kimmer, sällan det händer att hon får kalla handen när hon gör fartygsbesök; att hon inte släpps ombord. Det har bara hänt en sju, åtta gånger på alla dessa år. Sjömanskyrkan i Halmstad lever på anslag från Halmstad Diakonikrets och Halmstad kyrkliga samfällighet och från generösa kollekter från olika församlingar i Halmstads kontrakt. Stiftet lämnar ett litet bidrag. Och så har man alla generösa givare vars bidrag gör skillnad. Jag skickar ett personligt julkort till alla. Oavsett om de skänkt 25 eller kronor. Det kan bli hundratals julkort, och det är det värt. Alla ska ha ett tack. Det skulle jag själv vilja ha, säger Kimmer. Så är det västen på igen. Med Sjömanskyrkans logga på ryggen. Hjälmen på huvet, upp på cykeln och kurs mot hamnen. För nu har ytterligare ett fartyg lagt till. Med bestämda steg och med axelväskan laddad med tidningar styr Kimmer mot Priscilla av Rotterdam. Besöket från sjömanskyrkans besök är efterlängtat. Med sjömän I hamn // Oktober

18 Ove Allansson Ove Allansson minns ostasiataren Tamara. Hon var sjösatt 1931, hade trädäck, och var ett år äldre än författaren. Ett gammalt bygge. Men jämfört med dagens monster, lådracers, var hon en skönhet. illustration maja modén Ove Allansson är född Han har ett förflutet som mekaniker, industriarbetare och sjöman. Hans litterära produktion är omfattande, liksom hans engagemang i antologiböcker och olika tidningar och tidskrifter. Han har fått en rad prestigeladdade utmärkelser, bland annat Ivar Lo-Johanssons personliga pris och Stig Sjödin-priset. Minneskompassen snurrar S yner av öar uppstigna ur havet. Syner av Amazonflodens bruna vatten så långt ut som över 300 nautiska mil i Sydatlanten, Amazon-mammas visitkort med stockar, trädgrenar, nötter och frukter. Kakifärgade Shatt al Arab, en flodallé kantad av dadelpalmer och med båtar, dhower, som tycks ha varit med redan på Sinbad Sjöfararens tid. Lukter burna av vindar, lukter från kryddöar eller från norrländska virkesupplag; härsken kopralukt eller oljans urtidslukter i tankfartygen. De stora hamnstädernas lukter ej att förglömma. Låt oss ta Bombay. Med de slitna Bürmeister & Waindieslarna, slamrande ur vidöppna maskinskylight, tolvknopade oss gamla ostasiataren Tamara mot Bombay. Osynlig mötte oss staden ett dygn från sin geografiska position, mötte oss med stank av förruttnelse och underliga sötaktiga lukter. Tamara var den första ostasiataren med det namnet. Hon var ett år äldre än jag, sjösatt Hon hade trädäck och becket mellan däcksplankorna gav vision av segelfartygsdäck. Till timmermans arbete hörde att dreva, fylla i mellan plankorna. Han kom då till mig, lånade blåslampa för att värma becket. Jag for i Tamara på 1950-talet och var mönstrad svarvare, i praktiken reparatör. På värmen, i tropikerna, hände det att becket nära nog limmade fast våra skor om vi stod stilla för länge på samma plats. Vi fick liksom rycka igång. I Bombay hade flera engelska sjökaptener bosatt sig efter pensionen. Några kom ombord i Tamara och bad att få gå på, som de uttryckte det, vårt berömda trädäck. De skred gravitetiskt fram som en samling kolonialspöken, betygade sin aktning inför däcksplankorna. Givetvis 18 med sjömän I hamn // oktober 2010

19 gjorde de också nostalgiska expeditioner till systerfartyget Nagara. Under min tid i Tamara höll jag som bäst på att läsa Joseph Conrad och när jag såg dessa engelska sjökaptener njuta av vårt trädäck tycktes de komna ur hans böcker. Jämfört med dagens monster, lådracers, var Tamara en skönhet. Visst, kalla mig gärna konservativ i det avseendet. Nå, Tamara hade två midskeppsbyggen och en skorsten som var en skorsten och ingen strömlinjeformad kakburk. Utan tvivel hade chiefen, Dubbel-D, ett nära förhållande till den fyrtornshöga skorstenen. Han var stolt över den och påstod vid ett inspirerat ögonblick att den var synlig över lågflygande moln. Ombord fanns en färgstark samling profiler, särskilt då i maskinrummet, särlingar som inte skulle platsa i dagens sjöfart. Förutom Dubbel-D:s inre egenheter var han, för att citera förstemaskinisten, Sheriffen, så kort och bred att det var lättare att hoppa över honom än att gå runt. Måhända var det därför chiefen beundrade den fullvuxna skorstenen. Till den hjulbente Sheriffens yttre egenheter hörde att han en gång i Hamburg, i tjugotvå graders kyla, kom klivande över däck i korta kakibrallor. Eftersom Sheriffen hade ett stort operationsärr vid vänstra mungipan var vi vana vid att när han skrattade så skenade munnen iväg uppåt högerörat. Sheriffen tittade aldrig snett på någon, skrattade däremot snett. Jag minns denne sympatiske maskinist inte som finmekaniker. Ibland fick jag för mig att de minsta verktyg han kände till var slägga och spett. Även motormännen kom väl överens med Sheriffen, han slet och var lika skiten som de, Husägarn, Lasse, Jätten, Ivar och Ordspråks-Svensson som var berömd för åtminstone ett ordspråk: Bättre en öl i handen än tio hos hökarn. Eftersom det rörde sig om ett gammalt bygge hade jag som svarvare/reparatör inte enmanshytt utan bodde ihop med Ivar, som snarkade i överkojen. Med sjömän I hamn // Oktober

20 Måhända är det en småländsk vana att hänga raggsockor över kalla element. Även i tropikerna gick Ivar i sockor, dom suger åt sig svetten så himla bra. Trots fräna dofter bestod raggsockorna av sextio procents tomrum, de stora hålen åt sockorna bit för bit. I klartext: min hyttkompis ägde ett hålsockssystem. Utom vad gällde sockorna var Ivar händig med att sy och laga kläder. Mest kanske jag minns Ivar som god samtigare. Allra minst var han en tjötegubbe. Runt min hyttkamrats vitblonda kalufs, sneda och seniga gestalt, fanns trygghet och yrkesstolthet. Själv ansågs jag lite tossig, hade med mig tavlor och hängde på skottet. Manskapet var ju inte betrott med konst i mässar eller hytter. När vi skiftade trad köpte jag en lärobok i malajiska. Öga heter mata, vad heter då polis? Jo, matamata, dubbelöga, skarpöga. Till en början var malajiskan enkel, men sedan svårare. Nu har jag glömt nästan allt. Betänk hur långt vi kan förflytta oss geografiskt bara på några rader i en berättelse. Just på dessa rader finner vi Tamara skramlade fram i heta sydostasiatiska farvatten, i Sulusjön, tusentals sjömil från förra resans Bombay och länder som Indien, Pakistan, Iran och Irak. Under vår nya utresa hade vi bunkrat, lossat eller lastat i Aden, Colombo, Djakarta, Hongkong, Taku (Chihlibukten, Kina), Otaru (Hokkaido, Japan) och Manila. Sheriffen varskodde att vi nu skulle passera nära Zamboanga på filippinska Mindanaos sydvästspets. Jag gick upp på däck och såg förtorkad grönska, hus, hyddor, människor, hundar, fisknät på tork, mindre kustkrypare och segelkanoter. Jag hade sett utriggade segelkanoter långt ute till havs, lågt flygande vattenfjärilar som födde en längtan efter något som kanske hade med frihet att göra. Romantiska griller? Fiske från segelkanoter var hårt arbete. Det påstods att han vid anställning av nya motormän inte brydde sig om betygen utan föreslog armbrytning. Den som var god armbrytare fick jobbet. Zamboanga gällde inte längre som betydande koprahamn, det gjorde däremot vår destination, Davao, där vi skulle lasta kopra och kopralöss. Med nytt syre och Zamboanga-dofter gick jag tillbaka ned i det allt hetare maskinrummet. De båda oxarna, huvudmaskinerna, var syresörplare av rang. Här, down below, vara det nästan slagsmål om det ynka draget från luftrören. Med uppriggade rännor av säckväv försökte några av motormännen leda luft från luftrören till tillfälliga arbetsplatser. På bottendurken passerade jag förste motorman Husägarn, husägare utanför Landskrona, och hans ränna till ventilsliparebänken. Även om han var svår att skämta med kunde jag inte låta bli att hojta: Din utsugare, luften tillhör alla! Håll klaffen djäkla svetsloppa! Inte så illa turnerat. Jag angjorde svetsbänken för att med kolande gassvetslåga slaglöda en nysvarvad mässingskona på ett kopparbränslerör till tvåans hjälpkärra, en av de mindre dieslar som via generatorer skapade ström ombord, till bland annat vinscharna på däck. Därefter gick jag hukande ut i babords propellertunnel där den långa propelleraxeln med jämna mellanrum skavde lager. Längst akterut fanns kyrkan, ett förrådsutrymme. Med i Göteborg lånad elsvets hade jag svetsat ett ställ av vinkeljärn för att få ordning på det som innan dess mest hade legat på durken långa stänger av sexkantsmässning, rundmässing, kopparrör, rund- och plattjärn och 20 med sjömän I hamn // oktober 2010

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Rolf Lundblads helg & vardag i Kungliga Flottan som eldare 1957-59 Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Det började en kall höstdag, 5 november 1957. Många av oss hade kommit direkt från sjön,

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Uddevalla Motorbåtsklubb

Uddevalla Motorbåtsklubb Här hittar du oss Klubblokalen ligger på Föreningsgatan 7 451 52 Uddevalla Telefon: 0727 22 23 23 E-Post: umk@uamotorbatsklubb.com MIDSOMMAR PÅ HOLMEN AktiviteterSkapad av Annika 2011-06-30 21:15:05 Midsommar

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km. Danmark i Skåne heter en bok som jag köpte för längesen på loppis för 10 kr. Författare är Palle Lauring. Den är på danska och väldigt trevligt skriven. Författaren gör en resa i Skåne och berättar historier

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer!

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer! Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka Kungen kommer! Det gick ett rykte på stan, Rykten ska man ta med en stor nypa salt, men även om det var svårt att få bekräftelse på sanningen i ryktet, så kunde

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Tobago 2009-12-16 2010-01-05

Tobago 2009-12-16 2010-01-05 Tobago 2009-12-16 2010-01-05 Den 16 December glider vi sakta in i paradiset! Givetvis enligt skolboken, i gryningen med solen i ryggen om det oväntat skulle dyka upp ett rev! (Man o war bay är otroligt

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

Finike marina under mars månad, o allt det lilla som där händer!

Finike marina under mars månad, o allt det lilla som där händer! Resebrev nr 2, 2013 Finike marina under mars månad, o allt det lilla som där händer! Lite om vad som händer i marinan, o det är inte lite det! Egentligen så är denna period mest tänkt till att jobba på

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22 Deltagare: Håkan Andersson, Börje Salonen och Frank Skaufel. En kväll i februari träffades Börje och jag hemma hos honom för att titta på en trolig rutt i Norge till sommaren. Börje hade redan bokat in

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Människor står utklädda i 1810 års mode

Människor står utklädda i 1810 års mode Stäng annonsen Den kungliga landstigningen Människor står utklädda i 1810 års mode Helsingborg 14:27 Trots försenat flyg lyckades Victoria, Daniel och Silvia hinna med färjan till Helsingör. Efter en lunch

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören.

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. 1. 17 Juli 2000 - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. HP var det namn han haft de senaste åtta åren som han tillbringat på den slutna avdelningen på Kumla. HP hette egentligen

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Minnesord över Sven Vifors.

Minnesord över Sven Vifors. Minnesord över Sven Vifors. Första gången jag lärde känna Sven var 1980 i samband med att Johnson Chemsun byggdes och levererades från Kockums varv i Malmö där Sven var leveransövervakare av fartyget.

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Drakbåtstävlingar från Miluofloden till Malmös kanaler

Drakbåtstävlingar från Miluofloden till Malmös kanaler Drakbåtstävlingar från Miluofloden till Malmös kanaler Drakbåtar har en flertusenårig historia i Kina. Men det är först under de senaste decennierna som de har de spritt sig världen över. Till Sverige

Läs mer

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken:

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Skapa berättelser på egen hand eller tillsammans med andra Reglerna bestäms från gång till gång av gruppen. Ibland lämpar det sig att alla deltar

Läs mer

SPF 010 alltid på väg!

SPF 010 alltid på väg! 24/5-2/6 Det gemytliga och gästvänliga Tyrolen i Österrike Upplev den romantiska Tyrolen där de vackra dalgångarna slingrar sig fram mellan snöklädda alptoppar. Här njuter vi av Salzkammerguts bedårande

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E. Vinga Gör mötet till en upplevelse

VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E. Vinga Gör mötet till en upplevelse VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E Vinga Gör mötet till en upplevelse Vinga är Sveriges mest kända fyrplats. Ön ligger längst ut i Göteborgs skärgård och är numera ett skyddat naturreservat. BOKA EN KONFERENS

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Några veckor i Marmarisområdet tillsammans med Malin o Martin som var här för att fira Martins 40 års dag!

Några veckor i Marmarisområdet tillsammans med Malin o Martin som var här för att fira Martins 40 års dag! Resebrev nr 4, 2014 Några veckor i Marmarisområdet tillsammans med Malin o Martin som var här för att fira Martins 40 års dag! Efter att vi själva seglat runt någon vecka hann vi med ett trevligt möte

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

och skär Arkö kursgård

och skär Arkö kursgård mellan kobbar och skär Arkö kursgård 1 2 arkö kursgård Välkommen. Att resa ut i skärgården är något alldeles speciellt. Årstiderna sätter sin prägel både på själva resan och på vistelsen. På Arkö kursgård

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor.

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Jag skriver även lite stöd meningar som ni får ta hjälp

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen Navet Nr 3 2013 FIF:s Drive-In-Bingo När detta skrivs har vi spelat bingo två söndagar. Första söndagen bjöd vi alla bingospelare och funktionärer på gulaschsoppa. Detta var väldigt uppskattat. Än så länge

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

BOULEHALLEN I VARBERG

BOULEHALLEN I VARBERG BOULEHALLEN I VARBERG Boulodromen.se stod färdig för invigning den 28 oktober 2006 efter två års projektering och planering. Ägare är Alliansen Varbergs Boulehall som är en sammanslutning av åtta föreningar

Läs mer

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin.

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin. Facit Extra! 1 s. 5 penna 3. papper 4. lexikon 5. dator 6. stol 7. elev 8. suddgummi 9. block 10. klocka 11. bord 1 bok s. 6 en penna 3. ett suddgummi 4. ett papper 5. en dator 6. en stol 7. ett block

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 I morgon är lugnet över för imorgon är alla barn tillbaks från lovet och vi har dessutom fått nio nya familjemedlemmar. I veckan som kommer

Läs mer

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA TE 3:s RESA TILLL BARCELONA Vart var vi? Vi tillbringade våra fem dagar i Barcelona,Spanien. Vad gjorde vi? Måndag- Bestod mest av att resa. Vi åkte från resecentrum klockan halv två på morgonen, vi flög

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

En resa till landet ANNORLUNDA.

En resa till landet ANNORLUNDA. En resa till landet ANNORLUNDA. 26 medlemmar av SPF Borlänge har nyligen företagit en 5-dagars resa till Island. Avresa en söndag morgon i maj med buss från Borlänge till Hofors där medlemmar av PRO på

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Greta: (till Gertrud) Berätta för oss hur det är att vara en sån där tornsvala.

Greta: (till Gertrud) Berätta för oss hur det är att vara en sån där tornsvala. Spelet om Beredskapsåret 1940 Av Ragnar Karlsson 2013-01-06 Akt 2 Nerklippt ver 1 Slutet av juli månad 1940 Personer: Johanna 60 Stina 30 dotter Greta Ester Alfhild Vendla Gertrud (Luftbevaknigslotta)

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett Nere på stranden vid havet var Sandvargen och Zackarina mycket upptagna, var och en med sitt. Sandvargen var upptagen med att plaska runt i vattenkanten. Det sa plosch och det sa pläsch, och han stänkte

Läs mer

Test 2b: Läsa. Samhällsservice SOMMARFEST! Sagostundens förskola. Jag förstår anslag.

Test 2b: Läsa. Samhällsservice SOMMARFEST! Sagostundens förskola. Jag förstår anslag. Samhällsservice Cecilia och Jo han har en dotter som är 3 år. Hon he ter Astrid och går på förskolan. En dag när Cecilia hämtar Astrid ser hon det här anslaget. Jag förstår anslag. SOMMARFEST! Alla föräldrar

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina bodde i ett hus vid havet med sin mamma och sin pappa. Utanför huset växte två björkar, och mellan dem hängde en hängmatta. Just i dag var hängmattan ett sjörövarskepp, och på det skeppet var

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK. Sida 1

Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK. Sida 1 Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD MATERIAL TILL REDAKTIONEN SKICKAS TILL: Carina Segerlund

Läs mer

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu

Rissa von Hult. Tina Persson Hälsoinspiratören www.friskoteket.eu Rissa von Hult Det var en dag i april år 2000 jag var ute på min postrunda och stannade som vanligt till på fårfarmen i Hult för att lämna post. Den här dagen kom vi in på att jag gärna skulle vilja ha

Läs mer

Vinresa till Niederösterreich Österrike

Vinresa till Niederösterreich Österrike Vinresa till Niederösterreich Österrike Slutet av september, början på oktober 2015 med Munskänkarna Otterbäcken 2015 är Niederösterreich i Österrike utsedd till årets vinort/region av Munskänkarna centralt.

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer