En tidning från Stiftelsen Sjömanskyrkan i Stockholm-sjömansinstitutet // nr Den gamle och havet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tidning från Stiftelsen Sjömanskyrkan i Stockholm-sjömansinstitutet // nr 3 2010. Den gamle och havet"

Transkript

1 I hamn Med sjömän En tidning från Stiftelsen Sjömanskyrkan i Stockholm-sjömansinstitutet // nr Krigsseglare hedrade Sjöfolkets hjälpande hand i halmstad passion med tradition Den gamle och havet Larry Hansson, 82, är skeppare ombord på M/S Sydfart. 132 år gammalt är hon svenska handelsflottans äldsta fartyg. Kanske världens äldsta i kommersiell trafik.

2 Ledaren Tack för givande år i Sjömanskyrkans tjänst Vid årsskiftet lämnar jag ledamotskapet i Sjömanskyrkans styrelse efter att ha varit medlem i 12 år, varav de två sista som styrelsens ordförande. Jag avsåg egentligen att lämna styrelsen redan vid årsskiftet 2006/2007, då min tidigare verksamhet, Handelsflottans kultur- och fritidsråd, inordnades i Sjöfartsverket, och jag själv efter pensionering flyttade till Skåne. Vänliga styrelsekamrater övertalade mig emellertid att bli kvar för ytterligare en mandatperiod, något som jag tackade ja till. Detta har inneburit fyra intressanta och spännande år. u n d e r d e n n a m i n sista mandatperiod har stora förändringar skett i Sjömanskyrkans verksamhet. Kostymen har slimmats och anpassats till rådande behov och resurser, bland annat genom färre anställda jämfört med tidigare. Samt genom lokalisering av verksamheten till en plats, Frihamnen, där också det aktiva sjöfolket finns. Detta har inneburit ett verkligt lyft för verksamheten. Inte minst under säsongen med kryssningsfartyg, då en mångfald sjömän av skiftande nationalitet, sökt sig till de trivsamma och ändamålsenligt inredda lokalerna. I år har också Sjömanskyrkans stora och anrika fastighet på Katarinavägen Jag lämnar således en verksamhet som står på stabil och säker grund. avyttrats. Detta efter en lång tid av diskussioner och överväganden i styrelsen. Efter flytten till Frihamnen stod det emellertid klart att en försäljning var en såväl logisk som klok åtgärd, bland annat för att frigöra kapital och därmed trygga den framtida verksamhetens existens. Avyttrandet har också inneburit att styrelse och personal nu helt kan inrikta sig på de viktiga verksamhetsfrågorna, som ju är huvudändamålet med Sjömanskyrkan. Förnyelse har skett på flera andra områden. Tidskriften ni håller i handen är en, en ny modern och uppfräschad hemsida en annan. Och Sjömanskyrkan planerar för en geografisk vidgning av besöken ombord i fartygen. Jag lämnar således en verksamhet som står på stabil och säker grund. Jag har känt ett stort personligt engagemang för denna verksamhet under de år jag haft förmånen att få vara delaktig i densamma. Samtidigt känns det rätt att lämna skutan nu när goda vindar för verksamheten framåt. t i l l sist vill jag rikta ett stort tack till kamraterna i styrelsen, samt till Sjömanskyrkans direktor och personal, för trivsamma och givande år tillsammans. Samtidigt önskar jag den nya styrelse, som tar vid efter årsskiftet, lycka till med den viktiga uppgiften att även fortsatt ge sjöfolk bästa möjliga välfärdsservice. Torbjörn Cruth Ordförande, Sjömanskyrkan i Stockholm 2 med sjömän I hamn // oktober 2010

3 Tidskriften Med sjömän i hamn ges ut av Stiftelsen Sjömans kyrkan i Stockholm-Sjömansinstitutet. Innehåll Nummer Årgång 68 I hamn 4 18 Med sjömän Ansvarig utgivare Ullamaija Nordström, kyrkan.nu Adress Stiftelsen Sjömanskyrkan i Stockholm, HUS N, Frihamnen Box Stockholm. Telefon Fax E-post Hemsida Plusgiro bankgiro Redaktör Sten Windén, , Form OcH layout Jesper Möller, Omslagsfoto Ulf Lodin Tryck AB Danagårds grafiska, Ödeshög Tidskriften är Svanencertifierad, nr Nästa nummer kommer i december. Larry Hansson, skeppare. 15 Ove Allansson om ostasiataren Tamara. STIFTELSEN sjömans - KYRKAN I STOCKHOLMsjömansinstitutet Styrelse Torbjörn Cruth, ordförande Nils Göran Wetterberg, Inga-Lena Arvidsson, Chang Strömberg, Lennart Jonsson, Arne Wikström, Roger Lindgren Personal Ullamaija Nordström, direktor Gunilla Sävström, kamrer Kicki Wetterberg, fartygs assistent Roderica Perez, receptionist Sjömans institutet Gudstjänsliv Gudstjänst firas i Djurgårdskyrkan. Fartygsbesök Sjömanskyrkans personal besöker an kommande fartyg i Stockholms hamnar. Diakoni Sjömanskyrkans diakonala arbete består av socialkurativa och själavårdande insatser, bland annat genom hem- och sjukbesök. Läsrum Vårt läsrum är en öppen verksamhet för sjöfolk. Vi har servering, tidningar och tidskrifter, biljard och tillgång till telefon och internet. Grupper och föreningar På Sjömanskyrkan samlas ett flertal grupper såsom Sjömanskyrkans vänner och syföreningen. Sjömanskyrkans Kimmer Karlsson styr mot hamnen. 4 Mötet: Larry Hansson, 82, och M/S Sydfart en lång kärlekshistoria. 10 Krigsseglardagen 12 Maciej Zaremba: Vad är vi skyldiga de döda? 13 Sveket mot sjöns arbetare 14 Hänt i Sjömanskyrkan 15 Kimmer Karlsson är sjöfolkets hjälpande hand i Halmstad 18 Ove Allansson: Tamara annat än dagens lådracers 22 Sjömanskyrkans direktor ser Passionsspelen 26 Kustkonst Måkläppens stångmärke 27 Helenes långa resa hem 28 I akterkant 30 Noterat 32 Hösthälsning FOTO: ulf lodin (cruth, larry, kimmer) maja modén (illustration) Med sjömän I hamn // Oktober

4 Mötet En oslagbar kärlekshistoria Vi åker genom Stallarholmen, över bron som leder till Selaön i Mälaren. På vänster hand, vid kajen nedanför silot, ligger hon förtöjd och lastar raps. M/S Sydfart med hemmahamn Grönhögen på Öland, som trotsat tidens tand på ett förbluffande sätt. Med sina 132 år är hon en solitär i den svenska handelsflottan. Skepparen, Larry Hansson, har en bit kvar. Han är bara 82. Text sten windén Foto ulf lodin 4 med sjömän I hamn // oktober 2010

5 Med sjömän I hamn // Oktober

6 6 med sjömän I hamn // oktober 2010 FOTO: Räddningshelikopter 997/SCANPIX (finnbirch)

7 Vi hade 30 graders slagsida, men hon låg stadigt. De flesta båtar skulle fortsatt runt. Men inte denna. Det är med vördnad man går ombord. Här är det inte bara att klampa på. Det är rent och snyggt och skorna av när man stiger in i kajutan, där Larry är invecklad i en trivsam konversation med en vän från trakten. Du tog väl av dig kepsen när du klev ombord? Det är skärpa i rösten. Men blicken är mild. Och den gamle skepparen smälter fullständigt när en labradortik sticker upp nosen under bordet och vill bli kliad bakom örat. Hon är så go. Vi är så glada åt djuren, säger Larry. För dessa visar sig vara två. En labradorhanne snusar vällustigt under bordet. De är inga skeppshundar. Husse är Fredric Paus, som äger silot i Stallarholmen. Och det är Fredriks pappa som småpratar med Larry över en kopp kaffe. s yd f a r t h a r l a s t a t sen sju på morgonen. Kvällen innan kom hon från Karlshamn, där hon lossat raps från Malmö. I höjd med Landsort blev det kämpigt i de höga vågorna. Vi hade inget vatten i henne, ingen ballast. Flatbottnad som hon är så bystade hon och slog. Och vi blev ett par timmar försenade. Men Sydfart är en helt fantastisk båt, berömmer Larry. Hon är stark, hon är bra. Bättre än många tio år gamla fartyg. Hon har alltid blivit välskött, alltid tillhört ett rikt rederi. Hon ligger på varvet varje år, bottenmålas. Och så är hon ju byggd på bessermansplåt. Fråga elektrikerna som har borrat i den här plåten hur många borr de kört av. Han har aldrig haft bekymmer med henne, försäkrar han. Nej, aldrig. För två år sen var vi ute för en kantring på väg till Slite. Vi var tre man ombord, gick med sten och fick förskjutning i lasten. Stenen var lastad på en pall med tolv Jag gav kronor för na Mycket pengar. Men billigt ändå. För det är en gammal bra båt, försäkrar Larry Hansson. centimeter höga ben. När hon rullade vek sig benen. Tänk dig det. Tolv centimeter på hela lasten! Vi hade 30 graders slagsida, men hon låg stadigt. De flesta båtar skulle fortsatt runt. Men inte denna. Vi kom in till Södertälje för egen maskin. Där fick även Sjöfartsverket belägg för vilken bra båt jag har, småler Larry. Flyget, kustbevakningen och lotsarna kom ut. Men vi körde för egen maskin. Jag tänkte, nu går väl oljetrycket på Volvo Pentan. Men den höll konstant tryck, säger Larry stolt. l a r r y b ö r j a d e s i t t s j ö l i v på hösten 1944, under brinnande krig. Vi gick i Östersjön och i Nordsjön. Seglade mycket på Tyskland och Polen. Svenskarna svepte minor. Jag såg att både skepparen och styrmannen var nervösa. Men jag var 16 och hade inget förstånd på att vara rädd. Vi seglade mycket med bricketter från Tyskland, på Kivik och Brantevik, där det kunde ligga massor med skutor. Larry och Sydfart är ett. Och han stortrivs med sjölivet. Man är sin egen, sköter sig själv. Även om det är ständigt jobb, ibland tjugo timmar om dygnet, säger Larry. Bra sjöben har jag haft, men nu börjar de ge upp. Knäna är slut. Men i nästa stund lovar han hänga med tills sonen går i pension. Sonen, det är Peter, styrman ombord, som inte ville vara sämre än farsgubben och mönstrade första gången vid 16, också han. I oktober fyller Peter 50 och har skapligt många år kvar till pensionen, så Larry har lagt ribban högt, som alltid. larry känner sin båt utan och innan. Vartenda kapitel i den långa historien som började på Thorskogs skeppsvarv vid Göta älv, mellan Trollhättan och Göteborg, där ångbåten löpte av staplarna Företaget Billerud hade beställt henne för att gå med pappersmassa via slussarna till Göteborg och vidare till England och Holland. I dag är hon en pluttebåt. Men då var hon en stor jätteångbåt på 300 ton, jämfört med alla skutorna på femtio, sextio ton som det vimlade av ända fram till 1960-talet. Det var nästan bara amerikabåtarna som var större, och de var inte så förbannat stora dom heller sålde Billerud fartyget. Men köparen gjorde konkurs. Ragnar Gustavsson från Lidköping hade båten innan jag fick henne 1977, berättar Larry. Det var ångmaskiner i na förut. En på 90 hästar när hon byggdes, och 1907 fick hon en på 120. Den gav enorm kraft med sitt stora svänghjul. Då hade hon åtta mans besättning. Den gick ända till Då satte de i en diesel, en dansk maskin. Och nu har jag en Volvo Penta på 330 hk, som kom i Med sjömän I hamn // Oktober

8 Peter är styrman och andra generationen Hansson på M/S Sydfart. Han mönstrade första gången när han var 16, liksom pappa Larry, och fyller 50 i dagarna. Den omsorgsfullt vårdade Volvo Pentan på 330 hästkrafter kom i Som mest gör Sydfart, med full last, 300 ton, 8,5 knop. Tomme gör hon tie. Men vi frestar henne aldrig. Kör aldrig vår maskin mer än varv. Penta säger att hon ska göra Kör jag saktare förstör jag maskinen, påstår dom. Jag kör timmar innan vi behöver byta kolvar, men det vägrar dom tro. Den här maskinen har gått timmar sen vi renoverade den sist. Då fick den nya vevlager, ramlager, kolvar, allt. i p a p p e rn a s t å r d e t att fartyget nyförbyggdes första gången På 1930-talet var det dags igen och på nytt Då hade hon trädäck och träluckor. De skar av henne jäms med, la nytt däck, ny lucka och rev ut hela inredningen. Sydfart är pietetsfullt vårdad, utvändigt som invändigt. Ordningen är minutiös. Styrhytten är modern och utrustad med den senaste tekniken, navigatorer och radar. Fartyget har fyra hytter. Larry har lagt beslag på kaptenshytten. Styrman Peter och matrosen Mattias Pettersson har varsin. Den fjärde står tom. Eller snarare är den överfull med videofilmer. Ty förströelse behövs. Tiden till sjöss kan bli lång, även om det varit lite si och så i år. Säsongen har varit väldigt kort. Tidigare om åren har det varit isfritt och vi har kunnat köra året om. I år började vi i april. Det är skillnad. Nu i sommar har emellertid Sydfart seglat i skyttelfart mellan hamnarna i Östersjön och Mälaren. Till Stallarholmen har hon varit ett par gånger. Nu går jag till Karlshamn och sen till Kalmar. Fram och tillbaka däremellan några gånger. Jag har ton där och dra. Möjligen går vi till Gotland. Sen beror det på om Fredric vill att vi ska komma tillbaks hit, säger Larry. Sen har han inte tid med oss längre. Sydfart har lastat sina trehundra ton raps och ska segla söderut. M/S Sydfart M/S Sydfart av Grönhögen byggdes 1879 på Thorskogs skeppsvarv vid Göta Älv, mellan Trollhättan och Göteborg. Hon döptes till Olof Trätälja efter en vikingahövding som härstammade från svearnas gamla kungaätt, Ynglingaätten. Sedan dess har fartyget bytt ägare och namn till Hamnfjord. Fyra år senare till Stigfjord, för att bli Ann köpte Larry Hansson Ann och döpte om henne till Sydfart. M/S Sydfart är kulturhistoria. För några år sen fick Larry bidrag både från Sjöhistoriska museet och Riksantikvarieämbetet, som ur potten för bidrag till arbetslivsmuseet, beviljade pengar för att renovera däcket. sydfart håller liv i en tradition och levandegör de farleder som annars bara trafikeras av fritidsbåtar. Och hon används fortfarande för det hon byggdes för 132 år sedan att frakta sten och spannmål. I dokumentärfilmen Sydfart går nordvart, gjord av Sten Alskans med stöd av Riksantikvarieämbetet, spelar fartyget huvudrollen. Och Statens Maritima Museer vill gärna ha henne som museifartyg. Då får di skaffa litta pengar. För di vill ju ha na ju, skrockar Larry Hansson och dyker in i styrhytten. Längd: 32 meter. Bredd: 6,5 meter. Djupgående: Tre meter. Motor: Volvo Penta, 330 k/k. Toppfart: 8,5 knop med full last, 300 ton. Tomme tio knop. 8 med sjömän I hamn // oktober 2010

9 Snyggt och prydligt och ordning och reda. Här klampar man inte in med skorna. Styrman Peter Hansson och matrosen Mattias Pettersson lastar raps som ska till Karlshamn och bli margarin. Med sjömän I hamn // Oktober

10 Krigsseglardagen Christer Persson, på sax och flöjt, och Jörgen Toresson, piano och orgel, bjöd på vacker musik (ovan). Sjömanskyrkans direktor, Ullamaija Nordström, hälsningstalade (till höger). Den gröna stadens klocka Ute njöt flanörer och upprymda besökare till Skansen och Gröna Lund av den vackra sensommardagen. Samtidigt, inne i den idylliska Djurgårdskyrkan, hedrade en liten, trogen skara de svenska sjömän som fick sätta livet till under andra världskriget. Text sten windén Foto ulf lodin 205 svenska handelsfartyg förliste. Torpederade. Minsprängda. Bombade svenska sjömän fick sätta livet till. Om deras insatser för Sverige och världen under de mörka åren talades det ingenting om under många många år. Många av de överlevande sjömän som hamnat utanför den tyska spärren över Skagerack då krigshandlingarna till sjöss inleddes, behandlades i stället skamligt av myndigheterna då de kom hem efter krigsslutet. Det skulle dröja ända tills i september 1997, innan det officiella Sverige skänkte krigsseglarna upprättelse. Då avtäcktes en minnesskulptur på Stenpiren i Göteborg. Och sedan dess högtidlighålls Krigsseglardagen den första söndagen i september i Helsingborg, Uddevalla, Göteborg, Karlstad och Stockholm, medan Malmö traditionellt hedrar krigsseglarna vid Allhelgonahelgen. I år var det fjärde gången som Sjömanskyrkan i Stockholm samlades för Krigsseglardagen i Djurgårdskyrkan sen flytten till Frihamnen, då samarbetet med Oskars församling, under vilken kyrkan lyder, inleddes. Och som tidigare om åren var inramningen värdig och högtidlig. Ett 30-tal deltagare njöt av den finstämda samlingsmusiken i väntan på klockringningen. Jörgen Toresson på piano och Christer Persson på flöjt, spelade Evert Taubes Stockholmsmelodi, följd av Jeg vet en dejlig rose. Sen skiftade Christer till saxofon och mjukjazz och avslutade med Cést un chanson. k y r k k l o c k a n k l ä m t a d e. Klockan med Hjalmar Gullbergs ord från 1949: Den gröna stadens klocka vet att bortom död och undergång finns nya vårars fågelsång. Det är naturens hemlighet. Den gröna stadens klocka vet. 10 med sjömän I hamn // oktober 2010

11 Sjömanskyrkan i Frihamnen var oåtkomlig till följd av Tjejmilen. Men Parkcaféet (ovan), granne med Djurgårdskyrkan, fungerade väl som ersättningslokal för kaffesamkvämet som följde på minneshögtiden. Sjökapten Bengt Ahlin, 89, (till höger) var en av gästerna i Djurgårdskyrkan. När kriget bröt ut var han jungman. Kom hem från Sydafrika i oktober Bengt var ombord på gamla Belos, som var med och bärgade u-båten Ulven, som minsprängdes den 15 april 1943 vid Stora Pölsan i Göteborgs skärgård. Samtliga 33 man ombord omkom. ringde för krigsseglarna Sjömanskyrkans direktor Ullamaija Nordström påminde i sitt hälsningstal om krigsutbrottet för 71 år sedan. Och om de som verkligen upplevde krigets fasor de svenska sjömän som seglade i den svenska handelsflottan. Och före detta sjömansprästen Nils-Göran Wetterberg knöt an i sitt högtidstal till invigningen av Sjömansinstitutet Sjömanskyrkan i Stockholm 1942, under brinnande krig. Då ärkebiskopen påminde om att vi landkrabbor står i alltjämt växande tacksamhetsskuld till våra sjömän. Detta med tacksamhetsskuld till sjöfolket, sade Nils-Göran Wetterberg, är mycket vackert och mycket riktigt. Men det vore ändå vackrare och ändå riktigare om man inte vid fredsslutet snabbt glömde bort det hela. Som sjömanspräst har jag träffat flera som överlevt och som var ganska bittra på vad som sedan inte hänt. Före detta sjömansprästen Nils-Göran Wetterberg, höll högtidstalet vid minneshögtiden. Nils-Göran Wetterberg slutade med att citera en sjöman som överlevde och som beskrev känslan när han och hans kamrater närmade sig den svenska kusten efter kriget. Han skrev följande i boken Svenskt sjöfolk i krig : Det var med en känsla av spänning vi spanade mot det svenska landet. Här låg det framför oss, det land vi betalat vägskatt och kyrkoskatt till under hela kriget, trots att vi inte sett ett gruskorn eller en kyrkspira av det, medan vi trampade däck ute i världen. Ingen mottagningskommitté mötte. Inga feta tidningsrubriker hälsande dem välkomna. Likväl hade de varit goda representanter för Sverige och svenskt sjöfolk. j ö r g e n t o r e s s o n satte sig vid orgeln och Christer Persson lyfte flöjten. Och snart fylldes kyrkan av tonerna till Somewhere over the rainbow. Gamla engelska sjömanspsalmen Amazing Grace, Oändlig nåd på svenska, sjöngs som avslutningspsalm. Innan högtidsstunden i kyrkan avslutades med att Jörgen Toresson och Christer Persson spelade Polka dots and moonbeams. Sen smakade kaffet med dopp gott i parkcafét, granne med Djurgårdskyrkan. Med sjömän I hamn // Oktober

12 Krigsseglardagen prisbelönt Journalist Maciej Zaremba, journalist och författare, är född 1951 i Poznan i Polen. Han emigrerade till Sverige 1969 på grund av den utbredda och starka antisemitismen i hemlandet. Zaremba har vunnit flera priser och utmärkelser för sina reportageserier i framför allt Dagens Nyheter, bland annat ur Svenska Akademiens egna medel fick han Stora Journalistpriset i kategorin Årets berättare för artikelserierna Den polske rörmokaren och Rättvisan och dårarna. I slutet av maj i år skrev han De skrattade bara i DN, om det osynliga våldet på Europas arbetsplatser. I september 2003 skrev journalisten och författaren Maciej Zaremba en essä i vilken han är starkt kritisk till behandlingen av de svenska krigsseglarna. Följande är ett utdrag ur essän som bar titeln Vad är vi skyldiga de döda? Vad är vi skyldiga de döda? När sjömännen från M/S Ningpo steg i land i Malmö i januari 1946 hade de skäl att vänta sig ett varmt mottagande. Inte bara därför att de var frusna. De hade tjänat sitt land väl, kanske bättre än de flesta anda, och de hade betalat ett pris. Av de trettio som gick ut krigsåret 1939 för att förse Sverige med förnödenheter var sex inte längre i livet. M/S Ningpo från Göteborg minsprängdes på hösten 1941 utanför Singapore. De som nu kom hem var nedbrutna av sjukdomar efter fyra år i japansk fångenskap, somliga i tvångsarbete. Men på kajen i Malmö väntade ingen orkester. Där väntade polisen. Sjömännen låstes in. De har ju inte betalat skatt på flera år och man kunde misstänka att de inte heller gjort värnplikten. Mottagandet av M/S Ningpo-männen var inget byråkratiskt misstag. När man läser den magra dokumentation som finns inser man att det snarare var regel. Något år tidigare lyckades besättningen från M/S Erik Frisell att återvända hem. Dess fartyg, som i lejdtrafik försåg det isolerade Sverige med spannmål från Argentina, sänktes den 19 maj 1940 i Nordatlanten av en tysk torped. ( Det var i början av kriget, innan tyskarna fått för vana att sänka också livbåtarna.) De 34 sjömännen räddades av en brittisk trålare, men kunde på grund av den tyska spärren över Skagerack inte ta sig till Sverige. Många kom att segla med brittiska och norska fartyg. Karl Thour från Stockholm och Karl Nilsson från Gistad kom aldrig tillbaka: de sjönk med M/S Valparaiso nyårsnatten Deras skeppskamrat från Mannerström hade bättre tur och blev efter kriget avtackad och dekorerad för sina insatser. Av Norge. I Sverige mottogs de överlevande från M/S Erik Frisell av kronofogden som överlämnade indrivningskvitton: de har inte deklarerat på flera år, blivit därför sköntaxerade och gäldade i skuld till staten. Fosterlandet var som synes noga med varenda skattekrona som krigsseglarna underlåtit att betala medan de höll undan för tyska ubåtar eller drev omkring på en flotte i Nodatlanten. Deras livhank bokfördes inte lika noga. Vill man se deras namn på offentlig plats får man bege sig till Vestre Gravlund i Oslo eller till Trinitymonumentet i London. Där finns några av dem upptecknade i sten. I deras eget land finns inga motsvarande minnesmärken (utom i en och annan kyrka) Norge och Danmark hedrade efter kriget sina stupade och välkomnade dem som överlevt. I Sverige mottogs de närmast som lösdrivare. (Det är inte mitt ordval, utan Sjöfolksförbundets.) Besättningen på M/S Ningpo tvingades till femton års förnedrande process, för att ens få ut sin lön. Då var året Därefter gjorde statsmakten i ytterligare trettio år segt motstånd mot vädjanden från Sjöfolksförbundet och anhöriga att hedra de dödas minne. Först 1997, efter ett generationsskifte i Kanslihuset, restes ett tämligen anonymt minnesmärke på Stenpiren i Göteborg. De krigsseglare som ännu fanns i livet fick även en bok av regeringen, alldeles gratis. Det var omtänksamt, eftersom många av dem aldrig fått ut den särskilda krigsriskersättning som de hade rätt till. Enligt Torbjörn Dalnäs på Handelsflottans kulturoch fritidsråd har ingen kunnat förklara vart dessa pengar tagit vägen. De omkring tvåtusen sjömän som inte återvänt från krigshaven lär utgöra den största svenska krigsförlusten sedan Men det är tveksamt om den officiella tacksägelsen i Göteborg, den första någonsin, verkligen gav dem en plats i det kollektiva minnet. 12 med sjömän I hamn // oktober 2010 FOTO: Mats Andersson/scanpix

13 Krigsseglardagen Sveket mot sjöns arbetare I Ove Allanssons roman Här seglar Manfred Nilsson, som kom ut 1975, berättar donkeymannen, eldaren, smörjaren och maskinisten Manfred om minsprängningar, torpederingar, skräck och våldsam död i båtarna under andra världskriget. Om utsattheten hos krigsseglarna och cynismen och den svinaktiga behandling sjöns arbetare bestods av svenska myndigheter, under och efter kriget. Här seglar Manfred Nilsson är en form av dialogroman där författaren säger du till Manfred i vartannat kapitel. Däremellan berättar Manfred i jagform på en modifierad östgötska. I kapitlet Även under krig måste maskineriet smörjas läser man: Vad skulle jag inte ge Manfred för att år 1939 kunna läsa tankarna hos de sjömän, som spridda över klotet målar den svenska flaggan medan helvetet sprider sig över Europa, medan stövlarna sprätter och Polen går under till och med den sista motståndsfickan på halvön Hel. Vad tänkte de flaggmålarna? Jag vet bara att flaggan, de blågula färgerna, inte hjälpte för sjömän, som under andra världskriget for i svenska handelsflottan. Dessa sjömän i svenska fartyg mördades, blev offer för minor, torpeder, flygbomber och annan högstående teknik. De som dog och ni som överlevde Manfred, alla hade ni era liv uppmätta, graderade i kronor och ören, efter olika krigsriskzoner. Men trots att ni alla ombord i ett visst fartyg befann er i samma krigsriskzon så värderades era liv olika. Varför? Jo, krigsrisken utmättes i procent på lönen och inte i kronor. Ditt smörjarliv Manfred var inte värt mer än en fjärdedel av chiefens, maskinchefens, liv. På samma sätt var en skeppares liv värt kanske fem gånger mer än ett matrosliv. Högsta krigsriskersättningen var 300 procent. Din smörjarlön i början på fyrtiotalet var kronor i månaden. Befälhavarens lön låg kanske på över 700 kronor. Ju högre krigsrisk desto mera var skepparns liv värt i förhållande till ditt eller matrosens liv. Livet värderades efter ställningen ombord. Utöver denna cyniska värdering är tanken orimlig: att ställa upp pengarna mot liv, lidande, skräck och söndertrasade nerver. Vad kan pengarna göra mot krigets förlängda arm, många överlevande blev och är fortfarande nervvrak. Du vet en del om detta Manfred. Längre fram i samma kapitel berättar Manfred om hur det kändes att jobba under vattenlinjen under brinnande krig när man seglade i konvoj utmed Dödskusten: Jag minns en chief som alltid var uppe på däck när det var flyganfall och bombardemang. Ja, när det börja så cirkla han runt därnere i maskinrummet och sa att det går ju bra det här donkeyman, han sköter ju manövern bra. Ja, då går jag upp, jag kan ju behövas däruppe. Ibland höll jag käft men det var inte alltid det geck. Jag såg på n hur rädd han var och rädd var ju jag också, men jag måste ju stanna om inte chiefen sa annat. Jag hörde smällarna däruppe och ofta skakade fartyget till och jag var livrädd och tänkte att träffar dom fartyget med en bomb så är jag färdig, jag blir instängd härnere. Samma sak om vi går på en magnetmina. Ja, dom engelska planen fällde ju magnetminer utefter Dödskusten. Jag minns en gång just när den där vettskrämde chiefen som vanligt hade berömt mej för att jag skötte manövrarna så bra och sen klättrade upp ur maskinrummet. Han stog och titta ner från översta gretingen när det small och fartyget skaka till. Det var en fullträff i fartyget framför oss, en finne, jag fick reda på det sen. Hon geck ner med man och allt. Jag var rädd så att det stog alldeles still i skallen i nåra sekunder, men när maskintelegrafen pingla och manövern kom då kvickna jag till och slog manövern bryggan begärde. Efter några manövrar så kom det rop i talröret också. Maskinrummet, sa jag. Det var skepparnas röst. Vem är det som svarar? Dä ä donkeyman, sa jag. Var är chiefen? Undra skepparn. Chiefen, sa jag, han står högst upp på gretingen och övervakar mej. Jag kunde inte låta bli att säja så. Jasså, sa skepparn, donkey är nere och slår manövrarna, det går ju fint. Dom fick finnen framför oss, finns inget kvar av henne, vi hörde några skrik sen var det tyst, ja vi får ju inte stoppa och plocka upp en enda som donkeyman vet. Han var rektit talträngd skepparn, han hade knappt sagt ett ord till mej annars. Han berömde mig igen för att det geck så bra med manövrarna. Men då kunde jag inte hålla käft fast det var mitt under ett flyganfall och jag sa att det är ju roligt att vi duger nu vi donkeymän när det är krig. Före kriget feck ju vi donkeymän inte ens svara i talröret. Det blev tösst på skepparn däruppe på kuskbocken. Ja, sen small det nånstans igen och det blev nya manövrar och jag undra hur länge det skulle dröja innan vi strök med. Men vi klara oss den gången också jaja. Efter flyganfallet, när vi var på ingång till Hamburg, kom chiefen och sa att nu donkeyman nu tar jag hand om manövern. Ja, jag kunde inte hålla käft då heller utan sa att jasså du har blivit större sen anfallet är över. Det var det dummaste jag kunde säja, chiefen blängde och sa att jag inte skulle prata dumheter. Sen sa han att jag inte feck säja du. kunskapsfylld dialogroman Här seglar Manfred Nilsson är en dialogroman mellan författaren och Manfreds person. Men författaren berättar samtidigt med stor sakkunskap om sjömannens förhållande till fartyget, sjömannen och supertekniken och sjömannen och rationaliseringen. Med sjömän I hamn // Oktober

14 Hänt i Sjömanskyrkan Vardag i Frihamnen igen Årets kryssningssäsong är över. Den som inleddes den 14 maj då Deutschland anlöpte Frihamnen och avslutades då M/S Delphin Voyager lämnade kajen den 9 september. Under de tre månaderna upplevde Frihamnen cirka 130 fartygsanlöp fördelade på 43 fartyg. Och ruschen till Sjömanskyrkan var stor också denna sommar med nästan besökare. I snitt hade Sjömanskyrkan 50 besökare per dag, sjöfolk av olika kategorier, som kom till HUS N i Frihamnen för att umgås, använda sig av kyrkans datorer, köpa telefonkort, fika och spela biljard. Nu är vi tillbaka i det vanliga arbetet igen, konstaterar Kicki Wetterberg, Sjömanskyrkans fartygsassistent, på väg ut för ett av många fartygsbesök i Bergs oljehamn. Sju av kyrkans tusentals besökare uppskattar lokalerna och personalens arbete. Linda Ström Kicki Wetterberg och Roderica Perez Alm i personalen. Båtar, hav och himmel så långt ögat når att stå där och njuta av är en ynnest. Evert Taube hade alldeles rätt I Inbjudan till Bohuslän beskriver Evert Taube hänfört Bohusläns skönhet. Sjömanskyrkan beslöt att undersöka saken i samband med sin traditionella midsommarresa. Och det stämde på pricken. Det var 25 förväntansfulla resenärer som äntrade bussen i Stockholm mot Uddevalla som blev midsommarfirarnas bas under fyra dagar. Här väntade Hotell Bohusgården, som bjöd på en magnifik utsikt över omgivningarna och hamnen. En fortsättning bara på det storslagna som börjat med ett besök på de berömda Skalbankarna, där rester av miljontals kubikmeter musslor, snäckor och havstulpaner från tiden under och efter istiden hopades. Midsommarafton inleddes med en tur till Tjörn och Nordiska Akvarellmuseet. Sen var det tid för midsommarfirandet i den bohuslänska skärgården, med saltstänkta klippor, dragspels-, och fiolmusik, lekande barn och festklädda människor. Under tiden dukades det för middagsbuffé på hotellet för gästerna från Stockholm. Sjöfolk längtar till sjöss och tidigt på midsommardagen stävade M/S Nolhatten ut i den bedövande vackra skärgården utanför Hamburgsund. Kapten ombord underhöll med skrönor och historiska fakta om trakten. I Smögen, på eftermiddagen, kulminerade midsommarfirandet. Det kändes nästan som trängseln i huvudstaden. Den avkopplande stämningen kring middagsbordet på resans sista kväll var välgörande. Och vår nyfunne vän, och udda middagsgäst, satt troget på plats utanför matsalsfönstret en fiskmås sugen på en gobit. Det är bara nio månader till nästa midsommar. Då ses vi igen. Var det blir ska vi fundera över. u l l a m a i j a n o r d s t r ö m Fiskmåsen följde varje matbit. 14 med sjömän I hamn // oktober 2010

15 Sjömanskyrkan i Halmstad Här kommer Kimmer Kimmer Karlsson, föreståndare för Sjömanskyrkan i Halmstad. På sin el-cykel trotsar hon höstens första storm som vräker in över Oceanhamnen, där Priscilla från Rotterdam ligger vid kajen. Kimmer är på väg mot ytterligare ett fartygsbesök. TEXT Sten windén FOTO ulf lodin Med sjömän I hamn // Oktober

16 Tre damer som tycker att de har världens bästa jobb. Stående bakom Kimmer Karlsson, från vänster Stana Nemec och Marie Zander. Det blir många besök under ett år. Anlöpen till Halmstads hamn brukar ligga kring 800 varje år. Och när båtarna kommer in rycker Sjömanskyrkan ut. För att berätta om var man finns, och för att erbjuda sjöfolket tidningar, telefonkort, datorstöd och lån av telefon. Men kanske framför allt en stunds varm avkoppling i Sjömanskyrkans hemtrevliga lokaler. Sjömanskyrkan i Halmstad är ung. I februari i år firade man 20 år på Strandgatan 40, där man huserar i den före detta turistbyrån, som man hyr av kommunen tillsammans med båtklubben Najaden. Den lilla trivsamma enplansbyggnaden har bästa tänkbara läge intill Nissan, med vackra skolskeppet Najaden i blickfånget och med hamnarna på cykelavstånd, tjugo minuter bort. Här började Kimmer 2002, och sen fyra år tillbaka är hon föreståndare. Hon jobbar fyra dagar i veckan. Vid sin sida har hon Stana Nemec och Marie Zander som jobbar halvtid. Om behovet av en sjömanskyrka i Halmstad säger Kimmer så här: Sjömanskyrkan är först och främst en mötesplats för människor. Vi har fått många stammisar under dessa år. Många vanliga människor och folk som jobbar i hamnen och häromkring kommer hit och fikar. Det har blivit en självklar mötesplats för väldigt många. När vi slår upp portarna kvart i nio kommer många hantverkare som vill ha en macka och morgonfika. Sjöfolk är inte så många. De hinner inte. Men jag cyklar ut i hamnarna och ser till att de får tidningar och telefonkort och talar om var vi finns. Och att de alltid ska känna sig välkomna hit om de vill låna dator eller telefon. Följ Nissan, så kan ni inte missa det blå huset! s o m m a r e n i n n e b ä r h ö g t r y c k för Sjömanskyrkan. Då strömmar också båtfolket och turisterna till. Och det är också på sommaren Sjömanskyrkan håller sina gudstjänster. Vi har en kaplan. Annars är Anders Radix från Göteborg vår sjömanspräst för Halmstad, Uddevalla och Bohuslän. Men han är tjänstledig för att tjänstgöra i Afghanistan. Vi har tio, tolv gudstjänster. Allra mest välbesökta är de som vi håller ombord på skolskeppet Najaden. Det är underbart, med ibland hundra besökare som sitter på däck och tar del av gudstjänsten. Till sin hjälp har Sjömanskyrkan en arbetsgrupp som hjälper till att planera gudstjänster och programkvällar under resten av året. Vi brukar ha två programkvällar på våren och två på hösten. Musikkvällarna, då man sjunger Taube, Bellman och andra, lockar flest besökare. Någon pensionärsförening har man inte. Däremot det välbesökta Stickcafét som man har några timmar varje onsdagseftermiddag. En i arbetsgruppen driver stickcafét i kyrkans regi, säger Kimmer. Och så har Klub Maritim sina möten i Sjömanskyrkan första torsdagen i varje månad. Någon egen diakonal verksamhet bedriver inte Kimmer och Sjömanskyrkan. Jag måste prioritera båtarna, hinner inte göra hembesök. Men tre diakoner i Martin Luthers församling har sina visitkort utlagda i sjömanskyrkan. Med telefonnummer där de nås för sorgesamtal, frågor om livet och ekonomisk hjälp. Sjömanskyrkorna i Sverige skiljer sig mycket åt. Men de förenas alla i sin omsorg om sjöfolket. Och centralt för dem alla är fartygsbesöken. Halmstad har sin egen profil. Vi är en mötesplats för alla. Vi tar hand om också de besökare som inget har. De får kaffe och en smörgås. Vårt 16 med sjömän I hamn // oktober 2010

17 café ska vara som vilket annat som helst. Men här ska besökarna som behöver också kunna prata av sig. Vi kan prata med gott samvete på arbetstid, skrattar Kimmer. Och besökarna är fantastiskt många. I fjol hela , elva fler än året innan. fartygsanlöpen är som nämnts cirka 800 årligen, alla uteslutande handelsfartyg. Vi har en lång lista på handelsfartyg som kommer varje månad, ibland varje vecka. Jag känner besättningarna utan och innan och vet vad de vill ha. Våra besök på båtarna betyder så mycket. I synnerhet för de utländska besättningarna, filippinare och öststatssjömän uppskattar dem. De är hemifrån så länge. Ett möte med oss betyder så mycket. Jag har träffat så många som varit så ledsna och längtat efter fru och barn. Det är, säger Kimmer, sällan det händer att hon får kalla handen när hon gör fartygsbesök; att hon inte släpps ombord. Det har bara hänt en sju, åtta gånger på alla dessa år. Sjömanskyrkan i Halmstad lever på anslag från Halmstad Diakonikrets och Halmstad kyrkliga samfällighet och från generösa kollekter från olika församlingar i Halmstads kontrakt. Stiftet lämnar ett litet bidrag. Och så har man alla generösa givare vars bidrag gör skillnad. Jag skickar ett personligt julkort till alla. Oavsett om de skänkt 25 eller kronor. Det kan bli hundratals julkort, och det är det värt. Alla ska ha ett tack. Det skulle jag själv vilja ha, säger Kimmer. Så är det västen på igen. Med Sjömanskyrkans logga på ryggen. Hjälmen på huvet, upp på cykeln och kurs mot hamnen. För nu har ytterligare ett fartyg lagt till. Med bestämda steg och med axelväskan laddad med tidningar styr Kimmer mot Priscilla av Rotterdam. Besöket från sjömanskyrkans besök är efterlängtat. Med sjömän I hamn // Oktober

18 Ove Allansson Ove Allansson minns ostasiataren Tamara. Hon var sjösatt 1931, hade trädäck, och var ett år äldre än författaren. Ett gammalt bygge. Men jämfört med dagens monster, lådracers, var hon en skönhet. illustration maja modén Ove Allansson är född Han har ett förflutet som mekaniker, industriarbetare och sjöman. Hans litterära produktion är omfattande, liksom hans engagemang i antologiböcker och olika tidningar och tidskrifter. Han har fått en rad prestigeladdade utmärkelser, bland annat Ivar Lo-Johanssons personliga pris och Stig Sjödin-priset. Minneskompassen snurrar S yner av öar uppstigna ur havet. Syner av Amazonflodens bruna vatten så långt ut som över 300 nautiska mil i Sydatlanten, Amazon-mammas visitkort med stockar, trädgrenar, nötter och frukter. Kakifärgade Shatt al Arab, en flodallé kantad av dadelpalmer och med båtar, dhower, som tycks ha varit med redan på Sinbad Sjöfararens tid. Lukter burna av vindar, lukter från kryddöar eller från norrländska virkesupplag; härsken kopralukt eller oljans urtidslukter i tankfartygen. De stora hamnstädernas lukter ej att förglömma. Låt oss ta Bombay. Med de slitna Bürmeister & Waindieslarna, slamrande ur vidöppna maskinskylight, tolvknopade oss gamla ostasiataren Tamara mot Bombay. Osynlig mötte oss staden ett dygn från sin geografiska position, mötte oss med stank av förruttnelse och underliga sötaktiga lukter. Tamara var den första ostasiataren med det namnet. Hon var ett år äldre än jag, sjösatt Hon hade trädäck och becket mellan däcksplankorna gav vision av segelfartygsdäck. Till timmermans arbete hörde att dreva, fylla i mellan plankorna. Han kom då till mig, lånade blåslampa för att värma becket. Jag for i Tamara på 1950-talet och var mönstrad svarvare, i praktiken reparatör. På värmen, i tropikerna, hände det att becket nära nog limmade fast våra skor om vi stod stilla för länge på samma plats. Vi fick liksom rycka igång. I Bombay hade flera engelska sjökaptener bosatt sig efter pensionen. Några kom ombord i Tamara och bad att få gå på, som de uttryckte det, vårt berömda trädäck. De skred gravitetiskt fram som en samling kolonialspöken, betygade sin aktning inför däcksplankorna. Givetvis 18 med sjömän I hamn // oktober 2010

19 gjorde de också nostalgiska expeditioner till systerfartyget Nagara. Under min tid i Tamara höll jag som bäst på att läsa Joseph Conrad och när jag såg dessa engelska sjökaptener njuta av vårt trädäck tycktes de komna ur hans böcker. Jämfört med dagens monster, lådracers, var Tamara en skönhet. Visst, kalla mig gärna konservativ i det avseendet. Nå, Tamara hade två midskeppsbyggen och en skorsten som var en skorsten och ingen strömlinjeformad kakburk. Utan tvivel hade chiefen, Dubbel-D, ett nära förhållande till den fyrtornshöga skorstenen. Han var stolt över den och påstod vid ett inspirerat ögonblick att den var synlig över lågflygande moln. Ombord fanns en färgstark samling profiler, särskilt då i maskinrummet, särlingar som inte skulle platsa i dagens sjöfart. Förutom Dubbel-D:s inre egenheter var han, för att citera förstemaskinisten, Sheriffen, så kort och bred att det var lättare att hoppa över honom än att gå runt. Måhända var det därför chiefen beundrade den fullvuxna skorstenen. Till den hjulbente Sheriffens yttre egenheter hörde att han en gång i Hamburg, i tjugotvå graders kyla, kom klivande över däck i korta kakibrallor. Eftersom Sheriffen hade ett stort operationsärr vid vänstra mungipan var vi vana vid att när han skrattade så skenade munnen iväg uppåt högerörat. Sheriffen tittade aldrig snett på någon, skrattade däremot snett. Jag minns denne sympatiske maskinist inte som finmekaniker. Ibland fick jag för mig att de minsta verktyg han kände till var slägga och spett. Även motormännen kom väl överens med Sheriffen, han slet och var lika skiten som de, Husägarn, Lasse, Jätten, Ivar och Ordspråks-Svensson som var berömd för åtminstone ett ordspråk: Bättre en öl i handen än tio hos hökarn. Eftersom det rörde sig om ett gammalt bygge hade jag som svarvare/reparatör inte enmanshytt utan bodde ihop med Ivar, som snarkade i överkojen. Med sjömän I hamn // Oktober

20 Måhända är det en småländsk vana att hänga raggsockor över kalla element. Även i tropikerna gick Ivar i sockor, dom suger åt sig svetten så himla bra. Trots fräna dofter bestod raggsockorna av sextio procents tomrum, de stora hålen åt sockorna bit för bit. I klartext: min hyttkompis ägde ett hålsockssystem. Utom vad gällde sockorna var Ivar händig med att sy och laga kläder. Mest kanske jag minns Ivar som god samtigare. Allra minst var han en tjötegubbe. Runt min hyttkamrats vitblonda kalufs, sneda och seniga gestalt, fanns trygghet och yrkesstolthet. Själv ansågs jag lite tossig, hade med mig tavlor och hängde på skottet. Manskapet var ju inte betrott med konst i mässar eller hytter. När vi skiftade trad köpte jag en lärobok i malajiska. Öga heter mata, vad heter då polis? Jo, matamata, dubbelöga, skarpöga. Till en början var malajiskan enkel, men sedan svårare. Nu har jag glömt nästan allt. Betänk hur långt vi kan förflytta oss geografiskt bara på några rader i en berättelse. Just på dessa rader finner vi Tamara skramlade fram i heta sydostasiatiska farvatten, i Sulusjön, tusentals sjömil från förra resans Bombay och länder som Indien, Pakistan, Iran och Irak. Under vår nya utresa hade vi bunkrat, lossat eller lastat i Aden, Colombo, Djakarta, Hongkong, Taku (Chihlibukten, Kina), Otaru (Hokkaido, Japan) och Manila. Sheriffen varskodde att vi nu skulle passera nära Zamboanga på filippinska Mindanaos sydvästspets. Jag gick upp på däck och såg förtorkad grönska, hus, hyddor, människor, hundar, fisknät på tork, mindre kustkrypare och segelkanoter. Jag hade sett utriggade segelkanoter långt ute till havs, lågt flygande vattenfjärilar som födde en längtan efter något som kanske hade med frihet att göra. Romantiska griller? Fiske från segelkanoter var hårt arbete. Det påstods att han vid anställning av nya motormän inte brydde sig om betygen utan föreslog armbrytning. Den som var god armbrytare fick jobbet. Zamboanga gällde inte längre som betydande koprahamn, det gjorde däremot vår destination, Davao, där vi skulle lasta kopra och kopralöss. Med nytt syre och Zamboanga-dofter gick jag tillbaka ned i det allt hetare maskinrummet. De båda oxarna, huvudmaskinerna, var syresörplare av rang. Här, down below, vara det nästan slagsmål om det ynka draget från luftrören. Med uppriggade rännor av säckväv försökte några av motormännen leda luft från luftrören till tillfälliga arbetsplatser. På bottendurken passerade jag förste motorman Husägarn, husägare utanför Landskrona, och hans ränna till ventilsliparebänken. Även om han var svår att skämta med kunde jag inte låta bli att hojta: Din utsugare, luften tillhör alla! Håll klaffen djäkla svetsloppa! Inte så illa turnerat. Jag angjorde svetsbänken för att med kolande gassvetslåga slaglöda en nysvarvad mässingskona på ett kopparbränslerör till tvåans hjälpkärra, en av de mindre dieslar som via generatorer skapade ström ombord, till bland annat vinscharna på däck. Därefter gick jag hukande ut i babords propellertunnel där den långa propelleraxeln med jämna mellanrum skavde lager. Längst akterut fanns kyrkan, ett förrådsutrymme. Med i Göteborg lånad elsvets hade jag svetsat ett ställ av vinkeljärn för att få ordning på det som innan dess mest hade legat på durken långa stänger av sexkantsmässning, rundmässing, kopparrör, rund- och plattjärn och 20 med sjömän I hamn // oktober 2010

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den

Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den lilla bergsbyn Aljustrel nära Fatima i Portugal märkte ingenting ovanligt. Som vanligt hade de gått upp före gryningen, ätit frukost och vallat föräldrarnas

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Tobago 2009-12-16 2010-01-05

Tobago 2009-12-16 2010-01-05 Tobago 2009-12-16 2010-01-05 Den 16 December glider vi sakta in i paradiset! Givetvis enligt skolboken, i gryningen med solen i ryggen om det oväntat skulle dyka upp ett rev! (Man o war bay är otroligt

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Kärleken gör dig hel

Kärleken gör dig hel Kärleken gör dig hel Jag frågade den där kallaste torsdagen i februari, vad är kärlek? Det hade bildats rimfrost på mina fönsterrutor den här morgonen och jag tittade inte ens på termometern innan jag

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Ljuset är på G! Klockan är 7.30 och vi rullar in mot Jönköping.

Ljuset är på G! Klockan är 7.30 och vi rullar in mot Jönköping. Ljuset är på G! Klockan är 7.30 och vi rullar in mot Jönköping. Solen! Men sedan har det mest småsnöat. På jobbet har det gått i full fart idag. Kameran har inte hängt med i farten. Årsmöte med Snapphanarna

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9 INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse Berättare: Magnus Krepper Indiska Berättelser del 9 Har du någon gång tänkt på hur den värsta av alla demoner skulle kunna

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria o Teneriffa och med besök av Astrid o Cato samt Ninni o Roy. Före det så hann vi med en båtupptagning på land

Resebrev från Gran Canaria o Teneriffa och med besök av Astrid o Cato samt Ninni o Roy. Före det så hann vi med en båtupptagning på land Resebrev från Gran Canaria o Teneriffa och med besök av Astrid o Cato samt Ninni o Roy. Före det så hann vi med en båtupptagning på land Under denna period började med att PEGASUS skulle upp på land (den

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

När vi så stiger in på macken så är Håkan i full färd med sina sysslor, de har blivit som ett inrutat mönster efter 25 år.

När vi så stiger in på macken så är Håkan i full färd med sina sysslor, de har blivit som ett inrutat mönster efter 25 år. Artikel av Tuva Klinthäll Publicerad i Smålandsposten den 18 september 2010 Kl 07.00 Klockan har precis slagit sju och det är i mitten av augusti. De allra flesta ligger och sover men inte Håkan Håkansson.

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 11/2014: 8-12 juni. Bornholm. 8 deltagare. 80 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 11/2014: 8-12 juni. Bornholm. 8 deltagare. 80 km. Åtta förväntansfulla äventyrsvandrare möttes vid färjan i Ystad för färd över Östersjön till Bornholms Rønne. Vi checkade in på Det lille hotell i centrum. Där fanns det ett stort hjärta. Vi var välkomna

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Jonatan 5C Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Jonatan 5C Ht-15. Kapitel 1 Drakägget Drakens mysterier Av Jonatan Wiman Hej detta är en bok som kommer att handla om medeltiden. Där jag kommer att hitta nya vänner och hitta på mysterier. Men det kommer också hända hemska saker. 1 Kapitel

Läs mer

Johanna: Ta mera av soppan, den måste gå åt. 02 Ola: Den var god, jag tar gärna lite till.

Johanna: Ta mera av soppan, den måste gå åt. 02 Ola: Den var god, jag tar gärna lite till. 1 Spelet om Beredskapsåret 1940 Av Ragnar Karlsson 2013-01-16 Akt 4 Nerklippt ver. 1 Hösten 1940 Personer: Thure 65 småbrukare Johanna 60 hans hustru Stina 30 dotter Mona 78 mormor Ola Norman flykting

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Resebrev nr 5 2014. Några slöa veckor i Datca-området o sedan ett besök av Pelle o Dan i Götcek!

Resebrev nr 5 2014. Några slöa veckor i Datca-området o sedan ett besök av Pelle o Dan i Götcek! Resebrev nr 5 2014. Några slöa veckor i Datca-området o sedan ett besök av Pelle o Dan i Götcek! Äntligen har vi fått tummen ur och beskriva vår sista månad i Turkiet, det blir lättar o lättare att dra

Läs mer

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst 3 Välkommen till Kristinehamn Konstnären Pablo Picasso valde att ställa sin 15 meter höga skulptur Jacqueline i Kristinehamn. Han ville att skulpturen skulle

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Rolf Lundblads helg & vardag i Kungliga Flottan som eldare 1957-59 Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Det började en kall höstdag, 5 november 1957. Många av oss hade kommit direkt från sjön,

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 3 Det vardagliga vansinnet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april

Läs mer

Ordförande har ordet. Vi ses. Gunilla

Ordförande har ordet. Vi ses. Gunilla Ordförande har ordet Först vill jag tacka er för förtroendet att få fortsätta vara ordförande för detta trevliga byalag ett år till. Jag vill också tacka Ingvar Bagare Andersson för de trevliga byavandringar

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Drömma trädens drömmar...

Drömma trädens drömmar... Drömma trädens drömmar... Jag är storyteller. Allt jag gör och allt jag tänker kommer ut som berättelser. Jag älskar också att sova, och att drömma, på konstiga platser. Och så har jag alltid längtat upp

Läs mer

Mini-kören på Fårö 2014. Texter

Mini-kören på Fårö 2014. Texter Mini-kören på Fårö 2014 Texter Välkommen till årets körvecka på Fårö! Det här är texter till dig som sjunger i Mini-Kören. Vi kommer att sjunga och leka oss fram genom melodier och texter under veckan

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Utdrag ur Monica Braw: Hiroshima överlever (roman)

Utdrag ur Monica Braw: Hiroshima överlever (roman) Utdrag ur Monica Braw: Hiroshima överlever (roman) Medan jag gick där på Fredsavenyn kom jag på att jag naturligtvis skulle ta tillfället i akt och tala med kvinnan på museet. Hon skulle självklart kunna

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina bodde i ett hus vid havet med sin mamma och sin pappa. Utanför huset växte två björkar, och mellan dem hängde en hängmatta. Just i dag var hängmattan ett sjörövarskepp, och på det skeppet var

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Den. smutsiga kuppen MARIA FRENSBORG INGRID FLYGARE

Den. smutsiga kuppen MARIA FRENSBORG INGRID FLYGARE Den smutsiga kuppen MARIA FRENSBORG INGRID FLYGARE 1 1 nere vid ångbåtsbryggan var det fullt av folk. Björkarna från förra helgens midsommarfirande slokade, men fick ändå kajen att se festlig och somrig

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 KH-57-03-297-SV-C

BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 KH-57-03-297-SV-C BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 14 16 KH-57-03-297-SV-C BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov1 Flyg vackra svalor, flyg! Europeiska kommissionen BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov2 Denna publikation har

Läs mer

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät "wha wha"

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät wha wha Författare: Filip Sahlberg 2014 Kapitel 1 Ljudet Alexander och Kalle var i deras hemliga kemirum i källaren. En otrevlig källare med gamla tegelväggar och avloppsvatten rör som läckte. Plötsligt hörde

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA AUGUSTI Ps 119:33-34

FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA AUGUSTI Ps 119:33-34 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA AUGUSTI 2014 Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag akta på den ända till slutet. Ge mig förstånd så att jag tar vara på din undervisning och håller fast

Läs mer

Gijon La Coruna - Porto 2009-08-01 2009-09-01

Gijon La Coruna - Porto 2009-08-01 2009-09-01 Gijon La Coruna - Porto 2009-08-01 2009-09-01 När vi lägger till i Gijon hör vi ett himla oväsen ifrån staden. Självklart är det ca 15 säckpipeblåsare som håller på att stämma sin instrument. Det roliga

Läs mer

SPF 010 alltid på väg!

SPF 010 alltid på väg! 24/5-2/6 Det gemytliga och gästvänliga Tyrolen i Österrike Upplev den romantiska Tyrolen där de vackra dalgångarna slingrar sig fram mellan snöklädda alptoppar. Här njuter vi av Salzkammerguts bedårande

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015

barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 barnhemmet i muang mai måndag 13 april - söndag 10 maj, 2015 I morgon är lugnet över för imorgon är alla barn tillbaks från lovet och vi har dessutom fått nio nya familjemedlemmar. I veckan som kommer

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Gastar och spökskepp. Angelica Johnsson, Odenslunda skola, Upplands Väsby

Gastar och spökskepp. Angelica Johnsson, Odenslunda skola, Upplands Väsby Gastar och spökskepp Gastar Det var sjömännens största skräck att drunkna och försvinna i havets djup utan någon ordentlig begravning. Då var de nämligen dömda att vandra över haven som gastar, osaliga

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

jonas karlsson det andra målet

jonas karlsson det andra målet jonas karlsson det andra målet noveller wahlström & widstrand 064802Det andra målet.orig.indd 3 12/21/06 3:03:00 PM Wahlström & Widstrand www.wwd.se Jonas Karlsson 2007 Tryck: GGP Media GmbH, Tyskland

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E. Vinga Gör mötet till en upplevelse

VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E. Vinga Gör mötet till en upplevelse VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E Vinga Gör mötet till en upplevelse Vinga är Sveriges mest kända fyrplats. Ön ligger längst ut i Göteborgs skärgård och är numera ett skyddat naturreservat. BOKA EN KONFERENS

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer