Projektmaterial ARBETA I GRUPP I UNDERVISNING OCH STUDIER (ARGUS) Värnamo folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial ARBETA I GRUPP I UNDERVISNING OCH STUDIER (ARGUS) Värnamo folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial ARBETA I GRUPP I UNDERVISNING OCH STUDIER (ARGUS) Värnamo folkhögskola

2 Folkhögskolan Värnamo Värnamo Kommun Argus (arbeta i grupp i undervisning och studier) Undervisande lärare på allmän linje: Annika Guntsch Gerd Egnell Rolf Eklund Eva Näslund Pedagogassistent: Karin Gustafsson Karin, Annika och Eva i djup koncentration under ett seminariepass Projektarbete i ITiS arbetslagsutbildning Vt.2003 Handledare: Sirpa Gladenbring

3 Sammanfattning Vi som genomfört detta projekt på Värnamo Folkhögskolas allmänna linje och med dess 57 deltagare är ämneslärarna Annika Guntsch, Gerd Egnell, Rolf Eklund, Eva Näslund samt pedagogassistenten Karin Gustafsson. Vi hade sedan en lång tid tillbaks diskuterat hur vi skulle kunna förnya och förbättra vår undervisning och anpassa den till de nya arbetsformer som informationstekniken möjliggör. Ett par mindre försök har gjorts, men vi var fortfarande osäkra på hur vi själva skulle leda/ handleda våra deltagare i friare arbetsformer. Dessutom ville vi vara uppmärksamma på det som är centralt för folkbildningen självbildningen, lärandet i grupp och det gemensamma ansvarstagandet. Vi ville särskilja lärarstyrda uppgifter från elevstyrda och undersöka hur denna kombination skulle kunna utvecklas. Vår ambition var att försöka finna en modell som vi kunde utarbeta tillsammans med eleverna. Deras idéer om innehåll skulle i stor utsträckning få styra. Vi beslöt oss därför att de studerande skulle få jobba med ett tema som de var experter på. Temat var ungdomskultur. Vår erfarenhet och pedagogiska vana skulle hjälpa till att ge projektet en arbetsform som fungerade. Till vårt stöd hade vi ett väl inarbetat konferenssystem, som det även var tänkt att deltagarna skulle använda sig av. Tyvärr kom den senare ambitionen på skam. Handledarna använde sig flitigt av konferenssystemet. Däremot var kursdeltagarna mindre benägna att använda sig av detta stöd, som möjliggör distansanvändning och friare tidsplanering. Vi har gjort såväl en enklare enkät, som ett antal intervjuer för att följa upp intrycken av detta projektarbete.

4 Våra erfarenheter av detta arbete handlar trots våra ambitioner om vikten av att få en bra balans mellan gruppmedlemmarna, att motivera, att lära deltagarna vikten av egen tids-planering, samt att avdramatisera den gamla skolsynen (i vardagligt tal pratar man om att avskola). En genomgående missnöjesfaktor var rädslan för att inte hinna med sina ämnesbehörigheter på grund av att projektarbetet stal tid. Även handledarna har känt sig splittrade dels på grund av ett gruppansvar, samt även behovet av att finna tillhanda för samtliga deltagare för att kunna stödja vid faktainsamling och källkritik, men även rent tekniskt stöd vid datorbearbetning, videoredigering och därutöver socialt för att kunna balansera deltagarna när besvikelsen gentemot somliga medlemmars brist på ansvar tog ut sin rätt.

5 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 MÅL OCH SYFTE... 4 METOD - TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 4 ATT ARBETA I PROJEKT... 5 GENOMFÖRANDE... 6 INTRODUKTIONSTRÄFFEN...6 Kroppskultur Eva... 9 Träff Träff Träff Träff Träff Träff Musik Gerd och Karin Träff Träff Träff Träff Träff Träff Våld och droger Rolf Träff Träff Träff Träff Träff Träff Engagemang Annika Träff Träff Träff Träff Träff Redovisningsdagen ELEVERNAS UTVÄRDERING SAMMANSTÄLLNING AV PERSONLIGA INTERVJUER SLUTDISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA I BILAGA II BILAGA III

6 INLEDNING Bakgrund Vi hade under en längre tid diskuterat hur vi skulle kunna förnya och förbättra vår undervisning och anpassa den till de nya arbetsformer som informationstekniken möjliggör. Vi diskuterade också mycket hur vi skulle kunna dra nytta av detta utan att förlora det som är specifikt för folkhögskolan. Datorer i skolan var inte något nytt. De har förekommit sedan 20 år tillbaka. I början användes dessa enbart i kurser som var direkt avpassade för dem som hade som mål att i framtida yrken använda datorer. De sista tre fyra åren har det förts livliga diskussioner om att även föra in datorn i den vanliga undervisningen och att bättre använda den som ett arbetsredskap. Så har också skett och numera är i stort sett alla mer eller mindre beroende av detta verktyg. Sedan några år har alla elever, lärare och annan personal ett eget forum i vårt FirstClass-system. Alla nya deltagare får en introduktion och systemet används för kommunikation, information, distanskurser, examination m.m. Vi ville gå vidare och arbeta ämnesöverskridande och då fungerar datorn helt suveränt. När vi sedan fick erbjudandet att delta i ITIS-projektet så rådde det ingen tvekan om vi skulle vara med eller inte. Det gav oss en möjlighet att under mer strukturerade former kunna genomföra det som vi alla hade velat. Vi blev 12 deltagare som sedan delades på tre inriktningar. Projektbeskrivningen här omfattar det som utfördes inom allmän linje. Eftersom projektet skulle utföras under höstterminen så var vi till en början lite osäkra på vilket tema vi skulle välja. Varför inte låta eleverna vara experter? Vi bestämde oss därför för att som rubrik välja ungdomskulturer. Vi i varierande åldrar kunde bli experter på den historiska utvecklingen. 2

7 Våra tankar var att använda datorerna som sökverktyg, framställande av bildspel, hemsidor, skrivverktyg för skärmutställningar, bild- och musikredigering med mera. Det kändes som en rolig utmaning. Vi som var ansvariga för projektets genomförande har varierande bakgrund. Två är språklärare, en är SO-lärare och en är idrottslärare med specialpedagogikutbildning. Vi hade också förmånen att ha tillgång till en pedagogassistent som var den som fungerade som spindeln i nätet. Det fanns mycket god kompetens inom dataområdet. Fungerande datorer och bra lokaler var en god förutsättning för att vi skulle lyckas. Lite oroande var att deltagarna var så många och dessutom osäkra både på skolform och arbetssätt. Utmaningen kändes stimulerande men också lite nervös. 3

8 Mål och syfte Vi har med detta projekt försökt att hitta en modell för att kunna jobba mera elevstyrt. Målet med denna inriktning är att öka på studiemotivationen, att förstärka deltagarnas självbild och att självfallet att själva få ett roligare arbete. Vår ambition har varit att deltagarna redan från studieårets början skall få känna delaktighet i och ansvar för en arbetsprocess. Metod - tillvägagångssätt Vi ville särskilja lärarstyrda uppgifter från elevstyrda och undersöka hur denna kombination skulle kunna utvecklas. Som lärare ville vi att eleverna skulle använda IT som en lärobok och som informationskälla. Om det är lärarstyrt så tilldelas eleven en uppgift och anvisningar ges om hur man ska lösa uppgiften. Det elevstyrda alternativet är att eleven väljer en uppgift och får fria händer både beträffande arbetssätt och hur uppgiften löses. Vår ambition var att försöka finna en modell som vi kunde utarbeta tillsammans med eleverna. Deras idéer om innehåll skulle i stor utsträckning få styra. Vår erfarenhet och pedagogiska vana skulle hjälpa till att ge projektet en arbetsform som fungerade. Vi tyckte därför att vi ville använda oss av eleverna som experter i temat ungdomskultur. Vi ville inte servera några färdiga metoder eller exempel på innehåll. Då elevgruppen var stor och ämnet likaså, kände vi oss ändå nödsakade att ha ett viss mått av styrning för att det skulle bli hanterbart. Vi tänkte oss fem huvudområden (helt enkelt därför att vi var fem som kunde handleda). Det som vi planerade var den första sammankomsten. Planeringen för den redovisas nedan. Vi hade förstås en förhoppning om att projektet skulle utmynna i t ex utställning, dramatisering, musikinslag, bildspel eller annat. Det var dock inte det väsentliga att det blev en tjusig presentation, utan att vi i stället hade roligt och fick en givande tid under resans gång. 4

9 Att arbeta i projekt. Att arbeta i projekt kan ju utföras i många olika skepnader och former, som exempel forskning, utredning, utveckling, utvärdering mm. Några punkter som är riktlinjer för ett projekt 1. Ett arbete av engångskaraktär Målinriktat arbete Avgränsat i tid och omfattning Uppbyggt kring en tillfällig grupp Tilldelat begränsade resurser Arbete uppdelat i delmål Våra elever behöver lära sig att arbeta på ett nytt sätt och känna ett sammanhang i sitt sätt att arbeta. Att Samarbete leder till bättre inlärningsprestationer 2 säger Nielsen, Hove och Tolmie i sina rapporter där de jämför prestationer i grupper där medlemmarna har samma medvetande om ämnet, med grupper där kunskapsnivån skiljer sig mellan gruppmedlemmarna. Samarbete ger bättre kvalitet på resonemangen. Mer eller mindre medvetna deltagare alla vinner på samarbete. Hove och Tolmie visar i sin studie att grupper där det finns motstridiga uppfattningar presterar bättre än grupper där elever har samma förståelse av problem som ska lösas. Konflikter elever emellan kan ge upphov till diskussioner som leder till bättre resultat. En målsättning med att använda datorn i projektarbetet, kan vara att utveckla samarbetsförmågan, eftersom en av de största fördelarna med datorstöd är att man enkelt kan kommunicera med andra. 1 Sven Eklund, 2002, Arbeta i projekt en introduktion 2 Maria Larsson, 1999, Lärkraft, Datorstött samarbete, 5

10 Här uppmärksammar man att inte alla individer lär sig på samma sätt, och samarbete i projektform kan få alla att tillföra den kunskap som de kommit fram till och ge en del till helheten. Learning by doing ett uttryck som förknippas med den engelske pedagogen John Dewey( ) som förespråkar en problemlösningsmetod som låter eleverna experimentera och reflektera. Att göra så i dagens undervisning ligger fortfarande i tiden, men nu med datorns hjälp. Det krävs mycket lärarstöd och uppmuntran för att hålla sig inom ramarna och lära sig att kritisera källorna. Här kommer vår uppgift in att vara stöd i arbetet. Samarbete inte bara mellan elever utan även mellan lärare och elever kan stärkas och öppna för en fri arbetsform under projektets gång. GENOMFÖRANDE Introduktionsträffen Vid vår första sammankomst så träffades vi alla i aulan. Rolf hade sammanställt ett lämpligt bildoch ljudspel som en upptakt till temat ungdomskultur. Därefter gjorde vi en presentation av projektet. Gruppindelningen gjordes slumpvis. Varje handledare hade en grupp och gick till något klassrum. Där spånade vi vilt kring olika företeelser som kan sägas tillhöra ungdomskulturen. Vi enades sedan kring några huvudområden med en massa olika uppslag. Vi återsamlades sedan I aulan för att ta del av de olika gruppernas idéer. Eleverna fick som uppgift till nästa tillfälle att fundera över följande : Vad är ungdomskultur? Ge konkreta exempel! Är du kulturbärare? Vi handledare hade en samling dagen innan för att göra en avstämning. Efter introduktionsträffen hade vi sedan ytterligare en träff för att utvärdera och sammanställa material. Detta kom att ligga till grund för nästa träff. Vi lade upp en konferens för vårt projekt på 6

11 FirstClass. Ytterligare konferenser lades upp för eleverna som på detta sätt kunde delge varandra material, diskutera, ställa frågor m.m. En blankett hade gjorts (bilaga 1) som var tänkt att användas för eleverna som en uppföljning av deras arbete. Den skulle också användas av oss som ett underlag för utvärdering av projektet. Tyvärr kunde detta inte göras, då denna blankett emellanåt förkom, glömdes bort eller på annat sätt inte fanns tillhanda. Viss nytta har deltagarna ändå haft av blanketten och då i synnerhet i början av projektet, nämligen som ett enklare minnesstöd. Vi hade förstås lite funderingar på vilka större områden som skulle komma att bli delar i projektet. På planeringsträffen gissade vi att det kanske skulle bli så här: Ungdomsvåld Hur ser det ut statistiskt? Är det värre nu? Grupprelaterat våld? Nazistiska ideals inverkan o.s.v. 7

12 Kroppskultur Tatueringar, piercing, silikon, kroppsbygge m.m. Musik (även annan kultur som konst och litteratur) Olika gruppers musikval. Graffiti. Film. Medeltidsideal. mm Sex och samlevnad Könsroller. AIDS. Gay-debatten. Familjestrukturer o.s.v. Kläder mode inredning Grupptryck. Reklam. mm Naturligtvis ville vi att elevernas syn på vad som är viktigt att ta upp skulle vara vägledande för projektets utveckling. Det historiska perspektivet trodde vi skulle komma att tillgodoses inom varje huvudgrupp. Efter den första sammankomsten hade Eva Näslund gjort en gruppindelning efter personligt val. Elevernas första val hade kunnat följas så gott som fullständigt. Vi återsamlades alla i aulan dels för att kunna ta upp allmänna frågor och för att kunna göra gruppindelningen. Rolf presenterade en blankett som eleven skulle använda för att notera vad man åstadkommit under veckan. Dessa samlades in gruppvis vid varje sammankomst för att sedan förvaras i en pärm. Vi gick sedan till våra klassrum med respektive grupp. Fyra områden hade utkristalliserats. Kroppskultur Eva Näslund Engagemang Annika Guntsch Våld och droger Rolf Eklund Musik Gerd Egnell, Karin Gustafsson 8

13 Så här blev utvecklingen i de fyra grupperna som i rapporten fortsättningsvis redovisas separat. Kroppskultur Eva Vi började med en diskussion i gruppen om vilka områden som vi var intresserade att titta närmare på. Vi enades om fyra huvudrubriker: kläder och mode, meditation, kroppssmyckning och kroppsfixering. Eleverna fördelade sig i grupperna efter intresse. Kläder och mode är fem elever. De kom igång bra med sitt arbete. De bestämde inriktning och var på stadsbiblioteket och letade litteratur. Meditationsgruppen är tre elever. De har valt att titta på tre olika former av meditation. Under första lektionen hittade de också litteratur på biblioteket om de olika områdena. Kroppssmyckning är sju elever. De använde första gången till att göra en planering över arbetet. Inriktningen från början verkar vara tatueringar och piercing. En uppdelning inom gruppen med olika ansvarsområden gjordes. Kroppsfixering är fyra elever. De har valt att titta närmare på Anorexi-Bullemi, kroppsbyggning och plastikoperationer. De försökte hitta litteratur på biblioteket på skolan, lyckades sådär. Det känns som grupperna kommit igång på ett bra sätt och uppgiften för alla är att till nästa gång samla material. 9

14 Träff 2 Hela gruppen träffades gemensamt och jag kollade att alla grupper visste vad de skulle göra. Vi pratade också lite om olika redovisningsformer och vi bestämde att alla skulle fundera under dagens lektion. Gruppen som valt kläder och mode har några olika inriktningar. De som valt dagens modetrender intervjuade anställda i affärer på stan. De som valt att titta på modet genom tiderna började bearbeta sitt material. Gruppen funderade på att redovisa med kollage. Kroppsfixeringsgruppen jobbade med att samla och bearbeta material. Meditationsgruppen fortsatte med sitt materialsamlande. I gruppen som valt kroppssmyckning har några börjat fotografera olika kroppssmyckningar medan några har bokat intervju med en tatuerare och börjat göra frågor. Några har också börjat samla fakta om kroppssmyckning. Träff 3 En gemensam samling inledde lektionen. Alla var igång med sitt arbete. Alla grupper hade fullt upp med att bearbeta sitt material och jobba vidare. I någon grupp blev det lite diskussion för någon fattades och material saknades, några hade också lite svårt att hitta bra information. För de flesta flöt arbetet på bra. 10

15 Träff 4 Vid den gemensamma samlingen fick alla fyra grupper i uppgift att bestämma hur de ville redovisa och vilket material de behövde. Varje grupp skulle också utse en representant som skulle föra gruppens talan vid nästa veckas gemensamma möte om redovisningen. Under lektionen har mode gruppen kopierat bilder för redovisningen och jobbat med bildtexter. Kroppsfixeringsgruppen har diskuterat ihop sig runt materialet de hittat och bestämt sig för att göra ett kollage. De har också tagit fram bilder. Kroppssmyckningsgruppen har jobbat med sin film och text tillbilder. Några håller på att göra ett bildspel också. Meditationsgruppen har börjat förbereda redovisningen med att ta fram bilder och bearbeta fakta. Arbetet har fungerat bra i alla grupper. Det märks att redovisningen kryper närmare och alla börjar veta vad slutprodukten ska bli. Träff 5 Efter en kort gemensam samling var det dags för representanterna att samlas. Den gemensamma redovisningen diskuterades en liten stund sen enades gruppen om att vi skulle ha öppet hus under hela tisdag eftermiddag vecka 43. Grupprepresentanterna berättade lite kortfattat om hur deras grupp tänkte redovisa och vilket material och utrymme de kunde tänkas behöva. Vi bestämde också att grupperna skulle skriva ner och lämna in det material de behövde på en lapp så en sammanställning kan göras. Uppmaning till grupperna att ta kontakt med de grupper man kunde tänkas göra något gemensamt på redovisningen. Arbetet i kroppskulturgrupperna kändes lite segt idag men alla fick in uppgifter om sitt material. 11

16 Träff 6 I dag har aktiviteten varit betydligt högre. Alla jobbade intensivt med att försöka bli klara inför redovisningen. Någon grupp har bara detaljer kvar medan andra saknar en del material. Som avslutning diskuterade vi lite hur de tyckte att arbetet hade varit och om det fanns förslag på vad vi skulle göra efteråt. Tongångarna var både positiva och negativa. Många ville knyta projektarbetet mer till de vanliga lektionerna. Träff 7 I dag har den sista finslipningen inför öppet hus ägt rum. Annika och jag har fått tag i skärmar och en del elever har satt upp sina kollage. De flesta var klara efter lektionens slut men några grupper får en intensiv vecka innan de är helt klara. Musik Gerd och Karin Vi började med att prata lite allmänt om vad detta breda ämne kunde innehålla och konstaterade att det förmodligen kommer att tangera andra projektområden. Vi skrev stödord på tavlan. Vi kom fram till två huvudområden, historisk utveckling från 50-tal och framåt samt ett område som tittar på musik producerad direkt för storförsäljning. Här ville man inrikta sig på pojk- och flickband. Varje grupp bestod nu av sex deltagare. Den gruppen som hade hand om den historiska utvecklingen fungerade väldigt väl med en gång. Man kom överens om en lämplig arbetsfördelning när det gällde att söka material. Två i gruppen ville ta reda på lite om ursprunget till den nu stora utvecklingen av latino-rock. Den andra gruppen fick en del problem. Detta berodde på att tre av deltagarna inte har västerländskt ursprung och hade liten aning om vad det hela egentligen gick ut på. En anledning 12

17 är också problem med svenska språket. Vi pratade om detta och de kommer att i stället arbeta med ungdomsmusik i andra kulturer som kan bli mycket intressant. En elev får vi försöka hitta helt andra arbetsuppgifter för. Språkkunskaperna räcker helt enkelt inte till. Eftersom inledningen av projektet består av att samla material så blev trycket väldigt stort på datasalen. Vi hade kommit överens om att dela antalet platser mellan grupperna men det fungerade inte tillfredsställande. Ibland tycktes först och starkast gälla. Det måste vi försöka lösa. Träff 2 Några av grupperna kom igång genast. Den grupp som arbetade med historik gick till biblioteket och när de kom tillbaka så hade de hittat gott om material och också börjat fundera över presentationen. De som arbetade med latino-musik sökte och hittade en hel del på Internet. De hade också funderingar över presentationen kanske några lektioner i att dansa salsa bl.a. I den tredje gruppen uppstod problem. Tre elever var frånvarande och tre närvarande. En av eleverna kunde så lite svenska så hon fick arbeta med andra uppgifter tills vidare. Två andra elever hade också utländsk bak grund och de förstod väldigt dåligt vad det hela gick ut på. De hade valt ämnet därför att musik var den enda av rubrikerna som de hade förstått. De visste t.ex. inte vad det innebar varken med engagemang eller kroppskultur. En klar miss av oss. Vi blev tvungna att fundera över vad vi skulle göra så dessa kunde uppleva projektet som meningsfullt. Två elever som skulle syssla med massproducerad musik var frånvarande. 13

18 Träff 3 Förra veckans arbete togs upp till diskussion. De elever som hade svårt att följa arbetet p.g.a. språkliga hinder fick arbeta med svenska under den inledande perioden. Förhoppningen var att de skulle kunna integreras i gruppen under framställnings- och redovisningsfasen. De sex deltagare som arbetade med ungdomsmusikens utveckling fungerade mycket bra. De som arbetade med hip-hop, latinorock och salsa hade gott om idéer och material. De som arbetade med den massproducerade musiken hittade inte det material man ville åt d.v.s. sådant som ifrågasätter musikidustrin. Vi diskuterade problemet och en lämplig lösning kunde vara att ta fram bild- och prylmaterial som sedan kunde ifrågasättas av egna tankar och frågeställningar. Träff 4 Nu började man fundera över redovisningsalternativ. Ett stort bildmaterial hade vuxit fram och man ville gärna ha svart-vita bilder. Dessa skulle sedan sättas upp på vikväggar med tillhörande text. Till varje dekad skulle en CD framställas med spellistor så besökarna skulle kunna spela upp diverse smakprov. Hip-hop och salsagruppen hade också ett digert bildmaterial. Man hade också kläder och andra tillbehör som man tänkte klä ut sig i och sedan fotografera varandra. Bilderna bearbetades i datorn och skrevs ut. Funderingar fanns också på hur danserna skulle kunna åskådliggöras. Gruppen som arbetade med konstruerade tjej- och pojkband hade äntligen börjat få lite styrsel på vad man ville åstadkomma. Ett ansenligt bildmaterial skulle bli till ett collage kompletterat med tankeväckande texter. 14

19 Datorerna användes flitigt för sökning, som skrivverktyg och för bildredigering. Träff 5 Utsedda gruppledare träffades för att komma överens om redovisningsdag och tid. Det man enades om var tisdagen i vecka 43. De som kunde skulle börja göra i ordning material på morgonen och vara färdiga till lunch då alla övriga elever skulle kunna se och höra deras arbeten. Det kändes som att projektet var i full gång och alla hade kontroll över vad de skulle göra de närmaste gångerna. Alla arbetade mycket självständigt. Träff 6 Eleverna fick en lapp för att skriva upp några nya ämnen för kommande projektarbete. De fick dagen på sig att spåna. Vi tyckte att det också skulle kunna vara bra om de skrev någon blänkare redan nu vad som var bra eller dåligt med projektarbete. Detta för att vi skulle kunna ta det med i beräkningen när vi planerade nästa pass. Några lappar kom in. Allmänna intrycket från gruppen var det är som vilket grupparbete som helst, förstår inte riktigt vitsen med projektformen. Det klipptes och klistrades och någon brände CD med Rolfs hjälp. Träff 7 Vi hade först en genomgång med delgrupperna, kollade upp hur långt de kommit med sina förberedelser till redovisningen. De flesta hade arbete kvar att göra. Innan de satte igång tog vi reda på vilket material som de behövde till sin redovisning. Det var skärmar till de flesta arbeten och en CD-spelare. 15

20 Våld och droger Rolf Även här gjorde vi en kort rekapitulation av vad vi kom överens om förra gången. Vårt tema hade ett antal underrubriker, som de studerande valde mellan och bildade grupper kring. Följande temaområden valdes ut: Missbruk, Brott förr och Nu, Kriminalitet och skadegörelse, samt Partydroger. Grupperna bestod av fem resp. fyra deltagare. Efter gruppindelningen och en kort exemplifiering av statistik kring risken att bli utsatt för våld eller hot om våld och opinionsundersökning av vad är svenskar i gemen mest rädda för, satt grupperna igång med att arbeta. En grupp började med brain-storming ; vad vet vi redan nu och vad är det som vi behöver ta reda på. Ytterligare en grupp gav sig på att handgripligen söka efter litteratur i skolbiblioteket. De övriga gav sig up på nätet. Arbetsintensiteten blev hög, med undantag för en elev som passade på att smita iväg. Samtliga grupper noterade uppgifter om gruppsammansättning/ arbetsfördelning, tema och litteratur på sitt logg-blad. Nästa gång skall de få börja med att göra en tidsuppskattning och planering. Träff 2 Vi tog upp behovet av tidsplanering, samt att man redan nu bör fundera över redovisningssätt, då detta påverkar faktaurval, behov av exempel och argumentation. Grupperna fortsatte med att söka fakta och strukturera sina teman. En ny deltagare tillfördes den grupp, som skall jobba med Våld förr och Nu. Förhoppningsvis blir detta en förstärkning för denna grupp, som har relativt svaga deltagare 16

21 Träff 3 Arbetet fortgår i god fart. För dagen blossade ett par små kontroverser upp. Dels handlar det om en elev som har valt att jobba vid sidan av sin grupp. Denne elev har redan bestämt sig för ämne och uppläggning, så det går säkert att få med honom i slutredovisningen. Övriga gruppen letade efter lämplig utställningsdekor. Vi gjorde en visit på Sunnerbo och fann där lämningar efter IT-esteterna. Gruppen kommer att återanvända deras exponeringsbur. Tyvärr resulterade detta besök på Sunnerbo i att vaktmästarna kände sig kränkta och därför kommer att låsa till, så att ingen annan än dom själva kommer in i lokaliteterna. Tydligen är man rädd om alla magasinerade värdeföremål (måhända har man gömt undan Bruno Mathsson möbler och annat?). Ytterligare en grupp Våld förr och nu hade en mindre kontrovers. Detta barnsliga behov av självhävdelse redde emellertid ut sig och man jobbar nu på med att ta fram en Power-Point presentation. Träff 4 Arbetet rullar vidare. Grupperna jobbar självständigt och målinriktat. Med ganska ringa handledning kommer samtliga igång. Större delen av den lärarledda tiden går åt att hjälpa elever från samtliga temaområden med tekniska detaljer, som hur att enklast lägga in och flytta runt bilder i Power-Point och nedladdning av film till hårddisk för redigering. En elev har hamnat lite vid sidan om, men han jobbar nu på med att komma tillbaks till sin grupp. 17

22 Träff 5 Ett problem som aktualiserats är mängden material. Nu är det dags att korta ner. En av grupperna tycker sig vara mer eller mindre färdiga. En Power-Point presentation har gjorts. Deltagarna i gruppen är svaga, men har gjort så gott de kan. Resultatet ser bra ut, även om innehållet spretar och saknar en röd tråd. En grupp är så starkt sammansvetsad, så att den senast tillkomne deltagaren har svårt att komma in i det gemensamma arbetet. Ett problem som har blivit tydligt är sjukfrånvaron. Flera av deltagarna var frånvarande, självfallet hade de giltiga skäl, men avbräcket påverkar grupperna. Träff 6 Nu börjat grupperna bli färdiga eller säger sig vara på väg att bli färdiga. Ägnade större delen av tiden åt att hjälpa en grupp med att klippa sin film. Klargjorde för denna grupp att de även måste jobba på annan tid, då de inte kommer att hinna bli klara på de få projekttimmarna. Var något segt att få gruppen att lämna förslag på nya teman. Syftet med tema-studierna måste bli tydligare. Försökte att informera om detta. Träff 7 Flera av grupperna upplever tidsnöd. Men kommer säkert att klara av sitt jobb i tid. 18

23 Vid förfrågan om hur man upplevt arbetet framkommer det missnöje med att vissa deltagare valt att hålla sig utanför. Trots detta finns viss förståelse för att alla inte börjar på samma nivå, men samtidigt blir man besviken på att dessa inte tar sina uppgifter på allvar. Vi får vara försiktiga med gruppsammansättning framöver och kanske jobba hårdare med de allra svagaste. Upplever själv att det är frustrerande att jag måste jobba med andra grupper och mer eller mindre tappar tillsynen av min egen grupp. Vi skall kanske starta arbetet i storgrupp och sedan gå ut till olika smågrupper, som inte har någon specifik handledare. Engagemang Annika Jag har en liten grupp, bara åtta deltagare. Vi började med en allmän diskussion. Först ville deltagarna se på de förslag som framkommit vid introduktionsträffen, men snart kom de underfund med att de inte ville vara bundna av de förslagen. Var och en kom med förslag som skrevs upp på tavlan. Därefter fick deltagarna själva placera in sig i en av grupperna och det gick utan problem, förmodligen hade det varit besvärligare om gruppen varit större. Sedan jobbade de två grupperna var för sig med planering och fördelning av uppgifter. När vi återsamlades hade en av grupperna ändrat på en del av förslagen. Den ena gruppen arbetar med mobbning, rasism, nazism, demonstrationer, den andra med miljöorganisationer, partipolitiska ungdomsorganisationer, feministiska grupperingar, kulturorganisationer för invandrarungdom. Vi var överens om att politik kommer in i det mesta. Förra veckan fick eleverna i uppgift att vara uppmärksamma på hur ungdomlighet används för att väcka uppmärksamhet. Vi diskuterade detta som avslutning och då framkom att Systembolaget använder sig av flashig reklam och s k relax cards. 19

24 I efterhand tyckte en av deltagarna att gruppen tagit på sig för mycket arbete till nästa vecka. Sammanfattningsvis tycker jag inte vi stötte på några större problem. De flesta verkade entusiastiska och beredda på att jobba. De kom redan med olika idéer om redovisningar. Det blir spännande att se hur det går! Träff 2 De två grupperna samlades först gemensamt och berättade vad de uträttat sedan förra träffen. En av deltagarna påpekade att det är viktigt att vi hela tiden tänker på att inriktningen är mot ungdom, så att vi inte svävar ut för mycket. Sedan arbetades det vidare i grupperna. Grupp 1 - nazism, rasism, mobbning De som sysslar med rasism och nazism tittade på en film de fått av Rolf. De andra sökte information och diskuterade. Grupp 2 miljöorganisationer, kulturella invandrarorganisationer, politiska ungdomsorganisationer, feministiska grupperingar Deltagarna fortsatte att söka information. Det var varmt och trångt i datasalen. Vid återsamlingen fyllde gruppen i sina loggblad. Vi diskuterade redovisningen. Det lutar åt någon sorts skärmutställning. Stämningen verkade god. 20

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

1. Flervalsfråga Andel

1. Flervalsfråga Andel Page 1 of 8 Kursutvärdering Tillbaka till Välj resultat Antal svar: 39 1. Flervalsfråga Andel Vilken kvalitet upplever du att kursen har hållit sammantaget? Mycket låg 5,1% Låg 20,5% Godtagbar 43,6% Hög

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Uppgift 19 Internet och kommunikation

Uppgift 19 Internet och kommunikation Uppgift 19 Internet och kommunikation A Fiktiv kurs Bakgrund Läsåret 11/12 ansvarade jag för en kommunikationsutbildning för särskolans personal i 4 nordupplandkommuner. Kursinnehållet var kommunikationsstrategier

Läs mer

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000 Färlövs skola Kristianstad kommun ITiS-rapport November 2000 INGEN ÄR FRÄMLING Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Spännande. Intressant. Roligt. Projektarbete. manual

Spännande. Intressant. Roligt. Projektarbete. manual Spännande Roligt Intressant! Projektarbete manual ÄMNESVAL - PROGRAMINRIKTNING I gymnasieskolan skall programmålen styra valet av uppgift. Det innebär att uppgiften skall fokusera de kunskapsområden som

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

ITis arbete. VT 2002. Internationellt tänkande.

ITis arbete. VT 2002. Internationellt tänkande. ITis arbete. VT 2002 Internationellt tänkande. För elever på gymnasiesärskolan. Norretullskolan. Ann Christin Stigsdotter, Rikard Svensson, Kerstin Emilsson, Ingegärd Enroth, Gunnel Berg. Handledare Peter

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Barnens månadsbrev 3

Barnens månadsbrev 3 Barnens månadsbrev 3 Den här gången har vi valt att presentera skolans personal i månadsbrevet. Barnen i fyran har intervjuat. Här är deras presentationer av personalen. December 2008. Intervju med Lasse

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

På resande fot med Talldal

På resande fot med Talldal Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE

ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE 2 Projektarbete, råd och anvisningar Kursplan för projektarbete (utdrag ur skolverkets kursplan inrättad 2000-07)... 4 Projektarbetets

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer