utbildningsunderlag och handledning En utbildningssatsning i samproduktion mellan Region Skåne och Amphi Produktion AB.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "utbildningsunderlag och handledning En utbildningssatsning i samproduktion mellan Region Skåne och Amphi Produktion AB."

Transkript

1 utbildningsunderlag och handledning En utbildningssatsning i samproduktion mellan Region Skåne och Amphi Produktion AB.

2 Handledningskapitel... 3 Välkommen... 3 Kunskapsområdet genusteori och vården... 3 Filmerna och metoderna... 4 Utbildningsdel 1: Genushanden... 7 Bild 1. Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess... 8 Bild 2. DEL 1: Genushanden... 8 Bild 3. Kvinnor står för nära två tredjedelar av sjuksrivningarna... 8 Bild 4. Lokal sjukskrivningsstatistik... 8 Bild 5. Kartläggning visar på brister... 8 Bild 6. Skurups vårdteam har utvecklat Genushanden... 8 Bild 7. Studier visar att vi påverkas av föreställningar om kön Bild 8. Orsaker till kvinnors och mäns olika sjukskrivning Bild 9. Kunskapsövning: Genushanden Bild 10. Genus och medicin centrala begrepp Bild 11. Genus och medicin centrala begrepp Bild 12. Jämställd sjukvård Bild 13. Definition av genusbias inom vården Bild 14. Exempel på genusbias inom vården Bild 15. Filmen om Lasse Bild 16. Fallet Lasse Bild 17. Patientfall: Tänk tvärtom Bild 18. Processdokument Bild 19. Uppgift till nästa träff Utbildningsdel 2: De viktiga frågorna Bild 1. Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess Bild 2. DEL 2: De viktiga frågorna Bild 3. Riskbruket av alkohol och droger är ett dolt hälsoproblem Bild 4. Vi ser olika på mäns och kvinnors liv och vanor Bild 5. Utsatthet för våld är ett dolt hälsoproblem Bild 6. Våld i nära relationer innebär en särskild utsatthet Bild 7. Information om riskbruk och våldsutsatthet är en viktig del av anamnesen Bild 8. Fokus: våga fråga Bild 9. Genushanden Bild 10. Kunskapsövning: Erfarenheter av våld Bild 11. Filmen om Linnea Bild 12. Fallet Linnea Bild 13. Patientfall: Ställ rätt fråga Bild 14. Bra sätt att fråga om våldsutsatthet och riskbruk Bild 15. Processdokument Bild 16. Uppgift till nästa träff Utbildningsdel 3: Sjukliga liv eller sjukliga kroppar Bild 1. Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess Bild 2. DEL 3: Sjukliga liv eller sjukliga kroppar Bild 3. Medikalisering av livets bekymmer leder till sjukskrivningar utan medicinsk grund Bild 4. Kvinnors livssituation medikaliseras medan mäns familjesituation glöms bort Bild 5. Brist på jämställdhet påverkar kvinnors hälsa negativt Bild 6. Patienfall: Medikalisering Bild 7. Filmen om Laura Bild 8. Fallet Laura Bild 9. Fyrfältaren som analysverktyg Bild 10. Fokus: Helhetsansvar Bild 11. Samverkan och teamarbete ger bättre vård Bild 12. Patienfall: Fyrfältaren Bild 12. Ur Region Skånes likabehandlingspolicy Bild 13. Processdokument Handledningskapitel Välkommen till handledarmaterialet till utbildningen Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess. Det här materialet är till för att öka kunskapen om genusstrukturer inom vården. Det har nämligen visat sig att, trots att vi gör vårt bästa för att ge alla patienter likvärdig vård, så gör vi omedvetet skillnad mellan kvinnor och män när vi bedömer deras behov av sjukskrivning och rehabilitering. Innehållet i utbildningen är grundat på studier som genomförts en vårdcentral i Skåne under Resultatet av dessa studier finns att läsa i rapporten Jämt Sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen 1. Utbildningen är utformad så att den ska hjälpa dig och dina kollegor att garantera en rätt, lagom, säker och jämställd sjukskrivningsprocess för alla patienter. Kunskap om sociala strukturer så som genus kan upplevas abstrakt och svårfångad. I själva verket är det inte så komplicerat. När vi väl börjar granska våra föreställningar om kön och de beteenden som styrs av dem, brukar vi upptäcka att de flesta av oss följer ett liknande mönster. Vi är alla färgade av historiska och kulturella idéer om mäns och kvinnors skillnader, precis som vi är påverkade av föreställningar om alla kategorier som vi skapar i samhället. Tyvärr är de där idéerna sällan särskilt konstruktiva, de bidrar till att vi bemöter och behandlar människor utifrån stereotypa föreställningar. Det hindrar oss från att se varje individ i den situation den befinner sig och med de erfarenheter som den har. Man kan säga att vi lägger ett generellt, genusfärgat lager över våra tolkningar vilket gör att vi inte behandlar alla människor likvärdigt. Vi ska under utbildningen gå igenom hur föreställningar om kön visar sig påverka sjukskrivningsprocesserna och hur detta både drabbar patienter och leder till ökade kostnader för samhället. Vi ska också arbeta kreativt för att hitta nya alternativ och rutiner för att förändra och förbättra. Kunskapsområdet genusteori och vården Kunskap om genusstrukturer i samhället och dess konsekvenser är ett brett och tvärvetenskapligt område. Vi hör ofta talas om begreppet genus när media rapporterar om löneskillnader mellan kvinnor och män, eller om annan typ av diskriminering på grund av kön. Genus är ett teoretiskt begrepp som används för att beskriva föreställningar och idéer om vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Dessa föreställningar leder till sociala mönster om hur kvinnor och män kan vara, hur de bemöts och vilka möjligheter de har i sina liv. Det generella draget i dessa mönster är att vi gör skillnad mellan kvinnor och män på ett sätt som inte kan sägas vara vetenskapligt grundat. Vi gör också ofta en värdering av kvinnlighet och manlig- 1 Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen, Sveriges Kommuner och Landsting,

3 het, där det som ses som kvinnligt generellt har lägre status och makt än det som anses vara manligt. Dessa föreställningar får långtgående konsekvenser som ofta står i direkt kontrast till våra gemensamma bestämmelser om alla människors lika värde. Att vi har föreställningar om kön i vår kultur är så självklart att vi inte märker av det. Det är först när vi tittar utifrån ett större perspektiv som vi kan se hur alla våra enskilda handlingar följer ett mönster, som resulterar i ojämställdhet och motverkar likvärdig behandling av alla individer.2 Det finns ingen del av samhället som inte påverkas av föreställningar om kön, helt enkelt för att det inte finns några könlösa människor. Inom medicinen finns ett antal olika områden som på olika sätt fokuserar på kön och genus. Dessa kan sammanfattas som genusmedicin och könsspecifik medicin. Filmerna och metoderna Aktiva pedagogiska metoder Kunskap om genusstrukturer är i sig inte mer komplicerad än annan social vetenskap. Däremot är det kunskap som utan undantag berör oss alla både på en professionell och privat nivå. Det gör att många känner ett motstånd mot att ta till sig vissa delar eftersom det kan innebära att man måste omvärdera både sina egna beteenden och andras. Ett sätt att underlätta processen är att använda metoder som bjuder in till reflektion och engagemang snarare än ett rätt- och feltänkande. Med det inte sagt att det inte är viktigt att vara tydlig med vad som är vetenskapligt grundat och vad som i stället ska ses som åsikter och egna värderingar. Arbetssätten i materialet varierar mellan föreläsning, pedagogiska övningar, filmvisning och diskussion. En övning i varje del utgår från fallbeskrivningar och tanken är att ni ska använda aktuella patientfall från den egna enheten. Det blir ett tillfälle att fördjupa era bedömningar av de patienter ni arbetar med och analysera de egna resonemangen och möjligheterna till förändring och förbättring i det praktiska arbetet. Materialet består av tre delar: 1. Genushanden 2. De viktiga frågorna och 3. Sjukliga liv eller sjukliga kroppar. Varje del tar ungefär två timmar att göra. I slutet av varje del finns en punkt som heter Processdokument. Processdokumentet finns tillgängligt som en dokumentmall i materialet. I slutet av det första utbildningstillfället öppnar ni dokumentet, fyller i det och spara det med er vårdenhets namn, på er lokala hårddisk. Nästa gång ni kommer till punkten Processdokument öppnar ni det dokument som ni sparat sedan sist. Vid det sista tillfället skriver ni ut ert färdiga dokument och bifogar det till enhetens övriga handlingsplaner. Det finns ingen del av samhället som inte påverkas av föreställningar om kön, helt enkelt för att det inte finns några könlösa människor. Film som utgångspunkt för samtal och utveckling I varje modul ingår en kort animerad film. Filmen ger en introduktion till temat för utbildningsdelen och berättar om ett patientfall. Filmens funktion är att sätta fokus på ämnet och att inspirera till diskussion och samtal. Patientberättelsen ger er en gemensam historia att utgå ifrån. Från den kan ni sedan leda in diskussionerna på era egna erfarenheter och de utmaningar som ni möter hos era patienter. 2 Om du vill läsa mer om genusstrukturer och hur de styr våra normer och föreställningar rekommenderar vi böckerna Genus. Om de stabilas föränderliga former (2001) av Yvonne Hirdman, Feminism (2002) av Lena Gemzöe, Maskuliniteter (1999) av R.W. Conell och Queerfeministisk agenda (2002) av Tiina Rosenberg. 4 5

4 1 Utbildningsdel 1 Genushanden 6

5 Utbildningsdel 1: Genushanden Bild 1. Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess En utbildningsatsning som syftar till att kompetensutveckla samtlig vårdpersonal för att säkerställa en rätt, lagom, säker och jämställd sjuksrivning för alla patienter. Bild 2. DEL 1: Genushanden Utbildningen är uppdelad i tre moduler som ska genomföras vid tre olika tillfällen. Varje tillfälle avslutas med att gruppen gemensamt formulerar de tre viktigaste slutsatserna från utbildningen samt att alla deltagare tilldelas en individuell uppgift att genomföra till nästa tillfälle. Dessutom skapas ett processdokument med de rutiner och handlingar som behöver upprättas eller göras för att säkerställa en rätt, lagom, säker och jämställd sjukskrivningsprocess för alla. Efter det tredje tillfället finns ett dokument som kan bifogas enhetens övergripande handlingsplan för förbättrad sjukskrivningsprocess. Bild 3. Kvinnor står för nära två tredjedelar av sjuksrivningarna Kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män, även när graviditetsrelaterad sjukskrivning är borträknad. Hälsoparadoxen innebär att kvinnor lever längre än män, i snitt 4,36 år men är sjukligare under sin livstid. Mäns medellivslängd ökar mest. Ohälsotalet var för kvinnor 36,8 dagar och för män 24,5 dagar i juni Skillnaden i ohälsotalet mellan kvinnor och män har minskat sedan Ohälsotalet beskriver det... antal dagar som personer i den arbetande befolkningen är frånvarande från arbetsmarknaden för att de är sjukskrivna, har aktivitetsersättning eller sjukersättning (tidigare förtidspension) under en tolvmånadersperiod. 3 Bild 4. Lokal sjukskrivningsstatistik Gå igenom siffror från försäkringskassan om sjukskrivningsläget på den egna vårdenheten. Vilka mönster hitter ni? Bild 5. Kartläggning visar på brister I SKL-projektet Jämt Sjukskriven han vårteam vid olika enheter kartlagt sin verksamhet utifrån ett genusperspektiv. Kartläggningarna har visat skillnader i hur kvinnor och män bemöts, bedöms och behandlas i sjukskrivningsprocessen.4 Skillnaderna följer de genusmönster som vi finner på många av samhällets arenor, där kvinnor och män ses som olika och där det som ses som manligt värderas högre än det som ses som kvinnligt. Inom genusvetenskapen kallas det för genussystem enligt proffessor Yvonne Hirdmans teorier.5 Bild 6. Skurups vårdteam har utvecklat Genushanden Genushanden är en modell som arbetats fram av ett vårdteam vid Skurups vårdcentral och som bygger på resultaten av de studier som genomförts där. Genushanden hjälper till Dela ut lathunden Genushanden till deltagarna! att tydliggöra de områden som har visat sig skapa genusbias i sjukskrivningsprocessen. Varje sådant område har fått ett eget finger. Genushanden riktar sig till alla som arbetar med sjukskrivningsfrågor, från sköterkan i tidsbokningen till personen som ansvarar för rehabiliteringen av patienten. Genushandens fem fingrar representerar: familjesituation, våldserfarenhet, somatisk eller psykiatrisk diagnos, riskbruk och rehabiliteringsplan. Familjesituation: Kvinnor frågas oftare än män om sin familjesituation. Det gör att information om manliga patienters livssituation ofta saknas i journalanteckningar och därmed inte heller kommer med i bedömningen av vilken behandling som är lämplig. Det gör också att stort fokus läggs vid kvinnors familjesituation och förstärker synen att eventuella barn främst är kvinnors ansvar. Våld: Erfarenheter av våld påverkar allvarligt människors hälsa. Samtidigt är det ett tabubelagt och svårt ämne att prata om, särskilt när det gäller våld som utövas av en närstående person i hemmet. Även andra typer av psykiskt och fysiskt våld såsom mobbning eller krigserfarenheter är faktorer som vården behöver känna till för att kunna ge adekvat behandling och rehabilitering. Genusbias här handlar främst om kvinnors utsatthet för våld i hemmet, men också om att mäns utsatthet för psykiskt våld anses som skamligt att tala om och därför ofta missas i anamnes och bedömning av patientens behov. Somatisk eller psykiatrisk diagnos: Sjukvården har en tendens att missa mäns psykiatriska diagnoser och i stället fokusera på och behandla deras somatiska besvär i större utsträckning än nödvändigt. Kvinnors besvär däremot tolkas ofta främst som psykiatriska och kvinnliga patienter behandlas och sjukskrivs i hög grad enligt det spåret. Riskbruk: Synen på kvinnors och mäns alkoholvanor skiljer sig åt generellt i samhället, så även bland patienter och läkare. Kvinnors drickande är mer skambelagt, vilket gör att läkare ofta undviker att fråga efter kvinnors riskbruk på samma sätt som man frågar om mäns drickande. Resultatet är att vården missar viktigt information om kvinnliga patienters hälsa. För män däremot finns en risk att den mer normaliserade synen på mäns drickande leder till att deras riskbruk inte tas på det allvar som skulle behövas. Rehabiliteringsplan: Rehabiliteringsplanerna för män och kvinnor med samma diagnos skiljer sig åt. Män får oftare rehabilitering som fokuserar på att de ska kunna återgå i arbete snabbt och kontakten mellan sjukvård och arbetsgivare är ofta tätare än när patienten är kvinna. Kvinnors rehabilitering är ofta mindre fokuserad på återgång till arbete. Arbetsgivaren ger inte alltid samma stöttning till kvinnor som till män. Från vårdens sida accepteras ofta en fördröjning av återgången till arbete och fokus tenderar att förskjutas från kvinnors 8 9

6 somatiska besvär mot deras sociala situation. Bild 7. Studier visar att vi påverkas av föreställningar om kön Det kan vara svårt att fånga den omedvetna särbehandling och diskriminering som ibland görs på grund av kön. Det kan också kännas svårt att ta till sig att när vi tittar från ett större perspektiv så blir konsekvensen av den särbehandlingen att kvinnor ofta får sämre bemötande, förutsättningar, behandling och möjligheter än män. För att kunna sätta fingret på, och för att kunna medvetandegöra och därmed kanske förändra osaklig särbehandling och diskriminering, har det utförts studier i syfte att fånga hur föurfattade meningar om kön påverkar bedömning och tolkningar av människor och situationer. Här är exempel på några. 1. I ett blindtest bland AT-läkare fick patienterna Siw och Siwert olika utredning och behandling trots identiska fallbeskrivninga.6 Studien visade också på skillnad i kvinnors och mäns genusbias. De kvinnliga AT-läkarna föreslog mer somatiska undersökningar för manliga patienter med nackbesvär. Både läkare som var kvinnor och läkare som var män föreslog mer psykofarmaka till kvinnliga patienter. 2. Texter undertecknade med en mans namn tolkades som mer förtroendeingivande och författaren som mer kompetent än när samma text undertecknats med en kvinnas namn 7. Idén om en manlig byrådirektör var mer förtroendeingivande än den om en kvinnlig, trots att de sa exakt samma sak i text. 3. Barns gråt tolkas och bemöts olika av vuxna beroende på om de tror att barnet är en pojke eller flicka. Pojkar beskrivs och bemöts som aktiva, arga, modiga och tappra medan flickor beskrivs och bemöts som ledsna, förtvivlade, rädda och små8. Om man går in i en leksaksaffär kan man hitta samma mönster där; pojkarnas saker och kläder är gjorda för fysiskt aktiva lekar och uppmanar ofta till krigslekar eller idrott, medan flickornas kläder och saker signalerar en förväntan om lugna stillsamma lekar med dockor och kläder som ska se söta och väna ut. Bild 8. Orsaker till kvinnors och mäns olika sjukskrivning Proffessor Kristina Alexandersson vid Karolinska institutet har formulerat fem oraker till kvinnors och mäns olika sjukskrivning. Det handlar både om det historiska faktum att den mediciska vetenskapen främst har fokuserat på män och deras sjukdomar och kroppar, till nackdel för kunskapen om kvinnors sjukdomar och kroppar, och på de samhällsstrukturer som på olika sätt missgynnar kvinnors position på arbetsmarknaden och i hemmet. I dessa strukturer ligger också föreställningar om kvinnors och mäns olikhet och mäns högre värde, vi återfinner med andra ord Hirdmans teori om genussystemet även här. De fem orsakerna sammanfattas så här: 1. Könsskillnader i sjuklighet, det vill säga: kvinnor är sjukare. 2. Bristande medicinsk kunskap. Vi har mindre kunskap om adekvat diagnos för och behandling och rehabilitering av kvinnors hälsoproblem. 3. Män får bättre stöd. Kvinnor och män behandlas olika när de är sjuka. 4. Arbetsmarknadens utformning. Kvinnor har andra typer av jobb eller andra villkor inom samma jobb och har svårare att återgå i arbete när de har blivit sjuka. 5. Skillnader mellan kvinnor och män när det gäller obetalt arbete.9 Det som skiljer är fördelningen av det obetalda arbetet. Kvinnors arbetstid är till 50 procent betald och 50 procent obetald. Mäns arbetstid är till 67 procent betald och 33 procent obetald.10 Bild 9. Kunskapsövning: Genushanden Syfte: Etablera förståelse för modellen Genushanden. Instruktion: Rita upp en stor hand på en whiteboard eller på ett blädderblock och skriver ut handens fingrar. Varje grupp får ett finger tilldelat. Ge grupperna 10 minuter var att diskutera egna erfarenheter av sitt finger utifrån följande frågor: Analysera era patientmöten på ett generellt plan utifrån modellen Genushanden. Vilka genusfällor tror ni är lätta att gå i? Vad kan ni göra för att minska risken att bedöma patienter efter könsstereotypa föreställningar? När grupperna diskuterat skriver varje grupp upp de genusfällor och förbättringsförslag som de kommit framt till vid respektive finger på Genushanden som du ritat. När ni samlat reflektioner till varje finger kan ni öppna för en gemensam diskussion i helgrupp. Ser ni likheter och/eller skillnader i resonemang? Var det någonting som överraskade? Bild 10. Genus och medicin centrala begrepp Nedan följer en genomgång av de centrala begrepp som kan vara bra att känna till inför utbildningen om genus i sjukskrivningsprocessen. De utgör en fördjupning av teorin och ger er en bas att utgå från. Biologiskt kön: Biologiskt kön är det som vi idag bestämmer som manligt och kvinnligt kön. Kategoriseringen är strikt även om den biologiska verkligheten är mer komplex; ett barn på 1500 föds med något av de 72 intersexuella syndrom som finns11. Utifrån de biologiska kön vi får oss tilldelade, bestäms vilket genus vi förväntas skapa under våra liv. Det finns en tendens att medikalisera de biologiska fenomen som inte passar in i en mall där man och kvinna är de enda två möjliga könen. Genus: Genus är ett begrepp för de föreställningar om kön som skapas i ett samhälle; vad vi i vårt samhälle för tillfället tolkar som kvinnligt respektive manligt. Föreställningar och förväntningar styr vad som bedöms vara rätt eller fel genusuttryck. På så sätt skapas en sorts regelverk på strukturell nivå som vi påverkas av som individer. Föreställningar om genus påverkar vårt beteende och vår upplevelse av vilka vi är. Genus skapas i sociala möten, genom våra handlingar och ord i en ständigt pågående process. Därför är genus föränderligt och aldrig statiskt. Exempel på genusmönster är studier som visar hur föräldrar tolkar sina barns signaler olika beroende av barnets kön. Pojkbebisar som gråter tolkas och bemöts ofta som arga medan flickbebisar tolkas och bemöts som ledsna. Det i sin tur påverkar hur barnen upplever att de ska vara, vilka känslouttryck som är önskvärda och som de belönas för. Genusvetenskap: Genusvetenskap bygger på forskning om hur vi i samhället strukturerar oss utifrån föreställningar om kön och om hur föreställningar om könens olikhet och olika värde skapar maktstrukturer. Både kvalitativa och kvantitativa metoder används. Exempel på genusvetenskapliga forskningsfrågor kan vara: Varför tenderar lönerna att sjunka i en organisation där andelen kvinnor ökar? Behandlas kvinnor och män olika på grund av kön när de söker vård för samma symtom? 10 11

7 Vad är orsaken till att män är överrepresenterade inom missbruk och suicid? Genusvetenskapen har också en progressiv dimension som handlar om ambitionen att skapa social förändring, alltså att forska efter strategier för att motverka diskriminering eller orättfärdiga maktsystem. En följdfråga till det andra exemplet ovan skulle kunna vara: Vilka strategier bör användas för att motverka en sådan olikabehandling? Denna progressiva dimension kan jämföras med den medicinska forskningens progressiva dimension som syftar till att hitta metoder för att bota och lindra sjukdom och ohälsa. Kön med helhetssyn: Kön med helhetssyn är ett begrepp som myntats främst i medicinska sammanhang. Biologisk kropp går inte att särskilja från social upplevelse och konstruktion av genus. Uppfattningar om den egna kroppen och dess förmågor och begränsningar tolkas och präglas av det sociala sammanhang varje individ lever i, föreställningar om kön och genus är en del av det sammanhanget. Begreppet är särskilt aktuellt i vården, där kroppen är i fokus. Bild 11. Genus och medicin centrala begrepp Könsspecifik medicin: Medicinsk forskning som går ut på att ta reda på hur kvinnors och mäns kroppar generellt reagerar olika, både i samband med olika sjukdomstillstånd och vid behandling. Senare forskning har till exempel visat att kvinnor och män ibland visar olika symtom vid hjärt- och kärlsjukdomar och vid borreliainfektioner.12 Genusmedicin: Genusmedicin är forskning om hur föreställningar om kön påverkar vården på olika sätt. Till exempel tenderar kvinnor att vara bättre på att utföra egenvård än män. Det bygger inte på en biologisk skillnad i förmågan att utföra egenvården utan på föreställningen om att kvinnor förväntas och därför tränas i att vårda den egna kroppen. Resultatet blir att kvinnor oftare ordineras egenvård medan män oftare remitteras till specialistvård.13 Genusmedicin är ett sätt att komma till rätta med genusbias inom vården. Genusblind medicin: Medicinsk forskning som varken tar hänsyn till biologiska skillnader eller sociala aspekter av kön vid olika sjukdomstillstånd och behandlingar benämns genusblind. Exempel är att medicinsk forskning övervägande görs på manskroppar eller att samma dosering av mediciner tillämpas för kvinnor och män. En annan form av könsblind medicin är behandling som osynliggör kvinnors erfarenheter av våld i nära relationer och vilken påverkan det har på hälsotillståndet. Genusmainstreaming: Genusmainstreaming eller jämställdhetsintegrering, innebär att kunskap om genus och metoder som utgår från den kunskapen ska finnas implementerad i alla led i en verksamhet. Syftet är att försäkra sig om att människor alltid blir behandlade likvärdigt och inte utifrån kulturella föreställningar om kön. Bild 12. Jämställd sjukvård Sjukvård som bygger på medvetenhet om kvinnors och mäns eventuellt olika sociala förutsättningar och biologiska behov samt på insikten om alla människors lika rätt till likvärdig vård. Bild 13. Definition av genusbias inom vården Att se skillnader mellan könen där de inte finns eller att överdriva de som finns. Att bortse från skillnader och könsspecifika behov. Att inte se patienten som individ utan istället utgå från att patient är typiskt för sitt kön.14 Bild 14. Exempel på genusbias inom vården Studier har visat att läkare var mer benägna att rekommendera kvinnor än män att gå ner i vikt redan vid ett BMI på 25. För män gavs inte sådana råd förrän vid BMI 30. Det finns en förväntan att kvinnor ska vara smala, medan mäns övervikt ses som trivselvikt eller som att överviktiga män är normalbyggda.15 Hjärt- och kärlsjukdomar: Manlig norm i forskningen leder till att kvinnor inte diagnostiseras rätt. Deras något annorlunda symptom, eller berättelser om symptom, ignoreras eller misstolkas. Andningssvårighet hos kvinnor har tolkats som hyperventilering och hysteri. Män däremot har diagnostiserats i för hög grad; brutna revben har tolkats som hjärtproblem. Feldiagnostisering av kvinnor har lett till dödsfall och Lex Maria-anmälningar. Här har genusmedicinen dock kommit relativt långt.16 Tvättsäcksprojektet: Tvättsäckarna i männens omklädningsrum fylldes snabbare i jämförelse med kvinnornas då de i högre utsträckning fick hjälp med insmörjning och ljusbehandling. Kvinnorna ordinerades i högre grad egenbehandling. Genusbias har betydelse för bemötande, diagnos, behandling och patientsäkerhet för både kvinnliga och manliga patienter. Även samhällskostnaderna för vården påverkas av genusbias. Till exempel så visar studier att män i medelåldern får dyrare och nyare läkemedel än kvinnor som får äldre och billigare preparat.17 Det gjorde inte männen friskare men kostade mer, vilket är en kostnad som drabbar alla. Bild 15. Filmen om Lasse Introduktion: Filmen om Lasse handlar om hur genusbias i sjukskrivningsprocessen påverkar olika patienter på olika sätt och försvårar en jämställd behandling av patienter. Filmen inleds med en statistisk översikt över ohälsotalen i Sverige och Region Skåne och hur de fördelas olika mellan könen. Sedan får vi bekanta oss med Lasse som går sjukskriven på grund av smärtor i ryggen. Innan du spelar filmen, be deltagarna att fokusera på Genushandens fingrar och hur de är kopplade till Lasses situation. Bild 16. Fallet Lasse Filmsamtal: Öppna upp för ett gemensamt samtal efter att ni tittat på filmen. Behåll fokus på Genushanden och den teori som ni gått igenom tidigare. Analysera fallet Lasse med utgångspunkt i Genushanden. Hur kan analysen påverka anamnes, behandling och rehabiliteringsplan? 12 13

8 Om ni har gott om tid kan du gå vidare med följdfrågor till gruppen: Lasses berättelse är inte unik, har ni stött på liknande patientfall? Hur har ni hanterat dem? Vilka är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med patienter som Lasse? Ser utmaningarna olika ut för sjukgymnaster, läkare, undersköterskor, sjuksköterskor, psykologer och arbetsterapeuter? Reflektion till gruppen: I Lasses fall blir hans psykiska hälsa sämre av sjukskrivningen för ryggskadan. Om vi tittar på statistiken över depressionssjukdomar hos kvinnor och män, är kvinnor starkt överrepresenterade. Tittar vi däremot på självmordstalen är det männen som ligger i topp. Kan en anledning till detta vara att vi missar männens depressioner och psykiska ohälsa på grund av både vårdens och patienternas föreställningar om kön? Om det är så, hur kan vårdens arbete förändras för att rätta till problemen? Bild 17. Patientfall: Tänk tvärtom Syfte: Förankra kompetensen att tänka tvärtom och minska därmed risken för genusbias och ojämställda sjukskrivningsprocesser. Instruktion: Dela in gruppen så att de kan diskutera gemensamma patienter. Be varje grupp eller par att lyfta fram två patienter i målgruppen som de skulle vilja analysera utifrån Genushandens fingrar. Låt dem utgå från frågorna: Om patienten haft ett annat kön, hade vi då tolkat symtomen annorlunda? I så fall, på vilket sätt? Om vi anammar ett tvärtom-tänk på aktuella patientfall, hur påverkar det bedömning och behandling? Gör en samtalsrunda i gruppen och låt deltagarna berätta om sina reflektioner utan att gå in på de enskilda patientfallen. Bild 18. Uppgift till nästa träff Till var och en: Observera din egen verksamhet och var uppmärksam på hur du bemöter olika patienter. Skriv ner tre reflektioner om patientmöten utifrån Genushanden. Det kan vara både positiva och negativa erfarenheter. Bild 19. Processdokument Öppna det gemensamma processdokumentet. Formulera gemensamt de tre viktigaste slutsatserna som ni tar med er från dagens utbildning. Skriv upp förslag på slutsatser och diskutera er gemensamt fram till de tre som hela gruppen kan enas om. Formulera sedan tre handlingar som följer som konsekvens av era slutsatser. Skriv upp slutsatser och handlingar i ert processdokument och spara det för vidare användning. Utgå från Genushanden tog personer (15 år och äldre) sitt liv. Flertalet (1 019) var män. Samma år behandlades personer (15 år och äldre) i sluten vård för självmordsförsök. Flertalet (5 546) av dem var kvinnor. Det finns således könsskillnader för både självmord och självmordsförsök men med motsatt relation. (SOU 2010:31) Om vi tittar på statistiken över depressionssjukdomar hos kvinnor och män, är kvinnor starkt överrepresenterade. Tittar vi däremot på självmordstalen är det männen som ligger i topp. > Bild 16. Fallet Lasse 3 Jämställda sjukskrivningar. Arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, 4 Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen, Sveriges Kommuner och Landsting, Genus. Om de stabilas föränderliga former (2001) av Yvonne Hirdman. 6 Smirthwaite Goldina: (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, Sveriges Komuner och Landsting Ibid 8 Ibid 9 Smirthwaite Goldina: (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, Sveriges Komuner och Landsting På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet Statistiska Centralbyrån. 11 Föreningen Intersexuell i Sverige, 12 För hjärt- och kärlsjukdomar, se socialstyrelsen: Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården, Stockholm, Socialstyrelsen För Borrelia, se Bennet Louise: Erythema migrans in primary health care, Malmö: Department of Clinical Sciences, Malmö, Lund University Osika Ingrid, Evengård Birgitta, Waernerulf Lena, Nyberg Filippa: Tvättsäcksprojektet genusskillnader inpå bara skinnet. Olika behandling för män och kvinnor vid några vanliga hudsjukdomar i Läkartidningen Nr 40, Risberg Gunilla: Genusbias inom medicinen i Kropp och genus i medicinen, Birgitta Hovelius, Eva E Johansson (red.) Lund: Studentlitteratur Ibid 16 Smirthwaite Goldina: Genusperspektiv på Lex Maria, Stockholm: Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården Socialstyrelsen

9 2 Bild 1. Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess En utbildningsatsning som syftar till att kompetensutveckla samtlig vårdpersonal för att säkerställa en rätt, lagom, säker och jämställd sjuksrivning för alla patienter. Utbildningsdel 2 De viktiga frågorna Bild 2. DEL 2: De viktiga frågorna Inledning: Genom att anpassa oss till rådande genusstruktur missar vi att få fram viktigt information inför sjukskrivningen. Föreställningar om kön skapar normer för vad som ses som lämpliga beteenden för kvinnor och män. Det gör det svårare att fråga kvinnor om missbruk och det gör att vi missar att utsatthet för våld kan vara en sjukdomsorsak bland både kvinnor och män. Bild 3. Riskbruket av alkohol och droger är ett dolt hälsoproblem Missbruk och riskbruk i Sverige är ett utbrett folkhälsoproblem. I en rapport från 2007 beräknas cirka personer missbruka alkohol och/eller andra droger hade 18 % av männen och 10 % av kvinnorna riskabla alkoholvanor 18. Observationer som gjorts i projektet jämt sjukskriven visar att vårdpersonal oftare frågar män än kvinnor om deras alkoholkonsumtion.19 Det leder till att kvinnors problem upptäcks och behandlas i mindre utsträckning. Bild 4. Vi ser olika på mäns och kvinnors liv och vanor Alkohol- och drogkonsumtionen har historiskt sett varit mer utbredd bland män än bland kvinnor och samhället har generellt accepterat och normaliserat mäns alkoholkonsumtion. Ölhallarna var till exempel länge en manlig domän. Generellt kan vi säga att män har tillåtits att tappa kontrollen under alkoholpåverkan medan detsamma har setts som mycket skamligt för kvinnor. Det är synsätt som lever kvar och som påverkar hur vi i samhället förhåller oss till kön och riskbruk. Bild 5. Utsatthet för våld är ett dolt hälsoproblem Utsatthet för våld eller erfarenheter av att bruka våld är svåra erfarenheter som påverkar människors hälsa. Våld tar sig olika uttryck och många människor bär på traumatiska våldserfarenheter eller lever i en situation där de ofta utsätts för våld. Att vara utsatt för våld upplevs ofta som skamfyllt och skuldtyngt vilket gör det svårt att berätta om sina erfarenheter och svårt för vårdpersonal att fråga om dem. Kvinnors utsatthet för våld i hemmet osynliggörs ofta som en konsekvens av detta. Mäns våldserfarenheter handlar både om att utsättas för och att själv utöva våld. Mäns utsatthet för psykiskt våld är skambelagt på liknande sätt som kvinnors våldsutsatthet. Fysiskt våld som män utför och utsätts för av andra män är mer normaliserat. Utsattheten kan se olika ut och våldet har olika konsekvenser för den drabbade. Kvinnor och män anmälde ungefär lika många våldsbrott Männen utsätts i högre grad för misshandel och det är främst i gruppen unga män där utsattheten för våld är stor. Förövaren i de fallen 16 17

10 är ofta en jämnårig bekant eller obekant man. Kvinnor utsätts i högre grad för våld av närstående och av olika former av kränkande behandling. Kvinnor är också i högre grad utsatta för sexualbrott och kränkningar av den sexuella och kroppsliga integriteten.20 Bild 6. Våld i nära relationer innebär en särskild utsatthet Kvinnors utsatthet för våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar hälsan negativt. I cirka 50 % av de våldsbrott som kvinnor i Skåne anmälde 2009 var den anmälda personen en partnner eller före detta parter till kvinnan. Motsvarande siffra för män var 6%. Bild 7. Information om riskbruk och våldsutsatthet är en viktig del av anamnesen Hälsokonsekvenserna av våld och riskbruk är omfattande och det är inte ovanligt att patienter har en bland-problematik.21 Det finns en mängd ohälsotillstånd som är kopplade till långvarig våldsutsatthet, till exempel depression, astma, sömnsvårigheter och ledvärk. Dessutom kan man likna den psykiska påfrestningen av långvarig våldsutsatthet vid de posttraumatiska stressyndrom som man finner hos människor som varit utsatta för krig eller tortyr.22 För att kunna ge rätt behandling och stöd behöver ämnena lyftas upp och avdramatiseras. Våldsutsatthet måste ges den betydelse den har och patienter behöver behandling kopplad till dessa erfarenheter. Missbruk och riskbruk ska behandlas medicinskt och tas på allvar. Bild 8. Fokus: våga fråga Genom att fråga öppnar vi dörrar. Vi tror ofta att vi riskerar att kränka människor när vi frågar om sådant som familjeliv, känsloliv eller riskbruk. Faktum är att alla studier visar på motsatsen. När man gjort enkätundersökningar bland patienter visar det sig att de flesta, vare sig de har erfarenheter av våld eller missbruk eller inte, upplever det som positivt eller neutralt att bli tillfrågade. För dem som har erfarenheter av våld eller som upplever oro över sin alkoholkonsumtion innebär frågan ofta att en dörr öppnas för dem att be om hjälp.23 Genom att ställa eller inte ställa vissa frågor signalerar vi betydelser till vår omgivning. Om vi systematiskt inte frågar män om deras upplevelser av sina relationer och sin familj, signalerar vi att det inte ska vara viktigt för dem. Om vi systematiskt, om än av välvilja, undviker att uppmärksamma kvinnors utsatthet för våld i nära relationer, signalerar vi att det inte är något de ska prata om eller be om hjälp för. Bild 9. Genushanden Låt gruppen diskutera två och två: Frågar du patienten om riskbruk och våldsutsatthet? Vad skulle kunna göra det lättare att fråga? Bild 10. Kunskapsövning: Erfarenheter av våld Syfte: Etablera problemet våld och skapa ansvarsinsikt. Instruktion: Ge hela gruppen uppgiften att associera fritt kring de två våldsbegreppen, gärna i angiven ordning. Be deltagarna berätta (utan handuppräkning) vilka inre bilder de får. Under tiden skriver du upp associationerna på whiteboard eller blädderblock. Ge varje begrepp två till tre minuter. Att vara utsatt för våld Att utöva våld När du skrivit upp deltagarnas reflektioner kring begreppen ovan kan du öppna för ett gemensamt samtal om vad deras associaitoner innebär ur ett vård- och sjukskrivningsperspektiv. Utgå från frågorna: Vad kan utsatthet för våld innebära ur ett hälso- och sjukskrivningsperspektiv? Vad kan erfarenheter av att utöva våld innebära ur ett hälso- och sjukskrivningsperspektiv? Om ni har gott om tid, reflektera i helgrupp över följande: Upplever ni att ni har möjlighet att tillmötesgå de behov som kan bli tydliga när information om riskbruk och våldsutsatthet framkommer? Bild 11. Filmen om Linnea Om vi inte frågar får vi inte fram den typ av information som patienten känner skuld för. Introduktion: Filmen om Linnea handlar om hur sjukvården missar de egentliga orsakerna till en ung människas behov av sjukskrivning. Resultatet blir att Linnea inte får rätt behandling och insatser. Filmen inleds med en faktadel om riskbruk och våldserfareheter och hur detta ser ut bland kvinnor och män. Sedan får vi bekanta oss med Linnea som sjukskrivs från sitt stressiga restaurangjobb på grund av yrsel och magsmärtor. Innan du spelar filmen, be deltagarna att fundera över om de känner igen Linneas historia. Lyft upp parens tankar i en gemensam diskussion

11 Bild 12. Fallet Linnea Filmsamtal: Öppna upp för ett gemensamt samtal efter att ni tittat på filmen. Behåll fokus på Genushanden och den teori som ni gått igenom tidigare. Analysera fallet Linnea med utgångspunkt i genushanden. Vad hade man kunnat göra annorlunda i ett fall som Linneas? Om ni har gott om tid kan du gå vidare med följdfrågor till gruppen: Linneas berättelse är inte unik; har ni stött på någon liknande? Hur har ni hanterat det? Vad är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med patienter som Linnea? Ser utmaningarna olika ut för sjukgymnaster, läkare, undersköterskor, sköterskor, psykologer och arbetsterapeuter? Reflektion till gruppen: Linnea sjukskrivs på de grunder som hon uppger för läkaren, sina somatiska besvär. Hur kan ni som vårdpersonal få fram fler underliggande orsaker? Bild 13. Patientfall: Ställ rätt fråga Dela upp deltagarna i grupper om tre personer. Varje grupp ska sedan sätta ihop ett patientsamtal som de sedan genomför i par. Deltagarna turas om att inta rollerna som vårdpersonal och patient. De som inte spelar patient eller vårdpersonal agerar observatörer och ger återkoppling på hur samtalet går och tipsar om sådant som vårdpersonalen kan tänka på. Gör ett patientsamtal med Linnea från filmen. Ert uppdrag är att ta reda på hela hennes historia. Vilka frågor ska ni ställa och på vilket sätt? Genom att träna kan vi lära oss och avdramatisera de tabubelagda ämnena och bli säkrare i kontakten med patienterna. Bild 14. Bra sätt att fråga om våldsutsatthet och riskbruk Det finns många bra sätt att fråga på. Här är några exempel. Det kan verka trivialt, men faktum är att genom att ha några bra frågor på lager så minskas motståndet som kan finnas inför att ställa frågan. Efter ett tag kommer frågorna att komma av bara farten, om de inte redan gör det. Bild 15. Uppgift till nästa träff Bestäm er gemensamt i gruppen för att fråga alla patienter om våldserfarenheter och riskbruk till nästa utbildningstillfälle. Testa att göra det som en rutin och se vad som händer. Skriv ner reflektioner och frågor till nästa utbildningstillfälle. Bild 16. Processdokument Öppna ert processdokument. Formulera gemensamt de tre viktigaste slutsatserna som ni tar med er från dagens utbildning. Skriv upp förslag på slutsatser och diskutera er gemensamt fram till de tre som hela gruppen kan enas om. Formulera sedan tre handlingar som följer som konsekvenser av era slutsatser. Skriv in era nya slutsatser och handlingar i ert processdokument, som ni påbörjade vid förra utbildningstillfället och spara dokumentet för fortsatt användning. Tänk på att formulera era handlingar så att resultaten blir mätbara. 17/år 2009 anmäldes 95 fall av försök till mord och dråp samt dödligt våld mot kvinnor. Brottsförebyggande rådet räknar att 17 kvinnor har dödats årligen sedan 1990 av män i deras nära relationer. Om vi systematiskt, om än av välvilja, undviker att uppmärksamma kvinnors utsatthet för våld i nära relationer, signalerar vi att det inte är något de ska prata om eller be om hjälp för. > Bild 8. Fokus: våga fråga 18 Clevenpalm Jimmy, Karlsson Ann-Sofie: Hälsa på lika villkor, Resultat från Nationella fölkhälsoenkäten 2009, Statens Folkhälsoinstitut Risberg Gunilla: Genusbias inom medicinen i Kropp och genus i medicinen, Birgitta Hovelius, Eva E Johansson (red.) Lund: Studentlitteratur På tal om kvinnor och män, Statistiska centralbyrån, Kunskapsbanken, Nationellt Centrum för Kvinnofrid: amnen/vald_i_nara_relationer/medicinska_och_psykosociala_konsekvenser. 22 Se t ex Amnesty International Broken bodies, shattered minds. Torture against women. 2001, Lundgren Eva: Våldets normailiseringsprocess. Två parter två strategier, 1991 ROKS och Weinehall Katrina, Änggård Adele, Blom Kata, Ekelund Birgitta, Finndal Kerstin, Räkna med kostnader en fallstudie om mäns våld mot kvinnor, Skrifter från Juridiska institutionen vid Umeå universitet No 15/ Tack för att ni frågar Screening om våld mot kvinnor, Socialstyrelsen,

12 3 Bild 1. Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess En utbildningsatsning som syftar till att kompetensutveckla samtlig vårdpersonal för att säkerställa en rätt, lagom, säker och jämställd sjuksrivning för alla patienter. Utbildningsdel 3 Sjukliga liv eller sjukliga kroppar Bild 2. DEL 3: Sjukliga liv eller sjukliga kroppar I den tredje delen ska vi fokusera på hur sjukskrivningsprocessen kan bli mer rätt och säker för kvinnor och män med svåra livssituationer. Bild 3. Medikalisering av livets bekymmer leder till sjukskrivningar utan medicinsk grund Vi ser en tydlig skillnad i hur mäns och kvinnors symtom tolkas. Medan män undersöks och behandlas för sina somatiska besvär tolkas ofta kvinnors symtom som ett resultat av ett påfrestande liv. Sjukvården kan inte förändra människors liv och slutsatsen blir att kvinnor i högre grad får passiva sjukskrivningar med dåliga utsikter till förändring. Skillnaden i kvinnors och mäns liv syns också på deras hälsa. Hälsoparadoxen visar att kvinnor lever längre än män, men är sjukare under sin livstid. Exakt hur hälsoparadoxen ska tolkas vet vi inte, men vi vet att vi behöver jobba för att män ska få leva längre liv och kvinnor friskare liv. Be deltagarna ta fram lathunden med Genushanden och repetera definitionerna av fingrarnas fällor. (Om någon glömt ta med sin, ha några extra exemplar i beredskap.) Livets bekymmer löser man inte med läkemedel och sjukskrivning tänk tvärtom! Bild 4. Kvinnors livssituation medikaliseras medan mäns familjesituation glöms bort Eftersom anledningarna till kvinnors ohälsa ofta ligger utanför det medicinska området, kan det vara svårt för vården att ge rätt behandling. Istället sjukskrivs kvinnor på grund av sin tunga livssituation. Detta kallas medikalisering. I andra fall har den kvinnliga patienten somatiska besvär som behöver rehabiliteras, men hon blir bedömd utifrån bilden av att vara utarbetad och därför görs ingen seriös rehabiliteringsplan. Mäns besvär däremot tolkas sällan som orsakade av svåra psykosociala förhållanden och de behandlas i stället i för hög grad för somatiska besvär. Bild 5. Brist på jämställdhet påverkar kvinnors hälsa negativt En sak som forskare tror har stor inverkan på kvinnors sämre hälsa är att de ofta arbetar i yrken som både är lågavlönade och ger liten möjlighet till avancemang och inflytande.24 Dessutom drar kvinnor ett större lass på den obetalda arbetsmarknaden.25 Kvinnor har ofta huvudansvar för de sociala relationerna hemma, med att vårda äldre familjemedlemmar, barn och barnbarn. Det är ett arbete som många kvinnor värderar högt men som också sliter på kroppen och tar av energin. Samhället är också generellt sett mer omvårdande mot män än mot kvinnor. Undersökningar har till exempel En sak som forskare tror har stor inverkan på kvinnors sämre hälsa är att de ofta arbetar i yrken som både är lågavlönade och ger liten möjlighet till avancemang och inflytande

13 Om ni har gott om tid kan du gå vidare med följdfrågor till gruppen: Lauras berättelse är inte unik; har ni stött på någon liknande? Hur har ni hanterat det? Vad är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med patienter som Laura? Ser utmaningarna olika ut för sjukgymnaster, läkare, undersköterskor, sköterskor, psykologer och arbetsterapeuter? Reflektion till gruppen: Laura sjukskrivs för att vårdpersonalen ser hennes som utarbetad och utsliten. Delvis görs det säkert av omsorg om Laura för att hon ska få vila. Har vården ett ansvar för att förmå patienter att ändra riktning i livet? Hur kan era möjligheter stärkas att tillmötesgå patientens behov, så som hon själv formulerar dem? visat att hjälpbehövande kvinnor som är sammanboende med en man får mer hemtjänst än hjälpbehövande män som är sammanboende med en kvinna. Kvinnor förutsätts kunna och vilja ge omvårnad i högre grad än män.26 Ett annat exempel är egenvård där kvinnor förväntas kunna genomföra egenvård medan män i högre grad får specialistbehandling.27 Anledningarna till kvinnors sämre hälsa är givetvis många men faktum kvarstår att kvinnor i lägre utsträckning än män kommer tillbaka friska till sina arbetsplatser. Bild 6. Patienfall: Medikalisering Instruktion: Dela upp deltagarna i mindre grupper. Varje grupp lyfter fram ett eller två patientfall där medikalisering kan ha varit en del i bedömningen av patienten. Jobba gemensamt i gruppen med följande frågor: Vad gör att ni tänker att patientens livssituation riskerar att medikaliseras? Vilka konsekvenser har det fått för patientens sjukskrivningsprocess? Hur hade man kunnat göra annorlunda i detta fall? Bild 7. Filmen om Laura Introduktion: Filmen om Laura handlar om att patienter, vars liv är tunga, behöver ett starkt stöd från vård- och arbetsgivare inte passivitet eller hopplöshet. Filmen inleds med en faktadel om medikalisering och rehabilitering och skillnader mellan kvinnor och män belyses. Sedan får vi bekanta oss med Laura som sjukskrivs för sin ryggskada utan plan för hur hon ska kunna återgå i arbete. Innan du spelar filmen, be deltagarna att fundera över frågorna som belyses i Genushandens olika fingrar och hur de får konsekvenser för kvinnor och män. Bild 8. Fallet Laura Filmsamtal: Öppna upp för ett gemensamt samtal efter att ni tittat på filmen. Behåll fokus på Genushanden och den teori som ni gått igenom tidigare. Analysera fallet Laura utifrån Genushandens fingrar. Hur kan ni förbereda er på arbetsplatsen inför möten med patienter som Laura? Bild 9. Fyrfältaren som analysverktyg Syfte: Förankra kompetensen att använda fyrfältaren som analysverktyg. Instruktion: Dela upp deltagarna i grupper om två personer. Paren utgår sedan från berättelsen om Laura och diskuterar vad de tror att Laura skulle ha svarat på frågorna i fyrfältaren. När alla diskuterat en stunt kan du be olika par berätta om sina svar på var och en av frågorna. 1. Vad är bra för dig med sjukskrivning? 3. Vad skulle vara bra med att gå tillbaka till jobbet? 2. Vad är mindre bra för dig med sjukskrivning? 4. Vad skulle vara mindre bra med att gå tillbaka till jobbet? Bild 10. Fokus: Helhetsansvar Vi kan stärka män i deras behov av att vårda sina nära relationer, att lyssna till sina känslor och respektera sina kroppars gränser. Vi kan stärka kvinnor i deras behov av att värdera sina yrkesmässiga prestationer, att sätta gränser mot omvärldens krav och att inse sina kroppars styrka. När vi förstår hur samhället diskriminerar människor på grund av kön kan vi motverka diskrimineringen genom att göra tvärtom. Det blir ett sätt att skapa balans och ge patienter större chanser till återhämtning och tillfrisknande. Sjukskrivningsprocessen ska vara rätt, lagom, säker och jämställd för alla. Kunskapen om att män och kvinnor har samma behov som människor, men olika utgångspunkter på grund av att samhället erbjuder och förväntar sig olika saker av kvinnor och män, är viktig för att vi ska nå det målet. Genom att tänka tvärt om kan vi hjälpa till att balansera upp den snedfördelning av resurser och arbete som finns mellan kvinnor och män i samhället. Det är givetvis inte sjukvårdens uppdrag i sig men genom att ha en sådan balans i sikte arbetar vi automatiskt för en rätt, lagom och säker sjukskrivningsprocess, och det är sjukvårdens ansvar. Bild 11. Samverkan och teamarbete ger bättre vård Vi vet att det krävs en helhetssyn för att kunna hjälpa patienter som riskerar att hamna i långtidssjukskrivning, att återgå till sitt yrkesliv. För det behövs olika professioner som samarbetar i team och respekterar varandras kompetensområden. För att samarbetet ska bli konstruktivt behövs en samsyn i organisationen, vilket kan ta tid att skapa. En gemensam kunskapsgrund krävs liksom förutsättningar för att träffas och tillsammans sätta upp ramarna för samarbetet. Arbetet i team tydliggör varje deltagares ansvar men också de begränsningar som vården har

14 Det är enkelt att följa invanda föreställningar och tryggt att agera som man är van vid och som andra förväntar sig. Det är svårare att tänka nytt, att bryta invanda mönster och att agera på ett nytt sätt. Att tänka tvärtom är ett enkelt sätt att utmana sig själv och det går att börja på en gång. Modellen Genushanden kan vi bära med oss i medvetandet varje dag på jobbet som ett lättillgängligt analysverktyg som kan ta oss närmare målet om en rätt, lagom, säker och jämställd sjukskrivningsprocess. Spara och skriv ut dokumentet och bifoga det till er handlingsplan för sjukskrivningsprocessen. Bestäm också ett datum ett par månader framåt då ni ska följa upp arbetet och försäkra er om att allt har blivit gjort. Det blir också ett tillfälle där ni gemensamt kan försöka hitta lösningar på det som ännu inte har gjorts, eller för att ta hand om följdfrågor som uppstått under vägen. Lycka till med ert viktiga arbete! Bild 12. Patienfall: Fyrfältaren Syfte: Förankra kompetensen att använda fyrfältaren i arbetet med patienterna. Instruktion: Dela upp deltagarna i grupper om två personer. Paren ska kunna utgå från två gemensamma patienter. Den ena personen i paret spelar rollen som vårdpersonal medan den andra får spela den patient som de bestämt sig för att utgå ifrån. Varje par utgår sedan från fyrfältaren från bild 9 och genomför ett patientsamtal mellan varandra. Efter det första samtalet byter deltagarna roller så att båda får spela personal och patient. När paren genomfört sina samtal kan ni återgå till helgrupp och öppna för en gemensam diskussion. Vilken information kom fram som annars kanske hade uteblivit? Hur kan vårdteamen hjälpas av att använda fyrfältaren i fortsättningen? Skriv upp alla svar och förslag på whiteboardtavla eller blädderblock. Bild 12. Ur Region Skånes likabehandlingspolicy År 2009 antog Region Skåne en Likabehandlingspolicy, som du kan finna på Region Skånes hemsida under styrande dokument. Grundidén i policyn lyder: Region Skåne ska arbeta för ett samhälle där den enskilda människan inte kränks eller marginaliseras. I Region Skåne ska bemötande, kommunikation och service ges utifrån människors lika värde och individuella förutsättningar och behov inte utifrån bemötarens föreställningar. Likabehandling i Region Skåne innebär att vi motsätter oss beteenden som tar sig uttryck i diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Bild 13. Processdokument Öppna ert processdokument. Formulera gemensamt de tre viktigaste slutsatserna som ni tar med er från dagens utbildning. Skriv upp förslag på slutsatser och diskutera er gemensamt fram till tre som hela gruppen kan enas om. Formulera sedan tre handlingar som följer som konsekvens av era slutsatser. Lägg slutsatser och handlingar till ert processdokument. Formulera handlingarna så att resultatet går att mäta, sätt ansvariga för varje handling och en tid då arbetet ska vara klart. 24 Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnader mellan kvinnor och män 2009? Medlingsinstitutet. 25 På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2010, Statistiska centralbyrån. 26 Gör det jämt i praktiken: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, enheten för inegration och jämställdhet Osika Ingrid, Evengård Birgitta, Waernerulf Lena, Nyberg Filippa: Tvättsäcksprojektet genusskillnader inpå bara skinnet. Olika behandling för män och kvinnor vid några vanliga hudsjukdomar i Läkartidningen Nr 40,

15 Produktion Form: Christian Andersson, Region Skåne. Illustrationer: Fabian Göransson och Leo Hallin. Print: Servicelaget Kristianstad Region Skåne. En utbildningssatsning i samproduktion mellan Region Skåne och Amphi Produktion AB. Region Skåne Kristianstad Tel. vx

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen Ett pilotprojekt med genusperspektiv Kvinnor i fokus konferens om sjukskrivning 13-14 okt 2009 1 52 47 42 37 32 27 22 Utvecklingen av ohälsotalet

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin AT-läkare 2016-08-23 08-24 Wifi Qulturum Lösenord qulturum 2016-08-26 Schema 23 augusti 09:00 Start 09:30 inledning, presentation, förväntningar 10:00 Försäkringskassans

Läs mer

BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen

BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen Denna byggsten redogör för: - begreppen jämställdhet, genus och kön, - regeringens jämställdhetspolitiska

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Blånader, rus och silverhår En utbildningsdag om att möta äldre kring missbruk, riskbruk och våld i nära relationer

Blånader, rus och silverhår En utbildningsdag om att möta äldre kring missbruk, riskbruk och våld i nära relationer Blånader, rus och silverhår En utbildningsdag om att möta äldre kring missbruk, riskbruk och våld i nära relationer Ett gott och kunnigt bemötande, där vi vågar se också det som kan vara svårt att tala

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

för en säker sjukskrivningsprocess

för en säker sjukskrivningsprocess Sjukskrivningsmiljarden 2014 2015 för en säker sjukskrivningsprocess Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Anne Hammarströms föredrag på Görel Bohlin dagen

Anne Hammarströms föredrag på Görel Bohlin dagen Anne Hammarströms föredrag på Görel Bohlin dagen 110907. BAKGRUND Mitt föredrag bygger på många foton och bilder som jag har funnit på nätet. Av upphovsrättsliga skäl kan dessa bilder inte delas ut/läggas

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Annas resa. - Diskussionsmaterial

Annas resa. - Diskussionsmaterial Annas resa - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa tankar. Varningstecken

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Seminarieprogram 13:45-15:00 - Tillbakablick jämställdhet och sjukskrivningsmiljarden. Ulrika Eklund, SKL - Genushanden

Läs mer

1 Det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls. Genom sin närhet till invånarna kan landstinget direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i kvinnors

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.

Läs mer

Redovisning Villkor 1: En jämställd sjukskrivningsprocess - Sjukskrivningsmiljarden 2014

Redovisning Villkor 1: En jämställd sjukskrivningsprocess - Sjukskrivningsmiljarden 2014 Yvonne Nilsson Hirsch 2014-11-27 Redovisning Villkor 1: En jämställd sjukskrivningsprocess - Sjukskrivningsmiljarden 2014 Inledning Enligt Överenskommelse mellan staten och Sverige Kommuner och Landsting

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Förebyggnu 2015-11-12 Innehåll Relevansen för det förebyggande arbetet att jobba med genus och jämställdhet Både utifrån utförande och innehåll

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Leka jämt. en del av hållbar utveckling Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Vad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland 2016-06-14

Vad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland 2016-06-14 Vad är god, jämlik och jämställd vård? Goldina Smirthwaite Mariehamn, Åland 2016-06-14 Innehåll Vad är god vård? Vad är jämlik vård Jämställd vård vad är det? Genusbias i medicinen Genusperspektiv på vårdkvalitet

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Jämställd vård - bättre vård

Jämställd vård - bättre vård Jämställd vård - bättre vård Vi ser inte saker som de är. Vi ser dem som vi är. Anaïs Nin Mänskliga rättigheter Alla människor är lika i värde och rättigheter Alla människor har rätt till alla rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne 1 Grön Rehabilitering på landsbygden Skåne är ett projekt som gemensamt ägs, drivs

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer