utbildningsunderlag och handledning En utbildningssatsning i samproduktion mellan Region Skåne och Amphi Produktion AB.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "utbildningsunderlag och handledning En utbildningssatsning i samproduktion mellan Region Skåne och Amphi Produktion AB."

Transkript

1 utbildningsunderlag och handledning En utbildningssatsning i samproduktion mellan Region Skåne och Amphi Produktion AB.

2 Handledningskapitel... 3 Välkommen... 3 Kunskapsområdet genusteori och vården... 3 Filmerna och metoderna... 4 Utbildningsdel 1: Genushanden... 7 Bild 1. Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess... 8 Bild 2. DEL 1: Genushanden... 8 Bild 3. Kvinnor står för nära två tredjedelar av sjuksrivningarna... 8 Bild 4. Lokal sjukskrivningsstatistik... 8 Bild 5. Kartläggning visar på brister... 8 Bild 6. Skurups vårdteam har utvecklat Genushanden... 8 Bild 7. Studier visar att vi påverkas av föreställningar om kön Bild 8. Orsaker till kvinnors och mäns olika sjukskrivning Bild 9. Kunskapsövning: Genushanden Bild 10. Genus och medicin centrala begrepp Bild 11. Genus och medicin centrala begrepp Bild 12. Jämställd sjukvård Bild 13. Definition av genusbias inom vården Bild 14. Exempel på genusbias inom vården Bild 15. Filmen om Lasse Bild 16. Fallet Lasse Bild 17. Patientfall: Tänk tvärtom Bild 18. Processdokument Bild 19. Uppgift till nästa träff Utbildningsdel 2: De viktiga frågorna Bild 1. Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess Bild 2. DEL 2: De viktiga frågorna Bild 3. Riskbruket av alkohol och droger är ett dolt hälsoproblem Bild 4. Vi ser olika på mäns och kvinnors liv och vanor Bild 5. Utsatthet för våld är ett dolt hälsoproblem Bild 6. Våld i nära relationer innebär en särskild utsatthet Bild 7. Information om riskbruk och våldsutsatthet är en viktig del av anamnesen Bild 8. Fokus: våga fråga Bild 9. Genushanden Bild 10. Kunskapsövning: Erfarenheter av våld Bild 11. Filmen om Linnea Bild 12. Fallet Linnea Bild 13. Patientfall: Ställ rätt fråga Bild 14. Bra sätt att fråga om våldsutsatthet och riskbruk Bild 15. Processdokument Bild 16. Uppgift till nästa träff Utbildningsdel 3: Sjukliga liv eller sjukliga kroppar Bild 1. Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess Bild 2. DEL 3: Sjukliga liv eller sjukliga kroppar Bild 3. Medikalisering av livets bekymmer leder till sjukskrivningar utan medicinsk grund Bild 4. Kvinnors livssituation medikaliseras medan mäns familjesituation glöms bort Bild 5. Brist på jämställdhet påverkar kvinnors hälsa negativt Bild 6. Patienfall: Medikalisering Bild 7. Filmen om Laura Bild 8. Fallet Laura Bild 9. Fyrfältaren som analysverktyg Bild 10. Fokus: Helhetsansvar Bild 11. Samverkan och teamarbete ger bättre vård Bild 12. Patienfall: Fyrfältaren Bild 12. Ur Region Skånes likabehandlingspolicy Bild 13. Processdokument Handledningskapitel Välkommen till handledarmaterialet till utbildningen Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess. Det här materialet är till för att öka kunskapen om genusstrukturer inom vården. Det har nämligen visat sig att, trots att vi gör vårt bästa för att ge alla patienter likvärdig vård, så gör vi omedvetet skillnad mellan kvinnor och män när vi bedömer deras behov av sjukskrivning och rehabilitering. Innehållet i utbildningen är grundat på studier som genomförts en vårdcentral i Skåne under Resultatet av dessa studier finns att läsa i rapporten Jämt Sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen 1. Utbildningen är utformad så att den ska hjälpa dig och dina kollegor att garantera en rätt, lagom, säker och jämställd sjukskrivningsprocess för alla patienter. Kunskap om sociala strukturer så som genus kan upplevas abstrakt och svårfångad. I själva verket är det inte så komplicerat. När vi väl börjar granska våra föreställningar om kön och de beteenden som styrs av dem, brukar vi upptäcka att de flesta av oss följer ett liknande mönster. Vi är alla färgade av historiska och kulturella idéer om mäns och kvinnors skillnader, precis som vi är påverkade av föreställningar om alla kategorier som vi skapar i samhället. Tyvärr är de där idéerna sällan särskilt konstruktiva, de bidrar till att vi bemöter och behandlar människor utifrån stereotypa föreställningar. Det hindrar oss från att se varje individ i den situation den befinner sig och med de erfarenheter som den har. Man kan säga att vi lägger ett generellt, genusfärgat lager över våra tolkningar vilket gör att vi inte behandlar alla människor likvärdigt. Vi ska under utbildningen gå igenom hur föreställningar om kön visar sig påverka sjukskrivningsprocesserna och hur detta både drabbar patienter och leder till ökade kostnader för samhället. Vi ska också arbeta kreativt för att hitta nya alternativ och rutiner för att förändra och förbättra. Kunskapsområdet genusteori och vården Kunskap om genusstrukturer i samhället och dess konsekvenser är ett brett och tvärvetenskapligt område. Vi hör ofta talas om begreppet genus när media rapporterar om löneskillnader mellan kvinnor och män, eller om annan typ av diskriminering på grund av kön. Genus är ett teoretiskt begrepp som används för att beskriva föreställningar och idéer om vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Dessa föreställningar leder till sociala mönster om hur kvinnor och män kan vara, hur de bemöts och vilka möjligheter de har i sina liv. Det generella draget i dessa mönster är att vi gör skillnad mellan kvinnor och män på ett sätt som inte kan sägas vara vetenskapligt grundat. Vi gör också ofta en värdering av kvinnlighet och manlig- 1 Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen, Sveriges Kommuner och Landsting,

3 het, där det som ses som kvinnligt generellt har lägre status och makt än det som anses vara manligt. Dessa föreställningar får långtgående konsekvenser som ofta står i direkt kontrast till våra gemensamma bestämmelser om alla människors lika värde. Att vi har föreställningar om kön i vår kultur är så självklart att vi inte märker av det. Det är först när vi tittar utifrån ett större perspektiv som vi kan se hur alla våra enskilda handlingar följer ett mönster, som resulterar i ojämställdhet och motverkar likvärdig behandling av alla individer.2 Det finns ingen del av samhället som inte påverkas av föreställningar om kön, helt enkelt för att det inte finns några könlösa människor. Inom medicinen finns ett antal olika områden som på olika sätt fokuserar på kön och genus. Dessa kan sammanfattas som genusmedicin och könsspecifik medicin. Filmerna och metoderna Aktiva pedagogiska metoder Kunskap om genusstrukturer är i sig inte mer komplicerad än annan social vetenskap. Däremot är det kunskap som utan undantag berör oss alla både på en professionell och privat nivå. Det gör att många känner ett motstånd mot att ta till sig vissa delar eftersom det kan innebära att man måste omvärdera både sina egna beteenden och andras. Ett sätt att underlätta processen är att använda metoder som bjuder in till reflektion och engagemang snarare än ett rätt- och feltänkande. Med det inte sagt att det inte är viktigt att vara tydlig med vad som är vetenskapligt grundat och vad som i stället ska ses som åsikter och egna värderingar. Arbetssätten i materialet varierar mellan föreläsning, pedagogiska övningar, filmvisning och diskussion. En övning i varje del utgår från fallbeskrivningar och tanken är att ni ska använda aktuella patientfall från den egna enheten. Det blir ett tillfälle att fördjupa era bedömningar av de patienter ni arbetar med och analysera de egna resonemangen och möjligheterna till förändring och förbättring i det praktiska arbetet. Materialet består av tre delar: 1. Genushanden 2. De viktiga frågorna och 3. Sjukliga liv eller sjukliga kroppar. Varje del tar ungefär två timmar att göra. I slutet av varje del finns en punkt som heter Processdokument. Processdokumentet finns tillgängligt som en dokumentmall i materialet. I slutet av det första utbildningstillfället öppnar ni dokumentet, fyller i det och spara det med er vårdenhets namn, på er lokala hårddisk. Nästa gång ni kommer till punkten Processdokument öppnar ni det dokument som ni sparat sedan sist. Vid det sista tillfället skriver ni ut ert färdiga dokument och bifogar det till enhetens övriga handlingsplaner. Det finns ingen del av samhället som inte påverkas av föreställningar om kön, helt enkelt för att det inte finns några könlösa människor. Film som utgångspunkt för samtal och utveckling I varje modul ingår en kort animerad film. Filmen ger en introduktion till temat för utbildningsdelen och berättar om ett patientfall. Filmens funktion är att sätta fokus på ämnet och att inspirera till diskussion och samtal. Patientberättelsen ger er en gemensam historia att utgå ifrån. Från den kan ni sedan leda in diskussionerna på era egna erfarenheter och de utmaningar som ni möter hos era patienter. 2 Om du vill läsa mer om genusstrukturer och hur de styr våra normer och föreställningar rekommenderar vi böckerna Genus. Om de stabilas föränderliga former (2001) av Yvonne Hirdman, Feminism (2002) av Lena Gemzöe, Maskuliniteter (1999) av R.W. Conell och Queerfeministisk agenda (2002) av Tiina Rosenberg. 4 5

4 1 Utbildningsdel 1 Genushanden 6

5 Utbildningsdel 1: Genushanden Bild 1. Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess En utbildningsatsning som syftar till att kompetensutveckla samtlig vårdpersonal för att säkerställa en rätt, lagom, säker och jämställd sjuksrivning för alla patienter. Bild 2. DEL 1: Genushanden Utbildningen är uppdelad i tre moduler som ska genomföras vid tre olika tillfällen. Varje tillfälle avslutas med att gruppen gemensamt formulerar de tre viktigaste slutsatserna från utbildningen samt att alla deltagare tilldelas en individuell uppgift att genomföra till nästa tillfälle. Dessutom skapas ett processdokument med de rutiner och handlingar som behöver upprättas eller göras för att säkerställa en rätt, lagom, säker och jämställd sjukskrivningsprocess för alla. Efter det tredje tillfället finns ett dokument som kan bifogas enhetens övergripande handlingsplan för förbättrad sjukskrivningsprocess. Bild 3. Kvinnor står för nära två tredjedelar av sjuksrivningarna Kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män, även när graviditetsrelaterad sjukskrivning är borträknad. Hälsoparadoxen innebär att kvinnor lever längre än män, i snitt 4,36 år men är sjukligare under sin livstid. Mäns medellivslängd ökar mest. Ohälsotalet var för kvinnor 36,8 dagar och för män 24,5 dagar i juni Skillnaden i ohälsotalet mellan kvinnor och män har minskat sedan Ohälsotalet beskriver det... antal dagar som personer i den arbetande befolkningen är frånvarande från arbetsmarknaden för att de är sjukskrivna, har aktivitetsersättning eller sjukersättning (tidigare förtidspension) under en tolvmånadersperiod. 3 Bild 4. Lokal sjukskrivningsstatistik Gå igenom siffror från försäkringskassan om sjukskrivningsläget på den egna vårdenheten. Vilka mönster hitter ni? Bild 5. Kartläggning visar på brister I SKL-projektet Jämt Sjukskriven han vårteam vid olika enheter kartlagt sin verksamhet utifrån ett genusperspektiv. Kartläggningarna har visat skillnader i hur kvinnor och män bemöts, bedöms och behandlas i sjukskrivningsprocessen.4 Skillnaderna följer de genusmönster som vi finner på många av samhällets arenor, där kvinnor och män ses som olika och där det som ses som manligt värderas högre än det som ses som kvinnligt. Inom genusvetenskapen kallas det för genussystem enligt proffessor Yvonne Hirdmans teorier.5 Bild 6. Skurups vårdteam har utvecklat Genushanden Genushanden är en modell som arbetats fram av ett vårdteam vid Skurups vårdcentral och som bygger på resultaten av de studier som genomförts där. Genushanden hjälper till Dela ut lathunden Genushanden till deltagarna! att tydliggöra de områden som har visat sig skapa genusbias i sjukskrivningsprocessen. Varje sådant område har fått ett eget finger. Genushanden riktar sig till alla som arbetar med sjukskrivningsfrågor, från sköterkan i tidsbokningen till personen som ansvarar för rehabiliteringen av patienten. Genushandens fem fingrar representerar: familjesituation, våldserfarenhet, somatisk eller psykiatrisk diagnos, riskbruk och rehabiliteringsplan. Familjesituation: Kvinnor frågas oftare än män om sin familjesituation. Det gör att information om manliga patienters livssituation ofta saknas i journalanteckningar och därmed inte heller kommer med i bedömningen av vilken behandling som är lämplig. Det gör också att stort fokus läggs vid kvinnors familjesituation och förstärker synen att eventuella barn främst är kvinnors ansvar. Våld: Erfarenheter av våld påverkar allvarligt människors hälsa. Samtidigt är det ett tabubelagt och svårt ämne att prata om, särskilt när det gäller våld som utövas av en närstående person i hemmet. Även andra typer av psykiskt och fysiskt våld såsom mobbning eller krigserfarenheter är faktorer som vården behöver känna till för att kunna ge adekvat behandling och rehabilitering. Genusbias här handlar främst om kvinnors utsatthet för våld i hemmet, men också om att mäns utsatthet för psykiskt våld anses som skamligt att tala om och därför ofta missas i anamnes och bedömning av patientens behov. Somatisk eller psykiatrisk diagnos: Sjukvården har en tendens att missa mäns psykiatriska diagnoser och i stället fokusera på och behandla deras somatiska besvär i större utsträckning än nödvändigt. Kvinnors besvär däremot tolkas ofta främst som psykiatriska och kvinnliga patienter behandlas och sjukskrivs i hög grad enligt det spåret. Riskbruk: Synen på kvinnors och mäns alkoholvanor skiljer sig åt generellt i samhället, så även bland patienter och läkare. Kvinnors drickande är mer skambelagt, vilket gör att läkare ofta undviker att fråga efter kvinnors riskbruk på samma sätt som man frågar om mäns drickande. Resultatet är att vården missar viktigt information om kvinnliga patienters hälsa. För män däremot finns en risk att den mer normaliserade synen på mäns drickande leder till att deras riskbruk inte tas på det allvar som skulle behövas. Rehabiliteringsplan: Rehabiliteringsplanerna för män och kvinnor med samma diagnos skiljer sig åt. Män får oftare rehabilitering som fokuserar på att de ska kunna återgå i arbete snabbt och kontakten mellan sjukvård och arbetsgivare är ofta tätare än när patienten är kvinna. Kvinnors rehabilitering är ofta mindre fokuserad på återgång till arbete. Arbetsgivaren ger inte alltid samma stöttning till kvinnor som till män. Från vårdens sida accepteras ofta en fördröjning av återgången till arbete och fokus tenderar att förskjutas från kvinnors 8 9

6 somatiska besvär mot deras sociala situation. Bild 7. Studier visar att vi påverkas av föreställningar om kön Det kan vara svårt att fånga den omedvetna särbehandling och diskriminering som ibland görs på grund av kön. Det kan också kännas svårt att ta till sig att när vi tittar från ett större perspektiv så blir konsekvensen av den särbehandlingen att kvinnor ofta får sämre bemötande, förutsättningar, behandling och möjligheter än män. För att kunna sätta fingret på, och för att kunna medvetandegöra och därmed kanske förändra osaklig särbehandling och diskriminering, har det utförts studier i syfte att fånga hur föurfattade meningar om kön påverkar bedömning och tolkningar av människor och situationer. Här är exempel på några. 1. I ett blindtest bland AT-läkare fick patienterna Siw och Siwert olika utredning och behandling trots identiska fallbeskrivninga.6 Studien visade också på skillnad i kvinnors och mäns genusbias. De kvinnliga AT-läkarna föreslog mer somatiska undersökningar för manliga patienter med nackbesvär. Både läkare som var kvinnor och läkare som var män föreslog mer psykofarmaka till kvinnliga patienter. 2. Texter undertecknade med en mans namn tolkades som mer förtroendeingivande och författaren som mer kompetent än när samma text undertecknats med en kvinnas namn 7. Idén om en manlig byrådirektör var mer förtroendeingivande än den om en kvinnlig, trots att de sa exakt samma sak i text. 3. Barns gråt tolkas och bemöts olika av vuxna beroende på om de tror att barnet är en pojke eller flicka. Pojkar beskrivs och bemöts som aktiva, arga, modiga och tappra medan flickor beskrivs och bemöts som ledsna, förtvivlade, rädda och små8. Om man går in i en leksaksaffär kan man hitta samma mönster där; pojkarnas saker och kläder är gjorda för fysiskt aktiva lekar och uppmanar ofta till krigslekar eller idrott, medan flickornas kläder och saker signalerar en förväntan om lugna stillsamma lekar med dockor och kläder som ska se söta och väna ut. Bild 8. Orsaker till kvinnors och mäns olika sjukskrivning Proffessor Kristina Alexandersson vid Karolinska institutet har formulerat fem oraker till kvinnors och mäns olika sjukskrivning. Det handlar både om det historiska faktum att den mediciska vetenskapen främst har fokuserat på män och deras sjukdomar och kroppar, till nackdel för kunskapen om kvinnors sjukdomar och kroppar, och på de samhällsstrukturer som på olika sätt missgynnar kvinnors position på arbetsmarknaden och i hemmet. I dessa strukturer ligger också föreställningar om kvinnors och mäns olikhet och mäns högre värde, vi återfinner med andra ord Hirdmans teori om genussystemet även här. De fem orsakerna sammanfattas så här: 1. Könsskillnader i sjuklighet, det vill säga: kvinnor är sjukare. 2. Bristande medicinsk kunskap. Vi har mindre kunskap om adekvat diagnos för och behandling och rehabilitering av kvinnors hälsoproblem. 3. Män får bättre stöd. Kvinnor och män behandlas olika när de är sjuka. 4. Arbetsmarknadens utformning. Kvinnor har andra typer av jobb eller andra villkor inom samma jobb och har svårare att återgå i arbete när de har blivit sjuka. 5. Skillnader mellan kvinnor och män när det gäller obetalt arbete.9 Det som skiljer är fördelningen av det obetalda arbetet. Kvinnors arbetstid är till 50 procent betald och 50 procent obetald. Mäns arbetstid är till 67 procent betald och 33 procent obetald.10 Bild 9. Kunskapsövning: Genushanden Syfte: Etablera förståelse för modellen Genushanden. Instruktion: Rita upp en stor hand på en whiteboard eller på ett blädderblock och skriver ut handens fingrar. Varje grupp får ett finger tilldelat. Ge grupperna 10 minuter var att diskutera egna erfarenheter av sitt finger utifrån följande frågor: Analysera era patientmöten på ett generellt plan utifrån modellen Genushanden. Vilka genusfällor tror ni är lätta att gå i? Vad kan ni göra för att minska risken att bedöma patienter efter könsstereotypa föreställningar? När grupperna diskuterat skriver varje grupp upp de genusfällor och förbättringsförslag som de kommit framt till vid respektive finger på Genushanden som du ritat. När ni samlat reflektioner till varje finger kan ni öppna för en gemensam diskussion i helgrupp. Ser ni likheter och/eller skillnader i resonemang? Var det någonting som överraskade? Bild 10. Genus och medicin centrala begrepp Nedan följer en genomgång av de centrala begrepp som kan vara bra att känna till inför utbildningen om genus i sjukskrivningsprocessen. De utgör en fördjupning av teorin och ger er en bas att utgå från. Biologiskt kön: Biologiskt kön är det som vi idag bestämmer som manligt och kvinnligt kön. Kategoriseringen är strikt även om den biologiska verkligheten är mer komplex; ett barn på 1500 föds med något av de 72 intersexuella syndrom som finns11. Utifrån de biologiska kön vi får oss tilldelade, bestäms vilket genus vi förväntas skapa under våra liv. Det finns en tendens att medikalisera de biologiska fenomen som inte passar in i en mall där man och kvinna är de enda två möjliga könen. Genus: Genus är ett begrepp för de föreställningar om kön som skapas i ett samhälle; vad vi i vårt samhälle för tillfället tolkar som kvinnligt respektive manligt. Föreställningar och förväntningar styr vad som bedöms vara rätt eller fel genusuttryck. På så sätt skapas en sorts regelverk på strukturell nivå som vi påverkas av som individer. Föreställningar om genus påverkar vårt beteende och vår upplevelse av vilka vi är. Genus skapas i sociala möten, genom våra handlingar och ord i en ständigt pågående process. Därför är genus föränderligt och aldrig statiskt. Exempel på genusmönster är studier som visar hur föräldrar tolkar sina barns signaler olika beroende av barnets kön. Pojkbebisar som gråter tolkas och bemöts ofta som arga medan flickbebisar tolkas och bemöts som ledsna. Det i sin tur påverkar hur barnen upplever att de ska vara, vilka känslouttryck som är önskvärda och som de belönas för. Genusvetenskap: Genusvetenskap bygger på forskning om hur vi i samhället strukturerar oss utifrån föreställningar om kön och om hur föreställningar om könens olikhet och olika värde skapar maktstrukturer. Både kvalitativa och kvantitativa metoder används. Exempel på genusvetenskapliga forskningsfrågor kan vara: Varför tenderar lönerna att sjunka i en organisation där andelen kvinnor ökar? Behandlas kvinnor och män olika på grund av kön när de söker vård för samma symtom? 10 11

7 Vad är orsaken till att män är överrepresenterade inom missbruk och suicid? Genusvetenskapen har också en progressiv dimension som handlar om ambitionen att skapa social förändring, alltså att forska efter strategier för att motverka diskriminering eller orättfärdiga maktsystem. En följdfråga till det andra exemplet ovan skulle kunna vara: Vilka strategier bör användas för att motverka en sådan olikabehandling? Denna progressiva dimension kan jämföras med den medicinska forskningens progressiva dimension som syftar till att hitta metoder för att bota och lindra sjukdom och ohälsa. Kön med helhetssyn: Kön med helhetssyn är ett begrepp som myntats främst i medicinska sammanhang. Biologisk kropp går inte att särskilja från social upplevelse och konstruktion av genus. Uppfattningar om den egna kroppen och dess förmågor och begränsningar tolkas och präglas av det sociala sammanhang varje individ lever i, föreställningar om kön och genus är en del av det sammanhanget. Begreppet är särskilt aktuellt i vården, där kroppen är i fokus. Bild 11. Genus och medicin centrala begrepp Könsspecifik medicin: Medicinsk forskning som går ut på att ta reda på hur kvinnors och mäns kroppar generellt reagerar olika, både i samband med olika sjukdomstillstånd och vid behandling. Senare forskning har till exempel visat att kvinnor och män ibland visar olika symtom vid hjärt- och kärlsjukdomar och vid borreliainfektioner.12 Genusmedicin: Genusmedicin är forskning om hur föreställningar om kön påverkar vården på olika sätt. Till exempel tenderar kvinnor att vara bättre på att utföra egenvård än män. Det bygger inte på en biologisk skillnad i förmågan att utföra egenvården utan på föreställningen om att kvinnor förväntas och därför tränas i att vårda den egna kroppen. Resultatet blir att kvinnor oftare ordineras egenvård medan män oftare remitteras till specialistvård.13 Genusmedicin är ett sätt att komma till rätta med genusbias inom vården. Genusblind medicin: Medicinsk forskning som varken tar hänsyn till biologiska skillnader eller sociala aspekter av kön vid olika sjukdomstillstånd och behandlingar benämns genusblind. Exempel är att medicinsk forskning övervägande görs på manskroppar eller att samma dosering av mediciner tillämpas för kvinnor och män. En annan form av könsblind medicin är behandling som osynliggör kvinnors erfarenheter av våld i nära relationer och vilken påverkan det har på hälsotillståndet. Genusmainstreaming: Genusmainstreaming eller jämställdhetsintegrering, innebär att kunskap om genus och metoder som utgår från den kunskapen ska finnas implementerad i alla led i en verksamhet. Syftet är att försäkra sig om att människor alltid blir behandlade likvärdigt och inte utifrån kulturella föreställningar om kön. Bild 12. Jämställd sjukvård Sjukvård som bygger på medvetenhet om kvinnors och mäns eventuellt olika sociala förutsättningar och biologiska behov samt på insikten om alla människors lika rätt till likvärdig vård. Bild 13. Definition av genusbias inom vården Att se skillnader mellan könen där de inte finns eller att överdriva de som finns. Att bortse från skillnader och könsspecifika behov. Att inte se patienten som individ utan istället utgå från att patient är typiskt för sitt kön.14 Bild 14. Exempel på genusbias inom vården Studier har visat att läkare var mer benägna att rekommendera kvinnor än män att gå ner i vikt redan vid ett BMI på 25. För män gavs inte sådana råd förrän vid BMI 30. Det finns en förväntan att kvinnor ska vara smala, medan mäns övervikt ses som trivselvikt eller som att överviktiga män är normalbyggda.15 Hjärt- och kärlsjukdomar: Manlig norm i forskningen leder till att kvinnor inte diagnostiseras rätt. Deras något annorlunda symptom, eller berättelser om symptom, ignoreras eller misstolkas. Andningssvårighet hos kvinnor har tolkats som hyperventilering och hysteri. Män däremot har diagnostiserats i för hög grad; brutna revben har tolkats som hjärtproblem. Feldiagnostisering av kvinnor har lett till dödsfall och Lex Maria-anmälningar. Här har genusmedicinen dock kommit relativt långt.16 Tvättsäcksprojektet: Tvättsäckarna i männens omklädningsrum fylldes snabbare i jämförelse med kvinnornas då de i högre utsträckning fick hjälp med insmörjning och ljusbehandling. Kvinnorna ordinerades i högre grad egenbehandling. Genusbias har betydelse för bemötande, diagnos, behandling och patientsäkerhet för både kvinnliga och manliga patienter. Även samhällskostnaderna för vården påverkas av genusbias. Till exempel så visar studier att män i medelåldern får dyrare och nyare läkemedel än kvinnor som får äldre och billigare preparat.17 Det gjorde inte männen friskare men kostade mer, vilket är en kostnad som drabbar alla. Bild 15. Filmen om Lasse Introduktion: Filmen om Lasse handlar om hur genusbias i sjukskrivningsprocessen påverkar olika patienter på olika sätt och försvårar en jämställd behandling av patienter. Filmen inleds med en statistisk översikt över ohälsotalen i Sverige och Region Skåne och hur de fördelas olika mellan könen. Sedan får vi bekanta oss med Lasse som går sjukskriven på grund av smärtor i ryggen. Innan du spelar filmen, be deltagarna att fokusera på Genushandens fingrar och hur de är kopplade till Lasses situation. Bild 16. Fallet Lasse Filmsamtal: Öppna upp för ett gemensamt samtal efter att ni tittat på filmen. Behåll fokus på Genushanden och den teori som ni gått igenom tidigare. Analysera fallet Lasse med utgångspunkt i Genushanden. Hur kan analysen påverka anamnes, behandling och rehabiliteringsplan? 12 13

8 Om ni har gott om tid kan du gå vidare med följdfrågor till gruppen: Lasses berättelse är inte unik, har ni stött på liknande patientfall? Hur har ni hanterat dem? Vilka är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med patienter som Lasse? Ser utmaningarna olika ut för sjukgymnaster, läkare, undersköterskor, sjuksköterskor, psykologer och arbetsterapeuter? Reflektion till gruppen: I Lasses fall blir hans psykiska hälsa sämre av sjukskrivningen för ryggskadan. Om vi tittar på statistiken över depressionssjukdomar hos kvinnor och män, är kvinnor starkt överrepresenterade. Tittar vi däremot på självmordstalen är det männen som ligger i topp. Kan en anledning till detta vara att vi missar männens depressioner och psykiska ohälsa på grund av både vårdens och patienternas föreställningar om kön? Om det är så, hur kan vårdens arbete förändras för att rätta till problemen? Bild 17. Patientfall: Tänk tvärtom Syfte: Förankra kompetensen att tänka tvärtom och minska därmed risken för genusbias och ojämställda sjukskrivningsprocesser. Instruktion: Dela in gruppen så att de kan diskutera gemensamma patienter. Be varje grupp eller par att lyfta fram två patienter i målgruppen som de skulle vilja analysera utifrån Genushandens fingrar. Låt dem utgå från frågorna: Om patienten haft ett annat kön, hade vi då tolkat symtomen annorlunda? I så fall, på vilket sätt? Om vi anammar ett tvärtom-tänk på aktuella patientfall, hur påverkar det bedömning och behandling? Gör en samtalsrunda i gruppen och låt deltagarna berätta om sina reflektioner utan att gå in på de enskilda patientfallen. Bild 18. Uppgift till nästa träff Till var och en: Observera din egen verksamhet och var uppmärksam på hur du bemöter olika patienter. Skriv ner tre reflektioner om patientmöten utifrån Genushanden. Det kan vara både positiva och negativa erfarenheter. Bild 19. Processdokument Öppna det gemensamma processdokumentet. Formulera gemensamt de tre viktigaste slutsatserna som ni tar med er från dagens utbildning. Skriv upp förslag på slutsatser och diskutera er gemensamt fram till de tre som hela gruppen kan enas om. Formulera sedan tre handlingar som följer som konsekvens av era slutsatser. Skriv upp slutsatser och handlingar i ert processdokument och spara det för vidare användning. Utgå från Genushanden tog personer (15 år och äldre) sitt liv. Flertalet (1 019) var män. Samma år behandlades personer (15 år och äldre) i sluten vård för självmordsförsök. Flertalet (5 546) av dem var kvinnor. Det finns således könsskillnader för både självmord och självmordsförsök men med motsatt relation. (SOU 2010:31) Om vi tittar på statistiken över depressionssjukdomar hos kvinnor och män, är kvinnor starkt överrepresenterade. Tittar vi däremot på självmordstalen är det männen som ligger i topp. > Bild 16. Fallet Lasse 3 Jämställda sjukskrivningar. Arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, 4 Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen, Sveriges Kommuner och Landsting, Genus. Om de stabilas föränderliga former (2001) av Yvonne Hirdman. 6 Smirthwaite Goldina: (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, Sveriges Komuner och Landsting Ibid 8 Ibid 9 Smirthwaite Goldina: (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, Sveriges Komuner och Landsting På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet Statistiska Centralbyrån. 11 Föreningen Intersexuell i Sverige, 12 För hjärt- och kärlsjukdomar, se socialstyrelsen: Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården, Stockholm, Socialstyrelsen För Borrelia, se Bennet Louise: Erythema migrans in primary health care, Malmö: Department of Clinical Sciences, Malmö, Lund University Osika Ingrid, Evengård Birgitta, Waernerulf Lena, Nyberg Filippa: Tvättsäcksprojektet genusskillnader inpå bara skinnet. Olika behandling för män och kvinnor vid några vanliga hudsjukdomar i Läkartidningen Nr 40, Risberg Gunilla: Genusbias inom medicinen i Kropp och genus i medicinen, Birgitta Hovelius, Eva E Johansson (red.) Lund: Studentlitteratur Ibid 16 Smirthwaite Goldina: Genusperspektiv på Lex Maria, Stockholm: Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården Socialstyrelsen

9 2 Bild 1. Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess En utbildningsatsning som syftar till att kompetensutveckla samtlig vårdpersonal för att säkerställa en rätt, lagom, säker och jämställd sjuksrivning för alla patienter. Utbildningsdel 2 De viktiga frågorna Bild 2. DEL 2: De viktiga frågorna Inledning: Genom att anpassa oss till rådande genusstruktur missar vi att få fram viktigt information inför sjukskrivningen. Föreställningar om kön skapar normer för vad som ses som lämpliga beteenden för kvinnor och män. Det gör det svårare att fråga kvinnor om missbruk och det gör att vi missar att utsatthet för våld kan vara en sjukdomsorsak bland både kvinnor och män. Bild 3. Riskbruket av alkohol och droger är ett dolt hälsoproblem Missbruk och riskbruk i Sverige är ett utbrett folkhälsoproblem. I en rapport från 2007 beräknas cirka personer missbruka alkohol och/eller andra droger hade 18 % av männen och 10 % av kvinnorna riskabla alkoholvanor 18. Observationer som gjorts i projektet jämt sjukskriven visar att vårdpersonal oftare frågar män än kvinnor om deras alkoholkonsumtion.19 Det leder till att kvinnors problem upptäcks och behandlas i mindre utsträckning. Bild 4. Vi ser olika på mäns och kvinnors liv och vanor Alkohol- och drogkonsumtionen har historiskt sett varit mer utbredd bland män än bland kvinnor och samhället har generellt accepterat och normaliserat mäns alkoholkonsumtion. Ölhallarna var till exempel länge en manlig domän. Generellt kan vi säga att män har tillåtits att tappa kontrollen under alkoholpåverkan medan detsamma har setts som mycket skamligt för kvinnor. Det är synsätt som lever kvar och som påverkar hur vi i samhället förhåller oss till kön och riskbruk. Bild 5. Utsatthet för våld är ett dolt hälsoproblem Utsatthet för våld eller erfarenheter av att bruka våld är svåra erfarenheter som påverkar människors hälsa. Våld tar sig olika uttryck och många människor bär på traumatiska våldserfarenheter eller lever i en situation där de ofta utsätts för våld. Att vara utsatt för våld upplevs ofta som skamfyllt och skuldtyngt vilket gör det svårt att berätta om sina erfarenheter och svårt för vårdpersonal att fråga om dem. Kvinnors utsatthet för våld i hemmet osynliggörs ofta som en konsekvens av detta. Mäns våldserfarenheter handlar både om att utsättas för och att själv utöva våld. Mäns utsatthet för psykiskt våld är skambelagt på liknande sätt som kvinnors våldsutsatthet. Fysiskt våld som män utför och utsätts för av andra män är mer normaliserat. Utsattheten kan se olika ut och våldet har olika konsekvenser för den drabbade. Kvinnor och män anmälde ungefär lika många våldsbrott Männen utsätts i högre grad för misshandel och det är främst i gruppen unga män där utsattheten för våld är stor. Förövaren i de fallen 16 17

10 är ofta en jämnårig bekant eller obekant man. Kvinnor utsätts i högre grad för våld av närstående och av olika former av kränkande behandling. Kvinnor är också i högre grad utsatta för sexualbrott och kränkningar av den sexuella och kroppsliga integriteten.20 Bild 6. Våld i nära relationer innebär en särskild utsatthet Kvinnors utsatthet för våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar hälsan negativt. I cirka 50 % av de våldsbrott som kvinnor i Skåne anmälde 2009 var den anmälda personen en partnner eller före detta parter till kvinnan. Motsvarande siffra för män var 6%. Bild 7. Information om riskbruk och våldsutsatthet är en viktig del av anamnesen Hälsokonsekvenserna av våld och riskbruk är omfattande och det är inte ovanligt att patienter har en bland-problematik.21 Det finns en mängd ohälsotillstånd som är kopplade till långvarig våldsutsatthet, till exempel depression, astma, sömnsvårigheter och ledvärk. Dessutom kan man likna den psykiska påfrestningen av långvarig våldsutsatthet vid de posttraumatiska stressyndrom som man finner hos människor som varit utsatta för krig eller tortyr.22 För att kunna ge rätt behandling och stöd behöver ämnena lyftas upp och avdramatiseras. Våldsutsatthet måste ges den betydelse den har och patienter behöver behandling kopplad till dessa erfarenheter. Missbruk och riskbruk ska behandlas medicinskt och tas på allvar. Bild 8. Fokus: våga fråga Genom att fråga öppnar vi dörrar. Vi tror ofta att vi riskerar att kränka människor när vi frågar om sådant som familjeliv, känsloliv eller riskbruk. Faktum är att alla studier visar på motsatsen. När man gjort enkätundersökningar bland patienter visar det sig att de flesta, vare sig de har erfarenheter av våld eller missbruk eller inte, upplever det som positivt eller neutralt att bli tillfrågade. För dem som har erfarenheter av våld eller som upplever oro över sin alkoholkonsumtion innebär frågan ofta att en dörr öppnas för dem att be om hjälp.23 Genom att ställa eller inte ställa vissa frågor signalerar vi betydelser till vår omgivning. Om vi systematiskt inte frågar män om deras upplevelser av sina relationer och sin familj, signalerar vi att det inte ska vara viktigt för dem. Om vi systematiskt, om än av välvilja, undviker att uppmärksamma kvinnors utsatthet för våld i nära relationer, signalerar vi att det inte är något de ska prata om eller be om hjälp för. Bild 9. Genushanden Låt gruppen diskutera två och två: Frågar du patienten om riskbruk och våldsutsatthet? Vad skulle kunna göra det lättare att fråga? Bild 10. Kunskapsövning: Erfarenheter av våld Syfte: Etablera problemet våld och skapa ansvarsinsikt. Instruktion: Ge hela gruppen uppgiften att associera fritt kring de två våldsbegreppen, gärna i angiven ordning. Be deltagarna berätta (utan handuppräkning) vilka inre bilder de får. Under tiden skriver du upp associationerna på whiteboard eller blädderblock. Ge varje begrepp två till tre minuter. Att vara utsatt för våld Att utöva våld När du skrivit upp deltagarnas reflektioner kring begreppen ovan kan du öppna för ett gemensamt samtal om vad deras associaitoner innebär ur ett vård- och sjukskrivningsperspektiv. Utgå från frågorna: Vad kan utsatthet för våld innebära ur ett hälso- och sjukskrivningsperspektiv? Vad kan erfarenheter av att utöva våld innebära ur ett hälso- och sjukskrivningsperspektiv? Om ni har gott om tid, reflektera i helgrupp över följande: Upplever ni att ni har möjlighet att tillmötesgå de behov som kan bli tydliga när information om riskbruk och våldsutsatthet framkommer? Bild 11. Filmen om Linnea Om vi inte frågar får vi inte fram den typ av information som patienten känner skuld för. Introduktion: Filmen om Linnea handlar om hur sjukvården missar de egentliga orsakerna till en ung människas behov av sjukskrivning. Resultatet blir att Linnea inte får rätt behandling och insatser. Filmen inleds med en faktadel om riskbruk och våldserfareheter och hur detta ser ut bland kvinnor och män. Sedan får vi bekanta oss med Linnea som sjukskrivs från sitt stressiga restaurangjobb på grund av yrsel och magsmärtor. Innan du spelar filmen, be deltagarna att fundera över om de känner igen Linneas historia. Lyft upp parens tankar i en gemensam diskussion

11 Bild 12. Fallet Linnea Filmsamtal: Öppna upp för ett gemensamt samtal efter att ni tittat på filmen. Behåll fokus på Genushanden och den teori som ni gått igenom tidigare. Analysera fallet Linnea med utgångspunkt i genushanden. Vad hade man kunnat göra annorlunda i ett fall som Linneas? Om ni har gott om tid kan du gå vidare med följdfrågor till gruppen: Linneas berättelse är inte unik; har ni stött på någon liknande? Hur har ni hanterat det? Vad är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med patienter som Linnea? Ser utmaningarna olika ut för sjukgymnaster, läkare, undersköterskor, sköterskor, psykologer och arbetsterapeuter? Reflektion till gruppen: Linnea sjukskrivs på de grunder som hon uppger för läkaren, sina somatiska besvär. Hur kan ni som vårdpersonal få fram fler underliggande orsaker? Bild 13. Patientfall: Ställ rätt fråga Dela upp deltagarna i grupper om tre personer. Varje grupp ska sedan sätta ihop ett patientsamtal som de sedan genomför i par. Deltagarna turas om att inta rollerna som vårdpersonal och patient. De som inte spelar patient eller vårdpersonal agerar observatörer och ger återkoppling på hur samtalet går och tipsar om sådant som vårdpersonalen kan tänka på. Gör ett patientsamtal med Linnea från filmen. Ert uppdrag är att ta reda på hela hennes historia. Vilka frågor ska ni ställa och på vilket sätt? Genom att träna kan vi lära oss och avdramatisera de tabubelagda ämnena och bli säkrare i kontakten med patienterna. Bild 14. Bra sätt att fråga om våldsutsatthet och riskbruk Det finns många bra sätt att fråga på. Här är några exempel. Det kan verka trivialt, men faktum är att genom att ha några bra frågor på lager så minskas motståndet som kan finnas inför att ställa frågan. Efter ett tag kommer frågorna att komma av bara farten, om de inte redan gör det. Bild 15. Uppgift till nästa träff Bestäm er gemensamt i gruppen för att fråga alla patienter om våldserfarenheter och riskbruk till nästa utbildningstillfälle. Testa att göra det som en rutin och se vad som händer. Skriv ner reflektioner och frågor till nästa utbildningstillfälle. Bild 16. Processdokument Öppna ert processdokument. Formulera gemensamt de tre viktigaste slutsatserna som ni tar med er från dagens utbildning. Skriv upp förslag på slutsatser och diskutera er gemensamt fram till de tre som hela gruppen kan enas om. Formulera sedan tre handlingar som följer som konsekvenser av era slutsatser. Skriv in era nya slutsatser och handlingar i ert processdokument, som ni påbörjade vid förra utbildningstillfället och spara dokumentet för fortsatt användning. Tänk på att formulera era handlingar så att resultaten blir mätbara. 17/år 2009 anmäldes 95 fall av försök till mord och dråp samt dödligt våld mot kvinnor. Brottsförebyggande rådet räknar att 17 kvinnor har dödats årligen sedan 1990 av män i deras nära relationer. Om vi systematiskt, om än av välvilja, undviker att uppmärksamma kvinnors utsatthet för våld i nära relationer, signalerar vi att det inte är något de ska prata om eller be om hjälp för. > Bild 8. Fokus: våga fråga 18 Clevenpalm Jimmy, Karlsson Ann-Sofie: Hälsa på lika villkor, Resultat från Nationella fölkhälsoenkäten 2009, Statens Folkhälsoinstitut Risberg Gunilla: Genusbias inom medicinen i Kropp och genus i medicinen, Birgitta Hovelius, Eva E Johansson (red.) Lund: Studentlitteratur På tal om kvinnor och män, Statistiska centralbyrån, Kunskapsbanken, Nationellt Centrum för Kvinnofrid: amnen/vald_i_nara_relationer/medicinska_och_psykosociala_konsekvenser. 22 Se t ex Amnesty International Broken bodies, shattered minds. Torture against women. 2001, Lundgren Eva: Våldets normailiseringsprocess. Två parter två strategier, 1991 ROKS och Weinehall Katrina, Änggård Adele, Blom Kata, Ekelund Birgitta, Finndal Kerstin, Räkna med kostnader en fallstudie om mäns våld mot kvinnor, Skrifter från Juridiska institutionen vid Umeå universitet No 15/ Tack för att ni frågar Screening om våld mot kvinnor, Socialstyrelsen,

12 3 Bild 1. Tänk Tvärtom för en jämställd sjukskrivningsprocess En utbildningsatsning som syftar till att kompetensutveckla samtlig vårdpersonal för att säkerställa en rätt, lagom, säker och jämställd sjuksrivning för alla patienter. Utbildningsdel 3 Sjukliga liv eller sjukliga kroppar Bild 2. DEL 3: Sjukliga liv eller sjukliga kroppar I den tredje delen ska vi fokusera på hur sjukskrivningsprocessen kan bli mer rätt och säker för kvinnor och män med svåra livssituationer. Bild 3. Medikalisering av livets bekymmer leder till sjukskrivningar utan medicinsk grund Vi ser en tydlig skillnad i hur mäns och kvinnors symtom tolkas. Medan män undersöks och behandlas för sina somatiska besvär tolkas ofta kvinnors symtom som ett resultat av ett påfrestande liv. Sjukvården kan inte förändra människors liv och slutsatsen blir att kvinnor i högre grad får passiva sjukskrivningar med dåliga utsikter till förändring. Skillnaden i kvinnors och mäns liv syns också på deras hälsa. Hälsoparadoxen visar att kvinnor lever längre än män, men är sjukare under sin livstid. Exakt hur hälsoparadoxen ska tolkas vet vi inte, men vi vet att vi behöver jobba för att män ska få leva längre liv och kvinnor friskare liv. Be deltagarna ta fram lathunden med Genushanden och repetera definitionerna av fingrarnas fällor. (Om någon glömt ta med sin, ha några extra exemplar i beredskap.) Livets bekymmer löser man inte med läkemedel och sjukskrivning tänk tvärtom! Bild 4. Kvinnors livssituation medikaliseras medan mäns familjesituation glöms bort Eftersom anledningarna till kvinnors ohälsa ofta ligger utanför det medicinska området, kan det vara svårt för vården att ge rätt behandling. Istället sjukskrivs kvinnor på grund av sin tunga livssituation. Detta kallas medikalisering. I andra fall har den kvinnliga patienten somatiska besvär som behöver rehabiliteras, men hon blir bedömd utifrån bilden av att vara utarbetad och därför görs ingen seriös rehabiliteringsplan. Mäns besvär däremot tolkas sällan som orsakade av svåra psykosociala förhållanden och de behandlas i stället i för hög grad för somatiska besvär. Bild 5. Brist på jämställdhet påverkar kvinnors hälsa negativt En sak som forskare tror har stor inverkan på kvinnors sämre hälsa är att de ofta arbetar i yrken som både är lågavlönade och ger liten möjlighet till avancemang och inflytande.24 Dessutom drar kvinnor ett större lass på den obetalda arbetsmarknaden.25 Kvinnor har ofta huvudansvar för de sociala relationerna hemma, med att vårda äldre familjemedlemmar, barn och barnbarn. Det är ett arbete som många kvinnor värderar högt men som också sliter på kroppen och tar av energin. Samhället är också generellt sett mer omvårdande mot män än mot kvinnor. Undersökningar har till exempel En sak som forskare tror har stor inverkan på kvinnors sämre hälsa är att de ofta arbetar i yrken som både är lågavlönade och ger liten möjlighet till avancemang och inflytande

13 Om ni har gott om tid kan du gå vidare med följdfrågor till gruppen: Lauras berättelse är inte unik; har ni stött på någon liknande? Hur har ni hanterat det? Vad är utmaningarna för vårdpersonalen i mötet med patienter som Laura? Ser utmaningarna olika ut för sjukgymnaster, läkare, undersköterskor, sköterskor, psykologer och arbetsterapeuter? Reflektion till gruppen: Laura sjukskrivs för att vårdpersonalen ser hennes som utarbetad och utsliten. Delvis görs det säkert av omsorg om Laura för att hon ska få vila. Har vården ett ansvar för att förmå patienter att ändra riktning i livet? Hur kan era möjligheter stärkas att tillmötesgå patientens behov, så som hon själv formulerar dem? visat att hjälpbehövande kvinnor som är sammanboende med en man får mer hemtjänst än hjälpbehövande män som är sammanboende med en kvinna. Kvinnor förutsätts kunna och vilja ge omvårnad i högre grad än män.26 Ett annat exempel är egenvård där kvinnor förväntas kunna genomföra egenvård medan män i högre grad får specialistbehandling.27 Anledningarna till kvinnors sämre hälsa är givetvis många men faktum kvarstår att kvinnor i lägre utsträckning än män kommer tillbaka friska till sina arbetsplatser. Bild 6. Patienfall: Medikalisering Instruktion: Dela upp deltagarna i mindre grupper. Varje grupp lyfter fram ett eller två patientfall där medikalisering kan ha varit en del i bedömningen av patienten. Jobba gemensamt i gruppen med följande frågor: Vad gör att ni tänker att patientens livssituation riskerar att medikaliseras? Vilka konsekvenser har det fått för patientens sjukskrivningsprocess? Hur hade man kunnat göra annorlunda i detta fall? Bild 7. Filmen om Laura Introduktion: Filmen om Laura handlar om att patienter, vars liv är tunga, behöver ett starkt stöd från vård- och arbetsgivare inte passivitet eller hopplöshet. Filmen inleds med en faktadel om medikalisering och rehabilitering och skillnader mellan kvinnor och män belyses. Sedan får vi bekanta oss med Laura som sjukskrivs för sin ryggskada utan plan för hur hon ska kunna återgå i arbete. Innan du spelar filmen, be deltagarna att fundera över frågorna som belyses i Genushandens olika fingrar och hur de får konsekvenser för kvinnor och män. Bild 8. Fallet Laura Filmsamtal: Öppna upp för ett gemensamt samtal efter att ni tittat på filmen. Behåll fokus på Genushanden och den teori som ni gått igenom tidigare. Analysera fallet Laura utifrån Genushandens fingrar. Hur kan ni förbereda er på arbetsplatsen inför möten med patienter som Laura? Bild 9. Fyrfältaren som analysverktyg Syfte: Förankra kompetensen att använda fyrfältaren som analysverktyg. Instruktion: Dela upp deltagarna i grupper om två personer. Paren utgår sedan från berättelsen om Laura och diskuterar vad de tror att Laura skulle ha svarat på frågorna i fyrfältaren. När alla diskuterat en stunt kan du be olika par berätta om sina svar på var och en av frågorna. 1. Vad är bra för dig med sjukskrivning? 3. Vad skulle vara bra med att gå tillbaka till jobbet? 2. Vad är mindre bra för dig med sjukskrivning? 4. Vad skulle vara mindre bra med att gå tillbaka till jobbet? Bild 10. Fokus: Helhetsansvar Vi kan stärka män i deras behov av att vårda sina nära relationer, att lyssna till sina känslor och respektera sina kroppars gränser. Vi kan stärka kvinnor i deras behov av att värdera sina yrkesmässiga prestationer, att sätta gränser mot omvärldens krav och att inse sina kroppars styrka. När vi förstår hur samhället diskriminerar människor på grund av kön kan vi motverka diskrimineringen genom att göra tvärtom. Det blir ett sätt att skapa balans och ge patienter större chanser till återhämtning och tillfrisknande. Sjukskrivningsprocessen ska vara rätt, lagom, säker och jämställd för alla. Kunskapen om att män och kvinnor har samma behov som människor, men olika utgångspunkter på grund av att samhället erbjuder och förväntar sig olika saker av kvinnor och män, är viktig för att vi ska nå det målet. Genom att tänka tvärt om kan vi hjälpa till att balansera upp den snedfördelning av resurser och arbete som finns mellan kvinnor och män i samhället. Det är givetvis inte sjukvårdens uppdrag i sig men genom att ha en sådan balans i sikte arbetar vi automatiskt för en rätt, lagom och säker sjukskrivningsprocess, och det är sjukvårdens ansvar. Bild 11. Samverkan och teamarbete ger bättre vård Vi vet att det krävs en helhetssyn för att kunna hjälpa patienter som riskerar att hamna i långtidssjukskrivning, att återgå till sitt yrkesliv. För det behövs olika professioner som samarbetar i team och respekterar varandras kompetensområden. För att samarbetet ska bli konstruktivt behövs en samsyn i organisationen, vilket kan ta tid att skapa. En gemensam kunskapsgrund krävs liksom förutsättningar för att träffas och tillsammans sätta upp ramarna för samarbetet. Arbetet i team tydliggör varje deltagares ansvar men också de begränsningar som vården har

14 Det är enkelt att följa invanda föreställningar och tryggt att agera som man är van vid och som andra förväntar sig. Det är svårare att tänka nytt, att bryta invanda mönster och att agera på ett nytt sätt. Att tänka tvärtom är ett enkelt sätt att utmana sig själv och det går att börja på en gång. Modellen Genushanden kan vi bära med oss i medvetandet varje dag på jobbet som ett lättillgängligt analysverktyg som kan ta oss närmare målet om en rätt, lagom, säker och jämställd sjukskrivningsprocess. Spara och skriv ut dokumentet och bifoga det till er handlingsplan för sjukskrivningsprocessen. Bestäm också ett datum ett par månader framåt då ni ska följa upp arbetet och försäkra er om att allt har blivit gjort. Det blir också ett tillfälle där ni gemensamt kan försöka hitta lösningar på det som ännu inte har gjorts, eller för att ta hand om följdfrågor som uppstått under vägen. Lycka till med ert viktiga arbete! Bild 12. Patienfall: Fyrfältaren Syfte: Förankra kompetensen att använda fyrfältaren i arbetet med patienterna. Instruktion: Dela upp deltagarna i grupper om två personer. Paren ska kunna utgå från två gemensamma patienter. Den ena personen i paret spelar rollen som vårdpersonal medan den andra får spela den patient som de bestämt sig för att utgå ifrån. Varje par utgår sedan från fyrfältaren från bild 9 och genomför ett patientsamtal mellan varandra. Efter det första samtalet byter deltagarna roller så att båda får spela personal och patient. När paren genomfört sina samtal kan ni återgå till helgrupp och öppna för en gemensam diskussion. Vilken information kom fram som annars kanske hade uteblivit? Hur kan vårdteamen hjälpas av att använda fyrfältaren i fortsättningen? Skriv upp alla svar och förslag på whiteboardtavla eller blädderblock. Bild 12. Ur Region Skånes likabehandlingspolicy År 2009 antog Region Skåne en Likabehandlingspolicy, som du kan finna på Region Skånes hemsida under styrande dokument. Grundidén i policyn lyder: Region Skåne ska arbeta för ett samhälle där den enskilda människan inte kränks eller marginaliseras. I Region Skåne ska bemötande, kommunikation och service ges utifrån människors lika värde och individuella förutsättningar och behov inte utifrån bemötarens föreställningar. Likabehandling i Region Skåne innebär att vi motsätter oss beteenden som tar sig uttryck i diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Bild 13. Processdokument Öppna ert processdokument. Formulera gemensamt de tre viktigaste slutsatserna som ni tar med er från dagens utbildning. Skriv upp förslag på slutsatser och diskutera er gemensamt fram till tre som hela gruppen kan enas om. Formulera sedan tre handlingar som följer som konsekvens av era slutsatser. Lägg slutsatser och handlingar till ert processdokument. Formulera handlingarna så att resultatet går att mäta, sätt ansvariga för varje handling och en tid då arbetet ska vara klart. 24 Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnader mellan kvinnor och män 2009? Medlingsinstitutet. 25 På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2010, Statistiska centralbyrån. 26 Gör det jämt i praktiken: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, enheten för inegration och jämställdhet Osika Ingrid, Evengård Birgitta, Waernerulf Lena, Nyberg Filippa: Tvättsäcksprojektet genusskillnader inpå bara skinnet. Olika behandling för män och kvinnor vid några vanliga hudsjukdomar i Läkartidningen Nr 40,

15 Produktion Form: Christian Andersson, Region Skåne. Illustrationer: Fabian Göransson och Leo Hallin. Print: Servicelaget Kristianstad Region Skåne. En utbildningssatsning i samproduktion mellan Region Skåne och Amphi Produktion AB. Region Skåne Kristianstad Tel. vx

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Kvinnors kranskärl är för små för det instrument vi ska använda.

Kvinnors kranskärl är för små för det instrument vi ska använda. Kvinnors kranskärl är för små för det instrument vi ska använda. Förslag till en jämställd vård januari 2008 www.centerpartiet.se Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Jämställd vård en kvalitetsfråga...6

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10% 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Samtliga kategorier Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Återkoppling Samtliga kategorier Arbetsplatsutveckling Tid för planering Ledarskap Trivsel Jag trivs

Läs mer

Assistentutbildning...3. Arbetsledarutbildning...4. Konduktiv pedagogik 1...5. Konduktiv pedagogik 2...6. Konduktiv pedagogik 3...

Assistentutbildning...3. Arbetsledarutbildning...4. Konduktiv pedagogik 1...5. Konduktiv pedagogik 2...6. Konduktiv pedagogik 3... Kurskatalog Hösten 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Assistentutbildning...3 Arbetsledarutbildning...4 Konduktiv pedagogik 1...5 Konduktiv pedagogik 2...6 Konduktiv pedagogik 3...7 Grundkurs i kommunikation och

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer