Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN BRE DÄNGSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 13/10/13 SID 1 (30) Handläggare: Lennart Östman Telefon: Kvalitetsredovisning Inledning Bredängsskolans mål och visioner: En stabil grund inför framtiden med språk och kommunikation i centrum. Bredängsskolan ska utveckla elever till en hög kunskapsnivå och erbjuda en trygg och stimulerande skolmiljö. Vi ska förbereda individen för livet efter grundskolan genom att: - ge eleverna verktyg för fortsatt lärande - utveckla elevens språkliga och kommunikativa förmåga - forma socialt kompetenta individer med ett stort mått av självtillit Förutsättningar I skolan fanns i juni elever, varav 257 flickor och 277 pojkar. 95% av skolans elever är flerspråkiga. Skolan ligger centralt i Bredäng, med trygg skolgård utan biltrafik. Närhet till stora grönområden och till Mälaren. Mycket nära till allmänna kommunikationsmedel. Resan till city tar c:a 20 min.

2 SID 2 (30) Lokaler och miljö: Stora ljusa lektionssalar, specialsalar, mötesplats/kombinerad samlingssal, integrerade fritidshem, matsal med eget tillagningskök, skolbibliotek. Eleverna har tillgång till en stor, nyligen upprustad skolgård. Tillgång till idrottshall och simhall finns i direkt anslutning till skolan. Goda personalutrymmen. Organisation: Skolledningen består av rektor, två biträdande rektorer och en administrativ chef. Ledningsgruppen för skolan består av en representant från varje arbetslag samt representanter från fritidshem och förskoleklass tillsammans med skolledningen. Skolan är indelad i olika arbetslag: För våra yngsta elever har vi arbetslagen Förskoleklass, åk 1-3 samt Fritids. För eleverna i mellanåldrarna har vi arbetslaget åk 4-6 vari ingår eftermiddagsverksamheten "Eftis". Vi har tre arbetslag för de högre årskurserna: åk 7, åk 8 och åk 9. Dessa arbetslag innehåller också fritidsledare/resurspedagoger. Arbetslaget Service innefattar expeditionspersonal, vaktmästare och skolmåltidspersonal. Skolans elevhälsoteam utgör också ett arbetslag, bestående av skolsköterska, psykolog, kurator och SYV. Vid läsårets slut hade skolan 93 anställda, varav 70 % kvinnor och 30 % män. 73 av de anställda var pedagoger, varav 5 förskollärare, 13 fritidspedagoger och 5 resurspedagoger Öviga verksamheter: Fantasifabriken (mediaverkstad) Bredängsakademien (stadens satsning på ökad måluppfyllelse genom kontakt med näringslivet) Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Prioriterade områden för läsåret 2012/2013: Vidare arbete med Lgr11/Betyg o bedömning Språkutveckling SV/SVA, bl a genom "Hela skolan läser" och Trageton/IT Matematiksatsning genom Matematiklyftet Mål/Åtaganden

3 SID 3 (30) Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Bredängsskolan har en likabehandlingsplan som följdes upp och reviderades under läsåret Skolans AntiMobbningsGrupp (AMG) arbetar med webbverktyget för likabehandlingsplan som Skolverket tagit fram i samverkan med diskrimineringsombudsmannen (DO) och barn- och elevombudet (BEO). För uppföljning, revidering och implementering av likabehandlingsplanen ansvarar AMG i samverkan med elevhälsogruppen (elevhälsoteamet samt skolledningen och skolans övergripande specialpedagoger). I AMG finns representanter från samtliga stadier, förskoleklass och fritidshemsverksamhet. Genom elevråden kommer alla elever också att kunna ha synpunkter på och påverka likabehandlingsplanens innehåll. Likabehandlingsplanens innehåll uppdateras utifrån de enkätsvar eleverna lämnar i AMG:s årliga enkät. Till arbetsplanen kommer vi att bilägga den nya likabehandlingsplanen. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 4,5 % 3,5 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 60 % 80 % % 75 % % 90 % % 95 % % 85 % % 95 % % 70 % 2013

4 SID 4 (30) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 83 % 95 % 2013 ÅTAGANDE: Vi arbetar aktivt mot mobbning och annan kränkande behandling. Förväntat resultat Ingen mobbning och kränkande behandling förekommer. Arbetssätt Vi arbetar aktivt mot mobbning. Vi har nolltolerans på skolan när det gäller mobbning och annan kränkande behandling. Skolan har en antimobbningsgrupp (AMG) och personerna som ingår i gruppen är väl kända av alla elever på skolan. I skolans likabehandlingsplan ingår en handlingsplan mot mobbning och annan kränkande behandling. AMG arbetar med ett gediget förebyggande arbete, bl.a. med skolans MÅ BRA samtal med elever F-7. Genom att snabbt hantera anmälda ärenden/incidenter samt uppföljande samtal med elever, lärare och föräldrar kan vi snabbt hantera konflikter. AMG informerar om sitt arbete på samtliga föräldramöten F-9 i början av höstterminen. En informationsfolder om antimobbningsarbetet delas ut till samtliga hem vid läsårets start. Resursanvändning I skolans antimobbningsgrupp finns pedagoger från F-9. AMG kommer i år att använda Webbverktyget för Likabehandlingsplan som Skolverket tagit fram i samverkan med diskrimineringsombudsmannen (DO) och Barn- och elevombudet (BEO). Skolan har fritidspedagoger, personal och resursteam som finns bland eleverna på icke lärarledd tid. Skolan har aktiva elevråd som uppmärksammar, förebygger och tar upp problem. Uppföljning Årligen genomförs en enkät bland samtliga elever angående trivsel i skolan. Antimobbningsgruppen följer upp sitt arbete varje år med elevsamtal, sammanställning av enkäter samt redovisning av AMG:s arbete. AMG och EHG följer upp och utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår efter att vi genomfört en elevenkät, så att vi vet vilka områden som ska prioriteras. Elevrådet är en viktig remissinstans. Resultat Genom att AMG och deras arbete är väl kända på skolan känner elever och vuxna sig trygga när det gäller skolans hantering av konflikter och mobbning. AMG:s arbete beskrivs i en särskild folder som har delats ut till samtliga elever och föräldrar.

5 SID 5 (30) Brukarundersökningen visar fortsatt goda värden när det gäller känslan av trygghet i skolan. Våra resultat i brukarundersökningen när det gäller trygghet ligger i paritet med genomsnittet för Stockholms stad i såväl årskurs 2 som 8 och i åk 5 är resultatet väsentligt högre. Genom ett gediget förebyggande arbete utifrån anmälda ärenden/incidenter och genom uppföljande samtal med elever, lärare och föräldrar har konflikter snabbt kunnat hanteras. Mobbning var därför ovanligt på Bredängsskolan Vi ser emellertid en ökande andel elevkonflikter som har sitt ursprung i vad eleverna gör utanför skoltid, i stor utsträckning via sociala medier. Detta faktum har påverkat vår hantering av konflikter och arbetet mot kränkande behandling. ÅTAGANDE: Vi arbetar för att stärka elevens identitet och självkänsla samt ta tillvara elevens erfarenheter och kulturella bakgrund. Förväntat resultat - Vi har stolta och självständiga elever som tar stort ansvar för sitt eget lärande och sin arbetsmiljö. Eleverna är medvetna om att deras internationella bakgrund blir en styrka både för studier och framtida arbete. - Minskad ogiltig frånvaro. - Elever och föräldrar är mer nöjda och stolta över Bredängsskolan Arbetssätt På allpersonalkonferensen har de olika arbetslagen samt övrig personal tagit fram riktlinjer för det fortsatta värdegrundsarbetet med elever i fokus. När det gäller värdegrundsarbetet vill vi fortsätta att få eleverna att bli mer delaktiga och ta mer ansvar för sin psykosociala och fysiska miljö. Elevråden är viktiga samarbetspartner i värdegrundsarbetet. Vi har detta läsår utökat med fritidsråd. Vi arbetar med strukturerad fadderverksamhet, de äldre blir goda förebilder och det skapar trygghet för de yngre eleverna. Vi utökar vårt samarbete med modersmålslärarna för att öka förståelsen för elevernas kulturella bakgrund. All skolfrånvaro registreras via skolwebben. Vid oroande frånvaro tar vi i ett tidigt skede kontakt med vårdnadshavare. Om ingen förändring sker kallar vi till elevhälsomöte, vilket senare kan leda till en orosanmälan till socialtjänst. Resursanvändning Det är allas ansvar att värdegrundsarbetet genomsyrar all verksamhet under skoldagen. Skolan har utarbetat ett väl fungerande årshjul som stöd och hjälp för vår fadderverksamhet. Elevråden är viktiga samarbetspartner för att utveckla skolans olika verksamheter. Alla mentorer använder skolwebben. I det dagliga arbetet och genom internationella projekt och samarbeten med olika

6 SID 6 (30) kulturinstitutioner får våra elever tillfälle att dra fördel av sin internationella bakgrund och möta många olika kulturer och kulturyttringar. Uppföljning Värdegrundsarbetet ska hållas ständigt levande och följas upp kontinuerligt av elever och personal. Vi följer upp, utvärderar och förankrar värdegrundsarbetet och arbetet med skolans trivselregler genom samtal, diskussioner och enkäter. Vi har ständig dialog och samverkan genom elevråd, matråd och fritidsråd. Resultat Vår värdegrund har genomsyrat all verksamhet på skolan under skoltid - även raster, måltider och verksamhet utanför skolans område. All personal tar ansvar för sitt bidrag till elevernas utveckling. Detta följer skolledningen upp genom våra månatliga möten med undervisande lärare, mentorer och specialpedagoger. Ett tecken på att Bredängsskolan gör ett gott arbete för att stärka elevers identitet och självkänsla är att våra elever är nöjda med och rekommenderar skolan i högre (åk 2 och 8) eller mycket högre (åk 5) grad än genomsnittet i Stockholms stad. I det dagliga arbetet och genom internationella projekt och samarbeten med olika kulturinstitutioner har våra elever fått tillfälle att dra fördel av sin internationella bakgrund och möta många olika kulturer och kulturyttringar. Våra elever har under läsåret framgångsrikt deltagit i internationella tävlingar i poesi, prosa och foto och samarbetat med olika kulturella aktörer och institutioner. Elevernas ogiltiga frånvaro har fortsatt att minska (med 20 % på två år), men är ännu inte nere på en nivå vi är nöjda med. Under läsåret 2012/2013 fortsatte vi vårt arbete med elever i "riskboende", dvs. hotellhem, inneboende, andrahands- och tredjehandsboende och jourhem. Eftersom andelen elever i riskboende är fortsatt hög (c:a 8%) är det svårt att följa upp elevernas frånvaro på det sätt vi kan göra med elever som har ordnade hemförhållanden. Detta kan vara en orsak till att andelen elever med ogiltig frånvaro fortfarande är för hög. Under läsåret har vi haft ett omfattande och gott samarbete med socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin i dessa ärenden. I brukarundersökningen 2013 har vi fortsatt höga eller mycket höga värden på trivsel, trygghet och tillit till skolan från elevernas sida. Även föräldrarna är nöjda med skolan. Vi kommer emellertid att jobba med att få bättre resultat när det gäller arbetsro, även om detta inte verkar påverka elevernas upplevelse av trivsel eller trygghet i nämnvärd grad. Bedömning och analys Våra resultat i brukarundersökning och i egna enkäter visar att Bredängsskolan fortsätter att ge eleverna trygghet och trivsel. Genom att personalen har blivit

7 SID 7 (30) medveten om förändringar i elevernas vanor och beteenden, t ex kränkningar via social medier, har vi kunnat agera mot kränkande behandling vid tidigt stadium. Vi har fortsatt mycket höga årsmål när det gäller arbetsro och trygghet och när det gäller trygghet kan vi notera att Bredängsskolans resultat är jämförbart med eller överstiger genomsnittet i Stockholms stad. Detta innebär inte att vi ska slå oss till ro utan vi måste fortsätta arbeta för att eleverna på skolan, inte minst de i riskboenden, ska få de bästa förutsättningarna att utvecklas. I detta arbete ligger en insats för att öka upplevelsen av arbetsro. I samband med detta kan vi nämna att skolan inleder ett utökat samarbete med stadsdelen genom att en fältassistent/socionom placeras på skolan. På detta sätt hoppas vi även kunna förstärka vårt arbete med att ytterligare minska elevernas ogiltiga frånvaro. Vi inser också att vi måste arbeta mer intensifierat med att göra likabehandlingsplanen till ett levande dokument för såväl personal som elever. Elevråden har varit och kommer att vara en viktig samarbetspartner för skolledning och personal även i detta arbete. Det är det dagliga arbetet i skolan under ledning av vår kompetenta personal, både i undervisningen och utanför lektionstid, som ger eleverna möjlighet att utvecklas. Vi ser dessutom positiva effekter på elevernas utveckling, både på individuell och gruppnivå, på grund av våra internationella och kulturella samarbeten och både elever och föräldrar ges många möjligheter att känna stolthet över elevernas framgångar.

8 SID 8 (30) Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 Periodens utfall Årsmål Period 85 % 90 % % 75 % % 75 % % 75 % % 85 % % 70 % % 68 % % 90 % 2013 Meritvärde i årskurs Poäng 200 Poäng 2013 ÅTAGANDE: Vi ger varje elev stöd utifrån behov och åtar oss att ha behörig personal Förväntat resultat Elevernas resultat höjs i alla årskurser, även när det gäller nationella prov och betyg

9 SID 9 (30) Arbetssätt Elevhälsoteamet, övergripande specialpedagoger och skolledningen följer upp och omprövar elevernas behov av stöd varje vecka. Om eleven behöver särskilda stödinsatser upprättas åtgärdsprogram och uppföljning av åtgärdsprogram i samråd med elev och vårdnadshavare. Elevhälsomöten sätts in i ett tidigt skede. Vid behov får eleven extra individuellt stöd av skolsköterska, kurator, psykolog, specialpedagog eller SYV. Elever med behov av extra stöd kan också under en begränsad tid få arbeta i mindre elevgrupper, studiegårdar. Vi tar emot våra nyanlända elever i någon av våra förberedelsegrupper enl. vår handlingsplan. Vårt team med resurspedagoger ger stöd och hjälp för elever och lärare. Resursanvändning Skolan har en elevhälsogrupp (EHG) med specialpedagoger F-9, elevhälsoteam (EHT) och skolledare. Skolans elevhälsoteam består av skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och skolledning. Skolläkare finns på skolan en dag varannan vecka. Många av våra pedagoger har kompetens att arbeta med elever med annat modersmål. Vi har flera studiegårdar 1-9 med behöriga lärare. För nyanlända elever finns förberedelsegrupper 2-5, 6-9, samt en mottagningsgrupp. Resursteamet består av fyra fritids-/resurspedagoger. Vi ordnar läxhjälp och studiestöd för eleverna Uppföljning Arbetslaget träffar specialpedagogen varje vecka och går igenom vilka elever som behöver extra stöd. Specialpedagogerna träffas en gång i veckan i EHG och följer upp de elever som behöver särskilt stöd och fördelar resurser efter behov. En gång per termin har vi klasskonferenser där alla undervisande lärare deltar. För elever med behov av särskilda stödinsatser har vi elevhälsomöten i ett tidigt skede. Det är positivt både i ett förebyggande syfte för att snabbt kunna sätta in relevanta åtgärder och även för att snabbt komma i kontakt med vårdnadshavare. Uppföljning av åtgärdsprogram sker i samråd med elev och vårdnadshavare. Likabehandlingsplan och arbetsplan för elevhälsan följs upp och revideras varje år. Vi fortsätter att utveckla rutiner och se över vår handlingsplan när det gäller inslussning av eleverna från våra förberedelsegrupper (FG). Vi ser över, reviderar och utvecklar vår "Handlingsplan för FG" under året. Resultat Näst intill all personal är behörig. De lärare som inte är behöriga har lokal behörighet för ämnen de undervisar i. Vid varje nyrekrytering är vi noga med att

10 SID 10 (30) anställa personal som dels är behörig, om möjligt har behörighet i svenska som andraspråk och har mycket goda kunskaper i svenska språket. Se i övrigt vår redogörelse under nästa åtagande ÅTAGANDE: Vi lyfter ständigt fram de goda resultat som enskilda elever, klasser och skolan som helhet når Förväntat resultat Eleverna når en högre måluppfyllelse och skolans genomsnittliga meritvärde höjs. Arbetssätt Vi fortsätter ett gediget motivationsarbete med höga förväntningar. I dialog stöttar och inspirerar vi eleverna i deras lärande och hjälper dem att skapa en positiv attityd och stolthet över att lyckas. Genom tydliga mål och utvecklingsplaner arbetar vi för att utveckla elevernas förmåga att själva ta större ansvar för sin kunskapsutveckling och sitt eget lärande. Varje elev får sin kunskapsutveckling kontinuerligt kartlagd med hjälp av olika lokala och nationella bedömningsinstrument. Lärarna är medvetna om behoven av sambedömning för att säkerställa att eleverna får en likvärdig bedömning. Vi utarbetar och kommunicerar mål, betygskriterier och lokala pedagogiska planeringar så att dessa blir tydliga och väl kända för elever och föräldrar. Kravnivåer år 3, 6 och 9 delas ut till elever och delges föräldrar från år 1 Arbetet bedrivs i ett F-9 perspektiv i våra ämnesgrupper på ämnestid 2 h/vecka (ÄT). Vi kartlägger elevernas läsutveckling för att tidigt kunna identifiera och stödja eleverna i att utveckla sin läsförmåga. Denna kartläggning skrivs in i läsutvecklingsschema via skolwebben (LUS). Vi arbetar med språkutveckling och svenska som andraspråk bl a genom "Hela skolan läser" och "Att skriva sig till läsning" (inspirerat av Arne Trageton). I år satsar vi också extra på matematiken genom att delta i Matematiklyftet, Skolverkets kompetens- och fortbildningssatsning som på Bredängsskolan omfattar 21 lärare ledda av två externa handledare/coacher. Vi utvecklar ett gemensamt professionellt språk i utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Skolwebben är ett viktigt verktyg i detta arbete. Tillsammans med elev och föräldrar planerar vi för elevens fortsatta studier efter grundskolan. Alla elever får vägledning av SYV inför gymnasievalet. Det förutsätter att vi samarbetar kring aktuella gymnasieutbildningar som erbjuds och samverkar med arbetslivet i övrigt, bl. a. genom Bredängsakademien, som är en modell för samverkan mellan skola och arbetsliv. Det gynnar elevernas studiemotivation, lärande och utveckling. Vi kommer också under året att utveckla motivationsarbetet för studier även i de yngre åldrarna. Arbetslaget ansvarar för planering och undervisning för sina elevgrupper. Vi synliggör enskilda elevers och elevgruppers arbete genom att i gemensamma forum och på gemensamma platser, både internt och externt, visa upp goda

11 SID 11 (30) exempel på elevarbeten. På det här sättet kan eleverna inspirera varandra och gör eleverna stolta över sig själva och sin skola. Skolledningen fortsätter att vidareutveckla en strategi för marknadsföring av skolan. Vi utvecklar vår hemsida för att sprida goda exempel och visa upp en positiv, trygg och kreativ verksamhet för våra egna elever och föräldrar men också för att skapa nyfikenhet och positiv känsla för andra. Vi bjuder in föräldrar till olika aktiviteter såsom vernissage, teaterföreställningar och musikframträdanden. Där kan föräldrarna ta del av elevernas skapande och framgångar. Resursanvändning Arbetslagens och ämneslärarnas gemensamma arbete med den nya läroplanen, våra utvecklingsområden och ämnesövergripande arbete på våra ämnes- och arbetslagstider, konferenser och studiedagar. Fantasifabriken är en inspirationsplats som hjälper och stödjer elever och elevgrupper i att synliggöra sina elevarbeten både internt och externt. Vår hemsida är en viktig kanal för att presentera vår skola. Elevråden är viktiga samarbetspartners. Uppföljning Vi följer upp elevernas utveckling bl.a. genom utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner, elevhälsosamtal och mittenterminskonferenser Elevens studiesituation diskuteras, följs upp och utvärderas inom arbetslaget. Arbetslag och ämnesgrupper delger varandra och följer kontinuerligt upp de arbeten, projekt och processer som pågår i skolan. Inför kvalitetsredovisningen utvärderar vi läsårets arbete så att vi hela tiden tillsammans förbättrar och utvecklar vårt arbete Resultat Denna kommentar sammanfattar resultaten för båda skolans åtaganden under Kunskap, bedömning och betyg Insatserna som både pedagogerna och vår elevhälsogrupp genomfört har sammantaget givit positivt resultat för eleverna. När vi tittar på skolans egen statistik över utvecklingen för resp. elevgrupp ser vi att eleverna höjt sina resultat väsentligt och framför allt från höstterminen till vårterminen. Detta läsår har resultaten på nationella proven nästan entydigt utvecklats positivt. I alla ämnen och årskurser utom i SV/SVA åk 9 har markanta förbättringar skett. I SV/SVA åk 9 ser vi en marginell nedgång jämfört med Våra ansträngningar att arbeta med utveckling av elevernas kunskap i basämnena har uppenbarligen lyckats. En nyckel till detta är att vi arbetat konsekvent med språkutvecklande arbetssätt i fler ämnen än svenska/svenska som andraspråk. När det gäller behörighet till nationella program ser vi att andelen pojkar och andelen flickor som är behöriga närmar sig varandra och att vi bibehåller en utifrån förutsättningarna hög nivå på behörighet.

12 SID 12 (30) Bedömning och analys Våra framgångsfaktorer är att vi som personal ser eleverna och att de känner sig sedda, att personalen är duktig på att bygga upp förtroenden, att vi är öppna och inlyssnande och att eleverna känner att vi är här för deras skull. För att elever i behov av särskilt stöd ska nå bra studieresultat har vi utvecklat vårt arbete med digitala hjälpmedel och material. Vi ser också att våra förhållandevis små grupper och klasser har gynnat elever med koncentrations- och sociala svårigheter i deras kunskapsutveckling såväl som utveckling i övrigt. Vår handlingsplan för elever som inte nått LUS-punkt 15 inför åk 4 har gjort personalen medveten om vad som behöver göras senast i åk 3. Detta bedömer vi har visat sig genom att resultaten på nationella proven höjdes markant jämfört med förra läsåret. Ytterligare förstärkning i språk har vi genomfört genom att använda metoden "Att skriva sig till läsning" för de yngre åldrarna. För att nå målen i år 6 måste skolan satsa redan från början i de lägre årskurserna. Det är viktigt att läskoden knäcks så tidigt som möjligt. Vi har därför fortsatt hög lärartäthet i de yngsta åldrarna. Vi ser även behovet av att lärarna i yngre åldrar är väl insatta i målen för åk 9 så att man konsekvent arbetar för att en röd tråd inom ämnena uppnås och en undervisning skapas som både stöttar elever som har svårt att nå målen och utmanar elever att nå högsta möjliga betyg och utvecklas maximalt. Bredängsskolan arbetar strategiskt med att förbättra resultaten i enlighet med de rekommendationer som utbildningsnämnden slog fast i december 2010 i dokumentet Strategier för skolutveckling i Söderort och på Järvafältet. Resultaten vid nationella prov och i slutbetygen har förbättrats väsentligt i jämförelse med utgångsläget för resultatbedömningen 2010 och sedan föregående år. Under läsåret ändrade vi rutinerna för uppföljning av elevernas utveckling för att snabbare fånga upp elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen. I samband med detta har vi tagit bort de mitterminskonferenser som tidigare var enda kontrollstation mellan terminssluten. Denna tätare uppföljning har också medfört att vi kunnat sätta in hjälpinsatser tidigare vilket i sin tur medfört att fler elever gått från att inte nå målen till att göra det. T ex skapade vi en möjlighet för elever som behöver språkstöd i SO- och NO-ämnen att få extra tid och hjälp att arbeta med begrepp och texter. Även här har vi sett tydliga positiva resultat av insatsen. Vi har ändå en alltför stor andel elever som saknar betyg i ett eller flera ämnen. Den enskilt största orsaken till detta är bristande simkunnighet, framför allt hos elever som inte börjat sin skolgång hos oss. T ex visade det sig att många av de elever som kom över från Internationella skolan för fred och rättvisa inte var simkunniga (och i största allmänhet hade betyg som inte motsvarade deras kunskaper). Vår ambition är framdeles därför att alla elever ska vara simkunniga

13 SID 13 (30) när de lämnar åk 3 och vi har i samband med detta både utbildat fritidshemspersonalen i simlärarskap och utökat tiden för skolans lärare att undervisa i simning. Vi har också satsat på simning för elever i förberedelsegrupp under årets sommarskola Viktiga för att eleverna ska nå goda resultat har varit våra professionella pedagoger och ett gemensamt prestigelöst förhållningssätt där man delar med sig av idéer och arbetssätt. Arbetslagen har haft mycket bra samarbete med de övergripande specialpedagogerna på skolan. Ovanstående faktorer anser vi förklarar att brukarundersökningen visar att föräldrar och elever har ett mycket stort förtroende för skolan och dess personal.

14 SID 14 (30) Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 87 % 95 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 61 % 80 % % 90 % % 90 % 2013 ÅTAGANDE: Vi ger varje elev möjlighet att utveckla en strategi för hur han/hon ska kunna vara med och ta ansvar för sin skola, dess miljö och sitt eget lärande och själv kunna utveckla sin förmåga att bedöma sitt resultat. Förväntat resultat - Vi har elever som tar ansvar för och kan påverka sin egen kunskapsutveckling och som därigenom når högre resultat.

15 SID 15 (30) - Vi har elever som tar aktiv del i planeringen och genomförandet av den dagliga verksamheten. - Vi har elever som känner ansvar för sin skola och dess miljö och som är stolta över att gå i Bredängsskolan. Arbetssätt Skolans mål- och resultatstyrning ska ge varje elev möjlighet att utveckla en strategi för hur han/hon ska kunna vara med och ta ansvar för sitt eget lärande. Genom läroplanens kunskapsmål har vi utarbetat delmål och gett förutsättningar för ett mer problembaserat och elevorienterat arbetssätt. Vi fortsätter vårt implementeringsarbete med Lgr 11. Genom vårt arbete med tydliga betygskriterier/matriser ska vi vidareutveckla metoder för att bli bättre på att låta eleverna vara delaktiga i planering, sätta upp delmål och ta ansvar för sitt eget skolarbete. Eleverna ska vara medvetna om vilka mål de ska uppnå och hur de ska nå dit. Elevråd, matråd och fritidsråd är viktiga forum för diskussioner kring elevernas inflytande och delaktighet när det gäller deras skolmiljö. Resursanvändning Arbetslagens och ämneslärarnas gemensamma arbete med mål, betyg och bedömning samt lokala pedagogiska planeringar och ämnesövergripande arbetssätt. Mentorstid Elevråd F-3, 4-6 och 7-9, matråd och fritidsråd Uppföljning Utifrån bedömningarna upprättas individuella utvecklingsplaner för varje elev. Varje elev får sin kunskapsutveckling kontinuerligt kartlagd med hjälp av olika lokala och nationella bedömningsinstrument Vi följer elevernas utveckling i dialog med elever och vårdnadshavare och jämför med uppställda mål i kursplaner och läroplaner. Det säkerställer att alla elever ges möjlighet att öka ansvaret för sitt eget lärande. Inför kvalitetsredovisningen utvärderar och analyserar elever och vuxna läsårets arbete så att vi hela tiden tillsammans förbättrar och utvecklar vårt arbete. Resultat Genom bl a tydliga mål och kriterier, motivation att ta ansvar för sitt eget lärande och se resultat har eleverna i år 9 höjt sina resultat under året, framför allt genom vårterminens arbete. Lärarnas medvetenhet om behoven av sambedömning för att säkerställa att eleverna får en likvärdig bedömning har fortsatt att öka. Vi har blivit medvetna om hur vi ger utrymme åt, bemöter och uppmuntrar pojkars och flickors olika behov, både när det gäller kön och genus. Under året har pedagoger och elever diskuterat mål och bedömning vilket medfört att många elever har börjat reflektera över och

16 SID 16 (30) påverka sitt eget lärande. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) är ett verktyg i den processen liksom de åtgärdsprogram som upprättats så fort vi blir medvetna om att en elev riskerar att inte nå målen. De flesta pedagogerna på skolan har kompetens att arbeta med elever med annat modersmål. Handlingsplan för våra förberedelsegrupper (FG) finns med ett gemensamt arbetssätt och mål och har reviderats för att ännu bättre motsvara behoven. Bredängsakademien startade våren 2013 som ett led i att främja elevernas resultatutveckling. Genom kontakter med verksamheter utanför skolan, t.ex. företag, ska eleverna få större insikt i vad som krävs av dem i kommande studier och arbetsliv och därmed öka sin motivation för skolarbete. Under vårterminen 2013 var några grupper elever i åk 8 och 9 involverade i att presentera projektet i skolan och i närområdet. Brukarundersökningen visade att i årskurserna 2 och 5 samt i förskoleklass vet en större andel av Bredängsskolans elever vilka mål de ska uppnå och hur de ska nå dem jämfört med genomsnittet i Stockholms stad. I årskurs 8 har vi noterat en minskning jämfört med förra årets 8or, men resultatet är nästan i nivå med genomsnittet i Stockholm. Ett exempel på det ansvar man känner för sin miljö visade sig i samband med upploppen i förorterna denna vår. Trots starka indikationer på att det skulle bli oroligt och stökigt kring skolan blev det ingen skadegörelse eller andra incidenter på skolan. Här agerade såväl personalen som skolans gamla elever med stor kraft och engagemang genom att t ex nattvandra. Genom sina kontakter med elever både på skolan och på andra skolor i grannskapet kunde de förhindra att någon av de unga drogs med i fel sammanhang. Vi tolkar detta som att den stolthet man känner för sin skola och sin förort gör att man tar stort ansvar för även denna typ av händelse/hot. Bedömning och analys Elevernas ansvar gäller flera olika nivåer, dels ansvaret för de egna studierna och sina resultat, dels för sina medmänniskor och dels för sin miljö. När det gäller ansvarstagandet för det egna lärandet har många elever tagit chansen och deltagit i olika aktiviteter för att få extra stöd, t ex läxhjälp och studiestöd. Eleverna har också i brukarundersökningarna i högre grad angivit att de har inflytande över sitt lärande och förstår de krav som ställs på dem. Pedagogerna på skolan bjuder in eleverna till att delta i planering och upplägg av ämnesområden, t ex genom arbete med loggbok. Ändå är det långt kvar till dess att alla elever har ett sådant inflytande och tar ett sådant ansvar. För att underlätta för stöd till ett utökat eget ansvar har vi inför nästa läsår i största möjliga mån parallellagt lektioner i samma ämne och årskurs vilket också kan ge vinster i form av ökad ämnesintegrering och ökat fokus på språkutveckling i alla ämnen.

17 SID 17 (30) Ansvarstagandet för sina medmänniskor visar sig i engagemang i olika sammanhang, bl a genom elevråd och genom att ta hand om andra elever i utsatt situation. Ett exempel är de två elever i förberedelsegrupp som tog hand om en tredje nyanländ elev när denne stod strandsatt vid en tunnelbana som inte gick, tog med eleven hem och tillsammans med personal fick tag i den tredje elevens förälder för att hjälpa dem komma i kontakt med varandra. Ansvarstagandet för miljön visar sig i att elever deltar i skyddsronder och annat arbete som rör skolans miljö. Vi har sett tendenser, framför allt under höstterminen, till att t ex toaletter utsätts för skadegörelse och inser att vi behöver lägga mer kraft på arbetet med elevernas ansvar för den fysiska miljön. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi fortsätter utveckla det sociala och pedagogiska samarbetet med våra förskolor i Bredäng och att samverka med förskolan vid övergång från förskola till skola. Förväntat resultat Vi är bättre rustade att möta barnens behov när de kommer till oss. Fler ansökningar i första hand - genom att föräldrarna blir mer trygga med vad Bredängsskolan står för och kan erbjuda. Bredängsskolan stärker sitt varumärke. Arbetssätt Vi samarbetar, utbyter erfarenheter och arbetar kring utvecklingsfrågor och gemensamma aktiviteter i ett lokalt nätverk för skolorna och förskolorna i Bredäng. En av våra förskollärare är samordnare och har ansvar för samarbetet och kontakten i nätverket Vi reviderar vår handlingsplan för övergång mellan förskola och skola för att anpassas till utbildningsförvaltningens nya riktlinjer för förskoleklasser. Inför övergång till förskoleklass samverkar förskola-skola när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Spec. pedagoger och skolledare träffar förskolans personal och föräldrar, för information och samtal kring barn som ska börja förskoleklass och behöver särskilt stöd. Förskoleklassens pedagoger informeras. Det är en viktig information inför planering av barngrupper och verksamhet. Resursanvändning Förskollärare i vårt lokala nätverk. Många av de nyanlända föräldrarna i vårt område har svårt att förstå

18 SID 18 (30) antagningsförfarandet och behöver mycket hjälp. Där är stöd och hjälp från förskolans personal mycket viktig och där har vi ett gott samarbete. Det är svårt för nyanlända föräldrar som inte har sina barn i förskolan att förstå hur och att man söker förskoleklass. Det ställer stora krav på vår expeditionspersonal. Uppföljning Samarbetet mellan förskola och skola fungerar bra genom vårt lokala nätverk och vår handlingsplan. Barnen och föräldrarna känner sig trygga när de kommer till skolan, vilket vi mäter genom olika enkäter. Genom möten, information och besök är skolan och personalen inte främmande för barnen. Utveckling Vi behöver utveckla samarbete även med våra fristående förskolor. Viktig information från förskolan och föräldrar saknas angående de barn som flyttar in till vårt område/söker vår skola från andra områden/fristående förskolor eller är nyanlända. Det gör det svårt att i god tid kunna planera barngrupper, pedagoger, resurser och verksamhet. Besked om antalet barn kommer också sent eftersom föräldrar inte vet vilka sökta skolor som tar emot barnet. Vi måste bli bättre på att genom våra förskolor hjälpa och stödja föräldrarna inför skolvalet. Resultat Föräldrar med barn vars syskon redan går på skolan väljer Bredängsskolan i första hand. Detta visar att föräldrar som känner till skolans verksamhet är nöjda med den. Fortfarande väljer dock en hel del föräldrar en annan skola inför förskoleklassvalet för sitt första barn. En förklaring till detta är skolans läge i Bredängs centrum, en annan är andelen barn med svenska som modersmål. Exempel på samverkan är att skolans personal besökt förskolorna, deltagit i föräldramöten, att vi bjudit in föräldrar och i förekommande fall förskolepersonal. Vi har också ett gott samarbete på chefsnivå. Det goda samarbetet mellan skolan och förskolorna i Bredäng har gjort att vi står bättre rustade att möta förskolebarnen när de kommer till oss, vilket är särskilt viktigt för barn med särskilda behov. Det gör också att tryggheten för föräldrarna ökar. ÅTAGANDE: Vi inbjuder föräldrar till en aktiv medverkan i skolfrågor Förväntat resultat Aktiva föräldrar som gärna deltar i dialog och i gemensamma möten

19 SID 19 (30) Arbetssätt Vi utvecklar aktiviteter och skapar mötesformer som stärker föräldrasamverkan F- 9, där personal och föräldrar samverkar för att utveckla skolan. Resursanvändning Vi fortsätter att utveckla våra föräldramöten till dialogmöten. En av våra spec. pedagog och vår kurator har sedan hösten 2011 en föräldracirkel ABC (alla barn i centrum) med föräldrar till barn i de yngre åldrarna. Den kommer under året att även vända sig till föräldrar med äldre barn. Resultat Våra föräldramöten har utvecklats till dialogmöten och blivit mycket mer välbesökta. Vi ser en positiv attitydförändring hos föräldrarna. De är mer delaktiga i och trygga med skolans verksamhet. Fortfarande är det svårt att nå alla föräldrar och vi behöver utveckla formerna för möten med föräldrar. Lyckade försök har gjorts med gemensamma middagar med mat från olika kulturer i samband med föräldramöten, liksom att kombinera föräldramöten med redovisningar från elevernas sida. En föräldraförening är under uppbyggnad och vi ser denna som en naturlig samtalspartner och länk till fler föräldrar. ÅTAGANDE: Vi integrerar och utvecklar samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem för att gemensamt ta ansvar för barnens hela utveckling under skoldagen. Förväntat resultat All personal arbetar utifrån att "alla elever är mina elever" hela dagen. Personalen inom skola, förskoleklass och fritidshem samarbetar kring eleverna på lika villkor utifrån sina olika kompetenser. Arbetssätt Skolan arbetar integrerat skola - fritidshem. Arbetslagen för de yngre barnen består av lärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare som tar ett gemensamt ansvar för barnens hela dag. Förskoleklass, skola och fritidshem samverkar i såväl den pedagogiska verksamheten som i samnyttjande av lokaler. Verksamheten ska fungera som ett stöd för att uppnå skolans mål och den pedagogiska delen i skolbarnsomsorgen är viktig. Fritidspedagogerna fortsätter att arbeta för en mer strukturerad och planerad verksamhet. Det ger mer trygghet för barn och föräldrar. Samarbetet mellan förskoleklass och fritidshem utöver pedagogisk verksamhet handlar om gemensamma öppningstider, utnyttjandet av lokaler och

20 SID 20 (30) rastvärdsverksamheten. Vi har inför tillsatt en tjänst för att utveckla fritidsverksamheten och samordna verksamheten med skolan i övrigt. Resursanvändning Arbetslagen för de yngre barnen består av lärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. De träffas på organiserade möten varje vecka för att utbyta kunskaper och erfarenheter. Uppföljning Verksamheten följs upp, utvärderas och utvecklas kontinuerligt på gemensamma möten med fritidshemspersonal och lärare. Inför kvalitetsredovisningen följs arbetet upp, utvärderas och analyseras tillsammans. Resultat För att knyta de tre delarna av skolans verksamhet närmare varandra har vi genomfört en del organisatoriska åtgärder: - Varje vecka träffas lärare och fritidspersonal i resp. årskurs varandra för samplanering under en timme. - Varje vecka deltar en förskollärare från förskoleklassen samt en representant från fritids i arbetslagsmötet i åk 1-3 för att utbyta information och idéer om verksamheten. - Fritids, förskoleklass och eftermiddagsverksamhet träffas en gång per vecka för att samordna aktiviteter och insatser. - Klassrummen på markplan i en flygel används som fritidslokaler efter lektionstid. Genom dessa åtgärder skapar vi förutsättningar för att samverkan ska fungera smidigare. Så har t ex förskoleklass och åk 1 haft ett gott samarbete både i praktiska aktiviteter på skolgården och i planering. Det finns utrymme för ytterligare samarbeten, men eftersom fritids ska samverka både med förskoleklass och med lågstadieklasser har inte alla önskemål blivit av. En ytterligare faktor är att vi fått lov att behovsanställa en del personal under kortare tid pga. sjukskrivningar. ÅTAGANDE: Vi samverkar med socialtjänst, polis, fältassistenter, BUP och andra nära verksamheter när barn och ungdomar behöver stödinsatser från olika verksamheter Förväntat resultat Snabba stödinsatser när det behövs genom att alla aktörer i nätverket är kända för varandra. Föräldrarna är trygga med att nätverket fungerar