Kärnpunkten. Äntligen O1! En rafflande eftermiddag med SBT Dags för projekt Plex! Säkerhetscoachen. Igor Trisic på resande fot i Fukushima

Transkript

1 Kärnpunkten PERSONALTIDNINGEN PÅ OKG Nr Äntligen O1! Igor Trisic på resande fot i Fukushima En rafflande eftermiddag med SBT Dags för projekt Plex! Sätta check för kontrollstationen Säkerhetscoachen med rätt att stödja

2 INNEHÅLL Krönika...2 OKGs utvecklingsresa Vi som arbetar på Simpevarp I centrum Säkerhetsmodernisering O Driftstoppet på O Kontrollstationen...16 Fasta mätstationer runt OKG...17 Så funkar det!...18 Personalnytt I detta nummer av Kärnpunkten Får vi följa med i bevakningspersonalens spännande arbete, läsa om Igor Trisics resa till Fukushima och information om de fasta mätstationerna som ska byggas runt OKG. Nu är det dags för det största, viktigaste och mest utmanande steget i projekt Plex, nämligen implementeringen av säkerhetsmoderniseringen på Oskarshamn 2. Det är därför på sin plats med en personlig återblick om vad som hänt sedan starten av Plex i november Vi hade under en tid förstått att den mängd av åtgärder som skulle behöva göras på O2 måste struktureras och samordnas i ett projekt. Det var nya säkerhetsföreskrifter på gång, många av anläggningens komponenter var nära slutet på sin tekniska livslängd och miljödomen slog fast att vi måste installera rekombinatorer och djupvattenintag på både O1 och O2. Mycket talade dessutom för en effekthöjning på O2. Det var uppenbart att våra ägare inte var beredda att satsa pengar om vi inte kunde visa upp en helhetsbild och strategi för vad som behövde göras samt redogöra för kostnaderna. Sagt och gjort, beslut fattades om att starta projekt Plex och jag tog på mig att bli projektledare under uppstartsförloppet och åtminstone ett halvår framåt. Nu är vi i slutet på maj 2013 och jag är fortfarande kvar i projekt Plex. Orsaken kan man fundera på och i ärlighetens namn har jag också gjort det ett antal gånger under resan. Den största anledningen är troligen att det är otroligt omväxlande och spännande att arbeta i ett projekt som Plex. Förmånen att arbeta tillsammans med så många engagerade och intressanta personligheter väger upp för de flesta av motgångarna som vi har haft. Alla var medvetna om att moderniseringen och effekthöjningen skulle bli en enorm utmaning. På OKG hade vi redan startat projekt Puls och projekt Nyans stod i startgroparna. Övriga nordiska kärnkraftverk planerade stora moderniseringar och samtidigt fanns det stora planer på nybyggnation av kärnkraftverk i Finland, Frankrike, USA och Asien. Utbudet av leverantörer som har kapacitet att genomföra den här typen av moderniseringar är litet och är tyvärr så fortfarande. Återblick, inblick och framblick i projekt Plex Några av de större åtgärderna som har genomförts så här långt är: - Byte av turbinens kontrollutrustning och ombyggnad av kontrollrummet - Byte av rör, ventiler och installation av rörbrottsventiler och skräpfilter i matarvattensystemet - Installation av rekombinatorer på O1 och O2 - Byte av lågtrycksturbiner - Installation av djupvattenintag på O1 och O2. När jag blickar tillbaka har det funnits motgångar som i mångt och mycket bottnar i de utmaningar som redan nämnts. En annan bidragande orsak är att vi och våra leverantörer inte har haft den erfarenhet och kompetens som krävs för den här typen av moderniseringar. Trots allt vill jag ändå hävda att vi så här långt har lyckats genomföra projektet på ett tillfredsställande sätt. Tillbaka till nutid. Vi har som sagt den viktigaste etappen framför oss. Revisionsavställningen startar den 1 juni och vi ska vara tillbaka på nätet den 21 april Den främsta orsaken till den förlängda avställningen är att de förberedande installationsoch provningsarbetena inte är genomförda så långt som ursprunglig plan visade. Det gör att vi inom vissa områden, speciellt eloch kontrollutrustning inte är så förberedda som vi hade hoppats. Vi och våra leverantörer har dock under lång tid rustat våra organisationer för att genomföra revisionen på bästa sätt, både kvalitets- och tidsmässigt. Det är också på sin plats att poängtera vikten av att genomföra alla arbeten på ett personsäkert sätt. Vi har mycket fokus på det, med all rätt, eftersom det kommer att vara många personer i farten samtidigt och en del av arbetena är riskfyllda. Till sist, personligen tycker jag att den här projektfasen är den mest intressanta och roliga. Ett bra samarbete är nyckeln till ett lyckat genomförande, låt därför samarbete bli nyckelordet oavsett om det är inom OKG eller med våra leverantörer. Anders Helmersson Omslagsbilden: Igor Trisic utanför O3. Foto: Emil Andersson Utges av OKG Aktiebolag Oskarshamn Ansvarig utgivare Anders Österberg anders.osterberg@okg.eon.se Redaktör Emmy Davidsson emmy.davidsson@okg.eon.se

3 Utvecklingsresan OKGs utvecklingsresa: Säkerhetscoachen med rätt att stödja Under den tredje etappen i säkerhetsmoderniseringen av O2 kommer några utvalda OKG-medarbetare att utöva en alldeles särskild aktivitet. De är 25 till antalet och ska följa lika många projektarbeten med uppgiften att vara ett stöd i ambitionen att dessa arbeten ska kunna utföras säkert. OKG tar säkerhetskulturarbetet till en ny nivå med säkerhetscoacher i egen regi. Säkerhetscoachning är inget nytt påfund, vare sig inom kärnkraftsindustrin eller på OKG. Vid de tillfällen då detta grepp använts i verksamheten på Simpevarp har dock coacherna hämtats utanför den egna organisationen. Det har handlat om inhyrda tjänster av resurser som specialutbildats till att fungera som vägledare i frågor som rör person- och anläggningssäkerhet, berättar Berne Johansson på personalavdelningens enhet för organisationsutveckling (HO). När vi nu för in detta arbetssätt mer i egen regi gör vi det med erfarenheter från säkerhetscoachningen som skedde under moderniseringsarbetena på O Det innebär bland annat att säkerhetscoacherna är ännu mer närvarande i verksamheten. De har fått utbildning i coachteknik och dessutom integrerat de säkerhetsfrämjande arbetsmetoder vi använder oss av i sin coachning. Under årets ordinarie revisionsavställningar på O1 och O3 har upplägget praktiserats och förfinats och nu väntar eldprovet under genomförandet av Plex. Idag är antalet examinerade säkerhetscoacher 22, en styrka som dock planeras att inom kort utökas med ytterligare några stycken. Säkrare och bättre Säkerhetscoachningen är en aktivitet inom säkerhetskulturarbetet och utgör följaktligen en del i förbättringsarbetet inom OKGs utvecklingsresa, särskilt eftersom stort fokus läggs på sådana säkerhetsfrämjande arbetsmetoder som flera av våra expertgranskningar rekommenderat organisationen att implementera. Samtidigt syftar insatsen till att öka riskmedvetenheten i verksamheten ytterligare och därigenom förebygga och minimera antalet felgrepp och arbetsskador. Det sker genom att säkerhetscoachen redan innan revisionsarbetena inletts väljer ut de arbeten som ur risksynpunkt kan anses vara särskilt viktiga att följa. På ett tidigt stadium introduceras säkerhetscoachen i det arbetslag som ansvarar för uppgiften och för då en dialog om syften, mål och risker med arbetsledningen och de som bereder arbetena. Det är dock viktigt att påpeka att säkerhetscoacherna inte tar över något ägarskap eller ansvar för de jobb de medverkar i, betonar Berne. De ska helt enkelt bara säkra att aktiviteterna kan utföras på avsett och säkert sätt genom att fungera som stöd för den utförande organisationen. Relationsbyggare Säkerhetscoacherna ska hela tiden föra och understödja en dialog med och mellan dem som gör jobbet. I den processen är det särskilt viktigt att goda resultat och lärdomar lyfts fram och att man på ett konstruktivt sätt reflekterar över eventuellt felhandlande. Det finns en lång rad fördelar med att använda sig av en säkerhetscoach, understryker Berne, inte minst genom att den personen kan förbättra arbetslagens kommunikation och samspel angående aktuella risker, preventiva åtgärder samt ansvar och roller. Säkerhetscoachens stödjande roll med fokus på säkerhet bidrar också till att arbetsledare och beredare känner en större trygghet i sina roller, eftersom de får lättare att fokusera på det som är viktigast att kommunicera till utförarna. Inga hemliga agenter säkerhetscoacherna kommer att utgöra ett väl synligt inslag i verksamheten under projekt Plex. Det försäkrar Berne Johansson, som är drivningsansvarig för denna åtgärd inom säkerhetskulturarbetet. Metodstöd för ökad kunskap Det är framförallt den gedigna kunskapen om säkerhetsfrämjande arbetsmetoder som är tänkt att medverka till en ökad handlingskraft för ökad säkerhet. Denna kompetens innebär bland annat att metoder som riskbedömning (RISK), arbetsgenomgång (PJB) samt erfarenhetsåterföring (PJD) vinner ytterligare i effektivitet. Genom att använda dessa inför, under och efter aktiviteterna dras löpande nödvändiga erfarenheter och lärdomar som medverkar till att förebygga eller förhindra upprepandet av misstag. Vi ser verkligen fram emot att få utvärdera säkerhetscoachernas arbete under Plex, avslutar Berne Johansson, eftersom vi är så övertygade om det stora värde som denna insats tillför organisationen i dess förbättringsarbete. Text: Anders Österberg Foto: Luise Guse 3

4 Utvecklingsresan OKGs utvecklingsresa: Individuellt ägarskap för gemensamt ansvar Till skillnad från ägande är ägarskap ett abstrakt ord. Behovet av att konkretisera detta begrepp blir särskilt stort när man dessutom förknippar det med säkerhet och ansvar i en kärnteknisk verksamhet. Eftersom detta ägarskap ska omfatta såväl hela anläggningar som enskilda processystem och dessutom berör medarbetare av ett flertal olika kategorer då riskerar det att bli snårigt. Under våren har därför ett antal seminarier hållits på det temat och Kärnpunkten var givetvis på plats när systemingenjörerna diskuterade vad systemägarskap innebär för dem. Henry Hansson är sammanhållande för det arbete inom OKGs utvecklingsresa som syftar till att stärka förutsättningarna för ett gediget systemägarskap i organisationen. Det kan finnas olika tolkningar av vad det innebär att äga en bil eller ett hus. Ägarskapet har helt enkelt olika innebörd för oss alla och därmed kan sättet att vårda de investeringarna skilja sig åt. Beträffande det ägarskap som förväntas i form av ett ansvarstagande för OKGs anläggningar och verksamhet förutsätts dock en samsyn, inte minst avseende processystemens skötsel. Vi har i flera expertutlåtanden fått veta att det som brukar benämnas systemägarskap är ett av våra förbättringsområden, berättar Henry Hansson, enhetschef på P1S, O1. Frågan om hur vi kan stärka det området har därför lyfts upp i förbättringsarbetet inom OKGs utvecklingsresa. Inledningsvis betraktades det som en del i delprogrammet Anläggningarnas status, men efter hand har vi insett att systemägarskap framförallt handlar om attityder och värderingar i organisationen och därför arbetar vi nu med utgångspunkt i de parametrar som rör delprogrammet Professionellt beteende. Genomsyrar organisationen Henry berättar hur viktigt det är att samsynen kring vad systemägarskapet innebär omfattar hela organisationen, från ledning till operativ. Det är först då som förutsättningarna skapas för att förändra sakernas tillstånd i rätt riktning, poängterar han. En definition av begreppet systemägarskap har därför diskuterats i företagsledningen och nyligen arrangerades ett seminarium på temat för systemingenjörer och produktionsstödsorganisationen inom de tre blocken. Ambitionen är att med utgångspunkt i de diskussionerna se över gällande styrande dokument för att säkerställa nya riktlinjer för arbetet. Vi konstaterar att viktiga faktorer för ett fungerande systemägarskap är mandat och befogenheter, fortsätter Henry. Det ger förutsättningar för en delaktighet som leder till efterfrågad drivkraft. Kunskap och helhetsbild Ett effektivt systemägarskap baseras till stor del på en djup kunskap om de aktuella systemen. En uppdaterad helhetsbild är också väsentlig för att systemingenjörer och andra ska kunna fungera som beredningsinstanser för de beslut som tas för att systemen ska motsvara uppsatta kravbilder. De systemstatusrapporter som utarbetas är den plattform man har som utgångspunkt i arbetet. I systemägarskapet ingår just att analysera aktuell status i systemen och värdera noterade avvikelser från förväntad standard eller kravbild. Utifrån det görs vid behov både riskvärderingar och konsekvensanalyser. Som stöd i det arbetet används alla de kompetenser som organisationen kan uppbåda inom de olika fackområden som krävs. Det kan ske inom ramen för så kallade funktionsgrupper bestående av sakkunniga representanter för exempelvis Produktions-, Underhålls- och Teknikavdelningen. Utan detta stöd från OKGs fackområdesingenjörer kan systemingenjörerna inte ta ställning till aktuell systemstatus, poängterar Henry. Ägarskap i två perspektiv Därefter vidtar en nödvändig prioritering av uppkomna behov och där är vi självklart många som vill vara med och påverka besluten, fortsätter Henry med ett litet leende. Där är det dock linjeorganisationen som utgör den ledstång vi har att hålla oss i, men givetvis är det väldigt uppskattat när driftchefer och produktionschefer återkopplar fattade beslut med motiv och argument. Det är det synbara tecknet på att de värderat beslutsunderlaget och vägt frågan mot andra behov. Genom att de därigenom samtidigt tydliggör att de tar ansvar för de eventuella konsekvenser besluten kan få visar de också prov på sitt ägarskap för anläggningen i sin helhet. På så vis kan ett lite abstrakt ägarskap i två perspektiv länkas samman i en praktisk handling. Kärnpunkten ber avslutningsvis Henry Hansson att beskriva hur begreppet ägarskap ska kunna tolkas på OKG. Det innebär att i ord och handling visa prov på engagemang, drivkraft och helhetssyn, som alla är viktiga förutsättningar för det odiskutabla ansvarstagande som våra anläggningar och system kräver. Systemägarskapet hos alla systemingenjörer i organisationen är en central parameter i detta samtidigt som vi kan konstatera att ett sådant ägarskap inte blir verkningsfullt utan motsvarande ägarskap hos våra fackområdesingenjörer. Denna typ av symbios är en framgångsfaktor, inte minst vad gäller våra anläggningars driftklarhet. 4

5 Utvecklingsresan DKV-gruppen, bestående av Connie Eriksson, Åke Johansson, Håkan Nilsson, Sven Reinhagen och Tomas Lönnegren (Jan Andersson saknas på bilden) har regelbundna möten för att utbyta erfarenheter blocken emellan kring hur en driftklarhet ska säkras i alla lägen. Driftklarhet en självklarhet! Driftklarhet är ett nyckelbegrepp i kärnkraftsvärlden, inte minst i samband med stillestånd hur motsägelsefullt det än kan låta. Under många år har särskilda resurser ägnats åt att verifiera anläggningarnas driftklarhet i samtliga driftlägen. Inom ramen för OKGs utvecklingsresa har det nu beslutats att under ledning av Sven Reinhagen permanenta ett tidigare uppdragsstyrt sådant forum kallat DKV-gruppen. Redan 1999 introducerades den så kalllade DKV-gruppen, ett uppdragsstyrt forum för erfarenhetsutbyten kring frågor rörande anläggningarnas driftklarhetsverifiering (DKV). Det initiativet togs bland annat med anledning av den så kallade 323-händelsen 1996, som innebar att delar av O2s sprinklersystem för reaktorhärden inte hade aktiverats i samband med att anläggningen startades. DKV-gruppens bildande var en av flera åtgärder som beslutades för att fortsättningsvis säkerställa anläggningarnas driftklarhet i samtliga driftlägen. Det är ju inte bara i samband med återstarter och under drift som det är viktigt att en anläggnings driftklarhet är verifierad, poängterar Sven Reinhagen, driftingenjör på P1S, men för närvarande utlånad till projekt Plex. Det kanske är ännu viktigare att detta klarställs under revisionsavställningar, då pågående översyner av säkerhetssystem kan innebära att beroendet av alternativa systems tillgänglighet tillfälligt ökar. Erfarenhetsutbyte och beredning Inom ramen för förbättringsarbetet i OKGs utvecklingsresa har driftklarhet beslutats utgöra en särskild programaktivitet i delprogrammet för Anläggningarnas status. Sven utsågs, i samband med att DKV-gruppen därmed permanentades i början av året, till dess sammankallande. Gruppens syfte är huvudsakligen att utbyta erfarenheter blocken emellan avseende metoder och andra förutsättningar för effektiv driftklarhetsverifiering. Den kan också användas som ett beredningsorgan i frågor som rör driftklarhet och ska kunna behandla ärenden av såväl administrativ som teknisk natur. Vår ambition är att medverka till en fortsatt ökad proaktivitet i dessa frågor, berättar Sven. Det är oerhört viktigt för vår trovärdighet som elproducent att vi har ett initiativ när det gäller hur vi i alla lägen värderar våra anläggningars förutsättningar för säker drift. Viktig hjärntrust I DKV-gruppen ingår en rad erfarna och kompetenta medarbetare från de olika anläggningarna. De ska hålla fyra till sex möten per år, men initialt träffas gruppen en gång i månaden. Vi ser också framför oss en rad utmaningar som kommer att kräva helhjärtade insatser. Bland annat förväntas vi göra en utvärdering av de tre anläggningarnas metoder för driftklarhetsverifiering, som i vissa stycken faktiskt kan skilja sig åt. Ambitionen är sedan att kunna använda den kunskapen till att utveckla en ny och gemensam driftklarhetsverifieringsstrategi, vars syfte ska vara att ytterligare öka säkerhetsmarginalerna under våra revisionsavställningar. Återvinning på hög nivå Sven betonar vikten av denna interna erfarenhetsöverföring och han hoppas att DKV-gruppen ska kunna spela den roll i OKGs utvecklingsresa som organisationen förväntar sig. Det känns väldigt stimulerande att vi i vårt förbättringsarbete kan ta vara på och förädla företeelser som funnits sedan länge, säger Sven Reinhagen avslutningsvis. Det visar att vi i det här fallet tänkt rätt från början och att vi bara genom att öka aktiviteten och intensiteten i den insatsen ska kunna få de resultat vi nu så starkt eftersträvar. Text: Anders Österberg Foto: Luise Guse Systemägarskap är tillsammans med driftklarhet två nyckelbegrepp i vår kärntekniska verksamhet; i en väl fungerande samverkan utgör de absoluta förutsättningar för en säker drift med hög tillförlitlighet. Foto: Emil Andersson 5

6 Karin har det ganska lugnt i kontrollstationen under eftermiddagen, det är under morgontimmarna som trycket är som störst. Biljakt, ambulanseskort och brandlarm en eftermiddag med SBT Under en händelserik eftermiddag följer Kärnpunkten med Johan Nilsson som arbetar som skyddsvakt på Svensk bevakningstjänst (SBT). Det blir en intensiv eftermiddag med biljakt, ambulanseskort och brandlarm. Faktaruta För att få arbeta som skyddsvakt på OKG måste man utbilda sig via Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd och därefter gå en objektsutbildning på OKG i SBTs regi. Som skyddsvakt kan man arbeta på andra platser i Sverige, till exempel på Arlanda och på militära områden. Solliden på Öland behöver också skyddsvakter när kungen är på besök. Klockan är strax efter lunch och Johan Nilsson har hand om utsidan av staketet. Han kör Stora bilen. Den är visserligen lika liten som den på insidan, men uttrycket hänger kvar sedan bilen på utsidan var av en större modell. Vi har vissa platser som vi måste kolla till ett par gånger om dagen. Man inspekterar att staketet är intakt och att inga obehöriga har tagit sig in på området. Det händer inte så ofta att vi får avvisa folk och när vi har fått göra det är det mest turister som har irrat bort sig. En och annan joggare har vi också fått avvisa, säger Johan. Det är genom bevakningscentralen (BC) som Johan får sina anrop. En aktiv transport ska ut från O2 och Johan måste bevaka grinden som öppnas när en lastbil kör ut från driftområdet. När vi öppnar skalskyddet måste öppningen skyddas så att ingen kommer in. Vi ersätter tekniken. Detsamma gäller till exempel när en kamera slutar att fungera, då måste vi vara där och ersätta kameran, berättar Johan. Lastbilen är ute och grinden stängs. Stora bilen Johan, svarar han när telefonen ringer. En dörr larmar ute på ställverksplan. Ena halvan av planen bevakas av SBT och den andra hälften av Securitas som är inhyrda av Svenska kraftnät. Bilen åker dit och larmet åtgärdas. Någon hade inte stängt dörren ordentligt. 6

7 Vi som arbetar på OKG Det händer inte så ofta att vi får avvisa folk och när vi har fått göra det är det mest turister som har irrat bort sig. En och annan joggare har vi också fått avvisa. Alfons och Mikael gör en daglig kontroll av räddningstjänstens och SBTs bil i jakt på sprängämnen. Det är dags för avsökning av räddningstjänstens brandbilar, men även 13:30 av Johans bil. Alla dörrar är öppna för Mikael och Alfons som kommer för att söka av fordonen efter sprängämnen. Alfons är fem år och har tre år kvar till pension, en hund i sina bästa år. Fast han kommer att leva tills han är 16, skrattar Mikael som är Alfons hundförare. Vi tränar efter att leta sprängämnen varje dag och konditionen tränas minst varannan dag. Avsökningen går relativt snabbt. Alfons följer sin husse i varje rörelse och efter avslutat uppdrag får Alfons godis och en klapp bakom örat, sedan åker de vidare. Det är personalbyte vid den nya kontrollstationen. Vi hämtar Karin, Johans 13:45 kollega, vid inpasseringen och åker dit. Nu på eftermiddagen är det ganska lugnt och inte så mycket trafik, värre är det på morgonen, säger Karin, som ska byta av sin arbetskamrat. Väl framme passerar en svart bil i hög fart utan nummerplåtar. Lite konstigt att man inte har nummerplåtar på sin bil, vi åker och kollar det, säger Johan. Men vi hinner inte långt innan telefonen ringer. BC anropar om brandlarm vid godsmottagningen och Johan vänder 13:57 snabbt om. Kollegan som byttes av i kontrollstationen sitter kvar i baksätet. Grindarna öppnas för att släppa in räddningstjänsten och Johan vaktar så att ingen kan ta sig in på området. Kollegorna på insidan tar hand om resten, säger Johan när grinden stängs. Mycket handlar om prioriteringar, får vi ett larm från räddningstjänsten släpper man det mesta. Bilen kör tillbaka till inpasseringen för att lämna av kollegan från kontrollstationen. BC anropar. 14:08 Ambulans på väg in, säger rösten i komradion. Möt upp och eskortera dem till norra Plexbyggnaden. Klart slut. Det ringer och anropas om vartannat i mobiltelefonen och på komradion om vad som har hänt och var ambulansen ska köra. Namn och personnummer på ambulanspersonalen skrivs upp och måste kontrolleras innan de kan släppas in. Johan varvar mellan komradion och mobiltelefonen samtidigt som han skriver i sitt block. Kommunikationen är jätteviktig, säger Johan med blicken fäst i backspegeln. Ambulansen kommer och följer efter 14:28 Johan som snabbt och säkert kör in på området. Han har bara varit här i lite mer än ett år, men han kan alla grindar och portnummer runt om på området. Det måste han kunna. Vi får köra in på området, det är ganska ovanligt att bilen på utsidan gör det. Men eftersom ambulansen behöver eskort får det bli så här, säger Johan samtidigt som grinden öppnas och vi svänger in. Räddningstjänsten och Johans kollegor från SBT finns på plats när ambulansen anländer. Som eskort till ambulansen måste man känna till alla portar och grindar på området. Under tiden som ambulanspersonalen 14:42 tar hand om den sjuka personen kommer det in ännu ett larm, men först måste ambulansen eskorteras tillbaka till kontrollstationen. Johan åker till vattenintaget. Larmet 14:46 har gått vid en av rörelsesensorerna, men inget ovanligt syns till. Det kan vara väderbetingat, säger Johan. Han tittar till sensorerna för att kontrollera att inget fastnat på dem, låser grinden och kommer tillbaka till bilen. För första gången på hela eftermiddagen har jag tid att fråga Johan vad han gillar mest med jobbet. Jag gillar att hjälpa människor och det får jag göra här. Sedan är det kollegorna, de är toppen. Det tråkigaste är nog det vi gör just nu: att ersätta ett larm eller en kamera. Det kan ta allt ifrån tio minuter till flera timmar innan det blir åtgärdat. Men idag är det soligt och då gör det inte så mycket, det är värre när det regnar eller snöar. Under tiden vi väntar på att larmet ska återställas berättar Johan att det ibland kan vara besvärligt när folk tror att det är skyddsvakterna som sätter upp de strikta reglerna. Det är inte vi som har bestämt att man inte får ta med sig en kamera in eller att man måste ta av sig all metall innan man går igenom metalldetektorbågarna. Men det är klart, om man är sen till ett möte och det är kö i inpasseringen, metalldetektorn larmar och vi ber folk att ta av sig exempelvis skorna, då är det nog ganska lätt hänt att det går ut över oss, säger Johan. En kollega anropar på radion. Det kan behövas hjälp med att avvisa en bil som befinner sig utan tillstånd på fel plats, men bilen lämnar innan extra personal behöver kallas till plats. Larmet är återställt och Stora bilen 15:27 kan åka därifrån efter utförd driftklarhetsverifiering. Lagom till dagens slut börjar larmen och grindöppningarna att avta, en sista runda till ställverksplanen görs för att släppa ut en lyftkran. Jag blir avsläppt vid inpasseringen. 15:45 Johan följer med mig in och kollegorna vid inpasseringen frågar hur dagen varit. Det har varit lugnt, svarar Johan. Jag tittar på honom en extra gång för att se om han verkligen menar vad han säger det gör han. Text och foto: Luise Guse 7

8 I centrum På besök i Fukushima Det är i tider av prövning som sant hjältemod uppdagas. Igor Trisic besökte det katastrofdrabbade området i Fukushima och kom hem med en historia om svåra förhållanden, hårt arbete och stora uppoffringar. De har satt ribban för hur man ska agera vid en olycka, berättar Igor. De ska verkligen vara stolta! Den 11 mars 2011 drabbas Japan av den största jordbävningen i dess historia. Jordbävningen, med sina 9,0 på richterskalan, var så kraftig att jordens rotationsaxel ändrade vinkel och gjorde att ett dygn numera är en aning kortare. Dock var det den efterföljande tsunamin som orsakade den värsta förödelsen. Japan ligger precis på gränsen mellan fyra kontinentalplattor och har därför en lång historia och stor erfarenhet av jordbävningar. Som följd har infrastruktur och byggnader konstruerats och anpassats för att motstå de enorma krafter som frigörs i regionen. Reaktorerna vid kärnkraftverken i Fukushima snabbstoppades därför automatiskt i samband med jordbävningen, men när den 15 meter höga vågen sköljde in över Fukushima Daiichi var olyckan ett faktum. Vid kärnkraftverket Fukushima Daini, några kilometer bort, lyckades dock arbetarna, praktiskt taget med sina bara händer, förhindra ytterligare en katastrof. Från OKG till Fukushima Igor Trisic är ett av de nyare tillskotten i OKGs medarbetarkår och vid tiden för katastrofen i Japan studerade han till kärnkraftsingenjör vid KTH i Stockholm. Jag blev verkligen påverkad av händelsen, på ett sätt kände jag en sammanhörighet med dem som kämpade där borta. Jag var tvungen att åka dit och se det här med mina egna ögon, berättar Igor. Han tog därför kontakt med Tepco, företaget som äger de förolyckade kärnkraftverken, men de meddelade honom att det inte fanns någon möjlighet att besöka området under rådande omständigheter. Ett tillfälle dök istället upp ett år senare när Igor började arbeta på OKG. I och med projekt Kent har vi en del kontakt med bland annat Jansi för att utbyta kunskaper och erfarenheter. De är bland annat väldigt intresserade av våra haverifilter, säger Igor. Japan Nuclear Safety Institute ( Jansi) är ett samarbete mellan japanska kärnkraftverk i syfte att främja säkerheten och att samla in erfarenheter. Genom Jansi fick Igor möjlighet att boka in ett besök på Fukushima Daini, det kärnkraftverk som klarade sig undan en härdsmälta. 8

9 I centrum Vi måste rädda vårt kärnkraftverk och om inte vi kan göra det, vem kan det då? Manuellt arbete räddade kärnkraftverket Den 18 mars anlände Igor till checkpointen för evakuerat område och inne på Fukushima Daini fick han möta alla chefer och VDn på kärnkraftverket. Han guidades runt på området runt kärnkraftverket och fick händelseförloppet när jordbävningen och tsunamin ägde rum berättat för sig. När jordbävningen inträffade snabbstoppades reaktorerna, men den efterföljande vågen slog ut många av de kylsystem som behövdes, säger Igor. Havskylkretsarna som leder värme bort från reaktorbyggnaderna var ödelagda av tsunamin och även om reaktorerna kortsiktigt kunde hållas kylda med hjälpsystem var kylkretsarna tvungna att repareras snarast. Vatten hade dessutom tryckts in via ventilationsintaget och vattenfyllt reaktorbyggnad 1 samt två av kärnkraftverkets turbinhallar. Dieselaggregaten i reaktorbyggnad 1, 2 och 4 slogs ut av översvämningen och även om yttre nät inte var helt förlorat saknades elförsörjning till vissa vitala delar av anläggningen, till exempel till pumparna i havskylkretsarna. VDn går i det läget går ut med en vädjan till medarbetarna på verket. Situationen är väldigt allvarlig, jag ber er att stanna, återger Igor. Vi måste rädda vårt kärnkraftverk och om inte vi kan göra det, vem kan det då? De 600 anställda som var på plats stannade och nu skulle det följa 30 dagar av hårt arbete för att få kärnkraftverket stabilt igen. De arbetade 20 timmar per dygn första veckan och eftersom mat och vatten inte kunde transporteras in i evakueringsområdet kunde endast en liter vatten och två måltider bestående av bröd och kex ransoneras ut per dag. Det var en enorm uppoffring de gjorde, berättar Igor. Lägg också till att de inte visste om deras familjer var några av de saknade, döda eller skadade bland tsunamins offer. Det mest kritiska arbetet som behövde göras var att återhämta havskylkretsarna, utan det skulle inte reaktorerna kunna hållas kylda under en längre tid. Nya pumpar var tvungna att installeras för att ersätta de förstörda och nya kablar som skulle förse pumparna med elektricitet behövde läggas. Nya pumpar flögs in med helikopter från avställda kärnkraftverk, men även nya kablar var tvungna att läggas, säger Igor. Under ett dygn slet personalen med att dra nio kilometer ny kabel för hand, med sektioner vägande 40 kilo. Faktaruta Fukushima Daiichi och Fukushima Daini* ägs av energiföretaget Tepco (Tokyo Electric Power Company). Fukushima Daiichi var det kärnkraftverk som drabbades av härdsmältor och vätgasexplosioner som följd av tsunamivågen. Kärnkraftverket bestod av sex stycken aktiva reaktorer, alla av typen kokvattenreaktor, när de träffades av den 15 meter höga tsunamin. Fukushima Daini är beläget 11 kilometer söder om Fukushima Daiichi och bestod av fyra stycken kokvattenreaktorer. *Daiichi betyder nummer ett. Daini betyder nummer två. I lokalerna för havskylkretsarna. Vattnet i lampan visar hur översvämmade lokalerna var. 9

10 10 För att ge Igor en inblick i hur det gick till när jordbävningen och tsunamin drabbade Fukushima Daiichi spelade personalen från Fukushima Daini upp hela scenariot i sitt kontrollrum.

11 I centrum Arbetskraften var begränsad och utan avlösning eller möjlighet att få in kompetens utifrån var alla arbeten tvungna att utföras av medarbetarna på plats. Arbetskraften var begränsad och utan avlösning eller möjlighet att få in kompetens utifrån var alla arbeten tvungna att utföras av medarbetarna på plats. Det kunde vara allt från att städa toaletterna till att utföra ingenjörsarbeten. Medarbetarna hade till exempel aldrig tidigare bytt ut eller installerat pumpar i havskylsystemet, det arbetet hade legat helt på entreprenörer tidigare. Det är en erfarenhet som de tagit med sig, berättar Igor. Det måste alltid finnas en miniminivå av kompetens om ett system på plats för att underlätta i katastrofsituationer. Avlösning efter en månad Efter drygt en månad av hårt arbete, bristfälligt med sömn och knapphänt med mat kunde de anställda på Fukushima Daini lösas av. Igor berättar att de under besöket satt och tittade på ett bildspel där cheferna visade och berättade om de olika händelserna efter jordbävningen. Trots att de hade sett bildspelet så många gånger var det väldigt känsloladdat när de kom till bilderna som visade när militären levererade rent vatten, berättar Igor. Att det tog så lång tid att få hjälp berodde på den höga grad av förödelse som tsunamin orsakat, inte bara härdsmältan som inträffat i Fukushima Daiichi. Uppskattningsvis blev ungefär byggnader totalförstörda och nästan personer var antingen saknade, döda eller skadade som effekt av tsunamivågen. Projekt Kent samlar in kunskaper Tack vare medarbetarnas storartade insats på Fukushima Daini kunde man rädda verket från att överhettas och drabbas av härdsmälta. Vid Fukushima Daiichi hade dock skadorna blivit så stora att det inte gick att undvika. Strömförsörjningen var helt utslagen och det långvariga strömavbrott som följde gjorde att reaktorerna inte kunde kylas. Den höga temperatur som uppstod i reaktorerna gav upphov till att väte läckte ut och ansamlades i reaktorbyggnadens tak. När vätet sedan kom i kontakt med varma ytor fattade det eld och exploderade. För att undvika att något liknande händer i Sverige har Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och de svenska kärnkraftverken beslutat att göra en översyn över pågående och planerade säkerhetshöjande åtgärder. På OKG startades därför projekt Kent våren Syftet är att alla erfarenheter och konsekvenser av olyckan vid Fukushima tas tillvara samt att anläggningarna stresstestas för jordbävning, översvämning, bortfall av elförsörjning, förlorad värmesänka, stora haverier och beredskap. Utbytet har varit ömsesidigt, japanska delegater har besökt OKG och har bland annat studerat våra haverifilter. Med haverifilter installerade hade mycket av den radioaktivitet som läckte ut från Fukushima Daiichi kunnat hindras från att spridas. De har verkligen varit öppna med vad som hänt, de vill sprida kunskapen så att andra kärnkraftverk ska kunna förbättra sina anläggningar. Vi har erhållit väldigt mycket kunskap om hur vi kan förbättra våra anläggningar, men de lärde oss också om professionellt beteende. De har satt ribban för hur man ska agera vid en olycka, de ska verkligen vara stolta över vad de lyckades åstadkomma, avslutar Igor. Text: Emil Andersson Foto: Tepco 11

12 Säkerhetsmodernisering I maj lyftes en stor O2 komponent för ett av de nya dieselaggregaten (sub C och D) på plats. Ett flertal arbeten pågår kontinuerligt inför avställningen. En revisionsorganisation i startblocken För närvarande sjösätts en anpassad revisionsorganisation för den längre installationsperiod som avställningen och säkerhetsmoderniseringen av Oskarshamn O2 (O2) innebär. Organisationen ska bland annat hantera de installationsförberedelser som återstår. Under revisionsavställningen kommer det att vara många människor samtidigt i anläggningen som ska utföra en stor mängd arbeten. Det ökar risken för personolyckor. Därför är huvudbudskapet under revisionsavställningen Säkerheten främst genom professionellt beteende. Revisionsledningen förväntar sig att säkerheten sätts främst i alla lägen och att alla har ett professionellt beteende. Samma krav och förväntningar ställs på alla, oavsett om man är anställd eller inhyrd av OKG eller av någon leverantör till företaget. Samma krav och förväntningar gäller också oavsett om man arbetar på O1, O2 eller O3. Höga krav Kanske är dock säkerhetsbudskapet speciellt passande för O2, eftersom många arbeten som ska utföras i anläggningen har en koppling till den förhöjda anläggningssäkerhet, som den nu aktuella avställningen av O2 bland annat syftar till. O2 får exempelvis ett nytt nödkontrollrum, fyra nya dieselgeneratorer för reservkraft, ny redundant kylkedja för resteffektkylning, nya ångskalsventiler med rörbrottsförankringar och en uppgradering av systemet för snabbstopp. Kvalitetskraven är mycket höga, dels på de komponenter som ska installeras, men också på att arbetena utförs korrekt med allt vad det innebär av yrkesmannaskap, arbetsriskvärderingar, pre-job briefing med mera. I detta sammanhang kan nämnas att ett antal arbeten valts ut och kommer att ledsagas av säkerhetscoacher som dock inte övertar något arbetsansvar, men som har en rådgivande funktion. Ett lyckat genomförande av säkerhetsmoderniseringen, som i sin tur bäddar för en kommande effekthöjning, förutsätter ett professionellt beteende i alla led. Praktiska aspekter Avgörande arbeten på tidslinjen är etablering Tillfällig kontorsbyggnad för personal inom COP konsortium. Den temporära restaurangen finns i P-hus 11, där det även är omklädningsrum på nedre våningen. Det tillfälliga caféet i P-hus 9. 12

13 Säkerhetsmodernisering O2 Outage Manager Mikael Gustafsson (IPL, RL) Stefan Palmberg (RL) Anders Norén (mech) Kajsa Sandberg (ELIC) Annika Arkteg (ELIC, WO) Carola Nilsson (WO) Outage scheduling Stefan Lundell (op & comm) Service & HSE (SHL) Göran Svensson Paul Bergerstam (stf) Krister Gransing (service) Lars Ljunqvist (service) Gunnar Nilsson (radiation protec) Carina Myrhage (HSE) Charlotte Gelemark (survellance) Lennart Nilsson (purchase) Administration & service center Eva Pettersson Emma Danielsson (eco) Ulla-Carin Martinsson Ulrika Brün Communication Henrik Eriksson ELIC Installations (IL) Lars-Åke Johansson NN Mechanical Installations (IL) Bernt Stenmark Johan Thuresson (stf) Civil Installations (IL) Tommy Andersson Håkan Norin (stf) Test & Commissioning (DL) Per Johansson Per Tuvesson Installation Preparation (IHL) Ulrik Wilhelmsson Per Näs Lars-Åke Johansson ELIC Delimitations Kennet Nilsson (EL) Joakim Nyqvist (I&C) Installation (ML) Tor-Leif Kåll Håkan Holmberg Ulf Fransson Kaj Alén Maintenance UE2E Björn Vennergrund UE2I Andreas Hagman Installation preparation (IHL) Johan Wramsjö (reactor) Håkan Juneberg (reactor) Jan-Olof Lorenzon (reactor) Jan Runemalm (turbine) Arne Berggren (turbine) Design Jan Malmsten (KL) Matti Mäkäläinen Daniel Kylefalk Håvard Eriksen (TH W) Installation Reactor (ML) Pär Eriksson Jan Gustavsson Lars Lövgren Benny Karlsson Emil Karlsson Thomas Samuelsson Installation Turbine (ML) Daniel Tvingsjö Johan Thuresson Joacim Carlsson Installation (ML) Mikael Gustavsson (HVAC) Said Dawodi (civil) Testing Peter Bertilsson (PL) Andreas Jarlstråle Anders Hedström Edgars Sisins Jan Paulsson Kay Persson Leif Karlsson Magnus Andersson Per-Martin Olsson Stig-Ove Adolfsson Commissioning Per Johansson (100,700) Kent Nilsson (200,300) Daniel Abrahamsson (400) Patrik Tern (500) Per Tuvesson (600) Håkan Nilsson (800,900,TOP) QC Kent Wigren Henrik Åborn Henrik Jokineva Rolf Olofsson Björn Andersson Hasso Otto Ulrich Korbstein Maintenance UM2 Stefan Andersson UR Peter Ohlosson OKGs revisionsorganisation för säkerhetsmoderniseringen av O2. Organisationen utgör en del av hela projekt Plex organisation, som nu anpassats för att ge ökat fokus på implementeringsfasen. av ett tillfälligt kontrollrum för att ombyggnad av befintligt kontroll- och relärum ska kunna genomföras. Därför är den främsta prioriteringen just nu att avsluta de förberedelser som hänger ihop med detta, såsom etablering av TOP (Temporary Operational Panel), samt provning och driftsättning av kylkedjesystemen, som ska tas i bruk senast i mitten av juni för att inte påverka revisionsplaneringen. Andra prioriteringsområden är att se till att underlag i form av till exempel arbetstillstånd och elavgränsningar är klara. Speciellt gäller det demontering av befintlig el- och kontrollutrustning, som är ett paket av olika arbeten som finns på tidskritisk linje, säger planeringsledare Stefan Lundell som för närvarande har bråda dagar eftersom den nyligen förlängda installationsperioden innebär omplanering. Fokus inom planeringen är således just nu att se till att alla underlag som krävs för nedgången och den inledande fasen är på plats. Inom service och logistik är däremot alla större pusselbitar på plats för att kunna möta den stora mängd entreprenörer som ska utföra installationerna i anläggningen. Under vecka 21 förbereddes exempelvis cirka 200 extra parkeringsplatser och redan nu går en extra busstur mellan Oskarshamn och OKG. De här bussturerna, och antalet bussar, kommer att utökas efterhand som belastningen ökar. I det här sammanhanget kan också nämnas att det ankomstcenter, som uppförts i det så kallade utbildningshuset där förberedande utbildningar genomförs, sedan en tid är i drift under dagtid. När belastningen ökar och fler entreprenörer anländer, kommer mottagningspersonalen att införa skiftgång. Nu är även de extra receptionsluckorna i inpasseringsbyggnaden bemannade, säger serviceledare Göran Svensson. En annan viktig aspekt inom området service och logistik är att de över entreprenörer som ska arbeta med säkerhetsmoderniseringen regelbundet får mat och kan byta om till arbetskläder. Av den anledningen har en modulbyggnad, kallad P-hus 11, i två våningar byggts upp. Byggnaden, som innehåller både matbespisnings- och omklädningsmöjligheter, är i princip redo att tas i bruk under vecka 22. Matbespisningen i byggnaden påbörjas dock under den första revisionsveckan i början av juni. Säkerhetsmoderniseringen av O2 kommer att kräva lite extra av alla på OKG. Det kan uppstå störningar som vi alla måste hjälpas åt att hantera. Revisionsledningen hoppas på ett gott samarbete med alla funktioner på OKG, avslutar Mikael Gustavsson, som är revisionsledare under avställningen av O2. Under säkerhetsmoderniseringen kommer över entreprenörer från cirka 200 leverantörer att arbeta på OKG. Mikael Gustavsson och Stefan Palmberg är revisionsledare under säkerhetsmoderniseringen. Göran Svensson, serviceledare, har koll på de praktiska förutsättningarna. Text och foto: Henrik Eriksson 13

14 Äntligen! Ja, känslan av att det drygt 1,5 år långa driftstoppet på Oskarshamn 1 (O1) går mot sitt slut kan nog enkelt sammanfattas i ett enda ord äntligen! Det har varit en lång och tung resa för alla inblandade, men nu ser vi äntligen ljuset i tunneln. När man ser tillbaka på O1s driftstopp är det lätt att glömma anledningen till varför man från början stängde av anläggningen. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess och inte kunde någon ana vad som väntade. I skrivande stund har O1 ännu inte fasat in mot nät, men de avslutande arbetena är i full gång och förberedelser pågår inför återstarten. Problemen började med turbinerna Det var i O1s turbinanläggning som problemen började sent hösten Då detekterades en vibration på turbinen och anläggningen stoppades för att åtgärda detta. Inledningsvis utfördes ett antal prover och inspektioner som sedan låg till grund för de första åtgärderna, däribland utplacering av vikter på turbin samt att tätningarna på generatorerna förstärktes. Vid efterföljande provningar kunde det dock konstateras att de vidtagna åtgärderna inte medfört att grundorsaken fastställts. Det fattades därför beslut om att genomföra en fullständig översyn av utrustningen. Det innebar att stora delar av turbinen monterades isär, ett omfattande och resurskrävande arbete som medförde att anläggningen som tidigast skulle vara i drift en bit in på nyåret Med tanke på alla åtgärder var det självklart en stor besvikelse när högtrycksturbinen havererade, berättar Carl-Johan Kemgren, produktionschef på O1. För när åtgärderna väl var klara och utrustningen skulle balanseras i februari uppstod dessvärre en skada på högtrycksturbinen och den byttes ut mot en reservturbin. Reservturbinen uppvisade dock även den vibrationer och trots ett intensivt arbete från en expertgrupp bestående av specialister från både OKG, ägare och leverantörer kom man inte tillrätta med vibrationerna. Turbinen lyftes därför ut för inspektion och eventuella åtgärder, ett omfattande arbete som resulterade i att O1 inte startades innan 2012 års revisionsavställning. När vi sedan satte in reservturbinen och även den uppvisade vibrationer visste jag inte vad jag skulle tro. Steget är kort mellan framgång och det som uppfattas som ett misslyckande, och det krävs en mental beredskap för att hantera detta, menar Carl-Johan. Men på en kärnkraftsanläggning kan man aldrig chansa utan vi var tvungna att börja om för att finna orsaken. Tack vare att hela organisationen verkligen gjorde allt de kunde har vi 14

15 Driftstoppet på O1 O1s långa driftstopp har varit en utmaning för hela organisationen, och på många sätt har detta varit tyngre än moderni- seringsprojektet på O3. nu en turbinanläggning som är totalt genomgången och redo för kommande driftsäsong. fortsatte med matarvattensystemet 2012 års revision på O1 var längre än normalt redan från start med anledning av en stor service som skulle göras på en av reservkraftsdieslarna. Inte blev den kortare när det sedan upptäcktes skador på matarvattensystemet, det vill säga det system som sprinklar processvattnet i ett jämnt flöde in i reaktortanken. Det var i samband med ordinarie provningar som skadorna kunde konstateras bland annat på tätningsytorna på de rör som leder in processvatten i reaktortanken. En utredning startade och under sommaren utfördes omfattande provningar. Grundorsaksanalysen visade på en trolig bristfällig konstruktion och skadorna hade uppstått bland annat genom vibrationer och nötning. En åtgärdsplan togs fram och det krävdes mycket tid och arbete med slutliga verifieringar och tillverkning av utrustning, dels för mätning men även för själva åtgärderna. Arbetena gick väldigt bra och kunde avslutas med lyckade prover vid månadsskiftet september-oktober. I samband med detta arbete uppvisade hela organisationen ett oerhört engagemang och nyskapande som gjorde att det gick bra och helt enligt plan, berättar Carl-Johan nöjt. När anläggningen sedan höll på att göra sig klar dök nästa problem upp reservkraften! och avslutades med reservkraftsdieslarna Två av O1s fyra reservkraftsdieslar har startmotorer som startar dem. Vid en av de återkommande provningarna under hösten 2012 var det en av dessa dieslar som inte startade inom given tidsram tillräckligt många gånger i följd. Åtgärder var därför tvunget att utföras och starten för O1 fick ytterligare en gång skjutas på framtiden. Åtgärder utfördes och provningar genomfördes med lyckat resultat och O1 kunde därmed i slutet av november fasa in på nätet igen efter ett års stillestånd. Det visade sig dock att de tidigare åtgärderna inte varit tillräckliga då man återigen fick problem med startmotorerna. OKG ställdes nu inför två alternativ, antingen ombyggnation av befintliga startmotorer eller utbyte till nya. Efter noggranna analyser beslutades att byta till en helt ny typ. Med anledning av detta omfattande arbete dels gällande åtgärder men även gällande efterföljande provningar insåg man att O1 inte skulle kunna återstarta innan årets revisionsavställning inleddes den 1 april. Åtgärderna som krävdes på dieslarna visade sig vara betydligt mer omfattande än vad vi från början trodde. Det var ett tufft bakslag med tanke på alla åtgärder som vidtagits och eftersom dieslarna hade klarat alla prover. Med facit i hand skulle vi självklart agerat annorlunda, men vi genomskådade inte problembilden, förklarar Carl-Johan. De resterande två dieslarna är av en annan konstruktion som inte har några startmotorer och har därmed inte haft problem. Även dessa två dieslar har dock genomgått ett omfattande serviceprogram under avställningen, och samtliga reservkraftsaggregat har därmed setts över innan O1 åter tas i drift efter den årliga revisionen. En revision som har gått väldigt bra och som bland annat har innefattat byte av bränsle samt återkommande periodiska kontroller och service i anläggningen som måste göras vid förutbestämda tider och därmed inte kunnat tidigareläggas. O1s långa driftstopp har varit en utmaning för hela organisationen, och på många sätt har detta varit tyngre än moderniseringsprojektet på O3. Tack vare allas engagemang har vi trots detta idag en anläggning som är klar att starta, men mycket arbete återstår. För att återigen få en hög status på anläggningen krävs ett fortsatt hårt arbete och att vi gör rätt från början, avslutar Carl-Johan Kemgren. Nu börjar nästa fas för O1, att under säker drift åtgärda tekniska frågor, en omfattande backlogg och att utveckla verksamheten så att den särskilda tillsynen av OKG inte längre är nödvändig och O1s nya driftchef sedan i december, Mats Ekblad, tillägger: Att starta en reaktor är komplext efter en normal revisionsavställning, att starta O1 när OKG står under särskild tillsyn och efter en lång period av tekniska problem är extra utmanande. Men tack vare ett oerhört engagemang av alla inblandade har det varit möjligt att genomföra nödvändiga åtgärder samt säkra underlag som visar att ansvariga organisationer verifierat att genomförda åtgärder är tillräckliga för att återstarta O1. Text och foto: Emelie Johannesson 15

16 Kontrollstationen Sätta check för kontrollstationen Kontrollstationen vid infarten till Simpevarp är ett bygge som inte har kunnat undgå någon som arbetar ute på halvön. Vi har alla fått följa arbetets gång under resan till och från arbetet. I november förra året togs det första spadtaget och arbetet börjar nu att lida mot sitt slut. Björn Gustafsson, beställare av kontroll stationen. Projektet har gått relativt snabbt och smidigt. Asfalteringen blev klar under första delen av maj och nu återstår endast några slutgiltiga detaljer, säger Björn Gustafsson, beställare av kontrollstationen. Målet är att vara helt klar med bygget den 27 maj. Den svarta plasten över vägskyltarna får sitta kvar ett tag till, speciellt när det gäller skyltarna som beskriver att OKGs skyddsområde redan börjar vid det nya industristaketet. Beslutet om OKG kommer att utöka sitt skyddsobjekt ligger på länsstyrelsens bord. I dagsläget vet vi inte när beslutet kommer, men när det är klubbat ska skyltarna avtäckas och andra skyltar sättas upp längs med industristaketet som informerar allmänheten om skyddsområdet. Full driftsättning när beslut är taget Full driftsättning av kontrollstationen, med okulär besiktning av tyngre fordon, sker först när länsstyrelsens beslut är taget. Rutinerna för skyddsvakterna i kontrollstationen är inte fastställda, men innan länsstyrelsens beslut kommer infarten för vanliga personbilar, OKG-bussar och motorcyklar troligtvis att fungera som i dagsläget. Den tyngre trafiken kommer att, till dess att länsstyrelsen fattat sitt beslut, köra i samma fil och utan den okulära besiktningen. När kontrollstationen tas i bruk fullt ut kommer vanliga personbilar, OKG-bussar och motorcyklar fortfarande att, vid normal beredskapsnivå, färdas samma väg som idag. Tyngre fordon hänvisas däremot till de tre filerna längst till höger där skyddsvakter gör en snabb okulär besiktning. Var ska du som cyklist ta vägen? Är du en av dem som brukar cykla till jobbet? I så fall kan det vara på sin plats med en anvisning om var du ska cykla i den nya kontrollstationen. På vägen till din arbetsplats kommer det inte att finnas några skyltar som anger var cyklister ska köra, men tanken är att du ska trampa dig fram längs med den södra kanten av kontrollstationen. När det sedan är dags att bege sig hemåt ska du välja cykelvägen som går längs med den norra delen av kontrollstationen, som kommer att vara skyltad. Framtida krav från myndigheten Vi vet inte i dagsläget hur kraven på vår verksamhet kan komma att förändras i framtiden. Kontrollstationen är dock byggd på ett sådant sätt att den ska kunna svara upp mot framtida krav från Strålsäkerhetsmyndigheten. Idag finns inga formella krav på ett högre säkerhetskrav från myndigheten, men det förs en diskussion, säger Björn. Ett högre säkerhetskrav skulle till exempel kunna innebära övervaknings- och detekteringsutrustning, såsom värmekameror, längs med industristaketet för att tidigt upptäcka intrång. Det är dock svårt att skydda sig mot alla slags intrång, det går ju alltid att ta sig in via luftvägen, påpekar Björn. Kravbilden på våra säkerhetssystem får inte bli hur höga som helst. Säkerhetssystem kostar mycket pengar och vi måste ställa vad som är ekonomiskt försvarbart i relation till effektiviteten hos systemen. Privatpersoner på halvön Även den här sommaren kommer de besökarna till Simpevarps by att kunna plocka blåbär på Simpevarvet, äta kakor på café Henriks hus och köpa hantverk på konstnärs- och hantverksutställningen på Mässen. Välkomstskylten i början av kontrollstationen ska smyckas inför sommaren så att privatpersoner ska känna sig välkomna. Sommaren i byns vara eller icke vara i framtiden där det bedrivs idag måste väl diskuteras, men kommer allmänheten överhuvudtaget att kunna åka ut på Simpevarpshalvön även när den är klassad som skyddsobjekt? Vi vet inte i dagsläget om privatpersoner kommer att ha tillträde till området i framtiden. Det är ett beslut som OKG kommer att ta tillsammans med länsstyrelsen, säger Michael Stahre, säkerhetsskyddschef på OKG. Ett skyddsområde är per definition stängt för allmänheten, men jag tror att vi kommer att ha ganska stora möjligheter att formulera vad som ska gälla här på Simpevarpshalvön. Reglerna är som sagt inte fastslagna, men min förhoppning är att allmänheten, vid normal säkerhetsnivå, ska kunna komma in på området så länge de anger sitt ärende, säger Björn. Så det kanske, trots allt, kommer att finnas en möjlighet att plocka blåbär på Simpevarpshalvön även i framtiden. Välkomstskylten ska smyckas för sommarens besökare. Text och foto: Emmy Davidsson 16

17 Fasta mätstationer runt OKG Planeringskarta över placeringen av mätstationerna. Mätstationen är cirka två meter hög. På toppen sitter mätinstrumentet, sedan en regnmätare och därunder en elektroniklåda och solpanel. En fast punkt för strålande mätning I händelse av en olycka som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen gäller det att snabbt kunna upptäcka, följa och kartlägga förhöjda strålningsnivåer i området närmast kraftverket. Nu ska fasta mätstationer byggas runt de tre svenska kärnkraftverken. Kärnpunkten har träffat Anders Collman, ledare för projektet i Kalmar län. Anders Collman, projektledare över projektet med de fasta mätstationerna i Kalmar län. I dagsläget samlar räddningstjänsten in mätvärdena manuellt med mätinstrument på bestämda platser runt om i Kalmar län. Mätvärdena skickar de därefter till strålmätledningen på Oskarshamns brandstation, som i sin tur skickar uppgifterna till länsstyrelsen i Kalmar och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Det finns stora fördelar att gå över till ett system med fasta mätstationer. Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelserna får tillgång till mätdata snabbare än från dagens manuella system och risken för avläsnings- och rapporteringsfel minskar. Dessutom behöver inte räddningstjänstens personal befinna sig i områden med förhöjda strålningsnivåer i lika hög utsträckning. Nu gör räddningstjänsten mätningar endast om det skulle ske ett utsläpp, men när vi får fasta mätstationer mäter de hela tiden och skickar data automatiskt, berättar Anders. När det har rapporterats in förhöjda värden kommer vi att få ett larm. 30 mätstationer på tre år Upphandlingen av mätstationerna är i full gång och förväntas vara färdig den 11 juni. Då ska länsstyrelsen i Kalmar träffa SSM och entreprenören som fått uppdraget. Den första etappen är till hösten när fem stationer ska byggas runt både Forsmark, Ringhals och OKG, säger Anders. Hösten och vintern ägnar vi åt provdrift för att se att tekniken verkligen fungerar. Nästa år blir det ytterligare 15 stationer per kraftverk och slutligen tio stationer till under Mätstationerna bör ligga ungefär fem kilometer från kärnkraftverket, inte närmare än så eftersom det tar ett tag innan de radioaktiva ämnena når marken. De första fem ska byggas på fastlandet, medan de 15 nästkommande placeras i Oskarshamns skärgård, på Älö, Strupö, Malö och Vinö, samt på Öland i Sandvik och Byxelkrok. De sista tio mätstationerna ska finnas på ungefär fem mils avstånd från kraftverket i anslutning till olika brandstationer i länet. Enkel, ljudlös konstruktion Placeringen ska vara på en öppen plats, gärna gräsbevuxen. Ett område med en radie på tio meter från mätstationen måste hållas fritt från träd och buskar. Det är inte många spadtag som behöver tas, det enda markarbetet som krävs är nedgrävning av stolpen, berättar Anders. Mätstationen har en enkel konstruktion som består av ett två meter högt rör med en strålningsmätare på toppen samt en elektroniklåda och en solpanel. Signalen skickas via det digitala radiosystemet RAKEL som används av bland annat alla blåljusmyndigheter och på senare tid även kärnkraftverk. Mätstationerna kommer varken låta eller avge magnetisk strålning och därför inte störa omgivningen. Det underlättar eftersom vi i vissa fall kommer att behöva sätta upp stationerna hos privata fastighetsägare, säger Anders. Då kommer vi att erbjuda en ersättning för att få med oss fastighetsägaren. Målet är att de första 20 mätplatserna ska tas i skarp drift den 1 januari 2015, men allt beror på om länsstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten får positiv respons från privata markägare. Vår ambition är att medverka när OKG anordnar närboendeträffar, säger Anders slutligen. Information till allmänheten är a och o! Text och foto: Emmy Davidsson 17

18 Så funkar det! Så funkar det! Precis som inom många andra verksamheter finns det inom OKG företeelser och begrepp som för en oinvigd kan te sig en smula främmande. Ibland kan till och med skaran invigda inom organisationen vara begränsad. Därför kommer Kärnpunkten under temat Så funkar det! att på ett så enkelt vis som möjligt försöka redogöra för saker som förtjänar att kännas till lite mer av lite fler. Har du något du skulle vilja läsa om under den här rubriken? Tveka då inte att kontakta redaktionen för Kärnpunkten! Mätningarna är i tipptopp Tip-körning och tip-kalibrering är ständigt återkommande företeelser här på OKG. Tip är en förkortning för Traversing Incore Probe och det är en flyttbar detektor som används för att mäta neutronflödet i reaktorhärden. Men vad innebär då tip-körning och tip-kalibrering, och vad ska det vara bra för? Var? Inne i reaktorinneslutningen går det ett flertal tuber in i reaktortanken innehållande monitorer, Local Power Range Monitor (LPRM), som mäter neutronflödet från härden. Neutronflödet är relativt till vilket tempo kedjereaktionen av uranklyvningar har i reaktorn och är därför en bra indikator på reaktorns effekt. I var och en av de tuberna går det ett rör där tip-detektorn förs igenom. Detektorn sitter i änden av en stålkabel som matas in med hjälp av en drivmaskin placerad utanför reaktorinneslutningen. Detektorn avger väldigt mycket strålning när den kommer ut från härden och behöver därför parkeras i en blylåda efter körningen. Hur? När tip-körningen genomförs körs detektorn sakta förbi var och en av de 96 LPRMer som sitter inne i härden och mäter neutronflödet. Varför? LPRMerna inne i reaktorn mäter hela tiden neutronflödet från härden och med de värdena kan härdens effekt räknas ut. För att kunna kontrollera reaktorns effekt är det viktigt att värdena från LPRMen är korrekta, men på grund av de extrema förhållanden som råder inne i härden kan slitage uppstå på mätutrustningen och en felmarginal uppstå. Det är därför tip-kalibreringar genomförs. Vad? Eftersom tip-detektorn inte befinner sig i härden hela tiden utsätts den inte för samma slitage som LPRMerna och ger därför ett korrekt mätresultat. Genom att jämföra värdena från LPRMerna med de från tip-detektorn kan man avgöra hur stort slitage LPRMerna utsatts för och därefter kalibrera in en kompensation för slitaget. När? Reaktorns effekt är själva hjärtat i kärnkraftsverksamheten och därför är det väldigt viktigt, både ur säkerhets- och produktionssynpunkt, att korrekta värden visas. Tip-kalibreringar utförs därför var fjärde vecka. LPRMerna håller dock i ungefär 10 år utan att de behöver bytas. Vem? Det är alltid driften som startar en tipkörning och utför mätningarna. Teknikavdelningen Härd och bränsle (TH) verifierar sedan att mätningarna är korrekta och Underhållsavdelningen eller driften utför kalibreringen och överför resultaten till effektmätningssystemet. Text: Emil Andersson 18

19 Personalnytt Ny tjänst/befattning/ organisationstillhörighet Sven-Arne Ericsson, beställarombud på P1SB, den 15 mars. Kent Höggren, tillförordnad gruppchef på UE1I, den 16 mars. Madeleine Fredriksson, CAPkoordinator på P1SB, den 15 mars. Therese Kjellin, säkerhetsingenjör på SG, den 1 april. Magnus Malmberg, reaktorfysiker på THF, den 1 april. Rolf Nyblom, reservdelsingenjör på USF, den 1 april. Maarit Wetterholm, drifttekniker på P1DS, den 3 april. Ann-Sofie Hellewell, beställarombud på P2SB, den 15 april. Michael Bongartz, tillförordnad vice VD på VD-stab, den 22 april. Henrik Eriksson, utredningsingenjör på GR, den 1 maj. Daniel Prior, kvalitetsingenjör på UMK, den 1 maj. Kenth Andersson, avfallsingenjör på GRA, den 6 maj. Marcus Ivarsson, underhållstekniker på UE1I, den 27 maj. Sebastian Nilsson, underhållstekniker på UE1I, den 27 maj. Anställning upphör/pension Josefine Stening, utredningsingenjör på TRS, den 1 mars. Malene Karlsson, stationstekniker på P2D, den 31 mars. Henrik Svensson, biträdande skiftchef på P1D7, den 8 april. Stefan Karlsson, gruppchef på UE1I, den 14 april. Svante Brandting, systemingenjör på P2SS, den 30 april. Bertil Karlsson, underhållstekniker på UM3, den 30 april. Peter Linnsand, underhållsingenjör på UM3, den 30 april. Håkan Winberg, arbetsmiljöingenjör på GSY, den 8 maj. Jan Waermö, strålskyddstekniker på GSO, den 17 maj. Magnus Antonsson, produktionschef på P3, den 19 maj. Robert Wahlgren, systemingenjör på P2SS, den 29 maj. Fredrik Körge, gruppchef på UE2I, den 31 maj. Föräldraledig Ammy Kempe, underhållstekniker på USE, den 11 april 2013 till den 28 april Karin Eddysson, kompetensutvecklare på HB, den 13 maj 2013 till den 31 mars Sara Isarve, stationstekniker på P3D4, den 17 maj till den 8 november Tack! Mitt varma tack till OKG för fina blommor vid båren i Misterhults kyrka i samband med begravningen av min kära Eivor Sälldén. Lars Sälldén Ett stort och varmt tack till OKG och alla härliga arbetskamrater för den fina uppvaktningen med presenter, blommor och en trevlig påskbuffé som jag fick i samband med min pensionering. När jag nu lämnar företaget efter drygt 31 års anställning tar jag med mig många härliga minnen av er, mina forna arbetskamrater, och av OKG. Jag önskar er alla en stor framgång med införandet av projekt Plex. Svante Brandting Frågor och svar om Windows 7-projektet Hur kommer vi att bli påverkade av uppgraderingen till Windows 7? Du kan själv styra migreringen så att den sker nattetid och själva uppgraderingen tar 2-4 timmar, men du som har en bärbar dator blir påverkad 2-3 dagar. Du kommer att kunna arbeta som vanligt, men medan datorns hårddisk krypteras får du inte ta med datorn utanför OKG. De OKG-specifika applikationerna, till exempel Oden och ODU, installeras automatiskt. De utöver standard kan du få beställa igen och då tar det några dagar innan du har applikationen. Ett tips är att redan nu notera vilka applikationer du använder så är du förbered på vilka du kommer att behöva beställa! Vilka förbättringar/förändringar innebär uppgraderingen? Uppgraderingen till Windows 7 ger mer standardiserade tjänster inom E.ON-koncernen, vilket underlättar kommande uppdateringar och ger oss en bättre support. Vi får också ett mer användarvänligt operativsystem och tillgång till Office Hur ser tidplanen ut? Projektet är tillfälligt stoppat på OKG eftersom det finns tekniska hinder som måste lösas innan arbetet kan fortskrida. Se Kärnan för information om aktuell tidplan. Var kan jag läsa mer om projektet? Information läggs löpande ut på Kärnan och du kan redan nu läsa mer på Kärnan/Information & Service/It & Telefoni/Windows 7 på OKG. Presentation av nyanställda Jag heter Linus Petersson och har pluggat maskinteknik i Jönköping. Innan jag kom hit till OKG var jag anställd på skogskoncernen Södra och deltog i deras traineeprogram där jag efter avslutat program var anställd på sågverket och massabruket i Mönsterås. Min hemort är sedan några år tillbaka Mönsterås och här på OKG kommer jag jobba på UM2 med turbinanläggningen. Jag ser fram emot att utveckla mitt tekniska kunnande och att sätta mig in i en ny värld som det här är för mig. På min fritid sysslar jag gärna med utförsåkning, cykling, löpning eller gokart. Jag heter egentligen Christina Falk, men alla kallar mig för Titti. Efter studier i Växjö har jag främst jobbat inom marknad och försäljning i Hudiksvall och i Stockholm. Sedan jag återvände till hemstaden Oskarshamn har jag arbetat med bemanning och rekrytering och ska nu ha rollen som kompetensutvecklare på OKG, vilket känns som en rejält spännande utmaning. Jag ser fram emot att få arbeta långsiktigt och metodiskt med kompetensfrågor, samtidigt som jag brinner för att lösa de dagliga frågor som uppkommer. När jag inte är på jobbet ägnar jag tiden till familj och vänner och förhoppningsvis ett och annat träningspass. OKG-seniorerna informerar Seniorernas upptaktsmöte inför hösten blir på Fredriksbergs herrgård tisdagen den 20 augusti klockan 11:30. Kostnad per person är 100 kronor och i priset ingår guidning/visning av herrgården samt lunch. Anmälan skickas till stenman.ronny@gmail.com senast den 12 augusti. Senare i höst planerar vi för en resa till Motala, där vi besöker motormuseet och radiomuseet. Preliminärt datum för resan är den 24 september. Mer information om resan kommer i augustinumret av Kärnpunkten. Bowlingen återupptas under september, datumet kommer att finnas med i augustinumret av Kärnpunkten. Styrelsen Friidrottsskola i sommar Oskarshamns SKs friidrottsskola som OKG sponsrar pågår från lördagen den 15 juni till och med onsdagen den 19 juni på Arena Oskarshamn (Idrottsparken). Det finns ett begränsat antal platser till OKG-anställdas barn i åldern 7-13 år, som kan delta kostnadsfritt dessa dagar. Anmälan sker till Thomas Karlsson, , senast den 31 maj. I nästa nummer av Kärnpunkten OKGare hos WANO angående follow-up På välgörande resa i Estland Varför har vi tigerburar på OKG? Grafisk produktion och tryck Rönnfjord Utveckling AB, Grafisk Tryck, Oskarshamn Trycks på Galerie Art matt 150 g Vill du ha med något i Kärnpunkten? Mejla till info@okg.eon.se Tid för manusstopp är klockan 10:00! Nr 4, utgivning 30/8, manusstopp 20/8 Nr 5, utgivning 25/10, manusstopp 15/10 Nr 6, utgivning 13/12, manusstopp 3/12 19

20 Sommar i Simpevarps by! V eckan efter midsommar öppnar vi åter portarna för en sommar i Simpevarps by! Här finns café, hoppborg, konst- och hantverksutställning samt mycket mer för hela familjen. Sommaren i byn öppnar den 24 juni och håller på fram till och med den 7 augusti. Vi har öppet alla dagar i veckan från klockan 10:00 till 15:45. Nedan finner ni några extra speciella dagar ni kan besöka oss på: Barnföreställning med Duran och Mollan 26 juni, klockan 13:15 Auktion 7 juli, klockan 10:00 OKGs familjedag, 21 juli OKG-trampen, klockan 10:00 Öppet hus hos Sjöräddningen och Räddningstjänsten, klockan 10:00-14:00 Hjärtligt välkomna! 20