Validering av yrkeskompetens. en studie av verksamheten inom Nätverk Sörmland. Per Andersson, Andreas Fejes, Åsa Hult

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Validering av yrkeskompetens. en studie av verksamheten inom Nätverk Sörmland. Per Andersson, Andreas Fejes, Åsa Hult"

Transkript

1 Validering av yrkeskompetens en studie av verksamheten inom Nätverk Sörmland Per Andersson, Andreas Fejes, Åsa Hult Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet 2002

2 Förord I denna rapport redovisas uppdraget att utvärdera Nätverk Sörmland ett projekt om validering av yrkeskompetens. Utvärderingen har genomförts inom Avdelningen för vuxenpedagogik och folkbildning, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, som ett uppdrag från Katrineholms kommun där nätverket har haft sitt säte. Uppdraget har genomförts parallellt med en utvärdering av den utökade försöksverksamhet med validering av utländsk yrkeskompetens där Nätverk Sörmland, som en del av sin verksamhet, har ansvarat för ett av de åtta projekt som drivits på olika håll i landet och samordnats av Skolverket. Delar av texten i denna rapport består därför av för sammanhanget bearbetade versioner av avsnitt i vår rapport till Skolverket (Andersson, Hult & Fejes, 2002). Dessa paralleller kommer inte att anges speciellt i texten, förutom när det gäller de slutsatser och analyser som gjordes specifikt utifrån materialet från försöksverksamheten. I arbetet med att utvärdera Nätverk Sörmland har Per Andersson, fil.dr. och vik. universitetslektor i pedagogik, varit huvudansvarig projektledare. Andreas Fejes, fil.mag. i historia och doktorand i vuxnas lärande, har ansvarat för huvuddelen av datainsamlingen. Åsa Hult, fil.mag. i sociologi, har arbetat som utredare och har tillsammans med Per Andersson gjort vissa mindre insatser när det gäller datainsamlingen. Analysen av materialet har vi i huvudsak gjort gemensamt och parallellt med analysen av materialet från den utökade försöksverksamheten. Den slutliga analysen med fokus på Nätverk Sörmland samt författandet av denna rapport har till största delen gjorts av Per Andersson och Andreas Fejes, medan Åsa Hult i det skedet endast har haft utrymme för vissa mindre insatser. Vi vill framföra ett tack till alla lokala projektledare, validander och andra personer i kommunerna som har ställt sin tid till förfogande i intervjuer och delat med sig av sina erfarenheter. Ett tack också till Bo Schreiber, som var projektledare för hela Nätverk Sörmland och gav oss viktig hjälp i inledningen av arbetet, och Anette Murless, som har tagit över projektledarrollen och gett fortsatt stöd i utvärderingen. Slutligen vill vi tacka våra kolleger på Linköpings universitet som gav oss värdefulla synpunkter i ett vuxenpedagogiskt seminarium i oktober Linköping 20 december 2002 Per Andersson, Andreas Fejes, Åsa Hult - 1 -

3 Innehåll Inledning...4 Validering på gymnasienivå...5 Validering på akademisk nivå...5 Validering inom Nätverk Sörmland...6 Utvärderingens syfte...8 Tidigare kunskaper om validering...9 Systemanpassad och systemförändrande validering...9 Valideringen i relation till sammanhanget...10 Valideringsmetoder och kunskapssyn...11 Validering av yrkeskompetens...12 Validering i relation till högre utbildning...16 Utvärderingens uppläggning...18 Utgångspunkter för valideringsarbetet i Nätverk Sörmland...20 Organisation, samarbete och utfall...22 Samarbetet inom nätverket...22 Utfall...24 Validering i de enskilda kommunerna...26 Eskilstuna...26 Flen...29 Gnesta...30 Katrineholm...30 Nyköping...33 Oxelösund...35 Strängnäs...35 Trosa...40 Vingåker...41 Utgångspunkt och organisationsform...42 Yrkes- och utbildningsbaserad validering...43 Yrkes- och branschbaserad validering...44 Individ- och utbildningsbaserad validering...44 Individ- och branschbaserad validering...45 Summering...46 Validering i relation till utbildning...48 Valideringsprocessen...50 Val av yrkesområden...50 Rekrytering...51 Kartläggning och urval

4 Praktik och bedömning av kompetens...52 Dokumentation...53 Fortsatt vägledning...53 Kompletterande utbildning...53 Validering integrerad med komplettering...54 Kunskapssyn...54 Språket i valideringsprocessen...54 Akademikers yrkeskompetens...55 Att bygga broar till arbetsmarknaden...55 Att involvera högskolan i valideringsarbetet...55 Akademikernas yrkesbakgrund...57 Dokumentation av kompetens...58 Perspektiv på bedömningen...60 Validandernas perspektiv på valideringen...60 Inflytandet över valideringsprocessen...60 Bedömning av och synen på kompetens...61 Vad är det som bedöms?...62 Språkets roll i valideringen...63 Misstänksamhet mot utländsk yrkeskompetens...63 Diskussion...64 Nätverkets roll...64 Aktörer med olika perspektiv...65 Lönsamhet?...66 Utgångspunkt organisationsform kunskapssyn...67 Kunskapssyn och praktisk bedömning...68 Kompetens för validering...68 Språkets betydelse...69 Vad innebär validering av invandrade akademikers yrkeskompetens?...70 Validering för vem?...72 Regional samverkan för utveckling av validering...72 Referenser...74 Bilaga 1 4 Intervjuguider - 3 -

5 Inledning Människor lär sig i många olika sammanhang i vardagsliv, utbildning och arbetsliv. Lärande från formella utbildningar dokumenteras och blir synligt. Kan lärande från andra sammanhang synliggöras på ett sätt så att det är till godo för såväl individ som samhälle? Alltsedan Kunskapslyftskommittén (SOU 1996:27) introducerade begreppet har validering blivit en allt mer aktuell företeelse i Sverige i relation till vuxnas lärande, kunskap och kompetens. Validering innebär att människors kunskap och kompetens identifieras, värderas och dokumenteras på olika sätt. Det handlar oftast om att den reella eller faktiska kompetensen dokumenteras och även blir en formell kompetens människor kan få papper på vad de kan. Dokumentationen kan ske på olika sätt genom betyg, intyg, kompetensbevis, yrkesbevis etc. Tanken är att kunskap och kompetens ska kunna synliggöras, oavsett var lärandet har skett. Den formella kompetensen blir inte lika tydligt som tidigare kopplad till genomgångna utbildningar. Validering har en längre historia i andra länder, och har även förekommit i Sverige tidigare i viss omfattning under andra beteckningar (se Andersson, Sjösten & Ahn, 2002; Andersson, Hult & Fejes, 2002). Speciellt intresse har riktats mot möjligheten att validera kompetens hos människor med utländsk bakgrund, för att därigenom underlätta integrationen i samhället och inträdet på arbetsmarknaden. Integrationsverket (2002) pekar bland annat på problemen för nyanlända invandrare med att få utbildning och yrke värderade. När det gäller värdering och dokumentation av kunskap och kompetens finns två aspekter som blir särskilt aktuella när det gäller validering av utländsk kompetens. Här handlar det dels om validering av lärande som skett i vardagen och i ett arbetsliv som i större eller mindre utsträckning skiljer sig från det svenska, dels om att värdera lärande som skett i ett annat lands utbildningssystem. I det senare fallet är situationen dessutom olika beroende på om man har med sig någon dokumentation av sin tidigare utbildning eller ej. I relation till svensk kompetens är motsvarande problem mindre tydliga de svenska arbetslivs- och utbildningssammanhangen är mer kända, även om erfarenheter och utbildning kan vara mer eller mindre aktuella. Detta handlar alltså både om att ur individperspektiv hjälpa människor att komma ut på arbetsmarknaden och få använda sin kompetens, och att ur samhällsperspektiv ta vara på den kompetens som finns i vårt samhälle. Berggren och Omarsson (2001) visar att när utlandsfödda akademiker har arbete motsvarar arbetet inte utbildningsnivån i samma utsträckning som för svenskar. Utlandsfödda akademiker har dessutom arbete i mindre utsträckning än svenskar, men arbetslösheten är lägre för den grupp utlandsfödda som har en utbildning vilken har värderats som helt jämförbar med en svensk utbildning, liksom för de som har en - 4 -

6 svensk högskoleutbildning. Detta talar alltså för betydelsen av validering på akademisk nivå, för att kunna värdera, jämföra och vid behov komplettera utländska utbildningar. Jämförelser som gjorts mellan arbetskraftens utbildningsnivå och den utbildning jobben formellt sett kräver ger också motiv för att arbeta med validering mer generellt. En undersökning från Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS, 2001) visar att nästan 35 procent av arbetskraften inom näringslivet är underutbildad, det vill säga har arbetsuppgifter som egentligen kräver högre utbildning än vad individen har. Denna stora grupp sköter alltså ett arbete som ligger på en nivå som är högre än vad som motsvaras av deras formella kompetens. Detta talar för att de har en reell kompetens som är högre än den formella, och validering kan vara ett sätt att synliggöra och kanske också kunna ta vara på denna kompetens bättre. Validering på gymnasienivå Efter begreppets introduktion 1996 i samband med Kunskapslyftets start, då i relation till vuxnas lärande och vuxenutbildning i allmänhet, har två utredningar genomförts med fokus på validering av främst utländsk yrkeskompetens (SOU 1998:165, SOU 2001:78). Den senare utredningen genomförde även tre pilotprojekt samt initierade en utökad försöksverksamhet på ett antal orter. 1 Kunskapslyftet, utredningarna, pilotprojekten samt den utökade försöksverksamheten, liksom annan försöksverksamhet på olika håll i landet, har i första hand varit inriktade på validering av kunskap och kompetens på motsvarande gymnasienivå. Den valideringsverksamhet som har genomförts i anslutning till Kunskapslyftet har varit omfattande. Uppskattningsvis genomförde kommunerna under år 2000 validering av en omfattning som motsvarar gymnasiepoäng (Valideringsutredningen, 2001). Validering på akademisk nivå På akademisk nivå finns i Sverige ett etablerat system för bedömning av utländska högre utbildningar. Högskoleverket ansvarar för denna verksamhet. Här handlar det om att utländska examina bedöms, och Högskoleverket bedömer vilka svenska utbildningar dessa examina motsvarar. En utländsk akademisk utbildning har dock inte självklart något värde i Sverige. Dels kan utbildningen gälla ett yrke där den svenska arbetsmarknaden ställer speciella krav som en utländsk utbildning kanske inte når upp till, dels kan en individ ha en oavslutad utbildning, utan examen, som inte går in under Högskoleverkets bedömning av utländska examina. (Det senare kan till exempel vara fallet för en individ som tvingats avbryta sina studier och har kommit till Sverige som flykting.) Projekt har genomförts för att ge kompletterande utbildning till invandrare med akademisk utbildning. På senare tid har särskilda medel anslagits till aspirantutbildningar och satsningar på breddad rekrytering. I Den öppna högskolan (Prop. 2001/02:15) betonas bland annat betydelsen av att ta tillvara kompetensen hos utländska 1 Den utökade försöksverksamheten samordnades efter att utredningen hade avslutats av Skolverket (Regeringsbeslut 10, U2001/3532/V)

7 akademiker. Utvecklingen på högskoleområdet har dock inte pågått lika länge som inom det område som är relaterat till yrkesutbildningar på gymnasienivå. Validering inom Nätverk Sörmland Inom ramen för Utredningen om validering av vuxnas kunskap och kompetens ( Valideringsutredningen, U 1999:06) genomfördes alltså tre pilotprojekt med fokus på validering av utländsk yrkeskompetens på främst gymnasienivå. De tre kommuner som ingick var Katrineholm, Göteborg och Kristianstad (Andersson, 2001). För Katrineholms del påbörjades arbetet med pilotprojektet som ett samarbete mellan en projektledare och Arbetsförmedlingen i länet, och projektet genomfördes sedan i samverkan med flera andra kommuner i Sörmland. Syftet var att validera invandrade personers yrkeskompetens, på gymnasienivå eller på annan nivå som arbetslivet efterfrågade. Främst låg fokus på invandrare. Dock började man ganska snart av rättviseskäl validera både invandrare och svenskar, för att alla arbetslösa skulle få samma chans. Det var fyra yrkesoråden man koncentrerade sig på i Katrineholm/Sörmland: bygg, VVS, omvårdnad och elektronik. Dessa valdes ut baserat på den höga efterfrågan på sådan arbetskraft. Kontakter togs med Arbetsförmedlingen för att hitta arbetslösa som var intresserade av att validera sina kunskaper. Samtidigt började man också samarbeta med kommunernas integrationsenheter. När projektet gick in i valideringsfasen inleddes samarbete med vuxenutbildningsanordnare som Komvux, gymnasieskolor och enskilda lärare. Med hjälp av dessa genomfördes ett antal valideringar. Kontakter togs även med Kunskapslyftet, som också arbetade med validering. Som en följd av pilotprojektet togs initiativ till ett nätverk för validering, Nätverk Sörmland, där länets samtliga kommuner skulle samverka kring validering. Projektledaren formulerade ett förslag om hur man skulle kunna samarbeta. Förslaget ledde till att man fick projektmedel, och därmed var Nätverk Sörmland skapat. I nätverket har Sörmlands nio kommuner ingått: Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa och Vingåker. Nätverket har erhållit stöd från ESF 2 -rådet för ett större projekt innefattande validering av kompetens både hos svenskar och invandrare. Tyngdpunkten har legat på validering av yrkeskompetens på motsvarande gymnasienivå, och här har även Katrineholms/Sörmlands del av den utökade försöksverksamhet med validering av utländsk yrkeskompetens innefattats (se Andersson, Hult & Fejes, 2002). Dessutom ingick ett delprojekt med validering av invandrade akademikers yrkeskompetens. Detta delprojekt för invandrade akademiker har erhållit särskilda medel från Integrationsverket. Nätverkets verksamhet var i ett första steg tänkt att pågå 2 ESF = Europeiska Socialfonden

8 fram till och med juni 2002, men man beviljades sedan förlängning på projekten fram till och med november Inom Nätverk Sörmland har man alltså arbetat med validering inom ett brett område. Valideringsverksamheten har riktat sig till människor med såväl svensk som utländsk yrkesbakgrund och med kompetens på olika nivåer. Samverkan inom nätverket har skett bland annat genom möten i en gemensam styrgrupp med representanter för de samverkande kommunerna samt Länsarbetsnämnden och Integrationsverket. Styrgruppen har letts av en projektledare. I varje kommun skulle det finnas en arbetsgrupp, som utifrån överenskommelse med projektledaren och beslut i styrgruppen hade i uppdrag att planera och genomföra valideringar lokalt. Validering på gymnasienivå inom Nätverk Sörmland Katrineholms kommun var alltså ansvariga för ett av de åtta projekten inom den utökade försöksverksamheten. Enligt avtal med Skolverket skulle man validera 25 invandrare på gymnasienivå. För att lösa åtagandet på ett bra sätt, där möjlighet till metodutveckling och samarbete skulle finnas, utfördes valideringarna inom ramen för Nätverk Sörmland. Avtalet med ESF-rådet i Södermanlands län handlade också om validering av gymnasiekompetens, både vad gäller invandrare och svenskar. Minst 30 invandrare och minst 50 svenskar skulle valideras. Åtagandena gentemot Skolverket och ESF-rådet beträffande invandrare integrerades, vilket innebar att den totala målsättningen var att genomföra validering med 30 invandrare. Validering av invandrade akademikers yrkeskompetens En del av Nätverk Sörmlands arbete inriktades på invandrade akademikers yrkeskompetens. Syftet med detta delprojekt var att underlätta för invandrare med akademisk bakgrund att komma in på den svenska arbetsmarknaden (Ennab, 2001, s. 1). Delprojektet var dessutom avgränsat till att gälla personer med kompetens inom administrativa, beteendevetenskapliga och samhällsinriktade områden. Yrken inom utbildning, teknik och vård/omsorg ingick ej (för invandrare inom dessa områden gjordes andra insatser, dock fanns möjlighet att delta för den som exempelvis hade kompetens inom det administrativa området men ville använda kompetensen för att bli lärare). Målet var att i samverkan med arbetsplatser validera minst 25 arbetslösa invandrares yrkeskompetens på akademisk nivå (Ennab, 2001, s. 2 3). En kartläggning gjord av Länsarbetsnämnden i Södermanlands län (2001) visar att det i slutet av det året fanns totalt 197 inskrivna akademiker med utländsk utbildning, varav 124 hade angett att de ville komplettera sin utbildning, vilket pekar på att det fanns underlag för projektet. 4 3 Den utökade försöksverksamhet som har samordnats av Skolverket förlängdes inte. 4 I antalet 197 ingick samtliga inskrivna utländska akademiker, oavsett yrkesbakgrund. Vilka yrkesområden som ingår i projektets målgrupp är inte helt lätt att definiera, men åtminstone bör 19 personer inom ekonomi, sex inom juridik och tio inom beteendevetare/journalister ingå. Dessutom fanns bland annat fyra forskare, tre inom statistik/matematik, tio inom konst/musik/arkitektur samt sju inom data

9 Projektets planerade omfattning Målsättningen för nätverket var alltså att genomföra totalt 105 valideringar, fördelade på 30 invandrare på gymnasienivå (varav 25 skulle redovisas till Skolverket), 50 svenskfödda på gymnasienivå samt 25 invandrare på akademisk nivå. Inom nätverket gjordes en fördelning av dessa platser mellan kommunerna enligt Tabell 1. Vissa omfördelningar av platserna har skett under projektets gång, och utfallet av verksamheten redovisas i utvärderingens resultatdel. Tabell 1. Planerad fördelning av valideringsplatser inom Nätverk Sörmland. Kommun Gymnasienivå Akademisk nivå Invandrare Svenskfödda Invandrare Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Totalt Utvärderingens syfte Det övergripande syftet med denna utvärdering är att beskriva och analysera hur validering inom Nätverk Sörmland har organiserats och genomförts. Detta görs utifrån olika aktörers perspektiv projektledare (både för nätverket och lokalt i kommunerna), lärare, handledare, validander (deltagare) etc. De centrala aspekterna i analysen av verksamheten är makt, kunskapssyn och etnicitet. Vem/vilka har inflytande över valideringen, och på vilket sätt? Hur värderas olika former av kunskap? Hur fungerar validering utifrån ett etnicitetsperspektiv? - 8 -

10 Tidigare kunskaper om validering Om man ser på utvecklingen av validering på olika håll i världen kan man urskilja tre tydliga syften som har funnits med verksamheten social rättvisa, ekonomisk utveckling samt samhällsförändring. Detta är relaterat till den historiska bakgrunden. När fenomenet uppstod i USA runt 1970 låg inriktningen på att bredda rekryteringen till den högre utbildningen, och social rättvisa var då ett viktigt motiv (Michelson, 1996; VEETAC, 1993) 5. Denna typ av validering, med inriktning på breddad rekrytering till högre utbildning, utvecklades senare också i Europa. Under 1980-talet riktades intresset dock i större utsträckning mot yrkeskompetensen, och olika modeller för validering av yrkeskompetens har vuxit fram i flera länder. Motiven blev nu i högre grad knutna till den ekonomiska utvecklingen. På 1990-talet har validering även uppmärksammats i Sydafrika, och där finns syftet att påverka samhällsförändringen och att synliggöra det informella lärandet hos de befolkningsgrupper som inte har haft så stora möjligheter att delta i formell utbildning under apartheidtiden (Michelson, 1996; VEETAC, 1993). Olika modeller för validering har utvecklats i olika länder, och bland dessa modeller går det att se två huvudsakliga typer systemanpassad respektive systemförändrande validering (Andersson, Sjösten & Ahn, 2002). Systemanpassad och systemförändrande validering Den systemanpassade valideringen har identifierats i tre olika varianter (Andersson, Sjösten & Ahn, 2002). Prokrustesvalidering Validering för lärande och utveckling Anställning som validering Att mäta och bedöma individens kompetens i relation till fastställda kriterier, som man får anpassa sig efter, har kallats prokrustesvalidering 6 (Harris, 1999). Denna variant förekommer främst när yrkeskompetens och ekonomisk utveckling är i fokus. Validering för lärande och utveckling (Harris, 1999) syftar till social rättvisa, men det är utbildningssystemets villkor som gäller. Det handlar i första hand om bedömning och erkännande av tidigare lärande på olika sätt i förhållande till behörighetskrav och/eller urval till fortsatt högre utbildning, men det kan även gälla tillgodoräknanden inom en utbildning. Här är syftet social rättvisa, men det är ändå (utbildnings)systemets villkor som gäller. Den tredje varianten är att se en anställning 5 I dessa texter refereras när det gäller den historiska utvecklingen till Simosko, Susan (1991). Accreditation of Prior Learning. A Practical Guide for Professionals. London: Kogan Page. 6 Prokrustes var en rövare i grekisk mytologi. Han menade att alla oavsett storlek kunde passa i hans säng. Den som var för kort tänjde han ut, och den som var för lång högg han av fötterna/benen på. Uttrycket prokrustesbädd kommer härifrån (NE, 1994)

11 som validering. Denna blir då av ett mer informellt slag att få arbete innebär att individens kompetens blir erkänd och får ett värde (VEETAC, 1993). Detta sker dock på systemets, arbetsgivarens, villkor. När det gäller systemförändrande validering har fyra varianter identifierats (Andersson, Sjösten & Ahn, 2002). Radikal validering Trojanska hästen Synliggörande av kompetens i en organisation Diagnostisk validering Innebörden i den radikala valideringen (Harris, 1999) är att lärande som har ägt rum i andra sammanhang än i formell utbildning kan erkännas och värderas högt inom rörelser som arbetar för samhällsförändringar. Den trojanska hästen (Harris, 1999) beskrivs som en alternativ variant av validering som kan tillämpas vid antagningen till högre utbildning. Det trojanska betyder att nya grupper kan få tillträde till utbildningen, och detta sker då inte huvudsakligen på systemets villkor, utan även den kunskap som de nya grupperna har med sig kan erkännas på olika sätt, vilket ökar potentialen för att förändra själva utbildningen. Att synliggöra kompetens i en organisation kan också vara en form av validering (VEETAC, 1993). Här framhålls att detta innebär en potential för organisationsförändring. Det finns dock även en risk att denna typ av validering kan användas av arbetsgivare för kontroll och anpassning. Detta är emellertid inte något som lyfts fram i litteraturen (Andersson, Sjösten & Ahn, 2002). Snarare ser man möjligheterna till en förändring som samtidigt gynnar individen och ger ekonomisk utdelning. Den sista varianten är att, som i regeringens definition (Dir. 1999:86), se den bedömning som syftar till att en utbildning ska anpassas till förutsättningar och förkunskaper hos deltagarna som en form av diagnostisk validering. Detta innebär (förutsättningar för) systemförändring i mindre skala inom utbildningen (Andersson, Sjösten & Ahn, 2002). Valideringen i relation till sammanhanget Det är också viktigt, utifrån den tidigare kunskap som finns, att betona hur valideringen i sina olika former är nära knuten till de olika sammanhang där den förekommer (Andersson, Sjösten & Ahn, 2002). En aspekt är betydelsen av att se vilka institutioner eller aktörer som i ett specifikt sammanhang har makten över de krav som ställs, det vill säga vilken kunskap eller kompetens som räknas. Michelson (1997) lyfter fram den betydelse som universitetsinstitutionerna har, men även arbetsgivarnas roll i definitionen av yrkeskompetensen framhålls. Betydelsen av det specifika sammanhanget är också en viktig bakgrund till de svårigheter som ligger i att utforma generaliserade valideringsmodeller (Andersson, Sjösten & Ahn, 2002). En av svårigheterna ligger i balansen mellan formativa respektive summativa syften (Bjørnåvold, 2000). Det handlar alltså om betydelsen av att vara medveten om valideringens syfte om den i första hand är tänkt att ligga till grund för och forma den fortsatta utvecklingen eller främst är en summering av lärande som redan har skett. En annan svårighet är att

12 samtidigt göra rättvisa bedömningar som möjliggör jämförelser mellan individer och att göra individens specifika kompetens rättvisa (Andersson, 2001). Detta handlar om strävan att samtidigt uppnå validitet och reliabilitet i en bedömning (Bjørnåvold, 2000). 7 Utöver dessa mer tekniska aspekter av vad som krävs för att etablera ett system för validering finns också krav på legalitet och legitimitet (Bjørnåvold, 2000) det krävs politiska beslut och social acceptans. En annan del av sammanhanget är den bakgrund som olika grupper av (presumtiva) validander har. Hur ser man på denna bakgrund? Här framhålls i första hand språket men även hur man ser på exempelvis etnisk bakgrund, kön, klass och eventuella handikapp (McKelvey & Peters, 1993). Sker valideringen på systemets villkor, eller är systemet berett på förändringar som ökar den sociala rättvisan? Valideringsmetoder och kunskapssyn Det finns olika modeller för hur validering mer konkret går till. Bland de modeller som finns beskrivna dominerar två metoder (förutom mer standardiserade tester som högskoleprovet). Det är dels den autentiska bedömningen av reell kompetens, dels portfolion. Autentiska bedömningar innebär en strävan att man i bedömningssituationen ska göra saker på riktigt, i en naturlig alternativt simulerad situation (Darling-Hammond m.fl., 1995). Valet av en sådan bedömningsform innebär en mer eller mindre uttalad utgångspunkt i tanken om det situerade lärandet, vilken återfinns inom den sociokulturella teorin (Säljö, 2000). Den fokuserar på att lärande sker i ett sammanhang, och eftersom kunskapen är relaterad till detta sammanhang anses bedömningen ske bäst där. Kunskapssynen är socialt konstruktivistisk, vilket innebär att vårt språk ses som ett centralt redskap i samspelet med omgivningen. Genom språket lär vi oss i en social gemenskap (Vygotsky, 1978). På samma gång verkar det som om kravet på reliabilitet i bedömningen leder till att valideringen mer kännetecknas av en behavioristisk kunskapssyn, där utgångspunkten är generella och fasta kriterier för vilket beteende som uppfyller kraven (Andersson, Sjösten & Ahn, 2002). Portfolion som metod för validering grundas däremot mer i teorier om erfarenhetsbaserat lärande (Kolb, 1984). Det handlar om att utifrån sina erfarenheter reflektera, generalisera och formulera sina kunskaper. Här betonas särskilt att valideringsportfolion skiljer sig från den professionella portfolion i valideringen handlar om att kunna identifiera sina kunskaper relaterat till speciella krav (Nganasurian, 1999). Bakom detta ligger en individuellt konstruktivistisk kunskapssyn, med fokus på det egna tänkandet, reflektionen, och förmågan att formulera sig språkligt (Andersson, Sjösten & Ahn, 2002). 7 Validitet handlar om att mäta det man avser att mäta, reliabilitet handlar om hur väl man mäter det man faktiskt mäter

13 Validering av yrkeskompetens Utvecklingen av validering av yrkeskompetens präglas till stor del av prokrustesvalidering med bland annat olika typer av autentiska bedömningar. National Vocational Qualifications (NVQ) i England är inriktade på denna typ av bedömning, vilket Wolf (1995) beskriver och problematiserar. Wolf lyfter fram några problem som är förknippade med autentisk bedömning. När bedömningskriterier formuleras utifrån önskvärt beteende och kompetensen beskrivs i avgränsade moduler leder det till en mer omfattande bedömning, eftersom varje enskilt moment ska bedömas. Detta leder till att allt mer tid går åt till bedömning, och följden torde bli att en relativt omfattande arbetsinsats krävs. Samtidigt blir kunskapen fragmentiserad. Här finns tankar om att anpassa valideringens krav till den risk som ligger i bedömningen. Om kompetensen endast bedöms inom ramen för en tidsmässigt relativt begränsad validering är risken hög, det vill säga risken att bedömningen inte blir rättvisande. Valideringen måste av den anledningen vara noggrann. Om den däremot följs av kompletterande utbildning är risken låg, eftersom valideringen då också följs av upprepade bedömningstillfällen inom ramen för denna utbildning. Valideringen behöver därför inte göras lika noggrant risken att någon går ut med resultat som inte är rättvisande minskar (VEETAC, 1993). Wolf (1995) berör också risken att reliabiliteten kan bli lägre i en autentisk bedömning. Noggrant formulerade kriterier verkar inte vara en tillräcklig förutsättning för reliabilitet. Snarare är det den pågående diskussionen mellan bedömarna som ger möjlighet att uppnå samstämmighet, jämförbarhet och därmed reliabilitet. Den utveckling som pågår där olika utbildningsanordnare mer och mer får konkurrera på en marknad försämrar enligt Wolf (1995) möjligheterna till denna diskussion, vilket då också minskar möjligheterna att uppnå en högre reliabilitet. Inom den utökade försöksverksamheten i Sverige har man i de aktuella kommunerna i stor utsträckning saknat centrala insatser för samordning och samverkan mellan de olika försöksprojekten. Bristen på samordning kan minska möjligheterna att öka reliabiliteten i valideringen, och därmed minskar också möjligheten att utveckla en validering som accepteras på arbetsmarknaden (Andersson, Hult & Fejes, 2002). Utländsk yrkeskompetens Valideringsutredningen initierade som nämnts tre pilotprojekt för validering av utländsk yrkeskompetens. Inom pilotprojekten kunde flera olika valideringsmodeller identifieras. Dessa modeller skilde sig åt när det gäller om valideringen integrerades med eller genomfördes parallellt med motsvarande utbildningar i kommunen. I detta ligger också att det fanns skillnader när det gäller i vilken utsträckning valideringsmodellerna var formativa respektive summativa. De modellerna som kategoriserades som integrerade innehöll mer av formativa bedömningar, eftersom de inriktades på en fortsättning med kompletterande utbildning inom det reguljära systemet. I de parallella modellerna var bedömningarna i högre grad summativa

14 valideringen och kompletteringen integrerades och kunde leda fram till en summativ bedömning utifrån båda dessa delar (Andersson, 2001). I utvärderingen av pilotprojekten behandlas också några av de svårigheter som finns med att validera utländsk kompetens. Flera av dessa svårigheter är relaterade till språket. Kompetensen är i stor utsträckning språklig, även när det handlar om yrkeskompetens. Det blir svårt att göra sig själv rättvisa och att visa sin kompetens när man inte har de språkliga redskap som krävs. Problemet är alltså hur man visar vad man faktiskt kan i ett sammanhang där det egna modersmålet inte används (Andersson, 2001). Svårigheterna relaterade till språket blir speciellt tydliga när valideringen kopplas till en sammanhållen introduktion för flyktingar, eftersom strävan då är att valideringen ska vara något som individen deltar i så snart som möjligt efter sin ankomst till Sverige (Hult & Andersson, 2002). En annan svårighet ligger i de skillnader som finns mellan länder när det gäller uppbyggnaden av (yrkes)utbildning och arbetsliv. Hur ska kompetensen bedömas och dokumenteras för att öka individens möjligheter på den svenska arbetsmarknaden, om kompetensen är relaterad till utbildning och/eller arbetsuppgifter som inte finns hos oss? Här finns även maktaspekter på valideringen. Vem avgör vilka krav som ska ställas på validanderna? Vad händer om kraven innebär att valideringen blir en indirekt beskrivning av brister snarare än av befintlig kompetens (Andersson, 2001)? Problematiken kring olika länders yrken och utbildningar blir tydlig i ett exempel från den sammanhållna introduktionen. När flyktingar med sjuksköterskekompetens från hemlandets system kommer till Sverige anses inte alltid deras tidigare utbildning motsvara den svenska högskoleutbildningen inom yrket. I stället får de erbjudande om att validera sin kompetens i relation till utbildningen till undersköterska. Valideringen upplevs då inte främst som en krävande bedömning snarare ger den tillfälle att lära känna den svenska sjukvården och dess uppbyggnad (Hult & Andersson, 2002). Det blir ett intressant exempel på prokrustesvalidering, där man hugger av fötterna på validanderna (i första hand kvinnor) och deras faktiska kompetens. I andra sammanhang verkar behovet annars mest vara att tänja ut genom att erbjuda (kräva deltagande i) kompletterande utbildning. Ytterligare en maktaspekt gäller hur pilotprojekten organiserades. De tre projekten drevs relativt fristående från varandra och utvecklade varierande modeller för validering, något som i längden kan bli problematiskt om man vill utveckla ett gemensamt system för validering av yrkeskompetens (Andersson, 2001). Organisationsform och utgångspunkter Skillnaderna mellan integrerade och parallella modeller har kunnat urskiljas även inom den utökade försöksverksamheten. Kommunerna som ingick i verksamheten har arbetat på olika sätt med valideringen. Ett integrerat system innebär att man anpassar sig till de krav som ställs inom yrkesutbildningar på gymnasienivå bland annat för att validanderna ska kunna gå vidare inom utbildningssystemet. Den integrerade modellen kännetecknas av en organisation där validering och kompletterande utbildning ansluter till varandra det finns en tydlig

15 fortsättning för den som vill/behöver komplettera. Det kan även vara så att man antas till en utbildning där validering utgör första delen och komplettering andra delen. Ett parallellt system byggs upp mer separat. Man behöver inte primärt anpassa sig efter utbildningens krav utan kan i stället bygga på branschens krav. Det är då inte heller givet att komplettering i form av utbildning ingår i processen (Andersson, Hult & Fejes, 2002). Den viktigaste skillnaden mellan olika varianter var dock om man utgick från på förhand bestämda yrken eller från individerna och de yrken som de hade sin bakgrund i och ville validera. De som utgick från vissa bestämda yrken hade olika motiv för detta. Vissa byggde på bristyrken, alltså yrken där det saknas utbildad arbetskraft. Ett annat motiv var att det inom vissa yrken fanns många arbetslösa invandrare/flyktingar. Ytterligare ett motiv var att fortsätta arbeta med de yrken som man hade validerat inom tidigare. Att utgå från vad individen har med sig innebär däremot att man försöker validera inom alla yrken (Andersson, Hult & Fejes, 2002). När dessa båda skillnader i organisationsform respektive utgångspunkt ställdes mot varandra kunde fyra olika typer av valideringsverksamhet urskiljas (se Figur 1). Den yrkes- och utbildningsbaserade valideringen utgår från vissa yrken och organiserar verksamheten integrerat med yrkesutbildningen. Inriktningen ligger på arbetskraftsutbildning, med andra ord vill man validera och komplettera så att den befintliga arbetskraften (personer som har arbete, eller arbetslösa med yrkeserfarenhet) får en formell kompetens motsvarande en viss utbildningsnivå. Kompletterande utbildning är en naturlig fortsättning på valideringen. Yrkesoch branschbaserad validering utgår också från vissa yrken, men organisationen blir parallell till utbildningssystemet. Kraven på yrkeskompetens inom den aktuella branschen fokuseras, vilket innebär att det mer direkt handlar om branschens arbetskraftsförsörjning. Branschens krav kan visserligen handla om formella utbildningsmeriter, men dessa är inte primära. Kopplingen går direkt till branschen, inte över den formella yrkesutbildningen på gymnasienivå. Individ- och utbildningsbaserad validering innebär en inriktning på utbildningslotsning att via validering av yrkeskompetensen lotsa fram individen till de kompletteringar som krävs för att han/hon ska få en formell (utbildnings)kompetens inom sitt yrke. En individ- och branschbaserad validering är slutligen inriktad på arbetsmarknadslotsning. Ambitionen är att med hjälp av bedömning och dokumentation av kompetensen hjälpa individen på vägen fram mot en anställning inom branschen (Andersson, Hult & Fejes, 2002)

16 UTGÅNGSPUNKTER FÖR VALIDERING Yrken Individen O R G A N I S A T I O N S F O R M Validering integrerad med utbildningssystemet Yrkesutbildning på gymnasienivå Dokumentation - främst betyg Validering parallellt med utbildningssystemet Branschen Dokumentation - certifikat - kompetensbevis - betyg etc. Yrkes- och utbildningsbaserad validering - inriktad på Arbetskraftsutbildning Yrkes- och branschbaserad validering - inriktad på Arbetskraftsförsörjning Individ- och utbildningsbaserad validering - inriktad på Utbildningslotsning Individ- och branschbaserad validering - inriktad på Arbetsmarknadslotsning Figur 1. Olika typer av validering med varierande utgångspunkt, organisationsform och inriktning (Andersson, Hult & Fejes, 2002, s. 22). Validering och utbildning En aspekt av hur valideringsverksamheten byggs upp är vilken roll kompletterande utbildningsinsatser får i processen (Andersson, Hult & Fejes, 2002). Även här kunde man se skillnader mellan kommunerna i den utökade försöksverksamheten. Tre olika varianter eller synsätt kunde urskiljas (jämför Figur 2): 1. Valideringen avgränsas till kartläggning och bedömning, med utgångspunkt i den kompetens individen har med sig. Efter valideringen är komplettering ett möjligt alternativ. I vissa fall (variant 1 a) såg man en kartläggning som validering, även om den inte ledde fram till någon formell bedömning och dokumentation. Detta var relaterat till att validanden kunde ha fått ett jobb under tiden. I den andra varianten (1 b) innefattar valideringen såväl kartläggning och bedömning som dokumentation av kompetensen

17 2. Validering ses som kartläggning och bedömning, och det finns dessutom en organisation där kompletteringen följer naturligt på bedömningen för alla som vill och behöver det. Valideringen kan vara en integrerad del av och förkorta en utbildning då är utgångspunkten utbildningen som helhet, men personen börjar med att validera av vissa delar. 3. Validering är en process som integrerar kartläggning, bedömning och komplettering. Validanderna deltar i en utbildning där moment valideras av och kompletteras undan för undan under utbildningens gång. (Jämför med variant 2 där valideringen sker i början varefter individen kompletterar det resterande.) 1 a Kartläggning +? 1 b Kartläggning + Bedömning och Dokumentation 2 Kompletterande utbildning Kartläggning + Bedömning och Dokumentation Figur 2. Olika varianter av validering (Andersson, Hult & Fejes, 2002, s. 29). 3 Kartläggning, Utbildning, Bedömning, Dokumentation Validering i relation till högre utbildning När validering diskuteras i relation till högre utbildning handlar det främst om validering för lärande och utveckling, med inriktning på behörighet, urval och/eller tillgodoräknanden. Inriktningen ligger alltså i första hand varken på yrken eller på arbetsmarknaden utan på den fortsatta utbildningen. De metoder som beskrivs från andra länder inom detta område är främst av portfoliotypen, eller också handlar det om tester av olika slag (Andersson, Sjösten & Ahn, 2002). Levin (2002) har gjort en kartläggning av validering och tillvaratagande av reell kompetens inom den svenska högskolan. Denna kartläggning visar att validering görs genom att ge dispenser för behörighet. Dessa dispenser ges främst på distansutbildningar (denna typ av

18 utbildningar var också kartläggningens fokus). Tyngdpunkten på validering i relation till distansutbildning är relaterad till att dessa i större omfattning fungerar som fortbildning och riktar sig till en något äldre målgrupp med mer erfarenheter som kan värderas/valideras. Dispenser när det gäller behörigheten ges emellertid bara när det finns lediga platser på utbildningen. När antalet sökande är så stort att det görs ett urval är det de traditionella urvalsformerna som gäller urvalet görs alltså bland behöriga sökande. Vissa exempel på tillgodoräknande ges också. De studerandes tidigare erfarenheter/studier kan då ges ett värde inom utbildningen, exempelvis genom att man får hoppa över vissa moment eller kan klara moment på kortare tid. Det handlar här främst om pedagogiska vidareutbildningar för grupper som har olika former av yrkeserfarenhet inom området (Levin, 2002). Validering är som begrepp något relativt nytt inom högskolan i Sverige, vilket berördes i inledningskapitlet. Motsvarande företeelser har dock funnits tidigare. Högskoleprovet och 25:4-systemet är modeller för att ge tidigare informellt lärande ett värde i urval respektive behörighet för högre utbildning. Abrahamsson (1989) beskriver hur 25:4-systemet har gett sökande möjlighet att tillgodoräkna sig yrkeserfarenheter i antagningen. Det handlar alltså om en form av validering utan att detta begrepp användes. Detta svenska system innebär ett generellt tillgodoräknande av erfarenheter, vilket kan jämföras med motsvarande amerikanska system som innebär att erfarenheternas innehåll fokuseras på ett helt annat sätt (Abrahamsson, 1989)

19 Utvärderingens uppläggning Utvärderingen av verksamheten inom Nätverk Sörmland har genomförts på uppdrag av Katrineholms kommun, där nätverket har haft sitt säte. Utvärderingsarbetet inleddes med en omfattande telefonintervju med dåvarande projektledaren för Nätverk Sörmland. 8 Därefter genomfördes telefonintervjuer med de ansvariga projektledarna i respektive kommun. Under 2002 gjordes sedan ett eller flera besök i sex av länets nio kommuner, med intervjuer med lokala projektledare, lärare, handledare, validander etc. (Intervjuguider se bilaga 1 4.) Syftet med intervjuerna var att fånga de olika inblandade aktörernas perspektiv. Exakt vilka som har intervjuats i respektive kommun beror på den lokala organisationen och på vad som var möjligt att arrangera. När det handlar om validanderna var det såväl invandrade akademiker som svenskar och invandrare på gymnasienivå som intervjuades. I de övriga tre kommunerna har verksamheten varit så begränsad att personliga besök inte hade varit meningsfulla. I stället har kompletterande telefonintervjuer gjorts med två lokalt ansvariga, och i ett fall genomfördes en intervju med en lokalt ansvarig i samband med ett styrgruppsmöte. Utöver detta har vi deltagit i styrgruppsmöten och i ett utbildningstillfälle som anordnades av nätverket i Eskilstuna. Dessutom har vi deltagit i möten med projektledare och uppdragsgivare på Integrationsverket samt i ett möte mellan Linköpings universitet och projektledningen i Nyköping. Vi har även tagit del av dokumentation av olika slag från projektet såsom minnesanteckningar från nätverkets möten, visst utvärderingsmaterial och vissa kommuners dokumentation av valideringen. I ett första steg analyserades materialet från verksamheten under första halvåret 2002 med fokus på erfarenheterna av valideringen av invandrade akademiker (Andersson & Fejes, 2002). I denna slutrapport ges en samlad beskrivning och analys av den verksamhet som genomförts på olika nivåer och med olika målgrupper under hela projekttiden. Intervjuerna har dokumenterats i fylliga (ej ordagranna) skriftliga sammanfattningar. Materialet från varje kommun, främst intervjuer men även skriftlig dokumentation, har legat till grund för beskrivningarna av varje kommuns försöksverksamhet. När det gäller de kommunbeskrivningar som ges i kapitlet Validering i de enskilda kommunerna har de lokala projektledarna, eller andra kontaktpersoner som var aktuella när rapporten skrevs, getts tillfälle att kommentera och komplettera informationen. Alla har också tagit vara på denna möjlighet. Vi vill ändå påpeka att vår analys främst bygger på vad som har rapporterats i intervjuer och dokument, vilket bland annat innebär att intervjupersonernas perspektiv har påverkat den bild vi har fått av nätverket. Vi har inte haft möjlighet att delta i verksamheten och göra observationer, annat 8 Nätverket har bytt projektledare under arbetets gång

20 än vid enstaka möten. En sådan mer omfattande närvaro har inte rymts inom uppdraget men hade givetvis gjort att vi hade fått andra perspektiv på valideringsverksamheten. Alla intervjuer tillsammans med övrigt material har legat till grund för den samlade kvalitativa analys som har gjorts av den totala verksamheten i nätverket. Analysen har genomförts parallellt med uppdraget från Skolverket att utvärdera den utökade försöksverksamheten med validering av utländsk yrkeskompetens. I den kvalitativa analysen har strävan varit att gestalta verksamheten för att ge en samlad och fyllig bild. Vi har lyft fram de mest väsentliga kategorierna och aspekterna för att på så sätt ge en tydlig och begriplig beskrivning av nätverkets verksamhet och den problematik som är förenad med validering. Utvärderingen är alltså i huvudsak en kvalitativ studie av arbetet med att organisera och genomföra validering i Sörmland. Däremot har de kvantitativa aspekterna av arbetets utfall fått mer begränsat utrymme. Att utvärderingen av Nätverk Sörmland har genomförts parallellt med utvärderingsuppdraget från Skolverket har inneburit att vi har haft ett bredare underlag för de mer generella slutsatser vi har dragit. Vi har därmed även haft ett jämförelsematerial att relatera nätverkets verksamhet till. I rapporten används beteckningen projektledare både på den person som var lokal projektledare för kommunens del i nätverket och på projektledaren för nätverket som helhet. Det framgår dock av sammanhanget vilken projektledarroll som avses. Deltagarna i validering betecknas validander

VALIDERING AV KUNSKAP OCH KOMPETENS SOM LÄNK MELLAN UTBILDNING OCH ARBETE

VALIDERING AV KUNSKAP OCH KOMPETENS SOM LÄNK MELLAN UTBILDNING OCH ARBETE VALIDERING AV KUNSKAP OCH KOMPETENS SOM LÄNK MELLAN UTBILDNING OCH ARBETE A N D R E A S F E J E S P R O F E S S O R I V U X E N P E D A G O G I K L I N K Ö P I N G S U N I V E R S I T E T 1 PRESENTATIONENS

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Denna bilaga är en samproduktion av Valideringsdelegationen och Integrationsverket. Den utgör även en underlagsrapport till Integrationsverkets

Denna bilaga är en samproduktion av Valideringsdelegationen och Integrationsverket. Den utgör även en underlagsrapport till Integrationsverkets VALIDERING SOM SORTERING HUR VÄRDERAS UTLÄNDSK YRKESKOMPETENS? AV PER ANDERSSON, ÅSA HULT, ALI OSMAN Denna bilaga är en samproduktion av Valideringsdelegationen och Integrationsverket. Den utgör även en

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård

Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård SOVIS15-0032 Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Vård- och omsorgscollege... 3 3. Vård och omsorgscollege

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

VALIDERINGSMANUAL BYNs riktlinjer för validering

VALIDERINGSMANUAL BYNs riktlinjer för validering VALIDERINGSMANUAL BYNs riktlinjer för validering Beslutad i BYNs styrelse 2012-04-12 Rubriker 1. Översikt BYNs valideringsmodell... Sid 3 2. Utgångspunkter... Sid 4 3. Översiktlig kompetenskartläggning...

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens VALIDERING Vård- och omsorgscollege Västmanland Struktur, process och principer för validering GY 2011 + Vux 2012 Professionell Omvårdnadsoch omsorgs Rehabiliterande Etisk Ergonomisk Pedagogisk 1 Vård-

Läs mer

Utländsk högskoleexamen. Saais - ett nätverk för assyriska/syrianska akademiker

Utländsk högskoleexamen. Saais - ett nätverk för assyriska/syrianska akademiker Utländsk högskoleexamen Saais - ett nätverk för assyriska/syrianska akademiker Nyanländ. Hur gör jag? Det finns många sätt för en nyanländ till Sverige med utländsk högskoleexamen att tillgå för att komma

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

ValiAnte Validering inom folkbildning

ValiAnte Validering inom folkbildning ValiAnte ValiAnte Validering inom folkbildning 10 år av utveckling har gett ValiAnte. Den fackliga rörelsen såg ett behov hos sina medlemmar att synliggöra den informella kunskap som individen fått igenom

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Inbjudan till möte i Vård- och omsorgscollegerådet inom GR

Inbjudan till möte i Vård- och omsorgscollegerådet inom GR KOMMUNALFÖRBUNDET GR Vård- och omsorgscollegerådet Göteborg 120906 120830 Inbjudan till möte i Vård- och omsorgscollegerådet inom GR Tid: Torsdag 6 september 2012, kl 13.00-16.00 Plats: GR, Rum Hållö Ärendelista:

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Linköping University Electronic Press

Linköping University Electronic Press Linköping University Electronic Press Kapitel i bok Värdet av reell och formell kompetens Per Andersson Ingår i: Lärande i arbetslivet: möjligheter och utmaningar : en vänbok till Per-Erik Ellström, red.

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola 2011-11-15 Studentmaterial Innehållsförteckning Bakgrund 3 Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Roller 4 Viktigt

Läs mer

ValiAnte. För mer information kontakta: ABFs Kompetensutvecklingsprojekt LO asa.stenlund-bjork@abf.se Bo.carselid@lo.se

ValiAnte. För mer information kontakta: ABFs Kompetensutvecklingsprojekt LO asa.stenlund-bjork@abf.se Bo.carselid@lo.se startade då den fackliga rörelsen såg ett behov av att kunna visa den informella kun skap man får genom sina fackliga engagemang i olika uppdrag. Idag har vuxit till ett koncept som funge rar för alla,

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Kompetensförsörjning och matchning

Kompetensförsörjning och matchning Kompetensförsörjning och matchning Arbetslivet behov, utbildningens innehåll och individens kompetens. Hur kan de europeiska verktygen vara ett stöd för samverkan mellan arbetslivet och utbildningsystemet?

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Våra rekommendationer är inom fyra huvudpunkter: Modellens utgångspunkt Organisering Pedagogens nya roll Marknadsföring till nya och befintliga målgrupper Men,

Läs mer

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Korta eller långa vägen?

Korta eller långa vägen? Korta eller långa vägen Rapport nummer 2 www.uti.se www.legitimation.nu www.hb.se/ia www.valideringscentrum.nu Korta eller långa vägen? Varje år anländer ett stort antal personer till Västra Götalands

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden.

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Historik Korta vägen År 2000-2002 - Tre ESF finansierade projekt startas i Västra Götland:

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet

Läs mer

Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare?

Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare? Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare? Dokumentation från konferensen på Scandic Crown, Göteborg 12 november 2014 1 Matchad arbetsmarknad 2020!?

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (5) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning.

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Validering - att synliggöra kompetens Pär Sellberg Nationell

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning Myndighetens syn på tillträde till utbildning 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-05-2 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på tillträde

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Vid den här Kompetensombudsträffen deltog närmare 60 personer. På frågan

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer