Hållbara Norrbotten från ambition till förändring!

Transkript

1 Dokumentation av seminarium Hållbara Norrbotten från ambition till förändring! Vision 2050: Klimatpåverkan från Norrbottensregionen är begränsad. Vi har ett energieffektivt transportsystem i huvudsak baserat på förnybara drivmedel och el. All samhällsplanering sker klimatmedvetet. Norrbottens aktörer är ledande inom landet vad gäller utveckling av miljöteknik och effektivt nyttjande av förnybara energikällor och effektiva och miljöanpassade energisystem.

2 2 Hållbarhet är en möjlighet, inte ett hinder Det är viktigt att få med företagen i utvecklingen av Hållbara Norrbotten. De, likaväl som vi offentliganställda, borde få betalt för att komma på konferenser och samråd. Våga släppa in oväntade aktörer. Ni i panelen säger att det pågår så många bra satsningar. Betyder det att vi kan sitta lugnt i båten? Är allt redan ordnat? Jag skulle vilja säga att även om ni gör mycket så räcker det inte. Det går inte fort nog i rätt riktning. I en artikel om vad det fossilt drivna samhället har skapat säger Yves Cochet, ledamot i franska nationalförsamlingen, att folk kräver framsteg och vägrar inse situationens allvar. Det viktigaste vi kan göra är att berätta vad som är på gång, skapa nätverk och börja förbereda oss för att illusionen brister. Artikeln finns i Naturskyddsföreningens tidning Sveriges natur nr 2/11. När Länsstyrelsen i Norrbottens län och Arbetsförmedlingen kallade till konferens om hållbara Norrbotten var det precis detta som var ambitionen. Att berätta, skapa nätverk och förbereda konkret handling. Carl Mossfeldt från Tällberg Foundation modererade konferensens första dag. Han påminde om hur lätt det är att stanna vid planer och strategier, medan det långsiktiga förändringsarbetet är svårare. Problemet är att komma fram till svar på frågan hur?. Det är stort fokus på lagstiftning, men i grunden handlar det om att få människor att göra saker på nya sätt. Det krävs engagemang, och det är läskigt. Den som engagerar sig sticker ut hakan och tar en risk. Det kan låta banalt, men detta är hållbarhetens existentiella dimension, sa Carl Mossfeldt. Pilotlänet Norrbotten Regeringen har utsett Norrbotten till pilotlän för regionalt arbete för minskad klimatpåverkan och energiomställning. Läns styrelsen har fått uppdraget och har tagit fram Norrbottens klimat- och energistrategi. I projektet Pilotlän Norrbotten analyserar, inspirerar och delar man med sig av erfarenheter. Energieffektivisering och förnybar energi är de prioriterade områdena. Vi vill visa hur energi- och klimatomställningen kan bidra till ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft för länet, sa Ylva Sardén från Länsstyrelsen i Norrbottens län. En chans att bli förebild Hållbarhet är både en utgångspunkt och ett mål, sa landshövding Per-Ola Eriksson i sitt inledningstal. Hållbarhet är att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att göra detsamma. Det finns en bred samsyn och ett starkt engagemang för det synsättet. Norrbotten är landets mest investeringstunga län. Vi har chans att bli förebild inom hållbarhet nu när helt nya samhällen ska byggas både i Kiruna och i Pajala. Vi bygger den största vindkraftparken, vi tillverkar solpaneler och vi gör diesel av tallar. När Kinas Sverigeambassadör var här på besök sa han Ni har det vi behöver; råvaror, energi och kompetens. Minns detta från den här dagen: Hållbarhet skapar möjligheter! Landshövdingen avslutade med att poängtera att det nu är viktigt att ta tillvara enskilda människors idéer och att påverka beteendemönster och livsstil. Alla ska anta utmaningen att göra något bra av pilotlänsuppdraget. Vi ska ta vara på eldsjälarna, ge dem utrymme och lyssna på dem. Och kommunernas roll är viktig. Jag saknar resonemang om småskaliga satsningar. Tänk gränslöst och uppmuntra småskalighet.

3 3 Lokala beslut blir ännu viktigare när det globala samarbetet haltar Förändringar måste starta underifrån. Och då kan myndigheter inte orkestrera och styra, då måste man släppa kontroll och skapa möjligheter för många olika initiativ. Avstånd, kyla och mörker är områden där Norrbotten har stora möjligheter att utveckla lösningar som leder världen framåt i en hållbar riktning. flera av talarna gav intryck och kunskap från omvärlden. Tällberg Foundation som dagligen arbetar med visioner och konkret förändringsarbete i workshops, conversations, lärresor och studier representerades av Anders Wijkman, fd EU-parlamentariker. Vi lånar från framtiden, både penningekonomiskt och naturekonomiskt. Utrymmet krymper eftersom vi överutnyttjar ekosystemen. Det finns en ovilja att se den verkligheten. Många vill göra gällande att vi kan fortsätta att växa som förut men med ny teknik. Det är en myt, slog Anders Wijkman fast. Penningkapital och naturkapital Basen för välfärd är starka ekosystem och Anders Wijkmans budskap var att det går att balansera penningkapital och naturkapital, men då krävs det mer cirkulära flöden, återvinning och liknande. Den stora accelerationen kan inte fortsätta, sa han. Klimatförnekelse är inte lösningen. Istället behöver vi snabbt åstadkomma utsläppsminskningar. Djupgående internationella avtal blir allt mer avlägsna, mycket på grund av att både Kina och USA bromsar. Vi kan alltså inte förlita oss på en global styrning för att minska klimatpåverkan, utsläppsökningen globalt är tre procent årligen och den accelererar. Vad är då lösningen? Vi måste söka pragmatiska lösningar och vi måste bygga underifrån. Politiken är på efterkälken, regioner och orter är de viktiga föregångarna, menade Anders Wijkman. Drivkraften att sänka energikostnader och öka energisäkerheten ger lika stora effekter i form av utsläppsminskning som andra drivkrafter. Klimatet behöver en plan B även om FN-förhandlingarna säkert fortsätter. Eroi, Energy Retur of Investment, blir ett allt viktigare mått. Vi måste basera energiförsörjningen på en hygglig Eroi. Vi kan räkna med dyrare energi. Billig olja är grunden för den utveckling vi sett hittills, men det blir inte så i framtiden, sa Anders Wijkman. Attityder eller teknik? Tillväxtens dilemma är att nerväxt inte är möjligt. Anders Wijkman pekade på attitydförändringar som är minst lika viktiga som teknikutveckling. Vi behöver omvärdera livskvalitet och kopplingen mellan lycka och prylar. Vi behöver hitta nya modeller, nya sätt att organisera oss. Det finns lovande tecken. Kolkraftverk stängs, affärsmodeller med leasing utvecklas, industrin inför slutna kretslopp och energieffektiviserar, vind- och solkraft ökar kraftigt. För att påskynda förändringar menar Anders Wijkman att det behövs rätt incitament för företagen, nya affärsmodeller. Inom business to business blir det allt vanligare att gå från produkt- till funktionsförsäljning. Konsumtionsområdet borde följa efter. Den globala styrningen har sina brister just nu, men den är ändå viktig att satsa på. En vision är att skörda sol i Afrikas öknar och koppla samman det med vår vattenkraft. Det behövs mer tvärvetenskaplig forskning. Utbildningar behöver reformeras liksom ekonomins ramverk. Samarbetet mellan rika och fattiga länder behöver öka. Lokala beslut hjälper jordklotet Anders Wijkman lyfter fram den viktiga roll som regioner och orter har för att minska klimatpåverkan. Han pekar på en rad områden där lokala beslut gör stor skillnad: Energiförsörjning Markanvändning Transporter Bostäder/lokaler Avfall, restprodukter Konsumtionsmönster Utbildning Offentlig upphandling Budget och planer Transformativa förändringar lokalt är mycket viktiga, särskilt när det globala samarbetet haltar. Sverige har goda förutsättningar att gå före, sa Anders Wijkman.

4 4 Strålande affärer i talltopparna Radikalt förändrade perspektiv leder till förändring. Att klättra upp i ett träd till exempel. Högt upp, i över 100 år gamla tallar i Harads i Norrbotten bygger Britta Jonsson-Lindwall och hennes familjeföretag hotellrum. Idén är så bra att den gett upphov till över 1000 artiklar och medieinslag i 50 länder. Trädhotellet blev snabbt världskänt. Våra gäster vill inte göra så mycket. De vill bara landa och få ro och vila. De flesta har ett förhållande till skog och till träd. Människor mår bra av det, säger Britta Jonsson-Lindwall. Testplats för hållbara lösningar I fantasifulla stugor uppe bland tallkronorna får gästerna vatten från trädets stam och hypermoderna induktionstoaletter bränner exkrementer till minimala mängder sot som går tillbaka till skogen. De tekniska lösningarna för hållbarhet utvecklas tillsammans med arkitekter och forskare från olika kunskapsområden. Målet är att ha rum inom fem år. Vi vill ha nya arkitekter för varje rum och prioriterar arkitekter från de nordiska länderna. Spegelkuben, fågelbot, UFO:t, kabinen och trädbastun har alla sin egen unika karaktär. De smälter på något underligt vis ihop med den glesa, norrländska tallskogen, trots att de är främmande fåglar. Tallarna är vår utgångspunkt. Det är från dem allt utgår och människor från hela världen kontaktar oss och vill vara med och hjälpa till i vårt projekt. Det är helt fantastiskt! För gästerna är vår miljömedvetenhet mycket viktig. De gör ett val när de kommer till oss, och hållbara lösningar i stort och smått är ett starkt säljargument, sa Britta Jonsson-Lindwall. De unga är föregångare visar trendspaning Trädhotellet i Harads är ett bra exempel på att hållbarhet ger nya affärsmöjligheter. Trendspanaren AnnKathrin Lundqvist kom med budskapet att nästa generation vågar göra förändringar. För dem stannar det inte vid insikt och kunskap om miljöpåverkan, de vet att kan vara med och skapa framtiden. Många små förändringar blir tillsammans en tendens i en trendspanares ögon. Bibliotek för kläder startar på allt fler ställen. Återbruk blir allt vanligare, inte minst genom att byta kläder med varandra på stora event som kallas Swop. Renovering och nötta ytor är mode inom inredning och stubbar och lastpallar blir möbler och väggbeklädnad. Och det är de unga som går före. Det är där de oväntade lösningarna och de nya idéerna föds. Att tänka utanför boxen är uttjatat. Vi ÄR redan utanför boxen, sa AnnKathrin Lundqvist. Det finns en längtan att agera hållbart. Framtiden är positiv om vi väljer att se möjligheterna. Konsten att bygga hus som är lätta att flytta kanske kan bli en nisch för Norrbotten? Det kan vi utveckla och sälja. Vi behöver ta tillvara olikhet och ta in den unga generationen i processerna. Större öppenhet för annorlunda idéer. Bra idéer är ofta bisarra till att börja med.

5 5 Små steg i rätt riktning Det finns många duktiga innovatörer i inlandet men vi talar bara om gruvjobb. Det är viktigt att ta tillvara alla människor. Att få alla att känna att man passar in. Företagen måste involveras. Det finns möjlighet att utveckla affärer och tjäna pengar i utvecklingen för ökad hållbarhet. Är inte metaforen uppifrån och nerifrån ganska förlegad? Nu sker utveckling och processer mer huller om buller. Jag tror att vi har fastnat i bilden av staten som styr världen. I själva verket har de offentliga myndigheterna nästan ingen kontaktyta alls mot ungdomar, företag och andra arenor där utveckling drivs. Göran Carlsson, vd på Swerea Mefos avslutade sitt föredrag med att citera sin gode vän Göran Eklund i Sunnanå: Jag tar så små steg att jag kommer att gå långt. Det summerar Göran Carlssons budskap om alla de små förbättringar i ståltillverkning och -bearbetning som tillsammans gett stora resultat över tid. Swerea Mefos är ett forskningsinstitut inom järn- och basmetallindustrin. Stålindustrin har minskat de specifika koldioxidutsläppen med procent sedan 1975, men eftersom produktionen hela tiden ökar är ståltillverkning trots det en källa till stora utsläpp. Jag ser ändå stål som en del av lösningen. Tillväxten i Kina är enorm. Där byggs det motsvarande ett Philadelphia per månad. Det behövs stål till det. Med stål kan man bygga infrastruktur, jordbävningssäkra hus och säkrare bilar, sa Göran Carlsson. Helhetsperspektiv Hållbarhet är en högt prioriterad fråga i metallurgisk och bearbetningsteknisk forskning och utveckling. De områden som stålindustrin främst utvecklar är hälsa/säkerhet, klimatpåverkan, deponier samt energieffektivitet. I det europeiska forskningsprogrammet Ulcos där Swerea Mefos deltar är målet att minst halvera CO 2 -utsläppen. I LKAB:s experimentmasugn på Swerea Mefos har forskarna visat att det går. Nu byggs en fullskaleanläggning i Frankrike för vidare utveckling av metoden. Enkelt uttryckt kan man säga att vi tvättar bort CO 2 ur gasen, lagrar, värmer och tar in den i masugnen igen. Framgångarna med att tvätta och återanvända gas i masugnen är dock inte helt oproblematiska. I Luleå används överskottsgasen till fjärrvärme, så ur ett helhetsperspektiv kan det vara sämre att låta den gå tillbaka i processen och istället använda andra energikällor för att värma upp hus. Det är viktigt att se på hela samhällssystemet, men från vår horisont kan vi i alla fall säga att metoden fungerar för processen. Sedan kanske det inte bäst för helheten överallt, sa Göran Carlsson. Rester som resurser Göran Carlsson gav exempel på hur deponi av restprodukter minskar när stålbranschen slutar tänka i stuprör. Det som är restprodukt på ett ställe kan vara råvara någon annanstans. Det gäller att tänka i nya spår. Masugnsslagg är till exempel ett utmärkt underlag för ridbanor. Det kan också användas i algodling och det har experimenterats med att skapa konstgjorda korallrev med hjälp av masugnsslagg. Vi följer resultaten med stort intresse, sa Göran Carlsson. Nytt stål av gammalt skrot Att stål går att återanvända hur många gånger som helst gör det unikt som råvara. Men det dröjer flera år innan den ökade stålanvändningen i världen återkommer som skrot till produktionen. Cirka 30 procent av ståltillverkningen sker från skrot i dag, resten från jungfruligt material. Skrotet räcker inte för den ökade efterfrågan. Återvinning är ett viktigt område för ökad hållbarhet, sa Göran Carlsson. Energieffektivitet Att minska energiförbrukningen i ståltillverkning är i huvudsak kostnadsdrivet. Det incitamentet är viktigt för att åstadkomma miljöeffekter. Metaller behövs i samhällsutvecklingen. Vi gnetar på med små åtgärder som förbättrar energieffektiviteten. Den specifika energiförbrukningen kommer att fortsätta minska med små steg som tillsammans och över tid ger stora resultat, sa Göran Carlsson.

6 6 Världen ligger öppen Solcellstillverkarna har nästan ingen hemmamarknad. Varför? Vi borde påverka attityder genom att använda de miljöinnovationer som finns. Den utveckling vi ser inom förnybar energiproduktion och förnybara bränslen är mycket policydriven. Sabine Meyer från North Sweden gav ett EU-perspektiv och visade hur de statistiska kurvorna för förnybar energi- och bränsleproduktion gör hopp uppåt de år när EU klubbat beslut och strategier på dessa områden. EU-landskapet är stort och artrikt. Det finns massor av initiativ och program som verkar för ökad hållbarhet. Det är omfattande men det är viktigt att ha koll på detta. Det finns så mycket mer än strukturfonderna, men aktörerna i Norrbotten behöver bli bättre på att nyttja det som finns, sa Sabine Meyer. Samlande EU-strategi Lissabonstrategin ersattes av EU 2020 och där har EU satt kvantitativa mål bland annat för att: Höja sysselsättningsgraden Förbättra villkoren för forskning och utveckling Minska utsläppen av växthusgaser Främja social delaktighet Förbättra utbildningsnivån Det är egentligen inget nytt, men man har samlat initiativ och policys på ett något mer begripligt och strukturerat sätt. Den nya strategin är en bättre hävstång för hållbar utveckling, sa Sabine Meyer. Ett resurseffektivt Europa är ett av de stora flaggskeppsinitiativen med mål för ökad användning av förnybar energi och minskade CO 2 -utsläpp. Det är ett av de flaggskeppsinitiativ som det är viktigt att vi har kunskap om. Ett annat viktigt initiativ är Innovationsunionen. För att dra nytta av dessa behöver vi tänka på hur den regionala hållbarhetspolicyn bidrar till de stora målen. Vi behöver även öppna för internationella samarbeten. Det finns komplementaritet och synergier att hämta även utanför ramprogrammen och strukturfonderna, sa Sabine Meyer. Påverka via intresseorganisationer För att kunna påverka inriktningen i utlysningar och satsningar är det viktigt att vara aktiv i de intresseorganisationer som deltar i diskussionerna. Råvaruindustrin i Sverige är aktiva, men är producenterna av förnybar energi med? Det hjälper inte att konstatera i efterhand att satsningarnas inriktning inte passar våra prioriteringar, man måste bidra tidigare och försöka påverka de plattformar som tas fram inom flaggskeppsinitiativen, sa Sabina Meyer. Som exempel nämner Sabine Mayer plattformen Smart Cities. Med de satsningar som planeras i Norrbotten borde vi verkligen vara med där. Vi behöver öppna oss och bli mer aktiva i EU och i globala partnerskap. Länsstyrelsens klimat- och energistrategi är INTE känd. Så är fallet i flera kommuner men även i Svenska Naturskyddsföreningen, som ju borde vara en självklar samarbetspart under framtagningen.

7 7 Många krafter behövs De breda rådslagen med kommunerna skedde före valet. Nu har det tillkommit många nya personer i kommunpolitiken och Länsstyrelsen arbetar med att involvera dem. Denna konferens är en del i det. Processinriktat partnerskap har varit arbetsmodellen i framtagandet av klimatoch energistrategin för Norrbotten. Kommunerna och andra myndigheter har varit delaktiga. Det är tvärvetenskapliga frågor och därför viktigt att nyttja all kompetens. Framgång kräver samverkan. Hållbarhet är ett horisontellt kriterium som ska genomsyra allt vi gör, sa Gunnar Plym Forshell från Länsstyrelsen i Norrbotten län. I hela strategin är tillväxt i fokus. Det är möjligheterna som lyfts fram, inte hindren. Vi ska satsa på nya produkter och tjänster, på forskning och utveckling, hållbara transporter och positiva beteendeförändringar, sa Gunnar Plym Forshell. Vi ser olika arbetssätt framför oss. Information, rådgivning, lyfta goda exempel, följa upp och kontrollera, säkerställa. Det gäller att både administrera befintlig utveckling och att driva utvecklingen framåt. På den linje Gunnar Plym Forshell ritar upp finns informera på ena sidan och säkerställa på den andra. Det är åt det senare hållet han vill sträva i valet av metoder, mot att säkerställa. En av uppgifterna när vi nu har blivit utsedda till pilotlän för grön utveckling är att bidra med metodutveckling. Norrbotten Pilotlän för grön utveckling Regeringen har utsett Norrbottens län till pilotlän för att stärka och utveckla det regionala arbetet för minskad klimatpåverkan och energiomställning. Uppdraget är riktat till Länsstyrelsen under åren Åtgärder som vi valt att fokusera: Energieffektivisering Förnybar energi Lokalt engagemang är av stor betydelse. Länet har i ett brett partnerskap prioriterat tre inriktningar som alla är sammanlänkade med varandra: Hållbar tillväxt Hållbar samhällsplanering Hållbara transporter FAKTA Hållbara Norrbotten från ambition till förändring Det finns en plan för implementering av strategin. Länsstyrelsen har en intern organisation och budget för det. Kommunalrådsträffarna hos landshövdingen är ett bra forum. Se till att hållbarhet och implementeringen av strategin kommer upp på agendan där.

8 8 Hållbarhet kommer att förändra arbetena lika mycket som IT gjorde Få med företagen med ny typ av projekt som leder till affärer och samtidigt till ökad hållbarhet. Omställningen till ett mer miljövänligt sätt att leva förändrar arbetsmarknaden. Nya typer av jobb tillkommer och andra försvinner. Och alla arbeten påverkas på något sätt. Man kan jämföra med införandet av IT. Den omställningen gav nya jobb, gjorde andra överflödiga och kom att genomsyra alla verksamheter, mer eller mindre. För Arbetsförmedlingen handlar det om att förbereda sig för att kunna ge bra rådgivning till arbetssökande och arbetsgivare. Och inte minst gäller det att se till att även de som står långt från arbetsmarknaden ska kunna dra nytta av omställningen till gröna jobb. Den här omställningen i arbetslivet fokuseras starkt i EU-samarbetet, inte minst i strategin för Europa Man talar om smart tillväxt, sa Lena Skiöld, internationell samordnare på Arbetsförmedlingen. Inte fler, men annorlunda jobb Lena Skiöld poängterar att EU-kommissionen inte tror på en nettoeffekt, mer på en förändrad sammansättning av arbeten och arbetsmarknad. Det är en stor strukturomvandling och arbetsmarknadspolitiken kan underlätta den genom att bidra till att efterfrågan och tillgång möts, och att de som står långt från arbetsmarknaden får de nya kunskaperna som krävs. Det som EU-kommissionen förväntar sig av arbetsmarknadspolitiken, och i förlängningen av Arbetsförmedlingen, är att: Uppmuntra rörlighet på arbetsmarknaden. Skapa trygga övergångar mellan jobb. Möjliggöra livslångt lärande. Uppmuntra unga att utbilda sig inom naturvetenskap och teknik. Skapa samarbete mellan arbetsförmedling, utbildningsväsende, arbetsgivare och fackföreningar. Fokusera på små och medelstora företag. Eva-Lisa Höglund från Arbetsförmedlingen sa att miljö och innovation står högt upp på agendan i alla framtidsdiskussioner men att innebörden är något oklar. Traditionellt har vi tittat på vilka yrkeskategorier det kommer att finnas behov av. För miljösektorn skulle det vara biologer, kemister, miljövetare osv. Men den förändring vi nu ser framför oss genomsyrar hela arbetsmarknaden. Annorlunda exempel pekar på en trend Ett exempel som lyfts fram är de klädbibliotek som växer upp. Låntagarna bidrar till minskad miljöpåverkan genom minskad konsumtion och producenterna ser en marknad för produktplacering. Ett annat exempel på den här trenden är webbplatsen där människor skänker bort saker istället för att slänga dem. Ytterligare ett exempel är FORTS. nästa sida EU har verktyg. Det är en chans för oss. Att Norrbotten går som tåget kanske är en falsk bild? Det investeras visserligen mycket i industrin, men vi tappar människor. Går det verkligen så bra då?

9 9 Hållbarhet kommer att förändra arbetena lika mycket som IT gjorde Fortsättning att flaskvatten blir allt ovanligare. Vad kommer då, kan man undra? Kanske snygga karaffer eller bubbelvatten i var mans kran. Vi ser nya beteendemönster och nya marknader växa fram, sa Eva-Lisa Höglund. De flesta idéer är fortfarande okända Det är viktigt att ha ett brett perspektiv när man försöker förutse vilka kompetenser och färdigheter som kommer att behövas på framtidens arbetsmarknad. Civilingenjör tror vi fortfarande är en bra grund men grön kunskap kommer att ingå i de flesta yrken. Och det kommer att skapas nya behov och nya erbjudanden, sa Eva-Lisa Höglund. Utmaningar som Arbetsförmedlingens representanter ser handlar just om att det är svårt att förutse vad som kommer eftersom förändringarna blir så genomgripande. Det saknas en tydlig målbild. Det råder begreppsförvirring, vad är miljökompetens? Vad efterfrågas? Enskilda individers situation kommer att påverkas när vissa arbeten försvinner. Geografisk rörlighet kräver mycket samhällsplanering i form av bostäder osv. Generationsväxlingen blir svårare utanför storstäderna, men vi måste göra känt var tillväxt finns i hela landet och öppna valmöjligheter för fler arbetssökande. Arbetsmarknadsutbildningar och vägledning är de verktyg som Arbetsförmedlingen har att arbeta med. Vi startade i Kiruna och är först i landet med arbetsmarknadsutbildning med grön inriktning. Vi samarbetar med företag och andra aktörer för att skaffa en bild av vad vi tror kommer att hända, och därmed vad vi ska satsa på, sa Eva-Lisa Höglund FAKTA Hållbara Norrbotten från ambition till förändring FAKTA Hållbara Norrbotten från ambition till förändring Arbetsförmedlingens roll Understödja strukturomvandling genom att Stödja de som blir arbetslösa Hjälpa företag att hitta rätt kompetens Erbjuda kompetensutveckling och kompetensförsörjning För de som byter jobb/söker jobb I befintliga jobb Workshop Frågorna som deltagarna fick diskutera vid borden: Hur kan och vill du och din organisation bidra till klimat- och energiarbetet i Norrbotten? Hur ska vi arbeta i länet för att det ska vara givande för er att delta i genomförandet? Vad förväntar du dig att andra ska bidra med? Vad är viktigast att börja med?

10 10 Bidra till bättre matchning på arbetsmarknaden Dagens samhälle behöver en annan typ av ledarskap där var och en känner att de har makt att agera i en fråga. Makthavare både lokalt och regionalt behöver våga släppa in horisontalt tänkande i sina processer. Då kan mycket spännande lösningar få luft under vingarna. De tre viktiga prioriteringarna i EU:s strategi 2020 är smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Vad innebär det konkret för arbetskraftsförsörjningen? Läget i Norrbotten är att antalet nyanmälda lediga platser ökar. Siffran har fördubblats jämfört med Norrbotten ligger femma i landet i antal nyanmälda lediga platser per tusen invånare, berättade Göran Nilsson, marknadschef för Arbetsförmedlingen i Norrbotten och Västerbotten. Men det är inte precis gröna näringar som ökar. En stor del av investeringarna i norr handlar om vidareutvecklade och nya gruvor för brytning av järnmalm. När gruvnäringen ordnade jobbmässa i Luleå kom det besökare. Intresset var stort men trots detta vet vi att när det gäller arbetskraftförsörjningen så är åldersavgångarna högre än tillträdet av ungdomar. Det kommer att bli brist på arbetskraft. Gruvbranschen har mycket att göra på miljösidan, även om mycket också har skett. Gröna inslag blir mer och mer aktuellt även i gruvarbeten, sa Göran Nilsson. Göran Nilsson pekade på att i en hårdnande konkurrens om ungdomarna är det inte säkert att industrin drar det längsta strået. Det är många samverkande faktorer. Vi behöver på olika sätt minska utflödet av ungdomar och stärka viljan att stanna kvar. Det handlar om bostäder, kultur och infrastruktur. Det Arbetsförmedlingen kan göra är att förbereda både arbetssökande och arbetsgivare på den gröna omställningen. Bra exempel i Södertälje I tillväxtbegreppet ska hållbarhet vara mainstream, både i företag och i utbildning. Arbetsförmedlingen vägleder arbetssökande, anpassar arbetsmarknadsutbildning med gröna utbildningsmoduler och informerar företag om att grönare jobb blir en konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Det finns bra exempel på andra initiativ där Arbetsförmedlingen ingår. Till exempel Telge Tillväxt i Södertälje där behovet av att renovera ett bostadsområde möter behovet hos befolkningen där att få jobb. Bostadsbolaget tillsammans med KF, Scania, Manpower, Mekonomen, Folksam och Peab bildade ett bolag för att få Södertäljes arbetslösa ungdomar i jobb. Vi skräddarsyr utbildningar och kompletterar den kunskap som människor redan har, sa Eva-Lisa Höglund. Det finns en missmatch på arbetsmarknaden. För många jobb gäller det att hitta utbildningsnivån good enough. Att inte skjuta över målet, sa Eva-Lisa Höglund. Barackboenden kanske funkar för gruvnäringen, men ingen kommer och bor i en barack för att jobba på ett äldreboende. Vi måste bygga samhällen och städer där folk vill bo. Där det finns mångfald och kultur.

11 11 Vindkraft skapar nya jobb Politiken och teknikutvecklingen styr övergången till förnybara energikällor. Det har lett till att det nu planeras för vindkraftverk i Markbygden i Piteå kommun. I mars 2011 fanns det 304 vindkraftverk i Sverige. Beställningen för 2011 är ytterligare 376 verk. Ett vindkraftverk kostar cirka miljoner kronor och har en payoff-tid på elva år. För arbetsmarknaden är vindkraftsatsningen i Piteå kommun viktig. Dels skapas jobb under byggtiden, dels inom drift och underhåll. Arbete pågår för att så stor del av produktionen som möjligt ska ske i kommunen, till exempel tillverkning av betongfundament, rotorblad och generatorer. Markbygden ägs och drivs av Svevind AB och Enercon. Fullt utbyggt beräknas årsproduktionen bli 8-12 TWh per år. Det motsvarar två kärnreaktorer. Nästa hållbarhetskonferens i länet lovar Almi och Företagarna att orda. Vi är alla människor. Allmänheten är grunden i samhället. Det är vi alla tillsammans som åstadkommer utveckling. Hållbarhetsseminarium nr 3 bör ägas av Naturskyddsföreningen och civilsamhället. De offentliga verksamheterna kan gå före. Walk the talk. Förändring är inte linjär FAKTA Hållbara Norrbotten från ambition till förändring Det blandade programmet på konferensen Hållbara Norrbotten är resultat av en insikt om att de viktiga förändringarna inte alltid sker där vi förväntar oss att de ska ske. Genom att öppna för de breda perspektiven öppnar man också för det nya som kan komma.

12 12 Nya lösningar för en ny tid Tvärsektoriella partnerskap är det som lyckas. Då händer det saker. Arbetsförmedlingen i Piteå har ett samarbetsprojekt med sin motsvarighet Pôle- Emploi i en region i Frankrike. Syftet är att utbyta erfarenheter, lära och inspireras av varandra. Hur kan arbetsförmedlingen konvertera EU:s strategi och omsätta den till konkreta handlingar? Två representanter från Frankrike gästade konferensen Hållbara Norrbotten: Laurent Eliaszewicz och Hélène Blanc. Hos er handlar det om vindkraftenergi. Hos oss är det eko-byggande samt avfalls- och vattenhantering som står i fokus. Vår gemensamma utmaning är att hitta fördelarna med gröna jobb även för dem står längst bort från arbetsmarknaden, sa Hélène Blanc. Drivkrafter i utvecklingen av gröna jobb är både att nya lagar ställer krav på företagen och att konsumenter ändrar sina beteenden och vanor. Alla yrken behöver nya kompetenser, även rörmokare och snickare och andra traditionella hantverksjobb. Frankrikes arbetsförmedling anslår 16 procent av budgeten till att föra in miljö och hållbarhet i befintliga utbildningar. Frågan tas verkligen på allvar, sa Hélène Blanc. Gröna inslag i många jobb Det gäller att följa utvecklingen av de gröna jobben både kvantitativt och kvalitativt, menade de franska gästerna. En studie på Franska Rivieran visade att av lediga platser hade 70 procent gröna inslag och den kategorin ökade med åtta procent från 2009 till Det är viktigt att notera att 48 procent av de gröna jobben krävde högre teknisk utbildning, men de flesta krävde inte det. Tillgången är förhållandevis god på högt utbildade arbetssökande medan det råder brist inom andra områden som inte kräver hög utbildning, som till exempel inom avfallshanteringen. Ungdomarna vill ha hög utbildning och kvalificerade jobb medan arbetsgivarna har andra behov, sa Hélène Blanc. En annan undersökning i Frankrike visade att av företag hade 44 procent egna utbildnings-/lärlingsprogram baserade på traditionella arbeten med gröna inslag. Kraven ökar till exempel på att ha kunskap om miljölagar. Att kunna lagar och ramverk inom miljöområdet är bra för att vara anställningsbar. Byggnader och avfall/vatten Samverkan ökar inte bara inom utan även mellan regionerna i Frankrike för att skapa strategier och handlingsplaner för att identifiera behov och transformera dem till utbildning. FORTS. nästa sida Storskalighet är en kultur, en del av vår historia, att bära och i viss mån bekämpa. Landsbygden har för lite chans att bidra med lösningar. Vi måste sluta låtsas att vi förändrar.

13 13 Nya lösningar för en ny tidv Fortsättning De kompetensområden som vi ska prioritera är energieffektiva byggnader, avfall och vatten, förnybar energi, jordbruk och ekoturism samt transporter. Varje region har gjort en egen undersökning för att identifiera bristyrken, sa Laurent Eliaszewicz. Satsningarna implementeras genom att medarbetarna på arbetsförmedlingen specialiserar sig på områden, samverkar med branschorganisationer och lyfter fram bristyrken för att öka allmänhetens kännedom. Förra veckan genomförde vi ett stort forum för hela regionen där vi mixade företag och arbetssökande. I norra Frankrike finns liknande satsningar, sa Laurent Eliaszewicz. Rekrytering genom simulering En intressant metod som används i Frankrike kallas ungefär rekrytering genom simulering. För detta behöver man inte ha utbildning eller CV. Den arbetssökande testas i skarp arbetsmiljö och den individuella kapaciteten avgör. Detta har fungerat mycket bra särskilt för dem som står längre från arbetsmarknaden. Vi har listat 19 yrken som passar bra för detta förfarande, till exempel olika yrken inom den viktiga avfallshanteringen och yrken inom montage av solcellspaneler och inom förpackningsindustrin. Efter valideringen får den arbetssökande träning och utbildning på arbetsförmedlingen utifrån arbetsgivarens önskemål. Vi satsar mycket på de jobb som inte kräver högre utbildning och har en stor arsenal med åtgärder och verktyg riktade både till arbetssökande och arbetsgivare, sa Laurent Eliaszewicz. Samverkan med Piteå Samarbetet mellan Piteå och Frankrike har just startat. Vi ska studera deras rekryteringsmetoder till exempel. Vi ska också studera ungt grönt företagande. De i sin tur har valt att studera vår vindkraftsatsning och hur vi gör för att skapa bestående arbetstillfällen, sa Martin Gaudet, Arbetsförmedlingen i Piteå. Budskapen både från Frankrike och Sverige är entydiga. Det råder ingen tvekan om att man måste närma sig de icketraditionella områdena för att matcha efterfrågan och behov på dagens och framtidens arbetsmarknad. Det finns möjligheter och flexibla lösningar. Utbildning i samverkan med arbetsgivare utifrån specifika beställningar är en lösning, ett delat ansvar för anställningen är ett annat sätt. Martin Gaudet berättade att redan i maj startar en första utbildning på beställning från företag med rekryteringsbehov. Den gröna modul som tagits fram för den utbildningen kan modifieras och anpassas till andra branscher. Vi har ungefär arbetssökande i Norrbotten. Många av dem saknar den kompetens som efterfrågas. Det är en stor utmaning för oss att göra något åt denna missmatch. Vi tror mycket på ökad samverkan mellan alla de inblandade aktörerna, avslutade Martin Gaudet.