TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA
|
|
- Lisbeth Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Tidningsläsare i storstadsområdena TIDNINGSLÄSARE I STORSTADSOMRÅDENA INGELA WADBRING D e tidningar som ges ut i Stockholm, Göteborg och Malmö brukar benämnas storstadsmorgontidningar (Hadenius och Weibull, 2000). Benämningen indikerar att de ges ut i en storstad, vilket betyder att dess bevakning med nödvändighet måste skilja sig en del från de svenska landsortstidningarna, som vanligen har ett betydligt mindre spridningsområde. Det är inte möjligt att ha en lika lokal bevakning som merparten av landsortspressen kan ha och lokala nyheter är något av det viktigaste som finns i en morgontidning (jfr Jan Strids artikel i denna bok). De tre storstäderna med omgivande kranskommuner skiljer sig från övriga landet i tidningsläsningshänseende. Men de är heller inte lika varandra, utan skiljer sig åt sinsemellan. Framför allt är det Stockholmsregionen som under många år skiljt ut sig jämfört med hela övriga Sverige, genom att befolkningen läst morgontidningar i lägre grad och kvällstidningar i högre grad än svensken i gemen; det sistnämnda särskilt om man går lite tillbaka i tid (Kratz, 1995). Först under senare år börjar Göteborg uppvisa likartade storstadstendenser, och då framför allt genom att en mindre andel av befolkningen läser en morgontidning (Lithner och Wadbring, 1998). I alla de tre storstäderna finns två konkurrerande morgontidningar även om Göteborgs-Posten näst intill kan sägas ha monopolställning i Göteborg och utgivning av kvällstidningar; de två riksspridda tidningarna Aftonbladet och Expressen, samt den göteborgsutgivna GT och skånska Kvällsposten. Dessutom finns i alla tre städerna den gratisdistribuerade tidningen Metro. Tidningarna vänder sig delvis till olika målgrupper, framför allt genom sin politiska inriktning. Liberala Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet är de som har starkast ställning på sina respektive orter, medan konservativa Svenska Dagbladet i Stockholm och socialdemokratiska Arbetet i Göteborg och Malmö är andratidningar (TS-boken, 1999). Då Metro startade i Stockholm 1995 var det uttalade målet att nå de procent av stockholmarna som inte läste en daglig tidning (Makt och Media, 1996), och även om samma tanke inte riktigt gick att tillämpa i Västsverige och Skåne där merparten av invånarna läser en morgontidning dagligen vänder man sig också här till grupper som de traditionella dagstidningarna haft svårt att nå. Hur dagstidningsmarknaden ser ut i de tre storstadsområdena står i fokus i denna artikel. Det finns både likheter och skillnader mellan regionerna, och detsamma 127
3 Ingela Wadbring kan sägas om tidningarna och deras respektive målgrupper. Att enbart analysera regioner och städer är emellertid en smula trubbigt. Jag avser därför att också gå ned i mindre geografiska enheter, till olika typer av boendeområden. Boendet är segregerat i samtliga tre städer, och boende har tidigare visat sig ha konsekvenser för invånarnas livsföring i en mängd olika avseenden (jfr Uhrwing och Lundqvist, 1997; Stigendal, 1999). Vi inleder emellertid med en generell bild över regionerna innan vi går vidare i geografin. Läsning i storstadsregionerna Stockholmsområdet är som redan nämnts det område som skiljer ut sig allra mest ifråga om tidningsläsning i Sverige. Detta mönster visar sig tydligt i figur 1, där en jämförelse med landet som helhet visar att Västsverige och Skåne i huvudsak liknar Sverige, medan Stockholmsregionen endast gör det om Metro räknas med som morgontidning. Skillnaden om Metro räknas med som morgontidning respektive inte räknas med är 16 procentenheter. Figur 1 Regelbunden läsning av morgontidningar i Stockholms, Göteborgs och Malmös A-regioner i jämförelse med Sverige som helhet, 1999 (procent) Sverige som helhet Stockholm Göteborg Malmö Läsning av någon morgontidning, exklusive Metro Läsning av någon morgontidning, inklusive Metro Kommentar: Med regelbunden läsning avses läsning minst 4 dagar i veckan. Data för Sverige som helhet, Stockholm och Malmö kommer från Riks-SOM-undersökningen. För Göteborg kommer data från Väst-SOM-undersökningen. 1 I Stockholmsregionen når Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tillsammans två tredjedelar av befolkningen minst fyra dagar i veckan. Skillnaden gentemot Västsverige är inte stor, men här är det i princip Göteborgs-Posten ensam som står för spridningen. Skåne är den region som i lägst utsträckning uppvisar storstadsdrag. Metros betydelse på tidningsmarknaden är betydligt större i Stockholmsområ- 128
4 Tidningsläsare i storstadsområdena det än i de båda övriga områdena. Detta är föga förvånande, eftersom det vid starten av Metro fanns ett stort gap att fylla, genom att en stor andel av invånarna inte var regelbundna tidningsläsare. Motsvarande mönster fanns inte i vare sig Västsverige eller Skåne, varför Metro inte har samma betydelse i dessa båda regioner, sett på ett generellt plan. Eftersom en stor andel av västsvenskarna och skåningarna redan läser en tidning regelbundet, genererar Metro inget stort tillskott men tidningen kan naturligtvis ändå vara läst genom att dubbelläsningen blivit vanligare. Innan vi går vidare med morgontidningarna, ska vi se hur kvällstidningsmarknaden ser ut i de tre regionerna. I figur 2 kan vi se att den riktigt regelbundna läsningen fyra dagar i veckan eller mer omfattar ungefär en femtedel av befolkningen. Stockholmsregionen ligger på en riksmässigt genomsnittlig nivå, medan Västsverige och Skåne ligger betydligt lägre. Om även de oregelbundna läsarna inkluderas de som läser en kvällstidning åtminstone någon gång per vecka är skillnaderna mindre. Figur 2 Regelbunden läsning av kvällstidningar i Stockholms, Göteborgs och Malmös A-regioner i jämförelse med Sverige som helhet, 1999 (procent) Sverige som helhet Minst 4 dagar/vecka Minst 1 dag/vecka Stockholm Göteborg Malmö Kommentar: Samtliga data kommer från Riks-SOM-undersökningen. Här är det alltså Västsverige och Skåne som skiljer sig från landet i övrigt, genom att en mindre andel av befolkningen läser en kvällstidning. Detta ter sig möjligen förvånande med tanke på att det är i dessa båda områden som det finns en lokal kvällstidning. Icke desto mindre är västsvenskar och skåningar kvällstidningsläsare i lägre grad än övriga svenskar, framför allt om vi ser till de riktigt regelbundna läsarna. En inte orimlig förklaring av den lägre kvällstidningsläsningen i Göteborg och Malmö skulle kunna vara att den lokala kvällstidningen förhindrat att Stockholms kvällstidningar fått någon större spridning samtidigt som den lokala 129
5 Ingela Wadbring kvällstidningen inte heller själv lyckats täcka hela marknaden. Skäl som talar för tesen är bland annat att de lokala morgontidningarna i Göteborg och Malmö innehåller förhållandevis mycket nationellt stoff, och i motsats till i Stockholm dessutom läses av nästan alla. Sammanfattningsvis kan konstateras att Stockholmsregionen skiljer ut sig tydligt i morgontidningssammanhang. Men Västsverige och Skåne skiljer sig både från Stockholmsregionen och övriga landet ifråga om kvällstidningsläsning, som är lägre i dessa båda områden. Stockholmsregionen är emellertid den som skiljer sig allra mest från övriga, inklusive Västsverige och Skåne. Men inget av områdena är homogena, och härnäst blir det därför heterogenitet som ska fokuseras. Segregation och tidningsläsning Heterogenitet kan studeras på många sätt. Här har jag valt att använda begreppet segregation. Ju större stad, desto mer segregerat boende, kan man förenklat säga. Ett segregerat boende finns naturligtvis i många av Sveriges kommuner, men det torde knappast vara tydligt på samma sätt som i de tre storstadsområdena alla känner exempelvis till begreppen Rinkeby, Angered och Rosengård. Ett segregerat boende innebär att både sociala och geografiska skillnader sammanfaller (jfr Stigendal, 1999). Ett segregerat boende leder till olika förutsättningar och möjligheter för bland annat deltagande i samhällslivet. Invånarna i resursstarka områden har exempelvis andra intressen, utövar andra aktiviteter, röstar i högre utsträckning i politiska val än invånarna i resurssvaga områden (jfr Stigendal, 1999; Uhrwing och Lundqvist, 1997). Också på massmedieområdet finns klara skillnader som kan hänföras till segregation (tabell 1). Malmöregionen finns inte med i den fortsatta redovisningen då underlaget är för klent för att kunna göra en rimlig analys. Att läsa en traditionell morgontidning är vanligare i de boendeområden som kan kallas resursstarka. Framför allt gäller detta Göteborg, men också Stockholmsområdet. Det relativa resursindex 2 som använts här, visar att skiljelinjerna ser olika ut i Stockholmsregionen och i Göteborg. I Stockholmsregionen går skiljelinjen för läsning mellan medelresursstarka områden och medelresurssvaga områden. I Göteborg går linjen mellan medelresurssvaga och resurssvaga. Om regelbunden tidningsläsning ses som en indikator på segregation, innebär detta att det finns en större andel segregerat boende i Stockholmsområdet, jämfört med Göteborg. Metro jämnar i detta avseende ut en del av skillnaderna. Ett tydligt mönster är också att kvällstidningsläsning i Stockholmsregionen inte är beroende av var man bor; alla läser en kvällstidning i den mån kvällstidningar läses. I Göteborg är kvällstidningsläsningen dels lägre, dels mer uppdelad beroende på var man bor. Fler boende i resurssvaga områden än i resursstarka tar del av kvällstidningar. 130
6 Tidningsläsare i storstadsområdena Tabell 1 Regelbunden läsning av morgon- och kvällstidningar i olika boendeområden i Stockholmsregionen och Göteborgs kommun, 1999 (procent) Stockholmsregionen Göteborgs kommun Resurs- Medel- Medel- Resurs- Resurs- Medel- Medel- Resursstarkt resurs resurs svagt starkt resurs resurs svagt Läsning område starkt svagt område område starkt svagt område Någon morgontidning, exklusive Metro Någon morgontidning, inklusive Metro Differens Någon kvällstidning Antal svarande Kommentar: Med regelbunden läsning avses läsning minst 4 dagar i veckan. Boendeområden är skapade utifrån ett index som bygger på andelen socialhjälpsmottagare, medelinkomst samt andelen invandrare. I Stockholmsområdet är detta gjort utifrån kommun- och församlingsnivå, i Göteborgs kommun utifrån stadsdelsnivå. Riks-SOM-undersökningen har använts för data om Stockholmsområdet, och Väst-SOM-undersökningen för data om Göteborg. Vilken tidning som läses i olika boendeområden, skiljer sig också åt (tabell 2). Dagens Nyheter, Stockholmsregionens största tidning, är framför allt spridd och läst i medelresursstarka områden. Man skulle kunna kalla den för en medelklasstidning utan att göra alltför mycket våld på verkligheten. Svenska Dagbladet å andra sidan är inte en medelklasstidning, utan snarare en tidning för de övre sociala skikten; den läses framför allt bland boende i resursstarka områden. Det är föga förvånande, eftersom det sätt som boendeområdena grupperats här fokuserar på ekonomiska aspekter även om sociala också ingår och det är den målgrupp som Svenska Dagbladet framför allt vänder sig till. Få tidningar idag har exempelvis ekonomiskt material i tidningen på samma sätt och i samma utsträckning som SvD, om man inte tar hänsyn till Dagens Industri som dock kan sägas vara mer av en nischtidning än de traditionella morgontidningarna. I resurssvaga områden i stockholmsregionen läses Svenska Dagbladet i liten utsträckning, medan Metro istället har en stark ställning. Metroläsning i Stockholm är emellertid inte så skiktat, sett till boendeområde. En förklaring till det är att en betydande andel närmare hälften av alla stockholmare dagligen åker kollektivt och därmed har tillgång till Metro på ett smidigt sätt (Wadbring, 1999). Kvällstidningsläsning skiljer sig väldigt lite mellan olika boendeområden i Stockholmsregionen. Att läsa en kvällstidning är lika vanligt i ett högresurs- som 131
7 Ingela Wadbring i ett lågresursområde. En viss skillnad kan emellertid noteras, framför allt i högresursområden där liberala Expressen läses i något högre utsträckning än socialdemokratiska Aftonbladet. Tabell 2 Regelbunden läsning av enskilda tidningar i olika boendeområden, 1999 (procent) Resursstarkt Medelresurs- Medelresurs- Resurssvagt Läsning Totalt område starkt område svagt område område a) Stockholmsregionen Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Metro Aftonbladet Expressen Antal svarande b) Göteborgs kommun Arbetet Göteborgs-Posten Metro Aftonbladet Expressen GT Antal svarande Kommentar: Se kommentar under tabell 1. Mönstret ser lite olikartat ut i Göteborg, jämfört med Stockholmsområdet. Socialdemokratiska Arbetet läses i lika låg utsträckning oavsett var man bor. Något större andel läsare har tidningen i medelresurssvaga områden. För Göteborgs-Posten är ett linjärt mönster möjligt att se; den läses framför allt i de resursstarka delarna av Göteborg, och faller sedan med resursstyrka och precis motsatt mönster gäller för Metro. Det är emellertid inte så att Metro har tagit läsare från GP i de resurssvaga områden, utan redan innan Metro startades var det bara ungefär hälften av befolkningen i dessa områden som tog del av GP regelbundet (Wadbring, kommande). Bland kvällstidningarna är det lokala GT som har starkast position i Göteborg. I de resurssvaga områden är det dock värt att påpeka Aftonbladets relativt starka 132
8 Tidningsläsare i storstadsområdena ställning, vilket säkert till viss del är ett politiskt tidningsval (jfr Weibull, 1996). Man kan på relativt goda grunder anta att Malmömönstret skulle vara likartat mönstret i Göteborg, ifråga om i vilka boendeområden olika tidningar läses. Det finns potentiellt inte en lika stor läsekrets för Metro och därmed inte ett tidningslöst gap att fylla, som det gjorde i Stockholm. Det är möjligt att förfina analysen ytterligare. Boendeområde säger mycket om befolkningen, men naturligtvis inte allt. Data i figur 3 kommer från den västsvenska SOM-undersökningen, där underlaget är tillräckligt stort för att göra ytterligare analyser. En viktig social dimension är här införd social klass. Figur 3 Regelbunden morgontidningsläsning bland arbetare och tjänstemän i olika boendeområden, Göteborgs kommun, 1999 (procent) Område Arbetare Tjänstemän Diff Resursstarkt Läsning exklusive Metro Medelstarkt Medelsvagt Läsning inklusive Metro Resurssvagt Resursstarkt Medelstarkt Medelsvagt Resurssvagt Kommentar: Klassindelningen bygger på en fråga om subjektiv klassuppfattning. Här har tjänstemän och högre tjänstemän slagits samman till gruppen tjänstemän. n-värdet för arbetare i resursstarka stadsdelar och för tjänstemän i resurssvaga stadsdelar är relativt lågt, cirka 60 personer. Svaren bör därför i dessa grupper tolkas med viss försiktighet. Se också kommentar under tabell 1. Mycket finns att säga om det mönster som framträder i figur 3, men vi ska här koncentrera oss på två särskilt intressanta differenser. Till att börja med är differenserna mellan arbetare och tjänstemän betydligt större i resurssvaga än i resursstarka områden, och det gäller oavsett om Metro räknas med som morgontidning eller inte. Även om Metro är ett stort tillskott bland arbetare boende i resurssvaga områden, är den också ett stort tillskott för tjänstemän boende i samma typ av områden. 133
9 Ingela Wadbring En annan differens är den mellan arbetare respektive tjänstemän i olika typer av stadsdelar. Medan arbetare boende i resursstarka stadsdelar generellt läser en morgontidning i stor utsträckning vare sig Metro räknas med eller inte gäller det inte arbetare i lågresursområden. Nivån blir förvisso högre om också Metro räknas in som morgontidning, men mönstret är detsamma. För tjänstemän finns inte detta mönster alls. Tjänstemän läser en morgontidning oavsett i vilken typ av område de bor, och inkluderar man dessutom Metro är det 9 av 10 tjänstemän i resurssvaga stadsdelar som regelbundet läser en morgontidning. Bruks- och symbolvärde Morgontidningen har inte bara ett bruksvärde, utan också ett symbolvärde, som blir tydligt då man gör en jämförelse som den i figur 3. I resursstarka områden ska man ha en morgontidning, det hör till som en självklarhet, oavsett personens sociala status i övrigt. Bland tjänstemän boende i resurssvaga områden kan man ana symbolvärdets roll, liksom det självklara bruksvärdet, medan detta i lägre utsträckning gäller arbetare. Man kan säga att det i boendeområden finns outtalade men ofta ganska självklara normer för vad som är ett normalt beteende (jfr Tingsten, 1937). Samma slags normer finns i olika samhällsklasser (jfr Lithner och Wadbring, 1998), och när både boendeområde och samhällsklass sammanfaller på ett sätt som gör att vi kan tala om segregering (Stigendal, 1999), visar en analys av tidningsläsning till viss del hur dessa normer ser ut. Det blir en indikator bland flera; politiskt intresse är en annan indikator (jfr Uhrwing och Lundqvist, 1997). De områden som analyserats här är naturligtvis inte homogena i sig, och mönstren som visats är heller inte unikt för Sveriges storstäder, utan finns också på mindre orter. Vissa boendeområden är vita fläckar på lokaltidningarnas prenumerationskartor liksom det skiljer sig inom ett och samma boendeområde, på olika sidor av gatan (jfr Nilsson och Persson, 1999). En slutsats som kan dras från analysen är emellertid att läsning av morgontidning definitivt kan betraktas som en indikator bland flera på delaktighet i samhället, i så måtto att regelbunden läsning i ett område tyder på ett integrerat boende, medan ett segregerat boende uppvisar ett helt annat mönster i tidningsläsningshänseende. 134
10 Tidningsläsare i storstadsområdena Noter 1 Väst-SOM-undersökningen går ut till ett urval om personer i Göteborg och 12 kranskommuner. I övrigt motsvarar Väst-SOM i de flesta avseenden Riks-SOM-undersökningen, genom att frågeområdena är likartade. Svarsfrekvensen för Väst-SOM var procent. 2 Med relativt index menas att församlingarna/kommunerna/stadsdelarna är relaterade till varandra. Ungefär en fjärdedel av befolkning kategoriseras som tillhörande respektive typ av område i de båda städerna. Det är alltså inget absolut index utifrån några objektiva kriterier. Referenser Hadenius, Stig och Weibull, Lennart (2000) Massmedier. Press, radio och TV i förvandling. Stockholm: Bonnier Alba Kratz, Charlotta (1995) Storstad och landsort. I Weibull, Lennart och Kratz, Charlotta (red) Tidningsmiljöer. Dagstidningsläsning på 1990-talet. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet Lithner och Wadbring (1998) Morgontidningen i en föränderlig verklighet. I Nilsson, Lennart (red) Mångfald bilder av en storstadsregion. Göteborg: SOMinstitutet, Göteborgs universitet Makt & Media (1996:2) Nilsson, Lennart och Persson, Jonas (1999) Kommunundersökningen Frölunda. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Stigendal, Mikael (1999) Sociala värden i olika sociala världar. Segregation och integration i storstaden. Lund: Studentlitteratur Strid, Jan (2000) Om dagspressinnehållets viktighet. I denna bok. Tingsten, Herbert (1937) Political Behaviour. Studies in Election Statistics. London: P.S. King & Son Ltd TS-boken (1999) Stockholm: Tidningsstatistik AB Uhrwing, Marie och Lundqvist, Lennart J (1997) Stadsdelarnas anda. I Nilsson, Lennart (red) Nya landskap. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Wadbring, Ingela (1999) Metro på spåren. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Ljusnande framtid. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs Universitet Wadbring, Ingela (kommande) Metrologi. Weibull, Lennart (1996) Hur ska det gå för kvällspressen? Medelsvenssons tidning 65 år senare. I Carlsson, Ulla (red) Medierna i samhället. Igår, idag, imorgon. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet 135
Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
Läs merLOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET
Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Läs merTidningarna i ett föränderligt medielandskap
Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9
Läs merBytt är bytt och kommer inte tillbaka?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm
Läs merPapper och webb två sidor av samma mynt?
Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis
Läs merLäsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
Läs merVIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN
VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen
Läs merNär den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i
En ny dagstidning för nya läsare? EN NY DAGSTIDNING FÖR NYA LÄSARE? INGELA WADBRING När den gratisdistribuerade dagstidningen Metro såg dagens ljus i Stockholm i februari 1995 var det starten på något
Läs merDAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET
LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).
Läs merNär dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001
Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde
Läs merMarknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av befintliga kanaler
Morgontidningar på den västsvenska nyhetsmarknaden MORGONTIDNINGAR PÅ den västsvenska nyhetsmarknaden ANNIKA BERGSTRÖM OCH JOSEFINE STERNVIK Marknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merMETRO GOES NATIONAL. Ingela Wadbring. Etableringshinder och etableringsmöjligheter
Metro Goes National METRO GOES NATIONAL Ingela Wadbring Den första dagliga gratisdistribuerade tidningen som startade i Sverige var Metro, och året var 1995. Dagliga gratisdistribuerade tidningar kan sägas
Läs merFigurer. MedieKulturs temanummer om Medier og markeder 2006. Uppdaterad sommaren 2006. Titel:
Figurer MedieKulturs temanummer om Medier og markeder 26 Uppdaterad sommaren 26 Titel: Konsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter * Författare: Ingela Wadbring Institutionen
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
Läs merTidningsprenumeration bland invandrare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merGRATISTIDNINGSKAMP PÅ STOCKHOLMS GATOR IGEN
Gratistidningskamp på Stockholms gator igen GRATISTIDNINGSKAMP PÅ STOCKHOLMS GATOR IGEN INGELA WADBRING D et tog några år, men i oktober 2002 var det dags: David i form av Bonniers, utmanade Goliat i form
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning
Läs merMänniskors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis
Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil
Läs merMedieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
Läs merKVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT
Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen
Läs merSVENSKARS OCH INVANDRARES
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merNyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och
Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors
Läs merVANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001
Vanans makt tidningsvanor 2001 VANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001 THERESE ERIKSSON U pplagesiffrorna för dagspressen år 2000 var de första på elva år som kunde presentera en ökning jämfört med året innan.
Läs merVAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER?
Vad gör man när den dagliga kamraten vid frukostbordet försvinner? VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Ingela Wadbring När en tidning läggs ned och därmed försvinner ur människors
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Läs merKYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND
KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet
Läs merDe som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om
Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska
Läs merDen samlade dagspressens upplaga minskar. Detta är i sig ingen nyhet. Det har
Press på dagspressen PRESS PÅ DAGSPRESSEN RUDOLF ANTONI Den samlade dagspressens upplaga minskar. Detta är i sig ingen nyhet. Det har den gjort de senaste tretton åren med undantag för år 2000 då upplagan
Läs merPrisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 63 Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan Ulrika Andersson 2006 H öjningar av prenumerationspriset,
Läs merPRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad
Mediehistoria: Press 6 nov 2008 Litt: : Hadenius m.fl., kap. 2, 5 Medieutveckling 2008, kap 4 PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Dagens upplägg Vad är en dagstidning? Dagspressens
Läs merVem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band
Tilltro till medier och politik TILLTRO TILL MEDIER OCH POLITIK LENNART WEIBULL OCH ÅSA NILSSON Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band ställde sjungande frågan 1972. Frågan
Läs merÅTERVÄNDANDE TIDNINGSLÄSARE I NY, BROKIG KOSTYM
ÅTERVÄNDANDE TIDNINGSLÄSARE I NY, BROKIG KOSTYM ANDERS LITHNER I mitten av 1990-talet gick ett litet skalv genom den svenska tidningsvärlden. Allting tycktes hända samtidigt. Internetpenetrationen exploderade,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson
Läs merSamtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället,
Nya medietekniker NYA MEDIETEKNIKER ANNIKA BERGSTRÖM Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället, och diskussioner i termer av nätet som något nytt har avklingat,
Läs merAtt kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste
Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör
Läs merMorgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar
Den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon DEN LOKALA MORGONTIDNINGEN IGÅR, IDAG OCH IMORGON Lennart Weibull Morgonpressen tappar läsare. En minskande andel av svenskarna prenumererar på en morgontidning.
Läs merBarnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela
Läs merHushållsprenumeration och morgontidningsläsning
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007
Läs merNär det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om
De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de
Läs merDet fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag
Gamla och nya medier i Skåne GAMLA OCH NYA MEDIER I SKÅNE Lennart Weibull Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag är det nästan glömt, eftersom medieinnovationer
Läs merHäromdagen röjde jag bland gamla papper och fann en inbjudan till Publicistklubben
Konsekvenser av tidningskrig exemplet Stockholm Konsekvenser av tidningskrig exemplet stockholm Ingela Wadbring Häromdagen röjde jag bland gamla papper och fann en inbjudan till Publicistklubben från april
Läs merPå sensommaren 2004 intervjuades Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin i
Medieförtroende en framgångsfaktor? MEDIEFÖRTROENDE EN FRAMGÅNGSFAKTOR? INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL På sensommaren 2004 intervjuades Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin i den egna tidningen.
Läs merArbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation
JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf
Läs merUNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merFINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS?
Finns det fortfarande en partipress? FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Lennart Weibull S verige har en stark partipolitisk tradition inom dagspressen. Mycket tidigt fanns det en nära anknytning mellan
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merRADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014
Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan
Läs merSOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg
SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning
Läs merNyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att
NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet
Läs merBOKEN VAR STÅR DEN IDAG?
Boken var står den idag? BOKEN VAR STÅR DEN IDAG? Lennart Weibull och Åsa Nilsson Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska
Läs merVAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?
VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen
Läs merVästra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen
Nyheter i gamla och nya former NYHETER I GAMLA OCH NYA FORMER ANNIKA BERGSTRÖM Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen saknar dock ännu en mental förankring hos medborgarna.
Läs merIngela Wadbring. Mätta morgontidningar
Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Ingela Wadbring D et finns en stark norm som säger att det är viktigt att människor tar del av nyheter. Det är genom att hålla oss informerade om allmänna samhällsangelägenheter
Läs merNYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG
Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation
Läs merLivsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg
Livsstil, identitet, service och livstillfredsställelse i Göteborg Resultat från Väst-SOM-undersökningen 1992-2005 Oktober 2006 Lennart Nilsson 031-773 1595 (lennart.nilsson@spa.gu.se) Rudolf Antoni 031-773
Läs merSvenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 8 Per Hedberg Juni 9 S SOM-institutet OM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra
Läs merÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN
Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför
Läs merNyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt?
Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt? Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt? Lennart Weibull m du tycker att svenska dagstidningar är för
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2005
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merNYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING
NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING Nyhetsinteraktion på webben tar sociala medier över nyhetsfunktionen i takt
Läs merAtt bygga, Att bo, Att leva i Göteborg
Att bygga, Att bo, Att leva i Göteborg Tidsserier och resultat från VästSOMundersökningen 8 Presentation på Vetenskapsfestivalen 9 Medverkande Göteborgspolitikerna Ett mångkulturellt Göteborg Evenemangsstaden
Läs merAnnika Bergström. Fortsatt ökad användning
Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 33 Vanor och bruk En jämförelse mellan den vanemässiga användningen av press radio och TV och användningen
Läs merEn stad tre verkligheter
Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1
Läs merMathias A. Färdigh och Oscar Westlund
Kvällspress två punkt noll? Kvällspress två punkt noll? Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund V ad gör du just nu? Det är en fråga flera miljoner människor svarar på dagligen genom sina statusuppdateringar
Läs merVad är r en dagstidning?
PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Vad är r en dagstidning? Definition: dagstidning FN: Utgivning minst 4 dagar/vecka och allmänt innehåll Presstödsn dsnämnden: Utgivning minst
Läs merRadiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och
OCH RADION BARA STÅR PÅ OM RADIOVANORNA 1999 JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och tre kvart. Det är något mer jämfört med för tio år sedan. En genomsnittlig
Läs merVÅRDVALET I VÄSTSVERIGE
Vårdvalet i Västsverige VÅRDVALET I VÄSTSVERIGE ANNA BENDZ U nder de senaste decennierna har ett antal välfärdspolitiska reformer genomförts som syftar till ökad kvalitet, högre effektivitet samt att ge
Läs merSju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden
Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 68 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Nya siffror
Läs merI DÖDA TIDNINGARS SÄLLSKAP
I döda tidningars sällskap I DÖDA TIDNINGARS SÄLLSKAP INGELA WADBRING Kanske lika bra vi vänjer oss. Reklamfinansierade gratistidningar utan något som helst journalistiskt värde som de som i Stockholm
Läs merAlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006
AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se
Läs merHushållens materiella standard 1975 2005
16 Hushållens materiella standard 1975 2005 DELPROV DIAGRAM, TABELLER OCH KARTOR Andelen personer i Sverige i åldrarna 16 74 år som hade olika resurser knutna till det egna hushållet 1975 2005. Uppgifter
Läs merBostadStorstad Q3 2015
Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.
Läs merKonsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter
Konsekvenser av dagliga gratistidningar på marknaden svenska erfarenheter Af Ingela Wadbring I denne artikel beskriver forfatteren de seneste mere end 1 års erfaringer med gratisaviser i Sverige. Det var
Läs merVindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och
Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen
Läs merMedborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker
Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser
Läs merMEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER
Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som
Läs merULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR
ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR från följande..? Nyhetsanvändning minst 3 dagar/vecka, 1998 18 (procent) 89 84 77 75 Riksnyheter i radio/tv 63 Lokalnyheter i radio/tv 26 44 Kvällspress
Läs merRadio kanaler, plattformar och förtroende
Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,
Läs merMorgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?
Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007? Jan Strid M ånga hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske
Läs merPå de flesta orter i Sverige har invånarna tillgång till en lokal tidning. Däremot
Lätt och svårt i tidningsspråk LÄTT OCH SVÅRT I TIDNINGSSPRÅK MONICA REICHENBERG OCH INGELA WADBRING På de flesta orter i Sverige har invånarna tillgång till en lokal tidning. Däremot har de sällan flera
Läs merMedievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015
Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration
Läs merMot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:
Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas
Läs mer