Länsmannen. Tema: teknik. Nr 2, juni Polismyndigheten i Västra Götaland. Länsmannen 2/2005 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsmannen. Tema: teknik. Nr 2, juni 2005. Polismyndigheten i Västra Götaland. Länsmannen 2/2005 1"

Transkript

1 Länsmannen Nr 2, juni 2005 Polismyndigheten i Västra Götaland Tema: teknik Länsmannen 2/2005 1

2 Länspolismästarens sida Hårda och mjuka värden båda har en viktig funktion att fylla Detta nummer av Länsmannen kommer bland annat att handla om teknik, framför allt ny teknik, inom polisen i allmänhet och inom Polismyndigheten i Västra Götaland i synnerhet. Du kan läsa om polisflygets snabba utveckling, där helikoptern har gått från att vara ett verktyg i trafikövervakning till att bli en livräddande resurs i samband med eftersök av försvunna personer. Värmekameran, ljusförstärkaren och möjligheten att länka bilder direkt till LKC har gjort att man numera kan utnyttja helikoptern på ett mycket mer effektivt sätt. Du bör heller inte missa artikeln om hur den tekniska bevisningen har lyckats ta mark i rättssalen på ett nytt sätt. Några av Sveriges bästa it-brottsspecialister finns hos oss i myndigheten och de arbetar med, som de själva säger, hängslen, livrem, kardborreband och säkerhetsnålar för att vara säkra på att de digitala bevis de tar fram verkligen ska hålla. Temadelen om teknik visar hur beroende vi är av teknisk utveckling inom polisen, men det finns en annan utvecklingssida som är minst lika viktig. Den handlar om mellanmänskliga kontakter. I artikeln om avlastningssamtalen belyser vi vikten av att få tala om jobbiga och hemska upplevelser som en del av oss förr eller senare råkar ut för i arbetet. Det känns bra att veta att vi i myndigheten har möjlighet att hantera och följa upp sådana upplevelser på ett bra sätt. Projekten har nu lämnat sina slutrapporter och de är en mycket intressant läsning. Just nu processas Storgöteborg, men styrgruppen är i full färd med utveckling av förslagen i de övriga projekten också. Det tar tid det kommer vi inte ifrån men förankringen i verksamheten blir bättre och därmed också genomslagskraften. Så här inför sommaren vill jag bara flagga för vad som kommer i höst. Särskilt märks då PNU Polisens Nationella Utredningskoncept. Det kommer att beröra alla och ska genomföras fullt ut! Och glöm då inte att vi vid utgången av 2006 ska ha ökat vår produktion av redovisade ärenden till åklagare vad gäller våldsbrottsärenden och tillgrepps- och skadegörelseärenden med 20 procent. Trevlig midsommar och en riktigt skön och vilsam semester! Krister Jacobsson Länspolismästare 2 Länsmannen 2/2005

3 Innehåll Vilka är Vi egentligen? 4 Hearing i Herrljunga 6 Med ungdomar i fokus 7 Väx med yoga 8 Man är väl ingen mes Särskild polistaktik 12 Digitala bevis 14 Avancerad teknik för att rädda liv 16 Begränsa barnporr på Internet 21 Rör ej, jag arbetar! 24 Uppföljning Thailand 23 Sigvard loves Hjo 27 Korgfest 26 Korsord 28 Redaktör n har ordet Temat i detta nummer, teknik, är initierat från några av våra läsare. En dag kom ett e-postmeddelande med intressanta uppslag som redaktionen följde upp. En annan dag kom en kollega och bjöd oss att komma och hälsa på och se hur deras verksamhet fungerade. Ganska snart började ett tema att växa fram. Å det ska sägas - teknik är ett stort ämne och i detta nummer har vi bara skrapat lite på ytan. I skrivande stund känns det som om sommaren är långt borta. Regnet strilar ner och många är de nybakade stundenter som fått sjunga om sin ljusnande framtid lite lätt huttrande med solen gömd bakom molnen. Om några dagar är det midsommar. Låt oss hoppas att värmen kommer till oss då så vi kan njuta av den sommar som vi är så välförtjänta av. En vacker stad värd att besöka i sommar är Hjo. I maj besökte jag Sigvard Persson, närpolis i Hjo, och profil i detta nummer. En erfaren polis som frikostigt delade med sig av anekdoter och erfarenheter från sin karriär. Länsmannen har också besökt Ulla Staaf och hennes kollegor i Kortedala och fått del av hennes tankar om integration. Den modell man arbetar efter har rönt uppmärksamhet och nyligen var kollegor från Stockholm nere och studerade arbetsmetoden. Länsmannens redaktion önskar alla läsare en trevlig sommar. Varför inte ta en dag och besöka ett plats i vårt vackra Västra Götaland som du inte tidigare besökt. På sidan 26 får du förslag på hur du kan fylla din picnickorg - resmålet får du bestämma själv! Trevlig sommar! Länsmannen nr 2, 23 juni 2005, Årgång 12 Utgiven av Polismyndigheten i Västra Götaland Ansvarig utgivare: Mats Glansberg Redaktör: Carin Fhyr, GroupWise: O INFOENHET Omslag: Vy över Götebrog sett över Kjell Petersons axel i polishelikoptern. Foto: Krzysztof Kopij, tekniska roteln. I redaktionen ingår: Informationsenhetens medarbetare samt Peter Backenfall Lotta Jofjord Tage Ödlund Nästa nummer utkommer i höst. Material ska vara redaktionen tillhanda senast den 26 september. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta insända artiklar. Tidningen publiceras på polismyndighetens hemsida. Länsmannen 2/2005 3

4 Vilka är Vi egentligen? När blir det möjligt att vi verkligen innefattar alla svenska medborgare då vi säger Vi svenskar? Ulla Staaf, som arbetar med integrationsfrågor i Kortedala, hoppas att vi snart når en sådan framtid. 4 Länsmannen 2/2005 Stig-Arne Gullbrantz, dåvarande närpolischef i Kortedala, såg tidigt behovet av en bra kommunikation mellan polisen och olika invandrarföreningar. Det ledde till att han på heltid 1997 började att arbeta med integrationsfrågor. Han inledde sitt arbete genom att gå till kommunen och få en lista på föreningar som han sedan målmedvetet kontaktade och besökte. Något år senare fick han hjälp av Ulla Staaf. Hon kände sig lite osäker på uppgiften till att börja med, men efter att ha mött en invandrarkvinna som hon direkt fick mycket god kontakt med var hon fast. Hon förstod att vi alla är lika oavsett ursprung. Ulla stortrivs med sina arbetsuppgifter och känner ett stort engagemang. Det bästa är att vi träffar så många trevliga människor och att det blir positiva möten, säger Ulla. Ann-Christine Olsson är den tredje resursen i gänget. Hon har varit i gruppen sedan i januari och stortrivs också hon. Hon kände att hon ville ha nya arbetsuppgifter och efter att ha varit på FN-tjänst i Bosnien ville hon utveckla sina kunskaper om andra kulturer. Hon upplever arbetet som flexibelt med intressanta möten, men också mycket svårare än vad hon trodde. Det tar tid att bygga upp förtroende, menar hon. Vågar inte gå till polisen I Kortedala bygger man sitt arbete på personliga kontakter och driver därför en stor uppsökande verksamhet. Det innebär att både ge och ta emot olika sorters information. Man möter människor redan då de får undervisning i svenska för invandrare och berättar om polisen och vad den står för i Sverige. Andra uppgifter är att ge mer specifik information i ett särskilt ämne, till exempel narkotikainformation.

5 Man ordnar också studiebesök på polisstationer, vilket är spännande och uppskattat. Då polisen i många länder är ett kontrollorgan och en källa till rädsla händer det att några i grupperna inte vågar gå in i ett svenskt polishus. För de som vågar är mycket vunnet och många rädslor kan omprövas. Kulturkrockar Integrationsgruppen i Kortedala försöker hela tiden ha en dialog och diskutera olika frågor i de möten som sker. Kanske blir några intresserade av att söka sig till polisyrket, vilket överensstämmer väl med de rekryteringsönskemål som finns. Samtal kring religioner och traditioner är ofta förekommande. Ett exempel kan vara att män i vissa grupper av invandrare har svårt att prata med kvinnor. För dessa män är det ett uttryck för vördnad medan kvinnor i Sverige kan uppfatta det som en direkt förolämpning. Det känns också viktigt att de invandrare som är i Sverige känner sig svenska och inte avskärmar sig genom att benämna sig själva som vi invandrare. Ett problem i det sammanhanget kan vara att en del som kommer till Sverige hela tiden hoppas att kunna återvända till sitt hemland och därför inte tar till sig den svenska kulturen. Just att släta ut kulturkrockar är en av de dagliga uppgifterna för gruppen. Man försöker så frön av förståelse mellan olika nationaliteter och hitta det som är gemensamt istället för att peka på olikheter. arbetsfokus. Även händelser på hemmaplan här i Sverige styr arbetet och vid brandkatastrofen på Backaplan förstod många i polismyndigheten att de relationer som byggts upp under lång tid var ovärderliga i kris. Då kunde Stig-Arne Gullbrantz snabbt plocka ut nyckelpersoner som i sin tur upprättade kontaktnät som underlättade det svåra arbetet. Det är viktigt att ledningen vet värdet av det arbete som görs och förmedlar det utåt i organisationen. Spännande arbete Både i Södra Järva och i Kortedala jobbar man på med tillförsikt. Ulla Staaf uppmanar alla som är intresserade av ett spännande, flexibelt och annorlunda polisjobb att höra av sig till henne, Stig Arne Gullbrantz eller Ann-Christine Olsson. Ledningen har utlovat förstärkning och alla tre ser fram emot att kunna bli ännu effektivare. Nina Lindhe Tell Foto Nina Lindhe Tell Kollegor från Stockholm på studiebesök i Kortedala. Foto: Kortedala Erfarenhetsutbyte Hösten 2004 hölls en konferens med temat Polis i mångkulturellt område. Där träffades poliser från storstäder i Sverige. Närpolischef Johnny Lind från Södra Järva i Stockholm var en av deltagarna. I hans område som består av Spånga Tensta samt Rinkeby hade man i tankarna börjat forma hur man ville förändra och förbättra sitt arbetssätt. Då han kom i kontakt med Stig-Arne Gullbrantz föll pusselbitarna på plats. Konferensen ledde till ett studiebesök i Kortedala och efter det har man i samarbete med stadsdelsförvaltningen i Södra Järva påbörjat en Mohammedgata med uppsökande verksamhet. Det utåtriktade arbetet har fått ett mycket positivt mottagande i området. Det är spännande att dela erfarenheter och inspirera varandra. Johnny Lind är mycket glad över de tips och den hjälp som han fått av kollegorna i Kortedala. De är bra ambassadörer för Västra Götaland, säger han. Ovärderligt kontaktnät Stora händelser i andra länder avspeglar hur viktigt arbetet med integration är och världsläget bestämmer ofta var gruppen i Kortedala lägger sitt Ulla Staaf i ett av sina engagerade samtal med en invandrarförening inför Hammarkullefestivalen. Länsmannen 2/2005 5

6 Hearing i Herrljunga Sammanläggningen till ett länsgemensamt LKC och bildandet av PKC skapade vissa inkörningsproblem. För att stämma av strömningar i organisationen kallades representanter från polismyndighetens olika platser och verksamhetsgrenar till en hearing i Herrljunga. Syftet var att lyfta fram och diskutera problem som uppstått till följd av bildandet av LKC och PKC. Det var ett sjuttiotal personer, poliser, civilanställda, chefer och fackliga företrädare som samlades på Gyllene Kärven den 18 mars för att gemensamt diskutera vad som gått bra och vad som behövde bli bättre. Vad gäller LKC - inre befäl genomlystes följande frågor Prioritering av inkommande larm. Samma i hela myndigheten? Behov av förundersökningsledning i dels inledningsskedet och dels senare under utredningen samt Överlämnanderutiner och -tidpunkter. Det var under dagen givande diskussioner både i den stora gruppen och i smågrupper. En stor del av de upplevda problemen har nog sin förklaring i olika kulturer i olika delar av länet, men även i att vissa rutiner inte fungerar som man trott. Det finns ett stort värde i att medarbetare får träffas och diskutera gemensamma problem på det här sättet, konstaterade länspolismästare Krister Jacobsson efter dagen. Gett resultat Ett resultat är nya direktiv för PKC. Förundersökningsledare på PKC ska inte skriva av ett ärende om det inte står helt klart att det inte går att utreda. Denne ska istället i högre grad överlåta prövningen till inre befäl. Fler frågor som rör kontakten, LKC patrullen inre befäl, är idag föremål för beredning och kommer sannolikt att leda till justeringar i rutiner. 6 Länsmannen 2/2005 Vad gäller PKC var frågorna följande: Behov av förundersökningsledare, Samverkan med LKC samt information till närpolisområdena om inträffade brott. Mats Glansberg Foto Mats Glansberg

7 Med ungdomar i fokus Behövs polisen? Vad innebär en demokrati? Polisen i Lidköping ställer polisens roll på sin spets i samtal med ungdomar. Under våren 2005 har man i Lidköping inlett en omfattande informationskampanj som riktar sig till alla elever i årskurs åtta. De kommuner som får del av projektet är Lidköping, Vara, Skara, Götene, Grästorp och Essunga. Totalt rör det sig om klasser som får varsin timma i varje klass. Projektet tillkom bland annat för att det i dag finns ett glapp i kontakten med ungdomar som förr fylldes av bland andra närpoliser och brottsförebyggare. Nya vägar Grundtanken i projektet är att polisen genom att gå ut och möta ungdomarna i deras vardagliga miljö ska skapa kommunikationsvägar för framtiden. Ambitionen är att ungdomarna ska få möta en polis och diskutera polisens roll i vårt samhälle. Materialet som man använder sig av har utarbetats av Kristoffer Hjelm och Tomas Vänerfors som har tagit fram en handlingsplan. Upplägget innefattar olika delar och utgår från grundtankar om demokratibegreppet och hur polisens roll och uppgift är direkt kopplad till det. Man vill fånga upp ungdomarna och genom en dialog försöka få dem att göra bra val i sin vardag. Varför behövs polisen? Maria Edgar och Christian Nylén är två av de poliser som deltar i projektet och båda har upplevt mötet med skolungdomarna positivt. Maria Edgar berättar att hon ofta börjar med att ställa frågan om polisen behövs och för vem den finns. Polisens våldsanvändning är också viktig att berätta om, och så har ungdomarna förstås många frågor kring mopeder och trafik. Christian Nylén berättar att ungdomarna kan ha svårt att förstå varför polisen försvarar olika former av demonstrationer. Han menar att det är värdefullt att förklara att polisen inte försvarar demonstrationens budskap utan just rätten att demonstrera, vilken är grundläggande i vår samhällsstruktur. Det positiva är att man i skolprojektet får möta ungdomarna i en neutral miljö och inte bara när de har gjort fel, säger Maria Edgar. Positiv effekt I Lidköping har man haft ett flertal ungdomssatsningar. För några år sedan jobbade man intensivt mot klottrare. Projektet föll väl ut och skadestånd utdömdes i några fall. Det ledde till att det klottrades i mindre omfattning i Lidköping. Visst förekommer det fortfarande, men inte alls i samma utsträckning som då projektet inleddes, säger ställföreträdande närpolisområdeschef Marlene Tagesson. Våren 2005 har man också arbetat speciellt med ungdomar och mopeder. Olyckorna med EU-mopeder har ökat, och varken ungdomar eller föräldrar vet riktigt vilka regler som gäller, enligt Marlene Tagesson. Narkotikan är ett problem också i Lidköping, men med specialinsatser hoppas man kunna påverka och förhindra nyrekrytering samt sprida kunskap. Med gemensamma krafter jobbar alla i Lidköping för samma mål och med de korta kommunikationsvägar som finns på en mindre ort fungerar samarbetet mellan olika enheter mycket bra. Närheten ger flexibilitet, konstaterar Marlene Tagesson. Nina Lindhe Tell Foto Nina Lindhe Tell Länsmannen 2/2005 7

8 Väx med Yoga på jobbet. Kan det vara något? I PO1 finns möjligheten att testa. Runt tio personer brukar dyka upp på de pass som polismannen och yogaläraren Helén Persson erbjuder som en del i friskvårdsprojektet. Och de flesta är nöjda: - Man blir lugn, kroppen känns lättare och man känner sig väldigt positiv efteråt, konstaterar en av deltagarna i ett djupavspänningspass. Det är stilla i gymnastiksalen. Det enda som hörs är Helén Perssons lugna röst som uppmanar oss att känna oss orubbliga som berg. Vi är tio personer som ligger på madrasser på golvet. En och annan slumrar till. Vi andra svävar någonstans i gränslandet mellan sömn och vakenhet. Vi känner hur vi blir tyngre och tyngre och hur tankarna slutar att irra runt mellan stressande arbetsuppgifter och dagishämtningar. För en stund har vi faktiskt blivit orubbliga. Yogan tillåter dig att växa och utvecklas, både fysiskt och psykiskt. Här visas trädet, en klassisk ställning inom yogan som kräver full koncentration för perfekt balans. 8 Länsmannen 2/2005 Som att sova Djupavspänningen, som är en del av yogatraditionen, är den här majdagen förlagd till Kortedala. Passet ligger strax före lunch och såväl civilanställda som poliser deltar. För de flesta är det första gången. Alla är nyfikna på vad avspänningen kan ge. Helén Persson, yogalärare och inspektör på krimjouren, berättar om de positiva effekterna som kommer med yogan och avspänningen. Avspänningen är i princip att jämställa med sömn och hjälper kroppen att återhämta sig både fysiskt och mentalt. Regelbunden yoga reducerar stress, vilket i sin tur ofta påverkar blodtryck, astmabesvär, smärta och sömnsvårigheter. Man får lättare att koncentrera sig när man är avspänd och har därmed större möjligheter att fatta rätt beslut i olika situationer. Tände på idén Yoga har de senaste åren blivit något av en folkrörelse. Även inom polisen har intresset varit stort och hittills har omkring 300 anställda besökt Heléns pass i yoga, meditation och avspänning. Sedan i mitten av februari är Heléns yogapass en del av friskvårdssatsningen i PO1 och har också varit en del av hennes egen rehabilitering. Hon blev sjukskriven för ungefär ett år sedan på grund av diskbråck i nacken. Hon hade själv stor nytta av djupavspänning och meditation och föreslog för polismyndigheten att hon kunde hålla oli-

9 yoga TBK 70 NLT41 ka yogapass för polisanställda under sin egen arbetsträningstid. Såväl myndigheten som Försäkringskassan tände på idén. AE 104 BA35 Det var väldigt vidsynt och framsynt av de inblandade parterna, säger Helén när vi sitter på ett kafé och pratar efter ett yogapass. Även mina kolleger har uppmuntrat mig och tyckt att det har varit jättebra att jag har fått göra detta och att de får ta del av det. FSK 60 NinaNalling Chans att testa Helén Persson kom i kontakt med yoga för första gången för elva år sedan. Hon har en två och ett halvt år lång utbildning som yogalärare och håller just nu på att vidareutbilda sig för att få internationellt certifikat. Jag tycker att detta är så fantastiskt roligt att det bara är självklart att fortsätta, säger hon och visar med hjälp av bilder hur olika rörelser utförs och vilka delar av kroppen som påverkas av träningen. För anställda i PO1 finns inom Friskvårdsprojektets ramar chansen att prova på något av Heléns pass åtminstone fram till nyår. Yoga Malin Sahlström Foto Jessica Tell Ordet betyder förening och bygger på 5000-årig erfarenhet. Det är en kombinerad fysisk och mental träningsmetod som syftar till att skapa balans och harmoni mellan kropp och sinne. Yogapass innehåller kroppsövningar, andningsövningar och meditation. Det avslutas med djupavspänning. Yoga är stressreducerande och hjälper till att lösa muskulära eller mentala blockeringar och spänningar. Projekt Storgöteborg Vid styrgruppsmötet den 7 juni 2005 fortsatte diskussionerna kring innehållet i projektgruppens olika delförslag. Diskussionerna koncentrerades på delningen av PO 1, IG-verksamheten, akutverksamheten, kalla larm och polismyndighetsärenden. Under diskussionerna analyserades effekterna av möjligheten att ta dellösningar av projektförslagen på kort och lång sikt. Detta ska ses i ljuset av att bland annat tillbyggnaden av polishuset i Göteborg ska stå färdig först OFR/P har begärt en grundligare konsekvensanalys av projektet. Myndigheten tillgodoser denna begäran och ska närmast ta fram en kompletterande konsekvensanalys avseende projektets förslag till delning av PO 1. Därefter ska förankring ske hos personalen i PO 1 nord. Styrgruppens har sitt nästa sammanträde 22 september Källa: IntraPolis Länsmannen 2/2005 9

10 Man är väl ingen mes Om vikten av att ha avlastningssamtal Att arbeta inom polisen innebär att man ibland utsätts för starka intryck och stressfyllda situationer. Med ökad kunskap om dina stresseraktioner minskar risken för att drabbas av posttraumatisk stress eller andra symptom. En effektiv metod för att komma vidare efter en jobbig händelse i arbetet är att delta i ett avlastningssamtal. 10 Länsmannen 2/2005 Det var som vilket jobb som helst. Ett larm om ett lägenhetsbråk. Jag och min kollega åkte dit som första patrull. Grannarna hade larmat om att det var högljudda röster och stök i lägenheten bredvid. När vi kommer in i trapphuset och går upp för trappan ligger en kvinna utanför lägenheten. Det är mycket blod. Kvinnan som visar sig vara i 60-års åldern är fortfarande vid liv. Jag böjer mig ned och hon viskar till mig med darrande röst Lova att du stannar hos mig och jag lovar. Vad som händer sedan valsar förbi mig som i ett töcken. Jag förblir sittande bredvid kvinnan med hennes hand i min. Tiden står stilla och jag kan inget annat än att sitta där. Kollegor kommer och går och jag sitter där. På väg tillbaka till stationen känns det konstigt i hela kroppen. Jag måste skärpa mig, jag har fyra timmar kvar på mitt pass. Är lite torr i munnen, fryser lite. Tar en kaffe på stationen och åker ut på nästa jobb. * Så här en tid senare kommer bilderna från trapphuset tillbaka till mig ibland. Känslan av kvinnans hand i min. Jag kände ju henne inte men ändå berörs jag. Min mamma är i ungefär samma ålder och ljushårig. Jag har tänkt att bara jag får sova på saken så känns det nog bättre. Är man polis får man ta en del, det ingår ju i jobbet. Man vill ju absolut inte bli klassad som en mes (Ett fiktivt fall.) Att prata om det som har hänt Enligt Gary Larsson, professor i psykologi, är samtal ett effektivt sätt att bearbeta intryck efter starka och upprörande händelser som skett i tjänsten. Att delta i ett avlastningssamtal kan vara en väg att gå. För närvarande pågår en utbildningssatsning i myndigheten där 10 nya handledare i avlastningssamtal utbildas. Deltagarna är från olika delar av distriktet och det första kurstillfället hölls i Kvänum i början av maj med fortsättning i

11 höst. Vid det första tillfället blev deltagarna utbildade i att hålla i ett avlastande samtal. I steg två kommer man att lära sig att leda ett debriefingsamtal. Vi har satt samman ett team med handledare från myndigheten. Till vår hjälp har vi Kjell Thornbratt från polismyndigheten i Halland som är mycket erfaren på detta området, berättar Johan Lundberg som är en av instruktörerna. Stress - ett individuellt fenomen Att arbeta inom polisen innebär att man ibland utsätts för starka intryck och stressfyllda situationer. Det finns en mängd händelser som kan betecknas som stressfyllda. Olika personer kan uppfatta samma händelse på helt olika sätt beroende på erfarenheter och var man befinner sig i livet. Det som uppfattas som stress av en person behöver inte uppfattas som stress av en annan. Stress är ett individuellt fenomen. Ju mer du känner till om dina stresseraktioner desto bättre arbete gör du. Dessa kunskaper går vi på djupet med i bland annat den nya bastaktiken poängterar Mats Hvit, piketbefäl och en av instruktörerna. Chefen initierar avlastningssamtalen Det är chefens ansvar att initiera ett avlastande samtal. Hon eller han är ytterst ansvarig för att känna av arbetsgruppens behov. I tjänsteföreskrift 744, som just nu är under revidering för att anpassas mer till organisationen, gör man klart för när man kan sätta in ett avlastande samtal. Det är till exempel vid olika typer av händelser såsom svåra olyckor där barn och ungdomar är inblandade, bruk av tjänstevapen, situationer där anställda/anhöriga hotas till liv och egendom, svåra skador bland anställda och anställdas självmord. Chefen har verktygslådan i det här fallet och arbetsmiljöansvaret är stort. I föreskrift 1999:7 från arbetsmiljöverket står det tydligt angivet vad som är ett gott psykiskt omhändertagande, poängterar Gunilla Gevreus. Viktigt hålla isär begreppen Avlastningssamtal och debriefing följer en fast struktur. Syftet med samtalen är bland annat att minska fysiska, känslomässiga och beteendemässiga stressreaktioner. Genom att delta i ett samtal påskyndar man också återhämtningen och har en större chans att fånga upp kollegor som har behov av ytterligare hjälp. Det är viktigt att skilja på debriefing och avlastningssamtal menar Gunilla Gevreus en av instruktörerna på utbildningen. Ett avlastningssamtal genomförs normalt i nära anslutning till händelsen medan en debriefing hålls efter minst 2-3 dygn. Någon bakre gräns finns inte, men man bör inte vänta för länge, menar Gunilla. Carin Fhyr Foto Carin Fhyr Med debriefing avses psykologisk debriefing. Andra samtal som utreder polisens arbetsmetoder, utrustning och logistik är inte debriefing i samma mening. Så här fungerar ett avlastnings- och ett debriefingssamtal Både avlastningssamtalet och debriefingsamtalet inleds med en genomgång av vissa regler. Därefter följer en introduktionsfas och en faktafas. Så här långt är avlastningssamtalet och debriefingen lika i sin struktur. Nästa fas skiljer dem åt på så sätt att vid avlastningssamtalet går man igenom tankar och funderingar. Vid debriefing lägger man till ytterligare en dimension till med tankar, känslor och reaktioner. Ett avlastningssamtal och en debriefing avslutas med en informations- och avslutningsfas. Stödtrappan - denna hjälp finns att få 2. Kamratstöd 1. Individens egen kunskap om hur man reagerar på en onormal situation. 5. Extern specialisthjälp 4. Personalvårdskonsulent, företagshälsovård och präster 3. Avlastningssamtal/ Debriefing Länsmannen 2/

12 Handledare från Västra Götaland efter fullgjord utbildning i den särskilda polistaktiken. Särskild polistaktik för säkerhets skull Måndagen den 11 april samlades tio handledare och två insatschefer från Västra Götaland för att under sju veckor genomgå handledarutbildning i Särskild polistaktik och det mobila insatskonceptet. Tanken är att de ska bli bättre rustade inför möten med stora folkmassor. 12 Länsmannen 2/2005 Utbildningsmålet var att utbilda handledare i det mobila insatskonceptet som hämtats till stor del från Danmark. Dansk polis har över tio års goda erfarenheter av att arbeta enligt denna taktik när det gäller att hantera stora folkmassor, allt från demonstrationsdeltagare till fotbollssupportrar. Konceptet ska leda till bättre arbetsmiljö, med tryggare och färre skadade poliser som följd, ökad lagföring och mindre våld. Man lägger också stor vikt vid etiken, flexibiliteten och snabbheten. Tio danska handledare, bland andra från danska polishögskolan, medverkade när det gällde de praktiska och taktiska delarna av utbildningen. Dessutom har det varit lektioner och föreläsningar i juridik samt det mentala och kommunikativa förhållningssättet, något som känns igen från utbildningen i bastaktik. Innehållet i utbildningen är kvalitetssäkrat av Leif Lindqvist Skåne, Lena Thuresson Stockholm och Hans Lippens Västra Götaland. Offentlig slutövning Handledarna har också börjat planera inför höstens användarutbildning för Västra Götaland. Utbildningen kommer att genomföras i internatform i Karlsborg och startar till hösten med två omgångar, vecka och 42-43, med cirka 100 kursdeltagare per omgång. Ytterligare utbildningsomgångar planeras under våren Utbildningen vänder sig enbart till dem som är med eller kommer att ingå i den nationella förstärkningsorganisationen från Västra Götaland, Division Västra Götaland. Handledarutbildningen avslutades sista veckan med slutövningar, skriftlig

13 Nationell polistaktik Detta är ett samlingsnamn på de tre olika inriktningarna, Nationell bastaktik, Särskild polistaktik och Operativa chefer, som har en gemensam röd tråd. Bastaktikutbildningen När 2005 är över kommer cirka 220 handledare att ha utbildats. I Västra Götaland har vi 25 handledare och dessa kommer att utbilda befattningshavare i vårt län. Särskilda polistaktiken Handledarutbildningen genomfördes veckorna på PHS. I Västra Götaland kommer vi att ha tio handledare samt två insatschefer. Dessa ska utbilda 400 befattningshavare i vårt län. 200 kommer att utbildas under veckorna och de andra 200 kommer utbildas under våren Denna utbildning riktar sig mot den personal som ingår i Division Västra Götaland. Nyrekrytering till den nya organisationen är avslutad och kommer före slutet av 2005 att verkställas. Innan årets slut ska Västra Götaland ha 200 poliser färdigutbildade för att ingå i en nationell förstärkningsorganisation som kan användas över hela Sverige. Där ska Västra Götaland stå för en division, Skåne för en och Stockholm för två divisioner. Polisens nya lättsäkrade fordon under slutövningen på polishögskolan. examination och uppvisning för bland andra de svenska och danska rikspolischeferna, Sveriges länspolismästare samt representanter från RPS. Även media var inbjudna. Öppna händer Vid slutövningen deltog ett hundratal personer som agerade demonstranter och polisen förevisade olika metoder att hålla ordning. Det åskådarna fick se var det mobila insatskonceptet som är en av delarna i den särskilda polistaktiken. Särskilda fordon används för att polisen ska kunna komma nära i en orolig situation. Konceptet innebär också att man inte behöver använda sköldar utan kan arbeta med öppna händer. Det var sju intressanta och lärorika men arbetsamma veckor, säger Hans Bergström, en av de nyutexaminerade handledarna. Nu tar planeringen inför höstens användarutbildning vid och sedan är det dags för själva genomförandet. Det är ju en stor förändring som svensk polis är på väg att genomföra, konstaterar Hans Bergström. Svensk polishistoria Nu kommer alltså de nyutbildade handledarna att utbilda de poliser som är uttagna att ingå i Division Västra Götaland. Det här är svensk polishistoria. Det har aldrig förekommit en nationell utbildning i den här storleken. Det är en förändring av hela polisutbildningen, säger Hans Lippens, chef för division Västra Götaland Tomas Ahnström Foto Hans Lippens En grannlaga uppgift för handledarna, men en uppgift som vi samtidigt ser fram emot med tillförsikt. Länsmannen 2/

14 Digitala bevis kräver både hängslen och livrem Digitala bevis ingår i dag som en naturlig del i många brottsutredningar. Utvecklingen av den tekniska apparaturen såsom telefoner, datorer och kameror går med en rasande fart och det är svårt att hänga med. För att få en inblick i hur det är att säkra digitala bevis har Länsmannen träffat Per Löfquist som jobbar med it-brottslighet i Skövde, PO3. 14 Länsmannen 2/2005 Det råder ingen tvekan om att för att hänga med i den blixtsnabba utvecklingen krävs ett brinnande intresse och en stor entusiasm. Detta förkroppsligar Per Löfquist i en och samma person. Han är militär i botten men 1992 beslutade han sig för att sadla om och utbildade sig till polis. Ganska snart kom han att nischa sig åt it-sidan. Öka kunskapen Kunskapen i myndigheten när det gäller digitala bevis skiftar och det finns ett stort behov av kompetensutveckling. Den ökade kunskapen behövs på två nivåer. Dels en ökad baskompetens i hela myndigheten. Men också en fortsatt utveckling av den spetskompetens som finns och som har it-brottslighet som sin specialitet, poängterar Hans-Olof Sandén, chef för PO3. Per känner att nu står man lite och stampar. För att hålla jämna steg med de kriminella krävs att man inte slår av på takten. Teknik, juridik och pedagogik Per ser sitt arbete i tre delar; teknik, juridik och pedagogik. Först och främst måste man ha en god kunskap om den tekniska apparatur man ska analysera. Sedan måste bevisen hålla i rätten och då krävs en omfattande kunskap om lagar och paragrafer. Slutligen ska resultatet förmedlas på ett pedagogiskt sätt. Komplicerade tekniska resonemang ska förklaras så icke insatta personer som åklagare, nämndemän och domare kan ta till sig informationen. Det ställs hårda krav på den tekniska bevisningen så det gäller att ha bra på fötterna, påpekar Per.

15 Vad är digitala bevis? De vanligaste digitala beslagen som tas in för analys i myndigheten är mobiltelefoner och datorer. Det kan också handla om cd-skivor, disketter och USB-minnen. Det är inte alltid man vet vad man letar efter när man börjar en analys av ett föremål. Det kan finnas många nålar i en höstack, berättar Per. Åklagaren ger direktiv som ska följas. Det kan handla om att styrka målsägandens berättelse genom att plocka fram e-post eller bilder ur en dator. Tagit fram metod Dokumentation är A och O i arbetet med att säkra digitala bevis. Per och en kollega, Peter Hansson på Samordningsenheten i Göteborg, har arbetat fram en metod som lämnar litet eller inget utrymme för slumpen. Metoden går ut på att analysen av t.ex. en hårddisk ska gå att följa in i minsta detalj. Rikspolisstyrelsen har visat intresse för arbetsmetoden och har varit på plats och studerat konceptet. Hängslen och livrem Per har en stor analysdator på skrivbordet och då en beslagtagen dator ska analyseras läses innehållet på hårddisken över till en s.k. måldisk på analysdatorn. När flytten av data är gjord ställs beslaget undan och alla analys sker på kopian. För analysarbetet används ett antal analysprogram. Framförallt EnCase och FTK som är två amerikanska programvaror. Utbildningen har skett både i USA och Sverige. Analysarbetet kräver största noggrannhet och säkerhet. Inget får lämnas åt slumpen. Jag brukar säga att vi arbetar med hängslen, livrem, kardborreband och säkerhetsnålar, skrattar Per. Sprider kunskap Per föreläser en hel del både internt inom polisen men också externt. Han brukar påpeka att det inte finns någon ångraknapp på nätet. För många ungdomar är Internet en naturlig företeelse som alltid funnits. Man har liten eller ingen respekt och är inte restrektiva med att publicera bilder på sig själva eller andra. Jag brukar säga att en bild som är publicerad på Internet finns där för alltid, säger Per. Per Löfquist vid sin analysdator där hårddiskar till beslagtagna datorer gås igenom. Att tänka efter före Digitala bevis kan vara känsliga att hantera. Vet du inte vad du gör - gör ingenting utan att först ha pratat med någon av myndighetens it-brottsspecialister först. Begreppet it-relaterad brottslighet Traditionellt sett har man använt begreppet it-brott eller databrott. Begreppet har över tiden urholkats. Idag kan begreppet spänna över all typ av brottslighet från stölder till mord. Analys av digitala bevis bör vara en naturlig utredningsåtgärd vid alla typer av brottsutredningar. Carin Fhyr Foto Sven-Olof Larsson Länsmannen 2/

16 Avancerad teknik för att rädda liv Polisflygets teknik blir hela tiden mer avancerad. Maskiner för 80 miljoner står i hangaren på Säve. Problemet är bara att man har brist på personal som kan hantera den nya tekniken. - På det viset är det något av ett resursslöseri, säger kommissarie Lars-Gunnar Gustafsson, chefen för polisflyget. 16 Länsmannen 2/2005 För ett par år sedan fick polisflyget nya maskiner och teknik som gör att man har blivit mycket bättre på att leta efter försvunna människor. Värmekameran har funnits länge, men tillsammans med den nya ljusförstärkaren NVG, night vision goggles, har man fått helt andra möjligheter att leta i mörker. Det är en större revolution än värmekameran för att rädda folk. Bara den här vintern har ett tiotal hittats, säger Lars-Gunnar Gustafsson. Men det finns en baksida av den nya tekniken, som förutom NVG även består av möjlighet till länkning av filmer direkt till LKC, möjlighet att peka med laserstrålar och möjlighet till rappellering, alltså att sätta ner människor och hundar från helikoptern. Den baksidan heter personalbrist. Eftersom det krävs två personer för att kunna både flyga och sköta tekniken betyder det att helikoptern inte alltid kan användas till sökuppdrag nattetid. Då är bara en pilot i tjänst. Hoppas på fler operatörer Sedan i januari har polisflyget fått förstärkning av Kjell Petersson som operatör. Han ådrog sig en skottskada i höstas då han arbetade på piketen och har nu fått chansen att prova på operatörsyrket. Han har lärt sig mycket om den nya tekniken under de månader han har jobbat på polisflyget, och både han och Lars-Gunnar Gustafsson hoppas nu att tjänsten ska permanentas.

17 Allra helst vill de anställa fler operatörer. Vi måste ha folk som är här regelbundet för att de ska kunna lära sig allt. Det fungerar inte längre med tillfälliga inhopp, konstaterar Lars-Gunnar Gustafsson som säger att det vore optimalt med en pilot och en operatör per nattpass. Och nog har Kjell Petersson hunnit bli vän med både helikoptrarna och tekniken under den tid han har varit på polisflyget. Han visar runt i hangaren, pekar ut alla förråd och berättar vad alla kameror, strålkastare och dataskärmar används till och hur man kan byta utrustningen i helikoptern beroende på uppdragets natur. Som ett dataspel Piloten Hans Lind drar ut helikoptern och klättrar sedan in bakom spakarna. Kjell tar plats bredvid honom och testar så att skärmarna kommer igång. När vi väl är i luften visar han på skärmen hur nära man kan komma ett specifikt föremål på marken, tack vare kamerornas zoomfunktioner. Att se registreringsnumret på en bil är inga problem, även om man flyger en bra bit ifrån den. Det ser ut som att Kjell spelar dataspel när han manövrerar sig på arbetsbordet mellan kartor och bilder från marken. Och det märks att han njuter av sin uppgift: Man får faktiskt ha roligt på arbetet, konstaterar han nöjt. Det som känns allra mest tillfredsställande är att få vara med och utveckla den nya tekniken. Det slår till och med flygningen. Vill ha larmen tidigare Hans Lind styr oss från norra skärgården och in över de centrala delarna av Göteborg. Polishuset ser ofattbart stort ut från luften. Allt blir plötsligt symmetriskt och alla vägar känns förhållandevis logiska. Staden är riktigt vacker och förvånansvärt grön. Men många av de flygningar som görs med polisflyget utförs nattetid och då är det givetvis inte utsikten som intresserar. Då är såväl pilot som operatör istället på helspänn för att kunna utföra det arbete som krävs. Men både Hans och Kjell vill avdramatisera helikopteranvändningen. För dem är det inget märkvärdigt alls att plocka ut kärran. Kollegerna vill ofta undvika att slå på stora trumman direkt när det händer något. Jag tror att de är lite rädda för att göra det och vill testa de vanliga vägarna först. Men det är faktiskt inte märkvärdigare att ta dit oss än att skicka dit en radiobil, säger Hans Lind som menar att flyget ibland får larmen alldeles för sent: I många fall får vi nöja oss med att leta efter döda och vad är det för mening med det? Vi ska ju rädda liv. Resursbesparande Polisflyget fungerar som ett serviceorgan för Västra Götaland, Småland, Halland, Närke och Värmland men är i grunden en riksresurs som ska kunna flyga över hela landet om det behövs. Det kostar inget för myndigheten att anlita helikoptern för ett uppdrag. Jag brukar trycka på att om man över huvud taget funderar på att ringa oss för ett uppdrag så ska man ringa. Det är resursbesparande att låta oss söka av de öppna ytorna och använda hundarna till annat, konstaterar Hans Lind och styr helikoptern tillbaka mot hangaren i Säve. Malin Sahlström Foto Tomas Ahnström Piloten Hans LInd och operatören Kjell Petersson är redo för flygning. Helikopterns nya teknik är allt för avancerad för att en person ska klara den ensam. Länsmannen 2/

18 Spåra stulna bilar Bilrån är inget vanligt förekommande brott i Västra Götaland, eller Sverige om du så vill. Men när ett bilrån inträffar så blir det väldigt uppmärksammat. Länsmannen har träffat Leif Rundberg och Carl-Arne Jonsson på Samordningsenheten för att prata fordonsbrott. Inte långt från Mölndalsån i Gårda, Göteborg har Samordningsenheten sina lokaler. Här finns en stor kunskap samlad om fordon. Här arbetar den största fordonsgruppen i Sverige. Man handlägger framförallt utredningar där huvudobjektet för brottet är ett registrerat fordon. Man har hela Västra Götaland som arbetsfält när det gäller den organiserade fordonsbrottsligheten. När det gäller vardagsbrotsligheten handlägger man ärenden inom PO1 syd. Man säga att 50 procent av arbetstiden går åt till att lösa brott som kan klassas som grov gränsöverskridande brottslighet. I dessa fall arbetar man mycket nära den internationella åklagarkammaren. 18 Länsmannen 2/2005 Framgångsrikt koncept Hittills har fordonsgruppen lyckats bra i sitt arbete. Framgångskonceptet är att man har duktiga medarbetare och ett väl utvecklat samarbete med kollegor på andra myndigheter. Kontakten med fordonstillverkarna är också en viktig nyckel begicks 6889 personbilsstölder i Västra Götaland. Av dessa fall var det endast 7,1 procent som inte kom till rätta. Ett mycket gott resultat som gör att Västra Götaland placerar sig bland de främsta polismyndigheterna i Sverige. Nedplockade bilar Ett viktigt arbetsinstrument är databasen EuVID där man kan göra slagningar för att identifiera fordon. EuVID går att komma åt på Samordningsenhetens hemsida för den som önskar. I så stor utsträckning som möjligt undersöker vi nedplockade bilar ute i dikeskanter. I möjligaste mån försöker vi identifiera det som har hittats. Här arbetar vi i nära samarbete med närpolisorganisationen, berättar Leif. Viktigt redskap Ett annat viktigt redskap är SIS där man kan göra slagningar på stulna fordon i hela Europa. Moderna bilar går sällan att stjäla utan nyckel. För en sådan operation krävs specialistkunskaper. Generellt kan man säga att en bil som är tillverkad efter 1998 är så gott som omöjlig att stjäla utan originalnyckeln, påpekar Carl-Arne och Leif. Carin Fhyr Foto Carin Fhyr

19 Windows XP - vår nya miljö Förmodligen har du hört talas om Windows XP innan du fick miljön på ditt skrivbord. Hem-pcpaketen innehåller denna miljö så du har kanske till och med jobbat i den. Förändringarna inom Microsofts olika operativsystem har varit många och revolutionerande. Windows 95 kom i mitten av 1990-talet. Versionerna 98, 2000 och 2002 har kompletterats med NT och XP. Och nu har alltså polisen gått över till att ha operativsystemet XP i sina datorer. En förändring från det förutvarande NTsystemet har föregåtts av lång planering och utprovning. Hur fungerar våra system i den nya miljön? Behöver vi göra några förändringar för att få programmen att fungera? Utvecklingsgrupperna har haft fullt upp. Arbetet fortgår med de sista applikationerna, så ännu är inte alla så kallade NTmaskiners tid ute. Landsomfattande övergång En övergång till XP-systemet är på gång i hela Polissverige. Sammanlagt är det cirka datorer som ska bytas ut. I ett första skede har datorer köpts in. Genom detta har man kunnat pressa priset med cirka 25 procent. För den resterande delen, , kommer i första hand en uppgradering att ske. När åldern har tagit ut sin rätt kommer bara XP-maskiner att finnas. Magnus Lenngerd, chefen för länsdriften, säger att datorerna enligt planerna ska vara utbytta och uppgraderade inom Västra Götaland i andra hälften av september. När Du läser detta är det i princip bara centrala Göteborg som återstår. XP-stabilt och säkert Magnus Lenngerd ser nästan bara fördelar med XP-miljön. Den är stabilare att arbeta i och säkerheten i funktionen är större. För den som har haft ett hem-pc-paket är det inga stora skillnader. Som användare har du dock inte samma möjligheter att göra förändringar som där hemma, vilket av säkerhetsskäl är helt naturligt. Skulle det bli något fel på din dator kan service ske på distans. När du pratar med supportcenter kan du ge dem tillstånd att ta över din dator och göra den service som behövs. Du behöver exempelvis inte sitta sysslolös i timmar eller dagar för att du inte kommer in i något program. Högre kommunikationshastighet Mobasa-maskinerna kommer också att bli i XP-miljö. Även här blir det en helt annan stabilitet än i nuvarande system. Men eftersom denna kommunikation sker via mobilnätet kan lokala förhållanden ibland vara lite problematiska. Det finns inte täckning överallt. När det gäller kommunikation i det fasta nätet är en klar förbättring på gång. Ett nytt avtal har tecknats med Telia, DART2, vilket kommer att ge nästan fyra gånger högre hastighet. Då gäller det att hänga med Vilka nackdelar ser då Magnus Lenngerd? Det kan vara initiala problem för dem som inte har haft något hem- pc-paket. De har kanske inte sett och arbetat i miljön tidigare. En ambition är därför att det vid varje nyinstallerad dator ska finnas en liten lättfattlig handbok med den viktigaste informatio-nen. Datadisketternas tid är snart förbi. Det finns ingen diskettstation på de nya maskinerna. Nu används cd-skivor och USB-minnen. Ett generellt beslut är fattat om allmän tillgång till USB-porten, i huvudsak för att kunna tanka över bilder från digitalkameran eller liknande. Uppgradering nattetid Magnus Lenngerd poängterar en viktig detalj för alla användare: stäng inte av datorn när du går hem för dagen. Avsluta istället och begär att datorn ska starta om. Det är nämligen nödvändigt att ha datorn på under natten eftersom nya programversioner och uppgraderingar trycks ut då. Men stäng gärna av skärmen så att inte en bild bränner fast på den. Tage Ödlund Illustration: Nina Lindhe Tell Länsmannen 2/

20 Den nya IT-tekniken på gott och ont Informationsteknik är ett ganska nytt ord. Men information har funnits så länge människan har vandrat på denna jord. Teknikerna har bara ändrats med tiden. Adam och Eva hade sitt sätt att informera varandra och vi ringer till varandra var vi än befinner oss. Däremellan har man använt sig av pergamentrullar och stenblock. Hällristningarna i Tanum är uppsatta på FN s världsarvslista och värda att bevara. Runstenar restes av lokala hövdingar för att informera om sin existens. I samband med att Gutenberg uppfann boktryckarkonsten ökade informationsflödet betydligt. Nu hämtar vi mycket av vår information via Internet. Datorerna har kommit in i våra hem och upptar allt mer av vår tid. Resten av tiden pratar vi i mobiltelefon. Tekniken har skapat ett behov hos människan. Vi måste meddela oss med varandra betydligt mer nu än för bara 20 år sedan. Vem tänkte då på att meddela sin hemkomst om fem minuter när man kom hem samma tid varje dag? Kan det vara så att vi inte tror att vi finns om vi inte syns eller hörs? Polisarbetet har underlättats betydligt med ITteknikens intåg. Vi får snabbt besked på bilägare eller om någon är efterlyst. Vi kan få hjälp med att spåra var en mobiltelefon har använts och till vem man har ringt. Vi kan när som helst få information om vilka brott som har anmälts i Skultorp eller Svenljunga. Snart sagt all information finns att plocka fram ur våra datorer. Men all denna nya teknik har också en baksida. Användaren måste utbildas och hålla kunskaperna intakta för att kunna tillgodogöra sig tekniken. För detta behövs naturligtvis lite intresse. Många av oss äldre i tjänst har kanske lite svårt med allt det nya. Varför kan vi inte göra som vi gjorde tidigare? Det tog kanske lite längre tid men vi hade heller inte så bråttom. Nu blir vi otåliga om den vi ringer inte svarar på högst andra signalen. Eller om inte LKC svarar i radion på sekunden när vi skickat iväg vår signal. Nu har vi kommit in i dataåldern och då skall det gå fort. Mobiltelefoner är ett gissel. Det surrar och piper på alla möjliga och omöjliga ställen. Måste man ha telefonen påslagen till och med i kyrkan? Visserligen skall det ringa i kyrkan ibland men de har egna klockor. Det är också underligt att polisverksamhet gick att utföra innan det hängde en mobiltelefon på nästan varje polis. För dagens unga poliser har det ju alltid funnits mobiltelefoner så de känner inte till annat. Men måste den användas i tid och otid när man är ute på ett jobb? Hur ofta ser man inte en bild i tidningen eller på tv där det står ett antal poliser på någon plats för en händelse. Står det fem poliser där så pratar minst tre i telefon. Ringer man hem till mamma och berättar något spännande? Alla kan väl inte ha rapporteringsskyldighet till någon stab! Tekniken har också skapat en del nya sjukdomar. Musarm och SMS-tumme bara för att nämna några. De radiovågor som apparaterna alstrar kanske heller inte är så nyttiga? Folksjukdomen stress får vi heller inte glömma. Eksem och andra former av utslag på kroppen kan också till viss del skyllas på datorerna. Magnetfält och strålning i alla former är nog inte vad kroppen längtar efter. Men visst är det bra med datorer och mobiltelefoner också. Vad hade den här krönikan blivit utan dessa maskiner. Handskriven, oläsbar för typografen och handlat om något helt annat. (Det kanske hade blivit bättre!) Och med mobilen kan man ju alltid ringa och beställa pizza innan man skall ta rast. Tage Ödlund Illustration Nina Lindhe Tell 20 Länsmannen 2/2005

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Med hösten kommer fler ovälkomna besök! Glädjande har antalet bostadsinbrott legat på en ovanligt

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Färdiga föredrag/ workshops

Färdiga föredrag/ workshops Färdiga föredrag/ workshops Behov av något spännande och att det andas framtid Kicki-off, Personalträff, Något annorlunda, Hälso-Tema, 2000-talets människa, Samvaro, Framtidsseminarie. Behov av något spännande,

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Mattias Martinsson Länskriminalpolisen Halland

Mattias Martinsson Länskriminalpolisen Halland Mattias Martinsson Länskriminalpolisen Halland - Bakgrund. - Att arbeta inom polisen. - Andra arbetsgivare. - Från beslag till protokoll. - Presentation av projektarbete. 1 - Utbildningsbakgrund. - Yk

Läs mer

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 Brott och digitala bevis Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 RKP:s IT-brottssektion Var finns vi i organisationen? RIKSPOLISCHEF Säkerhetspolis RKP RPS KPE Stab OPE IPO IT-brottssektionen Samordningsfunktion

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen.

Bostadsinbrott. Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott. www.polisen. Bostadsinbrott Försvåra för tjuven Tips när du inte är hemma Håll ögonen öppna Så polisanmäler du inbrott www.polisen.se/uppsala 114 14 På spår efter gärningsmannen Inbrott i bostaden är något som många

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län 2014-08-11 Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Inbrottstjuvar använder sig av nya metoder I semestertider brukar det vara fler inbrott

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Mätstyrning med M7005

Mätstyrning med M7005 Matematikföretaget jz M7005.metem.se 150423/150626/150721/SJn Mätstyrning med M7005 en översikt Mätstyrning med M7005, en översikt 1 (12) Innehåll 1 Mätstyrning 4 2 M7005:s sätt att mätstyra 5 3 Anpassa

Läs mer

Frågor och svar. Satans torn

Frågor och svar. Satans torn och svar Läraren side 1 En mesig person 1. Jon har haft en dålig dag i skolan. Varför? Idag hade Linus fått hela klassen att skratta åt Jon. 2. Vad är en dålig dag i skolan för dig? 3. Varför spelar Jon

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Henrik Asp DEL 1 KOMPONENTER OCH PROGRAMVARA DEL 3 EFTER KÖPET 1. INTRODUKTION TILL BOKEN... 3 2. DATORNS HISTORIA... 4 A. Pc...5 B. Mac...6 C. HTPC...7 3. DATORNS

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en

Läs mer

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Drömmaskiner Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Certec, Inst. för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola,

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

RPI, Registrering, produktinfo och instruktion SmartDNA ver.1

RPI, Registrering, produktinfo och instruktion SmartDNA ver.1 Det är mycket enkelt att registrera sin SmartDNA förpackning. Du gör det via internet genom att gå in på www.safesolution.se och du kan också enkelt ändra, om du skulle byta mobilnummer eller adress. Tidigare

Läs mer

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar.

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar. UTVECKLINGSPROGRAM FÖR FÖRBUNDSCHEFER Bakgrund Nationella rådet och Samordningsförbundet Göteborg Hisingen, DELTA erbjuder tillsammans med Framtidens Ledare vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

VD har ordet; NEWS. I detta nummer av vårt Nyhetsbrev hittar ni kort information om fem av våra nya kunder.

VD har ordet; NEWS. I detta nummer av vårt Nyhetsbrev hittar ni kort information om fem av våra nya kunder. PROCLIENT NEWS I ÅRGÅNG 5 1 NEWS VD har ordet; Sommar, sol och semester står inför dörren efter en mycket givande vår. De närmaste dagarna kommer Sverige att fira midsommar, oavsett om solen strålar eller

Läs mer

Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal.

Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal. Protokoll klassombudsmöte 17 oktober 2011 1 Protokoll fört vid klassombudsmöte för Berga Hem och skola-förening Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal. Närvarande: Henrik Ericson ordf. och

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

Allt du behöver veta om ditt mobila bredband.

Allt du behöver veta om ditt mobila bredband. Allt du behöver veta om ditt mobila bredband. Du är bara ett par minuter från att kunna surfa överallt. Följ bara instruktionerna i den här manualen. Det enda du behöver är en dator och ditt USB-modem.

Läs mer

Mitt Sommarprojekt - ett sommarprojekt där idéer och drömmar kan genomföras

Mitt Sommarprojekt - ett sommarprojekt där idéer och drömmar kan genomföras Jag har lärt mig leda en grupp, och det har varit jätteroligt. Jag har också lärt mig vikten av planering, då hela projektet har varit väldigt byggt på eget arbete och planering. -Anna Jag har lärt mig

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er.

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Guide till effektivare möten Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Tänk om du och dina medarbetare skulle kunna ha effektiva möten

Läs mer

12 blir närmare 40 välkomna nykomlingar!

12 blir närmare 40 välkomna nykomlingar! Nyhetsbrev juni 2013 12 blir närmare 40 välkomna nykomlingar! Den senaste månaden har min mejlbrevlåda fyllts av intresseanmälningar och engagerade frågor om sociala insatsgrupper. Jag är tacksam att få

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Massmedier. Inledning

Massmedier. Inledning Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

IT-huset ENERGI OCH IT

IT-huset ENERGI OCH IT IT-huset ENERGI OCH IT 1 Det vanliga är att bara se det självklara Som att energibranschen är detsamma som elkraft. Punkt slut. Några hål i väggen som driver lampan och elementet. Eftersom det alltid varit

Läs mer

[Innehåll] Sida 2, Sida 3 - Persona Sida 4, Sida 5 - Persona Walk-Through Sida 6 - Reflektioner

[Innehåll] Sida 2, Sida 3 - Persona Sida 4, Sida 5 - Persona Walk-Through Sida 6 - Reflektioner [Innehåll] Sida 2, Sida 3 - Persona Sida 4, Sida 5 - Persona Walk-Through Sida 6 - Reflektioner [Rune Tennesmed] [Göran Hultgren] Profil Kön Ålder Arbete/roll [Kund] [Man] [46 år] [Sågverksoperatör] Personlighet

Läs mer

Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun

Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun Brottsförebyggande arbete i Hylte kommun Information & råd från Brottsförebyggande rådet i Hylte 1 Du ska känna dig trygg! Brottsförebyggande rådets viktigaste uppgift är att inspirera till och sprida

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Det handlar inte om rör.

Det handlar inte om rör. Det handlar inte om rör. Det handlar om rätt rör. Rör på rätt sätt. Rör på nya sätt. Rör som förändrar. Rör som berör. Som ger frihet, trygghet och förtroende. Det handlar helt enkelt om Smarta Rör. 2

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Vad är en detektiv? Din karriär

Vad är en detektiv? Din karriär Vad är en detektiv? I takt med att polisen och myndighetens resurser sinar så växer alla former av utrednings och spaningstjänster. Dessa anlitas ofta av privatpersoner och företag för att hitta information,

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer