Nr En tidning från Handikapp & Habilitering. Samtalsmattan - ett genialt kommunikationsredskap. Tema: Kognitivt stöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 2. 2008. En tidning från Handikapp & Habilitering. Samtalsmattan - ett genialt kommunikationsredskap. Tema: Kognitivt stöd"

Transkript

1 En tidning från Handikapp & Habilitering Nr Samtalsmattan - ett genialt kommunikationsredskap Tema: Kognitivt stöd

2 Ansvarig utgivare har ordet: Innehåll Klara Mera - en lysande idé 3-5 Sidney in the center 6-7 Hur påverkar tidshjälpmedel familjernas vardag? 8 Kunskapsbehov på gruppbostäder 9-10 Lugn och ro på Stenvillan Mer kognitivt stöd till barn och unga En väska fylld med grejer Det är ballongen jag vill ha Samtalsmattan - ett genialt kommunikationsredskap Kom och lär dig hur man gör!_ NUMMER Habilitering Nu är en verksamhetstidning som ges ut av Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting. Habiliteringsverksamheten erbjuder råd, stöd och behandling till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar. Verksamheten erbjuder också stöd till anhöriga och personal i barnets, ungdomens eller den vuxnes närmiljö. Habilitering Nu sprids till samarbetspartners inom landstinget, kommunerna i länet, handikapporganisationer m fl. Ansvarig utgivare Carina Hjelm, Tel e-post Redaktion Agneta Holmberg, Tel e-post Eva Norberg, Tel e-post Omslagsfoto Anki Almqvist ADRESS Stockholms läns sjukvårdsområde Handikapp & Habilitering Box Stockholm Tel Fax Repro & Tryck Tryckeri ab Federativ Stockholm 2008 Receptfritt ett nytt koncept inom hälso- och sjukvården Inom Handikapp & Habilitering tänker vi allt mer i termer av öppna och förebyggande insatser som komplement till den traditionella habiliteringen. Receptfritt blev ett begrepp när ADHD-centret startade, där vi vid sidan av de behovsprövade insatserna bland annat erbjuder öppna föreläsningar. Det är ett smart sätt att möta ett stort behov med enkla insatser. Andra exempel är Autismforum och Handikappupplysningen som vi haft inom habiliteringen under några år. Ytterligare ett exempel är det helt nystartade Idétorget, som är en öppen verksamhet för personer med funktionsnedsättningar, anhöriga och personal. Till Idétorget kan man komma för att titta, prova och få information och råd om datorteknik och tekniska anpassningar för personer med funktionsnedsättning. Läs mer om Idétorget i detta nummer av Habilitering Nu. Under hösten startar vi även ett öppet informations- och kunskapscenter om funktionshinder, med bibliotek och rådgivning, helt receptfritt. Ni lär få höra mer om det längre fram. Temat för detta nummer av Habilitering Nu är kognitivt stöd som är ett av Handikapp & Habiliterings absoluta spetskompetensområden. Det är några år sedan vi startade verksamheten Klara Mera. Genom Klara Mera har vi utvecklat en bred kompetens inom hela habiliteringen och kanske är vi rent av en av Sveriges ledande verksamheter inom området. Kognitivt stöd är dock ett relativt nytt kompetensområde för många, och det finns stor utvecklingspotential. Vi vet att det kan göra en enorm skillnad i livskvalitet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Därför Foto: Anki Almqvist är det extra roligt att vi fått möjligheten att utveckla tankar kring hur kognitivt stöd ska bli tillgängligt även för barn med funktionsnedsättningar och att det uppmärksammats hos beslutsfattarna inom Stockholms läns landsting. I tidningen kan du dessutom läsa om ett annat angeläget område, alternativ kompletterande kommunikation. Förmåga att kommunicera är verkligen grundläggande för möjlighet till delaktighet och självständighet. Tillsammans med kognitivt stöd kan det vara avgörande insatser för att personer med funktionsnedsättningar inte ska utveckla ett avvikande beteende, det vill säga insatser som är av stor betydelse för den enskilde men också samhällsekonomiskt gynnsamt. Så vill jag avsluta med att tillönska alla en riktigt skön sommar! Carina Hjelm Habiliteringschef 2

3 Tema: Kognitivt stöd Klara Mera - en lysande idé Varje år får flera hundra personer med funktionsnedsättning inom habiliteringen på olika sätt stöd från Klara Mera, ett av landets största och mest kända center för kognitivt stöd. Text: Helene Lumholdt Foto: Anki Almqvist Just nu ingår Elisabeth Lindström och Ulla Ringström Otterstadh i ett projekt vars uppdrag är att med webbenkäter ta reda på hur IT och telekommunikation fungerar för funktionshindrade. I tonårsrummet finns flera tekniska apparater, bildscheman och tidshjälpmedel. Innanför Klara Meras entrédörr finns ytterligare en dörr, en sådan där typisk brun lägenhetsdörr med titt-öga, patentlås och namnskylt. Dörren leder in till en lägenhet som är Klara Meras bästa och viktigaste arbetsredskap. Meningen med lägenheten är att brukare och andra engagerade ska få en chans att se och uppleva hur alla kognitiva stöd, alla tips, hjälpmedel och anpassningar fungerar i en vardagsmiljö lik deras egen. Ljus, ljud eller tal Direkt innanför dörren möter de första kognitiva stöden. En dörrmatta från Designtorget påminner i svart text om plånbok, nycklar och mobil. På väggen hänger Tentaculus som är en avancerad datoriserad panel som just här kallas en Hej då gå ut-apparat. Genom ljus, ljud eller tal får brukaren också här hjälp att minnas sånt som nycklar och plånbok men får också information om balkongdörren inte är låst eller att spisen inte är avstängd. Tentaculus anpassas och ger ett kognitivt stöd utifrån helt individuella behov. Klara Meras kognitiva stödsortiment kännetecknas av blandningen av avancerade och ibland dyra förskrivningsbara produkter och fiffiga prylar som finns att köpa för några tior i den vanliga handeln. Det är lite småstökigt i hallen som det kan vara hemma hos en vanlig familj. Det är just tänkt att hallen ska fungera som hos en vanlig tvåbarnsfamilj. Vi har jobbat med struktur och ordning och med lite mer diskreta uppmärkningar. Istället för att använda symboler eller fotografier har vi här gjort färgmarkeringar med små pluppar. Ibland kan det vara viktigt att vara lite diskret, till exempel kan det vara känsligt för tonåringar när familjen tydligt märker ut sig, berättar Ulla Ringström Otterstadh. 3

4 Klara Meras kök har praktisk inredning med avancerad teknologi. Ska ge inspiration I vardagsrummet, som är snyggt och modernt möblerat, visas massor av tekniska apparater upp. På ett bord intill soffan ligger pratapparater och telefoner, mobiltelefoner och en liten handdator. Ulla Ringström Otterstadh visar hur några av dem fungerar. Vi har sakerna framme, inte i någon glasmonter. Det är bra för alla som kommer hit att se hur grejerna fungerar i praktiken. Se att det där skulle kunna fungera hemma hos mig också. Då kan materialet fungera som inspiration. Ett besök på Klara Mera föder ofta nya tankar hos besökarna, säger hon. I ett ungdomsrum bredvid vardagsrummet finns flera av apparaterna, bildschemana och tidshjälpmedlen i ytterligare en upplaga. Vi tar ofta emot de yngre brukarna här. Det finns ett stort behov av dessa hjälpmedel och på det här viset kan vi visa dessa för flera parallellt, säger Elisabet. Utökad målgrupp När Klara Mera startades för elva år sedan var målgruppen vuxna med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning och det talades framför allt om begåvningsstöd. På senare år har fler och fler insett att ett kognitivt stöd kan vara till stor hjälp i många fler grupper. Från och med första juli 2008 utökas därför Klara Meras uppdrag till att omfatta samtliga målgrupper inom habiliteringen som har rätt till individuella insatser. Praktiskt och avancerat Lägenheten vore ingen lägenhet om där inte också fanns kök och badrum. Här blandas praktiska och snygga inredningsdetaljer med avancerad teknologi. Köket är väl det utrymme som förändrats minst jämfört med den gamla lokalen. Men utsikten är ny och finare. Utanför köksfönstret finns en inglasad balkong som snart ska hysa både tips och exempel på enkel odling, blomvård och husdjursskötsel i form av en kaninbur. Det är också nytt. Dessutom har det kommit många nya, bra kokböcker. Och så har vi märkt upp sopsorteringen ordentligt, berättar Elisabet. I badrummet syns förutom uppmärkningar och bildscheman en Tentaculus för duschproceduren. Personalen är glad över att ha kunnat påverka badrummets fasta inredning och storlek. Vi ville ha det så stort så att tio personer på utbildning skulle kunna få plats samtidigt. Den andra delen av vårt uppdrag är ju att utbilda, säger Elisabet. I Klara Meras lokal brukar kursdeltagare från habiliteringens olika verksamheter samlas för information och utbildningar kring kognitivt stöd. Föräldrar kommer också ofta för att få tips och inspiration. Brister i de kognitiva funktionerna syns inte utanpå, därför är det extra viktigt att vi runt omkring lär oss att uppmärksamma problemen, så att vi kan hitta rätt och ge stöd på rätt sätt. Lägenheten ger alltså mångfaldiga möjligheter till praktik. Teorin får kursdeltagarna sig till livs i det stora utbildningsrum som hör till Klara Meras lokaler. Klara Mera säljer även utbildningstjänster utanför habiliteringen. I Klara Meras uppdrag ingår också att driva såväl metod- som produktutveckling. Representanter för Klara 4

5 Tema: Kognitivt stöd Mera finns ofta med vid framtagning av produkter. Just nu ingår just Ulla och Elisabeth i ett projekt som drivs av Hjälpmedelsinstitutet och Post & Telestyrelsen och vars uppdrag är att med webbenkäter ta reda på hur IT och telekommunikation fungerar för funktionshindrade. Enkäterna är anpassade och tillgängliga för de flesta personer med funktionshinder. Ingen remiss Någon remiss behövs inte för att få tillgång till Klara Meras tjänster, det räcker med att tillhöra habiliteringens målgrupp. Men vi brukar ändå rekommendera våra besökare att ta kontakt med en förskrivare inför besöket. Det är alltid bra om en förskrivare, arbetsterapeut eller logoped är med i processen tidigt och sedan kan följa upp och stötta på hemmaplan, förklarar Elisabet. På Klara Mera har de valt att inte själva förskriva eftersom de bara har kortare kontakter med besökaren. När det gäller familjer kommer föräldrarna för det mesta ensamma första gången. Deras problemställning är ofta inte glasklar. De vet inte exakt vilket stöd de efterfrågar. Då talas vi vid och försöker skapa en bild av personens behov. Gången därpå kommer brukaren med och då har vi förberett oss och anpassat de hjälpmedel I den här eleganta handdatorn ryms bland annat alamanacka, schema, fotografier och alarm, helt anpassat efter person, tillfälle och behov. som ska provas. Allting måste göras så realistiskt som möjligt så att brukaren och familjen kan se om de tror det kan fungera i hemmiljön. Körkort till förskrivare Sedan några år tillbaka är det inte enbart Klara Meras egna personal som demonstrerar, tipsar och berättar i lägenheten. Ett åttiotal förskrivare har fått eget körkort och kan själva komma hit med brukare och deras nätverk. Det började redan i de gamla lokalerna. Vi såg hur förskrivarna som kom gång på gång blev duktigare och duktigare och mer och mer klarade att göra vårt jobb själva. Det började kännas som ett slöseri med tid och resurser att vi var med hela tiden. Så de bestämde sig för att släppa in förskrivarna på egen hand i lokalerna. De ordnade en kurs kring det praktiska och kallade den för en körkortsutbildning. De första fick till och med ett eget körkort med bild och allt men nu nöjer de sig med att förmedla kunskaperna. De som tog sitt körkort i de gamla lokalerna har förstås fått göra en uppdatering i de nya och om det är något som en förskrivare vill ha hjälp med så finns självklart möjlighet att få konsultation av Klara Meras personal. Kognitivt stöd är inte bara ett stöd som direkt kommer brukaren till del. Kognitivt stöd kan också ses som ett viktigt arbetsredskap för personalen. Alla yrkesgrupper inom habiliteringen kan ha stor nytta av bildstöd i sina samtalskontakter, förklarar Elisabet och berättar också om betydelsen av kognitiv tillgänglighet i den fysiska miljön. När det gäller flytten hit till Rosenlund har vi samarbetat med fastighetsbolaget Locum för att skapa en kognitiv tillgänglighet. Det har varit intressant men inte alltid så lätt, konstaterar hon. Själva entrén till Klara Mera ligger undangömd i en garagenedfart. Någon stor och tydlig skylt som informerar om Klara Meras existens finns inte och kommer knappast att komma upp heller. En sådan passar nämligen inte in Locums enhetliga skyltsystem för området. Däremot ska vi få märka upp alla våra verksamheter här på Rosenlund med symboler, så att även de som inte kan läsa ska kunna hitta rätt. Vi har valt en glödlampa som symbol, säger Elisabet. Det här fina och färgglada träschemat fick inte plats på gamla Klara Mera utan stod undangömt bakom en dörr. Nu har det kommit till heders igen och kan inspirera både familjer och personal från förskolor och skolor. 5

6 Tema: Kognitivt stöd Sidney in the center Sidney Ochieng har som många barn med autism svårt med sin tidsuppfattning. När Sidney slutade sova på nätterna blev hela familjen lidande. Med hjälp av tidshjälpmedlet Sigvarts dygnstavla har man inte bara fått ordning på dygnsrytmen utan Sidney kan också på ett nytt sätt förstå och planera sin dag. Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist Jag accepterar Sidney som han är och är tacksam över allt han har lärt mig, säger mamma Carolyn. När Sidney föddes för tretton år sedan var han som vilken bebis som helst. Kramig, glad och kontaktsökande. Jag ammade honom länge och vi har alltid haft mycket nära kontakt, säger Carolyn Ochieng. Ändå, någonstans inom om mig, så visste jag att han var annorlunda. Sidney jollrade inte som andra barn och talutvecklingen uteblev. Man började tala om att Sidney kanske hade autism och mamma Carolyn stod som ett frågetecken. Det lilla jag hann läsa om autism under utredningen talade ju emot att det var det som Sidney hade. Han var ju så glad, så kelig och vi hade fin ögonkontakt. Men Sidney fick diagnosen autism och har sedan dess haft kontakt med Autismcenter syd för barn och ungdomar, där Carolyn tycker att familjen fått bra stöd. Sidney har gått i tre olika specialskolor för barn med autism, och nu går han i Nockebyskolan, som både Sidney och familjen är nöjda med. Öppna stängda dörrar Carolyn bestämde sig tidigt för att lära sig så mycket som möjligt om autism för att kunna göra så mycket som möjligt för Sidney. Carolyn är från Kenya, 6

7 Tema: Kognitivt stöd men pratar bra svenska och flytande engelska. Hon poängterar flera gånger under vårt samtal att Sidney ska vara i centrum (Sidney has to be in the center) för sitt eget liv, det är hans behov som ska styra hur hans dagar ser ut, inte hennes eller resten av familjens. Jag accepterar honom som han är och är tacksam över allt han har lärt mig. Det har varit viktigt för mig att försöka att introducera honom till vår värld, att öppna dörrar som varit stängda för honom. Jag är en aktiv förälder och har engagerat mig mycket i att nätverket runt Sidney, som skolan, korttidshemmet, habiliteringen och vi som föräldrar har samma målsättning och utgångspunkter i arbetet med honom. Äggklockan fungerade i början Sidney har alltid haft svårt med tidsuppfattningen, han har vänt på dygnet och haft dåligt tålamod i vardagen. Anna-Carin Öjteg som är arbetsterapeut på Autsimcenter syd för barn och ungdom har varit till stor hjälp. Det har varit jättebra, men i takt med att Sidney har blivit äldre har vi behövt nya tidshjälpmedel. I början använde jag äggklocka ganska mycket. Om han till exempel tittade på tv eller spelade dator var jag tvungen att begränsa tiden. Då var det enkelt och bra att använda äggklockan. Men med tiden lärde sig Sidney att förstå hur den fungerade. Han kunde lätt dra upp den en gång till och då blev den mer ett hinder. Krånglig timstock Då föreslog Anna-Carin att familjen skulle prova en så kallad timstock, en slags platta med 20 minuters intervaller, som markeras med lampor som släcks i takt med att tiden går. Jag tyckte aldrig att timstocken var särskilt bra. Den var krånglig att använda och Sidney lärde sig ganska snabbt att förstå även hur den fungerade. Sidney har alltid vänt på dygnet och kunnat vakna mitt i natten för att gå upp och kräva uppmärksamhet precis som om det vore dag. Det blev svårare och svårare. Till slut var han uppe nästan varje natt och det påverkade oss alla, även Shawn, Sidneys lillebror. Vi mådde dåligt och här behövde vi verkligen något tidshjälpmedel som man kunde ställa in i längre tidsintervaller, inte bara korta stunder. Här kunde jag inte heller använda timstocken, som bara fungerade vid avgränsade, kortare tidsperioder. Då fick familjen prova en så kallad Sigvarts dygnstavla. Ett hjälpmedel som strukturerar hela dygnet och ger en god översikt över aktiviteter under dagen. Den var ganska svår att lära sig och det har tagit lång tid att få Sidney att förstå hur den fungerar. Men nu när vi kan den, är den helt fantastisk och lätt att använda. Dygnstavlan kan jag använda till allt. För att tala om vad vi ska göra, i vilken ordning vi ska göra saker och när det ska ske. Dygnstavlan visar också precis hur lång tid en aktivitet kommer att ta och det minskar hans otålighet och gör det möjligt för honom att fokusera på vad han gör. Väntar tills dagen kommer På natten visar dygnstavlan med blå ljusdioder hur mycket som är kvar tills det är dag. Det bästa är nästan nätterna. Nu visar tavlan hur lång tid det är kvar av natten och även om Sidney vaknar, ligger han kvar i sängen och då får både han och familjen vila. När han ser att det är lång tid kvar av natten har han också lättare att slappna av och somna om. Dygnstavlan är också bra för att den är överskådlig och pålitlig. Sidney litar på dygnstavlan och den hjälper honom att förstå och planera sin dag. Med hjälp av dygnstavlan hoppas jag också att han så småningom ska få en bättre tidsuppfattning. Nu är han helt beroende av tavlan för att förstå exempelvis skillnaden mellan dag och natt, särskilt nu på sommaren när det är ljusa nätter. Men kanske att dygnstavlan i framtiden kommer att bli mer av ett stöd än en nödvändighet. Allt är möjligt Carolyn har alltid jobbat mycket med Sidneys kommunikation. Hon pratar svenska med honom fast hon själv och Sidneys pappa kommer från Kenya. Tidigare använde Carolyn och Sidney pecsbilder för kommunikation, exempelvis i schemat över vad som skulle hända under dagen, men nu har dygnstavlan blivit ett bra redskap även för kommunikationen. Genom dygnstavlan kan jag förstärka det jag säger och Sidney blir mer och mer kommunikativ för varje dag. Han pratar också mer, även om det mest är enstaka ord, men om han kan ordet använder han det istället för bilden, vilket är ett stort steg framåt. Det är min övertygelse att vad som helst är möjligt om man hittar ett sätt att arbeta som fungerar för de här barnen. Det gäller att inte ge upp, att ha tålamod och tro på att det går att åstadkomma en förändring. F A K T A Sigvarts dygnstavla är en stor väggtavla som strukturerar dygnet och ger en god översikt över dagens aktiviteter. Tavlan är magnetisk och kan anpassas med symboler, bilder eller text. Tiden visas konkret med en lysdiod ljusprick som flyttar sig ett steg nedåt för varje kvart alternativt en ljuspelare där en röd lysdiod slocknar för varje kvart. Natten har blå lysdioder. 7

8 Tema: Kognitivt stöd Hur påverkar tidshjälpmedel familjernas vardag? En nedsatt tidsuppfattning påverkar barnens förmåga att sköta även enkla aktiviteter i vardagen och ett sätt att hjälpa barnen till ökad kontroll är kognitivt stöd i form av tidshjälpmedel, säger arbetsterapeut Anna-Carin Öjteg. Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist Många barn med funktionsnedsättning inom habiliteringen använder tidshjälpmedel i vardagen. För första gången undersöker man nu effekterna av tidshjälpmedel, dess betydelse för barn och familj. Vi är intresserade av vad tidshjälpmedlet egentligen får för effekter i familjernas vardag, säger Ann-Christin Eliasson, forskningsledare på Handikapp & Habilitering och docent på Karolinska Institutet, som tillsammans med arbetsterapeut Anna-Carin Öjteg genomför projektet. En stor grupp barn inom Handikapp & Habilitering har olika typer och grader av kognitiva funktionsnedsättningar, vad vi kallar för begåvningsnedsättning. Ett vanligt problem för de här barnen är svårigheter med abstrakt tänkande, vilket ofta inbegriper svårigheter att förstå begreppet tid. Ett problem som även finns hos barn med andra diagnoser, exempelvis ADHD. En begränsad tidsuppfattning påverkar och försvårar vardagen både för barnet och familjen. Det finns ett flertal enkla hjälpmedel som konkretiserar tiden och ger tydlig information om när olika aktiviteter ska ske, ett exempel är Sigvarts dygnstavla. Resurskrävande Tidshjälpmedel kan hjälpa barnen att själva klara av vardagliga aktiviteter som föräldrarna tidigare varit med och styrt. Det finns ett flertal enkla hjälpmedel som konkretiserar tiden och ger tydlig information om när olika aktiviteter skall ske, exempelvis timstock och kvartsur. Handdatorn Handi och Sigvarts dygnstavla är exempel på högteknologiska tidshjälpmedel som kan hjälpa till att strukturera och konkretisera vardagen. Ofta är hjälpmedlet försett med lysdioder, som släcks med ett visst tidsintervall, vilket ger en känsla för tidens gång. Tidshjälpmedel efterfrågas av många familjer och det har under senare år tillsatts extra resurser inom Handikapp & Habilitering för att möta dessa behov. Då det inte finns några tidigare utvärderingsstudier blir denna studie unik, säger Ann-Christin Eliasson. Tidshjäpmedel kostar pengar och kräver mycket personella resurser, därför blir denna studie viktig, inte minst ur kostnadseffektivitets- och sjukvårdsekonomiskt perspektiv. Hur används tidshjälpmedlet? I studien undersöker Ann-Christin och Anna-Carin bland annat i vilka situationer tidshjälpmedel används i familjerna och hur det påverkar familjens vardagsrutiner. I studien ingår familjer där det finns barn som fått tidshjälpmedel förskrivna och haft dem i minst tolv månader. Projektet består av flera delar. En kartläggning av barnens tidsuppfattning, ett frågeformulär där föräldrarna ska ge sin bild av barnets tidsuppfattning och självständighet, en enkätundersökning om föräldrarnas nöjdhet med tidshjälpmedlet samt en intervju med cirka 11 familjer. I intervjun kommer fokus att vara på hur familjen använder hjälpmedlet i vardagen. Nöjda familjer När det gäller enkäten är hjälpmedelscentral Syd vår samarbetspartner och cirka 40 familjer har svarat. Sammantaget kan man säga att timstocken är det vanligaste hjälpmedlet, tätt följt av Sigvarts dagsplan och att familjerna var mycket nöjda med sitt hjälpmedel. Likaså är de mycket nöjda med den service de fått på hjälpmedelscentralen. Den viktigaste egenskapen hos hjälpmedlet är användbarheten, säger Ann-Christin Eliasson. Nu pågår intervjuer och testning plus en sammanfattning av resultaten. Vardagslivet är ju till stor del beroende av vanor och rutiner men de skiftar mellan olika familjer, säger Ann-Christin Eliasson. Vi är intresserade av hur tidshjälpmedlen fungerar i denna verklighet, hemma i familjerna. 8

9 Tema: Kognitivt stöd Kunskapsbehov på gruppbostäder Personalen på habiliteringscenter Tullinge hade under många år diskuterat utbildningsbehovet kring kognitiva hjälpmedel på gruppbostäderna i sitt upptagningsområde. När Huddinge kommun bestämde sig för att utvärdera verksamheten öppnades en möjlighet att utbilda personalen. Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist Habiliteringscentrets insatser underlättas om det finns kunskaper på gruppboenden om vad begåvningsnedsättningar innebär och hur kognitiva hjälpmedel kan kompensera, menar Ingrid Wåhleman, arbetsterapeut, Annika Elofsson, logoped och Henrik Hasselberg, arbetsterapeut. När personalen på gruppbostaden inte har tillräckliga kunskaper om de boendes funktionshinder och behov försvåras också habiliteringscentrets arbete. Under de tiotal år som jag arbetat här har jag märkt att när vi förskriver kognitiva hjälpmedel till våra brukare är det ett problem om den allmänna kunskapen om kognition och utvecklingsstörning är låg i resten av brukarens nätverk, exempelvis på gruppbostäderna, säger arbetsterapeut Henrik Hasselberg. Därför har vi länge tänkt att vi borde ha ett allmängiltigt informationsmaterial kring olika hjälpmedel som vi kunde lämna till gruppbostäder och dagliga verksamheter. Om vi förskriver ett hjälpmedel förstår de inte alltid varför eller hur det ska användas. När det gäller kognitiva hjälpmedel är det kanske särskilt viktigt eftersom de har en viss inlärningsperiod, man måste lära sig använda dem, säger Ingrid Wåhleman, också hon arbetsterapeut. Om inte brukaren får stöd i att lära sig använda hjälpmedlet blir det kanske bara liggande. Kommunal utvärdering När Huddinge kommun för något år sedan gjorde en utvärdering av verksamheten på gruppbostäderna sammanföll det med de tankar man så länge haft på Tullinge habiliteringscenter. I utvärderingen fick alla enhetschefer analysera arbetet på varandras enheter. Det visade sig att det fanns ganska stora utvecklingsmöjligheter på fyra gruppbostäder när det gällde allt från allmänna hjälpmedel, kommunikation till kognitivt stöd. Vi blev inkopplade och tyckte förstås att det här var väldigt intressant, säger Henrik. Vi bestämde oss för att ta tillfället i akt. På en av enheterna, Stenvillans gruppbostad, bor personer med stora beteendeproblem. Det var lite extra komplicerat och det fanns tillfälle att göra en särskild insats. Henrik och hans kollega Hanna Jönsson var ute på gruppbostaden under två dagar vardera för att titta på hur arbetet fungerade. Konklusionen blev att de behövde jobba mer med hjälpmedel och det fanns ganska mycket att utveckla med den fysiska miljön, säger Henrik. 9

10 Tema: Kognitivt stöd Vi bestämde oss för att göra en utbildningsinsats till de här fyra gruppbostäderna, berättar logoped Annika Elofsson. Vi diskuterade med enhetscheferna vad personalen behövde och sedan la vi upp programmet utifrån det. Under en dag bjöd vi in hela personalgrupperna till Klara Meras lokaler. Först hade vi ett teoripass där vi bland annat tog upp vad begåvningsnedsättning innebär. Sedan fick de titta och pröva på de hjälpmedel som finns hos Klara Mera. Förhållningssätt grunden De vanligaste hjälpmedlen på gruppbostäderna är veckoscheman och pictogrambilder, men också olika typer av tidshjälpmedel som timstockar, Sigvarts dygnstavlor och handdatorer, så kallade Handi. Kombinationen av teori och praktik var väldigt bra, säger Ingrid. Genom att först få fakta kring vilka begränsningar utvecklingsstörning kan innebära, för att sedan få exempel på hjälpmedel som kan kompensera, förstår man kopplingen och hur viktigt det är. Det var en stor fördel att få visa på mängden av prylar och hjälpmedel som finns. Det väcker personens egen förmåga att se vad som faktiskt är möjligt att göra. Men även på gruppbostaden handlar väldigt mycket om bemötande och förhållningssätt i vardagen, det är kollegorna på Tullinge överens om. Det kan handla om att tala långsamt, vara konkret, använda tecken, inte komma med för myckt information på en gång, säger Annika. Ja, sådana saker som har att göra med förståelsen av funktionshindret. Saknas förståelsen vet man inte riktigt hur man ska förhålla sig. Olika utvecklingsvägar Responsen från gruppbostäderna har varit mycket positiv och nu vill man från Tullinges sida utveckla försöket vidare. Vi upplevde att det inte bara blev ett kunskapsutbyte för personalen utan även att den här dagen väckte ett engagemang hos personalen och det är ju väldigt viktigt, säger Henrik. Vi kan ju se att behoven finns, men det är svårt att veta hur vi kan lägga upp det hela. Det är ju inte meningen att vi ska utbilda kommunens personal, det är deras ansvar. Samtidigt är kunskapsluckorna hos personalen ett problem för vårt arbete och givetvis för brukarnas möjligheter att leva ett mer fungerande liv. En tanke skulle vara att sy ihop ett paket som man kanske kunde sälja till kommunen. En annan tanke är att gå ut och bjuda in till en eller ett par utbildningsdagar om året. Egentligen skulle man vilja kolla kunskapsnivån varje gång man förskriver ett kognitivt hjälpmedel, eftersom de är så dyra, säger Ingrid. Finns det kunskapsluckor skulle man ha möjlighet att ge en utbildning. Om inte personalen förstår tanken bakom är det liksom poänglöst. Förutsättningarna måste helt enkelt finnas. Stor personalomsättning Det är stor personalomsättning på gruppbostäderna, vilket innebär att det nästan alltid finns ett utbildningsbehov. Så är det, men det är svårt för oss att göra något åt. Man skulle önska att det fanns bättre rutiner för kunskapsöverföring från de som fått utbildning, men så är det inte. Vi får ibland exakt samma frågeställningar från den nya personalen som vi fick från den gamla. En del gruppbostäder har habiliteringscentret tät kontakt med, andra hör aldrig av sig. Det är mycket märkligt. En del ringer och frågar om råd om allt möjligt, medan andra är passiva och inte söker stöd trots att behoven sannolikt finns. Inom den dagliga verksamheten är ofta kunskapen om funktionshinder större, men även här skulle det vara bra med ett större kunskapsutbyte. Lugn och ro Tillsammans med habiliteringscenter Tullinge kunde vi diskutera oss fram till en rad förändringar, som verkligen har varit positiva för de som bor här, säger Noomi Bergström, tidigare enhetschef på Stenvillans gruppbostad. Idag har vi ett mer harmoniskt boende. Text: Monica Klasén McGrath Foto: Anki Almqvist När vi kommer till Stenvillan har en av de boende, Alex Baumann, bakat en toscakaka efter eget recept. Det blir fika på den soliga och trivsamma altanen och Noomi Bergström, som idag jobbar som arbetsledare i Mobila teamet i Huddinge, berättar om verksamheten. Vi vill ju att våra boende ska bli så självständiga som möjligt eftersom målet är att de så småningom ska klara av ett eget boende med stöd. Stenvillan är därför lite av ett genomgångsboende, eftersom många faktiskt klarar av ett eget boende efter några år. I dagsläget bor fem personer på Stenvillan, fyra män och en kvinna i varierande åldrar och flera av dem vistas i boendet även på dagtid då de saknar sysselsättning. Översyn När habiliteringscenter Tullinge erbjöd sig att komma till Stenvillans gruppbostad för att göra en översyn av användandet av hjälpmedel, tyckte 10

Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson

Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK Projektägare: Inga-Lill Kristiansson Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller: JA NEJ Kommentar: Beslut att godkänna Slutrapport och avsluta

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vad är habilitering? Handikapp och Habilitering ger dig med funktionshinder stöd för att du ska kunna leva

Läs mer

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK är ett kompletterande stöd till habiliteringens basverksamhet. Vi arbetar med information, utbildning och konsultation inom kommunikativt

Läs mer

Tips på kognitivt stöd för barn

Tips på kognitivt stöd för barn Tips på kognitivt stöd för barn Tips på kognitivt stöd för barn Bildexemplen är hämtade ur Kappsäcken ett informationsmaterial om kognitivt stöd för barn. Kappsäcken har tagits fram av projektgruppen

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för personer med utvecklingsstörning

Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för personer med utvecklingsstörning Ett informationsmaterial om kognitivt stöd för personer med utvecklingsstörning Klara Mera Center för kognitivt stöd Ryggsäcken - ett informationsmaterial om kognitivt stöd. Ryggsäcken är ett informationsmaterial

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Kurser. Hösten 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Hösten 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Hösten 2015 Autismcenter för barn & ungdom,, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom,, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu ANMÄLAN TILL VÅRA KURSER Våra kurser riktar

Läs mer

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu

Läs mer

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Våren 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Våren 2016 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Tydlighet och struktur i skolmiljö Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2013 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition

Läs mer

Projektet Eddies hemliga vän

Projektet Eddies hemliga vän Projektet Eddies hemliga vän Eddies hemliga vän Vårt bidrag är en pop upbok som handlar om att minska vår energiförbrukning. Det är en barnbok som ska få barn att bli medvetna om att energiförbrukningen

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder

Läs mer

Att få vardagen att fungera. ulla.utterfors@hotmail.com

Att få vardagen att fungera. ulla.utterfors@hotmail.com Att få vardagen att fungera ulla.utterfors@hotmail.com Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum för hjälpmedel och tillgänglighet Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Brukarmedverkan

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Hösten 2010 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-kurs om autism 2. På Spåret fördjupad BAS-kurs 3. Föräldraträningsprogram

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv. Hanna Gullskog LD Hjälpmedel, KLOK Kommunikation, Larm, Omgivningskontroll, Kognition

Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv. Hanna Gullskog LD Hjälpmedel, KLOK Kommunikation, Larm, Omgivningskontroll, Kognition Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv Definition av omgivningskontroll Med omgivningskontroll menas att med annat styrsätt än en vanlig fjärrkontroll eller vanlig trycknapp styra saker i omgivningen

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007

Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007 Timo Tidtavla Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007 Att förstå tid Det är inte alltid så lätt att hålla reda på tider och dagar. Vem är inte helt beroende av sin almenacka eller filofax? Ibland

Läs mer

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö Ge Er idéer för ett bra arbetssätt

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

StoCKK, Daglig verksamhet konferens

StoCKK, Daglig verksamhet konferens StoCKK, Ökad självständighet och förståelse med kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Logoped Elisabet Lindström Arbetsterapeut Åsa Wettborn Hjälpmedel och metoder

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Våren 2013 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

4 maj 2011. Nationell konf om personer med utvecklingsstörning som åldras - Kognitivt stöd

4 maj 2011. Nationell konf om personer med utvecklingsstörning som åldras - Kognitivt stöd Sidan 1 Sidan 2 hjälpmedel, anpassningar i miljön, förhållningssätt center för kognitivt stöd Alla använder stöd för tanke och minne - det kan bara se lite olika ut Elisabet Lindström, logoped Eva Oknemark,

Läs mer

Delkurs 1: Utvecklingsstörning

Delkurs 1: Utvecklingsstörning Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper Habiliteringen i Blekinge Våren 2014 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv Komigång Nybörjarkurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har Kommunikationssvårigheter. Syftet

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Åtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv

Åtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv Vad kan man göra? Om struktur, rutiner, strategier, hjälpmedel & kognitivt stöd Del 3 Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv Åtgärder

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning grin Skolinspektionen Bes Huvudman info.forskolansputnik@gmail.com Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Sputniks förskola belägen i Stockholms kommun med Sputnik

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Södertälje

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Södertälje Program för barn- och föräldragrupper på Hösten 2012 Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013/2014 Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr

Läs mer

Tips på Timer appar. Sammanställd av StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Skapat: 2014-05-14 Senast uppdaterat: 2014-05-14

Tips på Timer appar. Sammanställd av StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Skapat: 2014-05-14 Senast uppdaterat: 2014-05-14 Tips på appar Sammanställd av StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Skapat: 2014-05-14 Senast uppdaterat: 2014-05-14 Grafisk visning med punkter eller stapel Timstock Version: 1.7

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2015 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Programutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje

Programutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje Programutbud för barn och föräldrar på Hösten 2013 Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Januarigatans gruppboende Östra Göteborg 2014

Granskningsrapport. Brukarrevision. Januarigatans gruppboende Östra Göteborg 2014 Granskningsrapport Brukarrevision Januarigatans gruppboende Östra Göteborg 2014 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Att bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped

Att bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped Att bemöta människor med funktionsnedsättning Ina Lindroos spec.ped Kommunikation: Sändare kanalmottagare Innehåll användning form Vad är en funktionsnedsättning? Om jag vill lyckas att föra en människa

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen.

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning är en inskolningsmetod som ökar möjligheten

Läs mer

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-INLÄRNING, de 1000 gångernas pedagogik Metoden innebär att man avsätter längre behandlingstid under en och samma dag som innehåller flera korta

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2017 Vad handlar utbildningen om? Grundutbildning i neuropsykiatrisk funktionsvariation hos barn och vuxna Diagnostik Styrkor och svårigheter Bemötande, kommunikation

Läs mer

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande

Läs mer

Bildbaserad information till personer med utvecklingsstörning Hur utformar man den?

Bildbaserad information till personer med utvecklingsstörning Hur utformar man den? Bildbaserad information till personer med utvecklingsstörning Hur utformar man den? Frågor och reflexioner under arbetet med Klara Meras bildbaserade broschyr. Sammanställd av: Elisabet Lindström och Birgitta

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(18) Grupper för person som har en

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Våren 2014. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Våren 2014. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge Våren 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om

Läs mer