Stefan Jönsson ÅNGFARTYGSBRYGGOR PÅ J Ä M T L A N D S S J Ö A R

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stefan Jönsson ÅNGFARTYGSBRYGGOR PÅ J Ä M T L A N D S S J Ö A R"

Transkript

1 0 Stefan Jönsson ÅNGFARTYGSBRYGGOR PÅ J Ä M T L A N D S S J Ö A R Hackås 2012

2 1 Förord 1 Bryggor Storsjön 3 Andersön 9 Arvesund 11 Aspnäs 12 Balviken 14 Bengt Bankes brygga 14 Bergsbryggan 15 Bergvik, Frösön 17 Bergvik, Svenstavik 19 Bolägden 20 Brasta 20 Bye 20 Byom 21 Capri 21 Capri II 28 Carlsvik 28 Dalhem 28 Digernäs, Gunnarsbryggan 31 Dillne 34 Dvärsätt 38 Eltnäset 39 Fannbyn 40 Faxan 41 Fillsta 41 Framnäs 43 Fridhem 46 Fröjdholmen 46 Frösöbron 46 Frösö sjukhus 46 Fugelsta 47 Funäs 48 Galhammar 49 Grimsved 51 Gärdsta 51 Gärdstavik 54 Hackås 54 Hallen 56 Hammarnäs 57 Hammarnäsviken 58 Hara 58 Hjälmtorpet 59 Hornsberg 59 Hoverbergsbryggan 67 Hovermo 68 SIDREGISTER BRYGGOR STORSJÖN

3 Huvulsviken 70 Håkansta 70 Häljesund 70 Hällne 70 Härke 71 Högsta 72 Imnäs 73 Jamtli 73 Järnnäsviken 74 Järnvägsbryggan 74 Kaffeklippan 75 Kilebacken 75 Kläppe 75 Knytta 75 Krokom 77 Kungsgården 78 Kvarnviken 79 Kvittsle 80 Kårgärde 84 Kövra 85 Lillsjön 87 Lillviken 87 Lugnviks tegelbruk 88 Lund 88 Lövtorpet 88 Marby 88 Marieby 89 Mariedal 89 Matnäset 91 Minnesgärde slip 92 Mjäla 93 Mjälaviken 93 Moviks slip 94 Myrviken 94 Myssjö 95 Mårdsund 95 Namn 96 Norderön 97 Nyhem 105 Nyland 106 Nyviks tegelbruk 106 Odensala 107 Offne 107 Ope 108 Orrviken 108 Oviken 109 Persudden 109 Pråmudden, Fannbyn 109 Rossfeltöret 112 Rullbo 112 2

4 Rödösundet 113 Röstahammar 114 Sandnäset 115 Sandviken 115 Sannsundet 118 Segelleden Andersön 118 Seglationsföreningen 120 Skanderåsen 121 Skanderåsen, liten gammal brygga 124 Skansholmen 124 Skuckuvikssågen 125 Slandrom 125 Stensbackstorpet 126 Storlien 126 Storviken 127 Sundsbackssundet 128 Sundsvall 128 Sunne 128 Svensta 129 Tegellund, Vålbacken 129 Tegelvik 129 Tibrandshögen 130 Tjalmarsundet 130 Torvalla 130 Trappnäs 130 Trångsviken 131 Tunadal 133 Täng 133 Undrom 133 Valla/Vallsundet 133 Vattjom 135 Vattviksbryggan 136 Verkön 136 Vestanede 139 Vigge 139 Vikbäckens ångsåg 141 Vike 141 Våge 141 Vålbacken 141 Vällviken 149 Västervik 151 Västnor 152 Ytterhallen 152 Ytterån 152 Åhslundska tomten 154 Ås 154 Åsön 154 Änge 154 Öd 155 Öhnet/Öhneudden 156 3

5 4 Öland 157 Önsved 157 Ösa 157 Östersunds hamn 157 Östersunds ångbryggeri 169 Östersunds ångsåg 169 Överbyn 169 Arvesund 170 Dalhem 170 Dvärsätt 171 Herke 171 Kvittsle 172 Kövra 172 Minnesgärde 173 Movik 174 Vålbacken 175 Åhslundska 175 STORSJÖNS SLIPAR SKÄR OCH GRUND PÅ STORSJÖN Bockholmen 175 Duvskäret 175 Gyltholmen 175 Klingerön 175 Tippskäret 175 Tjuvholmen 176 Verkön 176 Bryggregister Storsjön 176 & 179 Karta Storsjön 182 Alsensjön 183 Faxälven 185 Flåsjön 186 Fyrsjön, Hammerdal 198 Gesunden 198 Hammerdalssjön 199 Hetögeln 200 Hotagssjön 204 Juvuln 204 Kallsjön 205 Anjan 215 Klövsjön 221 Kvarnbergsvattnet 221 Kycklingvattnet 225 Landösjön 225 Liten 226 Locknesjön 226 Näckten 227

6 Näldsjön 233 Ockesjön 234 Revsundssjön 234 Ströms Vattudal 249 Tåsjön 272 Åresjön 272 Sammanfattning 273 Källor 273 5

7 0

8 1 FÖRORD Detta material om bryggorna har undertecknad samlat information om sedan Det var mitt första år som eldare och hopp-i-land-kalle på Thomée. Jag är född och uppväxt vid Storsjöns strand och redan på 1960-talet åkte jag med Thomée till badskolan som hölls på Sandviken. Jag minns att jag tittade mycket på s/s Östersund som då låg framför Thomée. Det var dock bara Thomée som gick i trafik med Manne Eriksson som kapten och ägare. Oj, vad man stod och tittade ned i maskinrummet och drog in dofterna från eldningen med stenkolet. Tiden går och efter 1974 har jag frågat många människor som haft kunskap om Storsjön, dess bryggor och även ångbåtarna. Många timmar har även spenderats på Landsarkivet och Länsbiblioteket. Jag har även återgett andra sjöars bryggor, i vissa fall högst sporadiskt. Många av de jämtländska sjöarna är stora och djupa och de har varit viktiga för sina bygder såväl sommar- som vintertid. Då fanns det folk i byarna men inga vägar, idag finns det många fina vägar men få invånare, en del byar har endast några enstaka fast boende. Vi får se vad framtiden för med sig i det fallet. Ni som läser detta material kommer att finna att det kan finnas upprepningar på olika ställen i texten. Detta får ni leva med. Jag ger ut denna information av den enkla anledningen att jag tycker det skulle vara synd om informationen försvann, den är svår att få tag på idag, ja kanske omöjlig. Språk- och skrivtekniskt kommer nästa upplaga att bli bättre. När vi ser bakåt i tiden så kommer vi att finna att Storsjön inte med självklarhet var den sjö där allt började vad anbelangar tung sjötrafik. Kallsjön var tidig och det berodde naturligtvis på koppargruvan i Huså. En intensiv sjötrafik kom i gång på Kallsjön och de andra sjöarna kom även att utnyttjas. Vid den här tiden fanns det ingen stad i Jämtland så det lobbades med den tidens möjligheter om var staden skulle anläggas. Som vi vet blev det Östersund som grundades 1786 av kung Gustaf III. Även Ströms Vattudal var ett oerhört viktigt sjösystem för sina invånare. Det har nedtecknats att Ströms Vattudal kan ha varit Rikets viktigaste sjö med sin fartygstrafik för de boende runt sjön, eller sjöarna eftersom såväl Hetögeln som Kvarnbergsvattnet angränsar till Vattudalen. När vi tittar i texten finner vi att ångbåtstrafiken började ta fart redan 1840 på Kallsjön återigen beroende på koppargruvan i Huså som behövde mycket material och sedan vid leveransen av den tunga kopparen nyttjade man sjöarna. Först på 1870-talet började fartyg och bryggor att byggas i rask takt på de andra jämtländska sjöarna. Under några år kunde det råda trängsel på ett flertal bryggor på Storsjön. I och med att mellanriksbanan mellan Östersund och Trondheim blev klar 1881 så försvann mycket gods och passagerartrafik på Storsjöns nordvästra del. Trafiken på den södra delen av sjön var dock fortfarande livaktig men redan åren före 1910 började det hårdna för båttrafiken. Åren så togs tre fartyg ur trafik, dubbelpropellerångaren Trafik, hjulångarna Odin och Carl V togs Thomée upp på slip och där låg hon tom När hon kom i trafik igen 1931 hade ytterligare två fartyg slutat sin trafik, Bergsviken och Tor. Nu var det i stort sett bara ångarna Östersund och Thomée som gick i passagerar- och godstrafik. Östersund gick på Svenstavik och Thomée till Norderön, Hallen, Arvesund och Mårdsund. Sandviken sattes in i trafik 1934 på linjen Östersund Knytta Sandviken och denna trafik uppehöll hon ända in på 1950-talet.1952 gick Östersund sin sista reguljära tur och 1955 gick Thomée sin sista reguljära tur. Man kan av ovan utläsa att sjötrafiken vad gäller passagerare och gods kom att tappa mycket av sin betydelse redan på 1920-talet. Detta märks i texten då mycket information om bryggorna helt enkelt inte finns pga. att trafiken minskat eller upphört. Timmerbogserarna fortsatte dock sin gärning ända in till senare tid på i stort sett alla nämnda sjöarna angörande de bryggor som

9 2 hade anknytning till sågverken och timmerbogseringen. De allra flesta av de andra jämtländska sjöarna hade tappat passagerartrafiken tidigare än Storsjön. Följande rader skrevs redan 1911: Med 1870-talets slut kom dock den förutspådda krisen och redan förut hade konkurrens med en annan ångbåt uppstått, som på allt sätt även bjöd till att dela det stora rovet, vilket sedan aldrig återkom. Ungefär samma utveckling rådde på Ströms Vattudal där ingången på 1930 innebar att Virgo började känna av konkurrensen från vägtrafiken och 1936 var det definitivt slut för Virgo. Jag har även återgett ett antal svåra olyckor som tyvärr inträffat på sjöarna. Eftersom de flesta av de jämtländska sjöarna ligger nära fjällvärlden så är snabba väderomslag vanliga vilket kan vara farligt om man inte är uppmärksam. Även intaget av alkohol kan påverka omdömet i negativ riktning. Många bryggor förföll och i dag kan man i bästa fall se stenkistorna. En del bryggor har emellertid renoverats och är idag, 2012, i fint skick. Tyvärr besöks de inte så ofta av Thomée och Östersund. Man kan lätt tro att Östersund var den brygga med mest trafik och det var det nog. Däremot var det på 1870-talet och några år framåt förvånande mycket trafik på Rödösundsbryggan. Den bryggan kan inte ha legat bra till om man ser till ångbåtarnas färdvägar men ändå var det trafik på den bryggan och detta av sjöns största fartyg, nämligen hjulångarna Carl V och Odin. Även de andra båtarna gick hit. Båttrafiken mellan Östersund och Storviken var ordentligt intensiv åren 1878 och 1879 och det berodde naturligtvis på järnvägens framdragande till Östersund. Jag vill rikta ett mycket stort tack till kapten Alf Nilsson, utan Din hjälp hade detta material varit magert. Du kanske tycker att jag varit frågvis många gånger, men frågar man inte så får man inget veta! Ibland finns informationen närmare än man tror. Naturligtvis gäller detta även Ulf Näslund och Nisse Höglund om Flåsjön, Joakim Nordin om Kallsjön och dess sjösystem, Birger Edelswärd Ströms Vattudal och Gunnar Söderström om Revsundssjön. Curt Bardosson har nog slitit i sitt hår många gånger då det gäller vattendragen runt Ströms Vattudal. Jag har under många år både pratat och arbetat tillsammans med Örjan Bergqvist, Arvesund, men inte ställt de rätta frågorna. I december 2010 fick jag mycket intressant information om både Kallsjön och Storsjön av Örjan. Jag hade aldrig haft en tanke på att fråga honom om Kallsjön. Ibland kan vägarna vara krokiga. Hackås Stefan Jönsson

10 3 BRYGGOR STORSJÖN När jag började med detta arbete hade jag tänkt mig att bara koncentrera mig på den tidsperiod som började med ångbåtstrafiken. Under tidens gång har jag funnit att min sjö, Storsjön, har använts mycket länge som transportled. Detta kan man förstå då man ser sjöns struktur, sjön ser ut som en hand med många uddar, vikar och halvöar. Detta har gjort att alla vikar många gångar lagt krokben för transporterna. Man har i stället använt sjön i sin fulla längd för transporter. Redan för ca år sedan kom de första människorna till Jämtland och Härjedalen, våra förfäder stenåldersmänniskorna. Ungefär vid tidpunkten för Jesu födelse finns de första tecknen på att våra förfäder blev bofasta här. Sveriges rike, färdigbildat på 700-talet, är ett av Europas allra äldsta riken. Tacitus nämner Sveriges rike i slutet av 1:a århundradet e Kr. Det finns dock tecken på att kontinuiteten sträcker sig ända upp till den yngre bronsåldern, till Hågakungens tid omkring 1000 f Kr. I Offerdal har man hittat en kastspjutspets som man tror är 5000 år gammal, dvs f Kr. Man har även funnit gamla boplatser som var belägna vid de stora vattendragen, Storsjön, Ströms Vattudal, Kallsjön mm. Sjöarna har bevisligen haft en stor betydelse under många år för befolkningen i Jämtland hittade man Jämtlands första bronsåldersfynd vid Gimåbron. Fyndet var en 13,9 cm lång dolkklinga av brons, dess största bredd var 3,4 cm. Klingan har daterats till före Kristus. Om tittar på Sveriges sjöar är de 10 största följande: 1. Vänern kvkm 2. Vättern kvkm 3. Mälaren kvkm 4. Hjälmaren 484 kvkm Hjälmaren är grund och näringsrik. Den avrinner genom Eskilstunaån och Hjälmare kanal till Mälaren. På 1880-talet sänktes Hjälmaren med 1,9 meter och 190 kvkm torrlades. Detta tydligen för att gynna jordbruket. Den hotade fiskarten asp finns i sjön. 5. Storsjön 464 kvkm 6. Siljan med Orsasjön 354 kvkm 7. Torne träsk 330 kvkm 8. Hornavan kvkm Sveriges djupaste insjö 9. Uddjaure kvkm 10. Bolmen 184 kvkm

11 4 Några historiska årtal: f Kr, den senaste istiden. Bronsåldern, ca f Kr. Yngre bronsåldern, ca 1000 f Kr Järnåldern, ca 400 f Kr till 800 e Kr. Förhistorisk tid, till omkring 800 e Kr. Vikingatiden, omkring e Kr. Runstenen på Frösön, 1000-talet. Äldre medeltid, omkring e Kr. Folkungatiden, Unionstiden, Äldre vasatiden, , den första fullständiga översättningen av Bibeln till svenska utkommer. Även kallad Gustav Vasas bibel. Fram till nu var Sverige katolskt. Stormaktstiden, Frihetstiden, Vildhussen skapade Döda fallet Gustavianska tiden, ingås unionen med Norge, 1905 bryts den. Den konstitutionella ståndsförfattningens tid, Från representationsreformen till unionsupplösningen, Redan vid tiden för Jesu födelse började innevånarna bearbeta myrmalm här i Jämtland. Så tidigt som på 300-talet exporterades vapen och järn till Romarriket. Faktum är att det fanns återförsäljare för dessa produkter vid den här tidpunkten i Norrland. Frösön var en högborg så att man färdades över sunden Rödö-, Vall- och Östersundet vid sina resor. Rödösundet har även burit namnet Västersundet. Redan på 100-talet e Kr så färdades man över Rödösundet på ett någorlunda ordnat sätt. När en husgrund på Räntmästarvägen 6 på Frösön skulle grävas ut så hittade man 43 myrjärnstackor. Dessa härrörde från förkristen tid. Platsen var belägen nära det gamla tegelbruket som fanns vid Tegelvik.

12 5 Tiden e Kr visar på en del märkliga saker. Genom att studera ben från en medeltida kyrkogård vid Västerhus på Frösön har man fått fram en massa spännande fakta om medeltidens jämtar. Dessa människor verkar ha ätit en förvånansvärt god kost eftersom det finns få spår av vitaminbrist i benen. I dagens spritdiskussioner kanske man ska komma ihåg att på 1500-talet hade Sverige en enormt hög spritkonsumtion. Man tror att det berodde på den salta maten. Gregoriemarknaden existerade redan Den kallades fram till 1500-talet för Jamtamot. Marknaden höll på i sju dagar och den var en av de största i den här delen av Skandinavien, detta på grund av sitt läge mittemellan Östersjön och Atlanten. Man hade goda möjligheter att ta sig till marknaden då man kunde färdas på frusna myrar och sjöar. Dock var det inte riskfritt för köpmännen att färdas till Östersund. Många stråtrövare fanns efter vägarna så det var inte ovanligt att köpmännen var beväpnade. Ett tag på 1900-talet var Gregoriemarknaden förbjuden. Namnet Gregorie kanske härrör från påven Gregoris som dog den 12 mars 604. Vi ska komma ihåg att Sverige har varit katolskt längre än protestantiskt. När man skulle frakta det som var tungt som malm, järn, vapen mm så använde man de möjligheter sjön medgav. Några bryggor har jag inte hittat från denna tidpunkt men däremot så fraktades kopparmalm från Huså koppargruva redan på 1700-talet på Storsjön från Offne till Lund i Brunflo, en sträcka på ca 5 landmil. Man bör ha haft någon typ av brygga dels i Offne och dels i Lund för på- respektive avlastning av malmen. Malmen fraktades i farkoster som både seglades och roddes. Denna kopparmalm fraktades även på sjöarna Kallsjön, Liten och Revsundssjön, sjöar som Anders Jakob Thomée kom att använda lite mer än 100 år senare i sin Kommunikationsled. Hjulångaren Jemtland kom i trafik i juli 1847 på Storsjön och då denna båt kom till byarna så fick de som skulle åka med ro ut till hjulångaren och kliva ombord bakom hjulhuset. Orterna, bryggor fanns inte vid den här tidpunkten, kallades för stationer. Ägarna till Jemtland lät även bygga en pråm och man räknade med att ångaren och pråmen skulle frakta, som man skrev, wed, timmer, bräder, sten, murtegel mm. Man planerade att lägga till nära stränderna tack vare hjulångarens ringa djupgående finns Offne med i Jemtlands turlista och de beräknade att avståndet från staden var ca 5 mil. Därmed är Offne en av de första platser som fick en någorlunda ordnad trafik enligt turlista. Hjulångaren Jemtland kom att bedriva trafik på Storsjön från sin sjösättning 1847 och framgent. På 1850-talet bl a fraktade man potatis från Hammarnäs, gods till Krokom, gods till Offne från Östersund, likaså från Rödösundet till Ytterån var ångaren Jemtland till salu men man tycks inte ha hittat någon köpare och 1858 besiktigades hjulångaren. Sannsundets brygga nämns första gången 1857 och det var hjulångaren Jemtlands ägare som betalade hyra för den bryggan. Denna brygga torde därför vara den allra första brygga som kom att brukas på Storsjön förutom Östersunds hamn. Offne nämns ofta i dokumenten och de kan ha haft en riktig brygga med tanke på ovan nämnda malmtransporter samtidigt som Sannsundet. Dock är det Sannsundet som först har en brygga dokumenterad.

13 6 Man nämner som sagt inga bryggor vid den här tidpunkten förutom ovan nämnda brygga vid Sannsundet utan man säger ex vis Hackås och Hallens resp kyrka. De nuvarande bryggorna är också byggda nära dessa kyrkor. De första riktiga ångbåtsbryggorna kom att byggas i samband med att Jemtlands kommunikationsled startade Redan den 22 mars 1858 beräknade man att det behövdes totalt 12 bryggor på de sjöar som skulle trafikeras av ledens ångbåtar. Dessa orter var bl a: Pilgrimstad och Bräcke i Revsundssjön, Lillviken (Brunflo), Kvittsle och Berg i Storsjön samt Bonäshamn på Kallsjön och Melen på Anjan. I samband med bryggorna byggdes även riktiga magasin. Vad vi kan se är att den norra delen av Jämtland med de stora sjöarna Ströms Vattudal, Flåsjön m.fl. inte nämns än då det gäller ångbåtstrafik vid den här tidpunkten. Hammarström skrev följande om kommunikationslinjen: Från den stora stråkvägen byggdes också sidovägar, t ex till Storbackens silfvergrufva i Offerdal och genom Undersåker och Åre brötos vägar till sjöarne der bryggor och magasin anlades för underlättande af trafiken; allt med tanke att på bästa sätt taga vara på länets många olika förvärfskällor och rikedomar. Följande skrev Hammarström om ångaren Framåt från båtens första år på Storsjön, dvs. från 1872: I saknad av bryggor, vilka endast fanns på några platser, visa också dagböckerna från denna tid att dessa turer, som ibland inbringade 15 kronor, ibland 25 kronor ej var mycket att arbeta för. Endast vid marknaden i september månad i Östersund frekventerades dessa turer. Då måste alltid pråm medföras för att kunna medtaga alla som skulle till staden. Vid sådana tillfällen levdes herrans glada dagar, fri utskänkning av alla slags spritvaror ombord och god tillgång på pengar gjorde sitt till att förhöja den gloria, vilken som ett skimmer omstrålade den tidens marknadshelger. Blodiga näsor och sönderrivna kläder följde naturligen i släptåg och lämnade spår efter en allt för översvallande livsglädje. Man kan av Hammarströms text utläsa att det fanns få riktiga ångbåtsbryggor vid ingången av 1870-talet. Samtidigt får man ha i minnet att det fanns bara två ångbåtar på Storsjön vid den här tidpunkten, nämligen hjulångarna Jemtland och Odin. Båten Framåt byggdes 1872 först och främst som timmerbogserare. Ska man hårdra det hela så var det egentligen bara en ångbåt som var ämnad för alla typer av transporter, nämligen Odin, eftersom Jemtland inte fyllde speciellt stora krav på vare sig komfort eller fart kom som sagt Framåt, 1873 hjulångaren Carl V, 1875 Östersund, 1877 Trafik och 1880 Thomée om vi tittar på ångbåtar avsedda för både folk och gods för trafik på Storsjön före ingången av 1900-talet trafikerade ångaren Östersund många av Storsjöns bryggor. Platserna kallades som sagt för stationer och i turlistan står det att Mellanstationerna anlöpas då båten medelst flaggning från bryggorna signaleras och naturhinder ej möta. Ångarens huvudbryggor var: Ytterån, Qvittsle, Rödösundet, Berg, Offne och Storviken. Ångsågarna kom till Jämtland på 1880-talet efter det att flera Sundsvallsbolag köpt stora skogsarealer i Jämtland. Skotten Lewis Miller ägde sågverk i Trångsviken och Ocke och hans sågverk hade ca 500 personer anställda på 1890-talet. Eftersom timret flottades till sågarna behövdes både bogserbåtar och bryggor. Det sågade virket kom därefter att till viss del transporteras från sågverken i pråmar dragna av bogserbåtar. Tegelbruken, bl a Vålbackens, be-

14 7 hövde ved till ugnarna och de köpte därför ribb som man bogserade till sina bruk. Deras bogserare Aktiv, ex Birger, med pråm tycks ha besökt varenda vik av Storsjön i sin jakt på ribb. Spriten flödade rätt friskt vid den här tidpunkten, inte minst på ångbåtarna. Följande skrivelse skrevs i januari 1887: Att den i vårt land pågående nykterhetsrörelsen under de senaste åren vunnit en sällspord tillslutning inom vår provins är en känd företeelse, som är egnad att väcka glädje och förhoppningar hos hvarje vän af folket. Men sedan folket slutit sig till nykterhetsrörelsen och gjort dess sak till sin är klart att det icke längre har behof af rusdrycker som ock, att det icke med blida ögon ser, det rusdryckshandtlangare få tillfälle sprida sin fördärfbringande vara bland sig och i sina bygder. Häraf följer ock, att der folket har något hopp om att genom sitt uttalande i frågan kunna bidraga till dessa tillfällens undanröjande, det icke försummar höja sin röst, göra sin vilja känd. En olägenhet af antydda slag är, att det tillåtits vissa personer idka utskänkning å våra ångbåtar å Storsjön. Vi trodde att vederbörande förstått det folkets flertal icke skulle betrakta denna tillstädjelse såsom ett tillmötesgående af dess vilja, utan tvärtom; derför hafva vi äfven väntat det Konungens Befallningshafvande icke genom sin tillstyrkan skulle meddelat nämda rättighet. Att det bland oss torde finnas en obetydlig klick, som icke anser sig kunna undvara dessa drycker ens under de korta färderna öfver Storsjön, bör icke alls få vara något skäl för att denna utskänkning der skall få idkas. Ty skulle desses behof af rusdrycker tillgodoses, så borde det visst icke stanna dervid, att tillfälle bereddes dem erhålla dessa drycker endast vid resor öfver Storsjön. Hvart följandet af en sådan princip emellertid skulle leda ligger i öppen dag. Dessa drycker äro ju för öfrigt af vetenskapsmän stämplade som absolut skadliga. Skola de ändå hafva de, så ha de ju ymniga tillfällen i Östersund, om n. b. färden gäller dit; resa de åter derifrån söka de vanligen så rundligt uppfylla dessa sina behof att något vidare tillgodoseende i den vägen är mer än öfverflödigt. Vidare händer det icke så sällan att denna utskänkningsrätt missbrukas, i det någon representant från denna törstande klick stiger ombord vid en station i ändamål att följa med till nästa och der stiga af, sedan den under tiden fått sina för tillfället i en nattsäck eller dylikt förvarade flaskor och kuttingar vederbörligen fylda, för att sedan begifva sig landsvägen tillbaka igen. Då vi nu för våra produkters afsättande och för vår samfärdsel med Östersund föröfrigt sommartiden, synnerligast från somliga orter, uteslutande äro hänvisade till dessa båtar och icke så få obehagligheter tillskyndas oss genom att rusdrycker der försäljas, men då däremot ingen enda skulle hafva någon som helst men af det sådana icke funnes att der tillgå, så anhålla undertecknade härmed vördsamt Det Konungens Befallningshafvande icke vidare tillåter någon idka utskänkning af rusdrycker af hvad namn och beskaffenhet de vara må å passagerarångarne å Storsjön. 90 personer som bodde runt Storsjön hade undertecknat denna skrivelse. Supandet fortsatte dock fram till 1923 på båtarna.

15 gick följande fartyg i passagerartrafik på Storsjön: Carl V, Odin, Framåt, Östersund, Thomée, Birger, Gustaf, Juno och Trafik. Ej för passagerartrafik gick Tummeliten, Tibrand och Öring. Hammarström skrev att det år 1910 fanns omkring 50 st ångbåtsbryggor som mer eller mindre användes i trafikens tjänst. På Frösön har det funnits 21 ångbåtsbryggor. Många höjer säkert på ögonbrynen över detta men jag har haft förmånen att ha fått se dem alla på olika fotografier. Tyvärr har jag inte kunnat få tag i dessa då flera av dem suttit i familjealbum hos olika familjer. Jag vet att många tvivlat då Evert Modigh angett Frösöns mångfald av ångbåtsbryggor men Modigh s uppgifter är korrekta. Dessa bryggor återges i texten i alfabetisk ordning. Som kuriosa följer några årtal med särskilda händelser i Östersund Jämtlands tidning startades Telegraflinjen Sundsvall Östersund öppnades den 31 augusti Tvärbanan öppnades mellan Bräcke Östersund den 1 december Första telefonnätet öppnades i Östersund Östersunds största brand. 200 människor blev hemlösa då kvarteret Myran brann Gatubelysning togs i bruk i Östersund den 1 oktober Östersunds första vattenverk byggdes Första hissen togs i bruk, platsen var hotell Standard Östersunds gasverk togs i bruk Östersunds första radiostation togs i bruk.

16 9 ANDERSÖN Jämtlands historia är som sagt gammal och våren 1178 stod ett slag på Andersön, det var Sverre som med sina birkebeinar besegrade jämtarna här och erövrade Jämtland till Norge. Andersön har haft flera namn under årens lopp och ön hette Undursöy i begynnelsen heter ön Andersön. 1647/48 ritades en skans som skulle vara belägen mittemot Sunne kyrka. Skansen skulle ha måtten 324 x 326 meter. Historien förtäljer att drottning Kristina tänkte anlägga en stad här på 1640-talet men det blev bara arrester, alltid något kan tyckas. Runt 1650 var arbetet med skansen i full gång men 1686 ansåg kung Karl I att skansen var onödig. Beträffande reguljär sjöfart hände inte så mycket före 1870 för Andersöns del, däremot hade färjetrafik bedrivits i många år vid flera sund i Storsjön. Under 1879 års seglation för Framåt, då några timmertransporter ej fanns, uthyrdes fartyget till Statens Järnvägar för att bogsera gruspråmar två gånger om dagen mellan Andersön och Östersund under 10 veckors tid för vilket arbete betalades med kronor i veckan gick Thomée lustturer runt Andersön nämns Andersö brygga för första gången i en annons gällande passagerartrafik. Det var Thomée som gjorde en tur dit. I början på 1910-talet fortsatte man med att frakta sand och grus per pråm från Oxmelsviken, nu till bygget av Frösö sjukhus. Detta sår på Andersön syns mycket tydligt på långt håll än i denna dag gick ångaren Östersund en tur med patienter från Frösö sjukhus till Andersön. Vädret var vackert och kommen till Andersön lämnade passagerarna Östersund och gick i land. En av patienterna hoppade emellertid i sjön och man fick skyndsamt sätta en livbåt i sjön för att rädda personen i fråga. Allt gick bra. Vid avgång däremot hände det sig att en vajer, inte tross, hamnade i vattnet och lindade sig runt propellern. Vajern satt fast i båtens pollare på den andra änden så det slog stopp i maskin. Det tog tid att lösa detta problem och dagen blev till kväll innan patienterna åter var hemma. Viss turbulens rådde innan denna dag var till ända. Andersöns brygga är en brygga som länge låg i Thomées reguljära turlista. På Andersön finns troligen Östersunds kommuns enda naturbad och somrarna 2002 och 2003 har varit populära då det är fin sand och badstrand vilket tilltalar badfamiljer. Tyvärr var sommaren 2004 lite kall och blåsig inledningsvis vilket ledde till färre resenärer för Thomées del. Numera anlöps Andersön endast vid beställningsturer av Thomée och Östersund. Sveaskog skriver följande om Andersön i sitt informationsblad: De första jägarfolken kom redan ca f Kr. I Storsjön finns ett antal större öar, en av dem är Andersön. Ön är i dag naturreservat och här bedrivs ett anpassat skogsbruk. Det är ett välbesökt utflyktsmål för såväl turister som lokalbefolkning. Reservatet nås med bil, ca 20 minuters resväg från Östersund, via Frösöbron, Vallsundsbron och slutligen bron över till Andersön. Sommartid går också båtturer med ångaren Thomée hit. Andersön är en vacker ö med fina badstränder och flera historiska minnesplatser. Här kan man njuta av naturen, vandra längs någon av stigarna som leder förbi historiska platser, där

17 10 även intressant geologisk och skoglig information ges. Andersön har en stormig historia, liksom Jämtland i övrigt, genom sitt utsatta läge mitt emellan Sverige och Norge. Bygden härjades under århundranden av danskar, norskar och svenskar. Jämtland har varit självstyrande republik, norskt lydrike, dansk provins och nu svenskt landskap. Efter freden i Brömsbro 1645 blev Jämtland slutligen en svensk provins. Drottning Kristina fastställde att en försvarsanläggning, skans, skulle byggas på Andersöns södra udde. Ett strategiskt läge med gott om byggnadsmaterial i form av kalksten. Det smala näset norr om skansen grävdes ut så att anläggningen omringades av vatten. Skansen skulle bli 326 x 324 m och upptog en stadsplan. Det var soldater, husmän och dagskarlar som beordrades att utföra arbetet. Allmogen fick förse arbetarna med proviant, bräder, kalk, näver, torv och tjära. Av någon anledning avstannade bygget efter3 4 år och upphörde helt Platsen är idag fornminnesmärkt och har spår i markytan efter ett delvis utbyggt vallsystem, en tillfartsbro och ett par grunder. Inom reservatet finns andra fornlämningar i form av fångstgropar, en gravhög och några boplatser vilka troligen är från järnåldern. Alldeles utanför Andersö brygga finns ett grund som inte alla kaptener har vetat om innan de besökt det var Östersund upp på det då kaptenen höll på att äta middag. Han blev dock inte speciellt upprörd utan hjälp fick tillkallas för att få loss ångaren var det Thomée s tur att besöka grundet, dock uppstod det lite mer skriverier denna gång. Bogseraren Hebe försökte att dra loss Thomée men försöket misslyckades mest beroende på att kaptenen var lite ostadig på benen. Färja 218/Skade lyckades dock bättre.

18 11 ARVESUND Den muntliga traditionen berättad av Maj Bergqvist förtäljer att en familj ankrade med pråmen på helgerna i Våge näranog mittemot Arvesund för att vila. De rodde sedan över sjön och gick stigen över till Högsta. En gång när de stannade på höjden ovanför östra Arvesund för att vila, tittade de på utsikten och ansåg att här vore det vackert att bo. De frågade sedan ägaren Nyman om möjlighet att köpa mark där. Gården gick därefter i släktens ägo. Här har det funnits två bryggor. Den första rätta bryggan låg rakt nedanför ICA-affären. Denna brygga är nyrenoverad 2004 och den ägs av en privatperson. I juni 1888 anlöptes Arvesund av Trafik då denne gjorde en lusttur från Qvittsle, även Mårdsund anlöptes var Arvesund en viktig brygga för Tor, mycket tyder på att han övernattade här. Så var det fram till och med En tur med auktionsfolk från Trångsviken till Arvesund inbringade 589 kronor 1918 för Framåt betalade Thomée s redare 1 104,32 i bryggavgifter för denna brygga på den trad hon gick var beloppet 1 515,10 men 1934 var bryggutgifterna bara 88, hade man en intäkt på gods på 4 295,16 att jämföras med 6 017,20 år Thomée övertog denna linje efter ångaren Tor Den brygga som ångaren Östersund har som sin hemmahamn idag är nybyggd enbart för Östersund. Thomée brukar även gå hit, bl a för att låna Östersunds slip vid bottenbesiktningar

19 12 och ev skrovjobb. Bryggan byggdes 1989 och blev därmed klar för att kunna ta emot Storsjöns två ångfartyg samtidigt var Thomée hit för att låna Östersund s slip, bottenbesiktning stod på schemat. När vi kom dit den 27 september var vädret fantastiskt vackert och Östersunds besättning mötte oss på bryggan. 2005, i september månad, var Thomée hit till Arvesund för att åter låna ångaren Östersunds slip. I det första skedet var det bara fråga om en vanlig bottenbesiktning samt installation av ett nytt dieselelverk. Emellertid hittades än det ena, än det andra och liggetiden blev lång. Ny propellerhylsa samt ny skyddsbox var några saker som gjorde att liggetiden blev ovanligt lång. Vad som är intressant är att Cedervalls skyddsbox inte har varit åtgärdad sedan den installerades I Göteborg blev man förvånad ty fjädrarna var handsmidda. Det var länge sedan sådana kom in. Arvesund förtjänar ett eget kapitel. Att beskriva vad ångaren Östersunds medlemmar med Örjan Bergqvist i spetsen åstadkommit i Arvesund är svårt att göra. Ett besök med gott om tid rekommenderas. Här finns pensionat och ett museum som innehåller mycket tekniskt intressanta föremål. Meningen är att museet ska spegla den industriella utvecklingen i bygden. När man kör ut på sjön från Arvesund bör man köra rakt ut till dess man når leden enl. det gamla sjökortet. När man kommer till Arvesund söderifrån ska man köra till dess ägorna kommer fram till höger om holmarna på vänster sida. När man har en linje mellan flaggstången som finns ovanför museet och ägorna kan man svänga av. ASPNÄS Detta Aspnäs är beläget på Frösön och platsen besöktes 1886 av en besökare som var förundrad över antalet hundar i Östersund. Varje östersundare synes ha minst 2 hundar var. Namnet Aspnäs kommer av att det är ett näs mot sjön och att det växte mycket asp här. Krogen/värdshuset Aspnäs öppnade runt sekelskiftet. Numera är värdshuset både nedlagt och rivet. Lördagen den 24 maj 1902 började ångslupen Necken att gå lustturer till bl a Aspnäs. Avgång från staden var 4 em. En annan ångslup som körde reguljära turer till Aspnäs var s/s Aspnäs. Hon var en propellerbåt av järn. Den inköpts i början av 1900-talet från Hudiksvalls skärgård av herrarna E. M. Hallman, E. M. Ahlström m.fl. i Östersund. I Hudiksvall hade hon gått under namnet Tärnan. Den ombyggdes innan den började trafikera Storsjön inköptes en ny kondenseringsmaskin från Wennbergs Mekaniska Verkstad i Karlstad och den insattes i båten som användes till att upprätthålla passagerarturer mellan staden Aspnäs Värdshus och Öhneudden. Pråmbogseringar hörde även till inkomsterna. Många befälhavare trampade på slupens däck under hennes första år på Storsjön gick isen den sjätte juni i stadsviken. Ångaren Bergsviken var första båt ut och körde några turer mellan Östersund och Aspnäs.

20 13 Ran var en motorbåt tillhörande E.M. Hallman, Östersund och Ran begagnades till persontrafik mellan Aspnäs och staden. Den uthyrdes även till sightseeingturer. Som synes var båttrafiken livlig mellan Aspnäs och staden. I mars 1912 byggdes en linbana mellan Aspnäs och Badhusparken. Det var en linbana som byggdes av träpålar som stod i ett uppochnedvänt V med en järnskena upptill som korgen gick i. Landshövdingen ska ha åkt med denna linbana men sagt att den gick långsamt. Allt försvann i och med islossningen och försöket har inte upprepats sedan dess. Linbanans längd var ca meter. Upphovsman var Ante Englund som senare kom att vara involverad i linbanan som gick mellan Rannåsen och staden, en linbana som fraktade makadamm från stenbrottet till staden sålde Grosshandlare E.M. Hallman slupen Aspnäs till sågverksägaren Andreas Olsson, Matnäset bröt man sten som krossades till makadam vid Trefaldighetskällan på Frösön. Makadammen fraktades till Sunnetrakten där den användes vid byggandet av vägarna i Sunne vägdistrikt. Man transporterade stenen på pråmar och man bör rimligtvis ha använt sig av Aspnäs eller Mariedals brygga. Denna stenbrytning orsakade stora diskussioner i bl a lokaltidningarna. Många ansåg att man förstörde Trefaldighetskällan revs värdshusbyggnaden. Ägare till ångslupen Aspnäs var bl a: : Grosshandlare E.M. Hallman Andreas Olsson, Matnäset. Kapten 1910 var J. Nilsson.

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti.

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Bakgrund: Liksom förra året är även 2012 års upplaga ett 2 dagars event. Övernattningen sker i år på Aspa Herrgård som ligger ca 13 km

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Sveriges dödbok 1901-2009 (utgiv. 2010), Begravda i Sverige (utgiv. 2009), Inventerade gravstenar i Jämtland (läget 2010) Begravda i Sveriges Dödbok

Sveriges dödbok 1901-2009 (utgiv. 2010), Begravda i Sverige (utgiv. 2009), Inventerade gravstenar i Jämtland (läget 2010) Begravda i Sveriges Dödbok Sveriges dödbok 1901-2009 (utgiv. 2010), Begravda i Sverige (utgiv. 2009), Inventerade gravstenar i Jämtland (läget 2010) Begravda i Sveriges Dödbok Sverige Inventerade gravstenar Antal Kommun Församling

Läs mer

Detta brev kommer att handla om resan till Alanya o våra barnbarn som kom till Alanya.

Detta brev kommer att handla om resan till Alanya o våra barnbarn som kom till Alanya. Resebrev nr 4, 2013 Besök av familjen Blom-Frid. Detta brev kommer att handla om resan till Alanya o våra barnbarn som kom till Alanya. Efter Göceks skärgård väster ut tog vi oss åter öster ut förbi Finike

Läs mer

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer!

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer! Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka Kungen kommer! Det gick ett rykte på stan, Rykten ska man ta med en stor nypa salt, men även om det var svårt att få bekräftelse på sanningen i ryktet, så kunde

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen Lerum Lerums kyrkogård En allhelgonadag och kväll. Piren i Aspen Wammebro Lång tid efter att inlandsisen smält undan låg Lerumsdalen fortfarande under vatten. Så småningom gjorde landhöjningen att havsviken

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km. Danmark i Skåne heter en bok som jag köpte för längesen på loppis för 10 kr. Författare är Palle Lauring. Den är på danska och väldigt trevligt skriven. Författaren gör en resa i Skåne och berättar historier

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22 Deltagare: Håkan Andersson, Börje Salonen och Frank Skaufel. En kväll i februari träffades Börje och jag hemma hos honom för att titta på en trolig rutt i Norge till sommaren. Börje hade redan bokat in

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos!

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Efter att vi lämnat av Torpagojorna o båten Hero på Kos, tog vi en segling ner på södersidan av Kos. Som vanligt

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig?

Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig? Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig? Projektet Bo i Himmeta-Bro kom till på initiativ av Himmeta- Bro bygderåd och finansieras delvis av EUunderstöd. Vårt uppdrag är att samla

Läs mer

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB.

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Rederi AB. 2014-10-13 Historik Historik för Örebro Rederi AB. Örebro var under senare delen av 1700-talet och hela 1800-talet en sjöstad vid Hjälmarens västra

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Uthyrning, kurser, företagsevent 2008

Uthyrning, kurser, företagsevent 2008 Uthyrning, kurser, företagsevent 2008 Saltsjökajaker är ett litet familjeföretag med agentur och direktförsäljning av kajaker. Vi har också en liten uthyrningsverksamhet. Uthyrningskajakerna är permanent

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Aland. de ryktbara. hemort. arkipelag och. segelskeppens. 6,000 öarnas

Aland. de ryktbara. hemort. arkipelag och. segelskeppens. 6,000 öarnas o Aland de 6,000 öarnas arkipelag och de ryktbara segelskeppens hemort Flygbild av s redd.

Läs mer

Här kommer en liten reseberättelse om när jag hämtade hem min notchback 2010!

Här kommer en liten reseberättelse om när jag hämtade hem min notchback 2010! Här kommer en liten reseberättelse om när jag hämtade hem min notchback 2010! Allt började med att jag sålde min 51:a T 1 lilljulafton 2009. Att jag sålde den efter nästan 15 år i min ägo berodde mycket

Läs mer

Inledande bestämmelser

Inledande bestämmelser 2 (6) INLEDANDE BESTÄMMELSER... 2 TRAFIKBESTÄMMELSER... 3 FÖRTÖJNING, FÖRHALNING, FÖRFLYTTNING MM.... 3 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET M M... 4 LASTNING, LOSSNING, UPPLÄGGNING AV GODS M M... 5 SÄRSKILDA ORDNINGSFÖRESKRIFTER...

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Vargar i Östergötland

Vargar i Östergötland Vargar i Östergötland Det kanske vore skönast att slippa följa med in till vargarna, tänkte Adam. Varför tänkte han så, tror du? Varför var vargarna tama? Vargarna hade vuxit upp bland människor. Numrera

Läs mer

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04 BestKust Feskarna 04 Bra fiske efter havskatt och torsk Sponsored by Innehåll BestKust Feskarna 04, 2:a resan till Grovfjord Nord-Norge Uppresan till

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Denna tågresa passar utmärkt att kombinera med våra övriga Sydafrikaresor. Rådgör med din resesäljare!

Denna tågresa passar utmärkt att kombinera med våra övriga Sydafrikaresor. Rådgör med din resesäljare! Rovos Rail Rovos Rail är ett lyxigt tåg i gammal stil som bl.a går mellan Pretoria-Durban & Pretoria - Kapstaden. Vagnarna är varsamt renoverade för att erbjuda klassisk lyx i en avslappnad miljö. Tåget

Läs mer

ÅLAND. där romantiska råseglare. gå i hamn. sommarsemester-öarna

ÅLAND. där romantiska råseglare. gå i hamn. sommarsemester-öarna ÅLAND sommarsemester-öarna där romantiska råseglare gå i hamn Till vänster: Frän nord-ålands viltfagra skogsbygd Siktas en råseglare på havet hör den vanligtvis hemmapå Aland Kastelholms slottsruin. Till

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila Reseberättelse från Riga resan 11 13 sept. 2013 Onsdagen den 11 september kl. 13.00 möttes 17 st. förväntansfulla flygplatsseniorer Arlanda/Bromma i Tallink/Silja s frihamns terminal för att med båten

Läs mer

Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening

Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening En grön oas mellan Ringvägen och Årstaviken www.eriksdalslunden.se För aktuell information, se hemsidan och anslagstavlor i området. Karta över Eriksdalslunden

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Må bättre på Hennickehammars Herrgård

Må bättre på Hennickehammars Herrgård Må bättre på Hennickehammars Herrgård Hennickehammrs Herrgård väntar på att få välkomna dig! En Värmländsk saga HENNICKEHAMMARS HERRGÅRD är en plats att bli förälskad i. Mjukt inbäddad i den trolska skogen,

Läs mer

Turism & besök (/sv/uppleva-gora/start---turism/) / Göra (/sv/uppleva-gora/start---turism/gora/) / Båtturer

Turism & besök (/sv/uppleva-gora/start---turism/) / Göra (/sv/uppleva-gora/start---turism/gora/) / Båtturer Turism & besök (/sv/uppleva-gora/start---turism/) / Göra (/sv/uppleva-gora/start---turism/gora/) / Båtturer Båtturer Mariefred Strängnäs Aktiviteter Båtturer Dagskryssningar, räkkryssningar, kryssning

Läs mer

Verksamhetsberättelse för VIF:s Friluftssektion år 2011.

Verksamhetsberättelse för VIF:s Friluftssektion år 2011. Verksamhetsberättelse för VIF:s Friluftssektion år 2011. Styrelsen i VIF:s Friluftssektion har efter avslutat årsmöte 2011 konstituerat på följande vis. Ordf. Mikael Bernsten V. Ordf. Anders Abrahamsson

Läs mer

Skeppspost i Åbo Skärgård fram till 1960-talet

Skeppspost i Åbo Skärgård fram till 1960-talet Skeppspost i Åbo Skärgård fram till 1960-talet karta 1 Innehåll Milstolpar i ångbåtstrafiken Post med ångbåtar, fråmst Åbo södra skärgård Skeppspoststämplar Båtfigurstämplar Figurstämplar Namnstämplar

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 Rena din själ där ren möter säl Seskarö Strandby Släpp vardagen i samma stund som du kör över bron till Seskarö. Ta in skogen, havet och friden. Kör vägen

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

F Ö R O R D T I L L Ä G G

F Ö R O R D T I L L Ä G G 1 F Ö R O R D T I L L Ä G G Detta tillägg är skrivet 2013 efter det att jag gett ut skrifterna bryggor, båtar och färjor på de jämtländska vattendragen. Precis i gränsdragningen då jag gav ut båtarna fick

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer

Birgittiner klosterkyrkan. 1 Nådendal. Muuntui»! (Qrmmi/

Birgittiner klosterkyrkan. 1 Nådendal. Muuntui»! (Qrmmi/ Birgittiner klosterkyrkan 1 Nådendal Muuntui»! (Qrmmi/ 240: Stockholm, ENDAST EN NATT för överfarten från Stockholm till Åbo med en av de turbåtarna dagliga»wellamo» (FÅA),»BORE I» (Bore),»BRYNHILD» (Svea)

Läs mer

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 page 1 / 39 Table Of Contents Stugor i månsken...... 3 Några fler snöklädda typer...... 8 Snöklädda gubbs och gumms på höjderna...... 12 Månadens bilder för 2009... 16 På väg till Dyverdalen......

Läs mer

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling travcentrum för uppfödning och träning under utveckling Rundbana Tränlingsanläggning Fornminne Rakbana Sisyfos Välkommen till Sisyfos på Söderby Gård, en anläggning för människor och travhästar. Gården

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Stefan Jönsson Å N G F A R T Y G EN PÅ J Ä M T L A N D S S J Ö A R

Stefan Jönsson Å N G F A R T Y G EN PÅ J Ä M T L A N D S S J Ö A R Stefan Jönsson Å N G F A R T Y G EN PÅ J Ä M T L A N D S S J Ö A R Hackås 2012 2 SIDREGISTER ÅNGFARTYG JÄMTLANDS SJÖAR Aktiv, Flåsjön 2 Aktiv, Storsjön 6 Alma 11 Alsen, se Gustaf 15 Alsen, ångslup 15 Andolie

Läs mer

Uddevalla Motorbåtsklubb

Uddevalla Motorbåtsklubb Här hittar du oss Klubblokalen ligger på Föreningsgatan 7 451 52 Uddevalla Telefon: 0727 22 23 23 E-Post: umk@uamotorbatsklubb.com MIDSOMMAR PÅ HOLMEN AktiviteterSkapad av Annika 2011-06-30 21:15:05 Midsommar

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Eskilstuna stadsmuseum Faktorigatan 4, 632 20 Eskilstuna

Eskilstuna stadsmuseum Faktorigatan 4, 632 20 Eskilstuna Eskilstuna C Lärarhandledning för högstadiet och gymnasiet. Eskilstuna stadsmuseum Faktorigatan 4, 632 20 Eskilstuna Även om ni går själva i utställningarna på Eskilstuna Stadsmuseum så är det viktigt

Läs mer

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 1 Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 Bild från Uppsala Tidning den 18 nov. 1989 där han som 80-åring berättar om livet och om snideriet. Eugen och

Läs mer

Fira sommarens början

Fira sommarens början + Fira sommarens början SKÄRGÅRDSBÅTENS DAG Onsdagen den 10 juni 2015 i Stockholm och i Vaxholm Skärgårdens trafikantförening + Information om biljettköp, se sidan 4 Fira sommarens början År 1964 firades

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Att styra efter kompassen

Att styra efter kompassen Att styra efter kompassen Om du tittar på båtens kompass kan du se ett styrstreck. Ser du styrstrecket på er kompass? Svänger du med båten så snurrar skivan med de olika gradtalen, siffrorna, på kompassen.

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

AVSTÅND Tel. Tel. 1. Lintula kloster 19. Tulikivi Oyj / Kermansavis fabriksbutik 2. Johanneskoti, fi sketillstånd 20. Kotipuro Gästgiveri

AVSTÅND Tel. Tel. 1. Lintula kloster 19. Tulikivi Oyj / Kermansavis fabriksbutik 2. Johanneskoti, fi sketillstånd 20. Kotipuro Gästgiveri Karta 2 Må bra i Heinävesi Må bra i Heinävesi Heinävesi kommun ligger i gränstrakterna mellan Savolax och Karelen. Skogsklädda höjder och blå sjöar beskriver landskapet i Heinävesi när det är som bäst.

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014

Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014 Styrelsens verksamhetsberättelse för 2014 Inledning Målsättningen enligt stadgarna för Rekekrokens Byaförening är att främja byn och dess invånare för en ökad trivsel och samhörighet. Vidare skall föreningen

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer