1. SAMMANFATTNING 3 2. BAKGRUND 4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. SAMMANFATTNING 3 2. BAKGRUND 4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET"

Transkript

1

2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 3 2. BAKGRUND 4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET EFFEKTMÅL PROJEKTMÅL Delmål AVGRÄNSNING PROJEKTORGANISATION 6 3. GENOMFÖRANDE METOD 7 4. MÅLUPPFYLLNAD DELMÅL EFFEKTUTVÄRDERING INTERN KOMMUNIKATION AVVIKELSER 9 5. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 10 BILAGOR 11 PROJEKTORGANISATION OCH WORKSHOPSDELTAGARE 11 FAS 1 - DELRAPPORT 14 2

3 1. Sammanfattning Målet med projektet Framtida Mötesplats Kupan var att skapa en tydlig vision och ett koncept för Mötesplats Kupan, MK. Projektet byggdes upp i två faser, i den första fasen kartlades verksamheten genom en nulägesbeskrivning och utifrån den gavs förslag på utvecklingsområden. I den andra fasen av projektet bearbetades förslagen vidare och resulterade i ett koncept för Röda Korsets framtida second hand-verksamhet. Konceptet togs fram av kretsfrivilliga, förtroendevalda, centrala och lokala tjänstemän samt RKUF. Ca 200 personer har medverkat i projektet. Konceptet innehåller följande delar: Verksamhetsidé Vi skall skapa lokal och global nytta, genom att bedriva second hand med mötesplats för alla. Grundprinciper Humanitet, Opartiskhet, Neutralitet, Självständighet, Frivillighet, Enhet och Universalitet. Marknadsvision Först på second hand med mest nytta. Strategiska mål Marknad- mål Bäst för givare och kunder. Social nytta- mål Värdet av den sociala nyttan skall öka varje år. HR- mål Arbetsplatsen där alla behövs, tar ansvar och utvecklas. Hållbar utveckling- mål Alla resurser skall användas på ett hållbart sätt. Kvalitet- mål Hög kvalitet i allt. Överskott-mål Verksamheten skall bidra till social och global nytta. Överskottet skall uppnå till minst 30 % av omsättningen efter det att samtliga kostnader har avräknats. Delstrategier Marknad, Social nytta, HR, Hållbar utveckling, Kvalitet, Överskott samt Struktur och samordning Huvudstrategi Marknadsledarskap, innebär att vi alltid skall eftersträva att vara den aktör som leder marknaden. Operativa planer De lokala verksamhetsplanerna. Vår valda huvudstrategi är att vara bäst lokalt med ett starkt gemensamt stöd så att vi kan bli marknadsledande i hela landet. Det förutsätter professionellt stöd och ett starkt lokalt ledarskap. Stöd inom HR och administrativa frågor föreslår projektet skall ges genom en gemensam administrativ funktion. Projektet rekommenderar en testperiod under Vt då konceptet kan testas på sex second hand verksamheter. Under kan konceptet successivt förankras och implementeras hos samtliga kretsar med second hand-verksamheter. 3

4 2. Bakgrund Röda Korsets secondhandförsäljning startades för snart 30 års sedan. Verksamheten har sedan dess haft en enorm utveckling och idag finns Mötesplats Kupan (MK) på 279 platser runt om i landet. Den kraftfulla utvecklingen av MK har bidragit till att Röda Korsets närvaro och verksamhet lokalt har stärkts. Det finns en stor potential till fortsatt utveckling, inte minst när det gäller möjligheten att öka lönsamheten genom MK:s second handförsäljning. Expansionen av MK har också inneburit ökade krav och förväntningar på kretsen som arbetsgivare, ansvarig för ekonomi och anordnare av praktikantverksamheten. Brister i t ex lokalernas tillgänglighet, hantering av gåvor, arbetsrelaterade frågor och bemötande, har ökat risken för negativ publicitet. Det har heller inte funnits någon plan eller strategi för hur kommunikationsarbetet ska se ut på MK. På Röda Korsets Riksstämma 2011, behandlades genom ett flertal motioner flera frågor rörande MK. Motionerna innehöll allt från detaljstyrning, jävsproblematik, namnfrågan, behovet av uppdaterade riktlinjer och handböcker till hur organisationen och verksamheten för MK bör se ut i framtiden. Flertalet av motionerna har hanterats eller bereds som en uppföljning av Riksstämmobesluten. En av motionerna (G2), föreslog att Röda Korset bör slå fast en handlingsplan för hur MK avses utvecklas i framtiden. Motionären ställde den konkreta frågan: Är det enbart en inkomstkälla eller skall mötesplatsen ses mer som en verksamhet som genererar en gemenskap för utsatta människor?. Röda Korset har utifrån denna bakgrund initierat projektet Framtida Mötesplats Kupan. 4

5 2. Beskrivning av projektet Projektet har varit uppbyggt i två faser, i den första fasen kartlades verksamheten genom en nulägesbeskrivning och utifrån den gavs förslag på utvecklingsområden. I den andra fasen av projektet har förslagen bearbetats vidare och resulterat i ett koncept för Röda Korsets framtida second handverksamhet. Fas 1 Kartläggning Under den första utvecklingsperioden gjordes en nulägesbeskrivning som bestod av en organisationsoch verksamhetsbeskrivning samt omvärldsanalys och framtidstrender inom Second hand/lönsamhet, mötesplats/social nytta, kommunikation/varumärke. styrning och ledning, användning av överskottet, redovisning, skatter, regelverk, arbetsgivarfrågor, hållbar utveckling och kvalitetssäkringsarbete. Nulägesbeskrivningen belyste även utvecklingsområden med formulerade risker och möjligheter. Nulägesbeskrivningen visade en verksamhet som i mycket har fått blomma fritt och som idag står inför både utmaningar och möjligheter. Riktlinjer och anvisningar i befintliga handböcker har inte varit tillräckligt tydliga eller anpassade för verksamheten. Det, tillsammans med skiftande affärskompetens, har lett till en rad negativa effekter i form av t ex felaktiga redovisningar, svårhanterlig styrning och ledning samt skillnader i kvalitet och kompetens när det gäller anställda och praktikanter. MK har uppvisat stora variationer när det gäller verksamheten och dess omfång samt hur mål, riktlinjer och ramar har uppfattats och applicerats lokalt. Med den enorma expansionen som MK har haft, har lönsamhet och Röda Kors-profil, i liten grad präglat verksamheten. Det har heller inte tagits fram tydliga mål och stödsystem för att MK ska kunna fokusera på dessa delar. Projektets första fas föreslog därför att vidareutveckla ett gemensamt koncept och ett stödsystem för Röda Korsets second hand-verksamhet (Bilaga-Delrapport). Fas 2 Konceptutveckling Projektets andra fas, konceptutvecklingsfasen, har genom lokala workshops utvecklat förslag på: Strategisk plattform Vision, mål, marknadserbjudande, huvudmålgrupper, övergripande strategi etc. Försäljning Säljstrategi, säljstöd, stödmaterial, säljbeteende etc. Marknadskommunikation marknads-, kund-, och givarbudskap etc. Struktur (Ledning/styrning/kvalitet) stödsystem/support, butiksstruktur, samordning etc. Resultatet från ovannämnda workshops resulterade i ett koncept för Röda Korsets second handverksamhet. För att konceptet skall nå framgång skall konceptet inarbetas i kretsarnas lokala verksamhetsplaner. För att möjliggöra detta enades vi om en strategisk plattform med följande grundstenar: Verksamhetsidé Grundprinciper Marknadsvision Strategiska mål Delstrategier Huvudstrategi Operativa planer Anger med vad, med vem och hur vi skall göra affärer. Anger utifrån vilka grundläggande värden, som vi skall verka. Anger vår framtida önskvärda marknadsposition. Anger vilka ambitioner vi har inom de viktigaste områdena. Anger hur vi skall nå de strategiska målen. - Anger vår strategiska inriktning Anger respektive lokal verksamhetsplan. Delstrategier kopplat till marknad, social nytta, HR, hållbar utveckling, kvalitet, överskott och struktur inryms också i konceptet (Bilaga Koncept). Beslut om konceptet tas av Styrelsen 21 januari

6 2.1 Effektmål Projektet har inneburit att Röda Korsets varumärke har stärkts och att ökade resurser har skapats för att göra mer social nytta lokalt, nationellt och internationellt. De framtagna och beslutade förslagen är kända och tillämpas i organisationen. 2.2 Projektmål Projektet har skapat en vision och ett koncept för MK, som bland annat tydliggör målen för MK och ramar för dess utveckling Delmål 1. Kartlagt nuvarande MK. 2. Analyserat MK:s styrkor och svagheter. 3. Analyserat Second hand-marknaden och konkurrenter inom ideell second hand. 4. Definierat den sociala nyttan inom ramen för MK. 5. Utifrån ovanstående gett förslag på en vision och ett koncept för MK. 6. Konceptet har utformats tillsammans med förtroendevalda, frivilliga och tjänstemän. 2.3 Avgränsning Projektet har fokuserat på att ta fram förslag rörande utvecklingen av MK. Utformingen av det löpande stödet och akuta frågor kopplat till HR och ekonomi har getts i linjeverksamheten. I projektets andra fas, konceptutvecklingen, begränsades uppdraget till den intäktsgenererande delen av MK dvs. second hand-försäljningen. Dock har den sociala nyttan inom ramen för second handverksamheten definieras och lyfts fram. Projektet har inte omfattat frågan om namnet Mötesplats Kupan. Däremot ger konceptet grund för vidare diskussion i namnfrågan. För att tydliggöra projektets avgränsning används i konceptet uttrycket Röda Korsets (eller vår) second hand-verksamhet. 2.4 Projektorganisation Projekttid: Beställare: Svenska Röda Korsets Styrelse Styrgrupp: Ingela Holmertz, Nationell chef (Styrgruppsordförande på uppdrag av GS) Tord Pettersson, chef Förtroendemannadialog och infoservice Andreas Jansson/Morgan Olofsson, chef Kommunikation & Insamling Nicklas Wigren, chef Ekonomi & Stöd (201301) Britt Dickson, Regionrådsordförande, Region Sydost Anne-Marie Pernulf, Ordförande, Uppsalakretsen Erik Johan Hjelm, ledamot, SRKs valberedning Projektledare: Barbro Byström ( ). Andrea Hormazabal ( ). Partner: Richard Pettersson, Johan Scherlin och Gustav Malmros, Carperem, ( ). Administratör: Lena Kjellquist Executive trainee: Eric Ramstedt, Handelshögskolan ( ). Till projektets första fas var en arbetsgrupp knuten med nyckelpersoner från centrala tjänstemannaorganisationen. Därutöver har projektet haft en resursgrupp med frivilliga och verksamhetsansvariga från 12 kretsar. Utöver dessa resurser har ca 70 deltagare varit involverade i de olika workshops under hösten 2013 (Bilaga Projektorganisation och workshopsdeltagare). 6

7 3. Genomfo rande Projektet startade som en utredning. Vid byte av projektledare, per , skapades ny struktur och uppdraget gick från utredning till projekt. I februari 2013 tog styrgruppen beslut om ett nytt projektdirektiv och projektet delades upp i två faser, med förlängd projektid. Efter att ha genomfört projektets första fas fattade styrgrupp beslut om att fokusera på den intäktsgenererande delen inom MK. Övrig kretsverksamhet (läxhjälp, anhörigvård etc. som ibland sker på MK) skulle inte omfattas av projektet. Styrgruppen tog även beslutet att ta hjälp av en extern partner under projektets andra fas. En upphandling gjordes och resulterade i att Carperem AB, fick uppdraget. Carperem består av seniora konsulter inom affärs-, strategi- och ledarutveckling. Projektet förstärktes också genom en trainee från Handelshögskolan. 3.1 Metod Fas 1- Kartläggning Nulägesbeskrivningen togs fram genom möten, workshops och analys av interna policys och dokument. Open space och grupp-opera, som båda är metoder som skapar stor delaktighet i grupper, användes vid de två genomförda workshops. Vidare har intervjuer, enkäter och studiebesök genomförts. Totalt var 12 kretsfrivilliga och kretsanställda tillsammans med åtta tjänstemän från förtroendemannadialogen, RK-s Folkhögskola, Nationella-, HR-, Kommunikation-, och Ekonomiavdelningen, involverade i arbetet. Åtta grupper bildades på 3-5 deltagare per grupp som under jan-mars, tog fram underlag till den slutgiltiga delrapporten. Dessa smågrupper gjorde även intervjuer och skickade ut enkäter till flera MK. Delrapporten presenterades för styrelsen april 2013 och har spridits via resursgrupp, regionråd, RKforum och Rednet. Fas 2 -Konceptutveckling Under projektets andra fas har 22 st kvalitativa intervjuer genomförts, ett 10-tal studiebesök samt diverse informationsträffar för personal, förtroendevalda och frivilliga. Det huvudsakliga arbetet har baserats på sju lokala workshops som genomfördes under perioden september-november. Workshops, á två-tre dagar, med ca 8-14 deltagare i varje. Totalt har 79 deltagare varit delaktiga, med representation från 43 MK/kretsar från alla regioner. En upplevelsebaserad pedagogik användes och genomfördes i olika steg smågrupper helgrupp sammanjämkning. De olika förslagen sammanjämkades till ett gemensamt förslag. Dagarna började alltid med en personlig reflektion från föregående dag. Workshopen om den strategiska plattformen genomfördes på fyra orter, Höör, Gävle, Umeå och Jönköping. På varje ort arbetades det fram en strategisk plattform från grunden. Övriga tre ämnesspecifika workshops- Sälj, Marknad och Struktur- ägde rum i Sigtuna, utanför Stockholm. Regionråd och resursgruppen har bistått projektledningen vid urvalet av representanter. Kriterium för urvalet har varit; kretsar som bedriver Second hand, MK av olika storlekar, MK som drivs enbart av frivilliga, MK med anställd personal etc. (Bilaga Projektorganisation och Workshopsdeltagare). 7

8 4. Ma luppfyllnad Projektet har, i samspel med kretsar och representanter från MK, utformat ett koncept för Röda Korsets framtida second hand-verksamhet. Projektet har därför utgått från hur verksamheten ser ut idag, vad den är i behov av i framtiden, hur second hand-marknaden har utvecklats samt hur konkurrenter driver liknande second hand-verksamheter. 4.1 Delmål Nedan följer måluppfyllnaden av projektets delmål. Delmål 1- Kartläggning av nuvarande MK Kartläggningen resulterade i en delrapport som presenterades för styrgruppen och styrelsen april Delrapporten har spridits i olika interna kanaler och har även använts som inspiration i kretsarnas arbete. I t ex Karlstad har delrapporten använts av styrelsen för stöd i beslut kring ut- eller avveckling av deras MK. Vidare har delrapporten varit nödvändig för att kunna definiera en komplex verksamhet samt besluta inriktning för projektets andra fas (Bilaga Delrapport). Delmål 2 - Analys av MK:s styrkor och svagheter. Projektet har tagit del av tidigare gjorda SWOT och även tagit fram en ny SWOT tillsammans med kretsfrivilliga och anställda. SWOT står för styrkor (Strengths), svagheter (Weaknesess), möjligheter (Opportunities) och hot (Threats). SWOT-analysen visar att MK:s styrkor är Röda Korsets varumärke, frivilligheten, den sociala nyttan och den geografiska spridningen. Den visar också att en av våra största svagheter är avsaknaden av ett gemensamt koncept (Koncept: Bilaga -SWOT). Delmål 3 - Analys av marknaden och konkurrenter inom ideell second hand. En marknads- och konkurrentöversikt har tagits fram, i syfte att identifiera marknaden för second hand men också för att lära av våra konkurrenter, främst de inom ideell second hand. Marknads- och konkurrentöversikten bekräftade vår SWOT-analys gällande våra styrkor och svagheter. Den visade också att våra största konkurrenter har tydliga koncept, stark ledning och aktiv marknadsföring. (Koncept: Bilaga Marknads-och konkurrentöversikt-analys). Delmål 4 - Definiera den sociala nyttan inom ramen för MK. Projektet har definierat den sociala nyttan inom ramen för second hand-verksamheten enligt följande; mötesplatser, frivilliguppdrag, praktikantplatser och arbetsträning. Vidare inrymmer konceptet både mål och delstrategi kopplat till den sociala nyttan. Projektet har också tagit fram en översikt som visar våra skyldigheter kopplat till våra tjänster inom arbetsträning och praktikantverksamhet (Koncept: Social nytta samt bilaga- Medarbetaröversikt). Inom ramen för projektet har det också tagits fram en studie som åskådliggör hur den sociala nyttan inom second hand-verksamheten kan mätas. Denna studie kommer att presenteras under v Delmål 5 - Utifrån ovanstående ge förslag på en vision och ett koncept för MK. Projektet har tagit fram ett koncept som inrymmer värdegrund, verksamhetsidé, marknadsvision, delstrategier och huvudstrategi. Vår framtagna marknadsvision Först på Second hand med mest nytta tillsammans med övriga delar i konceptet och i kombination med våra styrkor kommer göra Röda Korsets second handverksamhet marknadsledande. För att lyckas måste konceptet inarbetas i de lokala verksamhetsplanerna och alla medarbetare måste också vara bärare av det nya konceptet (Koncept). Delmål 6 - Konceptet har utformats tillsammans med förtroendevalda och frivilliga. Projektet har haft en hög inkludering från hela Röda Korset. Kretsfrivilliga, kretsordförande, frivilligledare, regionråd, anställda butikschefer, anställda från Nationella-, HR-, Ekonomi-, Förtroendemannadialogen-, Kommunikations- och Internationella avdelningar samt RKUF har i någon form ingått i projektet (Bilaga Projektorganisation och Workshopsdeltagare). 8

9 4.2 Effektutvärdering Utvärdering av effektmålet rekommenderas göras år Konceptet kommer att implementeras under Intern kommunikation Projektet har haft begränsade resurser till intern kommunikation. Projektet har ändå gjort följande kommunikationsaktiviteter. Deltagande på RK-forum med ansvar att sprida projektet genom påverkanstorget. Tre informationsträffar med kretsar och MK; Ölme, Emmaboda, Gävle - ca 100 frivilliga/förtroendevalda. Ca femton studiebesök på olika MK. Ett infomöte för avd. Förtroendemannadialog och Infoservice. Ett möte med regionrådsordföranden. En avrapportering till Styrelsen (delrapport 1). Tre möten med presidiet. Sex nyhetsbrev på Rednet. Tre krets-nyhetsbrev. Två MK-nyhetsbrev. Tre intervjuer med workshopsdeltagare varav en i rörlig media. Två bloggar från en workshopsdeltagare. Processer och delresultat har rapporterats till styrgrupp regelbundet, via styrgruppsmöten och mail. Direkta informationsmail har skickats till projektets resursgrupp, workshopsdeltagare och ambassadörer (personer som anmält intresse via rednet). Underlag har även skickats till GS för rapportering till Styrelsen. 4.4 Avvikelser Ny projektstruktur med förlängning av projekttid, val av partner och genomförande av lokala workshops gav en negativ avvikelse i prognosen som lades februari Ny budget togs juni Avvikelsen var nödvändig då projektets första fas visade tydligt behovet av tydligare mål, stödsystem och gemensamt koncept för second hand-verksamheten. Projektets framgångar har just varit ett stort deltagande från kretsar samt vårt val av partner. Den ekonomiska resultatrapporten visar ett utfall på ca 92 %. 9

10 5. Slutsatser och rekommendationer Projektet har visat goda resultat och haft hög kretsrepresentation. Många har varit positiva till både projektet och konceptet. Att integrera konceptet till löpande verksamhet kommer ta tid och kräva resurser. Kretsarna kommer behöva ett proaktivt och professionellt stöd i detta arbete. För att konceptet skall nå framgång behövs därför följande funktioner: Ledning Marknad Butiksutveckling Kvalitet Ekonomi Utöver dessa fem funktioner behövs också stöd inom HR och administrativa frågor, en Shared Service Center är föreslagen, där all service ges genom en gemensam funktion. Konceptet behövs för att både säkerställa en kvalitet i verksamheten men också för att öka våra resurser för att kunna göra mer nytta lokalt och globalt. Våra främsta konkurrenter har redan affärskoncept med aggressiv marknadsföring. Om vi ska bli Först på second hand med mest nytta och vara marknadsledande behöver vi vara handlingskraftiga och inse att vår second hand-verksamhet är av en av våra främsta intäktskällor och enda lokala skyltfönster för vårt globala och lokala arbete. Hela organisationen bör därför visa konceptet engagemang och lojalitet. Ytterligare ett resultat från projektet är att vi behöver tillvarata de möjligheter och fördelar Röda Korsets varumärke för med sig och använda varumärket i all marknadsföring för vår second handverksamhet. Styrkan i varumärket ligger också till grund för vårt val av huvudstrategi. Vårt globala varumärke ger vår second hand-verksamhet en varaktig konkurrensfördel gentemot våra främsta konkurrenter. Vidare rekommenderar vi att implementationen av konceptet görs i två faser, en testperiod som sedan följs av en bredare implementering. Vi föreslår att konceptet testas på sex second hand-verksamheter under Vt Under testperioden kan värdefulla synpunkter och förslag till förbättringar fångas upp. Konceptet kan sedan successivt implementeras och förankras hos övriga second hand-verksamheter. Slutligen kan sägas att projektet har varit både krävande och givande. De lokala workshops har varit nödvändiga både utifrån en konceptuppbyggnad men också ur en förankringsaspekt. Det finns ett stort behov av närmare relationer mellan lokala och centrala Röda Korset. Vi behöver bli bättre i vår samverkan och implementeringen av konceptet kan vara ett led i detta arbete. 10

11 Bilagor Projektorganisation och workshopsdeltagare Styrgrupp Ingela Holmertz Chef, Nationell avdelning Styrgruppsordförande Morgan Olofsson Kommunikationschef Tord Pettersson Chef Förtroendemannadialog och Infoservice Nicklas Wigren Chef Ekonomi och stöd Anne-Marie Pernulf Ordf. Uppsalakretsen Erik-Johan Hjelm Britt Dicksson Projektledare Valberedning Rödakorsstyrelsen Ordf. Kalmar Regionrådsordförande Sydost Andrea Hormazabal Nationell avdelning Processledare Richard Pettersson Johan Scherlin Gustav Malmros Administratör Carperem Carperem Carperem Lena Kjellquist Nationell avdelning Executive Trainee Eric Ramstedt Resursgrupp Nationell avdelning Handelshögskolan Bernt Åslund Vice Ordf. Uppsalakretsen Gunborg Morén Ordf. Hedemorakretsen Gunnar Ström Ordf. Forshaga, Regionrådsordf. Mellan Marianne Barrljung Ordf. Vänersborgskretsen Björn Lundell Vice Ordf. Dackekretsen Lykke Silfwerbrand Ordf. Sandvikenkretsen Katarina W Sandmark Ordf. Mariefredskretsen Peder Johnson Erik Hall Verksamhetschef Östersund Chef MK, Östgötagatan Sthlm Grete Baardsen Chef MK, Bålsta Daniel Norman Verksamhetschef Umeåkretsen Katarina Mattsarve Edberg Chef MK, Hemse 11

12 Arbetsgrupp (Fas 1) Ann Wedin Sakkunnig, Nationell avd. Eva Rundgren Forsberg Chef Ekonomi, Ekon. och Stöd Elisabet Nylander Rådgivare, Idé och Lärande Tomas Kinning Sakkunnig, Förtroendemannadialog Åsa Jansson HR-konsult, HR-avd. Joacim Gustafsson Chef Redaktionen, Kom.avd. Barbro Byström Sakkunnig, Nationell avd. Martina Bozic Rita de Castro Projektledare, Nationell avd. Skolsamordnare, RK:s Folkhögskola Workshopsdeltagare (Fas 2) Namn Krets/Region Kontakt Margareta Frantzen Regionråd Syd EvaLena Åkesson Halmstad Gunnar Ström Forshaga (resursgrupp) Carin Lundin Höör Sylva Rampe Landskrona Britt Persson Sjöbo Birgitta Lantz Hässleholm Kerstin Ravheden Ystad Ella Villnersson Nybro Ulla Frantson Nybro Kontakt via Ella V. Mary Matthiasson Ronneby Peder Johnson Tjänsteman, nationella avd. Lykke Silfwerbrand Sandviken (Regionråd o resursgrupp) Gunborg Morén Hedemora (resursgrupp) Inga-Lena Nilsson Karlstad Inger Bergane Örebro Kent Jonelind Hudiksvall Mia Berg Bollnäs Gunilla Hedborg Örebro Johanna Hammar Sollentuna Elsa Lindberg Sthlm - Botkyrka Inger Lindquist Infoservice Daniel Norman Umeå (resursgrupp) Anna- Marja Hagner Umeå Berit Byström Sollefteå Bernt Åslund Uppsala (resursgrupp) Eva Westerlund Ljustorp Margareta Barreby Njurundakretsen Lennart Nilsson Östersund Kerstin Bertholdsson Lycksele Astrid Sjöberg Boden Daniel Strandemo Skellefteå Marika Eriksson RKUF Malmö Bitte Gernandt Avd. Kommunikation Anders Syd RR -Region Göta Erik Hall Beredskapskretsen Sthlm 12

13 (resursgrupp) Marianne Barrljung Vänersborg (Resursgrupp) Björn Lundell Dackekretsen/Växjö (Resursgrupp) Katarina Sandmark Mariefred (Resursgrupp) Inga-Lill Gällstedt Linköping Carl Gustaf Lundström Munkatorpskretsen/Skara Stig Andersson Göteborg Lisbeth Svaren Sjövik Östad -kretsen Ulla-Britt Johansson Huskvarna Margareta Lanphen Huskvarna Ann Wedin Avd. nationell verksamhet Victoria Fagerlind Vänersborg Dan Borg Karlstad Viktoria Möller Sthlm Malin Joleby Halmstad Elenor Nilsson Halmstad Bernt Åslund Uppsala Karin Engelholm RKUF Josefin Holmgren Umeå Agneta Andersson Hammarö Mary Mathiasson Ronneby Greta Baardsen Bålsta Tommy Nilsson Gränna Elisabet Dahlin Avd. Nationell verksamhet Libbe Mancini Avd. kommunikation Eva Augustin Avd. Internationell verksamhet Harald Ranum Håbo Sven Hansson Borås Bernt Åslund Uppsala Anna Marja Hagner Umeå Göran Wahlqvist Gotland Elsa Lindberg Tumba Inga-Lill Gällstedt Linköping Per Svahn Avd. HR Tomas Kinning Avd. Förtroendamannadialogen Nicklas Wigren Avd. Ekonomi 13

14 Fas 1 - Delrapport Projekt Framtida Mo tesplats Kupan Delrapport Fas 1 Uppdragsgivare Generalsekreterare Svenska Röda Korset April

15 1. Inledning På Svenska Röda Korsets (SRK) 1 Riksstämma 2011, behandlades ett flertal motioner rörande Mötesplats Kupan. Styrelsen bejakade i sitt samlingsyttrande för samtliga motioner behovet av en bred dialog om framtiden. Flertalet av motionerna har hanterats eller bereds som en uppföljning av Riksstämmobesluten. En av motionerna (G2) föreslog att SRK bör slå fast en handlingsplan/policy för hur MK avses utvecklas i framtiden. Motionären ställde den konkreta frågan: Är det enbart en inkomstkälla eller ska mötesplatsen ses mer som en verksamhet som genererar en gemenskap för utsatta människor?. SRK har med anledning av detta initierat ett projekt för att se över MK. Projektet Framtida Mötesplats Kupan skall utifrån; SRKs regelverk, stadgar och policy, erfarenheter från MK och externa input, skapa en tydlig vision och koncept för MK. Projektet är uppbyggt i två faser, i den första fasen kartläggs verksamheten genom en nulägesbeskrivning och utifrån den ges både förslag på syfte och på hur en framtida MK ska se ut. I den andra fasen av projektet bereds förslagen vidare och det tas fram koncept för framtida MK med utvecklade förslag på innehåll, funktion och paketering. 2. Bakgrund SRK har under många år haft klädinsamling för biståndsändamål. När tillgången på gåvor (kläder och prylar) kraftigt översteg efterfrågan på kläder som bistånd uppstod ett problem. SRK:s dåvarande Kronobergsdistrikt startade därför en överskottsbutik som ett sätt att hantera överskottet. Den första överskottsbutiken kom att kallas för Kupan och öppnades i Växjö Andra SRK distrikt följde efter och startade egna överskottsbutiker startade den första kretsledda Kupan i Tingsryd. Namnet Kupan ändrades till MK med ambitionen att utöver försäljning också erbjuda en samlingsplats för kretsens sociala verksamheter som dessutom skulle utgöra SRK:s fönster ut i det lokala samhället. I samband med SRK:s stora omorganisation 2000 togs ett antal beslut rörande MK. Det fastslogs bland annat att: Strävan skulle vara att etablera en MK i varje kommun Programverksamhet skulle bedrivas för att möta de lokala behov som framkom i utsatthetsoch kapacitetsstudier (LUKS) MK skulle vara enhetligt märkta och synliggöra Röda Korset lokalt MK skulle genera ett överskott som resurs för social verksamhet MK skulle drivas av kretsarna och de regionledda MK skulle överföras till krets senast 2003 Policy och riktlinjer skulle tas fram För att åstadkomma detta inleddes ett utrednings- och kartläggningsuppdrag avseende MK:s verksamhet, personal, frivilliginnehåll, ekonomi m.m. och för att stödja överföringen till krets så att all MK verksamhet var lokalt ledd senast den 1 april fastställdes riktlinjer för MK och en handbok togs fram 2002, Handboken för Svenska Röda Korsets Mötesplats Kupan. Dessa gäller fortfarande även om handboken har reviderats 2012 och de delar som rör secondhandförsäljning finns nu i en separat handbok, Handboken för Svenska Röda Korsets Second hand (2012). I dessa behandlas och beskrivs MK:s uppgift, vad som ska prägla MK, ansvarsförhållanden, regler etc. 1 I detta dokument kommer Svenska Röda Korset benämnas med förkortningen SRK och Mötesplats Kupan med förkortningen MK. 15

16 Sedan starten utvecklade MK stora variationer i verksamhet, inriktning och tolkning av riktlinjer och regelverk. MK är allt från den lilla lokalen där stick- och sömnadsgruppen träffas och som har försäljning av sina produkter och skänkta gåvor några timmar i veckan, till lokalen med mångmiljonomsättning, ett stort antal frivilliga och praktikanter och många former av sociala verksamheter. Många exempel på tveksamma och felaktiga bedömningar och hanteringar av personal, ekonomi, uppfyllande av lagkrav etc. har konstaterats under årens lopp. För att komma tillrätta med detta påbörjades 2009 ett omfattande kvalitetssäkringsprogram för alla MK. Programmet omfattade lokaler, arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar, kompetensutveckling, efterlevnad av stadgar/fattade beslut och omvärldskommunikation. Detta för att säkerställa att alla mötesplatser ska hålla en minsta gemensam kvalitetsnivå, att MK drivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns i Sverige, men också att värna om och stärka SRK:s varumärke. När detta arbete påbörjades fanns drygt 300 MK och med stora kvalitativa skillnader. Mellan 2009 och 2011 skedde en stor satsning på kvalitetssäkring för MK och även om det givit påtagliga och positiva resultat finns det behov av fortsatt arbete med kvalitetssäkring samt uppföljning av denna. SRK antog en ny klädpolicy 2012, som i korthet innebär att alla klädgåvor från allmänheten ska omvandlas till pengar för SRK:s internationella, nationella och lokala arbete. SRK anser att internationellt klädbistånd inte är effektiv hjälp, vare sig som bistånd eller ur miljösynpunkt. Klädpolicyn innebär också att SRK inte ska slänga eller bränna kläder. Det är ett stort och viktigt åtagande och därför pågår stora ansträngningar med att utveckla olika möjligheter att återvinna de kläder som inte går att sälja. Ett pågående återvinningsprojekt är samarbetet med den holländska stiftelsen KICI, vilket innebär att kläder säljs till KICI som i sin tur återvinner alla textilier till nya produkter. 3. Nuläge Idag finns MK på 279 platser. På MK bedrivs olika verksamheter som secondhandförsäljning och många andra röda korsverksamheter. Verksamheter, lokalstorlek, antal personer som är engagerade, hur öppethållandena ser ut på MK varierar i allra högsta grad. Det är naturligt eftersom förhållandena ser så olika ut i landet och är helt i linje med de riktlinjer som finns för MK. Alla MK drivs av enskilda kretsar eller kretsar i samverkan, bortsett från SRK:s second hand-outlet i Skärholmen (Stockholm) och SRK:s second hand på Hornsgatan (Stockholm) som drivs av SRK centralt. Hur många av MK som är enbart secondhand kan inte med säkerhet bedömas. Utifrån uppföljning av kvalitetssäkringen 2012 angavs 114 av de MK som ingick enbart vara secondhand. Vad som menas med enbart secondhand är oklart eftersom det saknas en tydlig definition av detta och att kravet är för att en kupa ska räknas som mötesplats inte är klargjort. Regelverk ställer också skilda krav på försäljningsställen och på mötesplatser. För de senare föreligger bl.a. krav på handikappanpassad toalett vilket även det i vissa fall påverkat val av inriktning på verksamheten. Uppföljning av kvalitetssäkringsarbetet I uppföljning av kvalitetssäkringsarbetet under 2012 framkom att (siffrorna inom parentes avser motsvarande siffror för 2011): 91 (74) % hade lokaler som var godkända av brandmyndighet 68 (25) % hade upprättat arbetsmiljöplaner 99 (97) % hade kollektivavtal 84 (54) % hade genomgått arbetsmiljöutbildning 93 (57) % hade genomgått arbetsgivarutbildning 16

17 Det omfattande arbetet med kvalitetssäkring har haft effekt men allvarliga brister kvarstår och vissa MK har så stora brister att de borde stängas. Det är kretsarna som ansvarar för det praktiska kvalitetssäkringsarbetet däremot ska det erbjudas det stöd och styrning som arbetet kräver. Instruktioner och vägledning finns på SRK:s intranät, Rednet. Vi har ingen aktuell övergripande bild då det idag inte finns en uppföljning av kretsarnas kvalitetssäkringsarbete. Statistisk och redovisning Enligt Handboken för Röda Korsets Second Hand-verksamhet (2012) är målet för second handförsäljningen att skapa ett ekonomiskt överskott för att finansiera SRK:s verksamheter nationellt och internationellt. Totala intäkter 2012 för MK var 220 mkr. Under perioden har MK intäkter ökat med 60 %, kostnaderna under samma period med 76 %. Förändringen av resultat är 3,4 %. Försök har gjorts för att kartlägga om ökningen av kostnader beror på att man i kretsar har anställt fler personer men i nuvarande uppföljningssystem är inte detta möjligt. De rapporteringsblanketter som kretsarna använder för sin redovisning har också tolkats på olika sätt. Det finns bland annat oklarheter i hur MK ska redovisas i förhållande till övrig kretsverksamhet. Detta medför svårigheter att tolka statistiken. Kretsarna använder inte heller samma redovisningssystem, en del använder E-bokföring, andra webbaserade redovisningssystem eller manuell bokföring. Enligt Kretshandbok Ekonomidelen (2012) rekommenderar SRK kretsarna att använda sig av databokföring för MK och erbjuder förmånliga priser via ramavtal med Swedbank. Vissa MK har en omsättning på över 1 mkr, vilket innebär ett stort ansvar att upprätta en tydlig och rättvisande redovisning. Drygt 20 kretsar har inte lämnat in ekonomisk redovisning, vilket är ett återkommande problem, trots att en krets är enligt SRK:s stadgar bokföringsskyldig och skyldig att upprätta bokslut. Idag finns inga krav på auktoriserad revisor oavsett MK:s omsättning. Kassörer erbjuds enbart utbildning online. Lönsamhet Det saknas också riktlinjer kring överskott, detta gäller både målsättning, hantering och fördelning. Idag finns heller inget framarbetat affärskoncept/affärsidé som kan möjliggöra och underlätta en ökad försäljning. Varje MK sätter själva sina mål och i bästa fall tar de fram egna nyckeltal. I Handboken för Röda Korsets Second Hand-verksamhet finns listat fördelarna med att arbeta med nyckeltal och några förslag på nyckeltal som är användbara för MK. Dock inga mer anvisningar eller hjälpmedel för hur kretsar och MK kan börja använda sig av dessa. Många kretsar väljer att lägga ner inga eller lite pengar på de mekanismer i butiken som kan öka försäljningen, exempelvis bättre display, belysning och PR. Butikerna har i få fall en uttalad målgrupp utan riktar sig ofta till alla. Arbetsgivaransvar Enligt riktlinjerna för MK är det kretsstyrelsen som avgör ifall verksamheten behöver anställd personal. Idag är 120 MK/Kretsar arbetsgivare. Det finns närmare 300 kretsanställda medarbetare. I tidigare kartläggningar har det framkommit att över 70 procent av dessa anställda uppbär lönebidrag, dock är denna siffra inte tillförlitlig då SRK saknar aktuella mätningar på lokalt anställda eller praktiserande medarbetare hos krets respektive MK. I KVU, kretsens verksamhetsuppföljning, för 2012 har uppgifter om detta efterfrågats. Stöd och rådgivning inom arbetsgivarområdet ges idag i huvudsak av enheten Infoservice. Dessa ärenden kräver mycket tid och uppföljning. De flesta kretsar med anställda är anslutna till arbetsgivarorganisationen IDEA och det innebär bl.a. att de därifrån har viss möjlighet att få stöd i arbetsrättsliga- och arbetsgivarfrågor. En del samtal kommer till HRavdelningen och till andra delar av organisationen, men med begränsade resurser ges inte någon större möjlighet till stöd. 17

18 Ledning och styrning Det är vanligt att det på MK finns en blandning av frivilliga, anställda och praktikanter. Former för arbetsfördelning och ledning av verksamheterna på MK varierar stort, liksom omfång. De som är föreståndare, anställda eller frivilligledare, har på många håll en i längden ohållbar arbetsbelastning. Det förekommer ofta att verksamhetsansvarig för MK själv ansvarar för second handförsäljning, sortering, handledning, insamlingar, infocenter, caféverksamhet och sociala verksamheter, vilket riskerar att bli en alltför splittrad arbetsuppgift. Benämning på olika arbetsroller inom MK varierar stort. Vissa använder benämningar som föreståndare, chef, verksamhetschef eller frivilligledare för samma roll och det skapar förvirring mellan de olika MK. Social nytta Ett övergripande syfte med SRK och därmed även MK är att förhindra och lindra mänskligt lidande, vart än uppstår, vem som än drabbas. För MK kan det uttryckas som att skapa social nytta d.v.s. göra skillnad, tillföra ett mervärde för enskilda människor, grupper eller för samhället. För vem/vilka vi skapar social nytta beror på verksamheterna som bedrivs och kvaliteten på dessa. Kategorier för vilka det kan uppstå social nytta är frivilliga som ges möjlighet att bidra med sin tid och sitt engagemang, migranter som söker information/kunskap/stöd eller vill hitta ett sammanhang och en plats att träffa andra, människor som upplever sig ensamma eller vill utöka sitt sociala nätverk, personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, de som är intresserade av återbruk, förädling och hållbarhet etc. Men även för lokala samarbetspartner och för samhället i stort uppstår på många håll en social eller samhällsnytta genom MK. I samband med utredningen om SRK:s internationella klädbistånd genomfördes en enkätundersökning om socialt värde kopplat till verksamheten. I denna framkom att framförallt praktikanterna och de frivilliga såg ett stort värde i sina respektive uppgifter och uppdrag men även kunder/besökare på MK anger som skälen för deras besök är för att stödja RK:s arbete. Kommunikation och profil MK är SRK:s lokala skyltfönster. Dock finns idag inga centrala rekommendationer för att möjliggöra en starkare SRK profilering lokalt. Det finns rekommendationer i SRK:s grafiska manual kring skyltning och informationsmaterial. Dock saknas all annan typ av varumärkes- och kommunikationsarbete kopplat till MK. MK med både mötesplatsverksamhet och secondhandförsäljning bidrar till hållbar utveckling ur ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det finns stora möjligheter att växa i synlighet genom att stärka hållbarhetsprofilen. SRK:s kommunikationsavdelning har nyligen gjort en kartläggning, Novus rapport röda korsets kretsar om det centrala stödet från röda korset, över kretsarnas insamlingsarbete till SRK:s nationella och internationella arbete. Rapporten klarlägger att navet för kretsarnas insamlingsarbete är MK och att MK har en högre dragningskraft än insamlingsbössan. Det är lättare att få frivilliga att arbeta på MK än att få frivilliga att skramla bössa. Rapporten påpekar också brister på återkoppling, mellanmänskliga kontakter med centrala SRK samt ett uttalat behov av en mer relevant och effektiv kommunikation. 3.1 Omvärldsanalys och trender Second hand Alla rapporter pekar på att second hand, re-design, återbruk och återvinning kommer vara en allt viktigare faktor att räkna med. Det finns idag ett ökat miljömedvetande och en ökad insikt om textilframställningens stora påverkan på jordens vattenresurser. Vi ser idag en snabb och intensiv teknikutveckling för att möjliggöra återvinning av textilfibrer. Lagstiftarna har fått upp ögonen för textilier, och det kommer med största sannolikhet ske lagändringar inom en snar framtid, bl a vad 18

19 gäller avfallslagen (som ska harmonisera med EUs avfallshierarki 2 ) och producentansvar (som innebär producenterna blir skyldiga att ta hand om varorna även efter konsumenternas slutanvändning). Helt klart kommer konkurrensen om råvaran (dvs förbrukade textilier) öka och företagen bli allt mer medvetna om hur deras CSR-arbete kan leda till ökat förtroende för varumärket och därmed också ökade intäkter. Allt fler aktörer väljer därför att återvinna och/eller skapa en andra hands-marknad för sina egna produkter. H&M finns redan idag på marknaden som första kommersiella aktör vad gäller insamling av begagnade kläder. Internethandeln växer sig starkare och fler privatpersoner ser nu fördelarna med att själva sälja sina prylar. Denna utveckling är i grunden positiv för miljön och för ett hållbarare samhälle, men det ställer också krav på SRK och andra aktörer inom ideell secondhandbranschen att kliva fram och visa på nyttan med att skänka förbrukade textilier till oss. SRK ligger långt fram genom förverkligandet av klädpolicyn och det inledda samarbetet med den holländska stiftelsen KICI. Utvecklingen går snabbt, och det är därför angeläget att rusta oss för att vara en del i framtida lösningar. Mötesplats Den demografiska utvecklingen, med en kraftig ökning av antalet äldre som lever allt längre och med relativt god hälsa, medför ett ökat behov av sammanhang och platser för social gemenskap. Drygt 65% av den stora gruppen över 80 år utan hemtjänst är i behov av någon form av hjälp eller sociala aktiviteter. Samhällsutvecklingen där många är nyflyttade till orter där de inte har sociala nätverk och ett ökat antal människor som befinner sig utanför arbetsmarknaden är även det faktorer som talar för ett ökat behov av medmänsklighet, stöd och sammanhang. Arbetsmarknadsprognoser beskriver en stor ökad efterfrågan på praktik- och sysselsättningsplatser under kommande år. Antalet migranter som kan behöva stöd i sin etablering, både i samhället och på arbetsmarknaden, bedöms vara fortsatt stor. Det senare inte minst som följd av det ökade antalet asylsökande. Den ekonomiska krisen och dess konsekvenser medför även det behov av utökade, nya verksamheter och metoder för att motverka effekterna för enskilda personer. Inte minst den växande gruppen unga vuxna som står utanför arbetsmarknaden innebär svårigheter och risker för både individer, grupper och samhälle. Inom EU har framförts den idéburna sektorns/sociala ekonomins stora betydelse och roll i samhällets ansträngningar att hantera de problem som finns. I Framtidskommissionens delrapport påtalas det stora behovet av mötesplatser, man beskriver även att mötesplatser där personer med olika bakgrund kan umgås på lika villkor är en utmaning för sammanhållningen i framtidens Sverige. För att åstadkomma dessa mötesplatser betonar Framtidskommissionen ideella organisationers vikt och roll. Här har SRK med sina fysiska MK över hela Sverige en viktig roll och därför måste den sociala nyttan på MK bättre tydliggöras och kvalitetssäkras så att MK kan möta de framtida behoven och motverka den växande sociala exkluderingen i samhället. 2 EU:s avfallshieraki anger en hierarki för i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas. Uppdelat i fem steg: Minimera avfall -Återanvändning-återvinning-energiutvinning-deponering. 19

20 4. Slutsats Nulägesbilden bekräftar en verksamhet som har blommat fritt och har idag både utmaningar och möjligheter. Riktlinjer och anvisningar i nuvarande handböcker är uppenbart inte tillräckligt tydliga eller anpassade för verksamheten, är inte förankrade eller upplevs för otympliga för att vara det stöd som efterfrågas. Det har därför skapats en rad negativa effekter i form av felaktiga redovisningar, svårhanterlig styrning och ledning, skillnader i kvalitet och kompetens när det gäller anställda och praktikanter. Andra brister och utmaningar som lyfts fram är otydliga redovisningssystem, bristande stöd och anvisningar för återkoppling till kund och frivilliga kring resultat och en osäkerhet kring hur ett överskott ska användas. MK uppvisar därför stora variationer när det gäller verksamheter och dess omfång samt hur mål, riktlinjer och ramar uppfattas och appliceras lokalt. Trots olikheterna går det att urskilja minst fyra gemensamma företeelser: Engagemang Från den första Kupan till nuvarande MK har framförallt frivilliga, förtroendevalda och praktikanter haft ett enormt engagemang för verksamheten. Den lokala drivkraften har varit avgörande i den expansiva utvecklingen. Genom att minimera hinder i strukturer och riktlinjer kommer MK kunna nå oanade höjder. Varumärke SRK:s styrka är det lokala initiativet och att arbeta utifrån lokala förutsättningar och med det man har tillgång till. Det gäller allt från lokal, personal och bemötande till utbud av varor och verksamheter. Men för att uppfattas som en tydlig och trovärdig avsändare måste MK i högre utsträckning belysa det gemensamma. Det bör finnas en samstämmighet i hur vi kommunicerar Röda Korset och dess verksamheter oavsett MK:s storlek och verksamhet. Genom en tydlig bild och budskap på MK kommer intressenter att även i andra sammanhang vara mer benägna att stödja SRK (exempelvis insamlingar, givande och frivilligengagemang). Det finns i dag många missade kommunikationstillfällen och därför en stor potential för SRK att ta fram en effektiv och relevant kommunikationsplan. Second hand Majoriteten av MK bedriver någon form av second hand-försäljning. Det ger möjlighet för givare/kunder/besökare att se en koppling mellan gåvor och den verksamhet som bedrivs i Sverige och internationellt. Det finns en potential att vidareutveckla affärsmodellen från gåva till överskott till social nytta, i Hedemora Sverige Uganda. Bristande centralt stöd för affärsmässighet har bland annat bidragit till en stor variation i MK:s omsättning, från minus till plusmarginaler. Trots en expansiv utveckling av antal MK har lönsamhetsutvecklingen inte skett i samma takt, vilket bör belysas i nästa fas då bedömningen är att det finns en stor potential att öka lönsamheten. Utöver lönsamhetsaspekten finns också externa faktorer som driver fram behov av en tydligare affärsverksamhet för SRKs second handförsäljning. Förändringar i omvärlden sker snabbt och kommer bland annat innebära fler aktörer på second hand-marknaden och en ökad konkurrens på förbrukade textilier, gåvor och resurser. Social nytta Den sociala nyttan skapas genom second hand-försäljningen, mötesplatsverksamheter och användandet av överskottet. Vissa MK arbetar aktivt med arbetsträning inom second hand-delen och erbjuder i vissa fall även anställning för personer långt ifrån arbetsmarknaden, andra MK har olika typer av lokala sociala verksamheter utöver second hand och det finns de MK som ger sitt överskott från second hand till nationella och internationella program och insamlingar. Vissa MK gör alla tre delar. Att tydliggöra och utveckla den sociala nyttan kommer stärka SRK:s arbete lokalt, nationellt och internationellt. 20

UPPSALA RÖDAKORSKRETS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015

UPPSALA RÖDAKORSKRETS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015 VISION INGEN SKALL LÄMNAS ENSAM I KRIS ELLER KATASTROF. UPPDRAG VI GER HOPP OCH RÄDDAR LIV I UPPSALA OCH I VÄRLDEN. HUVUDMÅLGRUPPER* ÄLDRE OCH MIGRANTER. ÖVERGRIPANDE MÅL VI ÄR EN RESURSSTARK OCH ENAD

Läs mer

Uppsala Rödakorskrets Verksamhetsplan 2014

Uppsala Rödakorskrets Verksamhetsplan 2014 Uppsala Rödakorskrets Verksamhetsplan 2014 Denna verksamhetsplan för år 2014 bygger på det fortsatta engagerade, omfattande och kompetenta arbete som idag utförs av många aktiva frivilliga och anställda

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1 PROPOSITION #1 Kompletterande förslag - Motion #1 Ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i värdegrunden Motivering motion #1: Denna motion föreslår att ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i

Läs mer

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.

Cannabisprojekt. Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65. Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad. Cannabisprojekt Samverkan barn och unga - Karlstad 19 april 2012 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054-540 51 65 Magnus Wallgren magnus.wallgren@karlstad.se 054 540 5156 Särskild cannabissatsning

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år

ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år 8 ÅTTA STARKA SKÄL! DÄRFÖR VÄLJER DE FLESTA OSS FÖR EN FRAMGÅNGSRIK FÖRETAGSAFFÄR. Rätt köpare, rätt säljare och rätt pris i mer än 35 år Egentligen är det helt naturligt att vi är Sveriges ledande företagsmäklare.

Läs mer

Val som ska förrättas av valkongressen

Val som ska förrättas av valkongressen VALKONGRESSEN 24 MARS 2015 Val som ska förrättas av valkongressen FÖRSLAG FRÅN VALUTSKOTTET Förslag till protokoll från valutskottet Närvarande Lilly Bäcklund (S), Västerbotten (ordförande) Johan Sjölander

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Innehåll Förord s 3 Kommunikationsarbetet s 4 Övergripande riktlinjer för intern och

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015. Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom

Verksamhetsplan 2014/2015. Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom Verksamhetsplan 2014/2015 Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom Vår verksamhet Malmö Floorball Clubs organisation består idag av två föreningar. Malmö FBC, org.nr 802439-1164, och Malmö FBC Ungdom, org.nr 802419-4279.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 HÖGSKOLAN I BORÅS 1 (8) Personalavdelningen Personalchef Birgitta Alfraeus 2013-01-15 Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 Verksamhetsplanen har utarbetats tillsammans med personalavdelningens

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 POLICY Dnr KK13/167 Kommunikationspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 Dnr 2/10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Policy för företagsgåvor, samarbeten och specialprojekt

Policy för företagsgåvor, samarbeten och specialprojekt Policy för företagsgåvor, samarbeten och specialprojekt Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Karolina Sjöstedt/Anna Fredholm Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Besöksnäringen Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Projekttid: 2013-09-01 2013-12-31 Jättendal Lena Strömstedt Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Att driva en Önskabutik!

Att driva en Önskabutik! Att driva en Önskabutik! Önskakedjan FAKTA OCH SIFFROR Önskakedjan består av 35 butiker med ett 100-tal anställda och omsatte 2014 ca 167 mkr, exklusive moms. Butikerna finns idag i huvudsak i mindre städer

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV Globala Sundsvall

PROJEKTDIREKTIV Globala Sundsvall Projektdirektiv Globala Sundsvall 1(9) PROJEKTDIREKTIV Globala Sundsvall Titel: PROJEKTDIREKTIV Globala Sundsvall Projekt: Idnr: Siffor Beställare: Kommundirektör Stefan Söderlund Version: 1.1 (Reviderad

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) ÅTERRAPPORTERING 2014-02-26 1 (5) Ekonomi och styrning Malin Svanberg Återrapportering EBP 10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) Under 2013 har KIM-projektet (Kommunalt och

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer