Utbildningsinspektion i Vanstaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Nynäshamns kommun Vanstaskolan Dnr :783 Utbildningsinspektion i Vanstaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...5 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Vanstaskolan och besökt skolan den 30 och 31 augusti samt den 1 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och Vanstaskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Vanstaskolan intervjuades skolledning, lärare, elevvårdspersonal, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i årskurserna 1 9, Lilla gruppen samt förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan samt uppgifterna i en amälan till Skolverket (dnr :346) utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

2 Vanstaskolan Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Förskoleklass 32 Grundskola 489 Uppgifterna om elevantalet är skolans egna från september Utbildningen i skolan omfattar förskoleklass, grundskola med årskurserna 1 9 inklusive en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp, Lilla gruppen, för elever i årskurs 6 9. Till årskurserna 7 9 kommer elever även från Tallbackaskolan, en skola med förskoleklass och årskurs 1 6. I Vanstaskolans lokaler finns också fritidshem och grundsärskola. Inspektionen omfattar förskoleklass och grundskola. Verksamheten i skolan är organiserad i åldershomogena grupper. Lärare och elever är indelade i en enhet för förskoleklassen och årskurserna 1 3, en enhet för årskurserna 4 6 samt tre horisontella arbetslag för årskurserna 7 9. Skolan är belägen i Ösmo, ett samhälle utanför Nynäshamn tätort. Den består av två avlånga envåningshus, byggda 1971 och Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid skolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Som helhet erbjuder Vanstaskolan utbildning av god kvalitet. Elevernas kunskapsresultat har förbättrats och de allra flesta når behörighet till gymnasieskolan. Verksamheten i förskoleklassen ger en god förberedelse inför skolgången. Vanstaskolans elever tränas i ett demokratiskt förhållningssätt och arbetet med normer och värden skapar en miljö där de trivs och känner sig trygga. Samverkan med elevernas föräldrar fungerar mycket bra, de får god information om såväl verksamheten som sina barns kunskapsutveckling. Arbetssätten och arbetsformerna varieras särskilt i de tidigare skolåren, och till större delen avspeglas läroplanens kunskapssyn i den pedagogiska verksamheten. Skolans rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd är genomtänkta och elever som behöver stöd erbjuds det. Skolledningen utövar ett tydligt ledarskap och kommunicerar med elever, deras föräldrar och med personal på ett sätt som är mycket uppskattat. Rektorerna är också mycket väl förtrogna med och delaktiga i den dagliga verksamheten. Skolan tillgodoser elevernas rätt till utbildning och informationen de får om de val som är aktuella är av god kvalitet. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - De yngre elevernas kunskapsutveckling bör kontinuerligt följas upp och målen för utbildning göras kända även hos de yngre eleverna. - I årskurs 7 9 bör elevernas inflytande över undervisningen förbättras och arbetssätten och arbetsformer ytterligare utvecklas. 2

3 - Mål, utvärdering och kvalitetsredovisning bör sammanlänkas på ett tydligt sätt, kvalitetsredovisningen förtydligas och kompetensutvecklingen planeras som en del av kvalitetsarbetet. Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, avsnitten 2.1 och 2.2. Kunskaper Inspektörernas besök i förskoleklassen och samtal med såväl lärarna i förskoleklassen som i årskurs 1 ger ett intryck av att eleverna i Vanstaskolan ges en god förberedelse inför sin skolgång, så som läroplanen föreskriver. Ett sätt att ta reda på hur skolan lyckas med sitt ansvar för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem är att studera de resultat eleverna når. I Vanstaskolan har både läsförståelsen och kunskaperna i matematik i årskurs 3 väsentligt förbättrats från 2001 till 2004, enligt läsförståelsetestet (DLS) 1 och PRIM-gruppens 2 matematiktest. Skolan bedriver ett intensivt läsprojekt som enligt lärarna bidrar till bättre läsförståelse. I de nationella ämnesproven för årskurs 5 har resultaten i Vanstaskolan förbättrats från 2003 till Enligt skolledningen är resultaten 2005 något sämre än året före. Någon entydig förklaring till förändringen har man inte, men sammanlagt handlar det om några få elever som inte uppnått målen i proven. Officiell statistik visar att skolan har förbättrat sina resultat under de senaste åren när det gäller andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans nationella program. 1 DLS är ett diagnostiskt material för analys av lär- och skrivförmåga utarbetat av Psykologiförlaget. 2 PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i Stockholm utarbetar de nationella ämnesproven i matematik för grundskolan och gymnasieskolan på uppdrag av Skolverket. 3

4 Elevernas resultat i årskurs 9. Årskurs Riket Vanstaskolan Nynäshamn Vanstaskolan Nynäshamn Riket Meritvärde 3 199,5 202,00 205,4 203,1 199,6 206,9 Andel behöriga till nationella program (%) 92,8 90,0 89,9 95,5 90,6 89,6 Andel som uppnått målen i alla ämnen (%) 69,1 72,0 74,8 64,8 70,7 75,9 SALSA-värde 71 (-2) 74 (-2) xx) 78 (-13) 76 (-5) xx) xx) uppgift saknas. Betygen i svenska, engelska och matematik stämmer i stora drag med skolans resultat i de nationella proven. Skolledningen och lärarna förklarar de förbättrade resultaten i dessa tre ämnen med att skolan satsat på mindre undervisningsgrupper och, när det gäller matematik, rekryterat utbildade lärare. Även meritvärdet för Vanstaskolans elever har förbättrats. Enligt uppgifter rektorn för årskurs 7 9 fått från gymnasieskolan klarar skolans elever sina studier bra där. Andelen elever i årskurs 9 som inte nått målen i samtliga ämnen 2004 är anmärkningsvärt hög. När elevernas betygsvärden jämförs med Skolverkets analysverktyg SALSA (modellberäkning av förväntade betygsvärden med hänsyn tagen till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar respektive flickor, andel elever födda utomlands, samt elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands) visar det sig att skolan borde ha haft bättre resultat. Det bör noteras att kommunens egen statistik visar att 2005 har 78 procent av Vanstaskolans elever fått minst betyget Godkänd i samtliga ämnen, vilket är en avsevärd förbättring jämfört med året före. Enligt läroplanen skall skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Därmed skall flickor och pojkar nå likvärdiga resultat. I Vanstaskolan når pojkarna målen i svenska, engelska och matematik i nästan lika stor utsträckning som flickorna. En möjlig förklaring till det, när det gäller svenska, är enligt lärarna att pojkarna gynnas av att man använder datorer i undervisningen. Däremot visar statistiken att de elever som inte når slutbetyg i samtliga ämnen till övervägande del är pojkar. Skolan skulle kunna analysera dessa resultat och använda de slutsatser man kommer fram till för att kunna få fler pojkar nå målen även i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Att den enskilda skolan är tydlig ifråga om mål är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. I intervjuer med elever och lärare på Vanstaskolan kommer det fram att elever i de senare årskurserna har god kännedom om målen för utbildningen, de kan ge flera exempel på hur lärarna förklarar målen för dem. Men inspektörernas intryck är att de yngre eleverna har bristande kunskap om målen. Inspektörerna bedömer att skolan 3 En elevs meritvärde räknas fram genom att man översätter bokstavsbetygen till siffror (MVG ger 20, VG 15 och G 10) och därefter räknar samman de 16 bästa betygen. En elev som fått betyg i samtliga 16 ämnen kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 4

5 bör anstränga sig mer för att även elever i årskurs 1 6 skall känna till målen för utbildningen. Normer och värden Enligt läroplanen skall skolan sträva mot att varje elev visar respekt för och omsorg om närmiljön, och sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. De iakttagelser inspektörerna gjort i klassrummen och i andra utrymmen, inklusive skolgården, tyder på att skolan lever upp till läroplanens beskrivning. Under besöket finns inget klotter eller nedskräpning, eleverna behandlar varandra väl, inget bråk eller grovt språk förekommer mellan dem. Vanstaskolan, företrädesvis årskurs 7 9, har tidigare under flera år haft en stökig miljö, man har även haft problem med hot och trakasserier. Den enkätundersökning om trivsel, miljö och inflytande som genomförs årligen visar förbättrade resultat för varje år, undantaget årskurs 8 i enkätundersökningen 2005 då elevernas svar är mer negativa än året före. Enligt skolledningen kan det förklaras av att den nya klassammansättningen man var tvungen att genomföra inte fungerat så bra. De yngre eleverna uttrycker i intervjuer och samtal att de känner sig sedda av de vuxna i skolan och trygga med de äldre eleverna, vilket de också visar med sitt beteende. Inspektörernas bedömning är att Vanstaskolan är en trygg miljö för eleverna och att skolans arbete med värdegrundsfrågor har givit goda resultat. I intervjuer och samtal med Vanstaskolans elever kommer det fram att särskilt eleverna i årskurs 7 9 är medvetna om sin rätt att ha inflytande över sin arbetsmiljö. Enligt läroplanen skall de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig omfatta alla elever. På Vanstaskolan uppmuntras eleverna att delta i de demokratiskt valda organen, elevrådet och ungdomsfullmäktige. Såväl de äldre som de yngre eleverna kan ge flera exempel på hur de kunnat bidra till förbättringar på skolan, de vet hur de skall gå tillväga om de vill framföra sina åsikter och önskemål. Flera elever ger intryck av att vara stolta över att deras synpunkter tas tillvara. Inspektörernas bedömning är att frågor om inflytande lyfts fram på Vanstaskolan på ett sätt som skapar intresse för dem hos eleverna. Sammanfattning Inspektörerna finner att eleverna i förskoleklassen får en god förberedelse inför sin skolgång. De äldre eleverna har kännedom om målen för utbildningen men skolan bör anstränga sig mer för att göra målen kända även hos de yngre eleverna. Eleverna på Vanstaskolan tar ansvar för sin arbetsmiljö och har intresse för och kan hantera demokratifrågor. Skolans arbete med normer och värden har resulterat i en skola där eleverna trivs och känner sig trygga. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen, Lpo 94, och i andra författningar för grundskolan. 5

6 Arbetsmiljö och delaktighet Eleverna skall ha inflytande över sin skolmiljö och hur utbildningen utformas. I intervjuerna uttrycker eleverna på Vanstaskolan att de lägger stor vikt vid sina möjligheter att påverka och de tycker att de vuxna på skolan lyssnar på dem. Ett exempel är att skolledningen tar hänsyn till elevernas synpunkter på schemaläggningen. I alla klasser i årskurs 7 9 har man schemalagda klassråd varje vecka, med båda mentorer närvarande. Alla de elever inspektörerna tagit upp frågan med vet vart de skulle vända sig om de har synpunkter på skolmiljön eller vill ta upp andra allmänna frågor. Vanstaskolans skolråd träffas regelbundet, och genom ett informationsblad ser skolledningen till att föräldrarna fortlöpande får information om övergripande frågor. I intervjun uppger föräldrarna att deras medverkan uppmuntras av skolan, att de är välkomna och att de uppfattas som en resurs. Föräldrarna är mycket nöjda med den information de får. Inspektörernas bedömning är att Vanstaskolan har ett mycket gott samarbete med föräldrarna. I intervjuer och samtal betonar skolledning, lärare, övrig personal, de äldre eleverna och föräldrarna att skolan från att ha haft en negativ stämning lyckats vända utvecklingen, och att arbetsklimatet upplevs nu som bra. Det bekräftas också av de observationer inspektörerna gjort i skolan. Under läsåret 2004/05 har personalen intensifierat sitt arbete med värdegrunden. Skolledningen har satt in flera olika insatser mot kränkande behandling, bland annat har man genast stoppat mobbning när det förekommit. Man har också hela tiden informerat föräldrarna om vad som sker i skolan och bjudit in dem i ett samarbete om värdegrunden. I ett samarbetsprojekt har eleverna från årskurs 4 6 läst för skolans yngre elever. På olika sätt tränas eleverna i förskoleklassen att ta hänsyn till andra och lärarna i den arbetar också med att förstärka elevernas självkänsla. Vanstaskolan har ämnet livskunskap som skolans val, och alla elever får också utbildning i hjärt- och lugnräddning. Den är ett inslag i värdegrundsarbetet, precis som skolans deltagande i jämställdhetsprojektet Tjej eller kille, spelar roll? Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Eleverna som intervjuats känner till skolans antimobbinggrupp och tycker som lärarna att den gör ett bra arbete. Personalen ingriper i konflikter innan de hinner urarta. Intervjuer, observationer i skolmiljön och dokument ger ett intryck av en skola som tagit krafttag för att få igång en positiv utveckling och för att åstadkomma en miljö där kränkande behandling inte förekommer. Det är en bild som samstämmigt bekräftas av föräldrarna. Noteras bör att skolan utöver den handlingsplan som finns mot kränkande behandling också har en handlingsplan för introduktion av nya elever, bland annat med syfte att den nya eleven skall tas väl emot av sina klasskamrater. Inspektörernas bedömning är att Vanstaskolan har tydliga rutiner och ett medvetet sätt att förebygga och motverka kränkande behandling. Innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen Under lektionsbesöken i de lägre årskurserna har inspektörerna sett exempel på hur eleverna ges möjligheter till utvärdering och inflytande över arbetssättet, genom enkla frågor som är anpassade till elevernas mognadsgrad. Men intrycket inspektörerna får vid intervjuer med eleverna och lektionsbesök i årskurs 7 9 är att innehållet i undervisningen och arbetssätt samt arbetsformer vanligtvis pla- 6

7 neras av lärarna. De intervjuade eleverna i årskurs 7 9 säger sig uppskatta om de får möjlighet att ha inflytande vilket enligt dem är mest beroende av vilken lärare de har. I de tre arbetslagen för årskurs 7 9 finns visserligen elevrepresentanter som deltar i diskussioner om arbetssätt och arbetsformer. Inspektörernas bedömning är dock att skolan bör förbättra de äldre elevernas inflytande över undervisningen. Enligt läroplanen skall skolan sträva efter att varje elev skall utveckla nyfikenhet och lust att lära. Observationer, intervjuer och samtal ger inspektörerna ett intryck av att eleverna i skolans tidigare årskurser tycker att det är roligt att gå i skolan och lära sig nya saker. Det visar sig bland annat på lektioner i slöjd och engelska, där eleverna är mycket motiverade och engagerar sig i sitt arbete. Ett sätt lärarna använder för att stärka elevernas självkänsla är att låta eleverna börja med lättare böcker så att de känner att de lyckas och sedan stegra svårighetsgraden. När det gäller årskurs 7 9 finns det ett mindre antal elever som saknar motivation, vilket elever, lärare och skolledning tar upp i intervjuerna. Det påverkar arbetsron på lektionerna och försämrar därmed andra elevers möjligheter till lärande. Under lektionsbesöken har inspektörerna sett något enstaka exempel på detta men till övervägande del visar eleverna på god motivation även i årskurs 7 9. Inspektörernas bedömning är att skolan har god förmåga att utveckla elevernas lust att lära, särskilt i de lägre årskurserna. Arbetssätt, arbetsformer och samverkan mellan ämnen I undervisningen skall lärarna sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former, såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Inspektörerna har under sitt besök sett hur lärarna i de lägre årskurserna på ett utmärkt sätt tillämpar detta. Till exempel får eleverna i en klass kombinera matematik med bakning, i en annan får de träna sig i att föra talan inför klassen. Eleverna ges enligt inspektörernas uppfattning möjligheter till att använda sin fantasi, det finns också utrymme för lek och rörelse. I årskurs 7 9 arbetar eleverna, på många av de lektioner inspektörerna besökt, med enskilda skrivuppgifter med lärobokens hjälp. I de klasser där läraren har genomgångar på tavlan finns stora skillnader i hur de genomförs. Det förekommer inspirerande lektioner i bland annat matematik och svenska men också någon enstaka lektion där en dialog mellan läraren och eleverna saknas helt. Inspektörerna bedömer att skolan bör diskutera mer hur undervisningen i årskurs 7 9 kan förbättras för att helt svara mot läroplanens beskrivning om arbetsformer och arbetssätt. Vid inspektionsbesöket arbetar de tidigare årskurserna med ett gemensamt projekt som har sin utgångspunkt i H.C. Andersens sagor. Det är ett bra exempel på hur lärarna samarbetar på ett genomtänkt sätt för att utveckla elevernas läsande och skrivande, fantasi och sinnen. I årskurs 7 9 har lärarna bland annat haft ett samarbete mellan historia och engelska under temat Andra världskriget. Även skolans läsprojekt fungerar ämnesövergripande. Skolans organisation med horisontella lärarlag i årskurs 7 9 underlättar enligt lärarna samarbetet över ämnesgränserna. Inspektörerna ser positivt på lärarnas sätt att samarbeta, så som läroplanen föreskriver organiserar de arbetet så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. 7

8 Individanpassning och individuell studieplanering Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i att nå målen för utbildningen. Enligt personalen finns det många elever på Vanstaskolan som behöver olika former av stöd, och i sådana fall har skolan tydliga rutiner. Elevvårdsteamet träffas varje vecka och går igenom aktuella ärenden. Det finns en speciallärare för årskurs 1 6 och en för årskurs 7 9, men både lärarna och föräldrarna anser att det skulle behövas fler. För övrigt ger man eleverna i årskurs 7 9 stöd genom att dela in dem i mindre grupper i svenska, engelska och matematik, och genom att ge intensivundervisning i matematik för de elever i årskurs 9 som riskerar att inte nå målen. Elever som väljer förstärkning i svenska och engelska i stället för moderna språk för att de har svårt att nå målen får mer lärarstöd eftersom de får läsa i en mindre grupp. Flera av lärarna i årskurs 7 9 har stödtimmar i sina tjänster, dessutom ställer många upp och hjälper eleverna utanför lektionstid. Lärarna i förskoleklassen samarbetar med läraren i årskurs 1 på ett sätt som underlättar övergången från förskoleklass till skola. Ett exempel på samarbetet är att sammansättning av grupper i årskurs 1 utgår från den kunskap lärarna i förskoleklassen har om eleverna. Det finns också väl inarbetade rutiner för överlämnandet mellan årskurserna. Inspektörernas bedömning är att skolan har bra rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd och att stöd erbjuds vid behov. I Vanstaskolan finns en kommungemensam grupp för årskurs 6 9, Lilla gruppen, för elever med behov av särskild undervisning. Beslut om placering och om anpassad studiegång har fattats i sedvanlig ordning. Vid inspektörernas besök deltar en av Lilla gruppens elever i klassundervisning, de övriga får enskild handledning av lärarna. Det intryck inspektörerna fått av arbetet i gruppen är att det fungerar väl, med hjälp av goda resurser och engagerad personal. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Skollagen förordar att läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång per termin skall träffas för utvecklingssamtal. Att de utvecklingssamtal Vanstaskolans lärare regelbundet har med eleverna och deras föräldrar fungerar på ett bra sätt bekräftas av både elever och föräldrar. Sättet att följa upp kunskapsutvecklingen hos de yngre eleverna är varierande. Läraren i årskurs 1 sitter i början av läsåret med varje enskild elev för att få en uppfattning om elevens kunskapsnivå. Lärarna i årskurs 1 6 säger sig ha en god uppfattning om vilka kunskaper eleverna har, de för anteckningar för sig själva och informerar elever och föräldrar i utvecklingssamtalen. Men skolan i sin helhet har inget systematiskt sätt att följa upp och analysera elevernas kunskaper i samtliga ämnen i årskurs 1 6. Inspektörernas bedömning är att skolan bör förbättra uppföljningen och analysen av de yngre elevernas kunskapsutveckling även i andra ämnen än i svenska, engelska och matematik. Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i årskurs 7 9 fungerar enligt inspektörernas uppfattning väl på Vanstaskolan. I intervjuerna beskriver eleverna i årskurs 7 9 att de har en klar bild av hur väl de når målen och vad de kan göra för att förbättra sina resultat. Några av skolans lärare har ett pågående arbete med digitala individuella utvecklingsplaner som ger möjlighet att snabbt få en 8

9 uppfattning om kunskapsläget, för eleverna själva, för deras föräldrar och för lärare. De intervjuade eleverna, med något enstaka undantag, i årskurs 9 på Vanstaskolan är nöjda med sina betyg och de har helt klart för sig varför de fått de betyg de fått. Inspektörerna har under lektionsbesöken sett exempel på hur bedömningar kan diskuteras med eleverna, då läraren först förklarar bedömningen av en uppgift och sedan uppmanar eleverna att kritiskt granska lärarens bedömning. Enligt eleverna och lärarna består betygsunderlaget av mer än provresultat, hur man arbetar i övrigt och deltar på lektionerna räknas också in. Intervjuer med lärarna och skolledningen samt dokumenten visar att betygssättningen kvalitetssäkras på flera sätt, bland annat deltar lärarna i kommunövergripande ämneskonferenser. Lärarna uppger i intervjuerna att de samarbetar om betygssättningen och för diskussioner i arbetslagen, vilket underlättas av att arbetslagen är horisontella. Inspektörerna konstaterar att Vanstaskolan har ett bra sätt att arbeta med utvärdering av lärande, bedömning och betygssättning. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Den skriftliga kvalitetsredovisning varje skola årligen skall upprätta skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Vanstaskolans kvalitetsredovisning ingår i Ösmo rektorsområdets gemensamma kvalitetsredovisning. På en del punkter finner inspektörerna det svårt att tydligt urskilja vad som gäller just Vanstaskolan. Inspektörernas bedömning är att den egna skolans resultat bör tydligt framgå ur kvalitetsredovisningen som i övrigt är informativ och uppfyller förordningens krav. Den arbetsplan Vanstaskolan har är mycket allmänt hållen och den är heller inte samordnad med kvalitetsredovisningen. De förbättringsåtgärder som tas upp i kvalitetsredovisningen leder inte till någon beskrivning i den övergripande arbetsplanen hur de skall genomföras och utvärderas. Visserligen har arbetslagen konkretiseringar av den gemensamma arbetsplanen men utvärderingar som görs av arbetslagen är inte samordnade och tydligt kopplade till mål. Inspektörernas bedömning är att skolan bör utveckla kvalitetsarbetet så att kvalitetsredovisning, mål och utvärderingar hänger ihop. Ledning och intern kommunikation Skolledningen består av en rektorn för Vanstaskolans förskoleklass och årskurs 1-6, en rektor för Vanstaskolans 7 9 samt områdeschefen/rektorn för Ösmo rektorsområde. Arbetslagen har var sin arbetslagsledare som träffar sin rektor varje vecka och alla har en träff tillsammans två gånger per termin. Områdeschefen/rektorn har inget elevansvar, i hennes arbetsuppgifter ingår kontakterna med förvaltningen, ett övergripande ansvar för de olika verksamheterna inom rektorsområdet och personalansvar för den övriga ledningsgruppen. Skolledningen upplever att ansvarsfördelningen mellan skolan och förvaltningen är oklar, att det finns brister i delegationsordningen och att informationen inte alltid fungerar. Skollagen och läroplanen slår fast att rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen, och att rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. I intervjuerna uppger alla lärar- och elevgrupper, elevvårdsteamet och föräldrarna att de upp- 9

10 skattar skolans ledning och att rektorerna verkligen lyft verksamheten. Det tydliga ledarskapet som nu finns på skolan har enligt lärarna haft särskilt positiv inverkan på årskurs 7 9. Att rektorerna är väl förtrogna med verksamheten kommer också fram i intervjuer, samtal och iakttagelser i skolmiljön. De är välbekanta för eleverna, de besöker klassrummen och är synliga i skolans verksamhet på olika sätt. Inspektörerna bedömer att ledningen på skolan fungerar mycket väl, både när det gäller förtrogenhet med verksamheten och ledarskapet i övrigt, men påpekar också att till exempel elevernas inflytande i undervisningen och läroplanens krav på arbetssätt och arbetsformer är områden som ingår i rektorns ansvar som pedagogisk ledare. Sammanfattning Skolan arbetar aktivt med arbetsmiljön och delaktighet, och i de lägre årskurserna finns det många bra exempel på elevinflytande, arbetssätt och arbetsformer. I årskurs 7 9 behöver skolan förbättra elevernas inflytande över undervisningen samt arbetssätt och arbetsformer så de helt svarar mot läroplanens beskrivning. Utvecklingssamtalen fungerar bra men skolan bör på ett mer systematiskt sätt följa upp och analysera de yngre elevernas kunskapsutveckling i samliga ämnen. Ledningen på skolan fungerar mycket väl men kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen behöver förbättras. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som grundskolan skall erbjuda, information om utbildning; personal samt läromedel, pedagogiska materiel och utrustning. Bestämmelser finns i bl. a. skollagen. Tillgång till grundskolans utbildning och information om utbildning Undervisningen i elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. På Vanstaskolan används elevens val i årskurs 7 9 bland annat till läxläsning. I årskurs 4 6 delas läsåret i fyra perioder, under varje period kan eleverna välja mellan olika ämnen, i årskurs 1 3 används elevens val till enskild fördjupning i de olika ämnena. Elever med annat modersmål än svenska skall erbjudas undervisning i modersmålet. Trots att Vanstaskolan har ett antal elever som är berättigade till att läsa modersmål är det få av dem som deltar i sådan undervisning. I de fall modersmålsundervisning önskas ser skolan till att eleverna får vad de har rätt till. Enligt läroplanen skall skolan sträva mot att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Inför gymnasiestudier informeras både eleverna och deras föräldrar på olika sätt. I intervjuerna uppger eleverna att de är mycket nöjda med den information de får inför sitt gymnasieval. Inspektörernas bedömning är att tillgången till och informationen om utbildning på Vanstaskolan är goda. Personal Enligt skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. 10

11 De flesta av lärarna i Vanstaskolan har pedagogisk högskoleutbildning och de undervisar huvudsakligen i de ämnen de har utbildning i. Av de tre skolledarna har två genomgått den statliga rektorsutbildningen, den tredje har påbörjat den för ett år sedan. Inspektörernas bedömning är att personalens utbildning på Vanstaskolan uppfyller författningarnas krav. Lärartätheten på Vanstaskolan har höstterminen 2004 varit något lägre än i kommunen i genomsnitt och inför höstterminen 2005 har skolan av ekonomiska skäl fått skära ner med tre lärartjänster. Förutom lärare går fritidspersonalen in i klasserna med de yngsta barnen som därmed har fler vuxna omkring sig under skoldagen. I intervjuerna med föräldrar och personal uttrycks det oro över att den positiva utvecklingen både när det gäller kunskapsresultaten och skolmiljön påverkas av att klasserna är större och de vuxna färre. Det är rektorns ansvar enligt läroplanen att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter. Den kompetensutveckling lärarna haft under de senaste åren har bland annat bestått av uppskattad kompetensutveckling i matematik och i ämnet Livskunskap, men en del av lärarna efterlyser bättre möjligheter till individuell kompetensutveckling. Av dokument och intervjuer drar inspektörerna slutsatsen att Vanstaskolans kompetensutveckling består av spridda insatser som inte utgår från en arbetsplan och inte heller har en koppling till kvalitetsarbetet i övrigt. Inspektörerna bedömer att skolan bör tydligare knyta kompetensutveckling till det övriga kvalitetsarbetet, även långsiktigt. Materiella resurser Skolan skall enligt skollagen ha ändamålsenliga lokaler, utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning och eleverna skall ha tillgång till läromedel. På alla dessa punkter, konstaterar inspektörerna, uppfyller Vanstaskolan de krav som ställs. Skolan är enligt föräldrarna mycket tillmötesgående när det gäller elever med fysiska funktionshinder. Skolledningen är effektiv med att ordna fram det som behövs, föräldrarna får genast gehör för sina önskemål. Inspektörerna bedömer skolans insatser för elever med fysiska funktionshinder som mycket goda. Under klassrumsbesöken har inspektörerna noterat att eleverna i några ämnen har nya, i några ämnen återanvända läromedel, och att det mer eller mindre utgångna kartbeståndet håller på att förnyas. I de klassrum som inspektörerna besökt finns det fungerande datorer med Internetuppkoppling som eleverna säger sig använda flitigt. Skolan omges av grönområden och skolgården ger ett intryck av att stimulera till lek och rörelse. Personalen uppger i intervjuerna att en nackdel med skolans utemiljö är att utrymmet mellan de bägge skolbyggnaderna används som en gångväg från centrum till ett bostadsområde. Skolledningen har påtalat detta till de ansvariga i kommunen, eftersom det för skolan är svårt att kontrollera alla som rör sig på dess område. Sammanfattning Skolan tillgodoser elevernas rätt till utbildning och de får god information inför sina gymnasiestudier. Personalen har adekvat utbildning men dess kompetens- 11

12 utveckling är inte samordnad med det övriga kvalitetsarbetet. Skolans lokaler och läromedel ger goda förutsättningar för att de nationella målen skall uppnås. Datum Ort Stockholm Katri Cronlund Ingrid Åsgård 12