Spolvattenhanteringen i Förbifart Stockholm - En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar. Iris Engström Tarah Mirbaha Johan Åberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spolvattenhanteringen i Förbifart Stockholm - En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar. Iris Engström Tarah Mirbaha Johan Åberg"

Transkript

1 Spolvattenhanteringen i Förbifart Stockholm - En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Iris Engström Tarah Mirbaha Johan Åberg Maj 2010 Kandidatarbete LWR-KAND-EX-2010:07

2 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg 2010 Kandidatarbete Mark och vattenteknik Kungl Tekniska Högskolan SE STOCKHOLM, Sweden ii

3 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 FÖRORD Detta är ett kandidatarbete utfört på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm vid institutionen för Mark- och Vattenteknik. Arbetet har pågått under vårterminen 2010 och omfattar 15 högskolepoäng (ECST). Tunneltvätt är inget allmänkänt område och under arbetets gång är det många som till och med blivit förvånade över dess existens när vi berättat vad vi skriver om. Vårt starka intresse för miljö och natur har varit en värdefull drivkraft genom hela arbetet. Vi vill med detta arbete belysa både nyttan och problemen med tunneltvätt och sprida kunskapen att vattenhantering i tunnlar inte är någonting som skall tas för givet. Vi vill tacka alla som varit oss behjälpliga under detta arbete och bistått med information och sakkunnighet. Ett speciellt stort tack vill vi rikta till vår handledare Gunno Renman, Docent/Universitetslektor/Associate Professor på institutionen Mark- och vattenteknik på KTH för all sin hjälp, vägledning och uppmuntran. Vi vill även tacka Agnieszka Renman, Civ ing/msc (eng.)/tekn. Dr/Dr vid institutionen för Mark- och Vattenteknik på KTH för sin tid med hjälp av analyseringen av våra prover. Ytterligare tack vill vi ge till Jens Fagerberg, Lena Kjellsson, och Christer Lönnergren från Stockholm Vatten som tog sig tid att intervjuas och bistod med värdefull information samt Joakim Börefelt serviceledare på YIT för guidning genom Södra Länken och assistans vid provtagning. iii

4 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar iv

5 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 SUMMARY This paper studies the pollutants commonly found in traffic tunnels and attempts to determine the major pollutants in tunnel wash water. Förbifart Stockholm is a traffic route planned west of Stockholm stretching from Kungens Kurva in the south to Häggviks trafikplats in the north. The total length is approximately 21 km of which 17 km will be in tunnels. The large traffic loads will lead to a buildup of pollutions on the tunnel walls. Tunnel wash maintenance is performed regularly for both aesthetic reasons and safety. Mainly to make sure that traffic signs and the tunnel walls are easy to perceive. The tunnel wash water along with the daily traffic runoff is planned to be led to a basic water treatment facility located in Kungens Kurva before it is diverted to Himmerfjärdens Reningsverk south of Stockholm. Traffic tunnels in Stockholm generally undergo a complete cleaning two times a year, although smaller tunnel washes may be performed at a regularly occurring basis. The tunnel elements are treated with a detergent before being washed with water. The water is then vacuumed from the roadway and emptied into a drain. The wash water contains considerable amounts of pollutants such as heavy metals and PAH s and is classified as waste water. As such it requires treatment before being discharged to nature. Major traffic tunnels in Stockholm, such as Södra Länken, have a water treatment facility. The treatment in these facilities consists of a sand filter, oil separator and a sedimentation process. After the cleaning process the water is led to a sewage treatment plant or discharged into a nearby water recipient. During tunnel maintenance in Södra Länken, the night between the 25 th and the 26 th of May, samples were collected of tunnel wash water, seeping ground water, traffic runoff water and sludge from the water treatment plant. The content of heavy metals, nourishing substance and organic matter was analyzed in the samples. The results of the analysis have been used to approximate the amount of pollution in the planned Förbifart Stockholm tunnel. The wash water was found to contain high amounts of heavy metals such as Zn and Cu. However in comparison to other studies in Europe the concentrations of heavy metals were low or fairly low. The sludge had low amounts of organic compounds and may be dispatched for deposition. If the water from Förbifart Stockholm is thoroughly treated in the tunnel water treatment facility it can be released directly to Saltsjön. Preferably the tunnel water should stay separated from regular waste water and not be led to a sewage treatment works. v

6 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar vi

7 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... iii Summary... v Innehållsförteckning... vii Abstract... 1 Referat Inledning Målsättning Underlag Ansvarsfördelning Förbifart Stockholm Planerad vattenhantering Förväntade föroreningshalter Tunnelspolning Tunnelspolning i Stockholm Tvättmetodik Tvättmedel Tunneltvätt med varmt vatten Nanoteknik som förebyggande åtgärd Spolvatten Karaktärisering av spolvatten Vanligt förekommande föroreningar i spolvatten Föroreningskällor Omhändertagande av spolvatten Avvattning och rening av spol- och trafikdagvatten i tunnlar Slam Reningsanläggningar i Stockholm Alternativa reningsanläggningar för spolvatten Naturbaserad reningsanläggning för rening av spolvatten Mobilt reningsverk Material och metoder Insamling av eget material Provtagning Beskrivning av provplats Beskrivning av provtagningsmetodik Kemisk-fysikalisk analys Avgränsning för jämförelse mellan Förbifart Stockholm och Södra Länken Resultat Diskussion och slutsats vii

8 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar 8. Källförteckning Appendix Appendix 1 Förbifart Stockholms sträckning Appendix 2 Åskådliggörning av lokaliseringen hos Förbifart Stockholms VAstation Appendix 3 Referensvärden från Södra Länken Appendix 4 Beräkningsgång Appendix 5 Bilder från provtagning i Södra Länken Appendix 6 Naturvårdsverkets tillåtna metallhalter i vatten, ytvatten och sediment viii

9 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 ABSTRACT Tunnel wash maintenance must be performed at a regular basis due to the large amount of particle pollutants that accumulate in tunnels. The wash water contains high amounts of heavy metals and poly-aromatic hydrocarbons (PAH) which need to be treated before being discharged to a water recipient. The road project Förbifart Stockholm will include the longest connected traffic tunnel in Sweden and as such require extensive water treatment capabilities. To estimate the pollutions that will be generated in Förbifart Stockholm, a study of the Södra Länken tunnel in Stockholm was performed. The study consisted of analyzing samples taken from the tunnel wash water, traffic runoff water and waste water sludge (sv. Slam) as well as evaluating the efficiency of the water treatment facility in the tunnel. The results from the analysis were recalculated with consideration taken to traffic amounts and tunnel length. With aspect to heavy metals the conclusion is that treatment of tunnel wash water equal to that in Södra Länken is sufficient for it to be safely discharged to a (less sensitive?) water recipient. Key words: Tunnel wash, Södra Länken, Förbifart Stockholm, Wash water, Sludge REFERAT Tunneltvätt måste genomföras med jämna mellanrum på grund av den stora mängd partiklar som genereras I tunnlar. Spolvattnet innehåller höga halter av tungemetaller och poly-aromatiska kolväten (PAH) som behöver renas innan vattnet släpps till recipient. Den planerade trafiksträckan Förbifart Stockholm kommer att ha den längsta sammanhängande trafiktunneln i Sverige och måste därmed ha omfattande reningsmöjligheter. En uppskattning av de genererade föroreningsmängderna i Förbifart Stockholm har gjorts genom en studie av södra Länken i Stockholm. Studien bestod av att ta prover från spolvatten, trafikdagvatten och det slam som bildats vid sedimentering samt en utvärdering av reningseffekten hos tunnelns VA-station. Resultaten från studien omräknades sedan för att gälla Förbifart Stockholm med avseende på tunnlarnas respektive längd och trafikmängd. Med hänsyn tagen till de tungmetallhalter som uppskattats är slutsatsen att en behandling liknande den i Södra Länken är tillräcklig innan utsläpp till en mindre känslig recipient. Nyckelord: Tunneltvätt, Södra Länken, Förbifart Stockholm, Spolvatten, Slam 1. INLEDNING De av trafiken genererade föroreningarna anses vara en växande hälsofara som eskalerar i takt med Stockholms expansion (Berggren, 2009; Andersson, 2009a). Då stora trafikmängder reser genom Stockholms tunnlar varje dag ackumuleras ansenliga mängder föroreningar i tunnelluften. Ventilationen i dessa långa tunnelsystem har ingen möjlighet att leda bort och rena alla dessa föroreningar och därför ansamlas de på tunnlars väggar och tak, skyltar och teknisk utrustning. Därför finns ett behov av rengöring, så kallad tunneltvätt. Det finns ett samband mellan föroreningshalt och den genererande källan (Paruch och Roseth, 2008a). I och med att trafiktunnlar i många avseenden kan betraktas som slutna system då luften kan färdas långa sträckor utan att lämna tunnelrymden blir koncentrationerna av föroreningar genererade av den passerande trafiken mycket höga. Således blir det spolvatten som bildas vid tunneltvätt är mycket förorenat och får därför inte släppas ut till recipient utan föregående rening (Mróz et al., 2008). 1

10 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Förbifart Stockholm är en planerad trafikled som, om den byggs, kommer att bli den längsta sammanhängande tunneln i Sverige idag. I och med att tunneln blir så lång kommer stora mängder föroreningar att genereras där och bilda ett mycket förorenat spolvatten. Eftersom sträckan Förbifart Stockholm ännu är i planeringsskedet är de specifika data och uppgifter som använts i detta arbete preliminära. Definitiva placeringar för exempelvis VA-stationer, brunnar och dagvattendammar ännu därför ännu inte är fastlagda. Vissa resultat kan därför visa sig felaktiga vid en eventuell jämförelse med verkligheten Målsättning Målet med detta arbete är att undersöka hur föroreningssituationen kommer att se ut i Förbifart Stockholm utifrån studier av Södra Länken i Stockholm. Jämförelsen syftar även till att ge ett underlag för att avgöra hur Förbifart Stockholms spolvattenhantering skulle kunna se ut Underlag Underlaget till detta arbete har skett genom insamling och studier av befintligt material, egna provtagningar samt intervjuer. Lämplig litteratur har hittats på onlinedatabasen sciencedirect, där sökord så som tunnels and waste water and treatment och nanotechnology använts. Andra texter har bland annat tagits från Vägverkets (nu Trafikverket) och Stockholm vattens hemsida. Information och rapporter har även erhållits via mailkontakter med personer involverade i projektet Förbifart Stockholm och andra relevanta projekt nära denna rapports ämne. Muntlig information har tillhandahållits genom intervjuer med Vägverket (2/3-10), Stockholm Vatten AB (24/3-10), samt med drift och underhållsentreprenören YIT (25-26/3-10). Mailkontakt har hållits med bland andra SYVAB, WSP, Vägverket (nu Trafikverket), Alron chemical Co AB, Trafikontoret Stockholm samt sakkunniga på KTH. Provtagning av spolvatten, dränvatten, trafikdagvatten och slam skedde i Södra Länken (25-26/3-10 ) Ansvarsfördelning Under skrivandet av detta arbete arbetsbördan försökt att fördelas jämt inom gruppen. Samtliga gruppmedlemmar har varit delaktiga vid korrekturläsning och layout för att skapa ett så homogent arbete som möjligt. Beräkningar, inledning, och diskussion har skrivits gemensamt. Iris fokusområde har varit att ge en översiktlig beskrivning av Förbifart Stockholms vattenhantering och hur vattenhanteringen ser ut i trafiktunnlar. Hon har även fokuserat på karaktärisering av spolvatten, reningsanläggningar i Stockholm, naturbaserad reningsteknik samt slamhantering tillsammans med Tarah. Tarahs fokusområde har varit material och metoder, mobilt reningsverk, tvättmetodik, tvättmedel och tunnelspolning i Stockholm samt slamhantering tillsammans med Iris. Hon har även skrivit en del av vattenhanteringen i Förbifart Stockholm som behandlar de diskussioner som förs kring vart det renade vattnet skall ledas. Johans fokusområde har varit att skriva generellt om tunnelspolning, vanligt förekommande föroreningar i spolvatten, föroreningskällor samt nanoteknik. 2

11 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 2. FÖRBIFART STOCKHOLM Förbifart Stockholm är en planerad trafikled som kommer att vara belägen strax väster om Stockholm (Vägverket, 2009a). Trafikleden kommer att sammanbinda Stockholms norra och södra förorter och leder från Kungens kurva i söder till Häggvik i norr där den ansluter till Norrortsleden (figur 9, appendix 1). Förbifartens totala sträckning uppgår till 21 km där 17 km av dessa kommer att gå under jord. De olika körriktningarna kommer att vara separerade i två avgränsade tunnlar, där varje tunnel kommer att vara 16,5 meter bred och 4,5 meter hög och rymma tre körbanor (Windelhed, muntl.). Den uppskattade trafikmängden år 2035 är cirka fordon per vardagsdygn Planerad vattenhantering Trafikdagvatten i tunnlar består av den nederbörd som kommer in i tunneln genom tunnelöppningarna, vatten som kommer in med trafiken samt spolvatten som används i samband med rengöring (SYVAB, 2009). Den beräknade vattenvolymen som åtgår vid tvätt av Förbifart Stockholm beräknas totalt att uppgå till m 3 per år. Detta vatten kommer stötvis vid de tillfällen då tunneln tvättas (Vägverket, 2010). Vid tvättillfällena kommer stora mängder förorenat vatten att samlas i tunneln. En välplanerad vattenhantering är därför av största vikt för att omhänderta och rena detta vatten. Tillsammans med vägdagvattnet beräknas den totala mängden vatten som behöver avledas från tunneln till m 3 per år. Det dränvatten som läcker in från berget kommer att separeras från trafikdagvattnet i tunneln med hjälp av en egen ledning. Spolvattnet som samlas upp från tunnelsträckningen mellan Kungens Kurva och Hjulsta planerar ledas till en VA-station i Sätra för rening (figur 11, appendix 2) (Vägverket, 2010). Efter rening kommer vattnet preliminärt att ledas till Himmerfjärdens reningsverk. En alternativ recipient för detta vatten är Saltsjön (Stockholm Vatten, 2010), som i Ekvall et al. (2000a) klassas som en av de minst känsliga recipienterna i Stockholmsområdet. Trafikdagvattnet som kommer från tunnelsträckningen mellan Akalla och Hjulsta kommer att ledas för fördröjning till en pumpstation där det får sedimentera (Vägverket, 2010). Därpå leds det till Järva dagvattentunnel vilken klassas som ett sedimenteringsmagasin för dagvatten. Järva dagvattentunnel mynnar sedan ut i Edsviken som, enligt EG:s ramdirektiv för vatten, klassas som en vattenförekomst med en otillfredsställande ekologisk status. Det innebär att kvaliteten på vattnet inte får försämras (Landahl och Söderholm, 2008). Då spolvatten är väldigt förorenat kan detta innebära att kompletterande reningssteg är nödvändiga innan vattnet leds till dagvattentunneln. Dränvattnet från tunnelsträckan mellan Skärholmen och Mälaröarna kommer att samlas upp vid Vinsta trafikplats för att sedan ledas till Skärholmen och släppas ut till det allmänna dagvattensystemet (Vägverket, 2009b). Det dränvatten som samlas upp mellan Vinsta och Hjulsta leds till Hjulsta trafikplats och förs via dagvattenledningar till Spångaån. Dränvattnet som kommer ifrån Akallatunneln pumpas tillsammans med vägdagvattnet upp från Akalla trafikplats och leds vidare till Järva dagvattentunnel. Under förutsättningen att vattnet inte innehåller några skadliga föroreningar finns möjlighet att avleda dränoch trafikdagvattnet från Akallatunneln till Igelbäcken för att öka 3

12 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar vattenflödet där (Vägverket, 2010). Någon återinfiltration av dränvatten beräknas inte vara nödvändig under driftskedet. Anslutningen mellan Förbifart Stockholm och Himmerfjärdens reningsverk ansvarar Stockholm vatten för medan själva reningsverket sköts och ägs av företaget SYVAB (Jokinen, muntl.). Även om det inte är fastställt vart spolvattnet ska ledas anser Vägverket att spolvattnet bör ledas till Himmerfjärdsverket (Fagerberg et al., muntl.; Windelhed, muntl.). Detta trots att både Stockholm vatten och SYVAB motsätter sig att dagvatten och förorenat spillvatten ska transporteras till reningsverket (Fagerberg et al., muntl.; Jokinen muntl.). Anledningen till motsättningen är att reningsverkens reningsprocess främst fokuserar på spillvatten från hushåll med mycket P och N och låga metallhalter, medan tunneldagvattnet för det mesta har lite P och höga metallhalter. SYVAB föreslår istället att en lokal omhändertagning av tunnelvattnet skall ske för att sedermera släppa ut vattnet i Mälaren. Stockholm vatten anser att tunnelvattnet ska släppas ut i Saltsjön (Fagerberg et al., muntl.) Förväntade föroreningshalter En uppskattning har gjorts för att bedöma den förväntade föroreningsmängden i samband med planeringen av omhändertagandet av det renade spol- och trafikdagvattnet. De beräknade värdena har tagits fram med utgångspunkt från uppmätta värden i Södra Länken. Bedömningarna har utgått ifrån ett linjärt samband mellan föroreningshalter och tunnellängd (tabell 1) (SYVAB, 2009; Karlström, 2009). Tabell 1: Uppskattade föroreningshalter i spolvatten och trafikdagvatten från Förbifart Stockholm (efter SYVAB, 2009; Karlström, 2009) Element Spolvatten (mg L -1 ) Trafikdagvatten (mg L -1 ) SS (Suspenderad Substans) Tot-N Tot-P 5.7 0,35 Cd ,040 Cu ,4 Zn ,4 Hg Cr Pb Oljeindex TUNNELSPOLNING Tunnelspolningar utförs med varierande intervall i olika tunnlar (Andersson, 2009a; Berggren, 2009). I dagsläget finns ingen fastslagen praxis för hur ofta tunnlar skall spolas utan det beror till största delen på vilken upphandling för drift och underhåll av tunneln som har gjorts. Tunnlarna genomgår vanligen två större tvättar varje år samt mindre tvättar där i mellan. Då vägtunnlar är utformade ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är det viktigt att vägbanorna framträder tydligt. Betongelementen längs med väggarna hjälper till att särskilja vägbanorna och genom tunneltvätt görs dessa mer lättåskådliga för trafikanterna. Tunnlarna ska även vara väl upplysta och lättnavigerade vilket uppnås 4

13 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 genom en god vägskyltning och frekvent rengöring. Det är även viktigt att mängden föroreningar i tunnelluften inte ska uppnå hälsoskadliga nivåer för människor (Berggren, 2009; Andersson, 2009a) Tunnelspolning i Stockholm Svevia är ett fristående statligt ägt bolag och har tillsammans med sina underentreprenörer idag ett kontrakterat uppdrag att tvätta Vägverkets samtliga tunnlar i Stockholms län (Berggren, 2009; Andersson, 2009a). Kontraktet gäller fram till sista december Tvättmetodik Beroende på vilken sektion som ska rengöras i en tunnel används olika typer av tvättmetodiker (figur 1) (Asp et al., 2007). I en del av de tunnlar som Svevia rengör, däribland Södra Länken, tillämpas hög- och lågtryckstvätt, våtdammsugare supersug, samt handtvätt. Vid tvätt används främst kallt vatten 6-7 C, förutom till sidobarriärerna där vattentemperaturen normalt ligger på C. Figur 1: Schematisk bild över de viktigaste elementen som behövs rengöras i en tunnel. Grön färg visar objekt som rengörs med hjälp av lågtryckstvätt, blå: högtryck, lila: våtdamsugare och röd: handtvätt (modifierad efter Asp et al., 2007). Körbanor och sidobarriärer rengörs genom högtryckstvätt med ett tryck högre än 10 bar. Lågtryckstvätt, 8 bar, används vid rengöring av sprutbetongväggar, tak, konstverk, omställbara vägvisningsskyltar VDS-skyltar, samt säkerhetsteknisk utrustning. För tak och sprutbetong utnyttjas rengöringsmedel med antistatbehandlande effekt. Detta medel innehåller vanligtvis kvartära ammoniumföreningar och är ett ämne som fungerar som smutsavvisande eftersom den reducerar elektrostatisk uppladdning (Nationalencyklopedin, 2010). För tak har man även ett tensidtvättmedel som löser upp smuts, denna sköljs sedan bort och hamnar i spolvattnet (Asp et al., 2007). Vid behov kan tvättmedel även användas för konstverk och vägbarriärer. Våtdammsugaren spolar, 160 bar, sopar och vakuumsuger upp allt vatten från vägbana och vägren (Berggren, 2009; Andersson, 2009a; Asp et al., 2007). I Södra Länken släpps det uppsamlade vattnet i 5

14 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar dagvattenbrunnarna som sedermera leds till dess VA-station. Slammet som ansamlats i botten av våtdammsugarens tank körs till deponi (Asp et al., 2007). Detta slam innehåller låga mängder organiskt kol och omfattas därför inte av Direktivet för deponi av avfall (1999/31/EEC) (Renman, muntl.). Enligt Asp et al. (2007) uppgår mängden slam från våtdammsugaren till 1,5 m 3 /vecka, uppskattningsvis ton/år. Som komplement till reningsbilarna utförs även handtvätt med hjälp av trasor, borstar eller vattenslangar (Asp et al., 2007). Denna typ av rengöring är fokuserad på nödutgångar, driftutrymmen, nödutrustning och mindre installationer. Vid handtvätt används rengöringsmedel, medlet varierar dock beroende på objekt som ska rengöras Tvättmedel Vid rengöring av Södra Länken är det Alron Chemical Co AB som står för utvecklingen av rengöringsmedel och nanobaserade beläggningar. Alron använder sig av två biologiskt nedbrytbara produkter; Högtryckstvätt-Eco och Tunneltvätt, vilket även kallas för Robbans såpa (Ronlan, 2010). Högtryckstvätt-Eco är ett färglöst, svagt alkaliskt ph 9,5, rengöringsmedel och är 100 procent lösligt i vatten (Alron saneringsteknik, 2008a). Medlet klassas som hälsofarligt på grund av dess innehåll av alkansulfonat-na-salt, C9-11 alkoholetoxilat och 1-Metylglycin-N, N-diättik-syratrinatriumsalt. C9-11 alkoholetoxilat är ett ytaktivt ämne med en hydrofob och en hydrofil ände, vars molekyler lägger sig som ett gränsskikt mellan fettsmutsen och vattnet. C9-11 alkoholetoxilat är effektivt vid borttagning av feta fläckar eftersom det löser upp smutsen och fungerar som en detergent (Kemikalieinspektionen, 2006). Ämnet är dock giftigt för vattenlevande organismer (Alron saneringsteknik, 2008a). Övriga kemiska komponenter är också dipropylenglykolmetyleter och vatten. Vid korrekt hantering och förvaring bedöms högtryckstvätt-eco vara kemiskt stabilt men det bör inte komma i kontakt med starka syror. Vid höga temperaturer kan brandfarliga ångor bildas. Tunneltvätt är en färglös vätska ph 7, som är emulgerbar i vatten och består av fettsyreester och C9-11 Alkoholetoxylat. Medlet klassas inte som hälsofarligt, men på grund av C9-11 Alkoholetoxylat kan direkt exponering leda till allvarliga ögonskador eller förekomst av hudirritation. Även detta tvättmedel anses vara kemisk stabilt vid rätt hantering och förvaring men en långvarig värmeexponering bör undvikas. Vattenföroreningsrisken bedöms som låg och ingen bioackumulering av medlet förväntas. I de delar av tunneln där svarta oxidfällningar förekommer används ett reningsmedel med lågt ph, SUR 2 (Ronlan, muntl.). SUR 2 är en färglös och luktfri vätska med ett ph värde på 1,4. Detta används för avfettning och rengöring av ytor. De kemiska komponenterna i tvättmedlet är fosforsyra, natrium-lauriminodipropionate, korrosionsinhibitor och vatten (Alron saneringsteknik, 2008c). Fosforsyran används för att lösa upp oxider och har goda korrosionsegenskaper i förhållande till andra syror. På grund av fosforsyrans frätande förmåga, och natrium-lauriminodipropionate klassas SUR 2 som en hälsofarlig produkt. Dock bedöms produktens kemiska stabilitet inte vara reaktiv vid korrekt hantering och förvaring, 0-38 grader. Eftersom både rengöringsmedlet Högtryckstvätt-Eco och SUR-2 är klassade som hälsofarliga, innebär hanteringen att långvarig, upprepad exponering och 6

15 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 inandning av ångor ska undvikas (Alron saneringsteknik, 2008a; Alron saneringsteknik, 2008c) Tunneltvätt med varmt vatten Den fysikaliska fördelen med att rengöra en tunnel med varmvatten är bland annat att ytspänningen i vattnet minskar vid upphettning (Renman, muntl.). Vattnet tränger då lättare in och löser upp smutsen på elementet som skall rengöras. Ångbildningen från varmvattnet leder också till ett mer turbulent vatten, vilket gör att molekylerna på mediet rör sig snabbare och frigörs lättare (Gustafsson, muntl.; Renman, muntl.). Andra mer kemiska fördelar är att ämnen konstant söker efter jämvikt och genom den bidragande energin varmvattnet ger fortskyndar denna process och löser upp sig. Problematiken är dock att det krävs energi för uppvärmning av vattnet samt att en majoritet av maskinerna som är aktuella för upphettningen idag drivs med diselmotorer (Andersson, 2009c). Då man använder kallt vatten däremot krävs större mängder vilket betyder att spolningen behöver bedrivas under längre tid Nanoteknik som förebyggande åtgärd För att underlätta rengöring i olika former görs ständigt nya framsteg, om det så gäller bättre utrustning, rengöringsmedel eller mer lättrengjorda ytor. Det sistnämnda är något som nyligen har börjat användas inom tunneltvätt och bygger på en teknologi kallad nanoteknik. Nanotekniken har varit under utveckling i många år tack vare dess många användningsområden, bland annat fönster, vindrutor, kaross i bilar, målarfärg och textiler (Bhushan et al., 2009). Bakgrunden till tekniken finns i naturen där en del växter täckta av vaxliknande substans uppvisar en mycket stark vattenavstötande och självrengörande förmåga (Neihuis och Barthlott, 1997). Som studieobjekt används i många fall lotusväxten som ett formidabelt exempel för nanoteknik. Mikroskopiska kullar på bladens ytskikt gör att den tillgängliga area som vatten kan bindas till minimeras, trots att den totala arean ökar (figur 2a) (Hsieh et al., 2008; Cheng et al., 2006). De vattenavstötande nanopartiklarna som utgör vaxet förhindrar vatten från att tränga in i fårorna och bidrar till ojämnheter på ytan(figur 2c). Figur 2: SEM (elektron mikroskop) foton taget på ett lotusblad där man ser mikro (tv)- och nanustruktur (th) (beskärd efter Cheng et al., 2006) Den vattenavstötande förmågan kommer sig av att vattendropparna delvis vilar på nanopartiklarna och delvis på instängd luft i hålrum mellan partiklarna (figur 3) (Wang och Jiang, 2007), detta benämns Cassies 7

16 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar tillstånd efter Baxter & Cassie (1944). Vattenpartiklarna får i Cassies tillstånd en mycket stor kontaktvinkel, >150, vilket gör att adhesionskrafterna blir små och partiklarna mycket lättrörliga. Ytan är då superhydrofob. Andra partiklar som fastnar på nanostrukturerna har även de en liten kontaktyta vilket gör att de istället binds till det avrinnande vattnet. Denna självrenande process kallas lotuseffekt. Om vattenpartiklarna istället tränger in i ojämnheterna och väter hela ytan kallas det Wenzels tillstånd. Observera att det finns fler tillstånd och övergångsstadier som inte behandlas här Figur 3: Tillstånd i vilka en vattenpartikel kan befinna sig i på en superhydrofobisk yta: a) Wenzel s tillstånd, b) Cassie s tillstånd, c) Lotustillstånd (Ett specialfall av Cassie s tillstånd) (beskärd efter Wang och Jiang, 2007) Vägverket har under senare år undersökt om nanotekniken är tillämpbar för renhållning av bland annat skyltar, stolpar och vägtunnlar (Andersson, 2009b). Då främst som ett medel som kan sprutas på en existerande struktur för att ge den självrenande egenskaper och minska behovet av kontinuerlig rengöring. Så kallade nanovätskor har i dagsläget tagits i bruk på flera områden inom trafiksektorn. En nanovätska är ett samlingsbegrepp för en bärare, fluiden, vilken innehåller nanopartiklar med önskvärda egenskaper. Dessa kan exempelvis bestå av silikon eller kol-flourbindningar vilka båda är hydrofoba. 4. SPOLVATTEN 4.1. Karaktärisering av spolvatten I Stockholms dagvattenstrategi från 2005 definieras avloppsvatten som ett samlingsbegrepp för spillvatten, använt kylvatten, dagvatten och dräneringsvatten (Ekvall et al., 2005). Dagvatten definieras i sin tur som ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter. Spolvatten räknas därmed som avloppsvatten och definieras i dagvattenstrategin som vattenledningsvatten som används för rengöring/tvätt och därefter leds till dagvattensystemet. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten får inga vattenförekomsters status försämras (Regionplane- och fastighetskontoret, 2009). Dagvatten och därmed även spolvatten får därför inte släppas ut till recipient utan föregående rening såvida det inte kan bevisas att detta kan göras utan risk för miljö och människors hälsa (Mróz et al., 2008). Dock finns det idag inga uppsatta riktvärden för hur höga föroreningshalterna i dagvattenutsläpp får vara, utan varje fall bedöms separat utifrån referensvärden och recipientens känslighet. Stockholm stads klassificering av spolvatten styrks av miljöbalkens nionde kapitel där det i 2 står att Vatten som avleds för avvattning av mark inom detaljplan eller begravningsplats definieras som 8

17 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 avloppsvatten (Mróz et al., 2008). I 1 står det att Utsläpp av avloppsvatten räknas som miljöfarlig verksamhet och enligt 13 3:e stycket i förordningen om miljöfarlig verksamhet blir därför anläggningar för omhändertagande av dagvatten anmälningspliktiga. Med denna anmälningsplikt följer enligt miljöbalken flera regleringar. Bland annat är verksamhetsutövaren skyldig att föra en genomgående egenkontroll samt att underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörningar uppstår som kan innebära risker för miljö och människors hälsa. Tunneldagvattnets karaktär, med stora flödesvariationer i jämförelse med ytvatten, gör det svårt att applicera de miljökvalitetsnormer för metaller i ytvatten som Naturvårdsverket satt upp (se tabell 15) (Regionplane- och fastighetskontoret, 2009). Att använda maxvärden som riktvärden för dagvatten bör göras försiktigt då dessa på grund av det ojämna flödet inte ger samma uppföljningsmöjligheter som årsmedelvärden. De flesta kommuner har satt upp en egen strategi eller policy för omhändertagande av dagvatten. Stockholms stads riktvärden presenteras i Stockholms dagvattenstrategi (tabell 2) (Ekvall et al., 2000a). Tabell 2: Klassificering av dagvatten utifrån Stockholms dagvattenstrategi (efter Ekvall, 2000b). Element Enhet Låga halter (1) Måttliga halter (2) Höga halter (3) SS mg/l < >175 N (kväve) mg/l <1,25 1,25 5,0 >5,0 P (fosfor) mg/l (<0,1) (0,1-0,2) (>0,2) Pb μg/l < >15 Cd μg/l <0,3 0,3-1,5 >1,5 Hg μg/l (<0,04) (0,04-0,2) (>0,2) Cu μg/l < >45 Zn μg/l < >300 Nia μg/l < >225 Cr μg/l < >75 Olja mg/l <0,5 0,5-1,0 >1,0 PAHb μg/l <1 1-2 > Vanligt förekommande föroreningar i spolvatten I undersökningar av spolvatten analyseras framför allt de vanligast förekommande föroreningarna, nämligen tungmetaller. Det är Cd, Pb, Cu, Zn, Fe och Mn men även olja, PAH och mätningar av total suspenderad substans TSS, förekommer. Det är även vanligt att mätningar utförs för totalt kväve och fosfor. Barbosa et al. (2007) har i deras undersökning av spolvatten gjort en sammanställning av resultaten från liknande undersökningar i andra länder (tabell 3). Sammanställningen visar en mycket stor variation mellan olika tunnlar, vilka föroreningar som finns och i hur stora mängder. En liknande variation i mätvärden återfinns även i Stockholm Vattens rapport om spolvatten från I båda dessa rapporter överensstämmer dock rangordningen om att utöver Fe är Zn den klart vanligaste föroreningen följt av Cu och Pb. I den Svenska undersökningen har även värden i liknande storleksordning för Mn uppmätts (Bennerstedt, 2001). 9

18 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Tabell 3: Koncentrationer av föroreningar i spolvatten från olika vägtunnlar (efter Barbosa et al., 2007) Plats ph Cd (μg L -1 ) Pb (μg L -1 ) Cu (μg L -1 ) Zn (μg L -1 ) TSS (mg L -1 ) Nordby , Frejus Mont Blanc , ,200 Chamoise Les Monts , Fourviere , Ringnes < Nordby, Smihagen, Vassum , Föroreningskällor Föroreningarna i spolvattnet består av flertalet olika ämnen vars källor i vissa fall är svåra att specificera. De föroreningar som kommer från biltrafik kan förenklat sägas komma från två olika källor. Den ena källan är de gaser som uppkommer vid förbränning av drivmedel i motorn och från avdunstning av oförbränt bränsle i avgaserna. Den andra källan är partiklar vilka dels kommer från förbränning men även från slitage av asfalt, däck och bromsar (Vägverket, 2009c). Ett uttryck som ofta används för att sammanfatta några av dessa partikelbundna föroreningar är vägdamm (eng. Road dust) (Adachi och Tainosho, 2004; Folkeson 2005). Vägdamm består av små partiklar som gör att det lätt förflyttar sig då fordon passerar och avsätts på en annan plats. Det är en blandning av olika komponenter från vägbeläggning samt däck- och bromsslitage vilket kan ha en varierande sammansättning. Restprodukter från slitage av gummibeläggningen på bildäck innehåller en liten mängd tungmetaller där Zn utgör den klart största beståndsdelen. De partiklar som härstammar från bildäck är dock till stor del partikulärt bundna och kan därför avskiljas genom sedimentation. Av de partiklar som bildas vid slitage av bromsar står Cu för den största fraktionen. Utsläppsmängd och vilka typer av föroreningar som kan förväntas beror också till stora delar på vilken typ av motor som används i fordonen (Paruch och Roseth, 2008a; Paruch och Roseth, 2008b). Vid förbränning av diesel bildas bland annat Cd, Pb och Zn medan bensin ger upphov till Cu och Mn. Utöver tungmetaller bildas polycykliska aromatiska kolväten PAH, vid förbränning (Paruch och Roseth, 2008b; Manoli et al., 2004). PAH-utsläppen har minskat de senaste fyrtio åren sedan användning av katalysatorer och mer effektiv förbränning i motorer har utvecklats (WHO, 2000) men de förekommer fortfarande i luftföroreningar. Under vintersäsongen i Sverige är dubbdäck en viktig bidragande föroreningskälla genom att de river upp partiklar från vägbanan (Berggren, 2009; Andersson, 2009a). För att motverka denna effekt har det på prov införts ett förbud mot dubbdäck i delar av Stockholms innerstad för att se om det leder till en förbättrad luftkvalitet. Det är även viktigt att notera att olika typer av vägbeläggning kan ha en varierande sammansättning av ämnen. Andra källor till föroreningar i spolvattnet är bland annat det tvättmedel som används vid rengöring. Paruch och Roseth (2008b) skriver att rengöringssåpan vid tunnelspolning i Norge står för 0,5 1 % av den totala volymen vatten som används vid spolning. 10

19 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010: Omhändertagande av spolvatten Avvattning och rening av spol- och trafikdagvatten i tunnlar Avvattningsanordningar i tunnlar samlar upp dag-, brand, och spolvatten från tunnelns körbana för att inte översvämningar och andra olägenheter skall uppstå (Vägverket, 2004). Spol- eller brandvattenvolymerna utgör ofta de dimensionerande mängderna för dessa system. Vattnet avleds längs körbanan via längsgående ledningar till dagvattenbrunnar (Vägverket, 2004). Brunnarna placeras med ett maximalt avstånd på 30m, eller så att den totala avvattningsytan för varje brunn inte överstiger 250m 2. De är normalt försedda med sandfång och vattenlås. Sandfången uppskattas reducera föroreningsmängderna med procent (figur 4) (Bennerstedt, 2001), och har visat sig vara speciellt effektiva för reducering av det annars svåravskiljda kvävet (Larm, 2008). Figur 4: Sandfångs reningseffekt på spolvatten med avseende på Susp. Mtrl., Tot-P, Tot-N, CODCr, Cd, Cu, Pb, Zn och olja (efter Bennerstedt, 2001). När vattnet samlats upp av dagvattenbrunnarna leds det via självfallsledningar vidare till pumpgropar och pumpstationer belägna i tunnelns lågpunkter (Vägverket, 2004). Vattnet pumpas därefter vidare till VA-station, om sådan finns i tunneln. Genom att höja pumpens läge i pumpgropen och fördröja pumpstarten då vattennivån höjs finns möjligheter för rening genom sedimentering. Partiklarna som sedimenterar bildar då en så kallad pumpsump (Sauter, 2010). Denna metod fungerar som ett komplement till rening i en VA-station och kommer bland annat att användas i Förbifart Stockholms tunnel mellan Hjulsta och Akalla. VA-stationer i tunnlar består vanligtvis av ett avsättningsmagasin (figur 5) försett med vattenlås, oljeavskiljare (figur 6) och en reningsanordning (Ekvall, 2000c). Avsättningsmagasin är betonganläggningar belägna under markytan där föroreningar avskiljs genom sedimentering. Avsättningstiden är normalt 36 timmar (Vägverket, 2004). Vid sedimentering avskiljs främst större partiklar >100µm (Hallberg och Renman, 2004). I avsättningsmagasinen finns därför möjlighet att tillsätta fällningskemikalier som gör att fint suspenderat och kolloidalt material koagulerar och lättare sedimenterar till botten (Ekvall 2000c). Exempel på fällningskemikalier är järnsalt och aluminiumsulfat PAX. Genom koagulering har reningseffekter för totalkväve, suspenderat material och orto-fosfor uppmätts till 60, 80 respektive 90 procent. Genom att öka doseringen av fällningskemikalier 11

20 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar eller förlänga uppehållstiden i magasinet kan reningsgraden ökas. Det är därmed möjligt att förhöja reningsgraden vid behov. Figur 5: Principen hos ett avsättningsmagasin. Det svarta symboliserar det sediment som avsatts på botten (efter Ekvall, 2000c). Vid avskiljning av olja utnyttjas det faktum att den är lättare än vatten (SYVAB, 2008). När vattnet flödar in i tanken sedimenterar partiklar till botten medan oljan lägger sig som ett lager på vattenytan (figur 6). Ett koalecensfilter i avskiljaren gör att oljedropparna snabbare flyter samman och når till ytan. Oljan fångas därefter upp med en skärm som förhindrar den att följa med vattnet ut. Typen av oljeavskiljare beror på oljans egenskaper. En god oljeavskiljning är av största vikt då oljan annars kan leda till störningar i reningsprocessen då den når reningsverk. Figur 6: Principen hos en oljeavskiljare. Koalecensfiltret gör att oljan lättare ansamlas vid ytan (efter Ekvall, 2000c). Ämnena som förekommer i spolvatten är vanligtvis partikelbundna (Paruch och Roseth, 2008b) och är därmed lätta att avskilja genom sedimentering med hjälp av fällningskemikalier. Det finns dock en andel fina partiklar som inte kan avskiljas effektivt genom sedimentering. För att uppnå en önskad reningseffekt kan det därför bli aktuellt med filtrering (Hallberg och Renman, 2004). Det är då viktigt att vattnet först genomgår en sedimenteringsprocess eftersom större partiklar annars kan hämma reningseffekten. Exempel på filtermaterial är masungslagg samt Polonite, ett material som framställts genom kalcinering vid 900 C av bergarten Opoka. Rening genom filtrering skulle exempelvis kunna 12

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Blekholmstunneln

Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Blekholmstunneln Rapport gällande provtagning av renat vatten efter sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin i Trafikkontoret Grontmij AB Enheten för Vatten- & Avfallsteknik sedimentering i nyinstallerat sedimenteringsmagasin

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm Stockholm Vatten AB 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm, 2004 UPPTAGNINGSOMRÅDE Verksamhetsområde 206 km 2 Upptagningsområde för Henriksdal Bromma Loudden Himmerfjärden Anslutna

Läs mer

Dagvatten - tekniska lösningar från tak till utsläpp. Kort om mig

Dagvatten - tekniska lösningar från tak till utsläpp. Kort om mig Dagvatten - tekniska lösningar från tak till utsläpp Sundbyberg 14 oktober 2014 Jonas Andersson, WRS Uppsala AB jonas@wrs.se Kort om mig Arbetat med våtmarker, dammar och andra naturnära reningstekniker

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

Spolvatten från trafiktunnlar i Stockholm

Spolvatten från trafiktunnlar i Stockholm Rapport nr 11/2001 Spolvatten från trafiktunnlar i Stockholm Spolning av Fredhällstunneln Undersökning utförd av Stockholm Vatten AB Spolvatten från trafiktunnlar Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning...

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Föroreningar i trafikdagvatten

Föroreningar i trafikdagvatten Föroreningar i trafikdagvatten Karin Björklund Vatten miljö teknik, Chalmers tekniska högskola Sambandet mellan hårdgjorda ytor och ytavrinning Illustrationer från National Resources Conservation Services

Läs mer

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö Actiflo - för bibehållen sjövattenmiljö BRÄDDVATTENRENING I Karlskoga utgörs hela 20 procent av spillvattennätet av kombinerade ledningar. Det vill säga att spillvatten (avlopp) och dagvatten (regnvatten

Läs mer

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat Dagvattenrening tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat Godecke Blecken Universitetslektor i VA teknik, tekn dr Stadens vattensystem, Luleå tekniks universitet Mail: godble@ltu.se,

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men

Läs mer

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1 OKQ8 detaljplan Kungsbro 1:1 Stockholm 2015-01-26 detaljplan Kungsbro 1:1 Datum 2015-01-26 Uppdragsnummer 1320011273 Utgåva/Status Version 1 Cecilia Sköld Sara Jansson Ingemar Uhlin Uppdragsledare Handläggare

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Reningsanläggningar för trafikdagvatten

Reningsanläggningar för trafikdagvatten MILJÖFÖRVALTNINGEN Reningsanläggningar för trafikdagvatten Tillsynskampanj 07/08 En rapport från Miljöförvaltningen Anna Mróz, Annika Nilsson, Åsa Hoffmann Maj 2008 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING

ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING Miljöskydd ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet. Vid anmälan av ny anläggning ska anmälan göras till Södra

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Allmän information om oljeavskiljare till inspektörer

Allmän information om oljeavskiljare till inspektörer Allmän information om oljeavskiljare till inspektörer Varför behövs oljeavskiljare? Spill- och dagvatten från verksamheter som hanterar oljor, såsom verkstäder, bensinstationer, industrier med flera innehåller

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Dagvatten en komplex blandning

Dagvatten en komplex blandning Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens

Läs mer

Policy för slam- och oljeavskiljare i Håbo kommun. Antagen av Miljö- och tekniknämnden 2012-04-24, 42

Policy för slam- och oljeavskiljare i Håbo kommun. Antagen av Miljö- och tekniknämnden 2012-04-24, 42 Policy för slam- och oljeavskiljare i Håbo kommun Antagen av Miljö- och tekniknämnden 2012-04-24, 42 2 Syfte Denna policy har tagits fram i syfte att vanligt förekommande verksamheter ska få en enhetlig

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Christian Sandholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelnings tillsyn Miljöbalken med förordningar, Allmänna hänsynsreglerna, förordning om miljöstörande

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Tranås kommun

Policy för fordonstvättar i Tranås kommun Policy för fordonstvättar i Tranås kommun Antagen av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1998-03-26, 65 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1999-08-26, 180 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-02-27,

Läs mer

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan

Läs mer

Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn

Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn Uppdragsnr: 10212136 1 (5) PM Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn Det föreslås utnyttja den planerade konstruktionen av träbryggan för anläggandet av en reningsanläggning för dagvattnet i form av en skärmbassäng.

Läs mer

Information om oljeavskiljare

Information om oljeavskiljare Information om oljeavskiljare Sammanfattning Grundprincipen för en oljeavskiljare är enkel. Den arbetar enligt gravimetrisk princip. Olja flyter upp till ytan och tyngre partiklar sjunker till botten.

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION:

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION: PRODUKTINFORMATION: - Bio filter 10 är en enkel och smidig biologisk gråvatten rening till sommarstugor och gästhus där vattenförbrukningen är låg. - Bio Filter 10 är avsedd att ta hand och rena gråvatten.

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004 LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper Gilbert Svensson DHI Water and Environment & Urban Water, Chalmers tekniska högskola 1 Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Huddinge Botkyrka Salem

RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Huddinge Botkyrka Salem RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Huddinge Botkyrka Salem Foto: www.fotoakuten.se SYDVÄSTRA STOCKHOLMSREGIONENS VA-VERKSAKTIEBOLAG VARFÖR OLJEAVSKILJARE? Utsläpp av oljeprodukter orsakar

Läs mer

Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet.

Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet. Anmälan om dagvattenanläggning * Obligatoriska fält Information Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet. Anmälan om ny- och ändring av befintlig dagvattenanläggning.

Läs mer

Miljösäker hantering av oljeavfall

Miljösäker hantering av oljeavfall Miljösäker hantering av oljeavfall Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare Varför ska man ha en oljeavskiljare? Kommunala reningsverk är till för att ta emot och rena spillvatten

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Dagvatten. Detaljplan tågdepå Train Alliance. 27 november 2014 DAGVATTEN HANS LINDBERG ARKITEKT SAR/MSA 1

Dagvatten. Detaljplan tågdepå Train Alliance. 27 november 2014 DAGVATTEN HANS LINDBERG ARKITEKT SAR/MSA 1 Dagvatten Detaljplan tågdepå Train Alliance 27 november 2014 DAGVATTEN HANS LINDBERG ARKITEKT SAR/MSA 1 Dagvatten som avleds till Bottenviken ska vara rent Markanvändning Förslaget till detaljplanen omfattar

Läs mer

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv

Läs mer

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1

Läs mer

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 Uppdragsnr: 10191200 1 (8) PM Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 1 Inledning Idag leds orenat dagvatten ut via ledning till Hudiksvallsfjärden från ett område på

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången Dikesförslag Spektrumgången och Sneda gången Datum / Version: 2016-03-15 / Granskningshandling Dok.nr: 2012062 Sidan 1 av 10 Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången HANDLÄGGARE: DATUM

Läs mer

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter 2 Förord Detta dokument har tagits fram genom ett samarbete mellan

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök

Läs mer

Provtagning. Provtagningsbrunn. Oljeavskiljare

Provtagning. Provtagningsbrunn. Oljeavskiljare 37 Provtagning Provtagningsbrunn Oljeavskiljare 38 Dagvatten 39 Vatten är ett av våra element Vi är beroende av vatten The future of drainage The future of drainage Vädret i världen blir allt mer extremt

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar. Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012

Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar. Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012 Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande aspekter

Läs mer

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter

Läs mer

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering

Läs mer

FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR

FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR Riktlinjer för FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR RIKTLINJER FÖR FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR Inledning Vatten från tvätt av fordon innehåller föroreningar i form av metaller, organiska ämnen (t.ex. olja)

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport

Läs mer

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007 FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT Augusti 2007 Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 74 75 Fax 0520-49 79 94 miljo@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 SAMMANFATTNING Under vinterhalvåret

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Inledning I detta redogörs för flödes- och föroreningssituationen inom Östra Torps detaljplaneområde före och efter exploatering

Läs mer

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll extrem rening profes sionell service profes sionell kompe tens Du är i goda händer. Topas Vatten är mer än ett bra reningsverk. Vid planering

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Båtbottentvättning av fritidsbåtar

Båtbottentvättning av fritidsbåtar Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer augusti 2012 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:10 Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer augusti 2012 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:10

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Norrköpings kommun. Fettavskiljare och vegetabilisk olja Fastigheter med livsmedelsverksamhet ska ha en

Läs mer

Vi klarlägger anläggningsstorlek och fordonsstorlek under rubriken Ordförklaringar, i slutet av detta dokument

Vi klarlägger anläggningsstorlek och fordonsstorlek under rubriken Ordförklaringar, i slutet av detta dokument 1 (5) Fordonstvätt Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Miljö- och byggnämnden (2015-04-07 81 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-05-01 Dokumentansvarig: Mats Adolfsson, miljöinspektör

Läs mer

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning.

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning. Centrumfastigheter Järnlodet 16 Uppdragsnummer 1832221 Dagvattenutredning Uppsala 2011-11-04 Sweco Environment AB Uppsala Irina Persson Linda Johansson Henrik Alm 1 (8) Sweco Kungsgatan 62, 753 18 Uppsala

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT

Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT Fordonstvättar En fordonstvätt är en anläggning där den huvudsakliga verksamheten är att tvätta fordon. Det omfattar såväl manuella GDS-hallar

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

FÖRELÄGGANDE OM SKYDDSÅTGÄRDER I SAMBAND MED ANLÄGGANDET AV VÄGDAGVATTENDAMMAR VID NYA E18, JÄRVAFÄLTET

FÖRELÄGGANDE OM SKYDDSÅTGÄRDER I SAMBAND MED ANLÄGGANDET AV VÄGDAGVATTENDAMMAR VID NYA E18, JÄRVAFÄLTET SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN DELEGATIONSBESLUT SID 1 (6) 2007-04-20 Anna Mróz Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28 917 anna.mroz@miljo.stockholm.se Vägverket Region

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Riktlinjer för tvätt av fordon Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Miljö- och hälsoskyddskontoret december 2015 Riktlinjer för tvätt av fordon Fordonstvättens avlopp efter oljeavskiljare

Läs mer

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras. Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området

Läs mer