Spolvattenhanteringen i Förbifart Stockholm - En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar. Iris Engström Tarah Mirbaha Johan Åberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spolvattenhanteringen i Förbifart Stockholm - En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar. Iris Engström Tarah Mirbaha Johan Åberg"

Transkript

1 Spolvattenhanteringen i Förbifart Stockholm - En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Iris Engström Tarah Mirbaha Johan Åberg Maj 2010 Kandidatarbete LWR-KAND-EX-2010:07

2 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg 2010 Kandidatarbete Mark och vattenteknik Kungl Tekniska Högskolan SE STOCKHOLM, Sweden ii

3 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 FÖRORD Detta är ett kandidatarbete utfört på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm vid institutionen för Mark- och Vattenteknik. Arbetet har pågått under vårterminen 2010 och omfattar 15 högskolepoäng (ECST). Tunneltvätt är inget allmänkänt område och under arbetets gång är det många som till och med blivit förvånade över dess existens när vi berättat vad vi skriver om. Vårt starka intresse för miljö och natur har varit en värdefull drivkraft genom hela arbetet. Vi vill med detta arbete belysa både nyttan och problemen med tunneltvätt och sprida kunskapen att vattenhantering i tunnlar inte är någonting som skall tas för givet. Vi vill tacka alla som varit oss behjälpliga under detta arbete och bistått med information och sakkunnighet. Ett speciellt stort tack vill vi rikta till vår handledare Gunno Renman, Docent/Universitetslektor/Associate Professor på institutionen Mark- och vattenteknik på KTH för all sin hjälp, vägledning och uppmuntran. Vi vill även tacka Agnieszka Renman, Civ ing/msc (eng.)/tekn. Dr/Dr vid institutionen för Mark- och Vattenteknik på KTH för sin tid med hjälp av analyseringen av våra prover. Ytterligare tack vill vi ge till Jens Fagerberg, Lena Kjellsson, och Christer Lönnergren från Stockholm Vatten som tog sig tid att intervjuas och bistod med värdefull information samt Joakim Börefelt serviceledare på YIT för guidning genom Södra Länken och assistans vid provtagning. iii

4 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar iv

5 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 SUMMARY This paper studies the pollutants commonly found in traffic tunnels and attempts to determine the major pollutants in tunnel wash water. Förbifart Stockholm is a traffic route planned west of Stockholm stretching from Kungens Kurva in the south to Häggviks trafikplats in the north. The total length is approximately 21 km of which 17 km will be in tunnels. The large traffic loads will lead to a buildup of pollutions on the tunnel walls. Tunnel wash maintenance is performed regularly for both aesthetic reasons and safety. Mainly to make sure that traffic signs and the tunnel walls are easy to perceive. The tunnel wash water along with the daily traffic runoff is planned to be led to a basic water treatment facility located in Kungens Kurva before it is diverted to Himmerfjärdens Reningsverk south of Stockholm. Traffic tunnels in Stockholm generally undergo a complete cleaning two times a year, although smaller tunnel washes may be performed at a regularly occurring basis. The tunnel elements are treated with a detergent before being washed with water. The water is then vacuumed from the roadway and emptied into a drain. The wash water contains considerable amounts of pollutants such as heavy metals and PAH s and is classified as waste water. As such it requires treatment before being discharged to nature. Major traffic tunnels in Stockholm, such as Södra Länken, have a water treatment facility. The treatment in these facilities consists of a sand filter, oil separator and a sedimentation process. After the cleaning process the water is led to a sewage treatment plant or discharged into a nearby water recipient. During tunnel maintenance in Södra Länken, the night between the 25 th and the 26 th of May, samples were collected of tunnel wash water, seeping ground water, traffic runoff water and sludge from the water treatment plant. The content of heavy metals, nourishing substance and organic matter was analyzed in the samples. The results of the analysis have been used to approximate the amount of pollution in the planned Förbifart Stockholm tunnel. The wash water was found to contain high amounts of heavy metals such as Zn and Cu. However in comparison to other studies in Europe the concentrations of heavy metals were low or fairly low. The sludge had low amounts of organic compounds and may be dispatched for deposition. If the water from Förbifart Stockholm is thoroughly treated in the tunnel water treatment facility it can be released directly to Saltsjön. Preferably the tunnel water should stay separated from regular waste water and not be led to a sewage treatment works. v

6 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar vi

7 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... iii Summary... v Innehållsförteckning... vii Abstract... 1 Referat Inledning Målsättning Underlag Ansvarsfördelning Förbifart Stockholm Planerad vattenhantering Förväntade föroreningshalter Tunnelspolning Tunnelspolning i Stockholm Tvättmetodik Tvättmedel Tunneltvätt med varmt vatten Nanoteknik som förebyggande åtgärd Spolvatten Karaktärisering av spolvatten Vanligt förekommande föroreningar i spolvatten Föroreningskällor Omhändertagande av spolvatten Avvattning och rening av spol- och trafikdagvatten i tunnlar Slam Reningsanläggningar i Stockholm Alternativa reningsanläggningar för spolvatten Naturbaserad reningsanläggning för rening av spolvatten Mobilt reningsverk Material och metoder Insamling av eget material Provtagning Beskrivning av provplats Beskrivning av provtagningsmetodik Kemisk-fysikalisk analys Avgränsning för jämförelse mellan Förbifart Stockholm och Södra Länken Resultat Diskussion och slutsats vii

8 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar 8. Källförteckning Appendix Appendix 1 Förbifart Stockholms sträckning Appendix 2 Åskådliggörning av lokaliseringen hos Förbifart Stockholms VAstation Appendix 3 Referensvärden från Södra Länken Appendix 4 Beräkningsgång Appendix 5 Bilder från provtagning i Södra Länken Appendix 6 Naturvårdsverkets tillåtna metallhalter i vatten, ytvatten och sediment viii

9 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 ABSTRACT Tunnel wash maintenance must be performed at a regular basis due to the large amount of particle pollutants that accumulate in tunnels. The wash water contains high amounts of heavy metals and poly-aromatic hydrocarbons (PAH) which need to be treated before being discharged to a water recipient. The road project Förbifart Stockholm will include the longest connected traffic tunnel in Sweden and as such require extensive water treatment capabilities. To estimate the pollutions that will be generated in Förbifart Stockholm, a study of the Södra Länken tunnel in Stockholm was performed. The study consisted of analyzing samples taken from the tunnel wash water, traffic runoff water and waste water sludge (sv. Slam) as well as evaluating the efficiency of the water treatment facility in the tunnel. The results from the analysis were recalculated with consideration taken to traffic amounts and tunnel length. With aspect to heavy metals the conclusion is that treatment of tunnel wash water equal to that in Södra Länken is sufficient for it to be safely discharged to a (less sensitive?) water recipient. Key words: Tunnel wash, Södra Länken, Förbifart Stockholm, Wash water, Sludge REFERAT Tunneltvätt måste genomföras med jämna mellanrum på grund av den stora mängd partiklar som genereras I tunnlar. Spolvattnet innehåller höga halter av tungemetaller och poly-aromatiska kolväten (PAH) som behöver renas innan vattnet släpps till recipient. Den planerade trafiksträckan Förbifart Stockholm kommer att ha den längsta sammanhängande trafiktunneln i Sverige och måste därmed ha omfattande reningsmöjligheter. En uppskattning av de genererade föroreningsmängderna i Förbifart Stockholm har gjorts genom en studie av södra Länken i Stockholm. Studien bestod av att ta prover från spolvatten, trafikdagvatten och det slam som bildats vid sedimentering samt en utvärdering av reningseffekten hos tunnelns VA-station. Resultaten från studien omräknades sedan för att gälla Förbifart Stockholm med avseende på tunnlarnas respektive längd och trafikmängd. Med hänsyn tagen till de tungmetallhalter som uppskattats är slutsatsen att en behandling liknande den i Södra Länken är tillräcklig innan utsläpp till en mindre känslig recipient. Nyckelord: Tunneltvätt, Södra Länken, Förbifart Stockholm, Spolvatten, Slam 1. INLEDNING De av trafiken genererade föroreningarna anses vara en växande hälsofara som eskalerar i takt med Stockholms expansion (Berggren, 2009; Andersson, 2009a). Då stora trafikmängder reser genom Stockholms tunnlar varje dag ackumuleras ansenliga mängder föroreningar i tunnelluften. Ventilationen i dessa långa tunnelsystem har ingen möjlighet att leda bort och rena alla dessa föroreningar och därför ansamlas de på tunnlars väggar och tak, skyltar och teknisk utrustning. Därför finns ett behov av rengöring, så kallad tunneltvätt. Det finns ett samband mellan föroreningshalt och den genererande källan (Paruch och Roseth, 2008a). I och med att trafiktunnlar i många avseenden kan betraktas som slutna system då luften kan färdas långa sträckor utan att lämna tunnelrymden blir koncentrationerna av föroreningar genererade av den passerande trafiken mycket höga. Således blir det spolvatten som bildas vid tunneltvätt är mycket förorenat och får därför inte släppas ut till recipient utan föregående rening (Mróz et al., 2008). 1

10 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Förbifart Stockholm är en planerad trafikled som, om den byggs, kommer att bli den längsta sammanhängande tunneln i Sverige idag. I och med att tunneln blir så lång kommer stora mängder föroreningar att genereras där och bilda ett mycket förorenat spolvatten. Eftersom sträckan Förbifart Stockholm ännu är i planeringsskedet är de specifika data och uppgifter som använts i detta arbete preliminära. Definitiva placeringar för exempelvis VA-stationer, brunnar och dagvattendammar ännu därför ännu inte är fastlagda. Vissa resultat kan därför visa sig felaktiga vid en eventuell jämförelse med verkligheten Målsättning Målet med detta arbete är att undersöka hur föroreningssituationen kommer att se ut i Förbifart Stockholm utifrån studier av Södra Länken i Stockholm. Jämförelsen syftar även till att ge ett underlag för att avgöra hur Förbifart Stockholms spolvattenhantering skulle kunna se ut Underlag Underlaget till detta arbete har skett genom insamling och studier av befintligt material, egna provtagningar samt intervjuer. Lämplig litteratur har hittats på onlinedatabasen sciencedirect, där sökord så som tunnels and waste water and treatment och nanotechnology använts. Andra texter har bland annat tagits från Vägverkets (nu Trafikverket) och Stockholm vattens hemsida. Information och rapporter har även erhållits via mailkontakter med personer involverade i projektet Förbifart Stockholm och andra relevanta projekt nära denna rapports ämne. Muntlig information har tillhandahållits genom intervjuer med Vägverket (2/3-10), Stockholm Vatten AB (24/3-10), samt med drift och underhållsentreprenören YIT (25-26/3-10). Mailkontakt har hållits med bland andra SYVAB, WSP, Vägverket (nu Trafikverket), Alron chemical Co AB, Trafikontoret Stockholm samt sakkunniga på KTH. Provtagning av spolvatten, dränvatten, trafikdagvatten och slam skedde i Södra Länken (25-26/3-10 ) Ansvarsfördelning Under skrivandet av detta arbete arbetsbördan försökt att fördelas jämt inom gruppen. Samtliga gruppmedlemmar har varit delaktiga vid korrekturläsning och layout för att skapa ett så homogent arbete som möjligt. Beräkningar, inledning, och diskussion har skrivits gemensamt. Iris fokusområde har varit att ge en översiktlig beskrivning av Förbifart Stockholms vattenhantering och hur vattenhanteringen ser ut i trafiktunnlar. Hon har även fokuserat på karaktärisering av spolvatten, reningsanläggningar i Stockholm, naturbaserad reningsteknik samt slamhantering tillsammans med Tarah. Tarahs fokusområde har varit material och metoder, mobilt reningsverk, tvättmetodik, tvättmedel och tunnelspolning i Stockholm samt slamhantering tillsammans med Iris. Hon har även skrivit en del av vattenhanteringen i Förbifart Stockholm som behandlar de diskussioner som förs kring vart det renade vattnet skall ledas. Johans fokusområde har varit att skriva generellt om tunnelspolning, vanligt förekommande föroreningar i spolvatten, föroreningskällor samt nanoteknik. 2

11 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 2. FÖRBIFART STOCKHOLM Förbifart Stockholm är en planerad trafikled som kommer att vara belägen strax väster om Stockholm (Vägverket, 2009a). Trafikleden kommer att sammanbinda Stockholms norra och södra förorter och leder från Kungens kurva i söder till Häggvik i norr där den ansluter till Norrortsleden (figur 9, appendix 1). Förbifartens totala sträckning uppgår till 21 km där 17 km av dessa kommer att gå under jord. De olika körriktningarna kommer att vara separerade i två avgränsade tunnlar, där varje tunnel kommer att vara 16,5 meter bred och 4,5 meter hög och rymma tre körbanor (Windelhed, muntl.). Den uppskattade trafikmängden år 2035 är cirka fordon per vardagsdygn Planerad vattenhantering Trafikdagvatten i tunnlar består av den nederbörd som kommer in i tunneln genom tunnelöppningarna, vatten som kommer in med trafiken samt spolvatten som används i samband med rengöring (SYVAB, 2009). Den beräknade vattenvolymen som åtgår vid tvätt av Förbifart Stockholm beräknas totalt att uppgå till m 3 per år. Detta vatten kommer stötvis vid de tillfällen då tunneln tvättas (Vägverket, 2010). Vid tvättillfällena kommer stora mängder förorenat vatten att samlas i tunneln. En välplanerad vattenhantering är därför av största vikt för att omhänderta och rena detta vatten. Tillsammans med vägdagvattnet beräknas den totala mängden vatten som behöver avledas från tunneln till m 3 per år. Det dränvatten som läcker in från berget kommer att separeras från trafikdagvattnet i tunneln med hjälp av en egen ledning. Spolvattnet som samlas upp från tunnelsträckningen mellan Kungens Kurva och Hjulsta planerar ledas till en VA-station i Sätra för rening (figur 11, appendix 2) (Vägverket, 2010). Efter rening kommer vattnet preliminärt att ledas till Himmerfjärdens reningsverk. En alternativ recipient för detta vatten är Saltsjön (Stockholm Vatten, 2010), som i Ekvall et al. (2000a) klassas som en av de minst känsliga recipienterna i Stockholmsområdet. Trafikdagvattnet som kommer från tunnelsträckningen mellan Akalla och Hjulsta kommer att ledas för fördröjning till en pumpstation där det får sedimentera (Vägverket, 2010). Därpå leds det till Järva dagvattentunnel vilken klassas som ett sedimenteringsmagasin för dagvatten. Järva dagvattentunnel mynnar sedan ut i Edsviken som, enligt EG:s ramdirektiv för vatten, klassas som en vattenförekomst med en otillfredsställande ekologisk status. Det innebär att kvaliteten på vattnet inte får försämras (Landahl och Söderholm, 2008). Då spolvatten är väldigt förorenat kan detta innebära att kompletterande reningssteg är nödvändiga innan vattnet leds till dagvattentunneln. Dränvattnet från tunnelsträckan mellan Skärholmen och Mälaröarna kommer att samlas upp vid Vinsta trafikplats för att sedan ledas till Skärholmen och släppas ut till det allmänna dagvattensystemet (Vägverket, 2009b). Det dränvatten som samlas upp mellan Vinsta och Hjulsta leds till Hjulsta trafikplats och förs via dagvattenledningar till Spångaån. Dränvattnet som kommer ifrån Akallatunneln pumpas tillsammans med vägdagvattnet upp från Akalla trafikplats och leds vidare till Järva dagvattentunnel. Under förutsättningen att vattnet inte innehåller några skadliga föroreningar finns möjlighet att avleda dränoch trafikdagvattnet från Akallatunneln till Igelbäcken för att öka 3

12 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar vattenflödet där (Vägverket, 2010). Någon återinfiltration av dränvatten beräknas inte vara nödvändig under driftskedet. Anslutningen mellan Förbifart Stockholm och Himmerfjärdens reningsverk ansvarar Stockholm vatten för medan själva reningsverket sköts och ägs av företaget SYVAB (Jokinen, muntl.). Även om det inte är fastställt vart spolvattnet ska ledas anser Vägverket att spolvattnet bör ledas till Himmerfjärdsverket (Fagerberg et al., muntl.; Windelhed, muntl.). Detta trots att både Stockholm vatten och SYVAB motsätter sig att dagvatten och förorenat spillvatten ska transporteras till reningsverket (Fagerberg et al., muntl.; Jokinen muntl.). Anledningen till motsättningen är att reningsverkens reningsprocess främst fokuserar på spillvatten från hushåll med mycket P och N och låga metallhalter, medan tunneldagvattnet för det mesta har lite P och höga metallhalter. SYVAB föreslår istället att en lokal omhändertagning av tunnelvattnet skall ske för att sedermera släppa ut vattnet i Mälaren. Stockholm vatten anser att tunnelvattnet ska släppas ut i Saltsjön (Fagerberg et al., muntl.) Förväntade föroreningshalter En uppskattning har gjorts för att bedöma den förväntade föroreningsmängden i samband med planeringen av omhändertagandet av det renade spol- och trafikdagvattnet. De beräknade värdena har tagits fram med utgångspunkt från uppmätta värden i Södra Länken. Bedömningarna har utgått ifrån ett linjärt samband mellan föroreningshalter och tunnellängd (tabell 1) (SYVAB, 2009; Karlström, 2009). Tabell 1: Uppskattade föroreningshalter i spolvatten och trafikdagvatten från Förbifart Stockholm (efter SYVAB, 2009; Karlström, 2009) Element Spolvatten (mg L -1 ) Trafikdagvatten (mg L -1 ) SS (Suspenderad Substans) Tot-N Tot-P 5.7 0,35 Cd ,040 Cu ,4 Zn ,4 Hg Cr Pb Oljeindex TUNNELSPOLNING Tunnelspolningar utförs med varierande intervall i olika tunnlar (Andersson, 2009a; Berggren, 2009). I dagsläget finns ingen fastslagen praxis för hur ofta tunnlar skall spolas utan det beror till största delen på vilken upphandling för drift och underhåll av tunneln som har gjorts. Tunnlarna genomgår vanligen två större tvättar varje år samt mindre tvättar där i mellan. Då vägtunnlar är utformade ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är det viktigt att vägbanorna framträder tydligt. Betongelementen längs med väggarna hjälper till att särskilja vägbanorna och genom tunneltvätt görs dessa mer lättåskådliga för trafikanterna. Tunnlarna ska även vara väl upplysta och lättnavigerade vilket uppnås 4

13 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 genom en god vägskyltning och frekvent rengöring. Det är även viktigt att mängden föroreningar i tunnelluften inte ska uppnå hälsoskadliga nivåer för människor (Berggren, 2009; Andersson, 2009a) Tunnelspolning i Stockholm Svevia är ett fristående statligt ägt bolag och har tillsammans med sina underentreprenörer idag ett kontrakterat uppdrag att tvätta Vägverkets samtliga tunnlar i Stockholms län (Berggren, 2009; Andersson, 2009a). Kontraktet gäller fram till sista december Tvättmetodik Beroende på vilken sektion som ska rengöras i en tunnel används olika typer av tvättmetodiker (figur 1) (Asp et al., 2007). I en del av de tunnlar som Svevia rengör, däribland Södra Länken, tillämpas hög- och lågtryckstvätt, våtdammsugare supersug, samt handtvätt. Vid tvätt används främst kallt vatten 6-7 C, förutom till sidobarriärerna där vattentemperaturen normalt ligger på C. Figur 1: Schematisk bild över de viktigaste elementen som behövs rengöras i en tunnel. Grön färg visar objekt som rengörs med hjälp av lågtryckstvätt, blå: högtryck, lila: våtdamsugare och röd: handtvätt (modifierad efter Asp et al., 2007). Körbanor och sidobarriärer rengörs genom högtryckstvätt med ett tryck högre än 10 bar. Lågtryckstvätt, 8 bar, används vid rengöring av sprutbetongväggar, tak, konstverk, omställbara vägvisningsskyltar VDS-skyltar, samt säkerhetsteknisk utrustning. För tak och sprutbetong utnyttjas rengöringsmedel med antistatbehandlande effekt. Detta medel innehåller vanligtvis kvartära ammoniumföreningar och är ett ämne som fungerar som smutsavvisande eftersom den reducerar elektrostatisk uppladdning (Nationalencyklopedin, 2010). För tak har man även ett tensidtvättmedel som löser upp smuts, denna sköljs sedan bort och hamnar i spolvattnet (Asp et al., 2007). Vid behov kan tvättmedel även användas för konstverk och vägbarriärer. Våtdammsugaren spolar, 160 bar, sopar och vakuumsuger upp allt vatten från vägbana och vägren (Berggren, 2009; Andersson, 2009a; Asp et al., 2007). I Södra Länken släpps det uppsamlade vattnet i 5

14 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar dagvattenbrunnarna som sedermera leds till dess VA-station. Slammet som ansamlats i botten av våtdammsugarens tank körs till deponi (Asp et al., 2007). Detta slam innehåller låga mängder organiskt kol och omfattas därför inte av Direktivet för deponi av avfall (1999/31/EEC) (Renman, muntl.). Enligt Asp et al. (2007) uppgår mängden slam från våtdammsugaren till 1,5 m 3 /vecka, uppskattningsvis ton/år. Som komplement till reningsbilarna utförs även handtvätt med hjälp av trasor, borstar eller vattenslangar (Asp et al., 2007). Denna typ av rengöring är fokuserad på nödutgångar, driftutrymmen, nödutrustning och mindre installationer. Vid handtvätt används rengöringsmedel, medlet varierar dock beroende på objekt som ska rengöras Tvättmedel Vid rengöring av Södra Länken är det Alron Chemical Co AB som står för utvecklingen av rengöringsmedel och nanobaserade beläggningar. Alron använder sig av två biologiskt nedbrytbara produkter; Högtryckstvätt-Eco och Tunneltvätt, vilket även kallas för Robbans såpa (Ronlan, 2010). Högtryckstvätt-Eco är ett färglöst, svagt alkaliskt ph 9,5, rengöringsmedel och är 100 procent lösligt i vatten (Alron saneringsteknik, 2008a). Medlet klassas som hälsofarligt på grund av dess innehåll av alkansulfonat-na-salt, C9-11 alkoholetoxilat och 1-Metylglycin-N, N-diättik-syratrinatriumsalt. C9-11 alkoholetoxilat är ett ytaktivt ämne med en hydrofob och en hydrofil ände, vars molekyler lägger sig som ett gränsskikt mellan fettsmutsen och vattnet. C9-11 alkoholetoxilat är effektivt vid borttagning av feta fläckar eftersom det löser upp smutsen och fungerar som en detergent (Kemikalieinspektionen, 2006). Ämnet är dock giftigt för vattenlevande organismer (Alron saneringsteknik, 2008a). Övriga kemiska komponenter är också dipropylenglykolmetyleter och vatten. Vid korrekt hantering och förvaring bedöms högtryckstvätt-eco vara kemiskt stabilt men det bör inte komma i kontakt med starka syror. Vid höga temperaturer kan brandfarliga ångor bildas. Tunneltvätt är en färglös vätska ph 7, som är emulgerbar i vatten och består av fettsyreester och C9-11 Alkoholetoxylat. Medlet klassas inte som hälsofarligt, men på grund av C9-11 Alkoholetoxylat kan direkt exponering leda till allvarliga ögonskador eller förekomst av hudirritation. Även detta tvättmedel anses vara kemisk stabilt vid rätt hantering och förvaring men en långvarig värmeexponering bör undvikas. Vattenföroreningsrisken bedöms som låg och ingen bioackumulering av medlet förväntas. I de delar av tunneln där svarta oxidfällningar förekommer används ett reningsmedel med lågt ph, SUR 2 (Ronlan, muntl.). SUR 2 är en färglös och luktfri vätska med ett ph värde på 1,4. Detta används för avfettning och rengöring av ytor. De kemiska komponenterna i tvättmedlet är fosforsyra, natrium-lauriminodipropionate, korrosionsinhibitor och vatten (Alron saneringsteknik, 2008c). Fosforsyran används för att lösa upp oxider och har goda korrosionsegenskaper i förhållande till andra syror. På grund av fosforsyrans frätande förmåga, och natrium-lauriminodipropionate klassas SUR 2 som en hälsofarlig produkt. Dock bedöms produktens kemiska stabilitet inte vara reaktiv vid korrekt hantering och förvaring, 0-38 grader. Eftersom både rengöringsmedlet Högtryckstvätt-Eco och SUR-2 är klassade som hälsofarliga, innebär hanteringen att långvarig, upprepad exponering och 6

15 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 inandning av ångor ska undvikas (Alron saneringsteknik, 2008a; Alron saneringsteknik, 2008c) Tunneltvätt med varmt vatten Den fysikaliska fördelen med att rengöra en tunnel med varmvatten är bland annat att ytspänningen i vattnet minskar vid upphettning (Renman, muntl.). Vattnet tränger då lättare in och löser upp smutsen på elementet som skall rengöras. Ångbildningen från varmvattnet leder också till ett mer turbulent vatten, vilket gör att molekylerna på mediet rör sig snabbare och frigörs lättare (Gustafsson, muntl.; Renman, muntl.). Andra mer kemiska fördelar är att ämnen konstant söker efter jämvikt och genom den bidragande energin varmvattnet ger fortskyndar denna process och löser upp sig. Problematiken är dock att det krävs energi för uppvärmning av vattnet samt att en majoritet av maskinerna som är aktuella för upphettningen idag drivs med diselmotorer (Andersson, 2009c). Då man använder kallt vatten däremot krävs större mängder vilket betyder att spolningen behöver bedrivas under längre tid Nanoteknik som förebyggande åtgärd För att underlätta rengöring i olika former görs ständigt nya framsteg, om det så gäller bättre utrustning, rengöringsmedel eller mer lättrengjorda ytor. Det sistnämnda är något som nyligen har börjat användas inom tunneltvätt och bygger på en teknologi kallad nanoteknik. Nanotekniken har varit under utveckling i många år tack vare dess många användningsområden, bland annat fönster, vindrutor, kaross i bilar, målarfärg och textiler (Bhushan et al., 2009). Bakgrunden till tekniken finns i naturen där en del växter täckta av vaxliknande substans uppvisar en mycket stark vattenavstötande och självrengörande förmåga (Neihuis och Barthlott, 1997). Som studieobjekt används i många fall lotusväxten som ett formidabelt exempel för nanoteknik. Mikroskopiska kullar på bladens ytskikt gör att den tillgängliga area som vatten kan bindas till minimeras, trots att den totala arean ökar (figur 2a) (Hsieh et al., 2008; Cheng et al., 2006). De vattenavstötande nanopartiklarna som utgör vaxet förhindrar vatten från att tränga in i fårorna och bidrar till ojämnheter på ytan(figur 2c). Figur 2: SEM (elektron mikroskop) foton taget på ett lotusblad där man ser mikro (tv)- och nanustruktur (th) (beskärd efter Cheng et al., 2006) Den vattenavstötande förmågan kommer sig av att vattendropparna delvis vilar på nanopartiklarna och delvis på instängd luft i hålrum mellan partiklarna (figur 3) (Wang och Jiang, 2007), detta benämns Cassies 7

16 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar tillstånd efter Baxter & Cassie (1944). Vattenpartiklarna får i Cassies tillstånd en mycket stor kontaktvinkel, >150, vilket gör att adhesionskrafterna blir små och partiklarna mycket lättrörliga. Ytan är då superhydrofob. Andra partiklar som fastnar på nanostrukturerna har även de en liten kontaktyta vilket gör att de istället binds till det avrinnande vattnet. Denna självrenande process kallas lotuseffekt. Om vattenpartiklarna istället tränger in i ojämnheterna och väter hela ytan kallas det Wenzels tillstånd. Observera att det finns fler tillstånd och övergångsstadier som inte behandlas här Figur 3: Tillstånd i vilka en vattenpartikel kan befinna sig i på en superhydrofobisk yta: a) Wenzel s tillstånd, b) Cassie s tillstånd, c) Lotustillstånd (Ett specialfall av Cassie s tillstånd) (beskärd efter Wang och Jiang, 2007) Vägverket har under senare år undersökt om nanotekniken är tillämpbar för renhållning av bland annat skyltar, stolpar och vägtunnlar (Andersson, 2009b). Då främst som ett medel som kan sprutas på en existerande struktur för att ge den självrenande egenskaper och minska behovet av kontinuerlig rengöring. Så kallade nanovätskor har i dagsläget tagits i bruk på flera områden inom trafiksektorn. En nanovätska är ett samlingsbegrepp för en bärare, fluiden, vilken innehåller nanopartiklar med önskvärda egenskaper. Dessa kan exempelvis bestå av silikon eller kol-flourbindningar vilka båda är hydrofoba. 4. SPOLVATTEN 4.1. Karaktärisering av spolvatten I Stockholms dagvattenstrategi från 2005 definieras avloppsvatten som ett samlingsbegrepp för spillvatten, använt kylvatten, dagvatten och dräneringsvatten (Ekvall et al., 2005). Dagvatten definieras i sin tur som ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter. Spolvatten räknas därmed som avloppsvatten och definieras i dagvattenstrategin som vattenledningsvatten som används för rengöring/tvätt och därefter leds till dagvattensystemet. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten får inga vattenförekomsters status försämras (Regionplane- och fastighetskontoret, 2009). Dagvatten och därmed även spolvatten får därför inte släppas ut till recipient utan föregående rening såvida det inte kan bevisas att detta kan göras utan risk för miljö och människors hälsa (Mróz et al., 2008). Dock finns det idag inga uppsatta riktvärden för hur höga föroreningshalterna i dagvattenutsläpp får vara, utan varje fall bedöms separat utifrån referensvärden och recipientens känslighet. Stockholm stads klassificering av spolvatten styrks av miljöbalkens nionde kapitel där det i 2 står att Vatten som avleds för avvattning av mark inom detaljplan eller begravningsplats definieras som 8

17 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 avloppsvatten (Mróz et al., 2008). I 1 står det att Utsläpp av avloppsvatten räknas som miljöfarlig verksamhet och enligt 13 3:e stycket i förordningen om miljöfarlig verksamhet blir därför anläggningar för omhändertagande av dagvatten anmälningspliktiga. Med denna anmälningsplikt följer enligt miljöbalken flera regleringar. Bland annat är verksamhetsutövaren skyldig att föra en genomgående egenkontroll samt att underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörningar uppstår som kan innebära risker för miljö och människors hälsa. Tunneldagvattnets karaktär, med stora flödesvariationer i jämförelse med ytvatten, gör det svårt att applicera de miljökvalitetsnormer för metaller i ytvatten som Naturvårdsverket satt upp (se tabell 15) (Regionplane- och fastighetskontoret, 2009). Att använda maxvärden som riktvärden för dagvatten bör göras försiktigt då dessa på grund av det ojämna flödet inte ger samma uppföljningsmöjligheter som årsmedelvärden. De flesta kommuner har satt upp en egen strategi eller policy för omhändertagande av dagvatten. Stockholms stads riktvärden presenteras i Stockholms dagvattenstrategi (tabell 2) (Ekvall et al., 2000a). Tabell 2: Klassificering av dagvatten utifrån Stockholms dagvattenstrategi (efter Ekvall, 2000b). Element Enhet Låga halter (1) Måttliga halter (2) Höga halter (3) SS mg/l < >175 N (kväve) mg/l <1,25 1,25 5,0 >5,0 P (fosfor) mg/l (<0,1) (0,1-0,2) (>0,2) Pb μg/l < >15 Cd μg/l <0,3 0,3-1,5 >1,5 Hg μg/l (<0,04) (0,04-0,2) (>0,2) Cu μg/l < >45 Zn μg/l < >300 Nia μg/l < >225 Cr μg/l < >75 Olja mg/l <0,5 0,5-1,0 >1,0 PAHb μg/l <1 1-2 > Vanligt förekommande föroreningar i spolvatten I undersökningar av spolvatten analyseras framför allt de vanligast förekommande föroreningarna, nämligen tungmetaller. Det är Cd, Pb, Cu, Zn, Fe och Mn men även olja, PAH och mätningar av total suspenderad substans TSS, förekommer. Det är även vanligt att mätningar utförs för totalt kväve och fosfor. Barbosa et al. (2007) har i deras undersökning av spolvatten gjort en sammanställning av resultaten från liknande undersökningar i andra länder (tabell 3). Sammanställningen visar en mycket stor variation mellan olika tunnlar, vilka föroreningar som finns och i hur stora mängder. En liknande variation i mätvärden återfinns även i Stockholm Vattens rapport om spolvatten från I båda dessa rapporter överensstämmer dock rangordningen om att utöver Fe är Zn den klart vanligaste föroreningen följt av Cu och Pb. I den Svenska undersökningen har även värden i liknande storleksordning för Mn uppmätts (Bennerstedt, 2001). 9

18 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Tabell 3: Koncentrationer av föroreningar i spolvatten från olika vägtunnlar (efter Barbosa et al., 2007) Plats ph Cd (μg L -1 ) Pb (μg L -1 ) Cu (μg L -1 ) Zn (μg L -1 ) TSS (mg L -1 ) Nordby , Frejus Mont Blanc , ,200 Chamoise Les Monts , Fourviere , Ringnes < Nordby, Smihagen, Vassum , Föroreningskällor Föroreningarna i spolvattnet består av flertalet olika ämnen vars källor i vissa fall är svåra att specificera. De föroreningar som kommer från biltrafik kan förenklat sägas komma från två olika källor. Den ena källan är de gaser som uppkommer vid förbränning av drivmedel i motorn och från avdunstning av oförbränt bränsle i avgaserna. Den andra källan är partiklar vilka dels kommer från förbränning men även från slitage av asfalt, däck och bromsar (Vägverket, 2009c). Ett uttryck som ofta används för att sammanfatta några av dessa partikelbundna föroreningar är vägdamm (eng. Road dust) (Adachi och Tainosho, 2004; Folkeson 2005). Vägdamm består av små partiklar som gör att det lätt förflyttar sig då fordon passerar och avsätts på en annan plats. Det är en blandning av olika komponenter från vägbeläggning samt däck- och bromsslitage vilket kan ha en varierande sammansättning. Restprodukter från slitage av gummibeläggningen på bildäck innehåller en liten mängd tungmetaller där Zn utgör den klart största beståndsdelen. De partiklar som härstammar från bildäck är dock till stor del partikulärt bundna och kan därför avskiljas genom sedimentation. Av de partiklar som bildas vid slitage av bromsar står Cu för den största fraktionen. Utsläppsmängd och vilka typer av föroreningar som kan förväntas beror också till stora delar på vilken typ av motor som används i fordonen (Paruch och Roseth, 2008a; Paruch och Roseth, 2008b). Vid förbränning av diesel bildas bland annat Cd, Pb och Zn medan bensin ger upphov till Cu och Mn. Utöver tungmetaller bildas polycykliska aromatiska kolväten PAH, vid förbränning (Paruch och Roseth, 2008b; Manoli et al., 2004). PAH-utsläppen har minskat de senaste fyrtio åren sedan användning av katalysatorer och mer effektiv förbränning i motorer har utvecklats (WHO, 2000) men de förekommer fortfarande i luftföroreningar. Under vintersäsongen i Sverige är dubbdäck en viktig bidragande föroreningskälla genom att de river upp partiklar från vägbanan (Berggren, 2009; Andersson, 2009a). För att motverka denna effekt har det på prov införts ett förbud mot dubbdäck i delar av Stockholms innerstad för att se om det leder till en förbättrad luftkvalitet. Det är även viktigt att notera att olika typer av vägbeläggning kan ha en varierande sammansättning av ämnen. Andra källor till föroreningar i spolvattnet är bland annat det tvättmedel som används vid rengöring. Paruch och Roseth (2008b) skriver att rengöringssåpan vid tunnelspolning i Norge står för 0,5 1 % av den totala volymen vatten som används vid spolning. 10

19 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010: Omhändertagande av spolvatten Avvattning och rening av spol- och trafikdagvatten i tunnlar Avvattningsanordningar i tunnlar samlar upp dag-, brand, och spolvatten från tunnelns körbana för att inte översvämningar och andra olägenheter skall uppstå (Vägverket, 2004). Spol- eller brandvattenvolymerna utgör ofta de dimensionerande mängderna för dessa system. Vattnet avleds längs körbanan via längsgående ledningar till dagvattenbrunnar (Vägverket, 2004). Brunnarna placeras med ett maximalt avstånd på 30m, eller så att den totala avvattningsytan för varje brunn inte överstiger 250m 2. De är normalt försedda med sandfång och vattenlås. Sandfången uppskattas reducera föroreningsmängderna med procent (figur 4) (Bennerstedt, 2001), och har visat sig vara speciellt effektiva för reducering av det annars svåravskiljda kvävet (Larm, 2008). Figur 4: Sandfångs reningseffekt på spolvatten med avseende på Susp. Mtrl., Tot-P, Tot-N, CODCr, Cd, Cu, Pb, Zn och olja (efter Bennerstedt, 2001). När vattnet samlats upp av dagvattenbrunnarna leds det via självfallsledningar vidare till pumpgropar och pumpstationer belägna i tunnelns lågpunkter (Vägverket, 2004). Vattnet pumpas därefter vidare till VA-station, om sådan finns i tunneln. Genom att höja pumpens läge i pumpgropen och fördröja pumpstarten då vattennivån höjs finns möjligheter för rening genom sedimentering. Partiklarna som sedimenterar bildar då en så kallad pumpsump (Sauter, 2010). Denna metod fungerar som ett komplement till rening i en VA-station och kommer bland annat att användas i Förbifart Stockholms tunnel mellan Hjulsta och Akalla. VA-stationer i tunnlar består vanligtvis av ett avsättningsmagasin (figur 5) försett med vattenlås, oljeavskiljare (figur 6) och en reningsanordning (Ekvall, 2000c). Avsättningsmagasin är betonganläggningar belägna under markytan där föroreningar avskiljs genom sedimentering. Avsättningstiden är normalt 36 timmar (Vägverket, 2004). Vid sedimentering avskiljs främst större partiklar >100µm (Hallberg och Renman, 2004). I avsättningsmagasinen finns därför möjlighet att tillsätta fällningskemikalier som gör att fint suspenderat och kolloidalt material koagulerar och lättare sedimenterar till botten (Ekvall 2000c). Exempel på fällningskemikalier är järnsalt och aluminiumsulfat PAX. Genom koagulering har reningseffekter för totalkväve, suspenderat material och orto-fosfor uppmätts till 60, 80 respektive 90 procent. Genom att öka doseringen av fällningskemikalier 11

20 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar eller förlänga uppehållstiden i magasinet kan reningsgraden ökas. Det är därmed möjligt att förhöja reningsgraden vid behov. Figur 5: Principen hos ett avsättningsmagasin. Det svarta symboliserar det sediment som avsatts på botten (efter Ekvall, 2000c). Vid avskiljning av olja utnyttjas det faktum att den är lättare än vatten (SYVAB, 2008). När vattnet flödar in i tanken sedimenterar partiklar till botten medan oljan lägger sig som ett lager på vattenytan (figur 6). Ett koalecensfilter i avskiljaren gör att oljedropparna snabbare flyter samman och når till ytan. Oljan fångas därefter upp med en skärm som förhindrar den att följa med vattnet ut. Typen av oljeavskiljare beror på oljans egenskaper. En god oljeavskiljning är av största vikt då oljan annars kan leda till störningar i reningsprocessen då den når reningsverk. Figur 6: Principen hos en oljeavskiljare. Koalecensfiltret gör att oljan lättare ansamlas vid ytan (efter Ekvall, 2000c). Ämnena som förekommer i spolvatten är vanligtvis partikelbundna (Paruch och Roseth, 2008b) och är därmed lätta att avskilja genom sedimentering med hjälp av fällningskemikalier. Det finns dock en andel fina partiklar som inte kan avskiljas effektivt genom sedimentering. För att uppnå en önskad reningseffekt kan det därför bli aktuellt med filtrering (Hallberg och Renman, 2004). Det är då viktigt att vattnet först genomgår en sedimenteringsprocess eftersom större partiklar annars kan hämma reningseffekten. Exempel på filtermaterial är masungslagg samt Polonite, ett material som framställts genom kalcinering vid 900 C av bergarten Opoka. Rening genom filtrering skulle exempelvis kunna 12

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Reningsanläggningar för trafikdagvatten

Reningsanläggningar för trafikdagvatten MILJÖFÖRVALTNINGEN Reningsanläggningar för trafikdagvatten Tillsynskampanj 07/08 En rapport från Miljöförvaltningen Anna Mróz, Annika Nilsson, Åsa Hoffmann Maj 2008 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION:

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION: PRODUKTINFORMATION: - Bio filter 10 är en enkel och smidig biologisk gråvatten rening till sommarstugor och gästhus där vattenförbrukningen är låg. - Bio Filter 10 är avsedd att ta hand och rena gråvatten.

Läs mer

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro län Riktlinjerna är en vägledning i tillsynsarbetet med syfte att nå ett gemensamt förhållningssätt i länet. Riktlinjerna är inte bindande. Omständigheterna

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Provtagning. Provtagningsbrunn. Oljeavskiljare

Provtagning. Provtagningsbrunn. Oljeavskiljare 37 Provtagning Provtagningsbrunn Oljeavskiljare 38 Dagvatten 39 Vatten är ett av våra element Vi är beroende av vatten The future of drainage The future of drainage Vädret i världen blir allt mer extremt

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Bakgrund Tekniker och exempel för slutning Riktvärden Kemikalier Egenkontroll Bakgrund Bakgrund Tungmetaller från biltvättar i Karlstad Tekniker Slutning av vattendelen

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Policy för fordonstvätt i Ängelholms kommun Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller en rad miljöfarliga ämnen, så som olja och tungmetaller. Dessa ämnen belastar

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Norrköpings kommun. Fettavskiljare och vegetabilisk olja Fastigheter med livsmedelsverksamhet ska ha en

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Botkyrka Salem

RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Botkyrka Salem RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE i Nykvarn Södertälje Botkyrka Salem Foto: www.fotoakuten.se SYDVÄSTRA STOCKHOLMSREGIONENS VA-VERKSAKTIEBOLAG VARFÖR OLJEAVSKILJARE? Utsläpp av oljeprodukter kan orsaka problem

Läs mer

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Dagvattenseparering Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Innehåll Kontaktpersoner för information... 2 Separering av dag- och dräneringsvatten från spillvatten...

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR Water Treatment Chemicals Rent vatten kräver mycket rena lösningar Även avloppsvatten måste uppfylla stränga normer. På Grönland känner man till minst tio olika

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Fordonstvättar. Anders Westerfors

Fordonstvättar. Anders Westerfors miljö RAPPORT 2002:2 MILJÖKONTORET Fordonstvättar Anders Westerfors Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 LULEÅ Besök oss: Stadshuset vån 4 Telefon: 0920-29 30 00 E-post: Miljokontoret@lulea.se

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Antagen av: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2005-06-02, 91 1. Inledning 2 2. Oljeavskiljare 3 2.1. VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

FETTAVSKILJARE. Krav och riktlinjer. Gäller från 2014-05-14. Samhällsbyggnad

FETTAVSKILJARE. Krav och riktlinjer. Gäller från 2014-05-14. Samhällsbyggnad FETTAVSKILJARE Krav och riktlinjer Gäller från 2014-05-14 Samhällsbyggnad Inledning Dessa riktlinjer har tagits fram för att informera om de krav som finns på installation av fettavskiljare samt för att

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

Fordonstvätt. Riktlinjer inom Jönköpings län

Fordonstvätt. Riktlinjer inom Jönköpings län Fordonstvätt Riktlinjer inom Jönköpings län Innehåll Inledning... 3 Krav på utsläpp till vatten... 4 Spillvatten... 4 Stora anläggningar... 4 Små anläggningar... 5 Tvätt utanför anläggning... 5 Reningsteknik...

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

markbädd på burk Avloppsva enrening på burk

markbädd på burk Avloppsva enrening på burk markbädd på burk Avloppsva enrening på burk Hur fungerar? Det första som sker är a avloppsva net avskiljs i en slamavskiljare/trekammarbrunn som är placerad framför BIOROCK. De a reningssteg separerar

Läs mer

Camilla Westerlund Maria Viklander. Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet

Camilla Westerlund Maria Viklander. Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet Vägdagvatteninnehåll och variationer Camilla Westerlund Maria Viklander Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet Vatten! Sta n är full av Vatten Robert Broberg Problem-kvantitet och kvalitet Vad?

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Användning/produkttyp: Leverantör: Dental användning, polering av tänder W&H Nordic AB Box 7037 187 11 Täby

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Fouling? Don t fight it. Release it.

Fouling? Don t fight it. Release it. Fouling? Don t fight it. Release it. Upptäck HEMPEL:s senaste innovation och tekniska landvinning nya SilicOne bexäxningssläppande silikonbottenfärgssystem! + + Grundfärg Silikongrundfärg Silikonbottenfärg

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

Nämndriktlinje för miljökrav på fordonstvätt i Falköping, Skövde och Tibro kommuner

Nämndriktlinje för miljökrav på fordonstvätt i Falköping, Skövde och Tibro kommuner Nämndriktlinje för miljökrav på fordonstvätt i Falköping, Skövde och Tibro kommuner Februari 2009 MN 2009-02-25 25 2 (9) Innehållsförteckning Definitioner... 3 Fordon... 3 Fordonstvätt... 3 Anläggningsstorlek...

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun

Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun Beslutade av Miljönämnden 2011-03-16 Dnr: Mn 04/2011 1 (7) Riktlinjer för krav på fordonstvättar i Örebro kommun Definitioner Fordon Fordon som används i yrkesmässig verksamhet: Lastbilar, taxibilar, tjänstebilar,

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Så bedömer du ditt avlopp

Så bedömer du ditt avlopp Så bedömer du ditt avlopp Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? Vet du om ditt enskilda avlopp fungerar som det ska? Åtgärda Förbättra Denna guide hjälper dig att gå igenom de olika delarna och bedöma

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

Golvskurvatten från industrier och verkstäder. Undersökning av föroreningsinnehåll

Golvskurvatten från industrier och verkstäder. Undersökning av föroreningsinnehåll Golvskurvatten från industrier och verkstäder Undersökning av föroreningsinnehåll Ragnar Lagerkvist R nr 36-2004 FÖRORD Stockholm Vatten samverkar tillsammans med bl.a. LRF, Livsmedelindustrierna, Dagligvaruhandeln

Läs mer

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Om dag- och dräneringsvatten

Om dag- och dräneringsvatten Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, en

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Kilenkrysset Bygg AB Dagvattenutredning Björnbro Uppdragsnummer 1186342000 Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Martin Lindström Frida Nolkrantz Agata Banach 1 (32) S w e co Ingenjör Bååths Gata

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

Hantering av fettavfall och avskiljning av fett ur avloppsvattnet

Hantering av fettavfall och avskiljning av fett ur avloppsvattnet Hantering av fettavfall och avskiljning av fett ur avloppsvattnet Förord Denna skrift har tagits fram och ges ut i samverkan mellan miljökontor, renhållnings- och kommunala VA-huvudmän i Dalarna innehållande

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

FLEXIBEL DAGVATTENRENING - MED NATURENS HJÄLP

FLEXIBEL DAGVATTENRENING - MED NATURENS HJÄLP FLEXIBEL DAGVATTENRENING - MED NATURENS HJÄLP Årstaviken - Dagvattenreningsanläggning som placerats i marina/båthamn. Inverkan på miljön är minimal och den vackra omgivningen kvarstår. DAGVATTENRENING

Läs mer

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Denna policy gäller för samtliga fordonstvättar i Tranemo kommun. För fordonstvättar som tvättar mer än 1000 personbilstvättar eller mer än 200 lastbilar, bussar

Läs mer