City Link etapp 2. Teknisk beskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "City Link etapp 2. Teknisk beskrivning"

Transkript

1 Dnr 2011/706 Teknisk beskrivning Underlag för tillståndsprövning enligt miljöbalken och ellagen FÖRFATTARE DATUM GRANSKARE GODKÄND AV ORT DATUM Sundbyberg

2 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE 4 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Tekniskt underlag 5 3 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING Vald tunnellinje Vald längdprofil för tunneln Tunnlar Kabeltunnel i berg Jordtunnel Skanstull Förbindelsetunnlar Tunnelpåslag Anneberg Ventilationsschakt Ventilationsschakt Mörby Ventilationsschakt Stocksundet Ventilationsschakt Frescati Ventilationsschakt KTH Ventilationsschakt Stadsgårdskajen Ventilationsschakt Skanstull Installationer Ventilationssystem Hissar Reservkraft El, tele, larm, belysning Systembeskrivning 400 kv Kraftkablar Kabelskarvar Kabelavslut Driftsystem Installation av kablar i tunnel 18 4 BYGGMETODER 19

3 4.1 Bergarbeten Tunneldrivning med TBM Tunneldrivning genom sprängning Bergarbeten vid passage under Strömmen Anläggande av ventilationsschakt genom borrning/sprängning Anläggande av ventilationsschakt genom raiseborrning Tätning av berget Schaktning av jord och spontningsarbeten Jordtunnel Betongarbeten 23 5 BORTLEDANDE OCH UTSLÄPPANDE AV INLÄCKANDE GRUNDVATTEN Länshållning under byggskedet Bortledande av länshållningsvatten under byggskedet Bortledande av inläckande grundvatten under driftskedet Pumpstationer Anläggning för bortledning av inläckande grundvatten Skyddsinfiltration 27 6 DRIFT AV TUNNELN Inspektion Brand och säkerhet Kabeltunneln Teknikutrymme och pumpanläggning Ventilationsschakt 31 RITNINGAR Bilaga 1-5 Tunneln i plan och profil 3 (31)

4 1 Bakgrund och syfte Genom projektet Stockholms Ström, bestående av ett femtiotal delprojekt i Stockholmsregionen, samt andra projekt förnyas och förstärks Stockholmsregionens elnät för att säkra den långsiktiga elförsörjningen i området. Inom Stockholms Ström ingår 400 kvförbindelsen City Link, bestående av luftledning, tunnel- och markförlagda kablar från Upplands Väsby i norr till Huddinge i söder. Inom Stockholms Ström planeras ett antal rivningar av befintliga 220 kv-ledningar. Dessa rivningar är beroende av att bland annat City Link etableras. När dessa luftledningar rivs frigörs mark som kan användas för annat ändamål, exempelvis rekreation eller bostäder. City Link består av fyra etapper. Etapp 2, ämnad för 400 kv-förbindelsen Anneberg- Skanstull, är den sträcka som korsar de mest exploaterade delarna av Stockholm och som denna tekniska beskrivning behandlar. Svenska kraftnät har efter utredningar och samråd bedömt att City Link etapp 2 lämpligast förläggs i en kabeltunnel mellan tunnelpåslaget Anneberg i Danderyd och ventilationsschakt Skanstull i Mårtensdal i Stockholm. Inom kvarteret Mårtensdal i Hammarbyhamnen planeras elförbindelsen att förläggas i jordtunneln den sista delsträckan mellan ventilationsschakt Skanstull och planerad station Skanstull. I förevarande dokument motsvarar begreppen City Link etapp 2, planerad tunnelanläggning innehållande elförbindelsen i kabeltunnel, sex anslutande ventilationsschakt samt fem tillhörande förbindelsetunnlar, jordtunnel för elförbindelsen inom kvarteret Mårtensdal samt markkabelanslutning från stamnätsstationen i Anneberg till tunnelpåslaget i Anneberg. Syftet med denna tekniska beskrivning är att redogöra för anläggandet och driften av tunnelanläggningen, vilket inkluderar byggande och drivande av kabeltunneln med tillhörande installationer samt bortledande av grundvatten, skyddsinfiltration och hanteringen av bortlett grund- och processvatten från tunneln (länshållningsvatten). Handlingen utgör tekniskt underlag vid tillståndsprövning enligt miljöbalken och ellagen. 4 (31)

5 2 Förutsättningar En tidigare teknisk förstudie Stockholms Ström - Systemspecifikation för kabeltunnel (2007) har bedömt att tunneln endast ska innehålla kraftkablar och att ingen personal ska uppehålla sig i tunneln när kablarna är i drift. Det tekniska systemet för City Link etapp 2 består därför av två definierade och separerade zoner. En zon för 400 kv kablarna och en zon för service och drift av anläggningen. Detta innebär att inga installationer för övervakning och säkerhet kommer att finnas i kabeltunneln samt att belysning och elförsörjning av lågspänningsel inte behövs i kabeltunneln. Utrustning för service och drift av kabeltunneln, såsom ventilation och pumpar, ska vara avskild från kabeltunneln. Utrustning ska vara nåbar för personal för regelbunden inspektion och service. Inom zonen för service och drift av anläggningen ska nödvändig säkerhetsutrustning finnas tillgänglig. För att uppnå krav på minsta möjliga omgivningspåverkan och kortast möjliga byggtid valdes tidigt tunneldrivning huvudsakligen genom borrning med s.k. tunnelborrmaskin (TBM). Se vidare i kapitel Tekniskt underlag Hela anläggningen ska konstrueras och dimensioneras utifrån gällande europeiska normer (Eurokoder). Dessa har tolkats in till Trafikverkets (TRV) gällande föreskrifter och krav för konstruktion och dimensionering av tunnlar. Dessa handlingar, TRVK Tunnel 11 (krav), och TRVR Tunnel 11 (råd) har delvis legat som underlag för dimensionering av anläggningen. För den elektriska installationen gäller starkströmsföreskrifterna givna i ELSÄK-FS. Även Svenska kraftnäts Tekniska Riktlinjer (TR) ligger som underlag för dimensioneringen. 5 (31)

6 3 Anläggningens utformning Anläggningen omfattar en ca 13,4 km lång TBM-borrad kabeltunnel (varav en cirka 200 meter lång sträcka under Strömmen byggs med traditionell borrning och sprängning), fyra borrade och två sprängda ventilationsschakt, fem sprängda förbindelsetunnlar till ventilationsschakten samt markförlagd kabelanslutning till station Anneberg. Inom kvarteret Mårtensdal i Hammarbyhamnen förläggs elförbindelsen i jordtunnel den sista delsträckan från ventilationsschaktet Skanstull till station Skanstull. Vidare ingår erforderliga installationer för driften av anläggningen. 3.1 Vald tunnellinje I grunden har kortast möjliga sträcka för tunnelanläggningen eftersträvats mellan station Anneberg och station Skanstull. Längs den planerade sträckningen förekommer dock flera undermarksanläggningar såsom vägtunnlar, järnvägstunnlar och tunnelbanan. I och intill tunnelanläggningen förekommer också flertalet energianläggningar med brunnar i berg. Vidare kommer kabeltunneln att passera under vattenområden på flera ställen. Omfattande bergtekniska undersökningar och utredningar utförda i tidigare utredningsskede visar på områden med dåligt berg, vilka har undvikits. Sammantaget har tunnellinjen anpassats i plan och profil för att minimera påverkan på andra anläggningar samt för att undvika risker förknippade med byggande i dåligt berg. Se även Bilagorna 1-5 vilka visar detaljerade ritningar för tunnelsträckningen. 3.2 Vald längdprofil för tunneln Kabeltunneln utgår i norr från Anneberg. Där startar kabeltunneln i ett bergrum och drivs först ca 500 meter med ca 10 procent lutning neråt. Kabeltunneln har en minsta lutning utefter resten av sträckan på 1-2 procent för att skapa avvattning av inläckande grundvatten till pumpstationer som byggs i tunnelns lågpunkter, se figur 1 nedan. Figur 1 Tunnelprofil. Vertikala streck från tunneln till markytan visar schaktlägen. Under Hammarby kanal visas två alternativa djupförläggningar av tunneln. Den ena lågpunkten ligger vid Stocksundets norra strand, inom fastigheten Stocksundet 2:306, och den andra vid Stadsgårdskajen inom fastigheten Södermalm 10:35. I övrigt baseras tunnelprofilen på ett minsta säkerhetsavstånd till andra befintliga undermarksanläggningar på ca 10 meter. Vid passage av Stocksundet och Strömmen har ca 30 meter bergtäckning valts 6 (31)

7 vilket medför att pumpstationerna hamnar på nivå ca 65 meter under havet vid Stocksundet och nivå ca 100 meter under havet vid Stadsgårdskajen. Bergtunneln slutar i ett ventilationsschakt i anslutning till planerad station Skanstull i Hammarbyhamnen. Därifrån övergår kabelförläggningen i cirka 100 meter jordtunnel fram till stationen. Det har vid genomförda samråd och i dialog med SLL/Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT) uppdagats att den planerade utbyggnaden av tunnelbanan till Gullmarsplan och söderort har en sträckning som i dagsläget korsar med kabeltunneln ungefär vid läget för Hammarbykanalen. För att undvika denna konfliktpunkt har ett alternativ med mer djupgående sträckning för kabeltunneln studerats mellan ventilationsschakten vid Stadsgårdskajen och Skanstull, se figur 2 nedan samt Bilaga 5. För det djupgående alternativet erhålls ett betryggande avstånd mellan de två planerade tunnelanläggningarna. Svenska kraftnäts förstahandsalternativ är den mer ytnära sträckningen då denna bedöms ge mindre omgivningspåverkan bl.a. i form av mindre hydrologiskt påverkansområde. Dessutom är byggkostnaden lägre för det ytnära alternativet då kabeltunneln blir något kortare jämfört med den djupare förläggningen. Figur 2 Alternativ djupförläggning av tunneln under Hammarbykanalen. 3.3 Tunnlar Anläggningen i berg består av en cirka 13,4 km lång i huvudsak TBM-borrad kabeltunnel samt fem förbindelsetunnlar på cirka meter mellan vertikalschakt och kabeltunneln. Vid passage av Strömmen kommer en cirka 200 meter lång sträcka av kabeltunneln att tas ut med konventionell borrning och sprängning på grund av dåliga bergförhållanden. Ventilationsschaktet i Skanstull förbinds med station Skanstull via en cirka 100 meter lång jordtunnel med överkant på cirka 3-5 meters djup Kabeltunnel i berg Kabeltunneln kommer att vara cirkulär med en diameter på ca fem meter och cirka 13,4 km lång. Nio kablar placeras utefter ena tunnelväggen med hjälp av konsoler, se figur 3 nedan. 7 (31)

8 Tunnelns väggar utgörs av berg som vid behov förstärks med bultar och sprutbetong. I passager med dåligt berg kan platsgjuten betong och armering bli aktuellt. Kabeltunnelns botten kommer att utgöras av rensat berg. Bergytan kommer att vara slät med ett texturdjup på någon centimeter. Figur 3 Tunnelsektion med principskiss för kablarnas placering Jordtunnel Skanstull Jordtunneln inom kvarteret Mårtensdal kommer att bestå av ett runt betongrör och ha en diameter på ca 2,5 meter. Den placeras med sin hjässa ca 3-5 meter under markytan. Jordtunnelns längd blir ca 100 meter Förbindelsetunnlar Kabeltunneln förbinds med vertikalschakten genom fem stycken förbindelsetunnlar med en längd på cirka meter. De utgör samtidigt ett utrymme för installationer såsom elkraft, pumpar och dörrslussar. Vid ventilationsschaktet i Skanstull ansluter kabeltunneln direkt mot schaktet. Vid korsningspunkten förstoras kabeltunneln till ett bergrum som ger utrymme för installationer som vid andra schaktlägen inryms i förbindelsetunneln. Förbindelsetunnlarna vid Mörby, Stocksund, Frescati och KTH anläggs genom borrning/sprängning från kabeltunneln. Förbindelsetunneln vid Stadsgårdskajen och bergrummet vid Skanstull anläggs genom borrning/sprängning i samband med berguttaget av vertikalschakten, som görs från markytan och nedåt. Storleken på förbindelsetunnlarna motsvarar kabeltunneln med höjd/bredd cirka 5 meter. 3.4 Tunnelpåslag Anneberg Vid Anneberg kommer tunnelborrmaskinen att monteras och tunnelarbetena starta. Svenska kraftnät planerar att anlägga ett förrådsutrymme i berget intill station Anneberg, se figur 4. Under tunneldrivningen kan förrådsutrymmet nyttjas som arbetsplats för drift och service av maskindelar, uppställningsplats för transportfordon samt utrymme för hantering av 8 (31)

9 bergmassor som kommer från tunneln. Bergmassorna från tunneldrivningen kommer att transporteras ut från tunneln på transportband. Därifrån leds massorna på ett annat band till en befintlig sandsilo i berget, se figur 4 nedan. I anläggningen i berg kommer det att finnas tunnlar för lastning och uttransport av bergmassor. Figur 4 Utformning av anläggningarna i Anneberg. I bergrummets botten sprängs en rörgrav för kablarna. Utanför bergrummet förläggs kablarna i mark från station Anneberg, se figur 5. Figur 5 Kabelanslutning i Anneberg. 9 (31)

10 3.5 Ventilationsschakt Med ventilationsschakt avses en anläggning för att ventilera ut överskottsvärme från kablarna, installation av nödvändig ventilations- och pumputrustning samt för evakuering. En närmare beskrivning och begrepp framgår av figur 6 nedan. Begreppet ventilationsschakt används således för att definiera hela anläggningen. Begreppet vertikalschakt används för den del av anläggningen som förbinder teknikutrymmet strax under markytan och förbindelsetunneln på kabeltunnelnivån. Avståndet mellan ventilationsschakten är ca 1,4-3,2 km och har fastställts utifrån en värmebalansberäkning. Av beräkningarna framgår att ca 50 procent av värmeöverskottet från kablarna kan tas hand om av bergets kylande förmåga och ca 50 procent behöver ventileras bort. Lufthastigheten i kabeltunneln blir ca 1 m/sek. Installationer för bl.a. ventilation kommer att förläggas strax under markytan i ett teknikutrymme och en synlig del blir en ventilationshuv. Från detta teknikutrymme leder ett vertikalschakt med diameter 4 meter ner till kabeltunnelnivån, där en kortare förbindelsetunnel ansluter till kabeltunneln. Storleken på teknikrummen varierar för de sex olika ventilationsschakten från cirka 7 x 12 meter till 15 x 15 meter beroende på den utrustning som ska installeras. Figur 6 Principiell utformning av ventilationsschakt samt benämning på ingående delar. Kabeltunneln förbinds med markytan via sex stycken ventilationsschakt. Dessa benämns som Ventilationsschakt Mörby Ventilationsschakt Stocksundet Ventilationsschakt Frescati Ventilationsschakt KTH Ventilationsschakt Stadsgårdskajen Ventilationsschakt Skanstull 10 (31)

11 Vid ventilationsschakt Frescati och Skanstull samt i bergrum Anneberg installeras fläktar som suger in kylluft ned till kabeltunneln. Övriga ventilationsschakt leder ut luft från kabeltunneln. En mer ingående beskrivning av respektive ventilationsschakt följer nedan Ventilationsschakt Mörby Ventilationsschakt Mörby planeras cirka 120 meter söder om Mörby centrum mellan E18 och lokalgatan Mörbygårdsvägen inom fastigheten Danderyd 3:177. Fastigheten ägs av Danderyds kommun. Markytan befinner sig på nivån cirka 38 meter över havet och tunnelbotten på nivån 45 meter under havet. Ventilationsschaktets djup blir därmed ca 83 meter. Avståndet från startpunkten i Anneberg är ca 2,5 km. Jorddjupet varierar mellan 2 och 5 meter och jorden består av ett övre lager fyllnadsmassor och ett underliggande lager friktionsjord med en mäktighet mellan 0-6 meter. För teknikutrymmet kommer en betongbyggnad att gjutas under markytan. För att minska utbredningen kommer den att utföras i två plan. Teknikutrymmet är cirka 6 meter högt och cirka 7,5x12,5 meter i plan. I teknikrummet finns ett reservkraftsaggregat och hiss för transport ner till tunnelnivån. Vertikalschaktet kommer att drivas genom raiseborrning, se kapitel Avståndet från ventilationsschakt Mörby till ventilationsschakt Stocksundet är ca 1,4 km Ventilationsschakt Stocksundet Ventilationsschakt Stocksundet planeras på en yta mellan E18 och Roslagsbanans broar och ca 15 meter från strandkanten inom fastigheten Stocksund 2:306 och 2:309. Fastigheterna ägs av Danderyds kommun. Jorddjupet varierar mellan 1 och 3 meter och jorden består av en sandig siltig lera. Markytan befinner sig på nivån cirka 3 meter över havet och tunnelbotten på nivån cirka 65 meter under havet. Ventilationsschaktets djup blir därmed ca 68 meter. Teknikutrymmet är cirka 6 meter högt och cirka 7,5x12,5 meter i plan. I teknikrummet finns ett reservkraftsaggregat och hiss för transport ner till tunnelnivån. Vertikalschaktet kommer att drivas genom raiseborrning, se kapitel I ventilationsschaktets botten placeras en pumpanläggning för att ta hand om det till tunneln inläckande grundvattnet. Vattnet kommer i bygg- och driftskedet att avledas till Stocksundet via en ledning. I driftskedet kommer denna vara nedgrävd till frostfritt djup. Avståndet från ventilationsschakt Stocksund till ventilationsschakt Frescati är ca 2,7 km Ventilationsschakt Frescati Ventilationsschakt Frescati placeras i ett skogsparti söder om Frescatis universitetsområde, intill en befintlig ridväg kallad Vargstigen, inom fastigheten Norra Djurgården 1:1. Området ligger inom Nationalstadsparken och ägs av staten (genom Statens Fastighetsverk). Området förvaltas av Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Marken består av 1-2 meter lera ovanpå morän. Det totala jorddjupet är 2-5 meter. Markytan befinner sig på nivån cirka 5 meter över havet och tunnelbotten på nivån ca 34 meter under havet. Ventilationsschaktets djup blir 11 (31)

12 därmed cirka 39 meter. Vertikalschaktet kommer att drivas genom raiseborrning, se kapitel Teknikutrymmet är ca 6 meter högt och i plan ca 12x17 meter. I teknikrummet finns ett reservkraftsaggregat, fläktar och hiss för transport ner till tunnelnivån. För att i driftskedet ta sig fram till anläggningen med ett mindre lastfordon kommer Vargstigen och en mindre yta framför entrédörren till ventilationshuven att behöva förstärkas med marksten som tillåter att gräs kan växa igenom ytan. Avståndet från ventilationsschakt Frescati till ventilationsschakt KTH är ca 1,9 km Ventilationsschakt KTH Ventilationsschakt KTH planeras i direkt anslutning till KTH-området och Sophiahemmet, inom fastigheterna Norra Djurgården 1:1 och Norra Djurgården 1:49. Marken ägs av staten (genom Statens Fastighetsverk) och förvaltas av Kungliga Djurgårdens Förvaltning. KTHområdet arrenderas av Akademiska hus. Området inom KTH har stort kulturhistoriskt värde och all verksamhet får bedrivas med stor försiktighet och hänsyn till kringliggande byggnader, vegetation och anläggningar. Vertikalschaktet kommer att drivas genom raiseborrning, se kapitel Markytan befinner sig på nivån cirka 27 meter över havet och tunnelbotten på nivån cirka 57 meter under havet. Ventilationsschaktets djup blir därmed ca 84 meter. Teknikutrymmet är ca 6 meter högt och ca 7,5x13 meter i plan. I teknikrummet finns ett reservkraftsaggregat och hiss för transport ner till tunnelnivån. Avståndet från ventilationsschakt KTH till ventilationsschakt Stadsgårdskajen är ca 3,1 km Ventilationsschakt Stadsgårdskajen Ventilationsschakt Stadsgårdskajen planeras inom fastigheten Södermalm 10:35, utefter Stadsgården insprängt i berget mellan bergbranten och bakomliggande järnvägstunnel för Saltsjöbanan, som ligger cirka 20 meter innanför bergbranten. Fastigheten ägs av Stockholms stad. Avståndet mellan ventilationsschaktet och järnvägstunneln blir ca 11 meter. Vertikalschaktet kommer att drivas uppifrån och ner genom borrning och sprängning, se kapitel Markytan befinner sig på nivån ca 2 meter över havet och schaktbotten på nivån ca 100 meter under havet. Ventilationsschaktets djup blir därmed ca 102 meter. På tunnelnivån planeras en pumpstation och vattnet kommer i driftskedet att pumpas ut till Strömmen. Teknikutrymmet är ca 6 meter högt och i plan ca 6x14 meter. I teknikrummet finns ett reservkraftsaggregat och hiss för transport ner till tunnelnivån. Avståndet från ventilationsschakt Stadsgårdskajen till ventilationsschakt Skanstull är ca 1,8 km. 12 (31)

13 3.5.6 Ventilationsschakt Skanstull Ventilationsschakt Skanstull utgör den södra ändpunkten av kabeltunneln och planeras inom fastigheten Mårtensdal 10 inom samma kvarter som befintlig transformatorstation, d.v.s. kvarteret Mårtensdal. Fastighetsägare är Stockholms stad och tomträttsinnehavare är Betongindustri AB. Markytan befinner sig på nivån ca 10 meter över havet och kabeltunneln ansluter, via ett bergrum, till ventilationsschaktet på nivån cirka 40 meter under havet. Ventilationsschaktets djup blir därmed ca 50 meter. Bergrummets bredd x höjd är cirka 15 x 10 meter och dess längd cirka 25 meter. Marken består av någon meter fyllning och därunder, ner till berget, löst lagrad silt och lera. Djupet till berg är ca 5-9 meter. Vertikalschaktet kommer att drivas uppifrån och ner genom borrning och sprängning, se kapitel I ventilationsschaktet kommer nio stycken 400 kv-kablar dras från kabeltunnelnivån till marknivå och vidare i jordtunnel ca 100 meter fram till transformatorstationen, se figur 7. Teknikutrymmet är ca 8 meter högt och i plan ca 15x15 meter. I teknikrummet finns ett reservkraftsaggregat, fläktar och hiss för transport ner till tunnelnivån. Figur 7 Läge för ventilationsschakt Skanstull samt anslutande jordtunnel till transformatorbyggnad. 3.6 Installationer Med installationer avses installationer för drift av anläggningen och dess utrustning. Sådan utrustning utgörs av fläktar, pumpar, reservkraftanläggningar, hissar för vertikaltransport samt utrustning för larm och säkerhet. Efter det att betongbyggnaden är färdigställd för teknikutrymmet och innan betongtaket gjuts monteras reservkraftaggregat och hiss i respektive schaktläge. Fläktar monteras vid schakt 13 (31)

14 Frescati och Skanstull. Pumpar monteras likaså på tunnelnivån vid schakt Stocksundet och Stadsgårdskajen. Pumpar och fläktar ansluts till stadens försörjningsystem av elkraft Ventilationssystem Avgiven värmeeffekt från kablarna är beräknad till ca 150W/tunnelmeter. Tunnelsystemet förses med fläktstationer i Anneberg, Frescati och Skanstull. I varje fläktstation monteras tre tilluftsfläktar, vilka har möjlighet att köra returluft från kabeltunneln för att höja temperaturen på tillförd luft vid vissa temperaturförhållanden. Därmed kan kondensbildningen på tunnelnivån minskas. Vidare finns ljuddämpare för ljudreduktion och spjäll som skall förhindra eventuell brandgasspridning. Fläktarna trycker ut luft via ventilationsschakten vid Mörby, Stocksundet, KTH, och Stadsgårdskajen. Varje fläkt är dimensionerad för ca 50 procent av maxkapacitet vid normaldrift vilket gör att det alltid finns en fläkt i reserv om fläkthaveri inträffar. Alternering av fläktar och temperaturstyrning sker via datoriserade styrsystem Hissar I varje ventilationsschakt monteras en hiss som förbinder teknikutrymmet strax under markplan med kabeltunnelnivån. Hissarna har måtten ca 2x1,2 meter och är ca 2,5 meter höga. Hissarna går med hjälp av en kuggstångsmotor längs en kuggstång (här kallad mast) monterad på bergväggen. Hissen befinner sig i viloläge i teknikutrymmet strax under markytan. Hissarna kommer i första hand att användas för att transportera personal till/upp från tunnelnivån men kan även användas som arbetsplattform vid serviceåtgärder i ventilationsschaktet. Måtten medger transport av upp till 500 kg last och en person på bår. I ventilationsschakt med pumpanläggning kommer hissarna att behöva användas mer frekvent och regelbundet i samband med service av pumpanläggning Reservkraft Reservkraftsaggregat, vilka drivs av dieselmotorer, placeras i teknikutrymmet vid respektive schakt. Reservkraften är till för att säkerställa driften av hissar och länspumpar vid avbrott på det ordinarie elnätet. Reservkraftsanläggningen är placerad i separat brandcell och har automatisk start vid strömbortfall El, tele, larm, belysning För installerad utrustning och kraftuttag krävs elförsörjning. System för elförsörjning är endast installerade i teknikutrymmen och i förbindelsetunneln på nivån för kabeltunneln. Anslutningar sker via servis mot tillgängliga eldistributionsnät vid markytan. För separering av jordpotential i eldistributionsnät (0,4 kv) och installerat kraftsystem (400 kv) krävs att servisanslutningar sker via isolertransformatorer. Vid placering av kopplingsskåp och transformatorer kommer hänsyn att tas till beröringsavstånd samt värmeavgivning från transformatorn. Installationsutrustningens kapslingsklass anpassas till installationsplats och omgivande miljö. 14 (31)

15 Samtliga kraftuttag skall anslutas via jordfelsbrytare. Kabelkanalisation utförs brandsäkert genom särskild kabelkanal i betong eller likvärdigt rörkanalisation i tunnelgolv alternativt brandklassad kabel. Allmän belysning och nödbelysning kommer att installeras i teknikutrymmen och i vertikalschaktens övre och undre del. Personal kommer dessutom att bära med sig egen belysning för arbetenas utförande. Ljuskällorna för allmänbelysning utgörs av lysrörs- eller diodarmaturer. För nödbelysning används diodarmaturer vilket ger långa drifttider. Nödbelysningen kraftförsörjs i reservdriftläge genom kondensatorer som finns monterade i varje armatur. Detta ger en säker reservdriftfunktion då varje armatur är självförsörjande. Tillträde till tunnelsystemet i markplan kommer att ske via gångdörrar. Fordonstransport in i tunneln genom körbara portar kommer endast vara möjlig via påslaget i Anneberg. Tillträdesvägarna till tunnelsystemet skall vara försedda med dubbelt skalskydd med slussfunktion. 3.7 Systembeskrivning 400 kv Ledningen Anneberg-Skanstull utgör etapp 2 i 400 kv-förbindelsen City Link. Elförbindelsen City Link bidrar till flera starka inmatningar av el till Stockholmsområdet och förstärker därigenom elnätet, tillgodoser det framtida elförsörjningsbehovet, ökar driftsäkerheten samt möjliggör, tillsammans med andra projekt, rivningar av luftledningar. City Link består av fyra etapper. Den nyligen byggda etapp 1 utgår som luftledning från stationen Hagby i Täby. Öster om sjön Fjäturen, ca 3,5 km söder om station Hagby, övergår luftledningen till markförlagd kabel i en terminalplats. Den elektriska anslutningen mellan friledning och kablar sker via ledningsslackar och kabelavslut på stativ. Från terminalplats Fjäturen och söderut är tre parallella kabelförband, 2500 mm 2 kopparledare, markförlagda på en sträcka av ca 6 km och avslutas i den nybyggda stationen Anneberg. Stationen driftsätts under 2015 och utgör länken mellan City Link etapp 1 och etapp 2. I södra delen av station Anneberg ansluts tre parallella markkabelförband med 2000 mm 2 aluminiumledare. Dessa kommer att utgöra de första 100 meterna av 400 kv-förbindelsen Anneberg-Skanstull. I bergrum Anneberg skarvas markkablarna mot tunnelkablar med 1200 mm 2 aluminiumledare. Från bergrum Anneberg till ventilationsschakt Skanstull blir de tre kabelförbanden förlagda i bergtunnel, inom en sträcka på ca 13,4 km. I ventilationsschaktet Skanstull övergår tunnelförläggningen via ett teknikutrymme till en jordtunnel. Förläggningen i jordtunneln, ca 100 meter, kommer att utgöra den avslutande delen av City Link etapp 2. Jordtunneln avslutas i anslutning till den planerade stationen Skanstull. I station Skanstull ansluts de tre kabelförbanden till ett gasisolerat ställverk. 15 (31)

16 City Link etapp 3 utgörs i sin första del söderut av tunnelförlagda 400 kv-kablar mellan station Skanstull och terminalplats Örby. Överföringen består av tre parallella kabelförband med 1200 mm 2 aluminiumledare. Två av dessa kabelförband är sedan 2012 driftsatta med 220 kv i avvaktan på den vidare utbyggnaden av City Link etapp 3 till planerad station Snösätra. I samband med denna utbyggnad övergår dessa kabelförband till drift med 400 kv. På sträckan mellan Örby och Snösätra pågår planeringsarbetet för närvarande. Svenska kraftnät avser att samråda om alternativa sträckningar, utredningskorridorer, för elförbindelsen inom delsträckan under senvåren-tidig höst Lokaliseringen av och utredningen för elförbindelsen inom den fjärde etappen, Snösätra- Ekudden, är även den i planeringsskedet. Samråd om alternativa sträckningar, utredningskorridorer, planeras att ske samtidigt som för etapp 3 inom Örby-Snösätra. För båda dessa etapper följer därefter samrådsprocess om vald sträckning för elförbindelsen, upprättande av koncessionsansökan med miljökonsekvensbeskrivning samt koncessionsprövning etc. innan byggstart kan ske kring år En viktig funktion för 400 kv-förbindelsen Anneberg-Skanstull är att motverka begränsningar i 220 kv-nätet genom centrala Stockholm. Detta uppnås av att den nya överföringen möjliggör direkt transport av elenergi till södra Stockholm utan att elenergin behöver passera genom det svagare 220 kv-nätet. I normalfallet är riktningen på överföringen från norr till söder. Vid avvikelser från normalfallet i form av planerade avbrott, nätstörningar vid skador etc. kan flödet av elenergi vändas vilket ger ett långsiktigt robust och flexibelt transmissionsnät Kraftkablar Kraftsystemet för 400 kv kommer att utgöras av sammanlagt nio stycken kraftkablar som förläggs i tre parallella grupper om tre kablar i varje grupp. Kablarna kommer att dimensioneras utifrån gällande överföringsbehov för det aktuella ledningsavsnittet mellan stationerna Anneberg och Skanstull. För att optimera och upprätthålla kraftsystemets belastbarhet samt säkerställa dess funktionalitet, är det viktigt att tillgodose kraven på lämplig omgivande miljö och lämpligt infästningssystem för kablarna. En betydelsefull parameter är kylningen av kablarna och därmed omgivningstemperaturen i tunneln. Infästningssystemet ska vara utformat för att undvika mekaniska skador på kablarna till följd av den längdutvidgning som kommer att orsakas av temperaturvariationer samt för att minimera behovet av inspektioner. Kabelanslutningen mellan kabeltunneln och station Anneberg utförs med markförlagd kabel. Anslutningen till station Skanstull kommer att ske via en mindre tunnel utförd som jordtunnel. Kabelns isolering består av tvärbunden polyeten (PEX), se figur 8 nedan. För att hindra fuktspridning vid eventuell mantelskada kommer kabeln att förses med såväl axiell som radiell fuktspärr i form av svällpulver/svällband eller motsvarande. För att uppfylla krav på motstånd mot brandspridning (IEC , brandklass F4 i SS ) kommer tunnelkablarna att förses med en yttermantel av PVC, eller ett material med motsvarande egenskaper. 16 (31)

17

18 Sjöleverans av kabeln är ett av alternativen som studerats. Kablarna avses då installeras direkt från fartyg ned till kabeltunneln via ventilationsschaktet vid Stadsgårdskajen. Osäkerheten ligger i logistik kopplat till tidplan och metod för kabellansering. Exempelvis är det osäkert om en kabelleverantör kan lagra några mil kabel i en längd om det uppstår förseningar i tunneldrivningen. En eventuell sjöleverans av kablarna reducerar antalet skarvar kraftigt genom att möjliggöra långa leveranslängder (se även kapitel 3.7.5). Vid kabeltransport på kabeltrummor via vägnätet begränsas leveranslängderna. Med ambitionen att minimera antalet kabelskarvar kommer Svenska kraftnät utreda vidare möjligheten till kabeltransport och kabellansering från fartyg. Detta skulle kunna minska antalet skarvar med uppemot 100 stycken, vilket innebär betydande besparingar av montagetid och i viss mån kostnader. Vidare utgör ett mindre antal skarvar rent statistiskt en minskad risk för driftstörningar till följd av fel i material och montage Kabelavslut I stationerna termineras kablarna genom kabelavslut vilka kan vara av tre olika typer, oljefyllda, torra eller gasisolerade (SF6) Driftsystem För att säkerställa och upprätthålla kraftsystemets funktion samt möjliggöra snabb bortkoppling i händelse av elektriska fel i anläggningen krävs övervaknings- och styrsystem. Det grundläggande systemet benämns reläskyddssystem. En kommunikationskabel (optofiber) för att styra och övervaka kablarna installeras i kabelskyddsrör eller på linspänn i anslutning till kraftkablarna. För att erhålla en hög driftsäkerhet ska systemet bestå av dubbla kommunikationskablar, där en av dessa om möjligt placeras utanför kabeltunneln. Saknas denna möjlighet kan ytterligare en kommunikationskabel placeras fysiskt åtskild från primärkabeln. Syftet med denna lösning är att tillse en extra parallell kommunikationsväg för det fallet att kabeln i tunneln skadas eller fallerar på annat sätt. För att kunna säkerställa att kraftsystemet inte blir termiskt överlastat, installeras även ett temperaturövervakningssystem DTS (Distributed Temperature Sensing System). Systemet är uppbyggt av optofiberkablar som placeras i kabelförbanden utanför kabelmanteln alternativt integrerade i kraftkabeln. Systemet kan även användas för att underlätta lägesbestämning vid sökning av kabelfel Installation av kablar i tunnel Utformningen av infästningen för kraftkablarna underlättas av att tunnelsektionen är identisk i den övervägande delen, > 99 procent, av tunnelns längd. Infästningsgodset kan därmed prefabriceras i ett standardutförande för snabbt montage på plats i tunneln. 18 (31)

19 4 Byggmetoder 4.1 Bergarbeten Bergarbeten omfattar tunneldrivning med TBM, tunneldrivning genom borrning/sprängning, schaktdrivning genom s.k. raiseborrning samt schaktsänkning genom borrning/sprängning. Tunnel- och schaktarbeten för elförbindelsen kommer att pågå under ungefär 3,5-4 års tid. Härefter följer tid för installationer av ledningar och annan kringutrustning Tunneldrivning med TBM Kabeltunneln kommer att drivas huvudsakligen med en tunnelborrmaskin (TBM). Maskinen kommer att vara en s.k. öppen grippermaskin, se figur 9 nedan. Maskinens totala längd är ca 200 meter. Figur 9 Exempel på öppen gripper TBM. Tillverkare Robbins. Berggrunden framför maskinen kommer att kontinuerligt undersökas genom att borra minst två cirka 25 meter långa sonderingshål. Om undersökningar i sonderingshål indikerar behov att utföra injektering för att uppnå ställda täthetskrav tätas berggrunden genom injektering med cement för att förhindra att vatten tränger in till tunneln. Bakom det roterande borrhuvudet finns utrymme för bergförstärkning i form av bergbult, nät eller sprutbetong. Maskinen försörjs med el från en separat nätstation kopplad till det lokala eldistributionsnätet vid etableringen i Anneberg. Utöver elförsörjning krävs tillgång till vatten för kylning. Efter det att maskinen nått Skanstull demonteras maskinen och stora delar av maskinen tas ut via ventilationsschakten i Skanstull och Stadsgårdskajen, medan andra delar dras tillbaka till Anneberg för att tas ut den vägen Tunneldrivning genom sprängning Sprängningsarbeten under mark kommer att ske av förbindelsetunnlar, av kabeltunneln vid passagen under Strömmen (ca 200 meter), av ventilationsschakt vid Stadsgårdskajen och Skanstull samt vid bergrumsförrådet i Anneberg för att skapa en startposition för TBM. Sprängningsarbeten ovan mark kommer att ske vid anläggning av teknikutrymmet strax under markytan vid varje schaktläge. 19 (31)

20 Sprängningarna för förbindelsetunnlarna utförs med hänsyn till installationerna i den borrade tunneln i form av vatten- och elförsörjning samt transportband för uttransport av bergmassor från tunnelfronten. Bergmassorna från förbindelsetunnlarna transporteras ut via transportfordon till bergrummet i Anneberg. Berget i de sprängda tunnlarna injekteras och förstärks på motsvarande sätt som för kabeltunneln. Förbindelsetunnlarnas längd varierar mellan cirka 35 och 60 meter. Ventilationsschakten vid Stadsgårdskajen och Skanstull kommer att drivas genom sprängning från markytan och neråt lång tid innan TBM når området. Nedåtriktad schaktsänkning är tidskrävande och går i sekvenser: Borrning och laddning - upptransport av borr och laddutrustning - sprängning - utlastning av bergmassor -upptransport av lastutrustning - bergförstärkning - ny borrning och laddning o.s.v Bergarbeten vid passage under Strömmen Berget vid passagen av Strömmen har genom omfattande kärnborrning visat sig vara kraftigt uppsprucket och vattenförande. För att inte riskera vatteninbrott till tunneln vid drivning med TBM kommer denna passage av kabeltunneln att tas ut genom traditionell borrning/sprängning, successiv förstärkning och injektering, i god tid innan TBM når Strömmen. När ventilationsschaktet vid Stadsgårdskajen är utsprängt ner till ca -100 meters nivå kan drivning av kabeltunneln norrut påbörjas. Under Strömmen finns minst två identifierade krosszoner som kräver förstärknings- och tätningsåtgärder. Drivningen fram till första zonen sker genom sprängning. Sonderingshål slås framför fronten för att identifiera zonens mer exakta läge och beskaffenhet. I zonen kan drivningen ske genom att kontinuerligt injektera berget i flera steg samtidigt som reducerad indrift kan ske med korta sprängsalvor. I den takt fronten går framåt genom zonen förstärks berget vid behov framför fronten med framåtriktad bultning i tak och väggar. När fronten har öppnats kan berget förstärkas genom gitterbågar och sprutbetong. Den permanenta förstärkningen av berget i krosszonerna kan komma att ske genom platsgjuten betong, så kallad lining. Syftet med denna är endast att utgöra en bärande konstruktion, inte att förhindra vatteninläckage Anläggande av ventilationsschakt genom borrning/sprängning Vid så gott som varje schaktläge förekommer berg någon eller några meter under markytan. Vid varje schaktläge kommer därför sprängning att behövas. Överliggande jordlager schaktas bort bakom spont eller med slänt beroende av jordens mäktighet och tillgängligt utrymme. En riskanalys för sprängningsarbetenas utförande kommer att upprättas i enlighet med Svensk Standard. Denna riskanalys beskriver vilka sprängtekniska restriktioner som finns mot bakgrund av omkringliggande känsliga byggnader, anläggningar och installationer. Vid schakten Stadsgårdskajen och Skanstull kommer schakten att till fullo sprängas ut från markytan och neråt. Detta motiveras av att dessa utförs innan kabeltunneln finns tillgänglig och det är därför inte möjligt att borra dessa med raiseborrningsteknik, se kapitel nedan. 20 (31)

21 4.1.5 Anläggande av ventilationsschakt genom raiseborrning Vid Mörby, Stocksundet, Frescati och KTH kommer vertikalschaktet ned till kabeltunnelnivån att borras med raiseborrningsteknik, se figur 10 nedan. Borrningen förutsätter att en betongplatta finns färdig i botten av det planerade teknikutrymmet samt att förbindelsetunneln finns utsprängd på kabeltunnelnivån. Efter förinjektering av berget borras inledningsvis ett pilothål (ca 250 mm) ner till den färdigsprängda förbindelsetunneln på tunnelnivån. Därefter monteras en rymningskrona på borrsträngen varefter borrhålet ryms upp till färdig diameter 4 meter. Borrkaxet faller ner till tunnelnivån för borttransport på det befintliga transportbandet. Figur 10 Raiseborrning. Rymning av pilothål till slutgiltig diameter. 4.2 Tätning av berget Berggrunden på tunnelns djup (>50 meter) exklusive zoner bedöms vara relativt tät och med en medelkonduktivitet (K) av cirka 1x10-8 m/sek. Ett flertal sprick- och krosszoner som bedöms vara vattenförande förväntas längs tunnelns sträckning. I dessa zoner bedöms K >10-6 m/sek vilket kräver tätning. Ett omfattande undersökningsprogram med bland annat kärnborrning och hydrauliska tester i borrhål har genomförts för att öka kunskaperna om berggrundens uppbyggnad och dess hydrogeologiska egenskaper. Tester av bergets vattenledande förmåga har legat till grund för bedömning av tätningsbehovet utefter tunnellinjen. Resultatet har sammanställts i en ingenjörsgeologisk prognos där injekteringsbehovet har beskrivits utefter tunnellinjen. Arbetet med injekteringen kommer att organiseras och styras efter konceptet observationsmetoden, definierat i standarden Eurokod 7, SS-EN Det innebär bland annat att i samband med tunneldrivningen kommer tillkommande information om bergets vattenförande egenskaper nyttjas för att uppdatera injekteringsbehovet så att önskad täthet kan uppnås. 21 (31)

22 Framför maskinen borras långa sonderingshål för att fastställa behovet av tätning genom cementinjektering av berget. På TBM-maskinen och ca 5 meter bakom borrhuvudet finns utrustning för injektering av berget. Beslut om injektering ska utföras eller inte fattas kontinuerligt baserat på den sammantagna informationen som finns tillgänglig från sondering, inläckagemätningar samt områdets känslighet för en grundvattenförändring. Injekteringshålen borras ca 25 meter framför fronten med ett inbördes avstånd av ca 2 meter, vilket innebär ca 8 borrhål/injekteringsskärm. För den borrade och sprängda förbindelsetunneln injekteras berget på konventionellt sätt genom att injektera berget med ca 25 meter långa hål. Vid passagen av krosszonerna under Strömmen är avsikten att kontinuerligt förinjektera hela sträckan. Injekteringen har här syftet att både täta berget och bidra till bättre stabilitet i det bitvis mycket uppspruckna och vittrade berget i krosszonerna. Drivning av kabeltunnel under Strömmen görs med traditionell borrning och sprängning, se kapitel ovan. Därmed kommer annan utrustning användas för injektering än den som är monterad på TBM:en. Principen blir dock densamma som för övriga tunneln med kontinuerlig försondering. Inför drivning av ventilationsschakten borras långa hål utanför periferin till det tänkta schaktet. I hålen injekteras berget med cement. Därefter kan själva schaktdrivningen genomföras. Detta förfarande gäller för berguttag med både raiseborrning och borrning/sprängning. 4.3 Schaktning av jord och spontningsarbeten Vid anläggande av ventilationsschakten krävs schaktning av jord i varierande omfattning. Vid val av schaktläge har sökts platser där djupet till berg är så litet som möjligt. Vid schaktlägena Mörby, Frescati, KTH och Skanstull krävs spontning för att begränsa schaktens storlek och för att säkerställa stabila schaktväggar. Sponten ska vara tät och gå ner till berg. För att kunna genomföra arbeten med betongkonstruktioner i schaktgroparna kommer länspumpning och eventuellt lokal grundvattensänkning att utföras. Omfattningen av detta beskrivs i PM Hydrogeologi, som biläggs ansökan. För att minimera omgivningspåverkan och länshållningsmängderna kommer tätning av jord och berg utföras i underkant av sponterna. Tätningens omfattning kommer att bestämmas baserat på jordlagrens och berggrundens hydrauliska egenskaper samt framtagna täthetskrav. Tätning kan omfatta åtgärder vid övergången mellan spont och ytligt berg (spontfot), av berget under sponten (ridåinjektering) och av schaktbotten (botteninjektering). Tätning sker med cementbaserade tätningsmedel. Även bergvolym på utsidan av sponter kommer att tätas för att undvika läckage längs mer avlägsna sprickplan. Jordmängden vid varje enskilt schakt bedöms uppgå till maximalt 1000 m Jordtunnel En jordtunnel kommer att drivas genom rörtryckning av betongringar genom jorden mellan ventilationsschakt Skanstull och den planerade stationen inom området. Jordtunneln är planerad med överkant ca 3-5 meter under markytan från teknikutrymmet vid schaktet och fram till källaren i transformatorstationen. Jordtunnelns längd blir ca 100 meter. 22 (31)

23 4.4 Betongarbeten Efter det att jord- och bergschaktning färdigställt gropen innanför sponten byggs en tät betongbyggnad för teknikutrymmet. Utrymmet mellan betongväggarna och jord/berg återfylls med tät bentonitlera för att förhindra att grundvatten dräneras ner i vertikalschaktet. Vid behov utförs även injektering av omgivande berg för att förhindra läckage genom befintliga eller av sprängningarna skapade sprickor. Det är speciellt viktigt att botten utförs med betong så att utrustningen för raiseborrning kan monteras och borra vertikalschakten. Efter att installationer av fläktar, hissar och reservkraftsaggregat utförts kommer ett tak på teknikutrymmet att gjutas och jord återföras över anläggningen. Den enda synliga delen av ventilationsanläggningen kommer att vara en ventilationshuv. Se vidare om gestaltning av denna i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) i ansökan. På tunnelnivån kommer det i förbindelsetunneln att gjutas en pumpgrop vid Stocksundet och Stadsgårdskajen. Denna pumpgrop utgör också fördröjningsmagasin om länshållning behöver avbrytas på grund av exempelvis förorening av vattnet. 23 (31)

24 5 Bortledande och utsläppande av inläckande grundvatten Trots omfattande tätningsåtgärder kommer grundvatten att läcka in till tunneln. För att tunneln ska fungera behöver det grundvatten som läcker in till tunneln och det vatten som används vid arbetenas genomförande ledas bort. Vatten kommer att behöva ledas bort under såväl byggsom under driftskedet. 5.1 Länshållning under byggskedet Under byggskedet kommer inläckande grundvatten från berget behöva hanteras liksom vatten som erfordras för att driva TBM. Vattnet benämns samlat som länshållningsvatten. Under drivningsprocessen för TBM används processvatten för tre olika syften: Kylning av maskinen Dammbindning och renhållning Vattenspolning vid sonderingsborrning, bultsättning etc. Mängden inläckande grundvatten under byggskedet bedöms variera från 0 liter/min vid byggstart till maximalt cirka 2910 liter/min vid färdigt berguttag. Till detta kommer cirka 50 liter/min kylvatten från TBM då denna är i drift. Total volym vatten som behöver länshållas uppgår därför till cirka 2960 liter/min. För det mer djupgående sträckningsalternativet bedöms inläckaget öka med cirka 50 liter/min. I tabell 1 nedan framgår en ungefärlig fördelning av de mängder länshållningsvatten från tunnelanläggningen som behöver pumpas ut under olika etapper av byggskedet. Etapperna utgörs av: Etapp 1 Drivning av kabeltunnel cirka 2370 meter söderut från påslaget vid Anneberg till läget för ventilationsschakt Mörby. Byggande av ventilationsschakt Stadsgårdskajen genom borrning/sprängning från markytan. Etapp 2 Byggande av ventilationsschakt Mörby genom raiseborrning. Drivning av kabeltunnel cirka 1630 meter söderut från ventilationsschakt Mörby förbi läget för ventilationsschakt Stocksundet och genom vattenområdet Stocksundet. Byggande av ventilationsschakt Stocksundet genom raiseborrning. Drivning av kabeltunnel norrut cirka 200 meter från ventilationsschakt Stadsgårdskajen genom krosszoner under Strömmen. Etapp 3 Drivning av kabeltunnel cirka 7300 meter söderut fram till befintlig kabeltunnel vid Strömmen. Samtidigt byggande av ventilationsschakt Frescati och KTH genom raiseborrning. Etapp 4 Byggande av ventilationsschakt Skanstull genom borrning/sprängning från markytan. Drivning av kabeltunnel cirka 1860 meter söderut från ventilationsschakt Stadsgårdskajen till ändpunkten vid ventilationsschakt Skanstull. 24 (31)

25

26 vattnet till Stocksundet. Avledning görs till spillvattennätet om överenskommet riktvärde för kväve överskrids. Vattnet kommer att pumpas från fastigheten. Frescati: KTH: Länshållningsvatten från sprängning av teknikutrymme och borrning av pilothål för raiseborrning pumpas till bassäng för olje- och slamavskiljning på markytan inom etableringsområdet. Därefter avleds vattnet via befintlig damm till Ladugårdsviken. Avledning kan göras till spillvattennätet om överenskommet riktvärde för kväve överskrids. Behovet av anslutningslösning till spillvattennätet får dock närmare utredas, då kvävemängderna bedöms bli små. Vattnet kommer att pumpas från fastigheten. Länshållningsvatten från sprängning av teknikutrymme och borrning av pilothål för raiseborrning pumpas till bassäng för olje- och slamavskiljning på markytan inom etableringsområdet. Därefter avleds vattnet till befintligt kombinerat spill- och dagvattennät. Vattnet kommer att pumpas från fastigheten. Stadsgårdskajen: Länshållningsvatten från anläggande av ventilationsschaktet och kabeltunneln pumpas genom ventilationsschaktet upp från tunneln till bassäng för olje- och slamavskiljning på markytan inom etableringsområdet. Därefter leds vattnet till spillvattennätet. Vattnet kommer att pumpas från fastigheten. Skanstull: Länshållningsvatten från anläggande av ventilationsschaktet pumpas upp genom schaktet till bassäng för olje- och slamavskiljning på markytan inom etableringsområdet. Därefter leds vattnet till kombinerat dag- och spillvattennät och leds till Henriksdal för rening. Vattnet kommer att pumpas från fastigheten Automatisk provtagning av vattnet kommer att ske vid varje utpumpningspunkt och före avledning, varvid vattnets innehåll av kväve och klorid samt suspenderad halt och ph kommer att analyseras. Överstiger värdena ansatta riktvärden enligt det kontrollprogram som kommer att tas fram i dialog med tillsynsmyndigheten och vattenmottagarna, kommer vattnet att avledas till reningsverk. Höga ph reduceras med syra. 5.2 Bortledande av inläckande grundvatten under driftskedet Under driftskedet kommer utpumpning ske av inläckande grundvatten samt det kondensvatten som uppstår då luftburet vatten från ventilationen kondenserar. Vattnet avleds till recipienterna Stocksundet (Edsviken/Lilla Värtan) och Strömmen Pumpstationer Pumpstationer för omhändertagande av inläckande grundvatten under driftskedet placeras i anslutning till lågpunkter vid schakten Stocksundet och Stadsgårdskajen. Varje pumpstation får två pumpar som styrs automatiskt. Varje pump är dimensionerad för 100 procent av 26 (31)

27 maximalt pumpbehov för att klara bortfall av en pump. I normaldriftläge arbetar pumparna växelvis för att motioneras. Pumpautomatik sköter om detta Anläggning för bortledning av inläckande grundvatten Vid ventilationsschakt Stocksundet avleds inläckande grundvatten från tunneln för delen Anneberg till Frescati. Sträckan motsvarar ca 7 km och bedömd utpumpad mängd grundvatten är ca 760 l/min. Vattnet pumpas från en pumpgrop i en lågpunkt på tunnelnivån via ventilationsschaktet till markytan. För vidare avledning till Stocksundet (Edsviken/Lilla Värtan) anläggs ett öppet dike till strandkant. Under gång- och cykelvägen leds vattnet i en rörledning. På motsvarande sätt pumpas vid ventilationsschakt Stadsgårdskajen vattnet upp från en pumpgrop på tunnelnivån för sträckan ventilationsschakt Frescati till ventilationsschakt Skanstull. Sträckan motsvarar ca 7 km och bedömd utpumpad mängd grundvatten är ca 1080 l/min. För det mer djupgående sträckningsalternativet bedöms den utpumpade mängden bli cirka 1130 l/min. Vattnet leds i befintlig dagvattenledning under Stadsgårdsleden till Strömmen. Mängd utpumpat vatten vid pumpanläggningarna mäts under driftskedet vid ventilationsschakt Stocksundet respektive ventilationsschakt Stadsgårdskajen. 5.3 Skyddsinfiltration För att minska omgivningspåverkan och skadlig grundvattensänkning vid känsliga områden och objekt kan det bli aktuellt med skyddsinfiltration. Infiltration utförs huvudsakligen i syfte att vid och under byggnader m.m. som är känsliga för en grundvattennivåsänkning upprätthålla godtagbara grundvattennivåer i jordlager. Infiltration kan utföras via brunnar utförda i friktionsjordlager och i sprickig berggrund. Infiltrationsbrunnar dimensioneras genom undersökningsborrning där jordlagrens uppbyggnad och berggrundens förekomst av vattenförande sprickor klarläggs. Brunnens infiltrationskapacitet testas genom provinfiltration där dess specifika hydrauliska kapacitet fastställs (flöde i förhållande till infiltrationsövertryck). Skyddsinfiltrationens påverkan på omgivning och närliggande känsliga objekt dokumenteras. Infiltration kan genomföras vid konstant flöde eller vid konstant tryck. I huvudsak används kommunalt dricksvatten för infiltration. Konstant flöde används vanligtvis vid infiltration i berg, medan konstant tryck används för infiltration i friktionsjord (övre och undre grundvattenmagasin). Konstant tryck bör användas där det finns risk för att skadligt höga grundvattennivåer kan uppkomma, medan konstant flöde bör användas där utbredd effekt eftersträvas. Typexempel på infiltrationsbrunn i friktionsjord och berg visas i figur 11 nedan. Skyddsinfiltration kan bli aktuellt där det finns risk för sättningar som kan påverka enskilda och allmänna byggnader och anläggningar som har grundvattenberoende grundläggning. 27 (31)

28

29

SVENSKA KRAFTNÄT. Chefsjuristen Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand

SVENSKA KRAFTNÄT. Chefsjuristen Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand SVENSKA KRAFTNÄT Chefsjuristen Till Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand 2015-05-13 2011/706 ANSÖKAN SÖKANDE Staten genom Affärsverket svenska kraftnät, (202100-4284),

Läs mer

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11 2 TEKNINSK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION FÖR NY MARKFÖRLAGD 130 KV-KRAFTLEDNING INNEHÅLL 1 Allmänt 3 2 Utformning och utförande 5 2.1 Samförläggning med överföringsledningar (Sobacken

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING City LINK etapp 2

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING City LINK etapp 2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING City LINK etapp 2 anneberg SkanstuLL MAJ 2015 Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar anläggande och drift av tunnelanläggningen City Link etapp 2 och utgör underlag till ansökan

Läs mer

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN BILAGA 5 PM KORSNING 546640-03 PM korsning vattenfyllda diken UPPDRAG Markkabelprojektering Gotland UPPDRAGSNUMMER 546640000 UPPDRAGSLEDARE Simon Hultgren UPPRÄTTAD AV Simon Hultgren DATUM Korsning av

Läs mer

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014.

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. 2 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM EN MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDEN. Stockholm är en av Europas snabbast växande städer. Varje år

Läs mer

BILAGA 1A SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Redogörelse för samråd om den tunnelförlagda elförbindelsen Anneberg- Skanstull (City Link etapp 2)

BILAGA 1A SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Redogörelse för samråd om den tunnelförlagda elförbindelsen Anneberg- Skanstull (City Link etapp 2) Koncessioner och kommunikation 2015-03-11 2011/706 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Redogörelse för samråd om den tunnelförlagda elförbindelsen Anneberg- Skanstull (City Link etapp 2) 1 Bakgrund Svenska kraftnät har

Läs mer

PM GEOTEKNIK (PMGEO) KARLBERG, STOCKHOLM VÄG OCH VA INGENGÖRERNA I SVERIGE AB SWECO CIVIL AB VÄSTERÅS PROJEKTERINGSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 2174880 000

PM GEOTEKNIK (PMGEO) KARLBERG, STOCKHOLM VÄG OCH VA INGENGÖRERNA I SVERIGE AB SWECO CIVIL AB VÄSTERÅS PROJEKTERINGSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 2174880 000 VÄG OCH VA INGENGÖRERNA I SVERIGE AB UPPDRAGSNUMMER 2174880 000 PROJEKTERINGSUNDERLAG SWECO CIVIL AB VÄSTERÅS ELIN THORSSELL Sweco INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Objekt 1 2 Planerad bebyggelse 2 3 Underlag för

Läs mer

Välkommen till samråd Vi behöver göra plats för fler tunnelbanetåg

Välkommen till samråd Vi behöver göra plats för fler tunnelbanetåg Välkommen till samråd Vi behöver göra plats för fler tunnelbanetåg Tunnelbanan i Stockholm byggs ut och behovet av uppställnings- och underhållsplatser, så kallade depåer, ökar i takt med att antalet tåg

Läs mer

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 PM vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 Upprättad av: Kjell Molarin Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Henrik Jönsson vid Torsboda Logistikpark Kund Torsboda Combiterminal AB Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun.

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Grap 11179 Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-09-22 Rev 2011-10-14 Lars Nilsson Uppdragsnr 602478

Läs mer

KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING

KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING 4030150 VHC KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING Elkonsult SYSTEMHANDLING Stockholm,2009-03-19 Företag: Rejlers Ingenjörer AB Adress: Box 49061 Postnr och ort: 100 28 STOCKHOLM Tel: 08-692 10 00 Fax: 08-654

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby.

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby. Box 1146 183 11 Täby Tel 8-732 58 Tel, dir 8-732 28 83 Fax 8-732 22 e-post david.kallman@marktema.se PM - Vilunda 2:24, Dagvattenutredning Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen

Läs mer

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING 4030150 VHC NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING Elkonsult Stockholm 2010-07-16 Företag: Rejlers Ingenjörer AB Adress: Box 49061 Postnr och ort: 100 28 STOCKHOLM

Läs mer

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta 1(7) Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun 2011-05-23 Uppdragsnummer: 229303-03 Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta Handläggare Kvalitetsgranskning Birgitta Nyström

Läs mer

2009-08-27 3-0906-0414 2009-06-12 M 3980-09. Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm

2009-08-27 3-0906-0414 2009-06-12 M 3980-09. Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Datum Beteckning 2009-08-27 3-0906-0414 Ert datum Er beteckning 2009-06-12 M 3980-09 Vår referens Bengt Rosén Svea hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Remissyttrande Mål rörande ansökan

Läs mer

Installationsanvisningar för BIOROCK 2011

Installationsanvisningar för BIOROCK 2011 Installationsanvisningar för 2011 LÄS NOGA HELA MANUALEN INNAN INSTALLATION AB Evergreen Solutions West 08 4100 77 27 031 744 07 37 040 630 29 66 Innehåll Det viktigaste kom ihåg inför din installation:...

Läs mer

Kostnadsuppskattning SFR 2, Etapp 1 och 2

Kostnadsuppskattning SFR 2, Etapp 1 och 2 RAPPORT Datum: Vår referens: SSM2011-153- 30 Författare: Martin Öhlund, Bygganalys AB Kostnadsuppskattning, Etapp 1 och 2 Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten. De slutsatser

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Linköpings Kommun. Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem. Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning. Geoteknisk PM

Linköpings Kommun. Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem. Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning. Geoteknisk PM 1 Linköpings Kommun Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning Geoteknisk PM Stadspartner AB Infrateknik/Geoteknik 2007-05-30 D nr 1094-2007-01 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck ARBETSPLAN Väg 940, delen Rösan-Forsbäck Kungsbacka kommun, Hallands län TEKNISK PM BRO MED GEOTEKNIK Objekt: 106 705, Upprättad den 2013-03-15 1 Titel: Tekniskt PM bro med geoteknik Utgivningsdatum: 2013-03-15

Läs mer

Ett grundläggande helhetskoncept. Kompletta lösningar Tillgänglighet Flexibilitet

Ett grundläggande helhetskoncept. Kompletta lösningar Tillgänglighet Flexibilitet Ett grundläggande helhetskoncept Kompletta lösningar Tillgänglighet Flexibilitet Innehåll: s 3 s 4-5 s 6 s 7 s 8-9 s 10 s 11 s 12 s 13 s 14 VD har ordet Pålning Spontning Dragstag Grundförstärkning Referenser

Läs mer

EuroHEK Omega 2000, 4000 och 5000 Sandavskiljare

EuroHEK Omega 2000, 4000 och 5000 Sandavskiljare www.wavin.se AB Svenska Wavin Kjulamon 6 SE-635 06 Eskilstuna Tel: +46 (0)16-541 00 00 Fax: +46 (0)16-541 00 01 E-mail: wavin@wavin.se 06/05 EuroHEK Omega 2000, 4000 och 5000 Sandavskiljare Installation,

Läs mer

El och Bredband till ditt hus Information till fastighetsägare

El och Bredband till ditt hus Information till fastighetsägare El och till ditt hus Information till fastighetsägare www.telge.se Så här lägger du ner rören på din tomt. Färdig mark Att förlägga skyddsrör Diket på tomten som ska användas för den beställda serviskabeln

Läs mer

MIRI PUMPFIX F. Bakvattenventil med inbyggd pump för fekaliehaltigt avloppsvatten

MIRI PUMPFIX F. Bakvattenventil med inbyggd pump för fekaliehaltigt avloppsvatten BSAB R3.13 MIRI PUMPFIX F Bakvattenventil med inbyggd pump för fekaliehaltigt avloppsvatten MIRI PUMPFIX-F bakvattenventil är försedd med inbyggd skärande pump för utpumpning av avloppsvatten vid bakvattenflöde.

Läs mer

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 1 ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 Peter Lindberg peter.lindberg@elsakerhetsverket.se RAPPORT Dnr/ref09EV841 2 3 Sammanfattning På söndagskvällen den 31 maj inträffade ett elavbrott som innebar att elförsörjningen

Läs mer

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga GRANSKNINGSHANDLING Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga Ängelholms kommun, Skåne län Tekniskt PM Geoteknik 2014-12-19 Dokument nr 1G07TP01 Projektnummer: V8850565 Yta för bild Trafikverket

Läs mer

Så här anlägger du enskilt avlopp

Så här anlägger du enskilt avlopp Så här anlägger du enskilt avlopp Innan man får anlägga eller ändra en avloppsanläggning ska dess lämplighet bedömas. Denna folder visar vad du bör tänka på när du ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning.

Läs mer

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Uppdrag: 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Status: Slutrapport Datum: 2014-03-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommun Jonas Johansson

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer

DAGORDNING Muntlig förberedelse 17 18 oktober 2012 i Solna

DAGORDNING Muntlig förberedelse 17 18 oktober 2012 i Solna NACKA TINGSRÄTT DAGORDNING Muntlig förberedelse 17 18 oktober 2012 i Solna Aktbilaga 462 Mål nr M 3346-11 Sid 1 (7) RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, tekniska rådet Staffan Ljung samt de särskilda ledamöterna

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

STORA SLUTNA TANKAR 10-46 m³

STORA SLUTNA TANKAR 10-46 m³ ANVISNING STORA SLUTNA TANKAR 10-46 m³ -SE Version 1.0-2014-06-26 ST 10000 (< 22 000 l = 2 stoser) Inlopp Inspektion/rensning/manhål ST 46000 (> 22 000 l = 3 stoser) ANVISNING FÖR STORA SLUTNA TANKAR 10-46

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12

Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12 Översiktlig geoteknisk undersökning Skuthamn, Ludvika kommun PM GEOTEKNIK GRANSKNINGSHANDLING 2013-04-12 Uppdrag: 248148, Detaljplan Skuthamn i Ludvika Titel på rapport: PM Geoteknik Status: Datum: 2013-04-12

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder PM Skanska Sverige AB Handläggare Cecilia Edmark Datum 2009-12-15 Vår referens/nr 131466.030 DEL AV HJÄLTSGÅRD 6:1, SKEE STRÖMSTAD KOMMUN Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Tidplan, mängder och kostnader

Tidplan, mängder och kostnader SLUSSEN plan B En förnyelse av Slussen genom etappvis rivning och återuppbyggnad, i stort så som Slussen ser ut och fungerar idag, men helt moderniserad. Tidplan, mängder och kostnader Projektgruppen SLUSSEN

Läs mer

Instruktion för fiberanslutning till Utsikt Bredbands nät i villaområden (Ej nyproduktion eller anslutning via byalagskonceptet)

Instruktion för fiberanslutning till Utsikt Bredbands nät i villaområden (Ej nyproduktion eller anslutning via byalagskonceptet) Instruktion för fiberanslutning till Utsikt Bredbands nät i villaområden (Ej nyproduktion eller anslutning via byalagskonceptet) När du har beställt en fiberanslutning från Utsikt Bredband (Utsikt) och

Läs mer

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden Justera spanningarna 380 kv blir 400 kv blir 410 kv Coronaförlusten kan uppgå till 1 kw per 10 meter.

Läs mer

KRÖKERSRUD 1:206, HÅVERUD MELLERUDS KOMMUN

KRÖKERSRUD 1:206, HÅVERUD MELLERUDS KOMMUN TEKNISK PM Skanska Sverige AB KRÖKERSRUD 1:206, HÅVERUD MELLERUDS KOMMUN Utbyggnad av hotellverksamhet Teknisk PM, Geoteknik Geoteknisk undersökning Uppdragsnummer: 128138-101 2009-01-13 Post 205 33 MALMÖ

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik

Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Vårt datum 2014-10-06 Vår referens Carl Hellblom Uppdragsnummer 10015412 Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Beställare: Skanska Sverige AB Objekt: Geoteknisk undersökning vid kvarteret Stallet 8 Uppdragsnummer:

Läs mer

Grundmur Isolering utvändigt

Grundmur Isolering utvändigt 24 JSH Grundmur Isolering utvändigt Dränerande skikt mot fukt i källare Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas vid detaljplanering och

Läs mer

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420 Dokumentnummer Sida 1 (7) Handläggare/upprättad av Tyréns Granskad Tyréns Godkänd Tyréns 3445-00-010 Datum Nils-Erik Ångman Handläggare namn/sign. TrV Handling förvaltningsgranskad TrV Ketil KIndestam

Läs mer

RAPPORT. Ljungbyholm 30:1 m.fl. UPPDRAGSNUMMER 2293032000 KALMAR KOMMUN SWECO INFRASTRUCTURE AB VÄXJÖ MARK OCH PLANERING GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

RAPPORT. Ljungbyholm 30:1 m.fl. UPPDRAGSNUMMER 2293032000 KALMAR KOMMUN SWECO INFRASTRUCTURE AB VÄXJÖ MARK OCH PLANERING GEOTEKNISK UNDERSÖKNING RAPPORT KALMAR KOMMUN Ljungbyholm 30:1 m.fl. UPPDRAGSNUMMER 2293032000 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING SWECO INFRASTRUCTURE AB VÄXJÖ MARK OCH PLANERING ANDERS PETERSSON HENRIK MALMBERG repo001.docx 2012-03-2914

Läs mer

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljö- och Samhällsnämnden Sökande och fastighet Sökande, namn Person- el organisationsnummer

Läs mer

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 2014-04-09 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström 2014-04-09 Kund Storumans kommun Blå vägen 242 923 81 Storuman Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

PM GEOTEKNIK OXELÖ 8:39, OXELÖSUND PEAB BOSTAD AB SWECO INFRASTRUCTURE AB NYKÖPING GEO OCH MÄT MARTIN JANSSON HANDLÄGGARE PER ENGSTRÖM GRANSKARE

PM GEOTEKNIK OXELÖ 8:39, OXELÖSUND PEAB BOSTAD AB SWECO INFRASTRUCTURE AB NYKÖPING GEO OCH MÄT MARTIN JANSSON HANDLÄGGARE PER ENGSTRÖM GRANSKARE PEAB BOSTAD AB UPPDRAGSNUMMER 3372025500 PROJEKTERINGSUNDERLAG NYKÖPING SWECO INFRASTRUCTURE AB NYKÖPING GEO OCH MÄT MARTIN JANSSON HANDLÄGGARE PER ENGSTRÖM GRANSKARE 1 (5) S w e co Hospitalsgatan 22 SE-611

Läs mer

ANVISNING GÄLLANDE MARKARBETEN OCH BREDBANDSANSLUTNING

ANVISNING GÄLLANDE MARKARBETEN OCH BREDBANDSANSLUTNING ANVISNING GÄLLANDE MARKARBETEN OCH BREDBANDSANSLUTNING Vadstena Kommun, Anvisning gällande markarbeten och bredbandsanslutning Rev 1.0, 2012-09-27 2 (5) INLEDNING Nedanstående punkter ska följas för att

Läs mer

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik PM Vår referens/nr 139223 CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning PM, Geoteknik G:\\GoI\Uppdrag Gbg\139223 Canningområdet\Text\Canningområdet PM sammanfattning

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Tunnelbana Nacka och söderort. Samrådsunderlag om byggskedet

Tunnelbana Nacka och söderort. Samrådsunderlag om byggskedet Tunnelbana Nacka och söderort Samrådsunderlag om byggskedet Titel: Tunnelbana Nacka och söderort samrådsunderlag om byggskedet Projektchef: Martin Hellgren Bilder & illustrationer: Sweco. Fotot på framsidan

Läs mer

Installationsanvisning Stormbox

Installationsanvisning Stormbox Installationsanvisning Stormbox Allmänt Stormboxkassetterna skall installeras enligt denna monteringsanvisning samt enligt eventuella lokala föreskrifter. Stora mängder vatten infiltreras på ett koncentrerat

Läs mer

RAPPORT PROVAB AB ÄLDREBOENDE HEFFNERSGÅRDEN NYBYGGNAD PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) Uppdragsnummer: 2454544000 DEL I BYGGHANDLING 2014-08-05

RAPPORT PROVAB AB ÄLDREBOENDE HEFFNERSGÅRDEN NYBYGGNAD PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) Uppdragsnummer: 2454544000 DEL I BYGGHANDLING 2014-08-05 repo002.docx 2013-06-14 PROVAB AB NYBYGGNAD Uppdragsnummer: 2454544000 PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) SWECO CIVIL AB ROBERT JONASSON Sweco repo002.docx 2013-06-14 Innehållsförteckning 1 Objekt 2 2

Läs mer

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B Faktakällor: Stockholm stads information på www.stockholm.se/slussen för plan A och plan B s information på www.slussenplanb.nu från november 2014. Riksintresse

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta Problemet Det finns en synlig skada på ytan, t ex mörkare fläck, rinnmärken, saltutfällningar mm. Alternativt att ytskiktet

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Per Thunstedt bor i Kungsbacka 30 km söder om Göteborg Efter sin examen på Chalmers började Per på Skanska där han bland annat arbetade med bro- och

Per Thunstedt bor i Kungsbacka 30 km söder om Göteborg Efter sin examen på Chalmers började Per på Skanska där han bland annat arbetade med bro- och Per Thunstedt bor i Kungsbacka 30 km söder om Göteborg Efter sin examen på Chalmers började Per på Skanska där han bland annat arbetade med bro- och tunnel reparationer. 2001 började Per på Vägverket/

Läs mer

VA-UTREDNING. Regementsparken Växjö ALHANSA FASTIGHETER AB SWECO ENVIRONMENT AB VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ

VA-UTREDNING. Regementsparken Växjö ALHANSA FASTIGHETER AB SWECO ENVIRONMENT AB VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ ALHANSA FASTIGHETER AB Regementsparken Växjö UPPDRAGSNUMMER 1291904000 FÖR DETALJPLAN INOM REGEMENTSPARKEN, VÄXJÖ SWECO ENVIRONMENT AB VÄXJÖ VATTEN OCH MILJÖ MATTIAS VON PORATH/JONAS BACKÖ Sweco Innehållsförteckning

Läs mer

Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se

Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se FÖRETAGET Skandinavisk Kommunalteknik AB Skandinaviens största leverantör

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 01 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Katarina Sandahl 010-452 32 23 Eric Carlsson 010-452 21 55

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

SVERIGE UNDER MARK SWEDEN UNDERGROUND

SVERIGE UNDER MARK SWEDEN UNDERGROUND SVERIGE UNDER MARK SWEDEN UNDERGROUND Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket är Sveriges nationalbibliotek, beläget i Humlegården i Stockholm, och är sedan 1936 ett statligt byggnadsminne. År 1997 återinvigdes

Läs mer

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun

Storängens industriområde inom Huddinge Kommun inom Huddinge Kommun PM - Geoteknisk inventering Stockholm 2006-05-31 Uppdragsnummer: 211900 Karin Wenander 2 (6) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 Uppdrag, syfte och omfattning... 3 2 GEOTEKNISKA

Läs mer

AVLASTNINGSHÅL SOM KOMPLEMENT TILL DRÄNER OCH EFTERINJEKTERING I BERGTUNNLAR

AVLASTNINGSHÅL SOM KOMPLEMENT TILL DRÄNER OCH EFTERINJEKTERING I BERGTUNNLAR STIFTELSEN SVENSK BERGTEKNISK FORSKNING SWEDISH ROCK ENGINEERING RESEARCH AVLASTNINGSHÅL SOM KOMPLEMENT TILL DRÄNER OCH EFTERINJEKTERING I BERGTUNNLAR Förstudie Thomas Andersson Thomas Janson STIFTELSEN

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

HANDELSOMRÅDE SÄLEN. Malung Sälens kommun. Geoteknisk kartering, Planeringsunderlag. Rättvik 2014-09-30 Peab Anläggning / Turner Markprojektering

HANDELSOMRÅDE SÄLEN. Malung Sälens kommun. Geoteknisk kartering, Planeringsunderlag. Rättvik 2014-09-30 Peab Anläggning / Turner Markprojektering HANDELSOMRÅDE SÄLEN Geoteknisk kartering, Rättvik 2014-09-30 Peab Anläggning / Turner Markprojektering Uppdragsnummer 40446 Turner Markprojektering AB Vasagatan 6 795 30 Rättvik Telefon 023-220 21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren UPPDRAG VÄG 798 ESARP-GENARP UPPDRAGSNUMMER 2222064 UPPDRAGSLEDARE Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV Göran Lundgren DATUM PM Avvattning Här nedan redovisas vad den planerade ombyggnaden och breddningen av vägen

Läs mer

Vilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning?

Vilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning? 1(8) Ny trycksättningsmetod för trapphus för utrymning Tomas Fagergren, Brandskyddslaget, Stockholm Lars Jensen, installationsteknik, LTH Vilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning? Trapphus

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning

Översiktlig geoteknisk undersökning Översiktlig geoteknisk undersökning PM För del av Sundet 5:1 i Mariestads kommun Detaljplan för Nolgården Mariestad 2012-02-22 Tomas Karlsson Sakkunnig markfrågor, Grundläggning Jan Bertilsson Naturgeograf

Läs mer

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare

Läs mer

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Förstudie Geoteknik 2013-11-04 Uppdragsnummer: 7178448 Norra Sigtuna Stad Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Handlingens

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA Tillståndsansökan avseende vattenverksamhet, Lomma centrum Samrådsunderlag Malmö SWECO Environment AB Mats Åkesson Uppdragsnummer 1240476

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

Fakta om oljeskimmers

Fakta om oljeskimmers Oljeskimmer. Det enkla sättet att avskilja olja från vatten Fakta om oljeskimmers Förhållandet mellan vatten och olja styrs av välkända principer Densitet: De flesta oljor är lättare (har en lägre densitet)

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD016 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD016 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD016 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Maja Örberg 010-452 31 13 Eric Carlsson 010-452 21 55 2(5) Innehållsförteckning

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Att installera bredband via fiber

Att installera bredband via fiber Att installera bredband via fiber 1 Så här går installationen till Det är viktigt att du har koll på de olika stegen och vad som förväntas. Läs igenom allt material och om du känner dig osäker över något

Läs mer

VA och dagvattenfrågor vid fastigheten Danarö 5 i anslutning

VA och dagvattenfrågor vid fastigheten Danarö 5 i anslutning Yttrande 2013-12-02 1(6) VA och dagvattenfrågor vid fastigheten Danarö 5 i anslutning till Nora Torg. Bakgrund Området mellan Kvarnparken i Nora och Ekebysjön har varit ett träskområde. I omgångar har

Läs mer

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192 HÄLLBACKEN ETAPP 3 Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 Framställd för: Luleå kommun RAPPORT Uppdragsnummer: 13512320192 Innehållsförteckning 1.0 ALLMÄNT... 1 2.0 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 1 3.0 GEOTEKNISKA

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Syftet med detta dokument är att redovisa Södertörns brandförsvarsförbunds syn på behov av brandposter i olika bebyggelsemiljöer.

Syftet med detta dokument är att redovisa Södertörns brandförsvarsförbunds syn på behov av brandposter i olika bebyggelsemiljöer. Södertörns brandförsvarsförbund PM Brandvattenförsörjning Nr: 608 Datum: 2006-11-29 Bakgrund Vatten är den helt dominerande släckmetoden vid brand i byggnad. Därför har samhället sedan mycket lång tid

Läs mer

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192 HÄLLBACKEN ETAPP 3 Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 Framställd för: Luleå kommun RAPPORT Uppdragsnummer: 13512320192 Innehållsförteckning 1.0 ALLMÄNT... 1 2.0 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 1 3.0 GEOTEKNISKA

Läs mer