Romantiken. slutet av 1700-talet talet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Romantiken. slutet av 1700-talet - 1800-talet."

Transkript

1 18000 Romantiken. slutet av 1700-talet talet KARL XIII KARL X RL XIV JOHAN 1825 Romantiken uppstod som en reaktion mot upplysningen och förnuftets herravälde. Den startade i England och Frankrike under och 1770-talet och nådde Sverige på 1780-talet. Viktiga ledord och namn inom fi losofi n: idealism, holistiska teorier, hypnos, historieforskning, arkeologi, utvecklingstänkande, Hegel. Inom litteraturen: Sturm und Drang, William Blake, Goethe med Den unge Werthers lidanden, Adam Oehlenschläger, Erik Johan Stagnelius, Esaias Tegnér, göticismen och Götiska förbundet, Mary Shelleys berättelse om Frankensteins monster. Inom konsten nådde rörelsen sin höjdpunkt under 50 år mellan 1790 och De viktigaste beståndsdelarna i romantiken var en känsla för naturen, en betoning av den subjektiva sensibiliteten, känslan och fantasin, i motsats till förnuftet, samt ett intresse för det förgångna, det mystiska och det exotiska. Inom måleriet började romantiken med John Constables och William Turners verk, som uppvisar en ny medvetenhet i fråga om landskapet. I Tyskland är Karl Friedrich Schinkels och Moritz von Schwindz målningar av medeltida städer och Caspar David Friedrichs mystiska landskap typiska romantiska verk. Goya är i Spanien ett unikt exempel på romantik. I Frankrike fanns Théodore Géricault och Eugène Delacroix. Romantiken är musikaliskt en mycket lång och rik period föddes den centrala romantikergenerationens främsta företrädare: Mendelssohn, Schumann, Chopin, Berlioz, Liszt och Wagner. De tre första, tidigt bortgångna, bildar en grupp för vilken den intima musiken spelar en central roll. De tre senare odlade främst det stora symfoniska idékonstverket (Berlioz och Liszt) och musikdramer (Wagner). Under 1800-talets senare del framträder ett folkligt nationalromantiska drag hos Mussorgskij, Smetana, Grieg, Glinka, Söderman och Sibelius. Lustslotten Tre kungliga lustslott från lika många sekel präglar de olika delarna av Nationalstadsparken med lite god vilja kan man hitta ett fjärde strax utanför dess gräns, nämligen Fredrik I:s Fredrikshov som av C. F. Adelcrantz byggdes ut till änkesäte åt drottning Lovisa Ulrika. Äldst är Ulriksdal, uppfört av fältherren Jacob de la Gardie på 1640-talet som Jakobsdal. Sedan änkedrottning Hedvig Eleonora köpt in slottet fick det sitt nuvarande namn efter den snart bortgångne lille sonsonen Ulrik. Renässansslottet inramades som sig bör av en strikt barockträdgård med orangeri, terrasseringar och lusthus med senare tillägg av en engelsk park. Karl XV gav med F. W. Scholanders hjälp Ulriksdal en riddar romantisk touche och gjorde det till mötesplats för konstnärer och ett glatt sällskapsliv. Under Gustav VI Adolfs långvariga bosättning på slottet inreddes den tidigare riddarsalen till ett stort vardagsrum i blond Swedish Grace med Malmstensmöbler och raffinerat konsthantverk. Sedan slottet öppnats har det gamla orangeriet restaurerats för att bilda om fatt ning till en viktig del av Nationalmuseets skulptursamling och landets äldsta slottsteater, Confidencen, återställts till en vacker och livligt utnyttjad scen. Till Gamla Hagas anspråkslösa manbyggnad tog Gustav III sin tillflykt med förtrogna vänner och fäste sig så starkt vid platsen att han snart också förvärvade granngården Brahelund. Inspirerad av intrycken från den italienska resan planerade kungen en storslagen anläggning, där F. M. Pipers engelska park med ekotempel, lusthus, grottor och vindlande kanaler blev det första, viktiga steget. Nära stranden, i intim kontakt med naturen, uppfördes den lätta och graciösa paviljongen och på höjden ovanför planerades det stora, Versailles-liknande palatset efter L. J. Desprez ritningar. Men bygget avbröts vid kungens död och kom aldrig längre än till grunden. Vid 1800-talets början byggdes Drottningens paviljong eller Haga slott med C. G. Gjörwell som arkitekt. Det blev bostad för prins Gustav Adolf och hans familj och alltså uppväxtmiljö för kung Carl XVI Gustav men fungerar numera som statens representationsbyggnad vid toppmöten och som bostad för gästande statsmän. Karaktären av sommarviste är särskilt tydlig i Rosendals slott (1827), som inte ens använts för övernattningar utan bara vid dagbesök och måltider. Både till format och exteriör är slottet ganska anspråkslöst, i yttre gestalt enligt mångas uppfattning överträffat av det ståtliga stallet på höjden österut. Men Rosendal rymmer en serie interiörer i sträng och färgstark klassicism, en passande miljö för kejsartidens fältherre. Lokaliseringen motiverades av Karl Johans stora militära intresse, i nära anslutning till övningsfältet på Ladugårdsgärde. Kungen kom också att betyda mycket för skötseln av Södra Djurgården, då han initierade och till stor del bekostade vägar, utdikningar och röjningar det blev en allmän uppryckning av området och en mera ståndsmässig karaktär på livet där, elegantare men inte lika otvungen som förr. Stockholmarna visade sin uppskattning som tacksamma och vördnadsfulla åskådare till kungafamiljens offentliga spisning på Rosendal. Karl Johans ättlingar, framför allt Oskar II, fann sig väl tillrätta på platsen, men 1913 förvandlades slottet efter prins Eugens förslag till museum. Rosendals slott med stall och tillhörande småhus liksom Borgen på Gärdet var några av de anläggningar med vilka Fredrik Blom kom att framstå som den specielle djurgårdsarkitekten. Han gav karaktär åt flottbasen med Skeppsholmskyrkan och kastellet som mest remarkabla inslag och ritade den kinesiska muren runt Galärvarvet. Villor och kaserner tog form på hans ritbord, och de flyttbara husen dök upp lite varstans, inte minst på Framnäs nära Djurgårdsbron, där han uppförde en hel klunga för eget bruk. 29. Ulriksdal. P. Nordqvist, Den utsiktspunkt som Pehr Nordqvist valt för sin akvarell över slottet och Edsviken utgår från en väletablerad kompositionsmetod. Huvudmotivet läggs i bakgrunden bakom en vattenyta, med ett livfullt figurmotiv i förgrunden samt träd (eller klippor, byggnader) som kulisser på var sida. 30. Utsikt över Gustav III:s paviljong i Hagaparken. A. F. Cederholm, Rosendal. A. Mayer. Litografi som visar slottet vid 1830-talets slut. Bladet ingår i ett franskt planschverk Voyages en Scandinavie, en av de många reseskildringar av voyages pittoresques, som kom på modet i Europa bl.a. till följd av nya ångdrivna samfärdsmedel som tåg och ångbåtar

2 OSKAR I 32. Trädstudier. A. T. Gellerstedt, Motiv från Uggleviken. J. A. Winqvist, Vinterdag vid Uggleviken. K. Nordström, 1900/ Studie av ek, Djurgården. Studie av alar vid strand. G. W. Palm, Skog och park Jaktens avtagande betydelse medförde en förändrad syn på Djurgårdens natur och nya arbetsuppgifter för Djurgårdsförvaltningen. Det gamla odlingslandskapet hade formats för att tillgodose behovet av bete och foder till husdjur och högvilt, medan skogspartierna med undantag för de upphuggna jaktplatserna ej hävdades men utnyttjades för omfattande och ganska osystematisk vedfångst. Nu, vid början av 1800-talet, var tiden kommen för professionell och framsynt skogs- och parkvård under skicklig ledning. Den som förnyade synen och arbetssättet på detta område, inte bara på Djurgården utan i hela landet, var överjägmästaren och djurgårdsintendenten Israel af Ström. Han höjde kunskapen om växtlighet och djurliv hos sina hovjägare, skapade med gallring, plantering och förtätning med både lövträd och gran ett omväxlande skogslandskap mellan de öppna partierna och grundade 1828 Skogsinstitutet vid Djurgårdsbron som föregångare till Skogshögskolan. Han fick visserligen finna sig i att amiralitetet avverkade 888 ekar 1809, men därefter har ekbeståndet ägnats desto större omsorg. 67 jätteekar på Djurgården har ett omfång av mer än fem meter! En befryndad själ var den mångsidige och initiativrike Abraham Niclas Edelcrantz, som bland mycket annat grundade Lantbruksakademien Akademien anlade Experimentalfältet vid Frescati för praktiska för sök, och Edelcrantz bosatte sig vid Stora Skuggan. Det åttkantiga huset där, ursprungligen orangeri, är från hans tid. Lite senare startade Svenska Trädgårdsföreningen en trädgårdsskola vid Rosendal, och mot seklets slut flyttade Bergianska trädgården ut till Brunnsvikens strand talets landskap Den person som kanske mest satt sin prägel på Djurgårdsnaturen är Israel af Ström. Han kallas den svenska skogshushållningens fader och var intendent och överjägmästare på Djurgården under 1800-ta lets fem första decennier. Israel af Ströms banbrytande insatser för natu rens skötsel sammanföll med Karl XIV Johans regeringstid och dennes stora intresse för Djurgården. Rikets skogar var i ett miserabelt skick. Mycket skog gick åt till kolning för järnbruken. Skötseln av Djur gårdens skogar med bl. a. återplantering blev ett föredöme för svensk skogsvård. I och med industrialismens intåg under andra hälften av talet sker en förändring i uppfattningen av landskapet som delvis står i konfl ikt med den gamla. Detta kan ses som en återgång till en mer nytto betonad verksamhet om än i helt annan skepnad. Nu är det inte längre på naturens villkor utan på den nya teknikens. Delar av parken exploateras för bostäder, vetenskap och industrier. Denna syn påverkade inte bara Norra och Södra Djurgården utan hela vårt samhälle. 34. Del av karta utgiven av Topografiska corpsen På kartan ser man ett lantligt landskap. Kullarna är ännu inte bebyggda och dalgångarna hålls öppna. En jämförelse med äldre kartor visar hur landhöjningen påverkat landskapet. Sjöarnas utbredning har minskat och många kärr är utmärkta på kartan. Vägarna följer topografin och leder slingrande genom landskapet. 37. Översiktsbild Experimentalfältet I mitten syns mangården med stora huset och flygeln. Till vänster ser man Trädgårdsbyggnaden och till höger gasverket och ladugården. I kanten mot Gubbacken skymtar bagarstugan. I bildens övre del ekonomibyggnaderna, med spannmålsmagasinet Gröna hissen, som snart skulle inredas till arbetarbostäder, och den f.d. ladugården, vilken vid denna tid tjänade som stall och förvaringsbodar, samt vagnslidret och fårhuset. Detalj av informationsplansch till det allmänna lantbruksmötet i Stockholm Motivet är ritat av ingenjören Mankell och mångfaldigat av litografen J. F. Meyer. (Beskrivning av U. Lange, Experimentalfältet, Kungl. Lantbruksakademiens experiment- och försöksverksamhet på Norra Djurgården ) 18 19

3 Den industriella revolutionen KARL XV OSKAR II 1875 Den industriella revolutionen kallas de massiva sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar som tog sin början i Storbritannien under senare delen av 1700-talet. Koleldad ångkraft drev maskiner, framförallt inom textilindustrin. Den in dust riella revolutionens framsteg fick allt större betydelse när ångdrivna fartyg och järnvägar blev allt vanligare. Under 1800-talet spreds omvälvningen till Västeuropa, Nordamerika och Japan och senare till resten av världen. Konsekvensen blev omfattande förflyttningar av befolkningen, från landsbygden till städernas industrisamhällen som byggdes upp. 38. Montagnes russes. Okänd konstnär, Ulriksdals slottskapell. Kapellet är uppfört 1865 efter ritningar av Scholander. Åren under och närmast efter Karl XV innebar en intensiv byggnadsverksamhet på Ulriksdal. Det var främst sommarnöjen för förmögna borgare och hovet närstående personer. Som exempel kan nämnas Väntorp, Svalkan och Skogsborg. Även värdshuset är från denna tid. 42. En Bellmansfest den 26 juli. Fritz von Dardel har målat damer i färgrika krinoliner och parasoller. Par Bricole musicerar och efter festen erbjöds förfriskningar på Carlmarks konditori, sedermera Bellmansro, i närheten av den ek under vars skugga skalden diktat så mången tjusande idyll. Krogar och värdshus Bellmans närvaro märktes allestädes i Nationalstadsparken, i verkligheten under hans livstid, i minne och myt under alla tider därefter. Portvakterna hade tillstånd att bränna och utskänka brännvin, och deras boställen blev alltså samtidigt krogar; mest känd och besökt var Lill Jans. Vid torpen utanför tullarna utspelar sig ett par av skaldens mest sjungna epistlar, Liksom en herdinna vid Första torpet eller Kräftriket intill Brunnsviken, och Ulla, min Ulla vid Fiskartorpet. De små krogarna och Våffelbruket vid Ryssviken var det enkla folkets tillhåll, medan den mera kräsna pub liken sökte sig till utvärdshus och restauranger. Båda typerna var myc ket talrika 1733 förtecknades 32 krogar på Djurgården. Den förnämsta värdshustraditionen har otvivelaktigt Stallmästaregården, öppnad redan Ett litet axplock bland de övriga kan få det att vattnas i munnen: Blå Porten eller Lusthusporten vid Lejonslätten ( ), Mäster Nilses vid Långa gatan i Djurgårdsstaden (från 1720), Djurgårdsbrunn, gouterad hälsokälla vid 1700-talets mitt och populärt värdshus trekvarts sekel senare, Franska värdshuset vid Djurgårdsvägen 1808, Lidingöbro värdshus 1814 och det ojämförliga Hasselbacken under Wilhelm Davidsons egid Flera av dem hade sina egna, av alla kända och uppskattade kulinariska specialiteter. De enkla nöjena, personifierade av original ur olika generationer som vissångaren Filikromen och den blinda spelmannen Kalle, skulle snart överglänsas av teaterföreställningar, baler och cirkuspresentationer i nya byggnader, många av dem vid Djurgårdsslätten: Cirkus, Alhambra, Novilla och Diorama. De verkligt stora publikmagneterna med besökssiffror i miljonklassen blev emellertid Artur Hazelius Skansen, öppnat 1891, nöjesfältet Gröna Lund, grundat 1883 och i attraktivt skick från 1920-talet, och märkligt nog Vasamuseet (1963, 1990). Folknöjen Kungliga jakter, hovliv och militärövningar kunde inte hindra att Djurgården redan från 1600-talet blev en älskad tillflyktsort för stockholmare ur alla samhällsklasser. Helst for man med båt, lotsad av roddarmadammer, vevslupskullor eller ångslupsskeppare över stadens vatten. För tillträde till den inhägnade djurparken avkrävdes besökaren ända till 1862 en mindre avgift vid Blå Porten eller någon av de andra portarna men kunde sedan röra sig fritt. Man promenerade på de anlagda vägarna eller vandrade på skogsstigarna och fälten, tog del av de enkla nöjena på slätten eller slog sig ner med matsäckskorgarna i det gröna. De lummiga och tidigt blommande liderna var omtyckta för vinets och kärlekens nöjen, och mera äventyrliga aktiviteter som dobbel och spel utövades i Singelbacken eller vid den gamla skumma Rosendals krog. Årets största festdag var 1:a maj, då åskådare i tusental kantade kortegevägen längs Storgatan och ut mot Djurgårdsslätten, när kungafamiljen och deras uppvaktning till häst och med eleganta ekipage ledde uttåget. Periodvis var vädret denna dag uruselt, men stockholmarna trotsade kyla och snö och fick desto större anledning att dricka märg i ben på de talrika traktörställena. Sedan Byströms monumentala Bellmansbyst 1829 rests i backen ovanför Oakhill blev Bellmansdagen den 26 juli ännu mera populär som den stora utflyktsdagen. Mera lössläppta förlustelser utspelade sig trefaldighetsnatten vid Ugglevikskällan, men stämningen blev en helt annan sedan den unga arbetarrörelsen förlagt sina stormöten till Lilljansskogen. Den Allmänna Konst- och Industriutställningen 1897 på västra delen av Södra Djurgården blev en lysande manifestation av det nya industrisamhället. 39. Första torpet utom Kattrumpstullen. J.E. Rehn. När man förr i tiden färdades längs Roslagsvägen stötte man på en rad torp, värdshus och djurvaktarboställen. Första Torpet utom Kattrumpstullen åt väster hette egentligen Cathrineberg, men vann från slutet av 1780-talet ryktbarhet som Kräftriket, eftersom värdshuset lockade med stans största och bästa kräftor. Dess utseende före denna glansperiod lär vi känna i en lavering av Jean Eric Rehn. (Pontus Grate) 40. Kräftriket. J. T. Sergel. Till stamgästerna kring kräftfaten räknades flera av de stora gustavianska konstnärerna vilka efter tjusarkungens bortgång kände sig vilsna under den efterföljande trångsynta regimen och som här kunde ventilera gamla minnen under ymnig förtäring av mat och dryck. Elias Martins legendariska glupskhet fick stundom explosiva följder. Sergel har förevigat en sådan malör, då han själv handgripligt bistår stackars Martin medan kumpanerna Desprez, Lafrensen och Masreliez roade ser på. (Pontus Grate) 43. Roddartrappan vid Skeppsbron. M. R Heland efter E. Martin, Vid Roddartrappan på Skeppsbron en sommardag år 1787 ses ett sällskap embarkera en båt, som snart skall styra ut över Stockholms ström för att med roddarmadammers taktfasta årtag nå det efterlängtade målet - Djurgården. I en akvarellerad konturetsning återges inledningen till fader Movitz överfart till Djurgården, skildrad av Carl Michael Bellman i Fredmans epistel nr 33. Episteltextens brokiga persongalleri är lätt igenkännligt i folkvimlet på kajen och en nästan utplånad inskrift på bilden anger att den eleganta damen med parasollet, som just går ombord, är Bellmans hjältinna Ulla Winblad. Båten läger ut från kajen och överfarten tar sin början Stolta stad! Jag nu glad förglömmer ditt prål, ditt buller, larm och skrål, dina slott och torn. Mowitz, blås i ditt horn! Böljan slår, båten går, bland jakter och skutor spanjefararn står segelstinn, går snart in i Cadix och Dublin. (Eva Nordensson) 20 21

4 Demonstrationståg på Gärdet. E. Jansson, 1898/ :a majdemonstrationerna började på Gärdet Eugen Jansson målade sin tolkning av dessa som gåva till Folkets Hus invigning Lika målmedvetet och disciplinerat som någonsin de militära förbanden tidigare, ringlar sig tåget mot det solbelysta Drottningberget och en ljusnande framtid. Vid sekelskiftet gestaltar alltså Eugen Jansson Djurgårdens radikalt nya innehåll. Gränszonerna mot staden har mist sina historiska funktioner. Malmgårdarnas mark har övertagits av småföretag och arbetarbostäder, medan arbetarrörelsens politiska och sällskapliga aktiviteter förlagts till det forna exercisfältet. 47. Gustav III:s läger på Ladugårdsgärdet O. Årre. När Kungsladugården nedlades på 1670-talet övergick det stora Gärdet i öster till att nyttjas som kampements- och exercisplats. Om somrarna brukade då stora styrkor dras samman här för att utföra verklighetstrogna krigsövningar, s.k. simulacrer. Den som gick av stapeln i maj 1773 omfattade 3000 man, vars läger på Årres kopparstick förlagts framför skogsbrynet, dekorativt återgivet som bestående av omväxlande barr- och lövträd. Liksom Stockholmsutställningen 1930 vid Källhagenområdet, då funktionalismen slog igenom, samlade den mycket stor publik. Sommarnöjen och patriciervillor Många av 1800-talets sommarnöjen och villor byggdes vid stranden, utanför staketet denna remsa av växlande bredd hade för övrigt alltid legat utanför den egentliga djurparken. Efterhand uppläts tomter även vid Djurgårdsslätten, längs Djurgårdsvägen, på Skansenbergets sluttningar och vid kanalen. En rad stora och representativa villor kom till runt sekelskiftet 1900, ritade av tidens ledande arkitekter. I Pipers och Bloms efterföljd blev Ferdinand Boberg nu den mest anlitade, delvis som en följd av hans omfattande engagemang vid Stockholmsutställningen Det ledde också till att han ensam fick ansvaret för 1909 års utställning i Frisens park, Den vita staden. Inte minst anlitades han av kungliga familjen och andra samhällets toppar. Boberg ritade således Waldemarsudde ( ) åt prins Eugen, Thielska galleriet ( ) åt bankiren Ernest Thiel, Oakhill ( ) åt prinsparet Wilhelm och Maria Pavlovna och byggde om Byströms villa åt prins Carl och prinsessan Ingeborg, tyvärr ganska okänsligt. För egen räkning byggde han villan Vintra vid Djurgårdsvägen och sommarstället Ugglebo vid Lilla Värtan. I fält Krigiska minnen och militära anläggningar har inte saknats inom Nationalstadsparkens marker. Blockhusudden fick sitt namn av en enkel befästning, och vid ett av sina försök att inta Stockholm blev Kristian II tillbakaslagen vid Vädla och Unnarör i augusti De stora öppna ytorna på Ladugårdsgärde tjänade som militärt övningsfält från 1672, då en stor övningsskans med bastioner och gravar byggdes nedanför Drottningberget. Inför kungligheter och annat storfolk utkämpades på hösten en välplanerad strid, som kulminerade med den våldsamma stormningen av skansen. Garnisonstrupperna fick i fortsättningen träning i fälttjänst på Gärdet, och i orostider drogs även tusentals soldater från andra regementen samman där. Under Karl XIV Johans tid röjdes och planerades en större del av Ladugårdsgärde för att även kavalleriet och artilleriet skulle kunna spränga fram där. Kungen valde sitt sommarkvarter på Rosendal och kunde på en pontonbro över Djurgårdsbrunnsviken ta sig över till lägerplatsen och högkvarteret i Borgen. Det nuvarande Skansen fick sitt namn av en liten övningsskans som byggdes på berget för den unge prins Oscar (I). Storlägren blev alltmer imponerande, och vid den gamle marskalkens sista truppsammandragning 1843 deltog man och 1700 hästar. Övningarna fortsatte sedan sporadiskt till seklets slut, men från 1905 fick Järvafältet ta över. Den militära närvaron märktes tydligare när förläggningen ordnades i kaserner, för hästgardet och norska gardet vid Storgatan och för Svea garde i Fredrikshov, innan de väldiga kasernkomplexen vid Valhallavägen, Linnégatan och Lidingövägen uppfördes mot 1800-talets slut. Mer anspråkslösa var de bastanta kruthusen på uddarna, av vilka det längst ut på Norra Djurgården, vid Hundudden, ännu står kvar. 45. Vy över Allmänna Konst- och Industriutställningen Akvarell, Anna Palm. Ivar Lo Johansson, ur romanen Författaren från 1957: Jag gick och drev längs huvudgatan till den stora Stockholmsutställningen Det var sommar och dirrande hett. Det nya decenniets sol sken på min hjässa. En helt ny stad av stål, glas och betong var rest på slätten där det förut varit ett tomrum. Hus, restauranger och musikläktare liknade fåglar, som lyfte med stela vingar. Runtom i massan talades det om den nya arkitekturen som skulle föda den nya livskänslan. Ett dörrhantag, ett perspektivfönster, en saklig möbel skulle på kort tid påverka den familj som bodde i huset så att dess känslor och tankar blev öppna, genomskinligt klara. Utställningshallarnas blanka maskinlemmar krävde en ny poesi. Den höga stålmasten på utställningsområdet reste sig som en signal, som en ilning av lycka mot knallblå luft. Den funktionalistiska eran hade blåsts in. Den nya tidens stil var just avskrapningen av stilar. Dess nakna språk hette fakta. Jag översatte direkt arkitekturens språk till litteraturens. Jag gick och såg mig omkring efter den nya människan. 46. Stockholmsutställningen Corson med flaggspel. Presentationsperspektiv, beskuret. Gouache av Max Söderström. August Strindberg Esplanadsystemet Där gamla kåkar stodo tätt och skymde ljuset för varandra, dit sågs en dag med stång och spett en skara ungfolk muntert vandra. Och snart i sky Från kåk till kåk stod damm och boss, man sig beger, då plank och läkt från syll till ås, de bröto loss. allt brytes ner. Det ruttna trät, En gammal man går där förbi så torrt som snus, och ser med häpnad hur man river. det virvlar om Han stannar; tyckes ledsen bli, med kalk och grus. när bland ruinerna han kliver. Och hackan högg - Vad skall ni bygga här, min vän? och stången bröt Skall här bli nya Villastaden? och väggen föll - Här skall ej byggas upp igen! 48. Förslag till gatureglering i Stockholm, Lindhagens för kraftig stöt. Här röjes blott för Esplanaden! stadsplaneförslag med rätvinkliga kvarter och ett överordnat gatunät med stjärnpunkter och breda trädplanterade esplanader ligger, Och skrapan rev - Ha! Tidens sed: att riva hus! och tången nöp, Men bygga upp? -Det är förskräckligt! med åtskilliga förändringar, till grund för Stockholms utbyggnad. att taket föll - Här rivs för att få luft och ljus; Planen stämmer väl överens med stormaktstidens rätlinjiga Stockholm, som den i stort lämnar orörd, och blir därför en naturlig och skorsten stöp. Är kanske inte det tillräckligt? storskalig fortsättning på denna stad. Den tidiga industrialismens stad ( ) Esplanadsystemet formas. De första förorterna byggs. I Lindhagenplanen från 1866 föreslogs ett esplanadsystem efter eu ropeiskt möns ter som med trädplanterade gator skulle genomkorsa ta lets rut nät. Under 1880-talet påbörjades genomförandet. Med 1874 års bygg nads stadga och 1876 års byggnadsordning ska pades ett robust re gel verk, med stor betydelse för malmarnas enhetlighet. Under perioden byggdes ock så ban ker, teatrar, museer, gasverk och andra kommunal tek niska anlägg ningar. Befolkningsök ningen tog fart med kul men under 1880-talet. Invånar antalet steg då med hela 47 procent till nära Bo stadsnöden blev svår och byg gandet på malmarna intensivt. Merparten av innerstadens plan lagda kvarter byggdes ut under denna tid. Samtidigt gavs stadens omgivningar en ny struktur av järnvägen, och intill denna byggdes de första industrierna utanför tullarna. Markägare som för stod järnvägens värde sålde mark för bostadsbebyggelse, bland annat i Haga lund, Huvudsta och Duvbo. Flera av dessa, ofta vildvuxna, samhällen blev själv ständiga municipalsamhällen, med början i Liljeholmen Mer ordnad utbyggnad i privat regi skedde med villor i bland annat Solhem och Mälarhöjden och med stenstadsliknande enklaver av hyreshus i Midsommarkransen, Aspudden och Råsunda

5 GUSTAF V Ingenjörstrupper under övning i broslagning på 1960-talet. Solna blev, i början av 1900-talet, Sveriges största garnisonsort beslutade riksdagen om inrättandet av ett militärt övningsområde som sträckte sig från Järvabyarna i öster till Stäket i väster. I anslutning till detta köpte man bland annat Lilla Frösunda, Frösundavik och Annelund för att användas som förläggningar. Ballongkompaniet, Signalregementet, Svea Ingenjörskår sedermera Ing 1 och Svea Livgarde hör till de regementen som har huserat här. Redan tidigare fanns dessutom officersskolan vid Karlberg. 50. Värtahamnen sent 1800-tal. Originalteckning för Svea av Rob Haglund. 51. Värtahamnen år Konceptkarta till häradskartan. Uppmätning gjord före sekelskiftet. Till sjöss Flottans anläggningar satte sin prägel på andra delar av det som skulle bli Nationalstadsparken. På 1640-talet flyttade örlogsflottan till Skeppsholmen och kom att dominera ön ända till avflyttningen Mittemot, på djurgårdssidan, fick skärgårdsflottan sin bas på Galärvarvet från Kort efteråt blommade det Lothsackska varvet eller Djurgårdsvarvet upp intill Båtsmanstomterna och kom under sin första glanstid att bygga fregatter och andra fartyg åt örlogsflottan. Ute på Beckholmen avlöstes beckbruk och tjärhov vid talets mitt av dockor för fartygsreparationer, och även på Galärvarvet anlades en docka (1878). Gustav V:s docka kom efter förlängning på 1940-talet till knappt 200 meters längd nästan att klyva Beckholmen. Under en stor del av 1900-talet har också Fjäderholmarna hört till flottans revir. Med landhöjningen grundades sund och farleder igen, och passagen mellan Norra och Södra Djurgården pålades dessutom igen på 1640-talet för att inga lurendrejare obemärkt skulle kunna passera sjötullen. Stora sjötullen på Blockhusudden med bomläns över farleden kunde då effektivt övervaka sjöfarten österifrån. Platsen fick sin karaktär vid tillkomsten av stadsarkitekten J. E. Carlbergs tullhus 1727 och den något yngre hamninspektorsbostaden i backen ovanför. Den inre leden öppnades vid Djurgårdsbrunnskanalens anläggning på 1830-talet. En annan förändring av sjölederna åstadkom man 1863 genom utsprängningen av Ålkistan, då Brunnsviken som tidigare varit en insjö med avrinning mot Nybroviken sänktes en dryg meter och fick förbindelse med Värtan. Hamnar och industri Om man betraktar idealtillståndet för Nationalstadsparken som ett öppet och grönt område, har tunga verksamheter och täta bostadszoner inneburit de stora och svåra ingreppen. Tillverkning i mer eller mindre indust riell form har dock gamla anor längs farleden. Örlogsvarvet på Skeppsholmen, Galärvarvet, Djurgårdsvarvet och dockorna på Beckholmen var viktiga inslag i denna bild. Bortom Djurgårdsstadens mark fanns redan från 1640-talet glasbruk, kimröksbruk och stärkelsebruk. Beckholmen hade beckbruk och tjärhov, och vid Waldemarsudde etablerades från 1700-talets mitt oljeslageri (den kvarstående oljekvarnen från 1785), puderkvarn, såg och brädgård, verksamheter som upphörde först vid prins Eugens tillträde. En helt annan storleksordning har exploateringen längs Värtan fick staden tillstånd att anlägga Värtahamnen, senare följd av gasverket, med sin egen stadsdel Hjorthagen, Elverket, Frihamnen som också utsträcktes över flyghamnen vid Lindarängsviken och slutligen oljehamnen vid Loudden. Till detta hamn- och industriområde gränsar Gärdesstaden, som på 30-talet i praktiken skar av det sammanhängande grönområdet och senare utvidgats både åt nordost och sydväst talets landskap Redan tidigt under 1900-talet lades grunden till bevarandet av Djurgår den som naturlig park. Den förändrade synen på kungahuset i för ening med militärens omlokalisering ledde till en konsolidering av sy nen på Djur gården som folkets park. Runt 1900 deklarerade markägaren staten att man såg Djurgården, från Djurgårdsbrunnsviken och norrut, som en ekonomisk resurs tillgänglig för utförsäljning. Detta fi ck fl era debattörer att höja rösten och for mulera värdet av att bevara naturen och de kulturhistoriska mil jöerna för eftervärlden lade Karl Starrbäck en riksdagsmo tion om Djurgårdens inrättande som park. Den togs väl emot men led de inte o medelbart till något konkret förslag. På riksdagens uppdrag lade de s. k. Djurgårdssakkunniga, bland and ra Isak Gustaf Clason, 1917 för första gången fram en konkret dis po si tionsplan över Djur gården där man uttalat och medvetet reser verade mark som na tur lig park. Huvudprincipen var att stenstaden skulle tillå tas växa över Gärdet fram till Lilla Värtan. Höjderna Smeds backen och Drottningberget samt större delen av Norra Djur gården skulle läm nas obebyggda Del av Panorama över Stockholm. Carl Johan Billmark, 1860-talet, färglitografi. Flottans anläggningar på Skeppsholmen och Galärvarvet på Södra Djurgården. 53. Gasklockor och romantik i Värtan. Gasverket och ångkraftverket i Hjorthagen började byggas runt sekelskiftet 1900 efter ritningar av Ferdinand Boberg. Flera tidiga tegelbyggnader finns kvar och har synnerligen högt kulturhistoriskt värde.

6 Välfärdssamhällets framväxt Stockholms stadion, ligger på Norra Djurgården vid Valhallavägen och byggdes för de femte olympiska spelen som hölls i Stockholm år Arkitekt var Torben Grut. 55. Stockholms Fältrittklubbs ridbana vid Lindarängen. Troligen Välfärdssamhällets framväxt. I Sverige, och stora delar av västvärlden, innebar det tidiga 1900-talet införandet av demokrati och ett allt större samhälleligt ansvar för alla medborgares väl och ve. Orättvisor och fattigdom som skapades eller kom i dagen under 1800-talets industrialisering och urbanisering gav i det sena 1800-talet upphov till fi lantropiska institutioner. Från liberalt håll framfördes idén att ansvaret för hälso- och sjukvård och drägliga levnadsvillkor för alla var en gemensam angelägenhet som staten skulle ansvara för. I Sverige satte de stora välfärdsreformerna fart efter det socialdemokratiska makttillträdet Framtidstron i en expanderande ekonomi tillsammans med ett starkt politiskt stöd ledde sedan till att alltmer av trygghetssystem och omsorg kom under det allmännas vingar. På idrottens vädjobanor Hästsporten tillkommer förstlingsrätten som organiserad tävlings idrott i stockholmstrakten. Redan vid 1700-talets slut förekom kappkörning på Brunnsvikens is som uppskattat vinternöje, och från 1830-talet ordnades regelbundet ryttartävlingar. Fältrittklubben öppnade sin ridbana vid Lindarängen 1887, avlöst av Ryttarstadion vid Lidingövägen. Militärövningarna på Ladugårdsgärde hade civila motsvarigheter i skarpskytterörelsen och skolungdomens skyttetävlingar, som fick skjutbanor vid Stora Skuggan och Kaknäs. På 1890-talet anlades Idrottsparken vid Valhallavägen, Tennisstadion och den första hoppbacken vid Fiskartorpet. Med Torben Gruts borgliknande Olympiastadion får den fria idrotten 1912 sin huvudarena, och i samma stråk ligger Gymnastiska Centralinstitutet (numera Idrottshögskolan), Östermalms idrottsplats, Ryttarstadion och Kungl. Tennisstadion. De båda brunnsvikarna hyser både roddare och kanotister, och vid många av Nationalstadsparkens stränder ligger båthamnar och marinor, de största vid Biskopsudden och Hundudden. Själva djurgårdsnaturen har blivit skådeplats för tävlingar i massidrottens tecken: Dagbladsstafetten, Tjejmilen och Stockholm maraton för att nämna några. Utbildning och kultur Sedan länge har utbildnings- och kulturinstitutioner varit ett markant inslag i Nationalstadsparken. Pionjären P. A. Borg lokaliserade sitt dövstuminstitut till Manilla 1817, och Skogsinstitutet kom alltså till under det följande decenniet. Efter sekelskiftet byggdes både Skogshögskolan och Veterinärhögskolan vid Brunnsviken. De blev grannar med Vetenskapsstaden i Axel Anderbergs tappning, omfattande Vetenskapsakademien och Naturhistoriska riksmuseet. Samtidigt, på 1910-talet, Tillkom de första delarna av Tekniska Högskolans stora komplex norr om Valhallavägen efter Erik Lallerstedts ritningar. På Experimentalfältets gamla område skapades i snabb takt från Riksmuseets och Vetenskapsakademiens arkitekt Axel Anderberg hade på 20-talet långtgående planer på en fortsatt utbyggnad av Vetenskapsstaden. 56. Del av Plankarta över Stockholms stad med omnejd från Vetenskapsstaden i Nationalstadsparken. Som ett smalt band genom Nationalstadsparken sträcker sig Vetenskapsstaden. Här ligger flera av Stockholms viktigaste institutioner, störst är Stockholms Universitet och Tekniska högskolan. Området är av vitalt intresse som kunskapscentrum och det ligger i ett vackert och värdefullt natur- och kulturlandskap där många av våra främsta arkitekter skapat byggnader av stort kulturhistoriskt värde flyttade Bergianska trädgården ut till Frescati och detta blir upptakten till den fortsatta vetenskapliga expansionen i området, som från sekelskiftet kom att förändra Norra Djurgårdens karaktär. Stora delar av den lantliga miljön och jordbruksmarken omvandlades till ett vetenskapligt institutionsområde. De höga tomtpriserna och bristen på expansionsyta innanför tullarna ledde till att flera vetenskapliga institutioner och läroanstalter, som var trångbodda i innerstaden, tvingades utanför stenstadens gränser. Utflyttning till de vackra, oexploaterade och relativt närliggande ängsmarkerna utmed Roslagsvägen blev en godtagbar lösning. Begreppet Vetenskapsstaden formulerades av Naturhistoriska Riksmuseets arkitekt Axel Anderberg för den fortsatta utbyggnaden under 20-talet. Stockholms Universitets utflyttning till Frescati inleddes med de sex glasklädda skivhusen. I Vetenskapsstaden ingår också Wenner-Gren Center och Sveaplans gymnasium. Den senaste stora utbyggnaden är Fysikcentrum i Albano, med arkitekten Henning Larsens svängda skivhus nedanför Roslagstulls sjukhus. Spårvägsstad ( ) Som en reaktion på stenstadens rätvinklighet och mörka gårdar mjukades malmarnas rutnät upp när dess sista luckor skulle fyllas. De kvarvarande områdena fi ck, under stadsplanedirektör P. O. Hallmans ledning, gator som följde terrängen. Innanför fasader i nationalromantik och nyklassicism öppnade sig storgårdskvarter, som i Röda Bergen och vid Blecktornsparken. Flera monumentalbyggnader, däribland Stadshuset, byggdes. Spårvägarna gjorde det samtidigt möjligt att utnyttja de stora markförvärv sta den gjort sedan sekelskiftet för nya förorter. Till en början byggdes trädgårdsstäder kring hållplatserna, som Enskede (1908-) och Bromma (1913-). På 30-talet formulerades en ny syn på byggandet. De bostadssociala problemen, tillsammans med infl ytandet från funktionalismen efter Stockholmsutställningen 1930, ledde till ett ökat fl erfamiljshusbyggande. Man byggde hus i park, fristående hus med ljusa lägenheter, t. ex. i Hammarby och Traneberg, och även på malmarna, som Eriksdal och Fredhäll. De kommunala bostadsbolagen bildades som ett redskap i utbyggnaden. Småstugebyggandet tog fart längs spårvägarna under 30-talet. Innerstaden skulle, efter funktionalistiska ideal, få breddade gator och ljusa gårdar, men av detta genomfördes endast en mindre del. På trafi kområdet kom ett omfattande byggande att ge staden en rad monumentalverk i den nya tidens stil, med Västerbron och Slussen som mest framträdande exempel. 58. Del av karta över Stockholm, Bebyggelsen runt Tessinparken på Gärdet illustrerar en brytningstid i synen på Gärdet och staden. De premierade förslagen i tävlingen om Gärdesbebyggelsen 1929 hade alla en stark monumentalitet med en central axel från Karlaplan upp mot Smedsbacken. Samtidigt bröt modernismen in i Sverige med idéer om hus i park och öppna stadsrum. Det vinnande förslaget modifierades. Husen fick en modernistisk prägel och planstrukturen blev öppnare, samtidigt som axialiteten fanns kvar

7 Det moderna samhället GUSTA STAF VI ADOLF CARL X RL XVI GUSTAF Gustaf VI Adolf ( ) När Gustaf Adolf 1950 blev Sveriges kung var det i ett helt annat land än det han föddes i. Genom sitt värdiga, anspråkslöst folkliga sätt blev han mycket populär. Man brukar säga att han skapade det demokratiska kungadömet. Gustaf VI Adolf var hängiven historia och arkeologi och deltog gär na själv i utgrävningar, i Sverige såväl som i Grekland och Italien. Carl XVI Gustaf (1946-) Den 19 maj 1995 invigde kungen Nationalstadsparken. Genom sin uppväxt på Haga slott har han själv ett nära förhållande till parken. Kungens djupa engagemang i djur och natur, bland annat utövat som ordförande i Världsnaturfondens svenska avdelning, är väl känt. Det moderna samhället. Oljekrisen 1973 blev slutpunkten för väl färdssamhällets expansion. Naturresur sernas ändlighet blev påtaglig för alla. Kvicksilverförgiftad fisk, hormoslyrbespru tade lingon, havererade kärnkraftverk i Harrisburg och Tjernobyl visade en sårbar värld. Till detta kom ett eskalerande kallt krig med terrorbalans av nukleära massförstörelsevapen. Från välfärdssamhällets och den expanderande industrialismens gränslösa framtidstro hade västvärlden plötsligt förflyttats till undergångens brant. Insikten om den sårbara miljön ledde till strävan efter ett ekologiskt uthålligt samhälle föll Berlinmuren upplöstes Sovjetunionen. En ny våg av demokratisering drog över världen. Den postindustriella optimismen var född. Universitetet i Frescati. 59. Henning Larsen, första pris i arkitekttävlingen Universitetsanläggningen är placerad på ett betongdäck högt ovanför marken, med huvudsakligen låga byggnader och ett högt betonghus. Betongplattan bildade ett storslaget artificiellt landskap och trafiken hänvisades till det undre planet. Hela anläggningen skulle ge ett intryck av att sväva på en luftkudde. 60. Henning Larsens perspektiv till betongdäcket, sett mot söder. I betongdäcket syns stora ursparningar med trappor ned till Djurgårdslandskapet med dess ekar. 61. Aula, administrationsbyggnad och kårhus enligt David Helldéns omtävlingsförslag. Denna byggnadsensemble var tänkt som universitetets pulserande hjärtpunkt. Den originella aulan utformade Helldén i samarbete med Olle Baertling Moderna museet på Skeppsholmen. Arkitekt Rafael Moneo. Stockholms universitets campus, Där Fredrik Bloms måttfulla hus kringränts av David Helldéns och Ralph Erskines väldiga anläggningar. Museitanken var länge privat, och tappra försök att skapa bestående samlingar gjordes på Djurgården av bildhuggaren J. N. Byström och av guldsmeden och storsamlaren Christian Hammer, men förgäves. Det blev Hazelius som lyckades, med Skansen och med Nordiska Museet, färdigt Av enskilda konstsamlingar har Thielska galleriet 1925, Prins Eugens Waldemarsudde 1948 och Carl Eldhs ateljé på Bellevue 1963 blivit offentligt tillgängliga, och 1916 fick Stockholm en förnämlig utställningslokal med Liljevalchs konsthall, ritad av Carl Bergsten. På 1930-talet uppstod på Norra Djurgården en museistad med Tekniska museet (Ragnar Hjort), Sjöhistoriska museet (Ragnar Östberg) och Etnografiska museet (ny byggnad , Jan Gezelius och Gunnar Mattsson). Efter flottans avflyttning har Skeppsholmen blivit en verklig kulturö, där flaggskeppet, Rafael Moneos Moderna Museet, sekonderas av Arkitekturmuseet, Östasiatiska museet och Konsthögskolan Programmet för arkitekttävlingen 1960 om ett nytt universitet i Frescati efterlyste helt nya lösningar och radikalt förenklade byggnader. I programmet poängterades även att universitetsanläggningen skulle samverka med den vackra Djurgårdsnaturen och att trädbestånd och forngravar inom området i möjligaste mån skulle bevaras. Ett av de mer extrema förslagen förlade hela universitetet i en enda 750 meter lång byggnad (överst). Ett annat förslag inom samma genre visade en bumerangliknande höghuskropp (i mitten). Många förslag präglades av monumentalitet och flera av tävlingsprojekten utmärktes, liksom det nedersta, av höga glasklädda skivhus i Mies van der Rohes efterföljd. Henning Larsens vinnande förslag (ovan t.v.) till utformning av universitetet var upplyft på ett betongdäck. De skulpturalt solfjäderformade byggnadskropparna knyter nära an till Alvar Aaltos samtida arkitektur. 65. Stockholms universitet år 2000 med David Helldéns Blå husen i förgrunden. Längst bort syns Naturhistoriska riksmuseet. 68. Bergshamra. Det moderna Bergshamra är i huvudsak byggt under tre perioder. Runt 1950 enligt Backström Reinius stjärnhusplan. Centrum med kyrkan och omgivande bostadsbebyggelse enligt Georg Varhelyis planer runt 1960 och Södra Bergshamra under 1980-talet. Tunnelbanestad (1945- ) 1941 togs beslutet om tunnelbanan, stommen i efterkrigstidens utbyggnad. Förorterna växte i ett pärlband längs dess linjer. I varje stadsdel fanns offentlig och kom mer siell service och ett blandat bostadsbe stånd, allt grupperat kring ett tyd ligt cent rum vid T-banestationen. Bebyggelsen anpassades till landska pet. Stjärnhus och punkthus gjorde entré. Med Vällingby föddes den inter na tionellt uppmärksam made ABC-staden arbete, bostad, centrum allt fanns i förorten. I innerstaden inleddes den sedan länge planerade för nyel sen av nedre Norrmalm. Hötorgscitys första del invigdes Re gionplan 1970 inne höll nya järnvägslinjer och tre motorvägsringar runt sta den, av vilka en dast en halv byggdes beslutade riksdagen att det skulle byggas bostäder om året under tio år för att slutgiltigt utrota bostadsbristen. Kombinationen av låne regler och byggnormer slog igenom. I och med Skärholmenområ det och Järvastaden ansågs staden i stort sett fullbyggd. Byggandet fort sat te i grannkommunerna på mark ägd av Stockholms stad. Motståndet mot rivningarna i innerstaden kulminerade med almstriden Mot mitten av 1970-talet hejdades rivningsvågen och upprustningen av malmarnas bostäder inleddes med hjälp av samordnad lagstiftning och fi nansiering

8 Aktiviteter i Nationalstadsparken. Hotbild och skydd Redan Gustav III:s upplåtelser väckte oro och ledde till att en del dispositionsrätter återkallades. Den accelererande byggnadsverksamheten på djurgårdsmark årtiondena kring förra sekelskiftet var av mer permanent och oåterkallelig karaktär. En riksdagsmotion 1913 av K. Starrbäck angående Djurgårdens bevarande som naturlig park fick ingen påtaglig effekt, utan grönytorna fortsatte att krympa. Först på 1990-talet gav utredningar och ett snabbt växande opinionstryck utslag. Namnet Ekoparken lanserades av Henrik Waldenström som ledare för Projekt Ekoparken WWF, och statsrådet Görel Thurdin lyckades med ett hett personligt engagemang få till stånd en komplettering av naturresurslagen. Den innebär att området Ulriksdal Haga Brunnsviken Djurgården från 1 januari 1995 åtnjuter lagskydd som nationalstadspark. Det är ett i hela världen unikt begrepp, och även om exploateringstrycket är fortsatt högt har erfarenheterna från de första åren visat att omsorgen om Nationalstadsparken och möjligheterna att skydda den blivit väsentligt större. Björn Hallerdt, talets landskap Nationalstadsparken 1942 lade Sven Markelius fram en plan som följer 1917 års dispo sitions plan i om fatt ning, men där i stället det öppna Gärdet lämnas fritt ända ner till Djur gårdsbrunnsviken, och höjderna bebyggs. Varken 1917 eller 1942 års planer blev fastställda av riksdagen. Än då ser man att de har haft stor betydelse för Djurgårdsmarkens utveckling under 1900-talet. När Stockholm växte i söder och väster för sva ga des motiven att exploatera Djurgårdsmarken för bostads bebyg gelse. Även om det har byggts under 1900-talet kan man konstatera att sto ra delar av den mark som både 1917 och 1942 föreslogs för exp loa tering har förblivit obebyggd. Bevarandet har varit vägledande i synen på Djurgården inleddes beredningsarbetet inför tillkomsten av det som sedan blev Nationalstadsparken. Tan ken att bevara Djurgården som naturlig park un der över skåd lig fram tid var då redan djupt rotad. Sedan 1995 är om rådet Ulriksdal - Haga - Brunnsviken - Djurgården skyddat genom sär skil da hushållningsbestämmelser i miljöbalken. Lagskyddet syftar till att områdets huvudstruktur vad gäller natur- och parklandskap res pek tive mer bebyggda delar av området ska bestå på lång sikt och att områdets värden som ett historiskt landskap ska bevaras Turistkarta över Nationalstadsparken

9 Litteratur Böcker Bedoire, Fredrik & Thullberg, Per: Stockholms universitet Stockholms universitet. Almqvist & Wiksell, Uppsala Eriksson, Eva: Stockholms stränder. Från industri till bostäder. Samfundet S:t Erik. Stockholm. Fälth & Hässler, Värnamo 2003 Grate, Pontus & Nordenson, Eva: Från Ulriksdal till Bellmansro. Konstnärer i nationalstadsparken under 300 år. Prins Eugens Waldemarsudde, Carlsson Bokförlag, Trelleborg Hall, Thomas, red.: Frescati. Huvudstadsuniversitet och arkitekturpark. Stockholms universitet, Lund Holm, Lennart & Schantz, Peter, red.: Nationalstadsparken ett experiment i hållbar utveckling. Formas, Stockholm Karling, Sten m.fl.: Fredrik Magnus Piper och den romantiska parken. Utställningskatalog Konstakademien 5 sept-18 okt Kungl. Akademien för de fria konsterna, Katrineholm Kronologisk världshistoria 6000 år av historia på 5 meter Third Millenium Trust, Chippenham, England. På svenska Bokförlaget Replik AB, Viken. Landell, Nils-Erik: Stockholms kartor. Rabén & Sjögren, Italien Lange, Ulrich: Experimentalfältet. Kungl. Lantbruksakademiens experiment- och försöksverksamhet på Norra Djurgården i Stockholm Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 23. Supplement till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift, Hållsta Lundevall, Peter: Djurgården kungens och folkets park. Djurgårdsmarkens förändring sedan medeltiden fram till vår tid. Stockholms stadsbyggnadskontor, Västervik Olsson, Nils-Olof: Stockholm fem sekler genom konstnärens öga. Stockholmia Förlag, Västervik Rudberg, Eva: Stockholmsutställningen Modernismens genombrott i svensk arkitektur. Stockholmia förlag, Borås Stahre, Nils-Gustaf Stahre: Stockholms gatunamn. Stockholmia förlag von Ajkay, Anna, Lindhagen, Suzanne & Mandén-Örn, Kerstin: Tidernas Stockholm. Kulturmiljöer av riksintresse. Stockholms stadsmuseum, Stockholm Rapporter Malmlöf, Maria. Solna Stad: Kulturmiljöer i Solna Miljö- och planeringsavdelningen, Länsstyrelsen i Stockholms län: Nationalstadsparkens historiska landskap det immateriella perspektivet. Miljö- och planeringsavdelningen Nr 19 nov Stockholms byggnadsordning ett förhållningssätt till stadens karaktärsdrag. Utdrag ur Stockholms översiktsplan Stadsbyggnadskontoret juni Värna Vårda Visa. Program för Ekoparken Förbundet för Ekoparken. Citat Delar av texten Spåren i landskapet är hämtade ur Djurgården kungens och folkets park. Delar av texten Stadens utveckling är hämtade ur Stockholms byggnadsordning. Bildtexterna 39, 40 och 43 är hämtade ur Från Ulriksdal till Bellmansro. Bilder Albert Bonniers Förlag, originalteckning för Svea folkkalender, sent 1800-tal: 50 Arkitekturmuséet: 46, 59, 61 Bergström, Per (Stockholms universitets fotoavdelning): 65 Bruun, Francis: 9, 52 Det Kungliga Biblioteket, Köpenhamn: 13 Folkets Hus AB, Stockholm: 44 Generalstabens litografiska anstalt: 58 Jönsson, Anders: 4 Konstakademien: 24, 25 Krigsarkivet: 18 Kungl. Biblioteket: 3, 12, 31, 47 Kungl. Djurgårdens förvaltning: 19, 21 Kungl. Skogs- och lantbruksakademien: 37 Lundevall, Peter på underlag av Göran Dalbäck: 7 Luukonen, Klaus (Stockholms stad TK- arkivet): 1 Nationalmuseum: 16, 22, 26, 29, 33, 36, 39, 40 Nordiska museet: 17, 32 Schantz, Peter: 5, 14, 69, 70, 71, 72, 73, 74 Solna stadsarkiv: 27, 41, 68 Stockholms stadsarkiv: 8, 34 Stockholms stadsbyggnadskontor: 2, 56, 57, 75, 76 Stockholms Stadsmuseum: 20, 28, 30, 38, 42, 45, 53, 55 Stödberg, Nils: 10 Thielska galleriet: 35 Uppsala universitetsbibliotek: 23 Ur SAR:s tävlingsblad: 60 Vitterhetsakademiens bibliotek: 11 Ur följande böcker: Djurgården - kungens och folkets park: 7, 19 Fredrik Magnus Piper: 25 Från Ulriksdal till Bellmansro: 11, 17, 20, 22, 23, 24, 26, 28, 29, 31, 32, 33, 35, 36, 38, 39, 40, 42, 43, 44, 47 Kulturmiljöer i Solna: 6 Nationalstadsparken ett experiment i hållbar utveckling: 3, 5, 14, 76 Stockholm fem sekler genom konstnärens öga: 9, 13, 30, 45, 48, 51, 58 Stockholms kartor: 8, 12 Stockholms Universitet: Stockholmsutställningen: 46 Bilderna på omslaget är kraftigt beskurna utsnitt av bilder ur skriften. Redaktör och idé: Anders Jönsson. Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB Grafi sk form: Anders Jönsson, Henrik Jonsson Linton och Elisabet Elfström, Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB Framtagen i samarbete med Stockholms stadsbyggnadskontor och Solna stadsarkitektkontor Tryckt av Edita Västra Aros AB Stockholms stadsbyggnadskontor och Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB 76. Flygfoto av Nationalstadsparken

10 Historiska landskap behandlar landskapet inom National stadsparken Ulriksdal Haga Brunnsviken Djurgår den och be skriver kronologiskt hur detta landskap har nytt jats och för ändrats från medeltiden fram till våra dagar. Historiska landskap är även en beskrivning av ett land skapshistoriskt skeende där landskapets nyttjande och för ändring är satt i relation till staden och samhällets utveckling i stort. Maj 2006 SBK 2006:2

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Planering för åtgärder i Kungliga nationalstadsparken

Planering för åtgärder i Kungliga nationalstadsparken Förbundet för Ekoparken Styrelsen PM 2013-10-27 Planering för åtgärder i Kungliga nationalstadsparken Bakgrund Parken har, sådan den är idag, stora värden. Likväl finns det mycket som kan göras för att

Läs mer

Samlad makt. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer Samuelsson illustration Annika Gudmundsson

Samlad makt. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer Samuelsson illustration Annika Gudmundsson Samlad makt De som kommer sjövägen till Stockholm ska inte känna några tvivel inför vad de ser. Detta är landets huvudstad och det är härifrån staten styrs. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

lärarhandledning Freskerna Ehrenstrahl målande Karl XI

lärarhandledning Freskerna Ehrenstrahl målande Karl XI lärarhandledning Freskerna Om du står med näsan pekande mot slottet och museets ingång har du den södra väggen på vänster sida. De tre väggfälten visar händelser och personer ur den svenska konsthistorien.

Läs mer

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Med alla 11 Lunkare samlade strax efter kl 12 avtågade vi från Södra och med en ny Lunkare, Kerstin, i vår grupp. Efter Swedenborgsgatan styrdes

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Lite grann från ovan. Göran Fredriksson och Ingvar Lundkvist. Ljus och teknik. Flygfototillstånd

Lite grann från ovan. Göran Fredriksson och Ingvar Lundkvist. Ljus och teknik. Flygfototillstånd Lite grann från ovan Göran Fredriksson och Ingvar Lundkvist "En bild säger mer än 1000 ord!" Hur mycket borde då inte en bra flygbild säga?! Och ändå använder sig museerna i ringa utsträckning av flygbilder,

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer

Cykelställen i Vaxholm

Cykelställen i Vaxholm Cykelställen i Vaxholm Vaxholms turistbyrå Vaxön 1.Start: Västerhamnen Följ kajen från Västerhamnen till rondellen, vid Söderhamnsplan tag höger och följ Strandgatan mot Kastellet. 2. Kastellet År 1548

Läs mer

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

RUMSLI G A D I M E N S I O N E R I DAG E N S M I L J Ö

RUMSLI G A D I M E N S I O N E R I DAG E N S M I L J Ö NYBROVIKEN 6 RUMSLI G A D I M E N S I O N E R I DAG E N S M I L J Ö KL AR KKL A SJÖ A KLLARRA SSJÖ KLARA ARA SJJÖ AS Ö JÖ Vatte n r u m m e n o c h d e s s vä g ga r Vattenrum från vilken Blasieholmsudden

Läs mer

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK OR MED SJÖUTSIKT Kontorsfastigheten Stora Katrineberg ligger mycket strategiskt utanför Stockholms avgiftsbelagda tullar med absolut närhet till både innerstaden

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS 1 - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM Region Skåne vill att det ska finnas

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Det ska vara enkelt att bo i hus.

Det ska vara enkelt att bo i hus. Det ska vara enkelt att bo i hus. Ett liv i hus ska inte behöva vara ett val mellan stad och natur. Det är därför är beläget precis på gränsen mellan Älvsjöskogen och kommunikation till staden. För precis

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Paris i början av maj 2009

Paris i början av maj 2009 Paris i början av maj 2009 Liljekonvaljens tid 1:a maj firas med liljekonvaljer som kostar förvånansvärt många pengar. Små buketter som inhandlas och kostar upp till 1,5 euro per stängel. Överallt kunde

Läs mer

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL Arkitektur Stockholm Vägledning Balkonger Vägledning Vindsinredning DNR. 201305967570 Antaget av Stadsbyggnadsnämnden 20130613 DNR. 201305968570 INNEHÅLL INLEDNING 2 STOCKHOLMS LÅNGSIKTIGA UTVECKLING 2

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41 Magiskt i cederträ Med vackra vandringsstråk och branta skidbackar inpå knuten har arkitektbyrån AKB ritat ett modernt hus med fantastiskt ljusinsläpp. Som fasad har man valt cederträ - ett doftande träslag

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14

Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Skissboken - osignerad - sändes till Upplands-Bro Kulturnämnd på 70-talet från någon person i Värmland därför att ett flertal bilder kunde relateras

Läs mer

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008 Det finns restaurang, café och espressobar i museet. Det finns plats för att sitta och äta matsäck på plan 1. Dit kommer man genom ingången som ligger mot vattnet. 30 personer får plats. Det går inte att

Läs mer

Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening

Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening En grön oas mellan Ringvägen och Årstaviken www.eriksdalslunden.se För aktuell information, se hemsidan och anslagstavlor i området. Karta över Eriksdalslunden

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Rapport 2006:11 Framtidens Nationalstadspark Handlingsprogram del I: Vision och förutsättningar

Rapport 2006:11 Framtidens Nationalstadspark Handlingsprogram del I: Vision och förutsättningar Rapport 2006:11 Framtidens Nationalstadspark Handlingsprogram del I: Vision och förutsättningar FRAMTIDENS NATIONALSTADSPARK Handlingsprogram del I: Vision och förutsättningar Redaktion: Björn-Axel Beier,

Läs mer

Kom närmare naturen, utan att lämna staden

Kom närmare naturen, utan att lämna staden Kom närmare naturen, utan att lämna staden Det speciella med är inte enbart hur nära du kommer naturen, utan även hur nära du fortfarande är staden. Våra unika radhus i trä är noggrant belägna mellan Nackareservatets

Läs mer

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kors vad det vimlar av segel idag... 1 ors vad det vimlar av segel idag... Det är med glädje vi vill ge vårt förslag på bostäder i ett så fantastiskt läge som Lindö Strand. Vår målsättning är att skapa ett unikt boende med egen karaktär där

Läs mer

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter

GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter Detaljplan för FÄJÖ 1:110, Säljö udde Karlskrona kommun, Blekinge län Dnr. 105/11 GESTALTNINGSPROGRAM Till gestaltningsprogrammet hör även en illustrationskarta och förslag till färgpaletter VAD ÄR ETT

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

4Ossian Adlers Park en del av Å-staden

4Ossian Adlers Park en del av Å-staden 4Ossian Adlers Park en del av Å-staden Ossian Adlers Park vid Svartån är en idé och vision om att bygga vidare på Å-staden och på historien som en gång startades av örebroaren Ossian Adlers. Visionen ger

Läs mer

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA Stiftelsen Villa Ensi erbjuder en trygg boendeform i en av de vackraste delarna av Helsingfors. Villa Ensi vid Havsgatan i Eira är ett trivsamt och mångsidigt servicehus, med

Läs mer

I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan

I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan bevaras, samtidigt som verksamheten kan fortsätta. I

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö.

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö. Förord J ag tänker oftast med hjärtat, och den här samlingen berättelser, bilder, dikter och fragment är inget undantag. Sammantaget är den ett subjektivt porträtt av skärgården utanför Fjällbacka och

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

IDÉSKISS Söder Mälarstrand

IDÉSKISS Söder Mälarstrand IDÉSKISS Söder Mälarstrand Handelsstråk för att sammanbinda nybyggnadsområdet och Mûnchenbryggeriet Handelstorg vid befintlig naturstenstrappa och utvidgning av kajkant Bevarande av naturstenskant Bostäder

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker

ÄLVSJÖ STADEN. En stadsdel i förvandling. 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker ÄLVSJÖ STADEN En stadsdel i förvandling 1 500 bostäder Nya butikslokaler Fler förskolor Gröna parker STADEN FLYTTAR TILL ÄLVSJÖ Med Öster om Älvsjövägen, söder om Solbergaskogen och strax nordväst om Älvsjö

Läs mer

Alsace & Bourgogne. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com

Alsace & Bourgogne. Guidad Rundresa Max. 8 resenärer. www.vespucci-tours.com Alsace & Bourgogne Guidad Rundresa Max. 8 resenärer www.vespucci-tours.com G u i d a d R e s a - A l s a c e o c h B o u r g o g n e Alsace och Bourgogne - Guidad Rundresa Upptäck de pittoreska vinregionerna

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4 bilder från Slussen Det var vid Slussen jag började fotografera samtal med Gunnar Smoliansky den 27 januari 2005 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 5 Fotografier: Gunnar

Läs mer

Tema OW Självporträtt

Tema OW Självporträtt Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Sammantaget ingår i samordnarens uppdrag att

Sammantaget ingår i samordnarens uppdrag att 2015-05-29 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Gunilla Malmborg E-post gunilla.malmborg@regeringskansliet.se Redovisning av uppdrag om minnesvård Regeringen beslutade den 8 januari

Läs mer

stockholm i huvudet på en stadsantikvarie 8 2 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u

stockholm i huvudet på en stadsantikvarie 8 2 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u stockholm i huvudet på en stadsantikvarie 8 2 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Till vänster: Bildmontage: Cristina Jäderberg, SSM. Stockholm är världens vackraste stad, tänker jag varje dag på väg

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK En förnyad lekplats ligger centralt i parken. Ett berg av gummi integrerar oilka typer av lek och fungerar som ett landmärke i parken mot omgivande stad. 1(8) Det artificiella gummiberget är en tolkning

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

En frisbee-fanatiker i Afrika

En frisbee-fanatiker i Afrika En frisbee-fanatiker i Afrika Att vara en hängiven discgolfspelare är att ständigt betrakta sin omgivning som en presumtiv discgolfbana. Att se på en vacker kulle och tänka hur perfekt den vore för en

Läs mer

UNIT. unitark.se. STORLEK: 270m 2. STATUS: Färdigställande 2012. K: RH Byggteknik. Ansvarig Mikael Frej & Klas Moberg. Medverkande Frans Magnusson

UNIT. unitark.se. STORLEK: 270m 2. STATUS: Färdigställande 2012. K: RH Byggteknik. Ansvarig Mikael Frej & Klas Moberg. Medverkande Frans Magnusson ? Knappt 20 km söder om Göteborg ligger Billdal med sin brokiga villabebyggelse och ett mindre närcentrum. Villorna ligger på pendlingsavstånd till Göteborg men den stora attraktionen är havet, det är

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning

Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning Uppdrag, projekt mm 1993-2009 arkitekt Måns Hallén Bygghyttan Ekonomisk Förening 1993-1998 Upprustning Fengersfors Bruk 1993-1998 Byggmässan Friska Hus

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk!

NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk! Evenemangslista NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk! www.konsthantverkarnakarlstad.se Vår förhoppning är att kunder från när och fjärran skall

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5 Kalender 2015 Funderar du på att renovera? Sätt dig in i hur ditt hus fungerar; var försiktig med att blanda nya och gamla konstruktioner. Nya och gamla material och tekniker fungerar på olika sätt. Lita

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Överklagande av Länsstyrelsens beslut 4031-398853-2013 angående detaljplan för kvarteren

Läs mer