Romantiken. slutet av 1700-talet talet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Romantiken. slutet av 1700-talet - 1800-talet."

Transkript

1 18000 Romantiken. slutet av 1700-talet talet KARL XIII KARL X RL XIV JOHAN 1825 Romantiken uppstod som en reaktion mot upplysningen och förnuftets herravälde. Den startade i England och Frankrike under och 1770-talet och nådde Sverige på 1780-talet. Viktiga ledord och namn inom fi losofi n: idealism, holistiska teorier, hypnos, historieforskning, arkeologi, utvecklingstänkande, Hegel. Inom litteraturen: Sturm und Drang, William Blake, Goethe med Den unge Werthers lidanden, Adam Oehlenschläger, Erik Johan Stagnelius, Esaias Tegnér, göticismen och Götiska förbundet, Mary Shelleys berättelse om Frankensteins monster. Inom konsten nådde rörelsen sin höjdpunkt under 50 år mellan 1790 och De viktigaste beståndsdelarna i romantiken var en känsla för naturen, en betoning av den subjektiva sensibiliteten, känslan och fantasin, i motsats till förnuftet, samt ett intresse för det förgångna, det mystiska och det exotiska. Inom måleriet började romantiken med John Constables och William Turners verk, som uppvisar en ny medvetenhet i fråga om landskapet. I Tyskland är Karl Friedrich Schinkels och Moritz von Schwindz målningar av medeltida städer och Caspar David Friedrichs mystiska landskap typiska romantiska verk. Goya är i Spanien ett unikt exempel på romantik. I Frankrike fanns Théodore Géricault och Eugène Delacroix. Romantiken är musikaliskt en mycket lång och rik period föddes den centrala romantikergenerationens främsta företrädare: Mendelssohn, Schumann, Chopin, Berlioz, Liszt och Wagner. De tre första, tidigt bortgångna, bildar en grupp för vilken den intima musiken spelar en central roll. De tre senare odlade främst det stora symfoniska idékonstverket (Berlioz och Liszt) och musikdramer (Wagner). Under 1800-talets senare del framträder ett folkligt nationalromantiska drag hos Mussorgskij, Smetana, Grieg, Glinka, Söderman och Sibelius. Lustslotten Tre kungliga lustslott från lika många sekel präglar de olika delarna av Nationalstadsparken med lite god vilja kan man hitta ett fjärde strax utanför dess gräns, nämligen Fredrik I:s Fredrikshov som av C. F. Adelcrantz byggdes ut till änkesäte åt drottning Lovisa Ulrika. Äldst är Ulriksdal, uppfört av fältherren Jacob de la Gardie på 1640-talet som Jakobsdal. Sedan änkedrottning Hedvig Eleonora köpt in slottet fick det sitt nuvarande namn efter den snart bortgångne lille sonsonen Ulrik. Renässansslottet inramades som sig bör av en strikt barockträdgård med orangeri, terrasseringar och lusthus med senare tillägg av en engelsk park. Karl XV gav med F. W. Scholanders hjälp Ulriksdal en riddar romantisk touche och gjorde det till mötesplats för konstnärer och ett glatt sällskapsliv. Under Gustav VI Adolfs långvariga bosättning på slottet inreddes den tidigare riddarsalen till ett stort vardagsrum i blond Swedish Grace med Malmstensmöbler och raffinerat konsthantverk. Sedan slottet öppnats har det gamla orangeriet restaurerats för att bilda om fatt ning till en viktig del av Nationalmuseets skulptursamling och landets äldsta slottsteater, Confidencen, återställts till en vacker och livligt utnyttjad scen. Till Gamla Hagas anspråkslösa manbyggnad tog Gustav III sin tillflykt med förtrogna vänner och fäste sig så starkt vid platsen att han snart också förvärvade granngården Brahelund. Inspirerad av intrycken från den italienska resan planerade kungen en storslagen anläggning, där F. M. Pipers engelska park med ekotempel, lusthus, grottor och vindlande kanaler blev det första, viktiga steget. Nära stranden, i intim kontakt med naturen, uppfördes den lätta och graciösa paviljongen och på höjden ovanför planerades det stora, Versailles-liknande palatset efter L. J. Desprez ritningar. Men bygget avbröts vid kungens död och kom aldrig längre än till grunden. Vid 1800-talets början byggdes Drottningens paviljong eller Haga slott med C. G. Gjörwell som arkitekt. Det blev bostad för prins Gustav Adolf och hans familj och alltså uppväxtmiljö för kung Carl XVI Gustav men fungerar numera som statens representationsbyggnad vid toppmöten och som bostad för gästande statsmän. Karaktären av sommarviste är särskilt tydlig i Rosendals slott (1827), som inte ens använts för övernattningar utan bara vid dagbesök och måltider. Både till format och exteriör är slottet ganska anspråkslöst, i yttre gestalt enligt mångas uppfattning överträffat av det ståtliga stallet på höjden österut. Men Rosendal rymmer en serie interiörer i sträng och färgstark klassicism, en passande miljö för kejsartidens fältherre. Lokaliseringen motiverades av Karl Johans stora militära intresse, i nära anslutning till övningsfältet på Ladugårdsgärde. Kungen kom också att betyda mycket för skötseln av Södra Djurgården, då han initierade och till stor del bekostade vägar, utdikningar och röjningar det blev en allmän uppryckning av området och en mera ståndsmässig karaktär på livet där, elegantare men inte lika otvungen som förr. Stockholmarna visade sin uppskattning som tacksamma och vördnadsfulla åskådare till kungafamiljens offentliga spisning på Rosendal. Karl Johans ättlingar, framför allt Oskar II, fann sig väl tillrätta på platsen, men 1913 förvandlades slottet efter prins Eugens förslag till museum. Rosendals slott med stall och tillhörande småhus liksom Borgen på Gärdet var några av de anläggningar med vilka Fredrik Blom kom att framstå som den specielle djurgårdsarkitekten. Han gav karaktär åt flottbasen med Skeppsholmskyrkan och kastellet som mest remarkabla inslag och ritade den kinesiska muren runt Galärvarvet. Villor och kaserner tog form på hans ritbord, och de flyttbara husen dök upp lite varstans, inte minst på Framnäs nära Djurgårdsbron, där han uppförde en hel klunga för eget bruk. 29. Ulriksdal. P. Nordqvist, Den utsiktspunkt som Pehr Nordqvist valt för sin akvarell över slottet och Edsviken utgår från en väletablerad kompositionsmetod. Huvudmotivet läggs i bakgrunden bakom en vattenyta, med ett livfullt figurmotiv i förgrunden samt träd (eller klippor, byggnader) som kulisser på var sida. 30. Utsikt över Gustav III:s paviljong i Hagaparken. A. F. Cederholm, Rosendal. A. Mayer. Litografi som visar slottet vid 1830-talets slut. Bladet ingår i ett franskt planschverk Voyages en Scandinavie, en av de många reseskildringar av voyages pittoresques, som kom på modet i Europa bl.a. till följd av nya ångdrivna samfärdsmedel som tåg och ångbåtar

2 OSKAR I 32. Trädstudier. A. T. Gellerstedt, Motiv från Uggleviken. J. A. Winqvist, Vinterdag vid Uggleviken. K. Nordström, 1900/ Studie av ek, Djurgården. Studie av alar vid strand. G. W. Palm, Skog och park Jaktens avtagande betydelse medförde en förändrad syn på Djurgårdens natur och nya arbetsuppgifter för Djurgårdsförvaltningen. Det gamla odlingslandskapet hade formats för att tillgodose behovet av bete och foder till husdjur och högvilt, medan skogspartierna med undantag för de upphuggna jaktplatserna ej hävdades men utnyttjades för omfattande och ganska osystematisk vedfångst. Nu, vid början av 1800-talet, var tiden kommen för professionell och framsynt skogs- och parkvård under skicklig ledning. Den som förnyade synen och arbetssättet på detta område, inte bara på Djurgården utan i hela landet, var överjägmästaren och djurgårdsintendenten Israel af Ström. Han höjde kunskapen om växtlighet och djurliv hos sina hovjägare, skapade med gallring, plantering och förtätning med både lövträd och gran ett omväxlande skogslandskap mellan de öppna partierna och grundade 1828 Skogsinstitutet vid Djurgårdsbron som föregångare till Skogshögskolan. Han fick visserligen finna sig i att amiralitetet avverkade 888 ekar 1809, men därefter har ekbeståndet ägnats desto större omsorg. 67 jätteekar på Djurgården har ett omfång av mer än fem meter! En befryndad själ var den mångsidige och initiativrike Abraham Niclas Edelcrantz, som bland mycket annat grundade Lantbruksakademien Akademien anlade Experimentalfältet vid Frescati för praktiska för sök, och Edelcrantz bosatte sig vid Stora Skuggan. Det åttkantiga huset där, ursprungligen orangeri, är från hans tid. Lite senare startade Svenska Trädgårdsföreningen en trädgårdsskola vid Rosendal, och mot seklets slut flyttade Bergianska trädgården ut till Brunnsvikens strand talets landskap Den person som kanske mest satt sin prägel på Djurgårdsnaturen är Israel af Ström. Han kallas den svenska skogshushållningens fader och var intendent och överjägmästare på Djurgården under 1800-ta lets fem första decennier. Israel af Ströms banbrytande insatser för natu rens skötsel sammanföll med Karl XIV Johans regeringstid och dennes stora intresse för Djurgården. Rikets skogar var i ett miserabelt skick. Mycket skog gick åt till kolning för järnbruken. Skötseln av Djur gårdens skogar med bl. a. återplantering blev ett föredöme för svensk skogsvård. I och med industrialismens intåg under andra hälften av talet sker en förändring i uppfattningen av landskapet som delvis står i konfl ikt med den gamla. Detta kan ses som en återgång till en mer nytto betonad verksamhet om än i helt annan skepnad. Nu är det inte längre på naturens villkor utan på den nya teknikens. Delar av parken exploateras för bostäder, vetenskap och industrier. Denna syn påverkade inte bara Norra och Södra Djurgården utan hela vårt samhälle. 34. Del av karta utgiven av Topografiska corpsen På kartan ser man ett lantligt landskap. Kullarna är ännu inte bebyggda och dalgångarna hålls öppna. En jämförelse med äldre kartor visar hur landhöjningen påverkat landskapet. Sjöarnas utbredning har minskat och många kärr är utmärkta på kartan. Vägarna följer topografin och leder slingrande genom landskapet. 37. Översiktsbild Experimentalfältet I mitten syns mangården med stora huset och flygeln. Till vänster ser man Trädgårdsbyggnaden och till höger gasverket och ladugården. I kanten mot Gubbacken skymtar bagarstugan. I bildens övre del ekonomibyggnaderna, med spannmålsmagasinet Gröna hissen, som snart skulle inredas till arbetarbostäder, och den f.d. ladugården, vilken vid denna tid tjänade som stall och förvaringsbodar, samt vagnslidret och fårhuset. Detalj av informationsplansch till det allmänna lantbruksmötet i Stockholm Motivet är ritat av ingenjören Mankell och mångfaldigat av litografen J. F. Meyer. (Beskrivning av U. Lange, Experimentalfältet, Kungl. Lantbruksakademiens experiment- och försöksverksamhet på Norra Djurgården ) 18 19

3 Den industriella revolutionen KARL XV OSKAR II 1875 Den industriella revolutionen kallas de massiva sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar som tog sin början i Storbritannien under senare delen av 1700-talet. Koleldad ångkraft drev maskiner, framförallt inom textilindustrin. Den in dust riella revolutionens framsteg fick allt större betydelse när ångdrivna fartyg och järnvägar blev allt vanligare. Under 1800-talet spreds omvälvningen till Västeuropa, Nordamerika och Japan och senare till resten av världen. Konsekvensen blev omfattande förflyttningar av befolkningen, från landsbygden till städernas industrisamhällen som byggdes upp. 38. Montagnes russes. Okänd konstnär, Ulriksdals slottskapell. Kapellet är uppfört 1865 efter ritningar av Scholander. Åren under och närmast efter Karl XV innebar en intensiv byggnadsverksamhet på Ulriksdal. Det var främst sommarnöjen för förmögna borgare och hovet närstående personer. Som exempel kan nämnas Väntorp, Svalkan och Skogsborg. Även värdshuset är från denna tid. 42. En Bellmansfest den 26 juli. Fritz von Dardel har målat damer i färgrika krinoliner och parasoller. Par Bricole musicerar och efter festen erbjöds förfriskningar på Carlmarks konditori, sedermera Bellmansro, i närheten av den ek under vars skugga skalden diktat så mången tjusande idyll. Krogar och värdshus Bellmans närvaro märktes allestädes i Nationalstadsparken, i verkligheten under hans livstid, i minne och myt under alla tider därefter. Portvakterna hade tillstånd att bränna och utskänka brännvin, och deras boställen blev alltså samtidigt krogar; mest känd och besökt var Lill Jans. Vid torpen utanför tullarna utspelar sig ett par av skaldens mest sjungna epistlar, Liksom en herdinna vid Första torpet eller Kräftriket intill Brunnsviken, och Ulla, min Ulla vid Fiskartorpet. De små krogarna och Våffelbruket vid Ryssviken var det enkla folkets tillhåll, medan den mera kräsna pub liken sökte sig till utvärdshus och restauranger. Båda typerna var myc ket talrika 1733 förtecknades 32 krogar på Djurgården. Den förnämsta värdshustraditionen har otvivelaktigt Stallmästaregården, öppnad redan Ett litet axplock bland de övriga kan få det att vattnas i munnen: Blå Porten eller Lusthusporten vid Lejonslätten ( ), Mäster Nilses vid Långa gatan i Djurgårdsstaden (från 1720), Djurgårdsbrunn, gouterad hälsokälla vid 1700-talets mitt och populärt värdshus trekvarts sekel senare, Franska värdshuset vid Djurgårdsvägen 1808, Lidingöbro värdshus 1814 och det ojämförliga Hasselbacken under Wilhelm Davidsons egid Flera av dem hade sina egna, av alla kända och uppskattade kulinariska specialiteter. De enkla nöjena, personifierade av original ur olika generationer som vissångaren Filikromen och den blinda spelmannen Kalle, skulle snart överglänsas av teaterföreställningar, baler och cirkuspresentationer i nya byggnader, många av dem vid Djurgårdsslätten: Cirkus, Alhambra, Novilla och Diorama. De verkligt stora publikmagneterna med besökssiffror i miljonklassen blev emellertid Artur Hazelius Skansen, öppnat 1891, nöjesfältet Gröna Lund, grundat 1883 och i attraktivt skick från 1920-talet, och märkligt nog Vasamuseet (1963, 1990). Folknöjen Kungliga jakter, hovliv och militärövningar kunde inte hindra att Djurgården redan från 1600-talet blev en älskad tillflyktsort för stockholmare ur alla samhällsklasser. Helst for man med båt, lotsad av roddarmadammer, vevslupskullor eller ångslupsskeppare över stadens vatten. För tillträde till den inhägnade djurparken avkrävdes besökaren ända till 1862 en mindre avgift vid Blå Porten eller någon av de andra portarna men kunde sedan röra sig fritt. Man promenerade på de anlagda vägarna eller vandrade på skogsstigarna och fälten, tog del av de enkla nöjena på slätten eller slog sig ner med matsäckskorgarna i det gröna. De lummiga och tidigt blommande liderna var omtyckta för vinets och kärlekens nöjen, och mera äventyrliga aktiviteter som dobbel och spel utövades i Singelbacken eller vid den gamla skumma Rosendals krog. Årets största festdag var 1:a maj, då åskådare i tusental kantade kortegevägen längs Storgatan och ut mot Djurgårdsslätten, när kungafamiljen och deras uppvaktning till häst och med eleganta ekipage ledde uttåget. Periodvis var vädret denna dag uruselt, men stockholmarna trotsade kyla och snö och fick desto större anledning att dricka märg i ben på de talrika traktörställena. Sedan Byströms monumentala Bellmansbyst 1829 rests i backen ovanför Oakhill blev Bellmansdagen den 26 juli ännu mera populär som den stora utflyktsdagen. Mera lössläppta förlustelser utspelade sig trefaldighetsnatten vid Ugglevikskällan, men stämningen blev en helt annan sedan den unga arbetarrörelsen förlagt sina stormöten till Lilljansskogen. Den Allmänna Konst- och Industriutställningen 1897 på västra delen av Södra Djurgården blev en lysande manifestation av det nya industrisamhället. 39. Första torpet utom Kattrumpstullen. J.E. Rehn. När man förr i tiden färdades längs Roslagsvägen stötte man på en rad torp, värdshus och djurvaktarboställen. Första Torpet utom Kattrumpstullen åt väster hette egentligen Cathrineberg, men vann från slutet av 1780-talet ryktbarhet som Kräftriket, eftersom värdshuset lockade med stans största och bästa kräftor. Dess utseende före denna glansperiod lär vi känna i en lavering av Jean Eric Rehn. (Pontus Grate) 40. Kräftriket. J. T. Sergel. Till stamgästerna kring kräftfaten räknades flera av de stora gustavianska konstnärerna vilka efter tjusarkungens bortgång kände sig vilsna under den efterföljande trångsynta regimen och som här kunde ventilera gamla minnen under ymnig förtäring av mat och dryck. Elias Martins legendariska glupskhet fick stundom explosiva följder. Sergel har förevigat en sådan malör, då han själv handgripligt bistår stackars Martin medan kumpanerna Desprez, Lafrensen och Masreliez roade ser på. (Pontus Grate) 43. Roddartrappan vid Skeppsbron. M. R Heland efter E. Martin, Vid Roddartrappan på Skeppsbron en sommardag år 1787 ses ett sällskap embarkera en båt, som snart skall styra ut över Stockholms ström för att med roddarmadammers taktfasta årtag nå det efterlängtade målet - Djurgården. I en akvarellerad konturetsning återges inledningen till fader Movitz överfart till Djurgården, skildrad av Carl Michael Bellman i Fredmans epistel nr 33. Episteltextens brokiga persongalleri är lätt igenkännligt i folkvimlet på kajen och en nästan utplånad inskrift på bilden anger att den eleganta damen med parasollet, som just går ombord, är Bellmans hjältinna Ulla Winblad. Båten läger ut från kajen och överfarten tar sin början Stolta stad! Jag nu glad förglömmer ditt prål, ditt buller, larm och skrål, dina slott och torn. Mowitz, blås i ditt horn! Böljan slår, båten går, bland jakter och skutor spanjefararn står segelstinn, går snart in i Cadix och Dublin. (Eva Nordensson) 20 21

4 Demonstrationståg på Gärdet. E. Jansson, 1898/ :a majdemonstrationerna började på Gärdet Eugen Jansson målade sin tolkning av dessa som gåva till Folkets Hus invigning Lika målmedvetet och disciplinerat som någonsin de militära förbanden tidigare, ringlar sig tåget mot det solbelysta Drottningberget och en ljusnande framtid. Vid sekelskiftet gestaltar alltså Eugen Jansson Djurgårdens radikalt nya innehåll. Gränszonerna mot staden har mist sina historiska funktioner. Malmgårdarnas mark har övertagits av småföretag och arbetarbostäder, medan arbetarrörelsens politiska och sällskapliga aktiviteter förlagts till det forna exercisfältet. 47. Gustav III:s läger på Ladugårdsgärdet O. Årre. När Kungsladugården nedlades på 1670-talet övergick det stora Gärdet i öster till att nyttjas som kampements- och exercisplats. Om somrarna brukade då stora styrkor dras samman här för att utföra verklighetstrogna krigsövningar, s.k. simulacrer. Den som gick av stapeln i maj 1773 omfattade 3000 man, vars läger på Årres kopparstick förlagts framför skogsbrynet, dekorativt återgivet som bestående av omväxlande barr- och lövträd. Liksom Stockholmsutställningen 1930 vid Källhagenområdet, då funktionalismen slog igenom, samlade den mycket stor publik. Sommarnöjen och patriciervillor Många av 1800-talets sommarnöjen och villor byggdes vid stranden, utanför staketet denna remsa av växlande bredd hade för övrigt alltid legat utanför den egentliga djurparken. Efterhand uppläts tomter även vid Djurgårdsslätten, längs Djurgårdsvägen, på Skansenbergets sluttningar och vid kanalen. En rad stora och representativa villor kom till runt sekelskiftet 1900, ritade av tidens ledande arkitekter. I Pipers och Bloms efterföljd blev Ferdinand Boberg nu den mest anlitade, delvis som en följd av hans omfattande engagemang vid Stockholmsutställningen Det ledde också till att han ensam fick ansvaret för 1909 års utställning i Frisens park, Den vita staden. Inte minst anlitades han av kungliga familjen och andra samhällets toppar. Boberg ritade således Waldemarsudde ( ) åt prins Eugen, Thielska galleriet ( ) åt bankiren Ernest Thiel, Oakhill ( ) åt prinsparet Wilhelm och Maria Pavlovna och byggde om Byströms villa åt prins Carl och prinsessan Ingeborg, tyvärr ganska okänsligt. För egen räkning byggde han villan Vintra vid Djurgårdsvägen och sommarstället Ugglebo vid Lilla Värtan. I fält Krigiska minnen och militära anläggningar har inte saknats inom Nationalstadsparkens marker. Blockhusudden fick sitt namn av en enkel befästning, och vid ett av sina försök att inta Stockholm blev Kristian II tillbakaslagen vid Vädla och Unnarör i augusti De stora öppna ytorna på Ladugårdsgärde tjänade som militärt övningsfält från 1672, då en stor övningsskans med bastioner och gravar byggdes nedanför Drottningberget. Inför kungligheter och annat storfolk utkämpades på hösten en välplanerad strid, som kulminerade med den våldsamma stormningen av skansen. Garnisonstrupperna fick i fortsättningen träning i fälttjänst på Gärdet, och i orostider drogs även tusentals soldater från andra regementen samman där. Under Karl XIV Johans tid röjdes och planerades en större del av Ladugårdsgärde för att även kavalleriet och artilleriet skulle kunna spränga fram där. Kungen valde sitt sommarkvarter på Rosendal och kunde på en pontonbro över Djurgårdsbrunnsviken ta sig över till lägerplatsen och högkvarteret i Borgen. Det nuvarande Skansen fick sitt namn av en liten övningsskans som byggdes på berget för den unge prins Oscar (I). Storlägren blev alltmer imponerande, och vid den gamle marskalkens sista truppsammandragning 1843 deltog man och 1700 hästar. Övningarna fortsatte sedan sporadiskt till seklets slut, men från 1905 fick Järvafältet ta över. Den militära närvaron märktes tydligare när förläggningen ordnades i kaserner, för hästgardet och norska gardet vid Storgatan och för Svea garde i Fredrikshov, innan de väldiga kasernkomplexen vid Valhallavägen, Linnégatan och Lidingövägen uppfördes mot 1800-talets slut. Mer anspråkslösa var de bastanta kruthusen på uddarna, av vilka det längst ut på Norra Djurgården, vid Hundudden, ännu står kvar. 45. Vy över Allmänna Konst- och Industriutställningen Akvarell, Anna Palm. Ivar Lo Johansson, ur romanen Författaren från 1957: Jag gick och drev längs huvudgatan till den stora Stockholmsutställningen Det var sommar och dirrande hett. Det nya decenniets sol sken på min hjässa. En helt ny stad av stål, glas och betong var rest på slätten där det förut varit ett tomrum. Hus, restauranger och musikläktare liknade fåglar, som lyfte med stela vingar. Runtom i massan talades det om den nya arkitekturen som skulle föda den nya livskänslan. Ett dörrhantag, ett perspektivfönster, en saklig möbel skulle på kort tid påverka den familj som bodde i huset så att dess känslor och tankar blev öppna, genomskinligt klara. Utställningshallarnas blanka maskinlemmar krävde en ny poesi. Den höga stålmasten på utställningsområdet reste sig som en signal, som en ilning av lycka mot knallblå luft. Den funktionalistiska eran hade blåsts in. Den nya tidens stil var just avskrapningen av stilar. Dess nakna språk hette fakta. Jag översatte direkt arkitekturens språk till litteraturens. Jag gick och såg mig omkring efter den nya människan. 46. Stockholmsutställningen Corson med flaggspel. Presentationsperspektiv, beskuret. Gouache av Max Söderström. August Strindberg Esplanadsystemet Där gamla kåkar stodo tätt och skymde ljuset för varandra, dit sågs en dag med stång och spett en skara ungfolk muntert vandra. Och snart i sky Från kåk till kåk stod damm och boss, man sig beger, då plank och läkt från syll till ås, de bröto loss. allt brytes ner. Det ruttna trät, En gammal man går där förbi så torrt som snus, och ser med häpnad hur man river. det virvlar om Han stannar; tyckes ledsen bli, med kalk och grus. när bland ruinerna han kliver. Och hackan högg - Vad skall ni bygga här, min vän? och stången bröt Skall här bli nya Villastaden? och väggen föll - Här skall ej byggas upp igen! 48. Förslag till gatureglering i Stockholm, Lindhagens för kraftig stöt. Här röjes blott för Esplanaden! stadsplaneförslag med rätvinkliga kvarter och ett överordnat gatunät med stjärnpunkter och breda trädplanterade esplanader ligger, Och skrapan rev - Ha! Tidens sed: att riva hus! och tången nöp, Men bygga upp? -Det är förskräckligt! med åtskilliga förändringar, till grund för Stockholms utbyggnad. att taket föll - Här rivs för att få luft och ljus; Planen stämmer väl överens med stormaktstidens rätlinjiga Stockholm, som den i stort lämnar orörd, och blir därför en naturlig och skorsten stöp. Är kanske inte det tillräckligt? storskalig fortsättning på denna stad. Den tidiga industrialismens stad ( ) Esplanadsystemet formas. De första förorterna byggs. I Lindhagenplanen från 1866 föreslogs ett esplanadsystem efter eu ropeiskt möns ter som med trädplanterade gator skulle genomkorsa ta lets rut nät. Under 1880-talet påbörjades genomförandet. Med 1874 års bygg nads stadga och 1876 års byggnadsordning ska pades ett robust re gel verk, med stor betydelse för malmarnas enhetlighet. Under perioden byggdes ock så ban ker, teatrar, museer, gasverk och andra kommunal tek niska anlägg ningar. Befolkningsök ningen tog fart med kul men under 1880-talet. Invånar antalet steg då med hela 47 procent till nära Bo stadsnöden blev svår och byg gandet på malmarna intensivt. Merparten av innerstadens plan lagda kvarter byggdes ut under denna tid. Samtidigt gavs stadens omgivningar en ny struktur av järnvägen, och intill denna byggdes de första industrierna utanför tullarna. Markägare som för stod järnvägens värde sålde mark för bostadsbebyggelse, bland annat i Haga lund, Huvudsta och Duvbo. Flera av dessa, ofta vildvuxna, samhällen blev själv ständiga municipalsamhällen, med början i Liljeholmen Mer ordnad utbyggnad i privat regi skedde med villor i bland annat Solhem och Mälarhöjden och med stenstadsliknande enklaver av hyreshus i Midsommarkransen, Aspudden och Råsunda

5 GUSTAF V Ingenjörstrupper under övning i broslagning på 1960-talet. Solna blev, i början av 1900-talet, Sveriges största garnisonsort beslutade riksdagen om inrättandet av ett militärt övningsområde som sträckte sig från Järvabyarna i öster till Stäket i väster. I anslutning till detta köpte man bland annat Lilla Frösunda, Frösundavik och Annelund för att användas som förläggningar. Ballongkompaniet, Signalregementet, Svea Ingenjörskår sedermera Ing 1 och Svea Livgarde hör till de regementen som har huserat här. Redan tidigare fanns dessutom officersskolan vid Karlberg. 50. Värtahamnen sent 1800-tal. Originalteckning för Svea av Rob Haglund. 51. Värtahamnen år Konceptkarta till häradskartan. Uppmätning gjord före sekelskiftet. Till sjöss Flottans anläggningar satte sin prägel på andra delar av det som skulle bli Nationalstadsparken. På 1640-talet flyttade örlogsflottan till Skeppsholmen och kom att dominera ön ända till avflyttningen Mittemot, på djurgårdssidan, fick skärgårdsflottan sin bas på Galärvarvet från Kort efteråt blommade det Lothsackska varvet eller Djurgårdsvarvet upp intill Båtsmanstomterna och kom under sin första glanstid att bygga fregatter och andra fartyg åt örlogsflottan. Ute på Beckholmen avlöstes beckbruk och tjärhov vid talets mitt av dockor för fartygsreparationer, och även på Galärvarvet anlades en docka (1878). Gustav V:s docka kom efter förlängning på 1940-talet till knappt 200 meters längd nästan att klyva Beckholmen. Under en stor del av 1900-talet har också Fjäderholmarna hört till flottans revir. Med landhöjningen grundades sund och farleder igen, och passagen mellan Norra och Södra Djurgården pålades dessutom igen på 1640-talet för att inga lurendrejare obemärkt skulle kunna passera sjötullen. Stora sjötullen på Blockhusudden med bomläns över farleden kunde då effektivt övervaka sjöfarten österifrån. Platsen fick sin karaktär vid tillkomsten av stadsarkitekten J. E. Carlbergs tullhus 1727 och den något yngre hamninspektorsbostaden i backen ovanför. Den inre leden öppnades vid Djurgårdsbrunnskanalens anläggning på 1830-talet. En annan förändring av sjölederna åstadkom man 1863 genom utsprängningen av Ålkistan, då Brunnsviken som tidigare varit en insjö med avrinning mot Nybroviken sänktes en dryg meter och fick förbindelse med Värtan. Hamnar och industri Om man betraktar idealtillståndet för Nationalstadsparken som ett öppet och grönt område, har tunga verksamheter och täta bostadszoner inneburit de stora och svåra ingreppen. Tillverkning i mer eller mindre indust riell form har dock gamla anor längs farleden. Örlogsvarvet på Skeppsholmen, Galärvarvet, Djurgårdsvarvet och dockorna på Beckholmen var viktiga inslag i denna bild. Bortom Djurgårdsstadens mark fanns redan från 1640-talet glasbruk, kimröksbruk och stärkelsebruk. Beckholmen hade beckbruk och tjärhov, och vid Waldemarsudde etablerades från 1700-talets mitt oljeslageri (den kvarstående oljekvarnen från 1785), puderkvarn, såg och brädgård, verksamheter som upphörde först vid prins Eugens tillträde. En helt annan storleksordning har exploateringen längs Värtan fick staden tillstånd att anlägga Värtahamnen, senare följd av gasverket, med sin egen stadsdel Hjorthagen, Elverket, Frihamnen som också utsträcktes över flyghamnen vid Lindarängsviken och slutligen oljehamnen vid Loudden. Till detta hamn- och industriområde gränsar Gärdesstaden, som på 30-talet i praktiken skar av det sammanhängande grönområdet och senare utvidgats både åt nordost och sydväst talets landskap Redan tidigt under 1900-talet lades grunden till bevarandet av Djurgår den som naturlig park. Den förändrade synen på kungahuset i för ening med militärens omlokalisering ledde till en konsolidering av sy nen på Djur gården som folkets park. Runt 1900 deklarerade markägaren staten att man såg Djurgården, från Djurgårdsbrunnsviken och norrut, som en ekonomisk resurs tillgänglig för utförsäljning. Detta fi ck fl era debattörer att höja rösten och for mulera värdet av att bevara naturen och de kulturhistoriska mil jöerna för eftervärlden lade Karl Starrbäck en riksdagsmo tion om Djurgårdens inrättande som park. Den togs väl emot men led de inte o medelbart till något konkret förslag. På riksdagens uppdrag lade de s. k. Djurgårdssakkunniga, bland and ra Isak Gustaf Clason, 1917 för första gången fram en konkret dis po si tionsplan över Djur gården där man uttalat och medvetet reser verade mark som na tur lig park. Huvudprincipen var att stenstaden skulle tillå tas växa över Gärdet fram till Lilla Värtan. Höjderna Smeds backen och Drottningberget samt större delen av Norra Djur gården skulle läm nas obebyggda Del av Panorama över Stockholm. Carl Johan Billmark, 1860-talet, färglitografi. Flottans anläggningar på Skeppsholmen och Galärvarvet på Södra Djurgården. 53. Gasklockor och romantik i Värtan. Gasverket och ångkraftverket i Hjorthagen började byggas runt sekelskiftet 1900 efter ritningar av Ferdinand Boberg. Flera tidiga tegelbyggnader finns kvar och har synnerligen högt kulturhistoriskt värde.

6 Välfärdssamhällets framväxt Stockholms stadion, ligger på Norra Djurgården vid Valhallavägen och byggdes för de femte olympiska spelen som hölls i Stockholm år Arkitekt var Torben Grut. 55. Stockholms Fältrittklubbs ridbana vid Lindarängen. Troligen Välfärdssamhällets framväxt. I Sverige, och stora delar av västvärlden, innebar det tidiga 1900-talet införandet av demokrati och ett allt större samhälleligt ansvar för alla medborgares väl och ve. Orättvisor och fattigdom som skapades eller kom i dagen under 1800-talets industrialisering och urbanisering gav i det sena 1800-talet upphov till fi lantropiska institutioner. Från liberalt håll framfördes idén att ansvaret för hälso- och sjukvård och drägliga levnadsvillkor för alla var en gemensam angelägenhet som staten skulle ansvara för. I Sverige satte de stora välfärdsreformerna fart efter det socialdemokratiska makttillträdet Framtidstron i en expanderande ekonomi tillsammans med ett starkt politiskt stöd ledde sedan till att alltmer av trygghetssystem och omsorg kom under det allmännas vingar. På idrottens vädjobanor Hästsporten tillkommer förstlingsrätten som organiserad tävlings idrott i stockholmstrakten. Redan vid 1700-talets slut förekom kappkörning på Brunnsvikens is som uppskattat vinternöje, och från 1830-talet ordnades regelbundet ryttartävlingar. Fältrittklubben öppnade sin ridbana vid Lindarängen 1887, avlöst av Ryttarstadion vid Lidingövägen. Militärövningarna på Ladugårdsgärde hade civila motsvarigheter i skarpskytterörelsen och skolungdomens skyttetävlingar, som fick skjutbanor vid Stora Skuggan och Kaknäs. På 1890-talet anlades Idrottsparken vid Valhallavägen, Tennisstadion och den första hoppbacken vid Fiskartorpet. Med Torben Gruts borgliknande Olympiastadion får den fria idrotten 1912 sin huvudarena, och i samma stråk ligger Gymnastiska Centralinstitutet (numera Idrottshögskolan), Östermalms idrottsplats, Ryttarstadion och Kungl. Tennisstadion. De båda brunnsvikarna hyser både roddare och kanotister, och vid många av Nationalstadsparkens stränder ligger båthamnar och marinor, de största vid Biskopsudden och Hundudden. Själva djurgårdsnaturen har blivit skådeplats för tävlingar i massidrottens tecken: Dagbladsstafetten, Tjejmilen och Stockholm maraton för att nämna några. Utbildning och kultur Sedan länge har utbildnings- och kulturinstitutioner varit ett markant inslag i Nationalstadsparken. Pionjären P. A. Borg lokaliserade sitt dövstuminstitut till Manilla 1817, och Skogsinstitutet kom alltså till under det följande decenniet. Efter sekelskiftet byggdes både Skogshögskolan och Veterinärhögskolan vid Brunnsviken. De blev grannar med Vetenskapsstaden i Axel Anderbergs tappning, omfattande Vetenskapsakademien och Naturhistoriska riksmuseet. Samtidigt, på 1910-talet, Tillkom de första delarna av Tekniska Högskolans stora komplex norr om Valhallavägen efter Erik Lallerstedts ritningar. På Experimentalfältets gamla område skapades i snabb takt från Riksmuseets och Vetenskapsakademiens arkitekt Axel Anderberg hade på 20-talet långtgående planer på en fortsatt utbyggnad av Vetenskapsstaden. 56. Del av Plankarta över Stockholms stad med omnejd från Vetenskapsstaden i Nationalstadsparken. Som ett smalt band genom Nationalstadsparken sträcker sig Vetenskapsstaden. Här ligger flera av Stockholms viktigaste institutioner, störst är Stockholms Universitet och Tekniska högskolan. Området är av vitalt intresse som kunskapscentrum och det ligger i ett vackert och värdefullt natur- och kulturlandskap där många av våra främsta arkitekter skapat byggnader av stort kulturhistoriskt värde flyttade Bergianska trädgården ut till Frescati och detta blir upptakten till den fortsatta vetenskapliga expansionen i området, som från sekelskiftet kom att förändra Norra Djurgårdens karaktär. Stora delar av den lantliga miljön och jordbruksmarken omvandlades till ett vetenskapligt institutionsområde. De höga tomtpriserna och bristen på expansionsyta innanför tullarna ledde till att flera vetenskapliga institutioner och läroanstalter, som var trångbodda i innerstaden, tvingades utanför stenstadens gränser. Utflyttning till de vackra, oexploaterade och relativt närliggande ängsmarkerna utmed Roslagsvägen blev en godtagbar lösning. Begreppet Vetenskapsstaden formulerades av Naturhistoriska Riksmuseets arkitekt Axel Anderberg för den fortsatta utbyggnaden under 20-talet. Stockholms Universitets utflyttning till Frescati inleddes med de sex glasklädda skivhusen. I Vetenskapsstaden ingår också Wenner-Gren Center och Sveaplans gymnasium. Den senaste stora utbyggnaden är Fysikcentrum i Albano, med arkitekten Henning Larsens svängda skivhus nedanför Roslagstulls sjukhus. Spårvägsstad ( ) Som en reaktion på stenstadens rätvinklighet och mörka gårdar mjukades malmarnas rutnät upp när dess sista luckor skulle fyllas. De kvarvarande områdena fi ck, under stadsplanedirektör P. O. Hallmans ledning, gator som följde terrängen. Innanför fasader i nationalromantik och nyklassicism öppnade sig storgårdskvarter, som i Röda Bergen och vid Blecktornsparken. Flera monumentalbyggnader, däribland Stadshuset, byggdes. Spårvägarna gjorde det samtidigt möjligt att utnyttja de stora markförvärv sta den gjort sedan sekelskiftet för nya förorter. Till en början byggdes trädgårdsstäder kring hållplatserna, som Enskede (1908-) och Bromma (1913-). På 30-talet formulerades en ny syn på byggandet. De bostadssociala problemen, tillsammans med infl ytandet från funktionalismen efter Stockholmsutställningen 1930, ledde till ett ökat fl erfamiljshusbyggande. Man byggde hus i park, fristående hus med ljusa lägenheter, t. ex. i Hammarby och Traneberg, och även på malmarna, som Eriksdal och Fredhäll. De kommunala bostadsbolagen bildades som ett redskap i utbyggnaden. Småstugebyggandet tog fart längs spårvägarna under 30-talet. Innerstaden skulle, efter funktionalistiska ideal, få breddade gator och ljusa gårdar, men av detta genomfördes endast en mindre del. På trafi kområdet kom ett omfattande byggande att ge staden en rad monumentalverk i den nya tidens stil, med Västerbron och Slussen som mest framträdande exempel. 58. Del av karta över Stockholm, Bebyggelsen runt Tessinparken på Gärdet illustrerar en brytningstid i synen på Gärdet och staden. De premierade förslagen i tävlingen om Gärdesbebyggelsen 1929 hade alla en stark monumentalitet med en central axel från Karlaplan upp mot Smedsbacken. Samtidigt bröt modernismen in i Sverige med idéer om hus i park och öppna stadsrum. Det vinnande förslaget modifierades. Husen fick en modernistisk prägel och planstrukturen blev öppnare, samtidigt som axialiteten fanns kvar

7 Det moderna samhället GUSTA STAF VI ADOLF CARL X RL XVI GUSTAF Gustaf VI Adolf ( ) När Gustaf Adolf 1950 blev Sveriges kung var det i ett helt annat land än det han föddes i. Genom sitt värdiga, anspråkslöst folkliga sätt blev han mycket populär. Man brukar säga att han skapade det demokratiska kungadömet. Gustaf VI Adolf var hängiven historia och arkeologi och deltog gär na själv i utgrävningar, i Sverige såväl som i Grekland och Italien. Carl XVI Gustaf (1946-) Den 19 maj 1995 invigde kungen Nationalstadsparken. Genom sin uppväxt på Haga slott har han själv ett nära förhållande till parken. Kungens djupa engagemang i djur och natur, bland annat utövat som ordförande i Världsnaturfondens svenska avdelning, är väl känt. Det moderna samhället. Oljekrisen 1973 blev slutpunkten för väl färdssamhällets expansion. Naturresur sernas ändlighet blev påtaglig för alla. Kvicksilverförgiftad fisk, hormoslyrbespru tade lingon, havererade kärnkraftverk i Harrisburg och Tjernobyl visade en sårbar värld. Till detta kom ett eskalerande kallt krig med terrorbalans av nukleära massförstörelsevapen. Från välfärdssamhällets och den expanderande industrialismens gränslösa framtidstro hade västvärlden plötsligt förflyttats till undergångens brant. Insikten om den sårbara miljön ledde till strävan efter ett ekologiskt uthålligt samhälle föll Berlinmuren upplöstes Sovjetunionen. En ny våg av demokratisering drog över världen. Den postindustriella optimismen var född. Universitetet i Frescati. 59. Henning Larsen, första pris i arkitekttävlingen Universitetsanläggningen är placerad på ett betongdäck högt ovanför marken, med huvudsakligen låga byggnader och ett högt betonghus. Betongplattan bildade ett storslaget artificiellt landskap och trafiken hänvisades till det undre planet. Hela anläggningen skulle ge ett intryck av att sväva på en luftkudde. 60. Henning Larsens perspektiv till betongdäcket, sett mot söder. I betongdäcket syns stora ursparningar med trappor ned till Djurgårdslandskapet med dess ekar. 61. Aula, administrationsbyggnad och kårhus enligt David Helldéns omtävlingsförslag. Denna byggnadsensemble var tänkt som universitetets pulserande hjärtpunkt. Den originella aulan utformade Helldén i samarbete med Olle Baertling Moderna museet på Skeppsholmen. Arkitekt Rafael Moneo. Stockholms universitets campus, Där Fredrik Bloms måttfulla hus kringränts av David Helldéns och Ralph Erskines väldiga anläggningar. Museitanken var länge privat, och tappra försök att skapa bestående samlingar gjordes på Djurgården av bildhuggaren J. N. Byström och av guldsmeden och storsamlaren Christian Hammer, men förgäves. Det blev Hazelius som lyckades, med Skansen och med Nordiska Museet, färdigt Av enskilda konstsamlingar har Thielska galleriet 1925, Prins Eugens Waldemarsudde 1948 och Carl Eldhs ateljé på Bellevue 1963 blivit offentligt tillgängliga, och 1916 fick Stockholm en förnämlig utställningslokal med Liljevalchs konsthall, ritad av Carl Bergsten. På 1930-talet uppstod på Norra Djurgården en museistad med Tekniska museet (Ragnar Hjort), Sjöhistoriska museet (Ragnar Östberg) och Etnografiska museet (ny byggnad , Jan Gezelius och Gunnar Mattsson). Efter flottans avflyttning har Skeppsholmen blivit en verklig kulturö, där flaggskeppet, Rafael Moneos Moderna Museet, sekonderas av Arkitekturmuseet, Östasiatiska museet och Konsthögskolan Programmet för arkitekttävlingen 1960 om ett nytt universitet i Frescati efterlyste helt nya lösningar och radikalt förenklade byggnader. I programmet poängterades även att universitetsanläggningen skulle samverka med den vackra Djurgårdsnaturen och att trädbestånd och forngravar inom området i möjligaste mån skulle bevaras. Ett av de mer extrema förslagen förlade hela universitetet i en enda 750 meter lång byggnad (överst). Ett annat förslag inom samma genre visade en bumerangliknande höghuskropp (i mitten). Många förslag präglades av monumentalitet och flera av tävlingsprojekten utmärktes, liksom det nedersta, av höga glasklädda skivhus i Mies van der Rohes efterföljd. Henning Larsens vinnande förslag (ovan t.v.) till utformning av universitetet var upplyft på ett betongdäck. De skulpturalt solfjäderformade byggnadskropparna knyter nära an till Alvar Aaltos samtida arkitektur. 65. Stockholms universitet år 2000 med David Helldéns Blå husen i förgrunden. Längst bort syns Naturhistoriska riksmuseet. 68. Bergshamra. Det moderna Bergshamra är i huvudsak byggt under tre perioder. Runt 1950 enligt Backström Reinius stjärnhusplan. Centrum med kyrkan och omgivande bostadsbebyggelse enligt Georg Varhelyis planer runt 1960 och Södra Bergshamra under 1980-talet. Tunnelbanestad (1945- ) 1941 togs beslutet om tunnelbanan, stommen i efterkrigstidens utbyggnad. Förorterna växte i ett pärlband längs dess linjer. I varje stadsdel fanns offentlig och kom mer siell service och ett blandat bostadsbe stånd, allt grupperat kring ett tyd ligt cent rum vid T-banestationen. Bebyggelsen anpassades till landska pet. Stjärnhus och punkthus gjorde entré. Med Vällingby föddes den inter na tionellt uppmärksam made ABC-staden arbete, bostad, centrum allt fanns i förorten. I innerstaden inleddes den sedan länge planerade för nyel sen av nedre Norrmalm. Hötorgscitys första del invigdes Re gionplan 1970 inne höll nya järnvägslinjer och tre motorvägsringar runt sta den, av vilka en dast en halv byggdes beslutade riksdagen att det skulle byggas bostäder om året under tio år för att slutgiltigt utrota bostadsbristen. Kombinationen av låne regler och byggnormer slog igenom. I och med Skärholmenområ det och Järvastaden ansågs staden i stort sett fullbyggd. Byggandet fort sat te i grannkommunerna på mark ägd av Stockholms stad. Motståndet mot rivningarna i innerstaden kulminerade med almstriden Mot mitten av 1970-talet hejdades rivningsvågen och upprustningen av malmarnas bostäder inleddes med hjälp av samordnad lagstiftning och fi nansiering

8 Aktiviteter i Nationalstadsparken. Hotbild och skydd Redan Gustav III:s upplåtelser väckte oro och ledde till att en del dispositionsrätter återkallades. Den accelererande byggnadsverksamheten på djurgårdsmark årtiondena kring förra sekelskiftet var av mer permanent och oåterkallelig karaktär. En riksdagsmotion 1913 av K. Starrbäck angående Djurgårdens bevarande som naturlig park fick ingen påtaglig effekt, utan grönytorna fortsatte att krympa. Först på 1990-talet gav utredningar och ett snabbt växande opinionstryck utslag. Namnet Ekoparken lanserades av Henrik Waldenström som ledare för Projekt Ekoparken WWF, och statsrådet Görel Thurdin lyckades med ett hett personligt engagemang få till stånd en komplettering av naturresurslagen. Den innebär att området Ulriksdal Haga Brunnsviken Djurgården från 1 januari 1995 åtnjuter lagskydd som nationalstadspark. Det är ett i hela världen unikt begrepp, och även om exploateringstrycket är fortsatt högt har erfarenheterna från de första åren visat att omsorgen om Nationalstadsparken och möjligheterna att skydda den blivit väsentligt större. Björn Hallerdt, talets landskap Nationalstadsparken 1942 lade Sven Markelius fram en plan som följer 1917 års dispo sitions plan i om fatt ning, men där i stället det öppna Gärdet lämnas fritt ända ner till Djur gårdsbrunnsviken, och höjderna bebyggs. Varken 1917 eller 1942 års planer blev fastställda av riksdagen. Än då ser man att de har haft stor betydelse för Djurgårdsmarkens utveckling under 1900-talet. När Stockholm växte i söder och väster för sva ga des motiven att exploatera Djurgårdsmarken för bostads bebyg gelse. Även om det har byggts under 1900-talet kan man konstatera att sto ra delar av den mark som både 1917 och 1942 föreslogs för exp loa tering har förblivit obebyggd. Bevarandet har varit vägledande i synen på Djurgården inleddes beredningsarbetet inför tillkomsten av det som sedan blev Nationalstadsparken. Tan ken att bevara Djurgården som naturlig park un der över skåd lig fram tid var då redan djupt rotad. Sedan 1995 är om rådet Ulriksdal - Haga - Brunnsviken - Djurgården skyddat genom sär skil da hushållningsbestämmelser i miljöbalken. Lagskyddet syftar till att områdets huvudstruktur vad gäller natur- och parklandskap res pek tive mer bebyggda delar av området ska bestå på lång sikt och att områdets värden som ett historiskt landskap ska bevaras Turistkarta över Nationalstadsparken

9 Litteratur Böcker Bedoire, Fredrik & Thullberg, Per: Stockholms universitet Stockholms universitet. Almqvist & Wiksell, Uppsala Eriksson, Eva: Stockholms stränder. Från industri till bostäder. Samfundet S:t Erik. Stockholm. Fälth & Hässler, Värnamo 2003 Grate, Pontus & Nordenson, Eva: Från Ulriksdal till Bellmansro. Konstnärer i nationalstadsparken under 300 år. Prins Eugens Waldemarsudde, Carlsson Bokförlag, Trelleborg Hall, Thomas, red.: Frescati. Huvudstadsuniversitet och arkitekturpark. Stockholms universitet, Lund Holm, Lennart & Schantz, Peter, red.: Nationalstadsparken ett experiment i hållbar utveckling. Formas, Stockholm Karling, Sten m.fl.: Fredrik Magnus Piper och den romantiska parken. Utställningskatalog Konstakademien 5 sept-18 okt Kungl. Akademien för de fria konsterna, Katrineholm Kronologisk världshistoria 6000 år av historia på 5 meter Third Millenium Trust, Chippenham, England. På svenska Bokförlaget Replik AB, Viken. Landell, Nils-Erik: Stockholms kartor. Rabén & Sjögren, Italien Lange, Ulrich: Experimentalfältet. Kungl. Lantbruksakademiens experiment- och försöksverksamhet på Norra Djurgården i Stockholm Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 23. Supplement till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift, Hållsta Lundevall, Peter: Djurgården kungens och folkets park. Djurgårdsmarkens förändring sedan medeltiden fram till vår tid. Stockholms stadsbyggnadskontor, Västervik Olsson, Nils-Olof: Stockholm fem sekler genom konstnärens öga. Stockholmia Förlag, Västervik Rudberg, Eva: Stockholmsutställningen Modernismens genombrott i svensk arkitektur. Stockholmia förlag, Borås Stahre, Nils-Gustaf Stahre: Stockholms gatunamn. Stockholmia förlag von Ajkay, Anna, Lindhagen, Suzanne & Mandén-Örn, Kerstin: Tidernas Stockholm. Kulturmiljöer av riksintresse. Stockholms stadsmuseum, Stockholm Rapporter Malmlöf, Maria. Solna Stad: Kulturmiljöer i Solna Miljö- och planeringsavdelningen, Länsstyrelsen i Stockholms län: Nationalstadsparkens historiska landskap det immateriella perspektivet. Miljö- och planeringsavdelningen Nr 19 nov Stockholms byggnadsordning ett förhållningssätt till stadens karaktärsdrag. Utdrag ur Stockholms översiktsplan Stadsbyggnadskontoret juni Värna Vårda Visa. Program för Ekoparken Förbundet för Ekoparken. Citat Delar av texten Spåren i landskapet är hämtade ur Djurgården kungens och folkets park. Delar av texten Stadens utveckling är hämtade ur Stockholms byggnadsordning. Bildtexterna 39, 40 och 43 är hämtade ur Från Ulriksdal till Bellmansro. Bilder Albert Bonniers Förlag, originalteckning för Svea folkkalender, sent 1800-tal: 50 Arkitekturmuséet: 46, 59, 61 Bergström, Per (Stockholms universitets fotoavdelning): 65 Bruun, Francis: 9, 52 Det Kungliga Biblioteket, Köpenhamn: 13 Folkets Hus AB, Stockholm: 44 Generalstabens litografiska anstalt: 58 Jönsson, Anders: 4 Konstakademien: 24, 25 Krigsarkivet: 18 Kungl. Biblioteket: 3, 12, 31, 47 Kungl. Djurgårdens förvaltning: 19, 21 Kungl. Skogs- och lantbruksakademien: 37 Lundevall, Peter på underlag av Göran Dalbäck: 7 Luukonen, Klaus (Stockholms stad TK- arkivet): 1 Nationalmuseum: 16, 22, 26, 29, 33, 36, 39, 40 Nordiska museet: 17, 32 Schantz, Peter: 5, 14, 69, 70, 71, 72, 73, 74 Solna stadsarkiv: 27, 41, 68 Stockholms stadsarkiv: 8, 34 Stockholms stadsbyggnadskontor: 2, 56, 57, 75, 76 Stockholms Stadsmuseum: 20, 28, 30, 38, 42, 45, 53, 55 Stödberg, Nils: 10 Thielska galleriet: 35 Uppsala universitetsbibliotek: 23 Ur SAR:s tävlingsblad: 60 Vitterhetsakademiens bibliotek: 11 Ur följande böcker: Djurgården - kungens och folkets park: 7, 19 Fredrik Magnus Piper: 25 Från Ulriksdal till Bellmansro: 11, 17, 20, 22, 23, 24, 26, 28, 29, 31, 32, 33, 35, 36, 38, 39, 40, 42, 43, 44, 47 Kulturmiljöer i Solna: 6 Nationalstadsparken ett experiment i hållbar utveckling: 3, 5, 14, 76 Stockholm fem sekler genom konstnärens öga: 9, 13, 30, 45, 48, 51, 58 Stockholms kartor: 8, 12 Stockholms Universitet: Stockholmsutställningen: 46 Bilderna på omslaget är kraftigt beskurna utsnitt av bilder ur skriften. Redaktör och idé: Anders Jönsson. Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB Grafi sk form: Anders Jönsson, Henrik Jonsson Linton och Elisabet Elfström, Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB Framtagen i samarbete med Stockholms stadsbyggnadskontor och Solna stadsarkitektkontor Tryckt av Edita Västra Aros AB Stockholms stadsbyggnadskontor och Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB 76. Flygfoto av Nationalstadsparken

10 Historiska landskap behandlar landskapet inom National stadsparken Ulriksdal Haga Brunnsviken Djurgår den och be skriver kronologiskt hur detta landskap har nytt jats och för ändrats från medeltiden fram till våra dagar. Historiska landskap är även en beskrivning av ett land skapshistoriskt skeende där landskapets nyttjande och för ändring är satt i relation till staden och samhällets utveckling i stort. Maj 2006 SBK 2006:2

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

Richard Murray 2013-09-25. Hur planera för 100 miljoner kr i Nationalstadsparken? Ett par principer

Richard Murray 2013-09-25. Hur planera för 100 miljoner kr i Nationalstadsparken? Ett par principer Richard Murray 2013-09-25 Hur planera för 100 miljoner kr i Nationalstadsparken? Ett par principer Vad som ska göras måste bygga på en ordentlig prioritering, dvs. en lista på alla tänkbara åtgärder ska

Läs mer

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Nya City-saneringen Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Helheter eller kontraster i ett stadsrum och i en stadsdel? 151120 Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se

Läs mer

Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap

Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap av Michael Karlsson, Frescati Utbildning Genom palissaden av ekar längs Ulriksdalsvägen skymtar det rosa huset. Vandraren som väljer stigen i kanten

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç Romantiken Till skillnad från upplysningen, som betonade förnuftet, hävdade romantikerna att det var känslan som var kärnan i tillvaron. Använd era känslor och associationer när ni

Läs mer

Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen

Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen romantiken Ca 1770 till 1840 Psykologi och känslor Känslor i fokus!!! Kulturen dyrkas diktare hyllas! Mitt

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Berga slott

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Berga slott FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Berga slott Nationalromantiskt slott med thailändsk trädgård Slottet i Berga med sin park är en ovanligt välbevarad anläggning från 1900-talets början. Det uppfördes

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

Beslut om interimistiskt skydd enligt 7 kap. 24 miljöbalken, för vissa träd i Kungliga nationalstadsparken i Stockholms stad

Beslut om interimistiskt skydd enligt 7 kap. 24 miljöbalken, för vissa träd i Kungliga nationalstadsparken i Stockholms stad Beslut om interimistiskt skydd enligt 7 kap. 24 miljöbalken, för vissa träd i Kungliga nationalstadsparken i Stockholms stad Beslut om interimistiskt skydd enligt 7 kap. 24 miljöbalken Kommunfullmäktige

Läs mer

Vandring den 18 april 2012 på Skogsö

Vandring den 18 april 2012 på Skogsö Vandring den 18 april 2012 på Skogsö För att använda en sliten klyscha Vi hade i alla fall tur med vädret, strålande sol och ca 10 grader. Vid startplatsen i Neglinge Från Slussen åkte vi 23 deltagare

Läs mer

Samlad makt. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer Samuelsson illustration Annika Gudmundsson

Samlad makt. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer Samuelsson illustration Annika Gudmundsson Samlad makt De som kommer sjövägen till Stockholm ska inte känna några tvivel inför vad de ser. Detta är landets huvudstad och det är härifrån staten styrs. text Tomas Eriksson foto Nina Broberg och Kristofer

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

Planering för åtgärder i Kungliga nationalstadsparken

Planering för åtgärder i Kungliga nationalstadsparken Förbundet för Ekoparken Styrelsen PM 2013-10-27 Planering för åtgärder i Kungliga nationalstadsparken Bakgrund Parken har, sådan den är idag, stora värden. Likväl finns det mycket som kan göras för att

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Nobel Center. Stockholms historiska hjärta på Blasieholmen Eller på annan plats.

Nobel Center. Stockholms historiska hjärta på Blasieholmen Eller på annan plats. Nobel Center Stockholms historiska hjärta på Blasieholmen Eller på annan plats ulf.johannisson@telia.com Tidplan Blasieholmsudden Start PM 130522: Plansamråd 1408/1409 Godkänd detaljplan SBN 1505, KF 1506

Läs mer

Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut rörande detaljplan för Stallmästaregården

Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut rörande detaljplan för Stallmästaregården 1 Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut rörande detaljplan för Stallmästaregården Förbundet för Ekoparken bildades 1992 för

Läs mer

Stallmästaregården. PROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ Brunnsviken, Solna, 2013-03-05

Stallmästaregården. PROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ Brunnsviken, Solna, 2013-03-05 Stallmästaregården PROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ Brunnsviken, Solna, 2013-03-05 Program för mark och landskap i kulturhistorisk miljö i samband med förslag på ny tillbyggnad ritad av Wingårdh Arkitektkontor.

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Med alla 11 Lunkare samlade strax efter kl 12 avtågade vi från Södra och med en ny Lunkare, Kerstin, i vår grupp. Efter Swedenborgsgatan styrdes

Läs mer

Detaljplan för nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken remiss från stadsbyggnadskontoret

Detaljplan för nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken remiss från stadsbyggnadskontoret ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-08-09 Handläggare: Leila Massih Telefon: 08-508 090 21 Till Östermalms stadsdelsnämnd Detaljplan för

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.

På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård. SLINGAN Natur- och kulturstig på Länssjukhuset Ryhovs sjukhusområde Runt Slingan finns information om områdets långa historia som sträcker sig ända till 1500-talet. Det finns information om växter och

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet

Läs mer

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,

Läs mer

KUNG FÖR EN DAG! Arvid var vår ciceron i Kungliga Biblioteket och han höll ett intressant och innehållsrikt föredrag för oss.

KUNG FÖR EN DAG! Arvid var vår ciceron i Kungliga Biblioteket och han höll ett intressant och innehållsrikt föredrag för oss. KUNG FÖR EN DAG! Att få åka till Stockholm genom att kliva på bussen vid gamla järnvägsstationen, träffa massor av glada och trevliga pensionärer och ägna dagen åt att vandra genom vårt Kungliga slott

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret

Läs mer

Perspektiv på romantiken

Perspektiv på romantiken Perspektiv på romantiken Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning tillsammans med

Läs mer

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1 I gränslandet mellan det vilda och det tämjda ligger vår plats. I gränslandet mellan naturens frihet och hemmets trygghet. Som om de alltid hade legat där mellan träden. Små tidlösa plattformar för livet.

Läs mer

Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden

Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden Nässundet Norr om Hytte ligger "Nässundets Station - vedungsbageri och värdshus". Detta är inhyst i en byggnad som förr var järnvägsstation. När

Läs mer

Resa den 6 juni 2010 till Hofsnäs, Torpa och Limmared.

Resa den 6 juni 2010 till Hofsnäs, Torpa och Limmared. P P P 1 : 5 1 F P1452-251. 1 P 1452-251. 2 1 : 1 9 Na b b e 1 :2 n K v i n n o ö n P T o rp a s te n h u s M å s ö n Ä s p i n g s u d d Åk e rs ö r B j ö rk e b a c k e n S ä l g h å l a n F ru n s ö

Läs mer

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik

Lidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik s yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik (LHF) får med anledning av samråd kring planprogram för Centrum/Torsvik lämna följande synpunkter. Yttrandet har beretts av föreningens Natur- och Kulturgrupp

Läs mer

Gustav iii:s paviljong på Haga

Gustav iii:s paviljong på Haga restaurering 1930-talet Gustav iii:s paviljong på Haga Ragnar Hjorth Vid tiden för Hagapaviljongens restaurering fanns redan en tradition av att ersätta 1800-talets tillägg och dovare interiörer i slott

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

lärarhandledning Freskerna Ehrenstrahl målande Karl XI

lärarhandledning Freskerna Ehrenstrahl målande Karl XI lärarhandledning Freskerna Om du står med näsan pekande mot slottet och museets ingång har du den södra väggen på vänster sida. De tre väggfälten visar händelser och personer ur den svenska konsthistorien.

Läs mer

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst 3 Välkommen till Kristinehamn Konstnären Pablo Picasso valde att ställa sin 15 meter höga skulptur Jacqueline i Kristinehamn. Han ville att skulpturen skulle

Läs mer

Foto Berne Gustafsson. SÖDRA KYRKOGÅRDEN år

Foto Berne Gustafsson. SÖDRA KYRKOGÅRDEN år Foto Berne Gustafsson SÖDRA KYRKOGÅRDEN 1863-2013 150 år Foto över Södra kyrkogården 150 års jubileum Södra kyrkogården Lördag den 7september kl. 11.00-14.00 Kl. 11.00 Musikstund utmot havet intill röda

Läs mer

Föredragande borgarrådet Kristina Alvendal anför följande.

Föredragande borgarrådet Kristina Alvendal anför följande. PM 2009: RIII (Dnr 313-1841/2009) Förslag till byggnadsminnesförklaring av Carl Eldhs ateljé Kråkvillan 24, med tillhörande trädgård inom fastigheten Vasastaden 1:64, Bellevue Stockholm Remiss från Länsstyrelsen

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

Antikens gudar på Haga och i Gamla stan Mästerverk av Gustav III:s chefsdesigner Louis Masreliez.

Antikens gudar på Haga och i Gamla stan Mästerverk av Gustav III:s chefsdesigner Louis Masreliez. Antikens gudar på Haga och i Gamla stan Mästerverk av Gustav III:s chefsdesigner Louis Masreliez. Av Ingrid Sjöström Den som har lyckan att besöka Gustav III:s paviljong under sommarsäsongen, då den är

Läs mer

Illustratören Ett alldeles eget hus i Ingenting

Illustratören Ett alldeles eget hus i Ingenting Illustratören Ett alldeles eget hus i Ingenting Ta plats i en levande oas Söker du en adress där din organisation kan ta nästa steg? Då är Illustratören ett hett alternativ. Du får ett eget hus i Ingenting

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. Startplats

Läs mer

EXAMENSARBETE I ARKITEKTUR. FREDRIK STENBERG KTH 2000, EXAMINATOR ANDERS BODIN

EXAMENSARBETE I ARKITEKTUR. FREDRIK STENBERG KTH 2000, EXAMINATOR ANDERS BODIN Stockholm har en lång tradition av boende på vattnet. Gamla avbildningar av staden uppvisar ett myller av bebyggda bryggor och pålverk ute i vattnet. Genom åren har stadens invånare ofta tagit sin tillflykt

Läs mer

TÄTORTSNÄRA NATUR. Varnumsviken

TÄTORTSNÄRA NATUR. Varnumsviken TÄTORTSNÄRA NATUR Varnumsviken Varnumsvikens inre Vid Varnumsvikens inre delar, ett par kilometer nordväst om Kristinehamn, finns stora kultur- och naturvärden. Kommunfullmäktige har därför 2003 fastställt

Läs mer

Lite grann från ovan. Göran Fredriksson och Ingvar Lundkvist. Ljus och teknik. Flygfototillstånd

Lite grann från ovan. Göran Fredriksson och Ingvar Lundkvist. Ljus och teknik. Flygfototillstånd Lite grann från ovan Göran Fredriksson och Ingvar Lundkvist "En bild säger mer än 1000 ord!" Hur mycket borde då inte en bra flygbild säga?! Och ändå använder sig museerna i ringa utsträckning av flygbilder,

Läs mer

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK OR MED SJÖUTSIKT Kontorsfastigheten Stora Katrineberg ligger mycket strategiskt utanför Stockholms avgiftsbelagda tullar med absolut närhet till både innerstaden

Läs mer

Kulturslinga i Vimmerby stad

Kulturslinga i Vimmerby stad Kulturslinga i Vimmerby stad 19 18 17 16 14 15 15 15 20 21 22 23 24 25 26 27 1 13 2 3 10 12 11 1. Stadshuset Invigt 1976 Lyftet, skulptur av Henry Gustafsson 1984 2. Båtsmansbacken Äldre bebyggelse med

Läs mer

3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad

3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad 3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad Kattvik är ett av de samhällen som kommunen anser bör växa i kraft av läge och bostadsefterfrågan. Det har drygt 100 bostadshus och c:a 90 fastboende.

Läs mer

Från Berit Bergqvist, Peter Myndes Backe 22, 118 46 STOCKHOLM, tfn 0761603102. Synpunkter på detaljplaneförslaget för Slussens framtida utformning

Från Berit Bergqvist, Peter Myndes Backe 22, 118 46 STOCKHOLM, tfn 0761603102. Synpunkter på detaljplaneförslaget för Slussens framtida utformning Till Stockholms stadsbyggnadskontor Från Berit Bergqvist, Peter Myndes Backe 22, 118 46 STOCKHOLM, tfn 0761603102 Synpunkter på detaljplaneförslaget för Slussens framtida utformning Satsa på turistnäringen

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena

Läs mer

Guide till de olympiska hindren

Guide till de olympiska hindren Guide till de olympiska hindren Tävlingen innehöll 33 hinder varav 22 låg i Sollentuna. Nu har vi knutit ihop 16 av dessa hinder i en slinga som startar och slutar vid Fäboda gård. Den totala sträckan

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad. Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09.

Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad. Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09. Antikvarisk konsekvensanalys av exploateringstryck samt förslag till ny exploateringsgrad Drottningholmsmalmen, Lovön Ekerö kommun 2011.09.23 Inledning Under våren 2011 ställdes den föreslagna detaljplanen

Läs mer

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ VIRKESJÖN 153 Kort beskrivning Virkesjön ligger sydväst om Nybro tätort. Planområdet som ligger i Siggegärde, ligger i anslutning till gammal gårdsbebyggelse. Gårdarna tillsammans med gamla stenmurar,

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Loket var tillverkat i England 1876 och hade smeknamnet "Kaffekokaren". En militärtransport

Loket var tillverkat i England 1876 och hade smeknamnet Kaffekokaren. En militärtransport H. ANKOMST OCH AVFÄRD När järnvägen kom till Skillingaryd 1879 blev det ett transportmedel även för beväringarna. Det var med tåg man kom till Skillingaryd och med tåg man lämnade. Det var möten och avsked

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Gröna gången FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Gröna gången Varvschefsbostället ligger mittemellan Ekipagemästareoch Tygmästarebostället. Skeppsbyggare af Chapmans egen bostad i Karlskrona Strax utanför örlogsvarvet

Läs mer

Ordförande har ordet. BRF Gamla teatern 20 år. Det är med stor glädje jag skriver några rader till er i bostadsrättsföreningen.

Ordförande har ordet. BRF Gamla teatern 20 år. Det är med stor glädje jag skriver några rader till er i bostadsrättsföreningen. Ordförande har ordet BRF Gamla teatern 20 år Det är med stor glädje jag skriver några rader till er i bostadsrättsföreningen. En snabb återblick på de gångna 20 åren är att styrelsen genom åren har förvaltat

Läs mer

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Stadsdelen Vällingby har uppnått en ålder av femtio år. Centrum invigdes den 14 november 1954. Det är en aktningsvärd ålder

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Från Gotik till Romantik

Från Gotik till Romantik Konsthistoria Från Gotik till Romantik Mål som ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret - ha kännedom om och kunna beskriva bilder från skilda tider och kulturer, känna till några framträdande bildkonstnärer.

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär

Kvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär 18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför

Läs mer

Sjögården. Lantmäteriet

Sjögården. Lantmäteriet Sjögården Delområdet består av Skeppsholmen, Kastellholmen, Beckholmen samt Djurgårdsöns västra strand. Djurgårdsstranden ingår även i delområde Västra Djurgårdsön, där aspekterna med koppling till besöksmål

Läs mer

14 Ekerö. Översiktskarta

14 Ekerö. Översiktskarta 14 Ekerö Flemingsberg Drottningholm, ca 23 km Lovö Lovö kyrka Drottningholm Bromma Översiktskarta På promenadens första sträcka passerar du Flemingsbergs starkt lysande höghusfasader. Vid Albysjön kan

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län. Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer

Läs mer

Cykelställen i Vaxholm

Cykelställen i Vaxholm Cykelställen i Vaxholm Vaxholms turistbyrå Vaxön 1.Start: Västerhamnen Följ kajen från Västerhamnen till rondellen, vid Söderhamnsplan tag höger och följ Strandgatan mot Kastellet. 2. Kastellet År 1548

Läs mer

Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan?

Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan? Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan? 1 Välkommen till Nya Silon i Vadstena, vår del av klosterstaden

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

Det ska vara enkelt att bo i hus.

Det ska vara enkelt att bo i hus. Det ska vara enkelt att bo i hus. Ett liv i hus ska inte behöva vara ett val mellan stad och natur. Det är därför är beläget precis på gränsen mellan Älvsjöskogen och kommunikation till staden. För precis

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

IDÉSTUDIE Östra Länken med tunnelbana

IDÉSTUDIE Östra Länken med tunnelbana ENRICHING STOCKHOLM IDÉSTUDIE Östra Länken med tunnelbana Stockholm 2011 06 28 Idéstudie - Östra Länken med tunnelbana Innehåll Förord 1 Förena tunnelbanan och Östra Länken 4 2 Tunnelbana till Nacka Centrum

Läs mer

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för.

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för. informationsplatser vid E4:an Köpmanholmen Gärden Näske Skulesjön Skule NORRA ENTRÉN VÄSTRA ENTRÉN SKULESKOGENS NATIONALPARK gen sko kule till S inje båtl E4 Östersjön Slåttdalsskrevan Ingången till Skuleskogen

Läs mer

Rapport från resa till Tavastehus, Finland, 2011

Rapport från resa till Tavastehus, Finland, 2011 Rapport från resa till Tavastehus, Finland, 2011 Söndagen den 7 augusti samlades 53 Frejamedlemmar för resa till Tavastehus i Finland. Resan gick med Lönns buss från Sundsvall vid 9-tiden på morgonen och

Läs mer

marie-louise aaröe, Frilansjournalist

marie-louise aaröe, Frilansjournalist K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer