Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset"

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Innehållsförteckning S ammanfattning... 5 S Us uppdrag och uppföljning av vårdöverenskommelsen... 8 Patientperspektivet... 9 Sjukhusets mål i patientperspektivet... 9 Kommunikationsinsatser... 9 Patientbemötande...10 Jämlik vård...12 Patientsäkerhetsarbetet...13 Avvikelserapportering...18 Strategiskt läkemedelsarbete...20 Processperspektivet Sjukhusets mål i processperspektivet...21 Medicinsk kvalitetsuppföljning...21 Kvalitetsbarometern och kvalitetsronder...22 Vårdgaranti - Tillgänglighet...23 Ledtider vid akutmottagningarna...28 Produktionsplanering...31 Prestationsredovisning...31 Miljömål...34 Medarbetarperspektivet Sjukhusets mål i medarbetarperspektivet...36 Personalstruktur...36 Personalvolym...37 Arbetade timmar (67)

3 Arbetsmiljö och hälsa...39 Kompetensförsörjning...41 Bemanningsföretag...43 Likabehandling...43 JÄMIX...45 FoUU-perspektivet Sjukhusets mål i FoUU-perspektivet...45 Organisatoriska förändringar...45 Strategiskt utvecklingsarbete inom FoUU...46 Sjukhusgemensam FoU-verksamhet Övergripande stödfunktioner för klinisk forskning...47 HTA-centrum - Regiongemensam resurs vid SU...47 Utbildningsinsatser E konomiperspektivet Sjukhusets mål i ekonomiperspektivet...49 Ekonomiskt resultat...49 Intäktsutveckling...51 Kostnadsutveckling...54 Avskrivningar och räntor...58 Inköpsprocessen...59 Åtgärder vid ekonomisk obalans...59 Eget kapital...59 Investeringar...59 B okslutsdokument Kommentarer och noter (67)

4 Bilagor Bilaga 1 Regionfullmäktiges mål och uppdrag Bilaga 2 a-d Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2012 Målrelaterade ersättningar 2012 Strålbehandling 2012 Uppföljning rättspsykiatriska vårdkedjan/su 2012 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Kvalitetsbarometern - aktiviteter Sammanställning av verksamheternas aktiviteter inom kvalitet och patientsäkerhet Tillgänglighet och vårdgaranti Ledtider vid akutmottagningarna Prestationsredovisning Fakturering per HSN och övriga per landsting Resultaträkning Cognos Controller 4 (67)

5 Sammanfattning Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) genererade för fjärde året i rad ett plusresultat, 114 mnkr över budget under Resultatet uppnåddes genom ett systematiskt och disciplinerat arbete med att hålla nere kostnader och den totala kostnadsökningen stannade på 0,9 %. Sjukhuset producerade sjukvård enligt uppdrag (-0,1 %) och förbättrade medicinska kvalitetsmått och patientsäkerhet. Trots detta kunde inte tillgängligheten för våra patienter hållas inom vårdgarantin för alla områden då tillströmningen ökade påtagligt även under Dagens Medicin rankade med sin algoritm innefattande medicinska resultat, patientsäkerhet och ekonomi SU som nummer två av universitetssjukhusen i Sverige efter Universitetssjukhuset i Linköping. SU rankades som nummer ett inom områdena diabetes, cancer och hygien. Patientperspektivet I sjukhusets arbete med att kvalitetssäkra och fastställa enhetliga rutiner är patienternas rätt till lika vård en självklar utgångspunkt. Med anledning av detta genomförs regelbundet uppföljningar av patientens upplevelse av utförda vårdinsatser och patientbemötande på SU. Resultatet utgör ett viktigt underlag i det främjande arbetet för ökad jämlikhet, jämställdhet och mångfald. Genomförda enkätundersökningar 2012 visade att patienter som besökt SU upplevde att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. I samband med att mätresultaten redovisades genomfördes workshops som sjukhusets personal deltog i för att visa hur resultaten kan användas i det löpande utvecklingsarbetet. Sjukhusets vårdavdelningar upprättade även handlingsplaner för att hantera de brister som identifierats i samband med genomförda undersökningar. SU deltog även i SKL:s årliga nationella punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (PPM- VRI). SU låg vid den senaste mätningen kvar på ungefär samma nivå vad gäller VRI som vid tidigare mätningar. SU tillhör fortsatt de regionsjukhusen med lägst andel vårdrelaterade infektioner i landet. Processperspektivet Den medicinska kvaliteten i vården följs kontinuerligt upp, framför allt genom att medverka i, och utveckla medicinska kvalitetsregister av olika slag, både nationella och regionala. I december publicerades Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, som är den sjunde rapporten över jämförelse mellan landsting. I 2012 års publikation fanns redovisning av 54 st indikatorer på sjukhusnivå där SU var representerade. I 67 % av dessa var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket. Under året införde SU kontrollåtgärder kvalitetsbarometer och kvalitetsrond som syftar till att öka kontrollen av sjukhusets kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Inom sjukhusets områden och verksamhetsområden pågår ett systematiskt arbete med att utveckla och öka antalet risk- och händelseanalyser samt upprättande av handlingsplaner. Inkommande remisser ökade under året med 7,8 % jämfört med föregående år. 5 (67)

6 Måluppfyllelsen för förstabesök var 67 % i december vilket var lägre än motsvarande period föregående år (79 %). Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling var 58 % i december vilket var lägre än motsvarande period föregående år (66 %). Totalt sökte personer någon av SUs akutmottagningar under 2012, vilket är (+ 2 %) fler sökande än Tid till triage (TTT) var i december 35 minuter, eller kortare, för 90 % av patienterna, vilket är 13 minuter längre jämfört med december Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 62 %. Tid till läkare (TTL) var i december 298 minuter, eller kortare, för 90 % av patienterna, vilket var 56 minuter längre än i december Andelen patienter som träffade läkare inom 60 minuter var 39 %. Den totala genomloppstiden (TGT) var i december 7 timmar och 40 minuter, eller kortare, för 90 % av patienterna, vilket var 32 minuter längre än i december 2011 men 4 minuter kortare än i november Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 62 %. SUs totala utförda vård 2012 var 0,1 % lägre än budget och 0,2 % lägre än 2011 års utfall mätt enligt Västra Götalandsregionens sammanvägda prestationstal. Under 2012 utvecklades SUs övergripande miljöledningssystem vidare. Samtliga element enligt ISO14001 finns på plats. FoUU-perspektivet Under genomfördes en preliminär kartläggning av verksamhetsområdenas forskningsstrategier. Under 2012 påbörjades även ett arbete för att säkerställa ett mer strukturerat och systematiskt utvecklingsarbete på verksamhetsområdesnivå. Under 2012 påbörjades även ett arbete för att säkerställa att utbildningsstrategier på verksamhetsnivå upprättas, och fastställs. Sjukhuset presterade under 2012 cirka verksamhetsförlagda utbildningsveckor. AT-läkarna har i flera år rankat SU bland de tio bästa sjukhusen i landet och vid årets ranking kom SU på tionde plats av 64 rankade sjukhus. Bland universitetssjukhusen innebar det en förstaplats. SU är ett attraktivt utbildningssjukhus och hade även under 2012 ett ökat antal sökande till ATblocken. Under året var det 10,7 sökande per AT-block jämfört med 10,5 under 2011 och 8, Under 2012 slutfördes en kartläggning av nuvarande omfattning och inriktning av ST-utbildning som kopplats till en kartläggning av framtida kompetensförsörjningsbehov inom de olika läkarspecialiteterna. En analys av dessa kartläggningar kommer, i samråd med VGR, att ligga till grund för framtida dimensionering och inriktning av ST-utbildningen vid sjukhuset. 6 (67)

7 Medarbetarperspektivet Antalet anställda per december 2012 var ( motsvarande period 2011), fördelat på olika typer av anställningar. Antalet månadsanställda ökade, framför allt på grund av att sjukhuset sedan hösten bedrivit ambulansverksamhet i egen regi. För 2012 var målet för antalet ofrivilligt deltidsanställda noll. Resultatet blev 14 (0,1 %) Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var 5,85 % 2012 vilket var en ökning på 0,32 procentenheter mot Sjukhuset anlitade under 2012 bemanningsföretag för 55,3 mnkr, vilket var 27 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Av SUs totala andel anställda är 81,2 % kvinnor och 18,8 % män. Målet för en jämnare könsfördelning inom intervallet uppnåddes endast i läkargruppen där fördelningen var 46,7 % kvinnor och 53,3 % män. Under 2012 har löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsatt att minska. Ekonomiperspektivet Det ekonomiska resultatet 2012 var +114, 9 mnkr. SU har haft en ekonomi i balans fyra år i rad. Totalt uppgick SUs intäkter till ,3 mnkr, kostnadsökningen jämfört med 2011 var 0,9 % i rörliga priser. Sjukhuset köpte vårdgarantivård för cirka patienter till en kostnad av 120 mnkr. 7 (67)

8 SUs uppdrag och uppföljning av vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2012 fastställdes att hälsooch sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets uppdrag, som framgår av vårdöverenskommelsen, är att: - erbjuda länssjukvård till invånarna i delar av nämndområde 4, samt nämndområde 5, 7, 11 och 12 - erbjuda regionsjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med västra sjukvårdsregionen som upptagningsområde - erbjuda rikssjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med landet som upptagningsområde - bedriva forskning, utbildning och utveckling - utgöra medicinsk sista utpost i regionens hälso- och sjukvårdssystem I vårdöverenskommelsen regleras vårdvolymer för patienter från Västra Götalandsregionen, specificeras gemensamma utvecklingsfrågor och konkreta förändringar i SUs uppdrag. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2012 har fastställts och redovisning av aktuella frågeställningar sker i årsredovisningens bilaga. Sjukhuset har även fått visst utökat uppdrag och finansiering för - läkemedel avseende vårdprogram ADHD - utökad vård avseende cystektomier, prostaektomier och dialyssjukvård - neuropspykiatriska utredningar (Öckerö) - förstärkta insatser för barn och unga med psykisk ohälsa - ordnat införande av läkemedel och metoder, år 2 - ökad volym psykiatri öppenvård - överföring vårdansvar för barn från Ale med behov av sluten psykiatrisk vård - avancerad sjukvård i hemmet samt läkarinsatser på Hospiceenheter i Göteborg - insatser för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Övriga förändringsposter i vårdöverenskommelse 2012 berör bland annat regiongemensam hantering och finansiering av peruker samt överföring familjenheten BUP till Kungälvs sjukhus. I enlighet med fastställd vårdöverenskommelse ska en analys av SUs resultat avseende de olika regionala kvalitetsindikatorerna inklusive redovisning av framtagna handlingsplaner genomföras i samband med delårsrapporter och årsredovisning, se bilaga avseende uppföljningen av vårdöverenskommelsen. Upprättade handlingsplaner inklusive analyser översändes till HSNK i februari Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsutskottet enligt regionfullmäktiges budget för 2012, för vård av patienter i Västra Götalandsregionen. Uppdragen berör bland annat följande verksamheter: - genomförande av ägaruppdrag för hjärt- respektive strokesjukvården - utökad volym obesitaskirurgi inkl ansvar för regional board - rättspsykiatrisk vård - hantering av köpt vård enligt kömiljarden - nya läkemedel och indikationer inom ramen för ordnat införande, år 1 - finansiering patientsäkerhetsarbete. 8 (67)

9 Principer och former för uppföljning av vårdöverenskommelsen fastställdes i en särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen Uppföljningsrapport till hälso- och sjukvårdsnämnderna avseende sjukhusets uppdrag och exempelvis målrelaterad ersättning, redovisas i bilaga, i enlighet med fastställd plan. Patientperspektivet Sjukhusets mål i patientperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2012 Utfall 2011 Utfall 2012 Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses Mått i nationell patientenkät > 90 (viktat värde) Öppenvård Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt - Patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt - Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården - Patienter som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Antal områden/verksamhetsområden som arbetar med patient/närstående/kund-dialog i ledningsgrupp (eller motsvarande) Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten somatisk vård. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten psykiatrisk vård. (SKL: PPM) Bemötande Barn 95 Psykiatri 85 Somatik 92 Akutmott 86 Delaktighet Barn 84 Psykiatri 68 Somatik 79 Akutmott 72 Information Barn 85 Psykiatri 70 Somatik 81 Akutmott % av VO 43 % 75 % 8 % 2 % Vår: 9,7 % Höst: 11,2 % Vår: 2,6 % Höst: 2,3 % Slutenvård somatik Bemötande 91 Delaktighet 75 Information 79 Slutenvård psykiatri Bemötande 78 Delaktighet 58 Information 61 Akutmottagning Bemötande 86 Delaktighet 73 Information 76 Vår: 9,5 Höst:10, 3 Vår: 2,0 Höst: 2,0 Kommunikationsinsatser Sjukhuset genomförde under 2012 olika typer av insatser för att utveckla dialogen med medborgare, patienter och medarbetare. Nedan nämns ett par exempel. För information som avser kommunikationsinsatser genomförda inom ramen för Hälsofrämjande sjukhus, se bilaga avseende uppföljning av vårdöverenskommelsen. Patienter och närstående med annat modersmål än svenska Under 2012 startade sjukhuset ett arbete med att förbättra tillgången till information. En förstudie genomfördes och utifrån den togs en uppdragsbeskrivning fram som grund för det arbete som startas 2013 och vars syfte är att ta fram riktlinjer för hur information ska göras tillgänglig ur ett mångfaldsperspektiv. 9 (67)

10 Tillgången till skriftlig information riktad till patienter och närstående med annat modersmål än svenska är ett väsentligt förbättringsområde. I genomförda patientenkäter har framkommit att insatserna behöver öka för att förbättra informationen både före, under och efter vårdtillfället. Föreläsningar och kunskapsspridning till medarbetare och chefer Under flera år har Kvalitetsdagarna varit en viktig mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte för SUs chefer och övriga medarbetare. Tanken med Kvalitetsdagarna är att uppmärksamma, inspirera, stimulera och sprida det goda kvalitetsarbete som görs. Den 6 och 7 mars 2012 erbjöds alla medarbetare möjlighet att genom föreläsningar och posterutställningar presentera och låta sig inspireras av de förbättringsarbeten som pågår. De fulltecknade kvalitetsdagarna hade 450 besökare varje dag. 65 stycken förbättringsarbeten valdes ut för presentation på poster. Årets Kvalitetspris gick till Medicin Mölndal och Geriatrik Mölndal för arbetet med en sammanhållen vårdprocess för sårbara och sköra äldre patienter. Patientbemötande Patienter och anhöriga ska bemötas med värdighet och respekt. Ett bra patientbemötande utgör del i sjukhusets värdegrund och bemötandefrågor står i fokus för verksamhetsområdenas arbete med kvalitetsutveckling och patientsäkerhet. Sjukhusets utvecklingsarbete drivs utifrån ett samlat perspektiv, som bygger på alla människors lika värde och rättigheter och på principen om att jämlikt bemöta och behandla alla människor. I det pågående arbetet med att kvalitetssäkra sjukhusets rutiner är en av utgångspunkterna patienternas rätt till lika vård oavsett var inom sjukhuset vården ges. Patienternas upplevelser av vården följs upp regelbundet. Detta görs på flera olika sätt genom t.ex. patientenkät, patientklagomål, patient i ledningsgrupp, fokusgrupper och möten med brukarorganisationer. Patientens upplevelse av bemötandet utgör ett viktigt underlag i arbetet för jämlikhet, jämställdhet och mångfald. I sjukhusövergripande och verksamhetsnära utbildningar ingår bemötandefrågor och patienters delaktighet och rätt till information betonas i enlighet med patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Metoden patient, anhörig i ledningsgrupp och systemiska möten används för att förbättra patientbemötandet. Metoden innebär att ett strukturerat samtal förs där patient eller anhörig berättar om sina upplevelser av vården och bemötandet, med efterföljande diskussion och förslag på förbättringsåtgärder. Under 2012 hade 37 av 49 verksamheter patient i ledningsgrupp. Många verksamheter för även fortlöpande dialog med brukarorganisationer där bemötandefrågor ingår. Vissa verksamheter har etiska reflektionsmöten och arbetar med värdegrunder. Patienter har även medverkat i arbetet med att ta fram patientinformation. Patient eller anhörig deltar i händelseanalysarbetet. Vidare delas Min guide till säker vård ut till patienterna. Patienters och anhörigas inkomna synpunkter och klagomål är en rik källa till förbättringsarbete, som tas till vara. Patientenkät slutenvård Under våren 2012 genomfördes en nationell patientundersökning. Cirka enkäter skickades ut till de patienter som varit inskrivna på någon av SUs vårdavdelningar inom somatisk och psykiatrisk vård. Patienterna ombads bedöma erfarenhet av bemötande, förtroende, delaktighet, information och tillgänglighet. Resultatet presenterades som ett mått på patientupplevd kvalitet (PUK-värde), vilket är ett sammanfattande mått som ger ett värde mellan 0 och 100. Ju högre värde desto bättre är patientens upplevelse. Resultatet visade att patienterna kände att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Värdet för denna fråga var för de psykiatriska vårdavdelningarna 78 och somatiska vårdavdelningarna 10 (67)

11 91. Motsvarande värden för hela Västra Götaland och för riket redovisas i nedanstående tabell och diagram. Dessvärre saknas separat data för landets universitetssjukhus varför inga sådana jämförelser kan redovisas. Tabell: Resultat genomförd patientenkät avseende slutenvården, 2012 Psykiatriska vårdavdelningar SU VGR Riket Somatiska vårdavdelningar Patienter som varit inskrivna på psykiatriska vårdavdelningar kände högt förtroende för sin behandlare och kan rekommendera avdelningen till andra patienter. Lägre värde fick vårdavdelningarna på delaktighet. Även de somatiska vårdavdelningarna fick goda omdömen och kan rekommendera avdelningen till andra patienter. Lägst värde fick avdelningarna när det gäller tillgänglighet och delaktighet. Diagram: Redovisning av resultat från den nationella patientenkätmätningen på vårdavdelningarna under år 2012 Barn Somatik Psykiatri Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Rekommendera Patienternas erfarenheter av och synpunkter på vården är viktiga för förbättrings- och utvecklingsarbetet. I samband med att mätresultaten redovisades genomfördes workshops för personalen för att visa hur man kan arbeta vidare utifrån resultatet av enkäten. Därefter har vårdavdelningarna gjort handlingsplaner för att förbättra vården. Patientenkät akutmottagning Under hösten 2011 skickades den nationella patientenkäten ut till cirka patienter som besökt någon av sjukhusets akutmottagningar. Resultatet redovisades under våren Resultatet presenterades, liksom för slutenvården, i form av ett mått för patientupplevd kvalitet (PUKvärde). Variabeln bemötande fick värdet 86. Variabeln förtroende för personalen fick värdet 85. Motsvarande värde för hela Västra Götaland var bemötande 87, förtroende 85 och för riket 88 respektive 85. Tabell: Resultat genomförd patientenkät avseende akutmottagningar 2012 Bemötande Förtroende SU VGR Sverige (67)

12 Resultaten om patienterna kunde rekommendera sjukhuset till andra patienter låg på motsvarande nivåer. Enkätresultatet visar också att patienterna upplevde sig ha haft nytta av vården och känt förtroende för personalen. Tillgängligheten på akutmottagningen fick lägst värde i enkäten. Diagram: Redovisning av jämförande resultat från den nationella patientenkätmätningen på akutmottagningar under åren 2009, 2010 och År 2009 År 2010 År Patientupplevd kvalitet Bemötande Delaktighet Information Förtroende Tillgänglighet Upplevd nytta Rekommendera Svaren uppvisar ungefär samma mönster som tidigare mätning. Frågor om bemötande, förtroende och upplevd nytta fick högst värde. Tre förbättringsområden identifierades: - öka tillgängligheten - öka patienternas möjligheter till delaktighet - förbättra informationen. Akutmottagningarna arbetade med resultaten och upprättade handlingsplaner för att förbättra vården, bland annat för att förbättra patientinformationen. Jämlik vård SUs patienter ska erhålla en jämlik vård. Arbetsgruppen för kunskapsbaserad vård och jämlik vård arbetar strategiskt sjukhusövergripande med bland annat jämlikhets- och rättighetsfrågor. Ett målmedvetet arbete för att säkra en kunskapsbaserad vård är viktigt i arbetet med att göra vården jämlik. Sjukvård baserad på sjukhusgemensamma kunskapsunderlag ger goda förutsättningar för att omhändertagandet av patienter blir enhetligt och jämlikt. Uppföljning och analys av resultaten i de olika regionala kvalitetsindikatorerna, och utarbetande av handlingsplaner relaterade till dessa, är hörnstenar i arbetet med att säkerställa att vården blir jämlik. Det pågående införandet av ett enhetligt dokumenthanteringssystem där sjukhusets fastställda rutiner finns tillgängliga, är en viktig del i förbättringsarbetet på detta område. Jämlikhet och jämställdhet är ämnen som kontinuerligt uppmärksammas på alla nivåer i det pågående utvecklingsarbetet på sjukhuset. Goda exempel på förbättringsarbeten sprids på sjukhuset, bland annat under Kvalitetsdagarna i mars. Bemötande av patienter med funktionshinder uppmärksammas kontinuerligt och regionens utbildningsmaterial Tänkte inte på det utgör här ett stöd i den lokala utbildningen. SU påbörjade arbetet med ta fram en gemensam riktlinje för vård av barn på vuxenavdelning med syfte att tillvarata barns särskilda behov. Arbetet slutförs under SU deltar i det arbete som bedrivs inom ramen för den nationella plattformen för jämlik hälsa och välfärd (bland annat representation vid uppstartsmöte nationell konferens på temat "Jämlik vård - 12 (67)

13 vårda jämlikt" i juni 2012) och samarbetar också på övergripande nivå med regionens Kunskapscentrum för Jämlik Vård (KJV) (regionalt nätverk m.m.). Sjukhuset deltog också i KJV:s arbete med att ta fram analysverktyg för normkritisk granskning av vårdens dokument och skrivhjälp för Koll på jämlikhet. SU har tagit fram ett program där jämlikhetsfrågor belyses ur både patient- och medarbetarperspektiv. Programmet som vänder sig till nya chefer och medarbetare under introduktion på SU, var uppskattat och kommer att genomföras även framöver. Ytterligare exempel på arbete inom området är: - Flera verksamheter (t.ex. inom psykiatri) arbetar tillsammans med KJV i projekt kring jämlik vård. - SU påbörjade arbete med att ta fram en checklista för att identifiera och åtgärda risker ur ett jämlikhetsperspektiv vid verksamhetsförändringar. - Arbete pågår med att göra vården säker för de mest sjuka äldre. - Arbete enligt konceptet personcentrerad vård (PCC) där jämlik vård efter individens behov har en central roll. - Införande av samlade remissbedömningsteam (inom flera psykiatriska verksamhetsområden) med målsättning bland annat att säkerställa jämlik vård (enhetlig bedömning av inkommande remisser). - Patientdialog enligt utarbetad modell genomfördes i en verksamhet för att tillvarata patienternas erfarenheter och synpunkter på vården genom intervjuer med patienter som varit på mottagning. Patientsäkerhetsarbetet Nationell satsning för patientsäkerhet Statens och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) överenskommelse om prestationsbaserad ersättning för patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen har medfört fokus på vissa områden. I enlighet med överenskommelsens grundkrav till landstingen upprättade SU en patientsäkerhetsberättelse för 2011 och genomförde strukturerad journalgranskning och pilotprojekt för Infektionsverktyget. De till satsningens grundkrav kopplade prestationsersatta indikatorerna uppfylldes gällande punktprevalensmätningar (PPM) i följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, handlingsplan med mål att minska förekomsten av trycksår samt inrapportering av överbeläggningar. SU klarade inte målet för minskad antibiotikaförskrivning inom öppen vård. Sjukhuset har nu bildat en arbetsgrupp för främjandet av Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens). Gruppens huvuduppdrag är att arbeta för rätt användning av antibiotika med mål att minska resistensutveckling. Checklista för säker kirurgi WHO:s checklista för kirurgi används i alla verksamheter som utför undersökningar, behandlingar där checklistan är applicerbar samt vid alla operationsavdelningar. Resultatet följs upp kvartalsvis. Följsamheten till checklistornas alla tre delar ligger mellan %. Varje enhet har arbetat fram handlingsplaner för att öka följsamheten. Medicinska rutinbeskrivningar Patientsäkerhetsarbete kräver tydliga, kända och lätt tillgängliga rutinbeskrivningar. Ett arbete för att begränsa antalet rutiner och vårdprogram pågår över hela sjukhuset. I så stor utsträckning som möjligt ska nationellt och regionalt framtagna rutiner användas. Arbetet är mycket omfattande och kommer när det är klart att påtagligt öka patientsäkerheten, ge mer jämlik vård samt ha ökat samarbetet mellan 13 (67)

14 verksamhetsområden. De nya rutinerna läggs in i ett nytt dokumenthanteringssystem och finns tillgängliga på sjukhusets intranät. Fyra verksamheter är helt klara och kommer att vara de första in i dokumenthanteringssystemet. Mål för 2013 är att alla verksamheter ska vara klara med inventeringar och gallring. Samarbete mellan verksamheter pågår och alla styrande dokument är skrivna i SU-gemensam mall. Dokumenthanteringssystemet tas i bruk i den takt som systemförvaltningen beslutar om. Infektionsverktyget De upprepade nationella punktprevalensmätningarna (PPM) visar att nästan var tionde sjukhusvårdad patient (riket) har en vårdrelaterad infektion (VRI). Det gör VRI till den enskilt vanligaste vårdskadan. På SU var VRI 8,5 %. Utöver dödsfall och lidande för de drabbade, innebär VRI förlängda vårdtider och dyrare behandlingar. Som ett led i den nationella patientsäkerhetssatsningen initierade SKL 2008 ett arbete med syfte att utveckla ett verktyg för registrering och uppföljning av vårdrelaterade infektioner (VRI) och antibiotikaanvändning. I VGR utsågs de båda verksamhetsområdena för kirurgi vid SU till pilotverksamheter för projektet. Det nationella och regionala projektet Infektionsverktyget innebär utveckling och pilottest av ett ITstöd för kontinuerlig registrering av VRI och uppföljning av antibiotikaanvändning inom sjukhusvården. Rätt använt kan verktyget minska antalet VRI och minska antibiotikaförskrivning. PPM VRI är inte användbart för uppföljning på verksamhetsnivå, vilket Infektionsverktyget är. projektet har varit i pilotdrift under hela Resultat av registreringen har tagits fram och presenterats för kirurgverksamheterna, systemet har utvärderats avseende användarvänlighet och funktionalitet. Resultatet av förstudien har visat att IT-stöd och rapporter fungerar och medför att Infektionsverktyget kommer att breddinföras i VGR. Insatser för att utmönstra vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer Riktlinjer och rutiner är en del i sjukhusets ledningssystem. En genomgång och gallring av rutiner pågår inom samtliga verksamheter och staber på SU under Arbetet kommer att öka patientsäkerheten genom att gemensamma rutiner används så långt det är möjligt för alla verksamheter. Rutinerna är granskade avseende bland annat giltighet och evidens och de är tydliga kring ansvar för innehåll, efterlevnad och revision. Rutinerna görs tillgängliga genom att de är lätt sökbara i ett webbaserat system. Standardiserade mallar är framtagna som innehåller rubriker för kunskapsöversikt och evidensgradering, allt för att öka tillgängligheten. På detta sätt säkerställs att vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer utmönstras, vilket också ger förutsättningar för en jämlik vård. Sjukhuset har upprättat en rutin för att säkerställa implementering av nya regionala medicinska kunskapsunderlag enligt en definierad beslutsgång som även innefattar rutiner avseende finansiering. Rapporter från HTA-centrum publiceras på hemsidan och sprids på sjukhuset. Biomedicinska biblioteket ansvarar för spridning av nya nationella kunskapsunderlag från t.ex. SBU, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket till sjukhusets verksamhetschefer enligt särskild rutin. Genom att säkerställa implementering av nya regionala riktlinjer och sprida nya medicinska kunskapsunderlag på sjukhuset skapas förutsättningar för fungerande utmönstring av metoder och riktlinjer i vården. Patientsäkerhetsaktiviteter i urval Nedan beskrivs i korthet ett urval av diverse aktiviteter med syfte att förbättra patientsäkerheten. - En översyn och minskning av rutinbeställning av blodprodukter vid elektiv kirurgi har genomförts. Blodproduktsanvändandet har minskat. - En omfattande handlingsplan för de mest sjuka äldre har utarbetats och implementering pågår. - Sjukhuset har arbetat med SKLs åtgärdspaket exempelvis fallprevention, rutin för CVKinläggning, nutritionsstatusbedömning och läkemedelsberättelser. 14 (67)

15 - Inom psykiatrin har samtliga verksamheter deltagit i utarbetandet av en rutin för suicidriskbedömning med etablerade bedömningsinstrument. Vidare har man deltagit i regeringens och SKL:s satsning Bättre vård - mindre tvång och i utvecklandet av metoden för strukturerad journalgranskning för applicering inom psykiatrisk vård. - Patientsäkerhetsronder, där områdesledningen besöker verksamheter på ett strukturerat sätt, har genomförts inom flera områden. - Läkarnärvaro i ambulanserna har ökat. - Utbildningar i patientsäkerhet för nya medarbetare, AT-läkare och nya chefer har genomförts Patientsäkerhet - Indikatorer Följsamhet till klädregler och hygienrutiner I SUs egna månatliga mätningar var följsamheten till basala hygienrutiner i genomsnitt 94 % jämfört med 97 % Följsamheten till klädreglerna var i genomsnitt 95 % jämfört med 97 % Resultatet av mätningarna varierar över årets månader. Någon signifikant skillnad i resultaten mellan åren föreligger inte. Diagram: Följsamhet till basala hygien- och klädregler Följsamhet tilll basala hygien- och klädregler SU 100% 95% 90% 85% 80% 75% Basala hygienregler Klädregler 70% 65% 60% jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 maj-12 jun-12 jul-12 aug-12 sep-12 okt-12 nov-12 dec-12 SU deltog i den nationella punktprevalensmätningen för följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Inom SU deltog 94 % av de somatiska avdelningarna. Följsamheten till basala hygien- och klädregler sammantaget var 78 % (VGR 71 %). Delar man upp resultatet blir följsamheten till hygienregler 83 % (VGR 76 %) och följsamheten till klädregler, 93 % (VGR 92 %). Följsamheten till måttet avsaknad av klockor, ringar och smycken var 97 % (VGR 96 %). Resultatet av mätningen var mycket bra. Troligen spelade SUs månatliga mätningar roll, eftersom det kontinuerligt fokuseras på basala hygienrutiner och klädregler. Dessutom ingår undervisning i ämnet i alla patientsäkerhetsutbildningar, som genomförs. I Dagens Medicins rankning av landets universitetssjukhus var SU bäst i klassen när det gäller kategorin VRI och följsamhet till kläd- och hygienrutiner. Vårdplatsbeläggning En regional rutin med IT-stöd för mätning och uppföljning av överbeläggningar inom slutenvården togs i bruk under hösten. Antalet överbeläggningar på sjukhuset registreras varje dag kl uppdelat på somatisk respektive psykiatrisk slutenvård. Resultaten redovisas varje månad på sjukhusnivå som den genomsnittliga andelen överbeläggningar per 100 vårdplatser under månaden. Inom somatisk vård var andelen överbeläggningar per 100 vårdplatser 4,9 % i december vilket var högre än i november då andelen var 2,6 %. Under 2012 kunde andelen överbeläggningar redovisas för september-december och varierade under denna tidsperiod mellan 2,6 % i november (vilket innebär i 15 (67)

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torsdag den 31 januari 2013 Sammanträdesdatum 2013-01-31 Reviderad 2013-01-28 1(2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Handlingsprogram för God vård

Handlingsprogram för God vård Handlingsprogram för God vård VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 2013 Regionala samordnare för arbetet med God Vård Säker vård: Claes-Håkan Björklund Patientfokuserad vård: Katarina Orrbeck Kunskapsbaserad vård:

Läs mer

Årsredovisning 2013. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Årsredovisning 2013. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsredovisning 20 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Sammanfattning och slutsats... 4 Verksamhetens övergripande uppdrag... 9 Patientperspektivet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse 2012. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientsäkerhetsberättelse 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Övergripande mål och strategier...3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...5 Struktur

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten 2014 har varit: Registering av risker, förbättringsförslag och avvikelser. Hur vi arbetar med att analysera

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning

Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning Revisionsrapport Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Emil Ring Efterlevnad av patiensäkerhetslagen - uppföljning Sammanfattning Hösten 2011 genomförde

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Handlingar. onsdag den 24 juni 2009. till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. www.sahlgrenska.se

Handlingar. onsdag den 24 juni 2009. till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. www.sahlgrenska.se Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset onsdag den 24 juni 2009 www.sahlgrenska.se KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Produktionsplanering av vårdverksamheter

Produktionsplanering av vårdverksamheter Produktionsplanering av vårdverksamheter Utvärdering av en sjukhusövergripande satsning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2014-05-15 Emma Svensson Logistiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Läns-,

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL BESLUT Expedierat inspektionen för vård och omsorg 2015-03-10 Dnr 8.7.1-6705/2015-1 1(7) Avdelning syd Victor Johansson victor.johansson@ivo.se Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Delårsrapport augusti 2015

Delårsrapport augusti 2015 Punkt 10 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-09-23 Diarienummer SU 312-343/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Delårsrapport augusti

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013

Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013 Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013 Innehållsförteckning Förord 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 21 jan 2013 Tor Svensson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-12-15 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Läsanvisning till månadsfakta

Läsanvisning till månadsfakta Läsanvisning till månadsfakta Tabell/diagram Datakälla: Förklaring Resultat per verksamhet (tabell) Resultaträkningen redovisar periodens ackumulerade resultatvärden (intäkter minus kostnader) för utfall

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Stockholm den 27 februari 2015 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER... 2 ORGANISATORISKT

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

.., Jämtlands Läns Landsting

.., Jämtlands Läns Landsting .., Jämtlands Läns Landsting Landstingets revisorer Skrivelse 1 (2) Onr REV/22/2014 Revisionsdirektör Majvor Enström Tfn: 063-147528 Landstingsstyrelsen Granskning av värdrelaterade infektioner Landstingets

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

~~-"., Vårdgaranti och kömiljard

~~-., Vårdgaranti och kömiljard "- bilaga LS 119C ~~-"., Vårdgaranti och kömiljard J Handlingsplan för att uppnå hög vårdgaranti- och kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas specialiserade sjukvård Agenda Bakgrund Uppdrag II Generella verktyg

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram

Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram Syfte Att förbättra STROKE - sjukvården inom prehospital- och akut strokesjukvård för alla patienter

Läs mer

Sida 1 (71) Dnr 22/2013. Årsredovisning 2012. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2013-02-01, 5

Sida 1 (71) Dnr 22/2013. Årsredovisning 2012. NU-sjukvården. Styrelsen för NU-sjukvården 2013-02-01, 5 Sida 1 (71) Dnr 22/2013 Årsredovisning 2012 NU-sjukvården Styrelsen för NU-sjukvården 2013-02-01, 5 Sida 2 (71) Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS...5 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG...7 3.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer