Helårsbedömning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helårsbedömning 08 2009"

Transkript

1 1 (1) Ledningsstaben Ekonomi och uppföljningsgruppen LiÖ Delårsrapport 08 år 2009 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 08 är en samlad rapportering till landstingsfullmäktige från landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd inklusive ekonomiska helårsbedömningar. Varje månad görs separata delårsrapporter till landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden som innehåller data och analyser kring tillgänglighet, produktion, utveckling av antal anställda, sjukfrånvaro samt ekonomi. I denna rapportering behålls denna struktur samtidigt som redovisning av data och analyser också sker i det så kallade helårsbedömningsdokumentet. Detta gör att framför allt tillgänglighetsdata redovisas i flera delrapporter. Strukturen för delårsrapport 08 kommer ses över inför år 2010 med ambitionen att integrera rapporteringen än mer och göra rapporten mer lik årsredovisningen. Nämndens beslut innebär ett ställningstagande till medborgarperspektivet, nämndens ekonomiska delårsrapport med helårsbedömning samt i övrigt de delar av delårsrapporten som berör nämndens ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås tillstyrka landstingsstyrelsen BESLUTA a t t föreslå landstingsfullmäktige godkänna rapporten Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna Delårsrapport 08/2009 Hälso- och sjukvårdsnämnden Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Mikael Borin Ekonomidirektör Dokument: Dokument 1: Gemensam helårsbedömning Bilaga 1: Kommentarer till produktionsenheternas helårsbedömningar Bilaga 2: Resultat per nämnd/enhet (helårsbedömning) Bilaga 3: Resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning (helårsbedömning) Bilaga 4: Delårsrapport Regionssjukvårdsnämnden (Särskilt utskick, RSN beslutar 19/10) Bilaga 5: Uppföljning nyckelindikatorer landstingsledningsstyrkort Dokument 2: Delårsbokslut 08 (HSN) Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

2 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 1 (27) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Helårsbedömning I helårsbedömningen efter augusti beskrivs samtliga perspektiv i verksamhetsplanen. Sammanfattning Medborgarperspektivet Lanseringen av vårdval inom primärvården från 1 september 2009 har föregåtts av ett omfattande informationsarbete. Vårdvalet har hittills inneburit att tre nya vårdcentraler kommer att etableras en i Linköping, en i Norrköping och en i Åtvidaberg. Landstinget i Östergötland har upphandlat driften av vissa delar av verksamheten vid Lasarettet i Motala vilket har resulterat i att Proxima AB tar över driften den 1 oktober Hälso- och sjukvårdsnämndens hälsosamverkansberedning medverkar aktivt i revideringen av det länsgemensamma folkhälsopolitiska programmet som bland annat ska etablera en gemensam struktur för folkhälsoarbetet i länet. Aktuella resultat visar att drygt 90 procent av verksamhetsenheterna i olika utsträckning tillämpar hälsofrämjande förhållningssätt. Hittills under år 2009 har 45 procent av samtalen till sjukvårdsrådgivningen besvarats inom 3 minuter (målet är 90 procent) och 76 procent inom 9 minuter. I mars i år (den senaste mätningen) besvarades 92 procent av samtalen till vårdcentraler. Inom primärvården togs 91 procent av patienterna emot på läkarbesök inom högst sju dagar respektive 92 procent på besök hos sjuksköterska. 38 procent av alla väntande patienter hade väntat på besök (till specialiserad vård) mer än 90 dagar den 31 augusti. 42 procent av de som väntar till behandling hade väntat mer än 90 dagar den 31 augusti. En del i patientens valfrihet är att kunna nyttja Internet för olika typer av tjänster. Detta följs via en nyckelindikator som visar att tidsbokningen via Internet hittills under 2009 har ökat med 5 procent. Förnyelseperspektivet Viktiga delar i förnyelseperspektivet är omvärldsanalys, uppföljning, avvikelsehantering, verksamhetsutveckling och aktiv forskning samt utvecklingen av regionvården.

3 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 2 (27) En nyckelindikator inom området omvärldsbevakning är en värdering av enheternas avsnitt Omvärldsanalys och framtidsbedömning. Granskningen visar att 10 av 13 produktionsenheter gör tillfredsställande eller utmärkta omvärldsanalyser i sina årsredovisningar. Landstingets största utvecklingsprojekt sedan flera år är införandet av den datorbaserade patientjournalen (Cosmic). Arbetet är inte avslutat i och med att alla enheter nu är anslutna. Nu påbörjas den kanske viktigaste fasen, att utveckla Cosmic till ett effektivt verktyg för att nå en ännu säkrare och effektivare sjukvård. Cosmic kommer att ge helt nya möjligheter till både dokumentation, informationsöverföring och processtöd men innebär också krav på verksamheten att utveckla mera strukturerade arbetsformer. Detta arbete är bara i sin början. Arbetet med att utveckla Universitetssjukhuset fortgår och beslutet om att förlägga rikssjukvård inom brännskadeområdet är glädjande och ger nya möjligheter till en positiv utveckling. Processperspektivet Under våren följdes 2008 års Öppna jämförelser upp. Jämfört med tidigare år så ses fortsatta förbättringar inom flertalet områden. Andelen allvarliga avvikelser har minskat. Samtidigt har nya analysverktyg inom patientsäkerhetsområdet tagits i bruk, vilket ger ökade möjligheter att påvisa områden där det krävs förbättringar. Systematisk verksamhetsplanering, innefattande bl a kapacitetsanalyser är en viktig del av landstinget strategi för ökad effektivisering. Det arbetet har ännu inte fått genomslag förutom på ett mindre antal enheter. Medarbetarperspektivet Två nyckelaktiviteter under aktuell period har varit förberedelsearbetet inför Proximas övertagande av verksamhet på LiM samt planeringen för vaccination mot den nya influensan A (H1N1). Landstingets produktionsenheter kommer under hösten att fortsätta arbetet med att implementera det nya samverkansavtalet som trädde i kraft den 1 mars Avtalet tydliggör medarbetarnas förutsättningar till inflytande och möjligheter att påverka och ta ansvar för verksamhetens genomförande och utveckling. En framgångsfaktor under denna strategi är hälsofrämjande arbetsplatser. Hälsofrämjande arbetsplatser innefattar bland annat bra arbetsmiljö och låga ohälsotal. Under året har den totala sjukfrånvaron bland landstingets medarbetare minskat så mycket att den nu ligger under fem procent. Landstingets produktionsenheter har påbörjat arbetet med att införa ett IT-stöd för hantering av sjukfrånvaro och rehabilitering. Systemet

4 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 3 (27) stödjer landstingets rehabiliteringsprocess och har fått ett mycket positivt mottagande från de chefer som börjat använda det. Systemet förväntas göra hanteringen av sjukfrånvaro enklare för cheferna. Fortsatt satsning görs för att ge möjlighet för landstingsanställda sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor inom intensivvård, operation, psykiatri och distrikt. Antalet anställda har under perioden januari-augusti ökat med 129 heltidstjänster istället för att minska. En personalminskning är en förutsättning för att beslutade kostnadsreduceringar ska kunna få genomslag. Ekonomiperspektivet Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning har för Landstinget i Östergötland innebörden att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget därutöver kan påvisa goda resultat vad avser de verksamhetsmässiga målen. Landstingets finansiella mål är normalt att årets resultat ska uppgå till 2 procent av verksamhetens nettokostnad för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnådd. I finansplanen är dock det finansiella målet för 2009 fastställt till 1 procent (98 mkr). Landstinget når inte detta mål då resultatet i helårsbedömningen är 39 mkr vilket motsvarar 0,4 procent. Det är 59 mkr sämre än resultatet i finansplanen. Produktionsenheternas samlade resultat uppgår till minus 139 mkr, varav de sjukvårdande verksamheterna svarar för ett underskott på minus 138 mkr. Underskottet kan i huvudsak härledas till Medicincentrum, Kirurgi- och onkologicentrum och Rekonstruktionscentrum, men flertalet sjukvårdande enheter redovisar en försämrad ekonomi jämfört med tidigare helårsbedömning och godkända verksamhetsplaner. Med hänsyn till den ekonomiska helårsbedömningen och ökningen av antalet anställda under året är bedömningen att tjänstgöring varannan helg ska införas i landstinget med omedelbar verkan och att undantag från anställningsstopp enbart kan ske efter godkännande av landstingsdirektören. Det är de landstingsgemensamma intäkterna och kostnaderna som bidrar till resultatförbättringen jämfört med föregående helårsbedömning och den beror på förbättringar av engångskaraktär. Den enskilt största posten som förbättrats i förhållande till helårsbedömningen baserad på mars är skatteintäkterna. Enligt ny prognos från SKL bedöms dessa öka med 61 mkr. Detta är dock en försämring i förhållande till finansplanen med 182 mkr. Inom de landstingsgemensamma kostnaderna och intäkterna finns också medel som inte behöver användas i år. Det avser t ex reserverade medel för hyreshöjningar som har skjutits upp på grund

5 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 4 (27) av förskjutningar av fastighetsinvesteringarna och försäljning av Birgittaskolan. De finansiella intäkterna och kostnaderna har jämfört med finansplanen och helårsbedömningen efter mars endast reviderats med engångsbidraget från SKL avseende medlemsavgiften på 24 mkr samt 3 mkr i en aktieutdelning från Hjälpmedelscentrum. Av försiktighetsskäl ligger dock det budgeterade finansiella nettot avseende placerade likvida medel kvar på oförändrad nivå. Sammanvägd måluppfyllelse En sammanvägning av måluppfyllelsen för landstingets finansiella mål och verksamhetsmål resulterar i bedömningen att landstinget inte helt har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning hittills under år 2009.

6 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 5 (27) Medborgarperspektivet I medborgarperspektivet har landstinget följande strategier: God och förbättrad hälsa Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Patienten ska ha en stark ställning Inledningsvis redovisas särskilt betydelsefulla aktiviteter som genomförts hittills i år relaterat till perspektivet. Därefter redovisas resultat kopplat till fastställda strategier och framgångsfaktorer. Särskilt betydelsefulla aktiviteter hittills under år 2009 Vårdval Östergötland Lanseringen av vårdval inom primärvården från 1 september 2009 har föregåtts av ett omfattande informationsarbete. Under våren har organisationer, föreningar samt landstingets verksamheter informerats om förväntade förändringar. På landstingets hemsida finns information om vårdval samlad. I anslutning till införandet av vårdvalet har alla hushåll fått direkt information via landstingets nyhetsblad Hälsotecken. Informationsmaterial har gjorts tillgängligt på vårdcentraler och apotek. Massmedia i hela länet har riktat stor uppmärksamhet mot vårdvalet. För att underlätta för invånarna vid ställningstagande till val av vårdcentral finns resultatet från den senaste patientenkäten lätt tillgängligt på landstingets hemsida. Uppgifter om varje vårdcentrals telefon- och besökstillgänglighet kommer också att läggas ut på hemsidan. Vårdvalet har hittills inneburit att tre nya vårdcentraler kommer att etableras en i Linköping, en i Norrköping och en i Åtvidaberg. Under hösten kommer vårdcentralernas eventuella förändringar av utbud, tillgänglighet, patientnöjdhet med mera att följas noga. Även analyser av eventuella konsekvenser av förändrade listningsmönster kommer att göras. Privatiseringar Landstinget har upphandlat driften av vissa delar av verksamheten vid Lasarettet i Motala vilket har resulterat i att Proxima AB tar över driften den 1 oktober Avtalstiden är fem år med möjlighet till förlängning två plus två år. Proxima AB ägs av CapMan fonder och driver sedan år 2000 Nacka Närsjukhus på uppdrag av Stockholms läns landsting. Proxima AB utför också specialistsjukvård på uppdrag av Landstinget i Uppsala och Västra Götalandsregionen. De enheter som har upphandlats är ortopedi, kirurgi, kvinnosjukvård (inklusive STD-mottagning och ungdomsmottagning i Mjölby och

7 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 6 (27) Resultat inom medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Motala), anestesi- och operationsverksamhet, anestesijourtjänster samt sterilcentralen. Omkring 180 medarbetare finns idag i de verksamheter som har upphandlats och verksamheten ska drivas i befintliga lokaler. Överenskommelser med produktionsenheterna Arbetet med att ta fram överenskommelser produktionsenheterna har slutförts och Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har beslutat om dessa för perioden Överenskommelsernas ekonomiska omfattning är totalt miljoner kronor. Resultat redovisas nedan kopplat till de strategier och framgångsfaktorer som har fastställts. Utvecklingen följs bland annat upp via fastställda nyckelindikatorer. Resultat för vissa indikatorer redovisas först i samband med årsredovisningen. Hälso- och sjukvårdsnämndens hälsosamverkansberedning medverkar aktivt i revideringen av det länsgemensamma folkhälsopolitiska programmet som bland annat ska etablera en gemensam struktur för folkhälsoarbetet i länet. Detta arbete ska vara klart våren De sjukvårdande verksamheterna har ett uppdrag att tillämpa hälsofrämjande metoder och ska också se till att utbilda medarbetarna inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området. Aktuella resultat 1 visar att drygt 90 procent av verksamhetsenheterna i olika utsträckning tillämpar hälsofrämjande förhållningssätt. Detta innefattar möten som syftar till att hjälpa patienter att bland annat stärka självständighet och kunna formulera sina egna mål. Cirka hälften av verksamhetsenheterna tillämpar sjukdomsförebyggande program kring olika levnadsvanor (tobak, alkohol, kost, fysisk aktivitet och stress). Mest används preventiva program för fysisk aktivitet och tobak, minst används preventiva program för stress och alkohol. Nära hälften (48 procent) av verksamhetsenheterna utbildar systematiskt medarbetarna i hälsofrämjande förhållningssätt/sjukdomsförebyggande metoder. En jämförelse med förra året går endast att göra avseende närsjukvårdens verksamheter och där tillämpas ett hälsofrämjande förhållningssätt i en ökad utsträckning. Många patienter som ringer 1177 Sjukvårdsrådningen får egenvårdsråd. 1 Enkät till samtliga sjukvårdande verksamhetsenheter ( Preliminärt 60 procent svarsfrekvens för totalt ca 200 tillfrågade enheter)

8 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 7 (27) Andra patienter ges rådet att besöka till exempel sin vårdcentral/jourcentral eller närmaste akutmottagning vilket ibland sker i kombination med att medicinska råd ges i avvaktan på att besöket sker. Hittills under år 2009 är antalet givna egenvårdsråd drygt , vilket är ungefär samma antal som vid motsvarande tidpunkt Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen Hittills under år 2009 har 45 procent av samtalen besvarats inom 3 minuter (målet är 90 procent) och 76 procent inom 9 minuter. Medelväntetiden har varit 5 minuter och 44 sekunder. Telefontillgängligheten till vårdcentraler Möjligheten att komma fram per telefon och få komma på besök inom rimlig tid på vårdcentralerna är en viktig fråga för patienterna. Telefontillgänglighet till vårdcentraler i Östergötland Andel besvarade samtal oktober 2OO6 mars 2OO7 oktober 2OO7 mars 2OO8 oktober 2OO8 mars 2009 Centrala 89% 78% 82% 81% 85% 92% Västra 93% 92% 92% 91% 92% 94% Östra 95% 93% 95% 87% 85% 92% Länet 92% 88% 90% 85% 87% 92% Riket 81% 74% 80% 81% 86% I mars i år (den senaste mätningen) besvarades 92 procent av samtalen. Det är en förbättring jämfört med tidigare marsobservationer sedan år 2007 och även bättre än vid mätningen ett halvår tidigare, då 87 procent av samtalen besvarades. Det går också att konstatera att variationerna mellan länsdelarna har minskat vilket framförallt beror på en förbättrad telefontillgänglighet i centrala länsdelen. Vårdcentralernas resultat varierar mellan procent. Besökstillgängligheten till vårdcentral Från maj 2009 följs faktiska väntetider till besök hos läkare och sjuksköterskor i primärvården kontinuerligt i Östergötland. Den nationella ambitionen är att alla landsting/regioner ska påbörja sådan uppföljning. De östgötska resultaten publiceras var tredje månad. Det summerade resultatet för maj juni 2009 visar följande. Besök inom sju dagar Andel mottagna patienter Läkare Sjuksköterska - minst 95 procent 12 vårdcentraler 19 vårdcentraler procent 13 vårdcentraler 7 vårdcentraler - högst 89 procent 14 vårdcentraler 13 vårdcentraler - resultat saknas 3 vårdcentraler 3 vårdcentraler

9 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 8 (27) Sammantaget togs 91 procent av patienterna emot på läkarbesök inom sju dagar respektive 92 procent på besök hos sjuksköterska. Resultat per vårdcentral återfinns på landstingets webbplats. Tillgänglighet till besök Möjligheten att följa tillgängligheten inom specialiserad vård var begränsad under år 2008 på grund av övergången till journalsystemet Cosmic. Efter årsskiftet har tillgänglighetsuppföljningen åter blivit möjlig. Väntande på besök inom specialiserad vård i Östergötland den 31 augusti 2009 Det totala antalet väntande på besök minskade under första halvåret 2009, men har därefter ökat efter sommaren. Cirka patienter hade väntat mer än 90 dagar den 31 augusti (38 procent av alla väntande). När specialiteter som inte ingår i den nationella väntetidsuppföljningen exkluderats, hade 39 procent av patienterna väntat för länge i augusti, vilket kan jämföras med det statliga kravet på högst 20 procent ett villkor för att få ta del av den så kallade tillgänglighetsmiljarden.

10 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 9 (27) Tillgänglighet till behandling Väntande på operation/åtgärd inom specialiserad vård i Östergötland den 31 augusti 2009 Det totala antalet väntande på behandling har ökat stadigt under Cirka patienter (42 procent) av de väntande hade väntat mer än 90 dagar den 31 augusti. Begränsat till de behandlingar som är kopplade till målsättningen (20 procent) för att ta del av den så kallade tillgänglighetsmiljarden var andelen väntande på behandling 44 procent. Orsakerna till försämringarna är flera. Tillgängligheten försämras varje sommar som en följd av semestrar. Samtidigt beskriver flera kliniker att antalet inkommande remisser har ökat, vilket också leder till fler beslut om behandling. Vakanta läkartjänster är en annan orsak. Upplevelsen av att ha tillgång till den sjukvård man behöver, är en viktig trygghetsfaktor. Östgötarnas trygghet och förtroende för hälsooch sjukvården kan avläsas på flera sätt bland annat via den så kallade Vårdbarometern 2. Andel av befolkningen som upplever sig ha tillgång till den vård man behöver (Källa: Vårdbarometern) 2 Nationell telefonenkät ( östgötar ingår 250 personer/kvartal. Statistisk felmarginal för Östergötland ca +/- 3 procentenheter)

11 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 10 (27) Tendensen är svagt positiv. Östgötarnas upplevelse av att ha tillgång till den sjukvård man behöver ökar sedan år 2006, en trend som är densamma för genomsnittet för samtliga landsting/regioner. Utvecklingen och differensen till riksgenomsnittet är dock inte statistiskt säkerställd. En annan trygghetsfaktor är förtroendet för vårdcentraler respektive sjukhus i allmänhet. Andel östgötar som har förtroende för den egna vårdcentralen respektive närmaste sjukhus (Källa: Vårdbarometern) Befolkningens förtroende för den egna vårdcentralen är genomgående lägre än för det närmaste sjukhuset. Förtroendet för sjukhusen har samtidigt en positiv trend. Hälso- och sjukvårdsnämndens båda samverkansberedningar har inlett arbetet med de båda långsiktiga uppdragen Barnuppdraget och Äldreuppdraget. Detta arbete har hittills inneburit att finna gemensamma arenor och arbetsformer med länets kommuner. Under återstoden av 2009 är ambitionen att det gemensamma arbetet skall få fastare form. Hälsosamverkansberedningen är också aktiv när det gäller att stödja länets samordningsförbund. Under hösten ska ett arbete inledas som syftar till att återstående tre kommuner i länet, ska komma att ingå i ett samordningsförbund. Samverkan med Försäkringskassan har under året i stor utsträckning syftat till att synkronisera sjukskrivningsprocessen till de nya krav som rehabiliteringskedjan ställer. Landstinget avser att söka forskningsmedel i samarbete med Linköpings Universitet inom området rehabilitering och samordning. Ohälsotalet är en nyckelindikator som följs och det har totalt för länet sjunkit från 35,2 (2008) till 33,5 (t o m aug 2009) vilket är 0,6 dagar under riksgenomsnittet. För män har ohälsotalet sjunkit från

12 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 11 (27) Patienten ska ha en stark ställning 26,6 till 25,7 t o m juli. För kvinnor har ohälsotalet sjunkit från 43,9 till 42,2 under samma period. Trenden med minskat ohälsotal är flerårig och nationell. Minskningen har emellertid varit större i Östergötland än i riket som helhet. En av nyckelindikatorerna följer upp antalet utskrivningsklara patienter inom den specialiserade vården, det vill säga patienter som ligger kvar på vårdavdelningarna i avvaktan på kommunalt övertagande. En ögonblicksbild den 31 augusti 2009 visade att det endast fanns fyra utskrivningsklara patienter inlagda på östgötasjukhusen, där betalningsansvaret gått över till kommun (sker 5-7 dagar efter att patienten bedömts utskrivningsklar). Från år 2009 ersätts landstingets egna patientenkäter av nationella patientenkäter. Det nationella samarbetet inleds med en gemensam patientenkät i primärvården senare i år. En del i patientens valfrihet är att kunna nyttja Internet för olika typer av tjänster. Detta följs via en nyckelindikator som visar att tidsbokningen via Internet hittills under 2008 har ökat med 5 procent (från till 5 786). Möjligheten för patienterna att boka tid på Internet är med något undantag begränsad till specialiserad vård. Nyttjandet av övriga så kallade E-tjänster har ökat med 12 procent. Det handlar om receptförnyelse, avbokning av tid, beställning av patientkort etc. Ett positivt exempel är införandet av klamydiatest via Internet. En utvärdering visar att en fjärdedel av dem som nyttjat tjänsten inte annars skulle ha testat sig, vilket bland annat bidragit till att antalet testade unga män har ökat - en grupp som annars är svår att nå. En annan nyckelindikator för valfrihet är att privata vårdgivare ska svara för en ökad andel av vårdkostnaderna. Hittills i år har den privata kostnadsandelen ökat från 5,4 procent till 5,9 procent jämfört med år 2008 beroende på privatiseringen av Berga vårdcentral. Bedömning av måluppfyllelse inom medborgarperspektivet Den kartläggning som gjorts av verksamheten visar att nio av tio enheter tillämpar hälsofrämjande metoder vilket är tillfredsställande. Drygt hälften av enheterna utbildar sin personal inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området vilket ska ställas mot målsättningen att alla enheter ska se till att sådan utbildning ges. Den översyn som pågår av det folkhälsopolitiska programmet ska stärka samverkan inom det hälsofrämjande arbetet.

13 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 12 (27) Tre av fyra östgötar upplever att man har tillgång till den sjukvård man behöver och denna andel har i stort sett varit oförändrad under senare år. Sjukhusvården åtnjuter större förtroende än primärvården och i synnerhet det egna sjukhuset (88 procent) vilket får betraktas som tillfredsställande. Tillgänglighet är en viktig trygghetsskapare och är därför högt prioriterad. Trots detta konstateras fortfarande betydande tillgänglighetsbrister. Sjukvårdsrådgivningens tillgänglighet uppnår inte målsättningen. Tillgängligheten till specialistsjukvård är otillfredsställande vad gäller såväl besök som behandling. Stora insatser behövs under kort tid om de nationella målsättningarna för att få ta del av riktade statsmedel ska uppnås. Telefontillgängligheten vid vårdcentralerna har förbättrats och är i allmänhet god, en utveckling som också gäller tillgängligheten till besök vid vårdcentralerna. En fungerande samverkan med andra välfärdsaktörer bidrar till befolkningens upplevelse av trygghet. Socialförsäkringens ohälsotal är en indikator på hur samverkan mellan olika myndigheter fungerar vad gäller att finna lösningar för att ta vara på individers arbetsförmåga. Ohälsotalet visar en tydlig minskning under senare år och denna trend har fortsatt även under Utvecklingen i Östergötland har varit bättre än riksgenomsnittet. Vårdvalet och upphandlingen av delar av verksamheten vid Lasarettet i Motala bedöms ge medborgarna i Östergötland en ökad möjlighet till en förbättrad tillgänglighet, främja god kostnadseffektivitet samt öka mångfalden. Landstingets mål är en patientfokuserad vård där patienterna själva är delaktiga och har valmöjligheter. En ökad mångfald av vårdgivare är en del i denna strävan. Internetbokningar av besök och övriga E-tjänster har ökat inom specialiserad vård under år Detta är ett område med stor utvecklingspotential och kommer att bli föremål för en kraftig utveckling kommande år med syftet att öka befolkningens valfrihet och stärka patientens ställning. Målen i medborgarperspektivet kan med stöd enligt ovan bedömas vara delvis uppfyllda.

14 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 13 (27) Förnyelseperspektivet Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap I förnyelseperspektivet har landstinget följande strategier: Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete Forskning och utbildning som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling Förnyelseperspektivet handlar om att skapa förutsättningar för ständig förbättring av verksamhet och organisation. I landstingsledningens verksamhetsplan finns nyckelindikatorer som följs upp vid andra tider under året, medan andra redovisas i denna helårsbedömning. Omvärldsbevakning och analyser är väsentliga för att kunna välja väg i många strategiska frågor. En nyckelindikator under denna strategi är en värdering av enheternas avsnitt Omvärldsanalys och framtidsbedömning. Granskningen visar att 10 av 13 produktionsenheter gör tillfredsställande (7) eller utmärkta (3) omvärldsanalyser i sina årsredovisningar. De tre produktionsenheter som avviker positivt har gjort mer utvecklade omvärldsanalyser som noterar trender och drar slutsatser av genomförd analys. Tre produktionsenheter har otillfredsställande omvärldsanalyser som inte lever upp till kvalitetskraven på att i tillräcklig omfattning beakta externa faktorer, trender och/eller drar slutsatser av analysen. I allmänhet kan analyserna förbättras med vidgat omvärldsperspektiv och mer av framåtblickande. Ofta saknas också slutsatser av analysen. Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete Ett systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete är en förutsättning för ökad kvalitet, patientsäkerhet och effektivitet. Allt utvecklingsarbete måste utgå ifrån uppnådda resultat och samtliga produktionsenheter anger att de arbetar utifrån ett resultatfokuserat perspektiv i sitt utvecklingsarbete. Det bedrivs ett dokumenterat omfattande förbättringsarbete på många enheter och det finns också mycket positiva exempel på ett systematiskt gränsöverskridande utvecklingsarbete för att bl a hantera problem med otillräcklig produktivitet. Forskning och utbildning som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling I bokslut 2008 har för första gången även ett FOUU-bokslut tagits fram för samtliga enheter. I och med detta läggs grunden för framtida jämförelser över tid.

15 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 14 (27) Övriga nyckelindikatorer inom denna strategi kommer att redovisas i landstingets årsredovisning. Bedömning av måluppfyllelse inom förnyelseperspektivet Viktiga delar i förnyelseperspektivet är omvärldsanalys, uppföljning, avvikelsehantering, verksamhetsutveckling och aktiv forskning samt utveckling av regionvården. Redovisning av kliniska resultat ökar och detta är viktigt för det fortsatta utvecklingsarbetet. Utvecklingen av Universitetssjukhuset och regionvården fortsätter vilket bland annat framgår av beslutet att förlägga rikssjukvård för brännskador till Universitetssjukhuset. Få indikatorer avseende förnyelseperspektivet följs upp i denna delårsrapport, men det primära målet att systematisk verksamhetsutveckling skall bedrivas och mätas utifrån väntetider, allvarliga avvikelser och förbättrade kliniska resultat. Trots fortsatta förbättringar inom många områden finns det fortfarande många förbättringsmöjligheter.

16 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 15 (27) Processperspektivet Kunskapsbaserad och säker vård Effektiva vårdprocesser I processperspektivet har landstinget följande strategier: Kunskapsbaserad och säker vård Effektiva vårdprocesser Miljöhänsyn i all verksamhet I landstingsledningens styrkort har nyckelindikatorer angivits, där några följs upp vid andra tider under året, medan andra redovisas i denna rapport. Arbetet med att minska antalet vårdrelaterade infektioner fortskrider. Uppföljning visar att följsamheten till basala hygienriktlinjer mäts på samtliga produktionsenheter men att det fortfarande finns enheter som inte redovisar några mätningar. Under våren gjordes en ny nationell punktprevalensmätning avseende förekomsten av vårdrelaterade infektioner, vilken visar på en minskning från 11,0 till 9,7 procent. Utfallet är fortfarande högt över målet på 5 procent. Andelen allvarliga avvikelser har enligt mätningar (Synergi) minskat jämfört med 2008, men vad detta innebär bedöms av patientsäkerhetsenheten i samband med patientsäkerhetsdialogerna och en mera samlad bedömning kan först göras i årsredovisningen. En viktig del i strategin för att förbättra kvalitén och effektivisera resursutnyttjandet och samtidigt även förbättra arbetsmiljön är systematisk verksamhetsplanering (innefattande bl a kapacitetsanalyser). En utbildningssatsning inom kapacitetsplanering har pågått en tid och cirka en fjärdedel av berörda produktionsenheter har arbetat med kapacitetsplanering, vilket visar att vi fortfarande bara är i början av detta arbete. Resultaten visar en tendens till ökad produktivitet vilket är en väsentlig del vid sidan av god kvalitet och arbetsmiljö för att skapa en ökad effektivitet. Ett strategiskt mål är att andelen av vårdkontakterna i primärvården (läkarbesök och sjukvårdande behandlingar) skall öka i förhållande till samtliga patientkontakter. Uppföljningen visar dock att andelen är väsentligen oförändrad efter augusti. En orsak till detta kan vara den ökade fokuseringen på tillgänglighet till specialiserad vård liksom arbetet med att förbereda vårdvalsreformen varför närmare analys först kan ske i årsredovisningen.

17 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 16 (27) Miljöhänsyn i all verksamhet Östergötland har jämfört med flertalet andra regioner och landsting relativt sett färre slutenvårdsplatser och nationella uppföljningar visar också positiva resultat avseende undvikbar slutenvård jämfört med flertalet andra. Undvikbar slutenvård används som en indikator på att hur väl sjukvårdssystemet fungerar genom att förhindra slutenvård av ett antal sjukdomstillstånd som kan åtgärdas i öppenvård. Ett viktigt mått är då att följa återinläggningar till slutenvård och speciellt för patienter 80 år och äldre. Uppföljningen i augusti visar att antalet återinläggningar inom trettio dagar minskat vilket talar för att flertalet patienter inte skickas hem för tidigt utan på ett i många delar fungerande omhändertagande. En viktig förutsättning för att öka miljömedvetenheten i organisationen är att enheterna utnyttjar och följer landstingets ambitionsnivåer inom miljöområdet (i enlighet med RH-check). Uppföljningen av detta mål kommer att ske i december. Bedömning av måluppfyllelse inom processperspektivet Under våren följdes 2008 års öppna jämförelser upp. Uppföljningen kompletterades med data från nationella och egna kvalitetsregister. Landstingets placering jämfört med övriga varierar både från år till år och för olika områden. Sammantaget ses en fortsatt förbättring för de allra flesta områden och medicinska indikatorer i Östergötland. Antalet allvarliga avvikelser verkar minska något och samtidigt så har nya analysverktyg inom patientsäkerhetsarbetet tagits i bruk, vilka förhoppningsvis kommer att ge ökad kunskap om prioriterade förbättringsområden. Utvecklingen av Cosmic fortsätter och vi bedömer att vi närmar oss en situation som möjliggör ökad värdehemtagning av potentiella effektivitetsoch patientsäkerhetsvinster. För att stödja denna process startas nu ett så kallat värdehemtagningsprojekt som bland annat utgår från erfarenheter i verksamheterna. Flertalet av de processmått som följs upp i DÅ08 pekar åt rätt håll men vägen att nå en effektiv processorienterad organisation är fortfarande lång, så det finns fortfarande klara förbättringsmöjligheter.

18 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 17 (27) Medarbetarperspektivet I medarbetarperspektivet har landstinget följande strategier: Förtroendeskapande dialog och ökat självbestämmande. Landstinget en attraktiv arbetsgivare som värnar om medarbetarna. Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser och utvecklar sitt eget kunnande. Gott ledarskap en förutsättning för goda verksamhetsresultat. Två nyckelaktiviteter under aktuell period har varit förberedelsearbetet inför Proximas övertagande av verksamhet vid lasarettet i Motala samt planeringen för vaccination mot den nya influensan A (H1N1). Ett omfattande förberedelsearbete har skett inför Proximas övertagande av ortopedi, kirurgi, kvinnosjukvård och anestesi vid lasarettet i Motala. Då så stor andel som ca 90 procent av aktuella medarbetare valt att följa med till Proxima i samband med verksamhetsövergången har de 10 procent som valt att stanna kvar i landstinget kunnat lösas utan större svårigheter. Planeringen för vaccination inför Influensan A (H1N1) har varit intensiv. Vad gäller personalförsörjningen finns ca 250 ordinarie medarbetare och ca 100 pensionerade sjuksköterskor att tillgå när vaccinet, enligt plan, anländer i mitten av oktober. Nedan redovisas resultat kopplat till respektive strategi i medarbetarperspektivet. Förtroendeskapande dialog och ökat självbestämmande i verksamheten Landstingets produktionsenheter kommer under hösten att fortsätta arbetet med att implementera det nya samverkansavtalet som trädde i kraft den 1 mars Avtalet tydliggör medarbetarnas förutsättningar till inflytande och möjligheter att påverka och ta ansvar för verksamhetens genomförande och utveckling. För många arbetsplatser handlar det om att bygga vidare på redan fungerande mötesforum och dialogformer medan andra ges en möjlighet att bygga samverkan från grunden. Vid årets slut förväntas implementeringen av avtalet vara slutförd. Landstinget - en attraktiv arbetsgivare som värnar om medarbetarna En stor utmaning för landstinget de kommande åren är att parallellt med krav på kostnadsminskningar och anställningsstopp fortsätta arbetet med att utveckla attraktiva arbetsplatser och klara kommande generationsväxling. En ny personalförsörjningsmodell har därför tagits fram och presenterades tillsammans med en prognos under april månad. Denna rapport kan användas av verksamheten för att bättre planera sin

19 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 18 (27) personalförsörjning. Under året har en ny rekryteringsprocess tagits fram. Denna process ska vara ett stöd för chefer då de rekryterar medarbetare. Processen är en mix av kompetensbaserad och värdegrundsbaserad rekrytering. Olika mallar och stöd finns att tillgå och till nästa år kommer ett IT-stöd levereras som stödjer denna process. I år har landstinget åter tagit emot feriearbetare efter att förra året inte ha tagit emot en enda. De 50 platser som landstinget erbjöd har varit mycket uppskattade och söktrycket till platserna var stort. För att bättre ta tillvara medarbetarnas synpunkter på landstinget som en attraktiv arbetsplats har en rutin för avgångssamtal tagits fram. Denna rutin kommer att införas som ett obligatorium för de som lämnar landstinget från och med november Hälsofrämjande arbetsplatser innefattar bland annat bra arbetsmiljö och låga ohälsotal. Under året har den totala sjukfrånvaron bland landstingets medarbetare sjunkit så mycket att den nu ligger under fem procent. Landstingets produktionsenheter har med stöd av Resurscentrum påbörjat arbetet med att införa IT-systemet Adato för hantering av sjukfrånvaro och rehabilitering. Adato stödjer landstingets rehabiliteringsprocess och har fått ett mycket positivt mottagande från chefer som börjat använda det. Systemet förväntas göra hanteringen av sjukfrånvaro enklare för cheferna. Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser och utvecklar sitt eget kunnande Fortsatt satsning görs för att ge möjlighet för landstingsanställda sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor inom intensivvård, operation, psykiatri och distrikt. Totalt kommer cirka 55 landstingsanställda medarbetare att examineras som specialistsjuksköterskor under Under hösten 2009 har 48 medarbetare inom landstinget påbörjat vidareutbildning. I maj arrangerades i samverkan med Kommunal en temadag för landstingets undersköterskor och chefer. Temadagens fokus var undersköterskans kompetens och framtida roll. Dagen innebar en möjlighet att belysa ett axplock av alla de goda exempel där det finns en tydlig koppling mellan medarbetarnas kompetensutveckling och verksamhetens mål. En annan satsning är grundutbildning till vårdadministratörer. Detta är en del i en större satsning där landstinget under ett antal år framöver kommer att genomföra ett arbete för att avlasta chefer och vårdpersonal från vårdadministration för att nyttja kompetensen på bästa sätt. I slutet på förra året och i år har landstinget ansökt om bidrag hos

20 Ledningsstaben LiÖ Ekonomi- och uppföljningsgruppen 19 (27) Socialstyrelsen om att få göra en satsning för att öka kompetensen inom evidensbaserad psykologisk behandling för första linjens vård. Under året har en KBT-utbildning (Steg 1) upphandlats och i höst kommer 28 medarbetare inom primärvården att påbörja denna utbildning. Gott ledarskap en förutsättning för goda verksamhetsresultat Utveckling antal anställda Gott ledarskap är en av de viktigaste faktorerna för en positiv utveckling av verksamheten och dess medarbetare. Landstingets ledarutvecklingsprogram har fått större koppling till verksamhetsutveckling och därutöver har verktyg tagits fram som på ett bättre sätt följer upp chefsuppdraget. För närvarande är det inte lika lätt som tidigare att rekrytera chefer och det är en utmaning för landstinget att hantera de närmaste åren. Ett seminarium genomfördes i mars i syfte att få fler läkare att bli chefer inom primärvården. Seminariet var mycket uppskattat och ett separat ledarutvecklingsprogram som vänder sig till läkare inom primärvården kommer att starta i januari För detaljinformation angående utveckling av antal anställda hänvisas till delårsbokslutet i denna delårsrapport. Under året har en ökning av antalet heltidsanställda skett med 129 sedan bokslut Då det finns stora krav avseende kostnadsreducerande åtgärder är utvecklingen oroande. Landstinget reviderade sin rekryteringsrutin med start 1 april Detta innebär att rutinen kring anställningsstopp har ändrats till att respektive produktionsenhetschef nu har delegation på att fatta beslut om anställning och förlängningar av tidsbegränsade anställningar. Kostnaderna för hyrpersonal har under flera år varit höga. En del i åtgärdsplanerna som togs fram i samband med 2008 års budget var att minska dessa kostnader. För att kontinuerligt hålla kostnaderna för hyrpersonal på en rimlig nivå har dels en upphandling genomförts och i samband med denna startades den landstingsövergripande organisationen, Bemanningsorganisation för vårdpersonal (Bov), som är en stödorganisation inom landstinget för alla verksamheter som behöver hyrpersonal. Under januari till augusti 2009 fortsätter användandet av hyrpersonal att minska jämfört med tidigare år. Under januari till augusti år 2008 användes hyrpersonal motsvarande cirka 37,0 mkr. Motsvarande siffra för år 2009 är 20,6 mkr. Målet är att minska antalet hyrpersonal med 30 procent under år 2009 och år Än så länge håller således målsättningen.

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Delårsrapport 04 år 2013

Delårsrapport 04 år 2013 1 (1) Ledningsstaben Controllergruppen 2013-05-20 LiÖ 2013-25 Landstingsstyrelsen Delårsrapport 04 år 2013 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av landstingsdirektörens

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Landstingets strategiska plan med treårsbudget

Landstingets strategiska plan med treårsbudget Landstingets strategiska plan med treårsbudget 2011-2013 Förändringar jämfört 2010-2012 Vissa begreppsförändringar Markerad hållbarhetsdimension Perspektivet Förnyelse borttaget Perspektivens innebörd

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTSUNDERLAG 1(5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden De månatliga delårsrapporterna utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapporten utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i ekonomiperspektivet. Övriga nyckeltal

Läs mer

Delårsrapport 08 år 2010

Delårsrapport 08 år 2010 1 (2) Ledningsstaben Ekonomi och uppföljningsgruppen 2010-10-07 LiÖ 2010-29 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 08 år 2010 Delårsrapport 08 är en samlad rapportering till landstingsfullmäktige från

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Granskningsrapport Matti Leskelä Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 08 2014 Landstinget i Östergötland Innehållsförteckning

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 4

Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 4 Delårsrapport jan-mars 2008 Folktandvården Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier er Nyckelindikatorer Handlingsplaner

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-09-20 LiÖ 2006-XX 1 (9) Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkorts Folkhälsovetenskapligt centrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Delårsrapport 07 år 2009

Delårsrapport 07 år 2009 1 (1) Ledningsstaben Ekonomi och uppföljningsgruppen -08-21 LiÖ -28 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport år Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Delårsrapport 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Delårsrapport 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari november Datum: 2015-12-28 Diarienummer: HSN2015-10 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Medborgarperspektivet... 3 Processperspektivet...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Eslövs kommun Oktober 2006 Alf Wahlgren Roland Svensson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information

Läs mer

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005 Centrumchef 2005-09-20 Landstingsstyrelsen Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005 Vision: Rekonstruktionscentrum (RC) skall vara ett betydande regionalt kunskapscentrum

Läs mer

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning)

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning) Delårsrapport Januari mars (Helårsbedömning) Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Processperspektivet 3 Kunskapsbaserad och säker vård med hög 3 Kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård 4 Innovativt och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Delårsrapport period 03 2006 inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum

Delårsrapport period 03 2006 inkl styrkortsuppföljning. Resurscentrum -04-21 LiÖ -03 1 (8) Delårsrapport period 03 inkl styrkorts Resurscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum

Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa

Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa 1 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor Bilaga 1, RESULTATRÄKNING,

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum

Katastrofmedicinskt Centrum Katastrofmedicinskt Centrum Kommentarer till helårsbedömningen period 10, år 2005. Ekonomi Trots minskat bidrag från landstinget med 600 tkr beräknas resultatet till minus 31 kr. Detta förklaras främst

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 2012-11-08 Dnr TN 2012-49 Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - årsbudget - 2012-11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc340145143 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Årsbudget... 4 Bilaga 1: Resultaträkning,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden. Dnr TN

Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden. Dnr TN Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden Dnr TN 2014-3 I trafiknämndens delårsbokslut och delårsrapporter redovisas ekonomiperspektivet. Medborgar- och processperspektivet återfinns i den landstingsövergripande

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2007 Informationscentrum

Delårsrapport jan-mars 2007 Informationscentrum Delårsrapport jan-mars 2007 Informationscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport jan-okt , Resurscentrum L E A N

Delårsrapport jan-okt , Resurscentrum L E A N Delårsrapport jan-okt 2010 572, Resurscentrum L E A N 2010-11-23 sidan 2 av 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Produktionsenhetschefens reflektion 3 Ekonomiperspektivet 4 HELÅRSBEDÖMNING...

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2008 Informationscentrum

Delårsrapport jan-mars 2008 Informationscentrum Delårsrapport jan-mars 2008 Informationscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning UPPHANDLINGSCENTRUM

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning UPPHANDLINGSCENTRUM 2006-09-21 Upph-2006-74 1 (8) Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkorts UPPHANDLINGSCENTRUM Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Landstingets uppdrag. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Regional utveckling. Kultur

Landstingets uppdrag. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Regional utveckling. Kultur Landstingets uppdrag Hälso- och sjukvård inklusive tandvård Regional utveckling Kultur Uppdraget styrs av Kommunallagen Hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Kollektivtrafiklagen Norrbotten Politisk

Läs mer

Landstingsledningens verksamhetsplan 2008

Landstingsledningens verksamhetsplan 2008 Fastställd av Dnr 2007-39 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2007-10- 24 Landstingsstyrelsen 2007-10-30 Landstingsledningens verksamhetsplan 2008 - strategier - - framgångsfaktorer - - nyckelindikatorer - Vision

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 Landstinget i Jönköpings län Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen Granskning av årsredovisning 2012 Landstingets revisorer, har med hjälp av sakkunnigt biträde, granskat landstingets årsredovisning

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola

Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola Delårsrapport jan-mars 2007 Lunnevads folkhögskola Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Inom Barn- och ungdomshabiliteringen överstiger hjälpmedelskostnaderna ersättningen med uppskattningsvis 3 mkr.

Inom Barn- och ungdomshabiliteringen överstiger hjälpmedelskostnaderna ersättningen med uppskattningsvis 3 mkr. Till Landstingsstyrelsen Närsjukvården i centrala Östergötland Helårsbedömning 08 2005 I helårsbedömningen befaras ett underskott efter åtgärder på 30 mkr. För att hantera underskottet krävs i första hand

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Landstinget Västernorrland. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2013-08-31 Revisionsrapport

Landstinget Västernorrland. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2013-08-31 Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 23 oktober 2013 Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål 1 1.2 Mål för

Läs mer

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Finspångs kommun Granskning delårsrapport 2006-06-30 2006-09-16 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 kortversion Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 Sammanfattning Allmänna förutsättningar Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hållbarhet och tillväxt.

Läs mer

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum 2009-11-27 sidan 2 av 3 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM 2 2009-11-27 sidan 3 av 3 Till Landstingsstyrelsen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2009

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2009 BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Camilla Paananen 2010-03-17 LiÖ 2010-18 Urban Svahn Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2009 Denna årsredovisning omfattar en beskrivning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns

Läs mer

Delårsbokslut 10, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland

Delårsbokslut 10, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena 2004-11-18./. 1 (5) Landstingsstyrelsen 581 91 LINKÖPING Delårsbokslut 10, 2004 Rättspsykiatriskt centrum i Östergötland Medborgare/kund Rättspsykiatriskt centrum

Läs mer

Delårsrapport 2013. Delårsbokslut januari - maj

Delårsrapport 2013. Delårsbokslut januari - maj Delårsrapport 2013 Delårsbokslut januari - maj DELÅRSRAPPORT - delårsbokslut januari - maj 1 Processperspektivet Strategiska mål Landstinget har följande strategiska mål i processperspektivet: Kunskapsbaserad

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Delårsrapport. Jan-augusti 2013 Informationscentrum DNR 2013-08

Delårsrapport. Jan-augusti 2013 Informationscentrum DNR 2013-08 Delårsrapport Jan-augusti 2013 Informationscentrum DNR 2013-08 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Medborgar-/ kundperspektivet 2 Processperspektivet 3 Medarbetarperspektivet

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS KOMMENTAR Måste tyvärr justera helårsbedömningen från minus 5 mkr till minus 10 mkr. Orsakerna är

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Årsredovisning 2004. Centrum för verksamhetsutveckling

Årsredovisning 2004. Centrum för verksamhetsutveckling Årsredovisning 2004 Centrum för verksamhetsutveckling Förvaltningsberättelse för CQ Centrum för verksamhetsutveckling 2004 CQ:s Vision: Steget före. CQ:s Uppdrag: Att stödja verksamhetsansvariga chefer

Läs mer

Samverkansavtal mellan Örebro läns landsting och Landstinget i Östergötland avseende valfrihet över länsgräns inom primärvård

Samverkansavtal mellan Örebro läns landsting och Landstinget i Östergötland avseende valfrihet över länsgräns inom primärvård 1 (6) DATUM BETECKNING 2014-05-30 LiÖ 2014-216 Samverkansavtal mellan Örebro läns landsting och Landstinget i Östergötland avseende valfrihet över länsgräns inom primärvård 1 Parter Örebro läns landsting,

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer