Utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden

Transkript

1 DOMSTOLSVERKETS R APPORTSERIE 2009:5 Utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden Ett regeringsuppdrag angående förbättring av statistik och uppföljning

2 ISSN: Diarienummer Omslagsfoto: Patrik Svedberg Tryckt på Danagårds Grafiska, Ödeshög, juli 2009

3 Förord Regeringen gav den 26 juni 2008 Domstolsverket i uppdrag att dels utreda möjligheterna att förbättra statistik och uppföljning av utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden, dels genomföra en enkät i domstolarna angående byte av offentlig försvarare. Det senare uppdraget redovisades den 15 januari Domstolsverket överlämnar här sin slutrapport angående förbättring av statistik och uppföljning av utgiftsutveckling för rättsliga biträden. I arbetet med rapporten har deltagit de personer som redovisas under avsnitt 3. Jönköping i juni 2009 Barbro Thorblad Ulla Pålsson 1

4 2

5 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Uppdraget Organisation Utvecklingen på anslaget Rättsliga biträden m.m Inledning Allmän utveckling Timkostnadsnormens utveckling Offentliga försvarare Målsägandebiträden Rättshjälpsbiträden Offentliga biträden Konkursförvaltare Övriga biträden Statens nettoutgifter Föreskrifter om styrning och kontroll Inledning Regeringens och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter Föreskrifter inom Sveriges Domstolar Nuvarande teknikstöd Inledning Vera Agresso Kim Siv Räven Nuvarande rutiner för uppföljning och kontroll Allmänt Offentligt försvar, målsägandebiträde och offentligt biträde Antal förordnanden Timkostnadsnormen Debiterad tid per förordnande Rättshjälpsbiträde Konkursförvaltare Övriga biträden Revision och kontroll Behovet av förändringar Inledning Förordnande och byte Omfattning Art Överväganden och förslag Förordnande och byte Omfattning och art

6 Bilagor 1. Regeringsuppdraget 2. Sammanfattning av DV-rapport 2009:1 3. Nytt mål, tingsrätt 4. Nytt mål, hovrätt och Högsta domstolen 5. Nytt mål, länsrätt 6. Nytt mål, kammarrätt och Regeringsrätten 7. Nytt mål, hyres- och arrendenämnd 8. Aktörer, tingsrätt 9. Aktörer, hovrätt och Högsta domstolen 10. Aktörer, länsrätt samt hyres- och arrendenämnd 11. Aktörer, kammarrätt och Regeringsrätten 12. Målgrupps- och måltypskoder, förvaltningsdomstol 13. Målgrupps- och måltypskoder, tingsrätt 14. Målkategorier i Siv, förvaltningsdomstol och tingsrätt 15. Analysrapport - Datavaruhus 4

7 Sammanfattning Domstolsverket har fått i uppdrag att utreda möjligheterna att förbättra statistik och uppföljning på en mer detaljerad nivå av utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden. Verket ska ta ställning till hur man åstadkommer en bättre redovisning av olika faktorer för att få ökad kunskap om mål där rätten tar ställning till frågor om förordnande eller byte av rättsligt biträde. Sådana faktorer kan enligt uppdraget vara omfattningen och arten av de mål där rätten förordnar eller tillåter byte av rättsligt biträde eller avslår en begäran om förordnande eller byte. Domstolsverket skulle även genomföra en enkät angående byte av offentliga försvarare under oktober och november Samtliga tingsrätter och hovrätter deltog i undersökningen. Denna del av uppdraget redovisades till regeringen den 15 januari 2009 (DV-rapport 2009:1). Redan i dag finns möjlighet att redovisa antal förordnade biträden och att göra en kontroll av antalet byten av biträden. Uppgifterna är emellertid osäkra och omfattar inte beslut om avslag på framställan om förordnande eller byte. Förbättrad statistik i dessa delar kräver att en ny funktion för registrering införs i verksamhetsstödet Vera, en funktion som bör vara tvingande för att statistiken ska vara tillförlitlig. Enligt Domstolsverket bör ett sådant införande föregås av övervägande i ett större sammanhang av vilka statistiska uppgifter som är önskvärda. Vid sådana överväganden är det av vikt att domstolarna ges möjlighet att påverka arbetet eftersom varje förändring innebär ändrade och troligen utökade arbetsmoment för domstolens personal. Redan nu bör dock Domstolsverkets uppföljning av antal förordnanden utökas till att avse även rättshjälpsbiträden och konkursförvaltare. Vidare bör, för att förbättra möjligheten att följa upp arten på mål, ett arbete inledas för att samordna definitionerna av målgrupper i de olika verksamhetsstöden. Möjligheten att använda registreringskoder för förbättrad statistik gällande förtursmål bör också undersökas och registreringen i verksamhetsstödet Kim utökas. Biträdenas nedlagda tid, avseende arbete och tidsspillan, bör registreras samt uppgifter om ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg specificeras. På så sätt förbättras möjligheterna att domstolsvis och mer detaljerat följa upp hur anslaget belastas av de olika kostnadsposterna. Det bör övervägas om inte krav ska ställas på konkursförvaltare att redovisa tid för nedlagt arbete och att göra det mer enhetligt. För att göra det möjligt att samköra de olika faktorerna i mål där biträde förordnats är det önskvärt att arbetet med utformningen av ett datavaruhus fortsätter. 5

8 1 Bakgrund Anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m., utgiftsområde 4, (tidigare anslaget 4:12 Rättsliga biträden m.m. och dessförinnan Rättshjälpskostnader m.m.) ska bl.a. finansiera olika typer av juridiskt stöd som ges till allmänheten. Anslaget disponeras av Domstolsverket men får efter delegering disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Rättshjälpsnämnden. Från anslaget ska avräknas de utgifter som enligt rättegångsbalken ska betalas av allmänna medel i samband med ersättning till offentligt försvar eller ombud, ersättning till målsägandebiträde samt till rättshjälpsbiträde enligt rättshjälpslagen till den del ersättningen inte täcks av den rättshjälpsavgift som den rättssökande ska betala. Därutöver ska från anslaget avräknas utgifter för offentligt biträde, dock inte sådana utgifter som avser offentligt biträde i ärenden enligt utlänningslagen. De senare utgifterna belastar utgiftsområde 8, anslag 1:5. Anslaget 1:12 ska dessutom finansiera utgifter som uppkommer i samband med förvaltararvoden m.m. i konkurser, ersättning till särskild företrädare för barn, ersättning för rådgivning samt ersättning för diverse kostnader för rättsväsendet såsom översättning, delgivning m.m. som hänför sig till internationell straff- och civilrättsligt samarbete inom centralmyndighetens ansvarsområde. Från anslaget ska även vissa domstolskostnader avräknas. Det handlar om ersättning för god man, ersättningsgaranti för bodelningsförrättare, ersättning till bouppteckningsförrättare samt utgifter som uppkommit i samband med förhandlingar och som avser bevisföring, tolkar och parter. Den andel av kostnaderna som den rättssökande själv ska betala tillbaka för offentligt försvar, målsägandebiträde och för rättshjälp tillgodofördes tidigare anslaget. Fr.o.m. år 2002 ska medel som staten får på grund av återbetalningsskyldighet istället redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. Utgifterna på anslaget är regelstyrda, vilket innebär att dessa är reglerade i den svenska lagstiftningen. De faktorer som styr utgifterna är framförallt antalet inkomna mål och ärenden, målens och ärendenas svårighetsgrad samt ersättningsnivån till rättsliga biträden. Utgifterna på anslaget 1:12 har de senaste åren ökat drastiskt. De har ökat från mnkr år 2003 till mnkr år Några förklaringar till utgiftsökningarna är taxehöjningar, att antalet inkomna brottmål har ökat och att utgifterna för bl.a. tolkar och vittnen år 2006 flyttades från domstolsanslaget till anslaget 1:12. Det saknas för närvarande utförlig statistik angående förordnanden och byte av rättsliga biträden. Uppgifter finns om den totala kostnaden för var och en av delposterna på anslaget. Statistik finns även om antalet förordnanden och den genomsnittligt nedlagda tiden per förordnande. Uppgifter saknas om omfattningen och arten av de mål där rättsliga biträden förordnas. I fråga om byte av offentlig försvarare finns inte heller någon statistik. Det finns således behov av förbättrad statistik avseende rättsliga biträden för att göra det möjligt att på en mer detaljerad nivå följa utgiftsutvecklingen. 6

9 2 Uppdraget I beslut den 26 juni 2008 gav regeringen i uppdrag åt Domstolsverket att utreda möjligheterna att förbättra statistik och uppföljning på en mer detaljerad nivå av utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden. Uppdraget bifogas denna rapport som bilaga 1. Regeringens uppdrag består av två delar. För det första ska Domstolsverket i utredningsarbetet ta ställning till hur man åstadkommer en bättre redovisning av olika faktorer för att få ökad kunskap om mål där rätten tar ställning till frågor om förordnande eller byte av rättsligt biträde. Sådana faktorer kan vara omfattningen och arten av de mål där rätten förordnar eller tillåter byte av rättsligt biträde eller avslår en begäran om förordnande eller byte. Uppgifter om målets omfattning och art kan bl.a. gälla förhandlingstid, vad målet rört och om det handlagts med förtur. Antalet bifall till respektive avslag på en begäran om förordnande eller byte bör också redovisas. För det andra skulle Domstolsverket under oktober och november 2008 genomföra en enkät angående byte av offentlig försvarare i det antal domstolar som verket fann lämpligt. Enkäten skulle syfta till att få en bild av förekomsten av byte av offentlig försvarare, skälen till byte av offentlig försvarare, i vilka mål byte av offentlig försvarare sker, exempelvis uppgifter om målets omfattning och art, samt när i processen byte sker. Denna del av uppdraget redovisade verket till regeringen den 15 januari 2009 (DV-rapport 2009:1 Utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden, m.m. En delrapport angående byte av offentlig försvare). En sammanfattning av resultatet av den undersökningen bifogas denna rapport som bilaga 2. Syftet med en förbättrad statistik i fråga om rättsliga biträden är enligt regeringen att göra det möjligt att följa utgiftsutvecklingen på en mer detaljerad nivå än vad som är möjligt i dag. 7

10 3 Organisation Utredningsarbetet har bedrivits i en projektorganisation som har bestått av en styrgrupp och en arbetsgrupp. Styrgruppen har övervakat planering och genomförandet av arbetet. Frågor av principiell betydelse, övergripande förslag och slutrapporten till regeringen har underställts styrgruppen och slutligen Domstolsverkets generaldirektör. Styrgruppen har bestått av utvecklingschefen Rita Aspegren, ekonomichefen Ann Härelind och chefsjuristen Jörgen Nilsson. Arbetsgruppen har utfört utredningsarbetet och rapporterat till styrgruppen. I arbetsgruppen har deltagit företrädare för Domstolsverkets juridiska avdelning, ekonomiavdelning och utvecklingsavdelning. Gruppen har bestått av Ulla Pålsson, projektledare, Eva Fernqvist, hovrättsassessor, Owe Liljegren, controller, Pierre Szöke, controller, Sari Joelsson, systemanalytiker, Berna Davidsson, IThandläggare, Karin Sandgren, IT-handläggare, samt David Helmers och Cecilia Welander, jurister. 8

11 4 Utvecklingen på anslaget Rättsliga biträden m.m. 4.1 Inledning Av de tabeller som redovisas i följande avsnitt framgår hur de olika faktorer som enligt Domstolsverket påverkar utvecklingen på anslaget har förändrats, dvs. förändring av antalet förordnanden, timkostnadsnormens utveckling och förändring i genomsnittligt debiterad tid av det rättsliga biträdet under perioden Avslutningsvis redovisar verket under detta avsnitt statens inkomster i anledning av de för förordnanden som belastar anslaget och presenterar därigenom statens nettoutgifter. 4.2 Allmän utveckling Som angetts i det föregående har utvecklingen på anslaget ökat drastiskt under senare år. Av nedanstående diagram framgår tilldelade och förbrukade medel för anslaget budgetåren , inklusive den tidigare anslagsposten Vissa domstolsutgifter. Mnkr Anslaget rättsliga biträden Totala utgifter Totalt tilldelat anslag Av tabellen i det följande framgår att utgifterna på anslaget uppgick till mnkr under 2008, vilket är en ökning med drygt 10 procent eller 151 mnkr jämfört med föregående år. Vid en närmare uppdelning av anslaget kan konstateras att utgifterna för offentligt försvar ökade med 129 mnkr under 2008, att utgifterna för målsägandebiträde ökade med 24 mnkr, att utgifterna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen ökade med 2 mnkr samt att utgifterna för offentligt biträde ökade med 7 mnkr. Utgifterna för förvaltararvoden i konkurser minskade under 2008 med 24 mnkr jämfört med 2007 samtidigt som utgifter för bevisning, tolkar och parter under samma period ökade med 10 mnkr. Övriga utgifter på anslaget, dvs. utgifter för särskild företrädare för barn, god man, rådgivning, diverse kostnader för rättsväsendet, ersättningsgaranti för bodelningsförrättare samt bouppteckningsförrättare och likvidator, ökade sammantaget med 3 mnkr från föregående år. 9

12 Utfall (Mnkr) Differens Differens (Procent) Offentligt försvar ,5 % Målsägandebiträde ,5 % Rättshjälp enligt rättshjälpslagen ,2 % Offentligt biträde ,6 % Förvaltararvoden i konkurser % Utgifter för bevisning, tolkar och parter ,2 % Övriga utgifter på anslaget Rättsliga biträden ,5 % Summa ,4 % Diagrammet nedan redovisar utgiftsutvecklingen på de fyra största utgiftsposterna mellan åren Utgifterna för offentligt försvar, som utgör cirka 57 procent av samtliga utgifter på anslaget, uppgick till 914 mnkr under 2008, vilket är en ökning med 256 mnkr (39 %) sedan Ersättningen till målsägandebiträden ökade under samma period med 72 mnkr (74 %) till cirka 169 mnkr. Utgifterna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen uppgick till 175 mnkr under 2008, vilket är en ökning med 11 mnkr (6,5 %) sedan Utgifterna för offentligt biträde ökade under perioden med 20 mnkr (26 %) till 96 mnkr. Mnkr Offentligt försvar M ålsägandebiträde Rättshjälp enligt rättshjälpslagen Offentligt biträde Utgifter för förvaltararvoden i konkurser har sedan 2004 minskat med 18 mnkr (14 %). Utgifter för bevisning, tolkar och parter har under samma period ökat med 36 mnkr (45 %) och uppgick under 2008 till 117 mnkr. Övriga utgifter på anslaget uppgick under 2008 till 27 mnkr, vilket är en ökning med ca 14 mnkr (98 %) för hela perioden. Förändringen kan delvis förklaras av att en ny anslagspost tillkom 2005 för diverse kostnader. Dessa kostnader, som avser översättning, delgivning m.m. för internationellt straff- och civilrättsligt samarbete inom centralmyndighetens ansvarsområde, uppgick under 2008 till 3 mnkr. Dessutom har utgifter för särskilda företrädare för barn ökat från 4 mnkr till 12 mnkr under perioden. 4.3 Timkostnadsnormens utveckling Timkostnadsnormen höjdes fr.o.m. den 1 januari 2009 med 2,13 procent till kr exklusive mervärdesskatt. Domstolsverket kan, redan i denna inledande del av rapporten, konstatera att förändringar av timkostnadsnormen har relativt stort genomslag på utvecklingen av utfallet på anslaget. En höjning av den norm som gällde under 2008 med en procent innebar en utgiftsökning på anslaget med över 16 mnkr. Den höjning av 10

13 normen som genomfördes vid årsskiftet medför med automatik en utgiftsökning med 34 mnkr, vid oförändrade förutsättningar i övrigt. Fr.o.m har regeringen efter förslag från Domstolsverket beslutat att timkostnadsnormen ska beräknas med hänsyn tagen till kostnadsutvecklingen för de tre senaste åren. Tabellen visar timkostnadsnormens utveckling de sex senaste åren Belopp exkl. moms (kr) Årlig procentuell förändring Ackumulerad procentuell förändring från ,63 % 0,80 % 2,08 % 2,62 % 2,37 % 2,13 % 3,63 % 4,46 % 6,63 % 9,43 % 12,02 % 14,40 % 4.4 Offentliga försvarare Utgifterna för offentligt försvar uppgick under 2008 till 914 mnkr, vilket är en ökning med 129 mnkr jämfört med föregående år. Utgifterna har i genomsnitt ökat med 4,3 procent per år mellan Antalet förordnade försvarare, har sedan 2004 ökat med ca 15,8 procent. Den debiterade tiden per förordnande har omväxlande ökat och minskat för att år 2008 ligga på en nivå som är 9,5 procent högre än nivån år Tabellen nedan visar i hur stor omfattning de olika komponenterna medverkar till utvecklingen av utgifterna för offentlig försvarare. Tabellen redovisar de faktorer, utöver timkostnadsnormen, som anses vara förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått. Offentligt försvar Procentuell förändring Antal förordnanden ,8 % Debiterade timmar per förordnande 9,85 9,59 9,12 10,19 10,78 9,5 % Procentuell förändring debiterad tid/förordnande -2,54 % -2,56 % -4,92 % 11,69 % 5,78 % Det totala antalet inkomna brottmål, exklusive notariemål, har under de senaste åren ökat kontinuerligt. Mellan åren var ökningen 9,2 procent. Beträffande antalet avgjorda sådana brottmål har det även skett en ökning de senaste åren. Mellan 2007 och 2008 blev ökningen 9,8 procent. Sammantaget inkom fler 11

14 brottmål under 2008 än vad som avgjordes under samma år, vilket fick till följd att brottmålsbalanserna ökade med närmare 1,3 procent vid tingsrätterna. Eftersom antalet inkomna brottmål har ökat i större utsträckning än antalet avgjorda brottmål under 2008 gör Domstolsverket den bedömningen att det finns ett ackumulerat antal mål som troligen leder till att kostnaderna för offentliga försvarare kommer att stiga även de närmast kommande åren. Till detta kommer förstärkningen av polis- och åklagarorganisationen som förväntas bidra till att målantalet och därmed antalet förordnanden ökar. Domstolsverket gör bedömningen att antalet avgjorda brottmål kommer att öka med 4 procent under 2009 samt med 5 procent för vart och ett av åren 2010 till Den debiterade tiden per förordnande bedöms öka med 1 procent under 2009 och med 0,5 procent årligen under , allt under förutsättning att regelverket för förordnande av och ersättning till offentlig försvarare inte ändras. Volymökningen beräknas, tillsammans med timkostnadsnormens ökning, ge ett utfall på 980 mnkr för För perioden 2010 till och med 2012 beräknas utgifterna för offentligt försvar till mnkr, mnkr respektive mnkr, exklusive en eventuell ökning av timkostnadsnormen. 4.5 Målsägandebiträden Utgifterna för målsägandebiträde uppgick vid utgången av 2008 till 169 mnkr, vilket är en ökning med 24 mnkr jämfört med Utgifterna har i genomsnitt ökat med 4,6 procent per år mellan 2004 och Av tabellen i det följande framgår att antalet förordnade målsägandebiträden fortsatt stiger och att uppdragen sedan 2004 har ökat med 40,2 procent. Den debiterade tiden har under perioden ökat med 13,4 procent. Av tabellen kan sammantaget konstateras att det framför allt är ökningen av antalet förordnanden som har påverkat utgiftsökningen för målsägandebiträden. Tabellen redovisar de faktorer, utöver timkostnadsnormen, som anses vara förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått Målsägandebiträde Procentuell förändring Antal förordnanden ,2 Debiterade timmar per förordnande Procentuell förändring debiterad tid/förordnande 5,35 5,74 5,59 5,91 6,06 13,4-3,50 % 7,27 % -2,47 % 5,62 % 2,63 % Den 1 april 2008 infördes bland annat en obligatorisk rätt till målsägandebiträde för sexualbrottsoffer, en ny bestämmelse om målsägandebiträde för barn vid grövre brottslighet och en regel om att åklagare kan förordna målsägandebiträde under förundersökningen (prop. 2007/08:47). Lagstiftningen förmodas medföra kostnadsökningar, i vilken utsträckning är dock svårt att bedöma. 12

15 Antalet avgjorda brottmål, exklusive notariemål, förväntas öka med 4 procent under 2009 samt med 5 procent årligen under Den debiterade tiden/förordnanden beräknas öka med 0,5 procent för vart och ett av åren Efter uppräkning med höjningen av timkostnadsnormen beräknas utgifterna komma att uppgå till 180 mnkr för För perioden beräknas utgifterna för målsägandebiträde uppgå till 190 mnkr, 200 mnkr respektive 212 mnkr, höjningen av timkostnadsnormen oräknad och under förutsättning att lagstiftningen är oförändrad. 4.6 Rättshjälpsbiträden Av de totala utgifterna på anslaget uppgick kostnaderna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen under 2008 till 175 mnkr, vilket är en ökning med ca 2 mnkr eller 1,2 procent jämfört med föregående år. Trots de senaste årens kostnadsökningar kan emellertid konstateras att utgifterna sammantaget har minskat med ca 130 mnkr eller 43 procent sedan 1998 då nivån låg på 305 mnkr. Nedgången är huvudsakligen orsakad av den reform som genomfördes per den 1 december 1997 då ett antal sakområden upphörde att vara generell grund för att bevilja rättshjälp och rättshjälpen gjordes subsidiär till rättsskydd i försäkring. Utgifterna minskade fram till Att utgifterna på nytt ökar efter 2005 kan ha sin förklaring i att antalet ärenden inte minskar i samma utsträckning som tidigare. På grund av att ärendeminskningen har börjat avstanna kan det konstateras att det är timkostnadsnormens utveckling som bidrar till ökade kostnader. En annan förklaring kan vara att Rättshjälpsmyndigheten i allt större utsträckning än tidigare följer upp och avslutar äldre ärenden. Vid en närmare uppdelning av utgifterna kan noteras att kostnaderna för rättshjälp, enligt den nya lagstiftningen, steg under år 2008 med drygt 5 mnkr jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 3 procent. Utgifterna beträffande rättshjälp, enligt äldre lagstiftning, minskade emellertid under 2008 med ca 3 mnkr, vilket motsvarar en nedgång på ca 44 procent i förhållande till Antalet ansökningar om rättshjälp som kom in till Rättshjälpsmyndigheten minskade kraftigt under Minskningen uppgick till ca 14 procent jämfört med Om man ser till perioden har antalet ansökningar om rättshjälp som kom in till myndigheten stadigt minskat. Sammantaget för hela perioden har ansökningarna minskat med ca 60 procent. Domstolsverket har ingen uppgift på antalet inkomna ansökningar till domstolarna, men det kan konstateras att antalet till tingsrätterna inkomna familjemål, exklusive gemensam ansökan, har ökat med 10 procent de två senaste åren, varav 8,8 procent under 2008, vilket torde få till effekt att utgifterna för rättshjälp i domstolsärenden fortsatt kommer att öka. Avräknade ärenden i vilka rättshjälp har beviljats i domstol under 2008 ökade med omkring 3,5 procent. En trolig förklaring till att antalet avräknade ärenden ökat 2008 är att domstolarna avgjort fler mål under 2008 än tidigare år. Avräknade ärenden i vilka rättshjälp har beviljats av Rättshjälpsmyndigheten har minskat med 4,7 procent. De senaste årens nedgång av beviljade ärenden vid myndigheten kan delvis förklaras av att ett stort antal ärenden avseende samma art inkom 2006 men förklaringen är också relaterad till att inkomsttaket har varit oförändrat sedan den 1 januari

16 Domstolsverket bedömer, att antalet avräknade rättshjälpsärenden, enligt nuvarande lagstiftning kommer att ligga kvar på samma nivå under 2009 som föregående år. För de kvarvarande ärendena där rättshjälp beviljats enligt äldre lagstiftning är förhållandena mera osäkra. En lika stor ärendeminskning som under är dock inte sannolik. Med hänsyn tagen till de förutsättningar som nu angivits beräknar Domstolsverket att utgifterna för rättshjälp, inklusive timkostnadsnormens ökning, ger ett utfall på 179 mnkr under För perioden beräknas volymen vara oförändrad, vilket medför att förbrukningen skulle ligga kvar på ungefär samma nivå, exklusive en framtida ökning av timkostnadsnormen. 4.7 Offentliga biträden Utgifterna för offentligt biträde på nu aktuellt anslag uppgick 2008 till 96 mnkr vilket är en ökning med 7 mnkr i förhållande till Totalt sett har utgifterna allt sedan 2004 ökat med i genomsnitt 4,2 procent per år. Antalet förordnade rättsliga biträden har sedan 2004 ökat med 8,5 procent. Den debiterade tiden har omväxlande ökat och minskat under perioden för att år 2008 ligga på en nivå som är 6,4 procent högre än nivån år Tabellen redovisar de faktorer, utöver timkostnadsnormen, som anses vara förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått Offentligt biträde Procentuell förändring Antal förordnanden ,5 % Debiterade timmar per förordnade Procentuell förändring debiterad tid/förordnande 4,07 4,03 4,09 4,29 4,33 6,4 % -9,12 % -0,97 % 1,53 % 4,92 % 0,88 % Måltillströmningen till länsrätterna i de mål vari offentligt biträde kan förordnas har endast ökat marginellt, knappt 1,9 procent, under LVU/LVM-målen har ökat med drygt 4,2 procent medan psykiatrimålen endast ökat marginellt med 1,1 procent. Från och med november 2006 prövas omvandling av livstidsfängelse till tidsbestämt straff av Örebro tingsrätt och Göta hovrätt. I dessa ärenden kan offentligt biträde förordnas. För kommande år beräknas volymökningen uppgå till 2 procent för vart och ett av åren Den debiterade tiden beräknas öka med 0,5 procent årligen för Utgifterna för 2009 beräknas med dessa förutsättningar komma att uppgå till 100 mnkr. För perioden 2010 till och med 2012 beräknas utgifterna för offentligt biträde till 103 mnkr, 106 mnkr respektive 108 mnkr, exklusive en framtida ökning av timkostnadsnormen. 14

17 4.8 Konkursförvaltare Antalet inkomna samt avslutade konkurser har under 2008 minskat i förhållande till föregående år med 9,2 procent respektive 6,2 procent. Jämfört med 2006 uppgår minskningen till 12,1 procent respektive 12,3 procent. Utgifterna för förvaltararvoden m.m. uppgick vid utgången av 2008 till 109 mnkr, vilket är en minskning med 24 mnkr eller 18 procent jämfört med Om man bortser från taxehöjningen per den 1 januari 2008, som uppgick till 2,35 procent eller 3 mnkr, skulle en total utgiftsminskning ha blivit 27 mnkr. Domstolsverket har i sina prognoser antagit en kraftig ökning av antalet inkomna konkursärenden under kommande år på grund av rådande lågkonjunktur. Effekten väntas därför, med en viss eftersläpning, medföra en markant ökning av utgiftsposten under närmast kommande år. Under 2009 beräknas antalet konkurser öka med ca 15 procent. I prognosen ingår höjning av konkursförvaltartaxan den 1 januari 2009 på 2,35 procent. Utgifterna för 2009 beräknas med dessa förutsättningar komma att uppgå till 128 mnkr. För antas konkurserna öka med ytterligare 25 procent för vart och ett av åren för att under 2012 förbli oförändrad. Domstolsverkets bedömning är att utfallet under angivna förutsättningar budgetåren blir 160, 200 respektive 200 mnkr i 2009 års prisnivå. 4.9 Övriga biträden Övriga utgifter för rättsliga biträden som belastar anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. avser särskild företrädare för barn, god man, rådgivning, ersättningsgaranti för bodelningsförrättare samt bouppteckningsförrättare och likvidator. Det sammanlagda utfallet för dessa utgiftsslag 2008 var 27,6 mnkr. I beloppet ingår även det som rubriceras som diverse kostnader för rättsväsendet. De tre först nämnda utgiftsslagen, det vill säga utgifter för särskild företrädare för barn, god man och rådgivning, svarar för största delen av beloppet. Samtliga antas öka något under perioden medan de övriga antas bli i stort sett samma som Domstolsverkets prognos är sammantaget för dessa sex utgiftsslag 29 mnkr 2009 och 30 mnkr per år i 2009 års prisnivå Statens nettoutgifter Medel som betalas in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet redovisas på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. En post på inkomsttiteln avser återbetalning av rättshjälpskostnader. Posten omfattar återbetalning av kostnader för offentligt försvar, målsägandebiträde eller rättshjälpsbiträde. En jämförelse mellan utgifterna på anslaget och de intäkter som erhållits utvisar statens nettoutgifter på anslaget. Resultatet redovisas i följande tabell. Nettokostnad (tkr) Utgifter Återbetalning av rättshjälpskostnader Statens nettokostnad

18 5 Föreskrifter om styrning och kontroll 5.1 Inledning En första utgångspunkt för en analys av behovet av förändringar av Sveriges Domstolars statistik och uppföljning av utvecklingen på anslaget Rättsliga biträden m.m. är att studera de föreskrifter om styrning och kontroll som har beslutats av dels regeringen och Ekonomistyrningsverket, dels Domstolsverket. I det följande lämnas därför en övergripande redogörelse för regelsystemet. Under avsnitt 7 redovisas de nuvarande rutinerna inom Sveriges Domstolar för styrning och kontroll och därefter återkommer verket under avsnitt 8 till behovet av förändringar. 5.2 Regeringens och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter Det regelverk som styr redovisningen för Sveriges Domstolar, liksom för andra statliga myndigheter, finns i huvudsak i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Föreskrifterna kompletteras av Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd. Den 1 januari 2008 trädde ett delvis förändrat regelsystem och samtidigt ett nytt system för intern styrning och kontroll i kraft för de statliga förvaltningsmyndigheterna. Regelverken som styr myndigheternas ansvar är myndighetsförordningen (2007:515), förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll (FISK), internrevisionsförordningen (2006:1228) och förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Ekonomistyrningsverket har utfärdat föreskrifter och allmänna råd till internrevisionsförordningen (ESV Cirkulär 2008:1). Domstolsverket är en av de myndigheter som har att följa internrevisionsförordningen och som följd av detta även ska följa FISK. Till dessa föreskrifter tillkommer att 15 anslagsförordningen ( 1996:1189) föreskriver att myndigheten snarast ska rapportera till regeringen när tilldelat belopp, inklusive anslagskredit, kommer att visa sig otillräckligt och föreslå nödvändiga åtgärder. I förordningens 16 regleras hur redovisning mot anslag ska ske. Denna reglering har ändrats på så sätt att en myndighet numera ska avräkna utgifter för transfereringar av varor och tjänster mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Ekonomistyrningsverket har emellertid i beslut den 8 maj 2009 i allmänna råd till bestämmelsen lämnat anvisningar med innebörden att Domstolsverket i fråga om redovisning av ersättning till rättsliga biträden alltjämt kan avräkna utbetalningarna till det år betalning sker (ESV Cirkulär 2009:1). Det finns också krav på myndigheterna att upprätta riskanalyser enligt förordningen (1995:1300) om myndigheternas riskhantering och förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. I ett årligt regleringsbrev begär regeringen att Domstolsverket ska lämna prognoser beträffande de anslag som verket disponerar. Enligt regleringsbrevet för år 2009 ska verket lämna prognoser för förvaltningsutgifterna vid fem olika tillfällen. Prognoserna vid de två första tillfällena ska i enlighet vad som gällt tidigare lämnas i utgiftstermer. De senare prognoserna ska lämnas i kostnadstermer. 16

19 Kännetecknande för en god intern styrning och kontroll inom redovisningsområdet vid en myndighet är bl.a. att flera personer ska vara delaktiga i den process som omfattar mottagande, förvaltning och förbrukning av medel. Detta åstadkommer man genom en kombination av en väl genomtänkt arbetsfördelning på myndigheten och kontrollmoment inlagda i redovisningen. En grundläggande tanke är att ingen person ensam ska handlägga en transaktion från början till slut. Med intern styrning och kontroll avses enligt 2 FISK den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 myndighetsförordningen. Av 3 myndighetsförordningen framgår att myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt, och hushållar väl med statens medel. Med undantag av redovisningsskyldigheten, som vilar på Domstolsverket, ligger enligt instruktionerna för respektive domstolsslag motsvarande ansvar på cheferna vid domstolarna. Det framgår också av instruktionerna att domstolscheferna är skyldiga att vid myndigheten genomföra den interna styrning och kontroll som verket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. Intern styrning och kontroll kan uppnås genom att myndighetens kontrollsystem i form av organisation, system och rutiner är uppbyggda på ett sådant sätt att det skapar rättvisande redovisning och ekonomisk rapportering, att myndigheten aktivt förebygger uppkomsten av fel, att myndigheten upptäcker fel som redan har inträffat, och att uppgifter utförs enligt uppdragsgivarens (regering och riksdag) intentioner. En god intern styrning och kontroll ska också motverka såväl avsiktliga som oavsiktliga fel i det dagliga arbetet. 5.3 Föreskrifter inom Sveriges Domstolar Även inom Sveriges Domstolar finns föreskrifter om styrning och kontroll. Domstolsverkets har utfärdat föreskrifter och allmänna råd för redovisningsverksamheten (DVFS 2003:2). I dessa regleras bl.a. hantering av den löpande bokföringen, förfogande över medel i den dömande, den rättstillämpande verksamheten och i rättshjälpsverksamheten samt kravet på god intern kontroll m.m. En översyn av dessa föreskrifter planeras. Domstolsverket har också publicerat en handbok för redovisning, som förutsätts följas av myndigheterna inom verksamhetsområdet. 17

20 För konkurskostnader finns en särskild författning, nämligen föreskrifter om redovisning av konkurskostnader och betalning av konkursavgifter m.m. (DVFS 2005:3). I dessa föreskrifter regleras bl.a. vilka rutiner som ska gälla vid betalning av arvode till konkursförvaltare. 18