Från naturliga tal 2ll hela tal
|
|
- Astrid Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från naturliga tal ll hela tal Vad kan göra skillnad för elevers möjligheter a5 bli bekanta med de nega7va talen? Anna Lövström, Nässjö 06 Bakgrund Forskarskolan i Learning Study undervisningsutvecklande ämnesdidaksk forskning, 0 Licenatuppsats, 05 Lektor specialpedagog i Mörbylånga kommun: Ø Arbetar i åk 7 9 samt kommunövergripande. Ø Vara en brygga mellan teori prakk. Ø Forskning: Från N ll Z II, Bokkapitel: När det konkreta skymmer Om metaforer representaoner i undervisningen av negava tal. Ø Aktuella utvecklingsprojekt: Forma7v bedömning samt Ord, begrepp a5 skriva i alla ämnen. Anna Lövström, Nässjö 06 Om licenatuppsatsen Titel: Från naturliga tal ll hela tal (Från N ll Z) Vad kan göra skillnad för elevers möjligheter a5 bli bekanta med de nega7va talen? Variaonsteorin, Learning study 6 elever, årskurs, tre lärare. Förtest exertest lekoner Intervjuer Analys fördjupad analys Anna Lövström, 06
2 Varför negava tal? Inte så vanligt område i aktuell åldersgrupp. E[ inlägg i forskningsdeba[en: Ball (99). E[ inlägg i undervisningskulturen, vilka uppgixer bör våra elever engagera sig i? Lampert (990); O[en (009). Berikar uppfa[ningen av tals olika egenskaper. Utmanar digt den konkreta föreställningen av tal. Se exempelvis: Bishop, J. P., Lamb, L. L., Philipp, R. A., Whitacre, I., & Schappelle, B. P. (0); Kilhamn (0). Anna Lövström, Nässjö 06 Tre synvinklar. Resultatet i form av de kriska aspekterna.. A[ använda de kriska aspekterna i nya sammanhang.. Metaforers representaoners roll i undervisningen. Anna Lövström, Nässjö 06 Anna Lövström, Nässjö 06
3 Lärandeobjekt: A[ förstå a[ de negava talen existerar, genom a[ inse a[ subtrakon av två posiva heltal kan ge negav differens. Anna Lövström, Nässjö 06 Arbetet i learning study gruppen Ny[ ämnesområde för lärarna Tvärsäkra: Så här gör man. Famlande: Kan man göra annorlunda? Variaonsteoreskt ugormade exempel: Anna Lövström, Nässjö 06 Hela tal Anna Lövström, Nässjö 06
4 Omformulering precisering av krisk aspekt Inför lektion : A. Att urskilja tals värde inom talområdet 0 till 0. Inför lektion : B. Att urskilja negativa tals värde i förhållande till andra heltal. Genom den fördjupade analysen: C. Att särskilja två negativa tals värden. Anna Lövström, Nässjö 06 Exempel i undervisningen som relaterar ll KA, P=planerat, G=genomfört Lekon Lekon Lekon Lekon Tal som jämförs P G P G P G P G X X X X X X X X X X X X X X X Anna Lövström, Nässjö 06 För exertest: Vilket tal har högst värde?, 9, 6,, 5 Grupp/svarsalternativ N=9 N=6 N=5 N= Totalt N=6 FT ET FT ET FT ET FT ET FT ET Inget svar Anna Lövström, 05
5 Clearly, the representaon of negave numbers is fraught with dilemmas (Ball, s.6, 99). Representaon Begränsning Byggnad med våningar över under 0 Ball var osäker på om eieverna kopplade beräkningar av personers resor i hissen ll innebörden av a[ subtrahera addera med heltal. I also thought that the building was not helping students develop a sense that 5 was less than. Pengar Eleverna undvek negava tal.en av Balls elever: "There is no such thing as belowzero dollars! Anna Lövström, Nässjö 06 Dilemma? [] Lärare: Vad skulle vi kunna kalla våningen där Kalle går in? [] Elev : Våning 0. [] E: Man kan kalla det hallen. [] L: Ja visst kan man göra det. Vad tänkte du säga? [5] E: Våning 5. [6] L: Våning 5 tänker du. Då börjar du där nerifrån. [7] E: Våning 0. [8] L: Vi kallar den här för våning 0 i det här våningshuset. [9] E5: Jag vill kalla den för micenvåningen. [0] L: Du vill kalla den för micenvåningen, okej. [] E6: Jag med. [] E7: Det är en utgång ll underjorden. [] L: Här är ju fakskt lite underjord kan man säga. (Excerpt A, Lekon ) Anna Lövström, Nässjö 06 Från N ll Z Läraren uppmanar eleverna a5 jämföra. [] L: Vilken har högst värde? [] Erik: [] L: har högst varde tycker du? Hur tänker du da Erik? [] Elin: För a[ det är en sån siffra. [5] L: Men heter du Erik? Hur tanker du Erik? Svårt a5 höra vad eleven säger. (Excerpt G, Lekon, Tid: : :) [] L: Du kanske tänker sa som Elin sa? Det är ju jä[esmart, men om vi ska tänka på pilen blir det verkligen rä[ då? [] Elever: Nej. [] L: Då blir det knasigt va, vad säger Erik? [] Eleven säger ingen7ng. [5] L: Jä[esmart förslag, men vad säger Emma? [6] Emma: är närmare åt det hållet. [7] L: Ja, det är ju det. Det är ju fakskt det, eller vad säger du Erik? [8] Eleven säger ingen7ng. (Excerpt H, Lekon, Tid: : :0) Anna Lövström, Nässjö 06 5
6 Omformulering precisering av krisk aspekt Inför lektion : A. Att urskilja riktningen för subtraktion på tallinjen. Inför lektion : B. Att urskilja att subtraktion inte lyder under den kommutativa lagen. Genom den fördjupade analysen: C. Att särskilja minuendens subtrahendens funktion i en subtraktion. Anna Lövström, Nässjö 06 Exempel i undervisningen som relaterar ll KA, P=planerat, G=genomfört Lekon Lekon Lekon Lekon Exempel P G P G P G P G A. X B. X C. X X X X D. X X X E. X X X X F. X X X X G. X X X X H. X X X X I. X Anna Lövström, Nässjö 06 Jenny: 6 =0 6= [] Intervjuare: Och hur tänker du då? (6 ) [] Jenny: Sex är ju e[ större tal än fyra då blir det ju noll. [] I: Sex är e[ större tal än fyra. [] J: Mm. Jag tar kryssar över det. Eleven skriver dit 0 på uppgigen 6 = [5] I: Och här då? [6] J: 6= [7] I: Hur tänker du där då? [8] J: Jag har fyra, eller jag har sex tar bort fyra. [9] I: Mm. Är det lika med? [0] J: Två. (Excerpt T, Intervju, 0 0 0) Anna Lövström, Nässjö 06 6
7 För exertest: 6= Grupp/svarsalternativ Totalt N=9 N=6 N=5 N= N=6 FT ET FT ET FT ET FT ET FT ET Inget svar Anna Lövström, 05 Omformulering precisering av krisk aspekt Inför lektion : A. Att urskilja tecken för negativt tal samt tecken som indikerar subtraktion. A. Att urskilja att negativa tal alltid har ett synligt tecken. Inför lektion : B. Att urskilja tal både som platser avstånd på tallinjen. Genom den fördjupade analysen: C. Att särskilja minustecknen för negativt tal för subtraktion. Anna Lövström, Nässjö 06 Exempel i undervisningen som relaterar ll KA, P=planerat, G=genomfört Lekon Lekon Lekon Lekon Exempel P G P G P G P G A. X X X X B. X X X X X C. X X X X D. X X X E. X X X X X F. X X X X X G. X X X X X X Anna Lövström, Nässjö 06 7
8 För exertest: = Grupp/svarsalternativ Totalt N=9 N=6 N=5 N= N=6 FT ET FT ET FT ET FT ET FT ET Inget svar Anna Lövström, 05 Vad kan göra skillnad för elevers möjligheter a[ bli bekanta med de negava talen? Resultatet av licenatstudien visar a[ det genom undervisning kan göras möjligt för elever i årskurs a[ utvidga talområdet från naturliga tal (N) ll hela tal (Z), det vill säga a[ bli bekant med de negava talen. För a[ förstå a[ de negava talen, liksom de naturliga talen, också är tal behöver eleverna kunna särskilja två nega7va tals värden. De behöver också kunna särskilja minuendens subtrahendens funk7on i en subtrak7on, samt särskilja minustecken som indikerar nega7vt tal minustecken som indikerar subtrak7on. (Lövström, 05) Anna Lövström, 06 Tvärsäkra/famlande/lyhörda En komplex process då de kriska aspekterna preciserades omformulerades: A[ ta hänsyn ll elevernas interna relaon ll ämnesinnehållet innebar a[ det egna erfarandet av ämnesinnehåll undervisning sa[es inom parentes. A[ ta elevernas erfarande på större allvar innebar däremot a[ elevernas förståelse blev en utgångspunkt för a[ diskutera vad som var kriskt hur ämnesinnehållet skulle behandlas. (Mårtensson, 05, s.8) Anna Lövström, Nässjö 06 8
9 A[ använda de kriska aspekterna i nya sammanhang Anna Lövström, Nässjö 06 Från N ll Z II 8 nya klasser (N=6), 5 lärare, åk:, & 7. Utgick ifrån de tre kriska aspekterna. Särskilt fokus på hur tallinjen användes under lekon i studie, samt på a[ alla planerade exempel skulle genomföras under lekonen. Störst värde av: 9,, 6, 5. Före: st, EXer: 85st. A[ räkna ut: =. Före: st, EXer:5st. Slutsatser? Anna Lövström, Nässjö 06 Metaforers representaoners roll i undervisningen av negava tal Anna Lövström, Nässjö 06 9
10 Från det konkreta ll det abstrakta, eller tvärtom?. Inledande diskussioner: våningshus, termometer, pengar va[endjup. Ball (99): hiss pengar.. EXer första lekonen: tal som plats tal som rörelse (Lakoff Núñez, 000) införs som tankemodell.. EXer andra lekonen: minskat fokus på termometern.. Under tredje lekonen: numeriska symboler fingrar. 5. Under ~ärde lekonen: minskat fokus på våningshuset. Använder: numeriska symboler tallinjen. Inspireras av: Duval, 006. Anna Lövström, 06 Ökat fokus på tallinjen Anna Lövström, 06 Referenser Ball, D. L. (99). With an eye on the mathemacal horizon: Dilemmas of teaching elementary school mathemacs. Elementary School Journal, 9(), Bishop, J. P., Lamb, L. L., Philipp, R. A., Whitacre, I., & Schappelle, B. P. (0). Using order to reason about negave numbers: the case of Violet. Educa7onal Studies in Mathema7cs, 86(), Duval, R. (006). A cognive analysis of problems of comprehension in a learning of mathemacs. Educa7onal Studies in Mathema7cs, 6( ), 0. Kilhamn, C. (0). Making sense of nega7ve numbers through metaphorical reasoning. Göteborg: Acta Universitas Gothoburgensis. Lakoff, G., & Núñez, R. E. (000). Where mathema7cs comes from. New York: Basic Books. Lampert, M. (990). When the problem is not the queson and the soluon is not the answer: Mathemacal knowing and teaching. American educa7onal research journal, 7(), 9 6. Lövström, A. (05). Från naturliga tal 7ll hela tal (från N >Z). Vad kan göra skillnad för elevers möjligheter a5 bli bekanta med de nega7va talen? Jönköping: Jönköping University, School of Educaon and Communicaon. Research report No.. O[en, S. (009). Down and to the LeG: Students Movement Toward Nega7ve Numbers. Michigan State University, SME 80. Mårtensson, P. (05). A5 få syn på avgörande skillnader: Lärares kunskap om lärandeobjektet. Dissertaon Series No. 9. Jönköping: School of Educaon and Communicaon Jönköping University. Anna Lövström, Nässjö 06 0
11 Tack för mig! Anna Lövström, Nässjö 06
Syfte. Positivt om negativa tal. Hur möjliggör du för eleverna att förstå. Innehåll. Fler begrepp. Begrepp 3 5 = 3 (-5) = -3 (-3) -
Positivt om negativa tal RUC Uppsala 0 mars 20 Dokumentation: pedagogdirekt.se Syfte Tillgängliggöra forskning och beprövad erfarenhet Pröva och ompröva egna och andras metoder och modeller Innehåll Historik
Läs merLearning study elevers lärande i fokus
Learning study elevers lärande i fokus McKinsey & Co. How the world s best-performing school systems come out on top. Högpresterande länder tar in kompetensutvecklingen till klassrummet och gör den till
Läs merI vilket sammanhang finns Learning study? Hur går en Learning study 1ll? Maria Bergqvist & Henrik Hansson
Ämnesdidak1skt kollegium lärare planerar och utvärderar undervisning kollegialt i sin vardagliga verksamhet med e> Learning study förhållningssä> Maria Bergqvist & Henrik Hansson I vilket sammanhang finns
Läs merAddition och subtraktion generalisering
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Addition och subtraktion generalisering Håkan Lennerstad, Blekinge Tekniska Högskola & Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Detta lärandeobjekt
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Negativa tal Skola Långsjöskolan, Rimbo & Rådmansö skola, Rådmansö Årskurs Åk 7 Antal elever i studien 22 stycken. Studien avslutades våren 2013. Deltagande pedagoger/kontaktperson Kai Gerdelius kai.gerdelius@norrtalje.se
Läs merNär en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt
K. Drageryd, M. Erdtman, U. Persson & C. Kilhamn Tallinjen en bro mellan konkreta modeller och abstrakt matematik Fem matematiklärare från Transtenskolan i Hallsberg har under handledning av Cecilia Kilhamn
Läs merSy$e. Möjliga innebörder i förmågan a5 föra och följa algebraiska resonemang undersöka förmågan att kunna föra algebraiska resonemang
Möjliga innebörder i förmågan a5 föra och följa algebraiska resonemang Carolina Blomström, Jenny Fred och Sanna We5ergren STLS, FoU-enheten, Stockholms stad Sy$e undersöka förmågan att kunna föra algebraiska
Läs merAlgebra utan symboler Learning study
Algebra utan symboler - - - - - Learning study Johan Häggström, NCM Göteborgs universitet 1 Är algebra verkligen något för grundskolans första år? Om eleverna förstår aritmetiken så bra att de kan förklara
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Två av subtraktionens aspekter - Jämföra och ta bort Skola Bålbro skola, Rimbo Årskurs Årskurs 1 Antal elever i studien Antalet elever i vår studie var 17 stycken. Studien avslutades våren 2012. Kontaktperson
Läs merDet finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en
Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?
Läs merBråkräkning uppfattas av många elever som svårt, särskilt vid beräkningar
Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn Addition med bråk på tallinjen I sin tredje artikel om tallinjen beskriver författarna hur den används för att utveckla elevers förståelse för addition med oliknämniga
Läs merVad är det som gör skillnad?
Vad är det som gör skillnad? Pedagogisk Inspiration Maria Dellrup Elisabeth Pettersson Nafi Zanjani Team Munkhättan Lotta Appelros Morin Iwona Charukiewicz Gudrun Einarsdottir Dammfriskolan Emma Backström
Läs merMaterial Undersökningens moment. Problemlösningsbaserat undersökande arbetssä1. 3 stora delar
2015-03- 05 Cecilia Kilhamn Susanne Frisk Christina Skodras Britt Holmberg cecilia.kilhamn@gu.se susanne.frisk@gu.se christina.skodras@gu.se britt.holmberg@gu.se Material Mathema'cs in the City (MitC)
Läs merSecond handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
Läs merFrån naturliga tal till hela tal (från N till Z)
Från naturliga tal till hela tal (från N till Z) Vad kan göra skillnad för elevers möjligheter att bli bekanta med de negativa talen? Anna Lövström Licentiatuppsats i didaktik, med inriktning mot matematik
Läs merPå vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?
På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan
Läs merUtvidgad aritmetik. AU
Utvidgad aritmetik. AU Delområdet omfattar följande tio diagnoser som är grupperade i tre delar, negativa tal, potenser och närmevärden: AUn1 Negativa tal, taluppfattning AUn Negativa tal, addition och
Läs merTallinjen kan ses både som en mental modell av talen och som ett didaktiskt
Cecilia Kilhamn Tallinjen som ett didaktiskt redskap För att elever ska kunna dra verklig nytta av en tallinje i sitt matematiklärande behöver de få undervisning om hur den kan användas både som en modell
Läs merRikare resonemang om rättvisa
Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken? /Malin Tväråna, CeHum, SU Problem Vad innebär det att kunna resonera om rättvisa i samhällskunskap? Vad i undervisningen
Läs merKRITISKA ASPEKTER
KRITISKA ASPEKTER FERENCE MARTON GÖTEBORGS UNIVERSITET PERNILLA MÅRTENSSON HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION JÖNKÖPING KRITISKA ASPEKTER FRÅN VAD VAD I RELATION TILL ELEVERNAS FÖRSTÅELSE OCH LÄRANDE
Läs merLearning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan
Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna
Läs merDet finns en stor mängd appar till surfplattor som kan användas för att
Jenny Svedbro Vilse i app-djungeln en granskning av appar för multiplikationsundervisning För att stimulera till fler och bättre examensarbeten med inriktning mot lärande och undervisning i matematik har
Läs merLikhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs merAtt använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning
Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Malin Lavett Lagerström Licentiand NV-didaktik på Stockholms universitet NV/teknik-lärare
Läs merAtt undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000
Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000 Learning Study i praktiken Tina Edner & Tinna Lidgren Bakgrund Grundskolan Nya Elementar i Stockholm Analys av nationella prov och lärarnas
Läs merLearning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg
Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk
Läs merHär är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Läs merMatematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete
Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete Gudrun Malmers Stiftelse Elevintervjuer med elever i årskurs 1 i grundskolan. Eleverna deltar i ett 3-årigt utvecklingsprojekt
Läs merVilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken?
Vilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken? - En analys av svenska gymnasieprov Mattebron.se En mötesplats för gymnasielärare och högskolelärare i matematik Göteborg 4 maj 2007
Läs merMoving in and out of contexts in collabora4ve reasoning about equa4ons
Moving in and out of contexts in collabora4ve reasoning about equa4ons Leo Ada Elisabeth Rystedt Tim Studie 2 Analys av hur en annan grupp av tre 12- åriga elever kontextualiserar en uppgie formulerad
Läs merPresentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009
Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009 Vi som genomfört denna Learning study är: Kristina Eldelid, lärare i årskurs 2. Anna Ljungmark Wilson, specialpedagog årskurs
Läs merSubtraktion på den tomma tallinjen
Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn Subtraktion på den tomma tallinjen Författarna visar tre olika tankemodeller för subtraktion på tallinjen. Varje modell redovisas med för- och nackdelar samt exemplifieras
Läs merNär vi tänker på någon situation eller händelse där multiplikation
Maria Flodström & Lina Johnsson Framställningen av multiplikation påverkar taluppfattningen Multiplikation i läromedel för årskurs 1 3 Här ger 2011 års Göran Emanuelssonstipendiater sin analys av hur multiplikation
Läs merDatorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet
Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k Malin Nilsen Göteborgs universitet Vem är jag? Förskollärare IKT-pedagog Doktorand i Barn- och ungdomsvetenskap Adjunkt i Barn-
Läs merSamband mellan räknesätt. Lena Andersson Natur, miljö och samhälle Lärarutbildningen Malmö högskola
Samband mellan räknesätt Lena Andersson Natur, miljö och samhälle Lärarutbildningen Malmö högskola Matematikundervisningens uppgift, Lgr 11 För att frångå att eleven uppfattar varje matematiskt moment
Läs merKritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt
Kritisk läsning David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt 2017-2019 Dagens upplägg Bakgrund Syftet med studien Vår undervisning inom ramarna
Läs merUr kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:
PALMBLADSSKOLAN Matematik PP för arbetsområde: Tal åk 8 Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merVid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under
Christina Skodras Muffles truffles Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och
Läs merAvdelningen för fackspråk och kommunika7on på Chalmers
Matematik 1 (MMG200) Kommunikationsinslaget ht-18 Hans Malmström Vetenskapens kommunikation och lärande Chalmers tekniska högskola mahans@chalmers.se Avdelningen för fackspråk och kommunika7on på Chalmers
Läs merFackspråksinslag på TM år 1
Kommunika)onsinslaget Matema)sk orientering (MVE235) ht-18 Hans Malmström Ins)tu)onen för vetenskapens kommunika)on och lärande Chalmers tekniska högskola mahans@chalmers.se Fackspråksinslag på TM år 1
Läs merAritme'k med fokus på nyanlända elever. Madeleine Löwing
Aritme'k med fokus på nyanlända elever Madeleine Löwing www.madeleinelowing.se madeleine@lowing.eu Kultur och matema'kundervisning Andelen elever med invandrarbakgrund ökar i våra klasser. Undervisningen
Läs merUndervisning och lärande i lab-salen
Undervisning och lärande i lab-salen Helena Danielsson Thorell, lektor Kungsholmens gymnasium Carina Andersson, förstelärare Äppelviksskolan Per Anderhag, lektor FoU-enheten, Utbildningsförvaltningen Bakgrund
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merTrösklar i matematiklärandet
Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 7: Trösklar i matematiklärandet Trösklar i matematiklärandet Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad
Läs merTaluppfattning och allsidiga räknefärdigheter
Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och
Läs merHur uppfattar lärare fenomenet differens/skillnad?
Hur uppfattar lärare fenomenet differens/skillnad? Hur några lärare som undervisar grundskolans årskurser 1-3 uppfattar fenomenet differens/skillnad Jane Tuominen Institutionen för pedagogik och didaktik
Läs meri n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d
ATT KUNNA SÅGA RAKT i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d Jenny Frohagen, lärare i slöjd och licentiand i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner
Läs merLearning study elevers lärande i fokus
Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori
Läs merLässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer
Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter
Läs merUndervisning om negativa tal i mellanstadiet
Undervisning om negativa tal i mellanstadiet En kvalitativ studie om hur lärare i mellanstadiet introducerar negativa tal Teaching of negative numbers in intermediary school. Hala Atif Fakhir och Ayd Matti
Läs merSamband mellan räknesätt. Lena Andersson Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola
Samband mellan räknesätt Lena Andersson Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola Matematikundervisningens uppgift, Lgr 11 För att frångå att eleven uppfattar varje matematiskt moment som enskilda
Läs merHur kan elever utveckla allsidiga rörelseförmågor? Men först: Vad kan rörelseförmåga innebära?
Hur kan elever utveckla allsidiga rörelseförmågor? Skolporten 28 april 2015 Gunn Nyberg Högskolan Dalarna gny@du.se Men först: Vad kan rörelseförmåga innebära? 1 Varför undersöka detta? Innehållet i ämnet
Läs merLEARNING STUDY. Matematik Karl Johans skola i Örebro. Anders Sahlin / Viktoria Bjurström 1
LEARNING STUDY Matematik Karl Johans skola i Örebro 1 www.karljohansskola.se Anders Sahlin speciallärare Viktoria Bjurström Ma/No lärare 2 Bakgrund Behov av ett utvecklingsarbete. *Hur går det till när
Läs mer75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS
75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS Varmt välkommen till 75%-seminarium för sex av våra licentiander i forskarskolan Communicate science in
Läs merÅk 8, Fenestra Centrum, Göteborg
Åk 8, Fenestra Centrum, Göteborg Lärandeobjektet behandlades över två lektioner, lektionspar i respektive försök att få eleverna att urskilja det (Lektion 1a & b, Lektion 2a & b, Lektion 3a & b) Lärandeobjekt:
Läs merCalculate check digits according to the modulus-11 method
2016-12-01 Beräkning av kontrollsiffra 11-modulen Calculate check digits according to the modulus-11 method Postadress: 105 19 Stockholm Besöksadress: Palmfeltsvägen 5 www.bankgirot.se Bankgironr: 160-9908
Läs merKommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever
Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever Tekniken i skolan #teknikeniskolan Anna Wirstedt Bakgrund Eget intresse i teknikundervisning och nyanlända elevers skolgång Skolinspektionens granskning
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merAtt sätta lärares och elevers lärande i fokus
Höjman, Larsson, Persson, J-Nilsson, Cajander Att sätta lärares och elevers lärande i fokus I denna artikel beskrivs ett sätt att arbeta med learning study. En lärargrupp har arbetat med ett moment inom
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs mera) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?
1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Att introducera multiplikation i årskurs två Skola Parkskolan i Norrtälje Årskurs 2 Antal elever i studien 38 elever deltog i studien. Studien avslutades våren 2013. Handledare Charlotta Andersson, charlotta.andersson@norrtalje.se
Läs merVälkommen till. matematikens fem förmågor: Problemlösning Begreppsförståelse Beräkningsstrategier Resonemang Kommunikation LIBER
Libers Mattekväll Välkommen till matematikens fem förmågor: Problemlösning Begreppsförståelse Beräkningsstrategier Resonemang Kommunikation LIBER Program 17.30 Incheckning, smörgås o dryck 17.45 Låt eleverna
Läs merDe nationella proven i matematik i årskurs 3 utgår främst från kunskapskravet
Erica Aldenius, Yvonne Franzon & Jonas Johansson Elevers skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion I de insamlingar av elevlösningar och resultat på nationella prov som PRIMgruppen regelbundet
Läs merAtt utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn
Läs merGöra lika i båda leden
Modul: Algebra Del 6: Sociomatematiska normer Göra lika i båda leden Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Ordet algebra kommer från det arabiska ordet al-djabr
Läs merSjälvständigt arbete, GN. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6
Självständigt arbete, GN Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 För tillträde till kursen krävs; 120 hp varav 22,5 hp inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, där kursen
Läs merIntroduktion till Ämnesdidaktiskt Kollegium
Introduktion till Ämnesdidaktiskt Kollegium Ämnesdidaktiskt kollegium är ett möjligt svar på frågan: Hur kan möjligheter skapas så att svenska lärare hållbart, kollegialt, kontinuerligt, med ett vetenskapligt
Läs merVad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid
Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2017-10-19 2 Programmering i skolan 2017-10-19 3 Lgr 11 (rev. 2017) Arbetssätt för utveckling
Läs merHur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer
Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Michael Tengberg Karlstads universitet Syftet med passet att bidra med ett teoretiskt grundat verktyg för observation,
Läs merARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merVad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Individualisering Lärartäthet Homogena grupper Ämneskunskaper Ordning Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer
Läs merVad är god matematik- -undervisning?
Vad är god matematik- -undervisning? Mona Røsseland www.fiboline.no Översikt Hur ser vi till att eleverna utvecklar en allsidig kunskap i matematik, där förmågan att tänka får större fokus än förmågan
Läs mer2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.
2-1: Taltyper och tallinjen Namn:. Inledning I det här kapitlet skall du studera vad tal är för någonting och hur tal kan organiseras och sorteras efter storleksordning. Vad skall detta vara nödvändigt
Läs merSyftet med vår studie
Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisningen Jenny Fred & Johanna Stjernlöf Syftet med vår studie Övergripande syfte: Att bidra med ny och fördjupad ämnesdidaktisk
Läs merUpprepade mönster (fortsättning från del 1)
Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster
Läs merMatematik klass 1. Vår-terminen
Matematik klass 1 Vår-terminen Rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Måla alla rutor där svaret blir 10 3+2 1+9 5+4 6+4 3+7 5+5 4-4 8+4 3+7 9+0 2+8 2+4 7+3 7-6 5+2 5+5 4+4 3+7 6-2 6+4 8+3 6+1
Läs merErfarenheter av intensivundervisning i matematik. Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM)
Erfarenheter av intensivundervisning i matematik Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) gorel.sterner@ncm.gu.se Intensivundervisning i matematik Bakgrund Vad är Responsiveness to
Läs merKunskap om samband mellan lässvårigheter
görel sterner Lässvårigheter och räknesvårigheter Här presenteras några exempel på hur specialundervisning i matematik kan läggas upp med tanke på svårigheter kopplade till fonologi, arbetsminne, automatiseringsprocesser
Läs merMona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel
Temat för föreläsningen Ny läroplan, nya utmaningar! Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Mona Røsseland Författare till Pixel Hur lyfter PIXEL matematiken? Läraren
Läs merDIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område
Läs merVad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa
Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,
Läs merRäkning med decimaltal
Gard Brekke Räkning med decimaltal I denna artikel beskrivs och diskuteras sådana uppfattningar som kommit fram när man studerat hur elever räknar med tal i decimalform. De uppfattar ibland talen som par
Läs merHigher education meets private use of social media technologies PERNILLA
Higher education meets private use of social media technologies Research questions R1. How do students perceive the use of social media in their learning environment in higher educa9on? R2. Do students
Läs merArbetsområde: Jag får spel
Arbetsområde: Jag får spel Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-9 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för
Läs merLearning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd
Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd Jenny Frohagen Mariaskolan, Stockholms Stad & Stockholms Universitet Att förbättra sin yrkesskicklighet kollegialt = LLS
Läs merTaluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.
Taluppfattning Talområde 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 19 Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial
Läs merDOCTORAL THESIS PREPARED WITHIN THE FRAMEWORK OF THE GRADUATE SCHOOL CUL
DOCTORAL THESIS PREPARED WITHIN THE FRAMEWORK OF THE GRADUATE SCHOOL CUL 1 2008-12-13 Mikael Jensen 2 2009-01-23 Eva Nyberg 3 2010-08-27 Angelika Kullberg, 4 2010-11-26 Michael Walls 5 2011-02-04 Anders
Läs merLearning study och Variationsteori i praktiken
Learning study och Variationsteori i praktiken Joakim Magnusson Göteborgs Universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk profession joakim.magnusson@gu.se 6 mars 2018 Varför Learning study i utbildningen?
Läs merTaluppfattning Systematisk genomgång tal för tal
Taluppfattning 6-10 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial
Läs merHållbar utveckling i kurser lå 16-17
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies
Läs merAntaganden för förändring
AKTIONSFORSKNING - MODELL FÖR PRAKTIKNÄRA FORSKNING FÖR EN STÄRKT VETENSKAPLIG GRUND I SKOLVÄSENDET Karin Rönnerman, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS Antaganden för förändring Utbildning
Läs merAddition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta
LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter
Läs merLokal Pedagogisk Plan
Lokal Pedagogisk Plan Grundsärskolan, Lgr 11, Lektionsserie, Tema jag. 161113 ES I tema jag arbetar eleverna för att utveckla sin förmåga att samspela med andra och få en tilltro till sin förmåga att aktivt
Läs merMÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg
MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse
Läs merTAL OCH RÄKNING HELTAL
1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot
Läs merSärskilt begåvade elever
STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 2.1 Att undervisa särskilt begåvade elever Linda Mattsson och Eva PEttErsson 2.1 Att undervisa särskilt begåvade elever Linda Mattsson och Eva PEttErsson De särskilt
Läs merAtt förändra en lärandekultur. Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016
Att förändra en lärandekultur Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016 Fenestra Centrum, Göteborg Startade år 2000 Grundskola åk 6-9 med tre klasser per årskurs Närmare 300 elever 24 lärare
Läs merSåväl lodräta algoritmer som talsortsvisa beräkningar har visat sig vara ineffektiva
Kerstin Larsson Mer om beräkningar i subtraktion och addition I artikeln Subtraktionsberäkningar i Nämnaren nr 1, 2012 beskrivs fem övergripande kategorier av beräkningsstrategier för subtraktion. I denna
Läs mer