UNIVERSEN. #2 mars -09 årg 40 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNIVERSEN. #2 mars -09 årg 40 En tidning för Uppsala universitets medarbetare"

Transkript

1 UNIVERSEN #2 mars -09 årg 40 En tidning för Uppsala universitets medarbetare Forskarblogg skapar kontakter Sid 7 Mot ökad effektivitet Sid 6 Säkra bevis Sid 10 Foto: STAFFAN CLAESSON Fler nyheter hittar du på Nyttiga länkar på Humanister får IT-stöd IT-satsningarna inom språk, teologi och humaniora har ett gemensamt forum: EparIT, som ska stötta IT inom både forskning och utbildning. Nu planeras bland annat ett pilotprojekt där historiker och datorlingvister ska bygga upp en gemensam databas. Sid 7 Runstenar ger nya perspektiv Runorna var det första sättet för våra förfäder att uttrycka sig i skrift. Stenarna gav status, men det fanns också billiga kopior. De falska runstenarna kan berätta mycket om dåtidens samhälle, enligt Henrik Williams, professor i runologi. Sid 8-9 Delikatess odlas igen Den svarta bourgognetryffeln har ett kilopris på kronor och anses som en delikatess. Uppsalaforskaren Christina Wedén har dissekerat dem för att få veta mer om deras egenskaper. Tack vare henne odlas svampen på Gotland idag. Sid 16 Att sitta och läsa är inte alltid optimalt, ibland kan det vara bättre att lyssna till kurstexterna. Kjell Adolfsson, universitetslektor i handelsrätt.

2 LEDARE Ny laboratoriebyggnad vid EBC. Lokalplan för universitetet Nu har universitetets Lokalförsörjningsplan 2009 fastställts av konsistoriet. Den nya planen ersätter Lokalförsörjningsplan 2004 och redovisar utvecklingen av universitetets lokalanvändning under gångna år och aktuella lokalbehov som behöver utredas. Större delen av universitetets lokaler är antingen nybyggda eller har genomgått totalrenovering under de senaste 15 åren. En rad lokalfrågor återstår emellertid att lösa och avsikten är att lokalförsörjningsplanen ska ligga till grund för det fortsatta arbetet. Fasta läsårsoch terminstider Rektor har fastställt läsårs- och terminstider för universitetet, i enlighet med de nya rekommendationerna från Sveriges universitets- och högskoleförbund (Suhf). Höstterminen ska varje år påbörjas den måndag som infaller mellan 28 augusti och 3 september och pågå i 20 veckor. Därefter börjar omedelbart vårterminen som också pågår i 20 veckor. Sommarkurser och fältstudier får bedrivas även utanför terminstid. Nya löner förhandlas fram Snart drar löneförhandlingarna igång inom universitetet. Senast den 6 mars ska förslag på nya löner inom ramen för lönerevisionen (Rals ) lämnas in från prefekter och andra chefer till personalavdelningen. Lönerevisionen gäller tiden 1 april september Under mars till och med maj månad pågår förhandlingsprocessen vid universitetet. Målet är att de nya lönerna ska kunna betalas ut med junilönen. Kvinna och doktorand Enheten för kvalitet och utvärdering har gjort en undersökning av arbetsförhållanden för kvinnor som är doktorander. Det är en åtgärdsinriktad analys, som bygger på gruppintervjuer med doktorander vid nio olika institutioner. Ansvarig för analysen har varit Åsa Kettis-Lindblad, chef för kvalitet och utvärdering i samråd med jämställdhetshandläggaren Annika Lindé. Rapporten Arbetsförhållanden för kvinnor som är doktorander kan beställas av jämställdhetshandläggare och finns att läsa på webben: Rättelse om bildningskurser I förra numret av Universen stod att Brian Palmer startade de första bildningskurserna vid universitetet, vilket är fel. Redan 2002 gavs den första s k bildningskursen, det tvärvetenskapliga Core Curriculum programmet, som var mycket populärt bland studenterna. Programansvariga var juristen Carl-Gustaf Spangenberg och litteraturvetaren Eva Heggestad. Programmet upphörde FOTO: TOMMY WESTBERG Tillgänglighet är vårt ansvar I detta nummer av Universen kan vi läsa om tillgänglighet. Vi som universitet har ett stort ansvar att alla som är behöriga och har antagits till utbildning kan delta i undervisningen på ett, så långt som möjligt, anpassat sätt. I Tillgänglighetsplanen för Uppsala universitet står följande: Vid Uppsala universitet skall människor med funktionshinder kunna arbeta och bedriva studier på likvärdiga villkor som andra. Personer med funktionshinder skall bemötas med samma respekt och förståelse som andra. Kunskap, inlevelse, respekt och samarbete är nyckelord för ett gott bemötande vid Uppsala universitet. Det är viktiga ord som förpliktigar och som på olika sätt ska omsättas i praktisk handling. Exempel på områden som vi arbetar med för att uppfylla planen är en genomgång av alla byggnader för att uppfylla Handisams regler, men det gäller också att utveckla områden som informationens tillgänglighet och åtgärder för att förhindra diskriminering. Ytterst handlar det om människosyn och hur vi uppträder och respekterar varandra. Ytterst handlar det om människosyn och hur vi uppträder och respekterar varandra. REDAKTION Ett område som rönt stor uppmärksamhet under 2008 är Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK). Förordningen handlar om att säkerställa att vi som myndighet hushållar med statens resurser. Inom universitetet har vi på ett systematiskt sätt kartlagt vilka risker som finns och som kan påverka vårt arbete och vår måluppfyllelse. Ett riskområde som definierats vid genomgången är mångfalden och komplexiteten av universitetets regler och riktlinjer, vilket kan leda till missförstånd och svårighet att överblicka och följa givna riktlinjer. Ett annat område som prioriterats är stödet till prefekter. Åtgärder för att förbättra dessa områden kommer att planeras och genomföras under Rektor har bland annat beslutat om obligatorisk prefektutbildning för att förbättra de grundläggande förutsättningarna för prefektuppdraget. Under 2009 kommer risker inom utbildningsoch IT-området att undersökas. Tillgänglighet och Intern styrning och kontroll vad har de gemensamt? För mig är det uppenbart att båda är en del av vår kvalitet. Vi har inom Uppsala universitet ambitionen att i alla delar av vår verksamhet vara kvalitetsmedvetna. Genom att klara tillgängligheten för människor med funktionshinder och genom att bedriva en effektiv verksamhet tar vi ytterligare steg att uppnå våra ambitiösa mål. ann fust universitetsdirektör Fotnot: Handisam är myndigheten för handikappolitisk samordning REDAKTÖR: Annica Hulth, tel , E-POST: ADRESS: Universen, Uppsala universitet, Box 256, , Uppsala BESÖKSADRESS: S:t Olofsgatan 10b TEL: FAX: ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg LAYOUT: Mikael Mannberg, Redaktörerna AB, TRYCK: v-tab, Norrtälje UPPLAGA: ex ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeranter gör skriftlig anmälan till redaktionen. Texter lagras elektroniskt hos Universen. En del textmaterial publiceras också på Internet. Den som sänder material till Universen anses medge elektronisk lagring/publicering. För obeställt material ansvaras ej. ISSN Foto: TOMMY WESTBERG UNIVERSEN # 2-09

3 FOTO: GUNILLA STHYR Universitetet önskar fler platser till jurist- och läkarprogrammen Fler platser på juristprogrammet och läkarprogrammet, och generella kvalitetsförstärkningar. Det är några av de önskemål som konsistoriet beslutat lämna in till regeringen i budgetunderlaget för de kommande tre åren. Nu har årsredovisningen 2008 och budgetunderlaget för klubbats av konsistoriet. Uppsala universitet visar ett positivt resultat på 56 miljoner kronor för verksamhetsåret Det beror huvudsakligen på ökade forskningsanslag, som ännu inte hunnit tas i anspråk. En del av överskottet går att förklara med att de ökade forskningsanslagen används till nyrekryteringar Språkvetare firade jubileum En hel bokskog hade växt upp i Engelska parken eller närmare bestämt i den språkvetenskapliga delen av Humanistiskt centrum. I år är det nämligen tio år sedan de språkvetenskapliga institutionerna flyttade till Engelska parken; det firades den 12 februari flyttade de språkvetenskapliga institutioner i olika etapper till det som då benämndes Språkvetenskapligt centrum idag Engelska parken, Humanistiskt centrum. Språkvetarna firar alltså tioårsjubileum i år och presenterade ett dagslångt jubileumsprogram den 12 februari. Karin Boye-biblioteket hade skapat en akademisk bokskog fylld av avhandlingar från åren i Engelska parken och här kunde man vandra bland en mängd spännande avhandlingstitlar. Alla studenter kunde dessutom gå en tipspromenad i huset och tävla om en exklusiv datorväska. Under eftermiddagen blev det föreläsningar och sång av Språkvetarkören i Ihresalen. Dagens avslutades sedan med middag, konstutställning och minibokmässa för anställda och inbjudna gäster. gunilla sthyr Vandra i en bokskog av avhandlingar! Det gjorde bland annat Christine Watson, doktorand i moderna språk. och sådana tar ofta lite tid. Därför har medlen inte hunnit tas i bruk fullt ut. Under 2008 fattades beslut om ett 90- tal nyrekryteringar mot bakgrund av den genomförda utvärderingen av forskningen, Kvalitet och förnyelse Det är glädjande att Uppsala universitet har en positiv utveckling och det ger oss handlingsutrymme för att göra ytterligare satsningar. Konsistoriet enades om ökade kvalitetssatsningar särskilt på utbildningsområdet. När det gäller forskningen jobbar vi intensivt med ansökningarna till regeringens strategiska forskningsområden som presenterats i forskningspropositionen, säger rektor Anders Hallberg. I budgetunderlaget till regeringen för de kommande tre åren föreslår universitetet en ökning av anslagen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå på sammanlagt 235 miljoner kronor. Fler utbildningsplatser Det behövs framför allt för en generell kvalitetsförstärkning på 65 miljoner kronor per år och en ökning av antalet utbildningsplatser på läkarprogrammet (cirka 30 platser/år, drygt 170 fullt utbyggt) och juristprogrammet (170 platser/år, fullt utbyggt 765 platser). Det råder brist på läkare i landet och söktrycket på juristprogrammet har under flera år varit stort. Arbetsmarknaden för jurister har dessutom breddats. anneli waara Marika Edhoff visar runt i renrummet på Ångströmlaboratoriet för de fjorton ambassadörerna. Solceller intresserade ambassadörer Hur fungerar en solcell? Är det verkligen lönsamt att utvinna energi ur naturresurser som sol, vind och vatten? Nyfikenheten var stor när 14 ambassadörer, alla kvinnor, besökte Ångströmlaboratoriet den 26 februari. Solcellsforskaren Marika Edhoff och batteriforskaren Kristina Edström höll en presentation och visade runt i renrummet. Det har varit väldigt intressant. Jag är säker på att flera av oss kommer att fortsätta samarbeta med Uppsala universitet i någon form. Uppsala universitetet är ju något av en föregångare inom förnyelsebar energi, sa Victoria Popescu från Rumänien. I Sverige finns 20 kvinnliga ambassadörer, som brukar träffas en gång i månaden. Den här gången besökte de Uppsala med Länsstyrelsen som värd. Dagen började i universitetshuset, där prorektor Kerstin Sahlin hälsade välkommen. Sedan visades besökarna runt på museum Gustavianum och Carolina Rediviva. Efter en lunch på slottet med landshövding Anders Björk fortsatte delegationen till Ångströmlaboratoriet. annica hulth FOTO: TOMMY WESTBERG UNIVERSELLT FOTO: TOMMY WESTBERG Hugo Tizziati, Staffan Scheja och Stefan Karpe. Bejublad soppkonsert på hög nivå Två virtuoser framförde årets första soppkonsert i Musicum inför en hängiven publik och i en mer än fullsatt sal. Plats på scen tog Staffan Scheja, pianist och ny gästlärare vid Uppsala universitet och violinisten Hugo Tizziati. Staffan Schejas är gästlärare vid Uppsala universitet på 25 procent under ett år. Rekordmånga använder Studentportalen Gensvaret på Studentportalen ökade markant under hösten 2008 och vid vårterminens start slogs nytt rekord för antalet inloggningar. Den 19 januari i år hade Studentportalen inloggningar på en och samma dag. Drygt anställda har numera behörighet att arbeta med Studentportalen. Snart dags för årets Horisont Årsmagasinet Horisont kommer ut vecka 11, och skickas som vanligt hem till alla anställda, till universitetets alumner och till cirka 6000 externa beslutsfattare. Årets Horisont handlar bland annat om innovationer, hjärnans utveckling hos spädbarn och hur man med hjälp av blixtar kan mäta den globala uppvärmningen. Den engelskspråkiga Horizon kommer ut i slutet av mars. Båda tidningarna kan beställas kostnadsfritt på till exempel för att delas ut till besökare och vid konferenser. FOTO: UPPSALA LINNEANSKA TRÄDGÅRDAR Darwin-tema under sportlovet Universitetets museer bjöd på mycket skoj för skollediga barn och ungdomar under sportlovsveckan. I Tropiska växthuset blommade Madagaskars stjärna, en märkvärdig växt med tre decimeter lång sporre. Längs det nya Darwinspåret på Evolutionsmuseet Paleontologi kunde barnen hjälpa Darwin att hitta nyckeln till naturens hemligheter. På Museum Gustavianum var temat vikingar och Valsgärde. Där visades också den nya utställningen Räkna med astronomi med astronomiska instrument från universitetets samlingar. UNIVERSEN #

4 Tillgänglighet Kursmaterialet på översiktskursen i handelsrätt går numera också att lyssna på. Både kurslitteratur och arbetsmaterial ligger på webben och är anpassade så att man kan lyssna till dem med egen talsyntes. En sådan möjlighet vore bra för alla studenter, inte bara de med funktionshinder, säger läraren Kjell Adolfsson. Det är mycket text som studenterna i handelsrätt ska ta till sig. Kjell Adolfsson gör texterna tillgängliga på nätet. FOTO: STAFFAN CLAESSON Lyssna istället - så ökades tillgängligheten på an har lagt ned mycket jobb på att tillgänglighetsanpassa Handelsrättslig översiktskurs, en kurs som ges för nya studenter. Det är den av institutionens kurser där behovet av tillgänglighet är som störst. Varje termin har vi några studenter med funktionshinder. De har syn- och hörselproblem men även andra bekymmer som dyslexi och koncentrationssvårigheter, berättar Kjell Adolfsson. Därför har han jobbat för att göra allt kursmaterial tillgängligt via webben. Genom att arbeta om texternas styckeindelning och rubriker är det möjligt att få dem upplästa med talsyntes, i studenternas egna datorer. När han först började med projektet stötte han på en hel del problem. Ämnet är ju sådant att man måste läsa mycket text. Lagboken är till exempel ett bekymmer. Vi brukar säga till studenterna att det man inte behöver komma ihåg kan man hitta i lagboken, men det stämmer ju inte för studenter som inte ser. Bara aktiebolagslagen är på 100 sidor! Lyssna-funktionen All kurslitteratur finns inläst, men Kjell Adolfsson har också sidor eget material som ligger ute på Kursguiden, institutionens webbportal för studenter. Först försökte han använda Lyssna -funktionen som finns på universitetets alla webbsidor. Det är en form av högläsningsfunktion av alla webbsidor som ligger inom universitetets domän www. uu.se. För att få det att fungera måste materialet vara offentligt och nåbart även för utomstående. Vi kunde inte använda universitetets talsyntes på lösenordsskyddat material, men för mig är det viktigt att ha kontroll över materialet så att det går att göra ändringar. Juridik är ju en färskvara, säger Kjell Adolfsson Lösningen blev att lägga allt material på institutionens egen Kursguide, och låta studenterna använda sina egna datorprogram för talsyntes. Materialet anpassades så att formateringarna skulle ställa till med så lite krångel som möjligt. Universitetets egen talsyntes borde kunna användas även på lösenordsskyddade sidor, tycker Kjell Adolfsson. Det skulle kunna användas av alla studenter, inte bara de med funktionshinder. Det finns en pedagogisk utmaning i det hela vissa sätt att lära sig är bättre än andra och det kan vara olika för olika personer. Att sitta och läsa är inte alltid optimalt, ibland kan det vara bättre att lyssna till kurstexterna. Han har alltid mött studenter med särskilda behov, men för två år sedan började han och hans kol- 4 UNIVERSEN # 2-09

5 Det finns en pedagogisk utmaning i det hela. Att sitta och läsa är inte alltid optimalt, ibland kan det vara bättre att lyssna till kurstexterna. Tillgängliga dokument hur gör man? Idag är det ett krav att all information till studenter ska vara tillgänglig, och det krävs både planering och utbildning för att nå dit, säger Tomas Edquist vid personalavdelningen. Han håller kurser i hur man skapar tillgängliga dokument i Word. Wordfilerna kan sedan göras om till pdffiler som studenterna kan lyssna på med talsyntes. Att tillgänglighetsanpassa innebär att man gör det lättare att hitta i ett dokument, och följer en standard för hur dokumentet ska vara strukturerat. Ett 200-sidigt dokument som inte har någon formatering för rubriker och styckeindelning är hopplöst att hitta i för en synskadad student. Men det är inte särskilt svårt att göra dokumentet tillgängligt, menar Tomas Edqvist. Det handlar om att formatera dokumentet och t ex lägga in dolda bildtexter. Det blir ett bättre strukturerat dokument som går att omvandla till framtidens version av programmen. Det är en oerhörd vinst på en institution om alla jobbar på någorlunda samma sätt. Då vinner man både tid och tillgänglighet! Kursen är avgiftsfri och fokuserar på Word: formatmallar och allt som är tillgänglighetskritiskt. Kursen är sammanlagt en dag lång, uppdelat på två tre-timmarsträffar. Kompetensforum har också en webbplats på temat tillgängliga dokument, där man kan lära sig mer på egen hand. Här kan man bland annat ladda ned ett anpassat dokument och läsa anvisningar eller se filmer på hur man gör (från ax till limpa). Läs mer: för läsa kursen i handelsrätt Tillgängligheten ska ökas leger arbeta mer organiserat med att öka tillgängligheten. Responsen från studenterna har bara varit positiv. Visst kräver det en hel del arbete, men det är helt klart värt det. Jag skulle vilja att hela vår webb gick att lyssna på, säger Kjell Adolfsson. Ingen extrautrustnng behövs Han föredrar att göra materialet tillgängligt direkt på webben framför att använda pdf-filer, vilket är en annan möjlighet (se artikel intill). I och med att vi har datorer finns det anledning att använda dem till annat än att administrera papper. Länkarna gör att man kan arbeta med materialet på ett annat sätt och det finns pedagogiska fördelar med det. Uppsala universitet var tidigt ute med att göra information tillgänglig på webben. Redan 2002 slöt Uppsala universitet ett avtal med företaget Phoneticom för att använda deras talsyntes. Tjänsten vi har kommer inte åt sidor som institutioner lagt bakom lösenorddskydd, men allt vårt publika/offentliga material som är tillgängligt på webben går att få uppläst, säger Åke Johansson, projektledare för webbförnyelse vid universitetet. När besökaren kommer in på universitetets huvudsida går det att välja högläsning av sidorna. En röst läser sedan upp sidorna precis som de är skrivna. För den som vill få länkarna upplästa finns det möjlighet till det också. Fördelen med Phoneticoms program för talade webbsidor är att det inte krävs någon extrautrustning till datorn. Det fungerar med hjälp av en vanlig webbläsare och datorns ljudkort. annica hulth Så här står det i universitetets tillgänglighetsplan för år : Undervisning och examinationsformer skall fortsatt anpassas för att öka tillgängligheten för studenter med funktionshinder. Ett led i denna anpassning kan exempelvis vara att variera examinationsformer och undervisningsformer med hänsyn till deltagande studenters specifika funktionshinder. Till stöd i detta arbete finns personal på avdelningen för pedagogisk utveckling (PU) och skriften Undervisa tillgängligt!, utgiven av UPI vid Uppsala universitet. Ansvarig: Prefekten/motsv. Läs mer: Testa talsyntes! Från kan du surfa runt på universitetets webbplats med talsyntesen. UNIVERSEN # 2-09

6 Så ska verksamheten bli mer effektiv Det är svårt att hitta bland alla olika måloch styrdokument inom universitetet. Prefekterna behöver bättre stöd för att klara sitt uppdrag. Det är två brister som har uppmärksammats i en genomlysning av universitetets interna styrning och kontroll. Under 2008 har universitetets interna styrning och kontroll setts igenom i ett stort projekt. Det är något som ska göras vid alla myndigheter, enligt en ny förordning. Med intern styrning och kontroll menas processen som säkerställer att universitetet lever upp till lagar och förordningar, att resurserna används effektivt och att universitetet hushåller med statens medel. Hur lång är vägen från ett fattat beslut till genomförande? Hur väl lyckas prefekterna i sitt uppdrag att förverkliga ledningens beslut ute på institutionerna? Ett antal brister har upptäckts, men som helhet är universitetets styrning och kontroll betryggande, säger Anna Wennergrund, controller på planeringsavdelningen, som tillsammans med Anna Clemensson har lett projektet. Löpande rapporter Konstistoriet har fått löpande rapporter under hela 2008, om de brister som finns och hur de kan åtgärdas. Under året har projektgruppen genomfört ett stort antal intervjuer med vicerektorer, prefekter och dekaner. Dessutom har de lett seminarier för prefekter, administratörer, studierektorer och studenter där de ställt frågan: Vad ser ni för hinder för att bedriva en effektiv verksamhet? Vi fick in ett hundratal brister och förslag på förbättringar. En allvarlig brist var att antalet mål- och styrdokument är så många inom universitetet. Det är svårt att hålla isär dem och hitta rätt information, eftersom de ibland överlappar varandra. Dessutom har de olika handlingsplanerna sammantaget ett stort antal återrapporteringskrav, vilket ökar arbetsbördan ute på institutionerna, berättar Anna Wennergrund. Universitetsdirektören Ann Fust har nu tillsatt en arbetsgrupp som ska diskutera hur styrdokumenten kan samordnas och bli mer enhetliga. Målet är att mottagaren lätt ska hitta relevant, tydlig, rättvisande och uppdaterad information som stöd för sitt arbete, säger Anna Clemensson. Ökat stöd till prefekter En annan stor brist, som har uppmärksammats mycket i konsistoriet, är att prefekterna behöver mera stöd i sin ledarroll. Prefekternas uppdrag är mycket krävande och det är på dem en stor del av ansvaret vilar när det gäller intern styrning och kontroll. Därför planeras en rad olika åtgärder t ex att prefektutbildningen görs obligatorisk, att prefekterna får mer ledningsstöd från vicerektorer och dekaner och att ett system med mentorer införs. Arbetet med intern styrning och kontroll kommer att fortsätta. Just nu pågår rekryteringen av en person som ska leda arbetet. Under 2009 står två frågor i fokus: Utbildningens kvalitet och IT-frågor. Det gäller att lyfta upp problemen och sedan hänföra dem till den nivå där de kan lösas, säger Anna Wennergrund. annica hulth Intern styrning och kontroll Sedan januari 2008 ansvarar konsistoriet för l att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt l att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt l att myndigheten hushållar väl med statens medel Intern styrning och kontroll är inget nytt inom universitetet. I prefektuppdraget betonas ansvaret för att verka för en god intern styrning och kontroll och även i den ekonomiadministrativa handboken förklaras begreppet. Internrevisionen gör löpande granskningar av hur institutionernas interna styrning och kontroll fungerar. FOTO: TOMMY WESTB FOTO:TOMMY WESTBERG Nya verktyg för bättre planering Ett nytt planeringssystem, kallat UU plus, håller på att utvecklas inom universitetet. Det ska vara ett stöd i institutionernas verksamhetsplanering och budgetarbete och även hjälpa dem att till exempel beräkna bemanningen på olika kurser och projekt. Första delen i det nya planeringssystemet UU plus, ska tas i drift till budgetåret 2010, är det tänkt. Det är ett webbaserat verktyg som ska ersätta dagens budgetverktyg. Vi vill behålla den funktionalitet som användarna uppskattar med dagens verktyg och kompletterar med en del nya och efterfrågade funktioner, säger projektledaren Fredrik Jansson vid planeringsavdelningen. Hela projektet inleddes för ett par år sedan med en förstudie för att ta reda på behov och krav hos användarna, dvs institutioner och enheter. Efter att ha undersökt marknaden fann man sedan ett lämpligt system, Cognos produktsvit, ur vilket man plockar de verktyg man vill ha. Planeringssystemet består av tre moduler: budgetmodulen, bemanningsmodulen och VP-modulen. Budgetmodulen är den enda som kommer att vara obligatorisk för alla institutioner. Den ska vara klar att använda i oktober. Själva budgetprocessen och tidplanen kommer inte att skilja sig från dagens; budgeten för 2010 kommer att göras i januari-februari nästa år. Men det ska bli mindre arbete för institutionerna, genom att vi tagit fasta på uppgifter som redan finns i källsystem som Primula och Raindance. En budget är alltid en kvalificerad gissning. Därför har det här systemet, jämfört med dagens budgetverktyg, mer fokus på rimlighetsbedömningar. Och det ska vara lätt att följa upp resultatet. Frivillig att använda Bemanningsmodulen ska vara frivillig att använda för institutionerna, men har många funktioner. Modulen behöver exempelvis inte användas fullt ut, utan bara för en viss personalkategori eller typ av verksamhet om man så vill. Till exempel kan man se hur många månader en doktorand har kvar av finansierad tid, där också stipendier ska finnas med vilket inte är fallet idag. Modulen ska också kopplas till lokalbokningssystemet. Den tredje modulen, VP-modulen, ska förenkla den övergripande processen i verksamhetsplaneringen. Det troliga är att fakulteterna kommer att använda VP-modulen för den interna anslagsfördelningen. Under hösten kommer den nya budgetmodulen att lanseras genom informationsdagar i större grupper och Öppet hus i datasal, för de användare som behöver mer handgripligt stöd. Dessutom kommer en instruktionsfilm att färdigställas för webben och en helpdesk upprättas, där man kan få hjälp i både budget- och systemfrågor. Fredrik Jansson berättar att man tagit fram checklistor, för att varje användare ska kunna stämma av om deras tillämpningskunskap är tillräcklig. Han poängterar att alla användare kommer att få adekvat stöd för att kunna upprätta budgeten i systemet. Testa UU plus Gunilla Sthyr Under våren testas systemet av en referensgrupp, men Fredrik Jansson välkomnar alla som vill bli testanvändare genom att logga in sig på hemsidan uuplus.uu.se och testa system och gränssnitt. 6 UNIVERSEN # 2-09

7 IT-stöd för språkvetare, teologer och humanister ERG IT-satsningarna inom språk, teologi och humaniora har ett gemensamt forum: EparIT, som ska stötta IT inom både forskning och utbildning. Nu planeras bland annat ett pilotprojekt där historiker och datorlingvister ska bygga upp en gemensam databas. EparIT är ett treårigt projekt som finansieras av rektor och områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap. Sedan starten för drygt ett år sedan har ett antal seminarier getts kring gemensamma IT-frågor och intresset har varit stort. Forskarbloggen skapar nya kontakter Åsa Larsson, doktorand i arkeologi, använder bloggen för att nå ut till allmänheten och media, men också till andra forskare. Åsa Larsson, som nyligen höll ett seminarium om sociala medier på Uppsala Learning Lab, började blogga för snart två år sedan när hon var mitt uppe i arbetet med sin avhandling. Bloggen blev ett sätt för henne att hitta tillbaka till lusten att skriva, utan att det behövde vara så seriöst. Det är roligt att märka att folk faktiskt är intresserade av vad man håller på med, speciellt när de själva kan kommentera och ställa frågor, säger Åsa Larsson, som via bloggen också har fått kontakt med forskare inom andra ämnesområden. Vi har haft mejlkontakt och utbytt litteraturtips. Också i kontakten med media kan bloggen vara en fördel. När SVT:s Vetenskapsmagasinet gjorde ett program om just den period under stenåldern som hon forskar på, och programmet innehöll felaktigheter, skrev hon om det. Andra forskare hade också reagerat, och det startades en diskussion på FOTO: TOMMY WESTBERG Foto: Johanna Blomqvist Ingrid Almqvist samordnar IT-frågor vid tre fakulteter. Att blogga är inte att hålla en monolog utan att delta i det offentliga samtalet, poängterar Åsa Larsson. bloggarna. Detta ledde småningom till att Åsa fick prata med både redaktören och de ansvariga forskarna. Vetenskapsbloggarna ersätter inte vetenskapsjournalistiken, men de utgör ett komplement till den, säger hon. JOHANNA BLOMQVIST Läs Åsa Larssons blogg på adressen Det är roligt att se forskare och lärare från olika discipliner dra nytta av varandras kunskaper, konstaterar projektledaren Ingrid Almqvist. Hon jobbar halvtid med att samordna IT-frågor vid de tre fakulteterna som alla finns samlade vid Humanistiskt centrum i Engelska parken. Många vill veta mer om distanskurser på webben. Vad finns det för redskap och hur gör man för att undvika avhopp från kurserna? Där samverkar vi med Uppsala Learning Lab och deras kompetens och resurser, berättar Ingrid Almqvist. EparIT delar ut IT-medel för kursutveckling inom språkvetenskapliga fakulteten, som har avsatt pengar för detta i tre år framåt. I första omgången fick sju lärare dela på kronor. EparIT arbetar också med frågor som handlar om forskningsinfrastruktur, något som är eftersatt inom humaniora jämfört med det naturvetenskapliga och tekniska området. För humanioras del kan det t ex handla om att digitalisera källmaterial och göra det tillgängligt i stora databaser som kan användas inom forskning på ett flertal områden. - Här är det viktigt att få till stånd en diskussion bland forskarna inom humaniora över fakultetsgränserna för att definiera de områden där forskningsinfrastruktur vore viktig att bygga upp, säger Ingrid Almqvist. Under våren 2009 planeras en förstudie där historiker och datorlingvister analyserar metodproblem kring att bygga upp ett digitaliserat, sökbart material. annica hulth Ny telefonväxel med nummerpresentation Uppsala universitet ska byta telefonväxel, eftersom tekniken behöver förnyas. Införandet av den nya växeln kommer att ske successivt med start under våren. En fördel med det nya systemet är att de personliga anknytningsnumren kommer att visas när universitetsanställda ringer till nummer utanför universitetet. I dag visas huvudväxelnumret , men i fortsättningen kommer hela numret att presenteras, med undantag för anknytningar som är hemliga av säkerhetsskäl. Nummerpresentation gäller även inkommande samtal, under förutsättning att man har en display i någon form. Det är en funktion som många har efterfrågat, säger Anders Billgren som är telefoniansvarig vid avdelningen för IT och inköp. Stöd för IT-användning Uppsala Learning Lab (ULL) är en avdelning inom Uppsala universitets förvaltning som arbetar med att sprida kunskap om hur IT kan användas i undervisning och forskningsprojekt vid Uppsala universitet. Det finns också enheter inom varje vetenskapsområde, som ska stödja användandet av IT inom forskning och undervisning: EparIT inom humaniora och samhällsvetenskap Cetuss inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och Medfarm DoIT inom medicin och farmaci. Byta apparat Universitetet byter system helt och hållet, men alla kommer att behålla sina anknytningsnummer och de flesta behöver inte byta apparat. Det är bara de som har digitala systemtelefoner som måste byta och den kostnaden står projektet för. Manualer för de nya systemtelefonerna kommer att läggas ut på projektets hemsida. De som planerar att köpa in nya telefoner bör vända sig till oss för rekommendationer. Vi arbetar för närvarande med test av lämpliga modeller, säger Anders Billgren. Planen är att alla anknytningar ska ligga i den nya växeln till mitten av augusti. Ett mål för projektet är att i möjligaste mån undvika störningar för verksamheten, men att byta telefonväxel för alla universitetets anknytningar är ett stort projekt och korta störningar kommer säkert att inträffa, säger Anders Billgren. Växelbyte ANNICA HULTH Mer information finns på: Mejla gärna frågor till: Eller ring 3151 på telefontid: tisdagar och torsdagar UNIVERSEN #

8 Runologi Runorna var det första sättet för våra förfäder att uttrycka sig i skrift. Men den var även en statussymbol, och precis som av dagens Rolexklockor och Pradaväskor tillverkades det billiga kopior. Med hjälp av modern queerteori studerar Henrik Williams vad de falska runstenarna kan berätta om dåtidens samhälle. FOTO:STAFFAN CLAESSON Runstenarna i Universitetsparken i Uppsala öppnar en dörr tusen år tillbaka i tiden. Queerteori ger perspektiv på runs Sverige finns ungefär hälften av världens runinskrifter, kring stycken. Av dem finns hälften i området mellan Uppsala och Stockholm. Det är en enorm kulturskatt från perioden e.kr som runologerna vid Uppsala universitet har tillgång till. På runstenar finns poesi, spännande äventyrsberättelser, legala dokument och berättelser om socialt avancemang, säger Henrik Williams, professor i nordiska språk och runexpert. Man behöver inte ens gå särskilt långt för att hitta dem i universitetsparken står nio runstenar, och bakom domkyrkan ytterligare tio. Det är synd att de inte visas upp mer. Till exempel för utländska besökare är ju det här något helt fantastiskt, säger Henrik Williams, som själv håller guidade runstensvandringar i området. Fokuserar på det avvikande Vikingatidens runalfabet bestod av 16 runor och några stränga stavningsregler fanns inte. Man skrev helt enkelt som man pratade, och därför går det tydligt att urskilja dialekter. Det innebär också att en person kunde stava samma ord på tre olika sätt, säger Henrik Williams. Själv intresserar han sig mycket för sociala dimensioner inom runologin, och det är här queerteorin, hämtad ur genusforskningen, kommer in i bilden. Queerteoretikerna utgår från att det finns en norm som styr samhället och att det som faller utanför normen osynliggörs. Genom att lyfta fram avvikande fenomen kan man bland annat visa hur normen ser ut. Det finns en del väldigt avvikande runstenar som man inom forskningen inte har gett någon större uppmärksamhet. Man har sagt att de inte är riktiga runstenar eftersom de inte går att tyda, berättar Henrik Williams. Delar in världen Det här är enligt honom typiskt för ett normativt sätt att tänka. Man delar in världen i det som är okej och det som inte är okej. Det som inte är okej får inte ens vara inte okej utan det osynliggörs i stället för 8 UNIVERSEN # 2-09

9 U896 U938 U943 U937 U939 U940 Holmfast lät resa stenen till minne av Igulger, sin fader, och Torbjörn. Hittad i kvarteret Torget. FOTO: TOMMY WESTBERG Universitetshuset U1101 U489 U932 Tjägn och Gunnar reste stenarna till minne av Väder, sin broder. Kommer från Broby i Funbo Socken. Forkunn och Brune läto göra minnesmärket efter Igulfast, sin fader. Påträffad norr om Gamla torget. nya tenar Vigmund lät hugga stenen till minne av sig själv, den skickligaste av män. Gud hjälpe Vigmund skeppshövdingens själ. Vigmund och Åfrid höggo minnesmärket medan han levde. Sten från Örby i Rasbo, som flyttades till Uppsala före att säga att de här runstenarna avviker säger man att de inte är riktiga, de räknas inte alls. Viktig statussymbol De nonsenstexter som finns på vissa runstenar är enligt Henrik Williams ett tecken på vilken status det gav att resa en runsten. Mindre fina stenarna, till och med de som inte gick att tyda, var också värdefulla. Det var viktigt att visa sin äganderätt till jorden och markera att man var från en fri släkt. Flera av de här runstenarna restes av frigivna slavar och andra människor ur de lägre samhällsklasserna som inte hade råd med en riktig sten. Att inte bara välbärgade människor ristade runor är i sig en nyhet, och något som Henrik Williams planerar att forska mer om. Jag har en teori om att runristarna kan delas in i tre olika samhällsklasser. Han har också använt sig av queerteori för att tolka namn på ett nytt sätt. Traditionellt har man utgått från att ett namn oftast är manligt om det står först på stenen, men så behöver det inte vara. Han säger att queerteorin kan få vetenskapsmän, med betoning på män, att bli mer vetenskapliga. Jag behöver den för att inte mina egna fördomar ska förstöra forskningsresultaten. Det handlar inte om att vara politiskt korrekt, utan helt enkelt om att få bättre resultat. JOHANNA BLOMQVIST Vanliga missförstånd om runristningar Runstenar är hedniska. Fel. De allra flesta är kristna. Efter vikingatiden slutade man rista runor. Fel. I Uppland ristade man t ex runor till 1200-talet, på Gotland ända in på 1600-talet. Runor och magi hänger ihop. Fel. Runor är inte mer magiska än dagens bokstäver.

10 framtidens polisforskning Samarbetet med polisen ska få fastare former, med hjälp av koordinatorn Bo Wennström. Här samtalar han med polisassistent Mattias Norling och på höger sida hundförare Marie Olsson utanför polishuset. FOTO: STAFFAN CLAESSON Polisforskare slår sina påsar ihop Ett nytt centrum för polisforskning planeras vid Uppsala universitet. Startskottet blir en intern konferens den 24 mars, där polisforskare runt om vid universitetet samlas. Det är bredden som är vår styrka, konstaterar Bo Wennström, utbildningsledare och docent i juridik. raditionellt brukar man mena kriminologi när man pratar om polisforskning, men vid Uppsala universitet kan man hitta mycket mer än så. Här finns ren polisforskning inom exempelvis juridik, sociologi och historia. Det finns också forskning inom naturvetenskap, medicin och farmaci som polisen har stor nytta av i sitt arbete. Idag finns ett växande behov av rättsmedicinsk kunskap och DNA-analyser inom polisen. Tanken är att vi ska skapa interdisciplinära forskningsprojekt, samverka inom utbildningen och ta hit gästforskare. Det uppstår fler nya idéer när man samlas än när man sitter på varsitt håll, säger Bo Wennström. Han har gått ut med en inbjudan inom universitetet, för att alla som sysslar med polisforskning eller utbildning ska samlas till konferensen den 24 mars. Stort forskningsområde Ute i världen är polisforskning ett stort forskningsområde, särskilt i USA och England. Olika länder har lagt upp forskningen på olika sätt. I England bedrivs forskningen inom polisens egen organisation, medan USA-forskningen bedrivs av universiteten. Här i Sverige bedrivs forskning om polisen inte bara vid universitet och högskolor utan också på uppdrag av rikspolisstyrelsen och exempelvis Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Den planerade centrumbildningen vid Uppsala universitet riktar sig dels internt mot Uppsala universitet, och dels externt mot polisverksamheten och forskare. Kommer samarbetet med polisen att öka? Kontakterna med polisen kommer att se olika ut inom olika ämnesområden. Vissa, till exempel sociologer och ekonomer, behöver tillgång till empiriskt material. Andra, som naturvetarna, bedriver grundforskning som inte är lika beroende av polisens medverkan, säger Bo Wennström. annica hulth Konferens om polisforskning Den 24 mars ges en tvärvetenskaplig konferens om framtidens polisforskning. Syftet är att diskutera förutsättningarna för samarbete över fakultetsgränserna vid ett kommande centrum för polisforskning. Medverkande: Marie Allen (genetik och patologi), Fred Nyberg (biologisk beroendeforskning), Helene Lööw (historia), Anneli Andersson (genusvetenskap), Ingrid Helmius (rättsvetenskap), Ingmar Thiblin (rättsmedicin), Elisabeth Näsman (sociologi) Roland Pettersson (kemi), Filip Heijkenskjöld (fysik) och Gun Heimer (kvinnomedicin). 10 UNIVERSEN # 2-09

11 Hon lär Poliser om politisk extremism Det råder sedan länge motsättningar i Uppsala mellan nynazister och antifascister. Universitetet borde delta mera aktivt i debatten, anser historieforskaren Heléne Lööw. Hon har varit med och dragit igång en kurs för poliser om politisk och religiös extremism. Under andra världskriget var universitetet arena för livliga och hårda diskussioner i frågan om vi skulle ta emot judiska flyktingar. Nutidens hatbrott, som ökar, väcker inte på långa vägar samma debatt. Vi kanske skulle fundera på vad vår roll är och vara lite mer offensiva, så vi får en livaktigare diskussion, säger Heléne Lööw, som forskat kring hatbrott och intolerans sedan 80-talet. Det började med en avhandling om svenska nationalsocialismens historia och Heléne Lööw trodde först att hon studerade en utdöende rörelse, men hon blev strax varse att så inte var fallet. På 80-talet exploderade våldet mot flyktingförläggningar på håll i landet. Det vi idag kallar hatbrott har alltid funnits, utbrotten kommer aldrig som en blixt från klar himmel utan föregås av en historisk process. I Uppsala har det länge varit hårda tag mellan Vit makt å ena sidan och Anitfascistiskt aktion, AFA å andra. Något som inte uppmärksammats så mycket. Universitetet har en mycket viktig roll, vi har ansvar att lära ut vilka konsekvenser det blir både för samhället och de individer som drabbas av intolerans i olika former. Vi sitter på en himla massa kunskap som behövs ute på fältet. Kurs för poliser För att förmedla något av den kunskapen har Helene Lööw och historikern Lars M Andersson, initierat en testkurs om politisk och religiös extremism för framförallt poliser. Eftersom samhällets intresse för intolerans och extremism går i vågor är Heléne Lööws käpphäst att om något ska göras åt problemen måste de in i systemet, in i utbildningarna. De som jobbar på fältet som till exempel lärare, poliser, socialarbetare måste ges möjlighet att fylla på kompetensen. Det är viktigt att de får erkännande för det i akademiska poäng, så det blir status att jobba med de här frågorna. I slutet av höstterminen kördes en första omgång av kursen. Det var mestadels poliser som deltog. Kursen blev mycket lyckad av reaktionerna från studenterna att döma och vi kommer att ge den i höst igen. Då hoppas på en större spridning, säger Helene Lööw. Det finns dem som anser att om vi inte fäster uppmärksamhet på problemen försvinner de av sig FOTO: Scanpix Det vi idag kallar hatbrott har alltid funnits, menar historikern Helene Lööw, som startat en kurs om extremism för bland annat poliser. själva. Det har aldrig fungerat hittills. En seriös debatt och diskussion kan aldrig vara farlig. johanna rovira FOTO:MATTON Teknisk bevisning med DNA-analys Utvecklingen går snabbt framåt när det gäller teknisk bevisning på brottsplatser. Idag går det att få fram bevis med mycket små mängder DNA. En av experterna är Marie Allen, forskare i rättsgenetik vid Rudbecklaboratoriet. Hennes forskning handlar om att utveckla bättre metoder för att analysera små mängder DNA och nedbrutna prover; vad som finns kvar till exempel vid en brand, eller hårstrån som man funnit vid ett brott. Marie Allen har hållit på med forskning och rutinanalyser på polisens uppdrag sedan början av 90-talet. Forskningen har gått väldigt snabbt framåt de senaste åren och i takt med att tekniken har utvecklats har efterfrågan på analyser växt. Hösten 2008 var hon med och startade det nya masterprogrammet i forensisk vetenskap, en tvärvetenskaplig utbildning som innehåller kemi, biologi och medicin med inriktining mot kriminalteknik. Programmet fick många sökande. Under utbildningen, som är ett tvåårigt program på masternivå, blir studenterna insatta i kriminaltekniska metoder, lär sig om rättsmedicinska undersökningar och de allra senaste analysmetoder av spår på brottsplatsen. Detta är helt klart en växande arbetsmarknad, det behövs i allt större utsträckning specialister för denna typ av analyser som blir alltmer avancerade. Utbildningen kan därför få stor betydelse för rättsväsendet och deras verksamhet, säger Marie Allen Hon hjälper polisen med rutinanalyser, men samarbetet har också lett till gemensamma forskningsprojekt. Det kan t ex handla om hur fingeravtryck ska behandlas kan man använda kolpulver eller kemiska metoder för att visualisera dem eller förstörs DNA då? Idén att samla all polisforskning under samma tak tror hon mycket på. Det är fördelaktigt att samla all den kunskap som vi har. Det kommer att underlätta samarbeten inom utbildning men även vår forskning kan gagnas. Redan idag har hon många tvärvetenskapliga kontakter. Jag har länge samarbetat med rättsmedicin. När det gäller masterutbildningen samarbetar jag med flera institutioner inom kemi, medicin och farmaci. Vi samarbetar också med kriminologer från Stockholms universitet. Framtidens polisforskning hur kommer den att se ut? Teknikutvecklingen kommer att fortsätta gå framåt i snabb takt och mer forskning kommer att behövas. Vi kommer att kunna göra stora vinster genom att arbeta på ett bredare plan över ämnes- och fakultetsgränser med polisrelaterade frågeställningar. annica hulth Marie Allen har hållit på med forskning och rutinanalyser på polisens uppdrag sedan 90-talet. FOTO: STAFFAN CLAESSON UNIVERSEN #

12 Student- och alumndag med prisutdelning Den 25 mars är det dags för Student- och alumndagen, som arrangeras i samarbete mellan universitetet, Kuratorskonventet, Farmacevtiska studentkåren och Uppsala studentkår. Syftet är att lyfta fram studentlivets alla möjligheter med panelsamtal, bildspel och prisutdelning. Student- och alumndagen Tid: 16:30 19 (Mässa i trapphuset kl kl ) Plats: Aulan i universitetshuset Dagens tema är bildning för livet, engagemang för framtiden. Vi vill visa att studenterna får ut så otroligt mycket mer av sin studietid om de tar för sig av hela det utbud som finns av studentföreningar, kulturella aktiviteter, nationsliv och kårens alla verksamheter. Dels vill vi uppmärksamma de studenter som är aktiva i studentlivet, dels vill vi öppna upp så att fler ser möjligheterna, säger prorektor Kerstin Sahlin, som är en av dem som planerat programmet. Det börjar redan kl 15 med ett stort mingel i universitetshusets foajé, med utställare av olika slag. Programmet i aulan inleds kl med ett panelsamtal på temat Åttitalisterna en utmaning för arbetslivet. I debatten deltar docent Thomas Fürth, SACO-ordföranden Anna Ekström, Drivhusets VD Sara Arons samt alumnerna Pelle Rödin och Tove Lifvendal. Fotografen Mattias Klum, som jobbar som gästlärare vid Uppsala universitet, visar ett bildspel om att göra livsverk av sin talang. Sedan äntras scenen av två tidigare Uppsalastudenter med erfarenhet av internationellt arbete. Utrikeskorrenspondenten Christina Johannesson samtalar om internationellt engagemang med utrikespolitiska föreningens ordförande Therese Svensson. Sture Linnér, som arbetat i många år inom FN, talar om engagemang, drömmar och livsverk. Fyra utmärkelser Under dagen kommer fyra utmärkelser att delas ut: Årets Uppsalastudent, Årets grundutbildningsinstitution, Årets studentinflytande och Årets kulturevenemang vid nation. Redan i fjol arrangerades Studentens dag, som då riktade sig bara till studenter. I år är även universitetets alla alumner välkomna. Vi hoppas att det här ska bli en naturlig mötesplats både för studenter och för alumner. Även för universitetets anställda är det ett bra tillfälle att träffa studenter och alumner från olika områden, säger Kerstin Sahlin. annica hulth Studentlivet alla möjligheter ska lyftas fram på Student- och alumndagen. En av gästerna är utrikeskorrespondenten Christina Johannesson. FOTO: ALEX GIACOMINI FOTO: DUTERNE VINCENT/PHOTO NEWS Stoppa onödan Tipsen kommer från kampanjen Stoppa onödan 2.0. ILLUSTRATION: BERGLINS Träffas på nätet! Vid ett nätmöte sitter man vid sin egen dator och kan tala, skriva, visa bilder och dokument och med en webbkamera vara synlig för mötesdeltagarna. Det kan liknas vid en telefonkonferens, fast gratis, och med bild och text. Att ha nätmöte är enkelt! Allt som behövs är en dator med programvaran, ett par hörlurar och en webbkamera. Programvaran kan laddas ner kostnadsfritt via Uppsala Learning Labs (ULL) hemsida, ULL erbjuder utbildning, handledning och support i samband med nätmöten. Kursen Nätbaserade möten med ljud och bild ges den 17 mars och 17 april och är kostnadsfri. Information och anmälan via ULLs hemsida. På ULLs hemsida finns tydlig information och bra tips inför att komma igång med nätmöten, allt ifrån hur man installerar programvaran och startar nätmötesprogrammet till vad man gör om ljudet inte fungerar och vad man ska tänka på för att genomföra ett bra nätmöte. För att genomföra ett nätmöte behövs ett virtuellt mötesrum. Universitetet har ett antal av varierande storlek som hittas och kan bokas på hemsidan: 12 UNIVERSEN # 2-09

13 4 frågor till professor Ulf Pettersson, som är en av föreläsarna på konferensen Forskning pågår den 25 mars. Temat är åldrande ur ett framtidsperspektiv. Kan man förlänga livet? För människor kan vi inte det, men man har börjat komma åldrandet på spåren. Man har hittat ett antal arvsanlag hos maskar och bananflugor som påverkar åldrande-processen. En anledning till att vi åldras är att luftens syre inne i cellerna bildar giftiga ämnen som påskyndar åldrandet. Genom att förändra genuppsättningen kan man fördubbla livslängden hos vissa djur. Vi är ju inte bananflugor eller maskar, men även för människor finns det vissa genetiska varianter som påverkar hur vi åldras. Finns det någon gräns för hur gamla människor kan bli? Medellivslängden har ökat drastiskt det senaste århundradet. I början av 1900-talet låg medellivslängden under 50 år. Idag är medellivslängden för kvinnor en bit över 80 år, för män några år mindre. Det här är förändringar som skett i modern tid, under de år vi har levt på jorden har medellivslängden för det mesta underskridit 30 år. Oberoende av vad vi gör kommer medellivslängden att öka, även om det inte blir någon drastisk ökning. År 2050 är kanske medellivslängden 90 år. FOTO: MARTIN KELAM Det kommer nog att finnas läkemedel som kan förlänga människans livslängd inom en överskådlig tid. Men att förlänga livslängden är ju en balansgång. Det finns ett antal goda skäl till att cellerna inte har evig livslängd det skulle till exempel leda till ökad tumörtillväxt. Ulf Pettersson, professor i medicinsk genetik och tidigare vicerektor för medicin och farmaci. Kommer det i framtiden att finnas läkemedel som gör att vi lever längre? Ja, det kommer nog att finnas läkemedel som kan förlänga människans livslängd inom en överskådlig tid. Men att förlänga livslängden är ju en balansgång. Det finns ett antal goda skäl till att cellerna inte har evig livslängd det skulle till exempel leda till ökad tumörtillväxt. Det finns ingen naturlag som säger att vi måste åldras, men mediciner med den effekten skulle sannolikt också medföra nackdelar. Vad skulle det innebära för framtidens äldrevård? Det skulle förstås få enorma samhällskonsekvenser om fler människor levde tills de blev 122 år, vilket är det nuvarande världsrekordet. Men det är ganska ointressant om man inte samtidigt förlänger den del av livet då vi är friska och inte drabbas av åldrandets sjukdomar. annica hulth Prefekter får hjälp i juridisk snårskog När får jag använda resultatet från forskningsprojektet? Vilken anställningsform ska jag välja för medarbetarna i projektet? Introduktionskursen Juridik i praktiken med riktiga fall från Uppsala universitet ges för andra gången den april, för prefekter och andra arbetsledare. Det är en av de allra bästa och mest matnyttiga utbildningar jag har gått under hela min yrkesverksamma tid, kommenterar Marianne Carlsson, prefekt vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Hon gick kursen hösten 2007 när den gavs för första gången och fick höga poäng i utvärderingarna. Det är stora krav som ställs på dagens ledare och prefekter. De måste vara förtrogna med de lagar och bestämmelser som styr verksamheten och juridiken är en snårskog. Kompetensforum erbjuder därför kursen Juridik i praktiken, som ger deltagarna grundläggande kunskap inom tre områden: civilrätt, arbetsrätt och förvaltningsrätt. Kursen inleds med en spännande ramberättelse med prefekten Haddock, men trots det fiktiva anslaget är allt synnerligen välunderbyggt: Samtliga fall har hänt vid Uppsala universitet. Under kursen diskuterar vi varje situation och hur man som prefekt borde lösa det hela, säger kursledaren Per Abrahamsson vid juridiska avdelningen. Över gränserna Internatsformen, med en ganska liten grupp deltagare, ger också möjlighet till diskussioner. Jag tror att prefekter har stort utbyte av att diskutera med varandra över fakultetsgränser, säger Marianne Carlsson och uppskattade också möjligheten att skapa goda relationer till universitetets jurister. Anmälan till kursen görs till Kompetensforum senast 10 mars. gunilla sthyr Info: Mer kreativ utan E Douglas Hofstadter, årets Celsiusföreläsare, fyllde Swedbergsalen på BMC. Många ville se och höra på forskaren bakom boken Gödel, Eschel, Bach: ett evigt gyllene band som han 1980 fick Pulizerpriset för. Det till synes enkla kan vara det svåra. Det blev uppenbart under Douglas Hofstadters föreläsning i Uppsala den 12 februari, en föreläsning som han inledde med att läsa ett poem han skrivit till Celsius ära - bitvis på flera språk. Föreläsningen hade titeln Analogy as the Core of Cognition och Douglas Hofstadter huvudsakliga forskning är artificiell intelligens. Han är professor och lärare i bland annat kognitions- och datavetenskap, filosofi, samt psykologi vid Indiana University, Bloomington i USA. I hans mest spridda bok: Gödel, Eschel, Bach: ett evigt gyllene band, visar han att IT är en del av ett större sammanhang, med kopplingar till logik, matematik, neurologi och musik. Boken lär ha inspirerat många studenter att ägna sig åt IT. Vad är intelligens? Med matematiska och datavetenskapliga metoder försöker han förstå hur ett medvetande uppstår och vad intelligens är. Varje ord du säger är valt utifrån din egen värld och med dina erfarenheter, sa han under föreläsningen som pendlade från abstrakta ord och tankar till konkreta barndomsminnen. Douglas Hofstadter anser till exempel att kreativitet uppstår på grund av begränsningar. Att det är enklare att skriva en kreativ text om man undviker bokstaven E, som är engelskans vanligaste bokstav, då begränsningar tvingar en att tänka djupare. gunilla sthyr FOTO: GUNILLA STHYR UNIVERSEN #

14 Jämställdhetskommittén utlyser pengar FOTO: STAFFAN CLAESSON Storbandet Uppsala University Jazz Orchestra med ledaren Ulf Johansson Werre. Vårens tre Måndagskonserter 23/3 Kungliga Akademiska kapellets barockensemble 27/4 Vårsånger, en sing-along -konsert. Ett samarbete mellan Kungliga Akademiska kapellet, Uppsala universitets Körcentrum/Uppsala Akademiska Kammarkör och Uppsala University Jazz Orchestra. 18/5 Rhythm therapy med Uppsala University Jazz Orchestra och Ronnie Gardiner. Måndagskonserter livar upp Känns det lite extra tungt att stiga upp på måndagsmorgnarna? Uppsala universitets nya konsertserie Blue Monday ska liva upp måndagarna, och visar samtidigt upp de olika musikverksamheterna vid universitetet. Initiativtagare till Blue Monday-konserterna är Kollegiet för utövande musik vid Uppsala universitet, som skapades i höstas. Kollegiets mål är att fördjupa samarbetet mellan de utövande musikverksamheterna vid Uppsala universitet, berättar ordförande Lars Burman, professor i litteraturvetenskap samt rektorsråd för kultur och traditioner. Verksamheten står på tre ben: universitetets symfoniorkester Kungliga Akademiska kapellet, storbandet Upp- sala University Jazz Orchestra samt Körcentrum, dit Uppsala Akademiska Kammarkör är knuten. Kollegiet bygger också broar till ämnet musikvetenskap och till de många ensembler som samarbetar med universitetet, säger Lars Burman. Blue Monday-konserterna äger rum i Universitetsaulan klockan Det är fri entré till samtliga konserter. l kr för finansiering av jämställdhetsfrämjande insatser l kr för analyser ur genusteoretiskt perspektiv l kr för insatser som främjar likabehandling avseende sexuell läggning och könsidentitet. Har du en bra idé som kan föra frågor om jämställdhet och likabehandling avseende sexuell läggning och könsidentitet vidare? Ansök om medel från jämställdhetskommittén! För att komma ifråga ska förslaget vara förenlig med universitetets jämställdhetsplan respektive plan för jämlikhet vad avser sexuell läggning och könsidentitet. Senast den 3 april 2009 måste din ansökan ha inkommit. Ansökningsanvisningar och ansökningsblanketter hittar du på Ansökan skickas till: Ass jämställdhetshandläggare Ann-Sofie Wigg Bodin, Universitetsledningens kansli, Box 256, Uppsala eller uadm.uu.se Namn som nämns Årets Hedlingermedaljörer Nu har årets mottagare av den äldre Gustaf-Adolfsmedaljen i guld utsetts av konsistoriet. Utmärkelsen delas ut till personer som utmärkt sig i universitetets tjänst. Årets medaljörer är: Lars Magnusson Professor Lars Magnusson för hans mycket framgångsrika forskargärning inom området ekonomisk historia samt för att han som vicerektor för vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap vid Uppsala universitet bidragit till ett fruktbart samarbete mellan områdets fakulteter. Professor Ulf Pettersson för hans pionjärinsats för tillämpning av molekylära metoder inom genetisk forskning och för sin framgångsrika roll som vicerektor vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet. Professor Jan-Otto Carlsson för hans framstående forskning inom oorganisk ytkemi och hans mångåriga och framgångsrika Jan-Otto Carlsson roll som fakultetsdekanus och vicerektor vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. Jan Ivar Mattsson för hans mångåriga och betydelsefulla insatser som byggnadschef och biträdande universitetsdirektör vid Uppsala universitets förvaltning. Jan Ivar har med stor kunskap verkat för universitetet som helhet. Tryckningsbidrag Bidrag till tryck av vetenskapliga arbeten i AUU:s serier Ansökningar kan inges till Redaktionskommittén för Acta Universitatis Upsaliensis, Åke Bertenstam, Uppsala universitetsbibliotek, Box 510, Uppsala, senast onsdag 25 mars Bidrag till doktorsavhandlingar utgår inte. Bidrag ges normalt endast till en del av kostnaden samt utgår endast som förhandsstöd. Kontakta Åke Bertenstam, sekr. i Redaktionskommittén för AUU tel , Läs mer: På gång 9/3: Gösta Berling, Othello och klimathotet. Doktorand Axel Lindén föreläser i statsbibliotekets Kerstin Ekman-sal. Ett samarrangemang mellan Litteraturvetenskapliga institutionen och Uppsala stadsbibliotek. 10/3: Hugo Valentinföreläsning: Communal Genocide. Professor Omer Bartov, Brown University, föreläser kl i Universitetshuset, sal X. 11/3: Forskning pågår - om äldre och åldrande kl i Universitetshuset. 11/3: Lunchseminarium: Att ljudsätta PowerPoint-presentationer och lägga ut på webben! Kl vid Uppsala Learning Lab, Kyrkogårdsgatan 2C. Lunchmacka ingår. Anmälan: 17/3: Raoul Wallenberg i Budapest. Paul A.Levine föreläser kl 18:15 19:45 i Hugo Valentin-rummet, Thunbergsvägen 3D. Del av föreläsningsserien Granne med Förintelsen. 17/3: Kreativitet och psykisk sjukdom. Marie Åsberg, professor i psykiatri, talar över ämnet kreativitet och psykisk sjukdom kl i Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet. Del av föreläsningsserien Konst-läkekonst. 17/3: Genusperspektivet ingår i kvalitetssäkring av vården. Filippa Nyberg, docent, verksamhetschef och överläkare vid hudkliniken, Akademiska sjukhuset, föreläser kl i Lunchrummet, centrum för genusvetenskap /3: Neuropsykiatrisk diagnostik. Utbildningsdag i universitetshuset. 24/3: Hugo Valentin och judarna. Per Jegebäck och Harald Runblom, Uppsala universitet, föreläser kl i Hugo Valentinrummet, Engelska parken. Del av föreläsningsserien Granne med Förintelsen UNIVERSEN #

15 Känd förintelseforskare föreläser i universitetshuset Småstaden Bučač, i västra Ukraina står i centrum för årets Hugo Valentinföreläsning av professor Omer Bartov, från Brown University i USA. Han är en av de internationellt mest framstående inom Förintelse- och folkmordsforskning. Omer Bartov är professor i europeisk historia och mest känd för sin forskning kring tyska Wehrmachts roll under Förintelsen. Under senare år har han ägnat en stor del av sin forskning åt det mångetniska Galizien, i gränsområdet mellan Ukraina och Polen. Under århundraden var Galizien en betydande judisk kulturmiljö, som utplånades efter Tysklands anfall på Sovjetunionen I fokus för Bartovs forskning och för kvällens föreläsning står den östgaliziska småstaden Bučač vars judiska befolkning mördades av nazisterna och medhjälpare från orten. Staden var födelseplats för judiska kulturpersonligheter 23/3: Sten Lindroths Minnesföreläsning Professor Bengt Gustafsson, Uppsala föreläser om Sanningarnas uppkomst i astronomi och fysik, från Galilei till Hawking kl 19 i Universitetshuset, sal IV. 25/3: Lunchseminarium: Internationella studentsamarbeten över nätet kl 12:30 14:00 vid Uppsala Learning Lab, Kyrkogårdsgatan 2C. Lunchmacka ingår. Anmälan: 25/3: Årets student och alumndag 09 Bildning för livet, engagemang för framtiden, kl i aulan, Universitetshuset /3: Welfare and Values in Europe Internationell konferens i universitetshuset. 30/3: Genusskillnader Kultur eller Natur? kl i sal X i universitetshuset. Del av föreläsningsserien Enfald-Mångfald. Medverkande: Annica Dahlström, Margaretha Fahlgren och Dan Larhammar. Professor Omer Bartov är känd för sin forskning om Förintelsen och folkmord. som den hebreiskspråkige författaren och nobelpristagaren i litteratur S.J. Agnon, Warszawaghettohistorikern Emanuel Ringelblum och nazistjägaren Simon Wiesenthal. Även Bartovs mor föddes i Bučač men undgick genom emigration massmorden. Det här är den sjunde Hugo Valentinföreläsningen, som hålls till minne av historikern Hugo Valentin. I år hålls föreläsningen för första gången i Universitetshuset, i Bostad Önskas hyra l 3:a el. 2:a önskas hyra av liten forskarfamilj i Flogsta/ Ekeby, Eriksberg/Sommaro eller Luthagen, minst 6 månader. Kontakta l Möblerad lägenhet i centrala Uppsala (minst en 2:a) önskas hyra under maj och juni. Kontakta Åsa Furberg eller Susanne Söderberg , l Fransk professor med fru önskar hyra liten möblerad lägenhet 3 veckor under perioden 15 juli 15 augusti. Kontakta Irja Johansson, Spela boule för UIK! Korpens seriespel spelas onsdagar under vår och höst, spelstart troligen under vecka 19. Varje lag utgörs av två personer plus Uthyres Hälsa & motion sal X. Föreläsningen inleds av vicerektor Margareta Fahlgren och Harald Runblom, professor emeritus vid Centrum för multietnisk forskning och Programmet för studier kring förintelsen och folkmord. Hugo Valentinföreläsning Tid: 10/3 kl Plats: Universitetshuset, sal X l Radhus i norra Årsta med 4 sovrum, vardagsrum, kök på bottenplan och stor gillestuga, lekrum och tvättstuga i källaren uthyres i två år från och med sommaren Kontakta Shirin Enger, , l Lägenhet på 45 kvm med stort kök och stort badrum, 5-10 minuters cykelväg från Stora torget, nära centralstationen. Lägenheten uthyres möblerad från och med 1 juli och ett halvår, eventuellt ett år framåt. Hyresgästen ska vara rökfri. Kontakt: , e-post: eventuella reserver. Anmälningsblankett fås av Christina Ceder som också svarar på eventuella frågor. E-post: uadm.uu.se, tel: FOTO: ALEX GIACOMINI UNIVERSITY NEWS More student places sought More places in the law and medicine programs, and general quality reinforcements. These are some of the requests that the Uppsala University Board decided to submit to the government in the budget preparations for the coming three years. The University proposes an increase in allocations for undergraduate education totaling SEK 235 million. Needed, above There are so many different strategic and governing documents within the University that it is difficult to find your way. Heads of departments need better support in their work. These are two weaknesses all, are SEK 65 million per year in general supplemental funds for quality and increases in the number of student places in the medicine program (some 30 places/year, more than 170 fully expanded) and the law program (170 per year, fully expanded 765 places). There is a shortage of physicians in the country, and the application pressure for the law program has been great for many years. How operations can be made more efficient IT commitments in languages, theology, and the humanities have a joint forum: EparIT, which will support IT in both research and education. Among other plans, a pilot project is being drafted in which historians and computational linguists will set up a common database. EparIT is a three-year project funded by the Board of the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences. Since it started a year ago, a number of seminars have been arranged to address common IT issues March 25 will be Student and Alumn Day, which will be co-arranged by the University, the United Nations of Uppsala, Pharmacy Student Union, and Uppsala Student Union. The purpose is to highlight the myriad possibilities of student that were identified in a review of the University s inner governance and control in This is something that all authorities must do, under a new ordinance. By internal governance and control is meant the process that ensures that the University lives up to laws and ordinances, that resources are used efficiently, and that the University makes prudent use of government funding. FOTO: TOMMY WESTBERG IT support for languages, theology, and humanities Ingrid Almqvist, head of EparIT. and there has been a great deal of interest. Student and Alumn Day with prizes conferred activities with a panel discussion, slide show, and prizes to be awarded. The program in the Grand Auditorium starts at 4:30 p.m. with a panel discussion on the theme The 80s Generation A Challenge for Working Life. Panelists will include Associate Professor Thomas Fürth, SACO chair Anna Ekström, Drivhuset ceo Sara Arons, and alumns Pelle Rödin and Tove Lifvendal. Guests include photographer Mattias Klum, foreign correspondent Christina Johannesson, and Sture Linnér, who has worked at the UN for many years. FOTO: TOMMY WESTBERG UNIVERSEN #

16 Aktuell Christina Wedén Ålder: 36 år. Titel: Mykolog, verksam sedan årsskiftet vid avdelningen för farmakognosi. Familj: Man och treåring dotter samt två welch springer spaniels, tillika fältassistenter och tryffeljägare. Senast lästa bok: Gösta Berlings saga. Bästa tv-program: Coupling och paneldebatter. Hur håller du dig i form/kopplar av: Har häst. Dold talang: Sudoko. För elva år sedan ansågs den svarta bourgognetryffeln, i det närmaste obefintlig på Gotland. Tack vare Uppsalaforskaren Christina Wedén odlas svampen på ön idag och myndigheterna använder den för att locka folk till Gotland. Christina Wedén tillsammans med en av sina två welch springer spaniels, som också är fältassistenter och tryffeljägare. Foto: ERIKA LIDÈN Hon kan mest om tryffel i Sverige änk att hitta en mytomspunnen skatt i jorden som betingar ett kilopris på och som anses som en delikatess. Christina Wedén har hittat många, men hon har varken sålt eller ätit upp dem utan dissekerat dem för att få veta mer om deras egenskaper. Hon är Sveriges största tryffelexpert och har nyligen kommit ut med den populärvetenskapliga boken Tryffel mat för gudar, gutar & svin (Infobooks). Tryffelintresset började för 11 år sedan när Christina Wedén skulle göra sitt examensarbete i biologi. Hypotesen var att den gotländska tryffeln inte alls var sällsynt, den var bara förbisedd. Eftersom hon inte hade någon tryffelhund på den tiden, tog hon hjälp av en pensionerad biologilärare, Elsa Bohus-Jensen, och hittade raskt en tryffel på ett kvarts kilo. Den största hon funnit hittills. Vi har ingen kultur att leta eller äta tryffel i Sverige. Men eftersom den vi hittade var så stor verkade den välanpassad. Intresset för tryffel har dock växt i takt med Christinas forskning. Hon fick pengar från myndigheterna på Gotland för att forska vidare, bland annat för att undersöka möjligheterna att odla tryffel där. Christinas bok, en användarguide som hon gjort i samarbete med en fotograf och en kock, och som innehåller recept och kuriosa förutom pålitliga fakta, tillkom lite som tack för hjälpen. Det kändes bra att kunna ge något tillbaka som vem som helst kan läsa. Det har inte varit jättelätt, men kul att få skriva lite mer målande och levande på svenska och att få använda adjektiv. Den tredje uppgiften är viktig, även om det inte är något som premieras i forskningsvärlden, säger Christina Wedén. Gotland har fått mer än boken tillbaka på sin investering. Tryffelindustrin i form av försäljning, tryffelmenyer, tryffelsafari och träning av tryffelhundar, uppskattas ha bidragit med runt 2 miljoner kronor till BNP under Genom tryffeln kan ön också förlänga turistsäsongen. Efter disputationen har Christina fortsatt att forska om den vita stjärnhovtryffeln, som i södra Europa anses giftig men i norra en delikatess. Hon ska på kemisk väg och med hjälp av DNA undersöka om det är någon skillnad. Omtvistad tryffel Jag ska också se om den kan vara bra för något annat. Det finns till exempel historiskt material som visar att stjärnhovtryffeln använts mot lungåkommor i Italien. Ett annat mål är att se om det går att odla den också, för att främja nyplanteringen av ek. Genom att odla tryffel kan markägarna få tillbaka sin ekinvestering på kortare sikt, säger Christina Wedén, som inte åt tryffel alls när hon började forska. Tryffel kräver lite tillvänjning. Men sen blir den beroendeframkallande, säger hon med ett skratt. johanna rovira

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll UFV 2010/366 Intern styrning och kontroll Plan 2010 Fastställd av rektor 2010-03-09 UFV 2010/366 Innehållsförteckning Utgångspunkter för ISK-arbetet 2010 4 Slutsatser av ISK-arbetet 2009 4 Planerade aktiviteter

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet

Handlingsplan för tillgänglighet Handlingsplan för tillgänglighet Dnr SU 149-0617-09 Handlingsplan för tillgänglighet vid Stockholms universitet 2009-2011 Målet för tillgänglighetsarbetet vid Stockholms universitet är att personer med

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar 25-26 augusti, 2014 Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala Nätverket för Europarättsforskning inbjuder till Europarättsdagar,

Läs mer

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Tankar kring den pedagogiska grundsynen Tankar kring den pedagogiska grundsynen Scoutprogrammet När det gäller de utvecklingsområdena så känner jag att de kommer in mer eller mindre i de ledarkurser vi kör. Vad som kommer att vara viktigt är

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 HUMANISTISKA FAKULTETEN DATUM: 2014-01- 15 AVSÄNDARE: Dekanus Margareta Hallberg KONTAKTPERSON: Kanslichef Anna Nordling FORSKNING SOM PÅVERKAR nu bättre samordning

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan

Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor Mångfaldspolicy och mångfaldsplan Denna plan är fastställd av KTHs styrelse i september 2003. Den är framtagen i samarbete med arbetstagar- och studentrepresentanter.

Läs mer

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Vision KB:s syfte, vision och målbild Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

FRAMGÅNGSRIKA STUDIER Stöd och service för dig som är student KAU.SE

FRAMGÅNGSRIKA STUDIER Stöd och service för dig som är student KAU.SE FRAMGÅNGSRIKA STUDIER Stöd och service för dig som är student KAU.SE VAD ÄR FRAMGÅNGSRIKA STUDIER? Vad är framgångsrika studier? Inspiration att upptäcka oanade resurser i dig själv, trygghet att utnyttja

Läs mer

Nr 2, februari Tipsa en vän om Vägledarinfo! Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare»

Nr 2, februari Tipsa en vän om Vägledarinfo! Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare» Tipsa en vän om Vägledarinfo! Nr 2, februari 2016 Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare» Hej, Efter en lyckad terminststart med flera välbesökta välkomstaktiviteter är terminen nu i full gång

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Program Öppet hus 15 MARS 2014 KL 10-15

Program Öppet hus 15 MARS 2014 KL 10-15 Program Öppet hus 15 MARS 2014 KL 10-15 2 PROGRAM ÖPPET HUS 2014 Utbildningsmässa STORA SALEN, 1 trappa upp 10:00-15:00 Träffa studenter och studievägledare som berättar om våra cirka 290 program och 2

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Efter en bra vårtermin och en underbar sommar har våra kurser åter börjat och universitetet är fyllt av nya och återvända studenter! Vi hälsar våra ca 200 studenter välkomna

Läs mer

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Vad är ett universitet? Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..!

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 1 av 5 Läxa SO Uppgiften lämnas in v. 5 tisdagen den 31/1 till Cia. 1. Läs först texten om runor s. 2-5. 2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 3. Studera

Läs mer

Inspirationsdag. Egenvård i vår mångkulturella vardag 11 februari 2009 / Dokumentation

Inspirationsdag. Egenvård i vår mångkulturella vardag 11 februari 2009 / Dokumentation Inspirationsdag Egenvård i vår mångkulturella vardag 11 februari 2009 / Dokumentation Målet med samarbetet Stärka egenvårdsförmågan hos länets invånare. Deltagare Av de utsedda kontaktpersonerna deltog

Läs mer

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt Detta pedagogiska material bygger på Västanå Teaters föreställning av Smid medan järnet är varmt som spelas 2014-2015. Materialet syftar

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar Eva Åkesson och Anders Malmberg Eva Åkesson - bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner, energi

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206)

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONSVETENSKAP MEDIER OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPSKOMMUNIKATION II, VT07 KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206) 2007-01-19 Syfte Delkursen syftar till

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Handlingsplan för Lika villkorsarbetet vid SLU 2009-2010

Handlingsplan för Lika villkorsarbetet vid SLU 2009-2010 Universitetsadministrationen Dnr SLU ua 10-1042/09 Personalenheten 2009-05-25 Handlingsplan för Lika villkorsarbetet vid SLU 2009-2010 Den övergripande inriktningen för SLU:s Lika villkorsarbete finns

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-5630 87 8727 mikael.herjevik@hsv.se

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

juni 2014 Till alla vänner i Klippan-sektionerna

juni 2014 Till alla vänner i Klippan-sektionerna juni 2014 Till alla vänner i Klippan-sektionerna brev Sommaren närmar sig. Hoppas ni har haft en bra vår tillsammans i Klippan-sektionerna! Ta med det här nyhetsbrevet till Klippan-sektionens nästa möte

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Kulturella hjärnan 2015

Kulturella hjärnan 2015 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2015-10-05 KN 2013/138 Handläggare: Lisbeth Olsson Kulturella hjärnan 2015 Ärendebeskrivning Enligt kulturnämndens tidigare beslut att

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 1 Senaste nytt från Ulla Ett särskilt välkommen till Christina Skogberg, som tagit över ansvaret för Samverkan efter Gudrun Boström. Upphandlingen

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

UK-information. 21 januari 2016

UK-information. 21 januari 2016 UK-information 21 januari 2016 1 Dagordning information 1. Presentation av Mats Reinhold och hans roll som vår kontaktperson hos Enheten för externa relationer 2. BPS-rapporten, Thomas Pettersson och Daniel

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Val av områdes- och fakultetsnämnder mm

Val av områdes- och fakultetsnämnder mm Dnr UFV 2013/1233 Val av områdes- och fakultetsnämnder mm 2014-2017 Anvisningar Beslutad av rektor 2013-09-17 Innehållsförteckning Val till områdesnämnd 3 Elektorsförsamlingens sammansättning 3 Röstberättigad

Läs mer

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet 1(5) BESLUT 2009-05-14 Dnr SU 40-0492-08 Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet Inledning Stockholms universitets huvuduppgift är att bedriva utbildning och forskning av

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR PEDAGOGISKT

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR PEDAGOGISKT MITTUNIVERSITETET Styrdokument HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR PEDAGOGISKT STÖD TILL STUDENTER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING DNR MIUN 2015/908 Publicerad: Beslutsfattare: Rektor Handläggare: Nils Wikström/Ulf Andersson

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Utvärdering av välkomstbrev på webben inför ht 2013

Utvärdering av välkomstbrev på webben inför ht 2013 Umeå universitet, 901 87 Umeå Studentcentrum/Annica Höglund E-post: annica.hoglund@adm.umu.se Rapport 2013-12-05 Utvärdering av välkomstbrev på webben inför ht 2013 Under våren 2011 presenterade Studentcentrum

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning (IBG) JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011 2014 Planen är utformad av jämställdhetsgruppen och fastställd av institutionsstyrelsen 2011-09-12. IBGs jämställdhetsarbete

Läs mer

Carolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande 21-22 oktober 2015 Eskilstuna

Carolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande 21-22 oktober 2015 Eskilstuna Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version Carolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande 21-22 oktober 2015 Eskilstuna Vi valde att göra en visuell

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2014-2016 Antagen av Institutionsstyrelsen 2014-05-06 Dnr. 320-1.1.2-0085-14 1. Övergripande

Läs mer

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Environmental Science Environment, Health and Working life, 180 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

UTBILDNINGAR & SEMINARIER

UTBILDNINGAR & SEMINARIER UTBILDNINGAR & SEMINARIER HÖSTEN 2016 - VÅREN 2017 Att utveckla styrelsens kompetens löpande - är en investering för hela bostadsrättsföreningen KUNSKAP ÄR VÄGEN TILL DET GODA BOENDET! Vägen till utveckling

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Församlingsnytt hösten 2012

Församlingsnytt hösten 2012 Församlingsnytt hösten 2012 Redaktionen Ansvarig utgivare: www.bjarredsforsamling.se Öresundsvägen 9 kyrkoherde Eva Landberg Tryckt hos Tryckfolket AB,Malmö 237 35 Bjärred bjarredsforsamling@svenskakyrkan.se

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Vattenresursteknik MV0190, 30056.1314 5 Hp Studietakt = 35% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Abraham Joel Värderingsresultat Värderingsperiod: 2014-03-05-2014-04-04 Antal svar 8 Studentantal 52 Svarsfrekvens

Läs mer

Innehåll: Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben. Nyhetsbrev oktober Referenslärare sökes!

Innehåll: Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben. Nyhetsbrev oktober Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben Innehåll: Nyhetsbrev oktober 2016 Referenslärare sökes! LÄRARFORTBILDNINGAR PÅ GÅNG Kromatografi Prova-på-programmering Mineral och bergarter

Läs mer

EN UTVÄRDERING AV ARBETSPROCESSER KRING SKAPANDET AV MATERIAL (NÄTMATERIAL OCH AV-LÖSNINGAR)

EN UTVÄRDERING AV ARBETSPROCESSER KRING SKAPANDET AV MATERIAL (NÄTMATERIAL OCH AV-LÖSNINGAR) EN UTVÄRDERING AV ARBETSPROCESSER KRING SKAPANDET AV MATERIAL (NÄTMATERIAL OCH AV-LÖSNINGAR) GRUNDER I FÖRETAGANDE NÄTMATERIAL OCH AV-MEDEL - STYRKA/MÖJLIGHETER Det finns möjligheter att göra upp ett varierande

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus KOMMUNAL LÄRARFÖRBUNDET 2009-03-18 Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus Bakgrund Samarbetet mellan Lärarförbundet och Kommunal inleddes 2003 med en gemensam skrivelse med anledning av

Läs mer

Makt och Rätt konstitutionell normgivning, kontrollmakt och rättighetsskydd 15 hp

Makt och Rätt konstitutionell normgivning, kontrollmakt och rättighetsskydd 15 hp Makt och Rätt konstitutionell normgivning, kontrollmakt och rättighetsskydd 15 hp KURSINFORMATION Undervisningsplan JURIDISKA INSTITUTIONEN Makt och rätt 15 hp VT 2015 Kursinformation Makt och Rätt I Din

Läs mer

Studieguide och användarhandbok för Moodle2

Studieguide och användarhandbok för Moodle2 Uppdaterad i maj 2012/NKallio Studieguide och användarhandbok för Moodle2 för kursen PF:s studieorientering, 2 sp 1. Introduktion till kursen Studieperioden PF:s studieorientering (2 sp) är en obligatorisk

Läs mer

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå Ett Skellefteå för alla Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå Inledning Den här broschyren handlar om mänskliga rättigheter. Om rätten att delta i samhällslivet och om rätten att

Läs mer

Vi vill börja och hälsa dig välkommen till kursen i Medicinsk introduktion 30hp, vid Uppsala Universitet. Nedan finner du information om kursen.

Vi vill börja och hälsa dig välkommen till kursen i Medicinsk introduktion 30hp, vid Uppsala Universitet. Nedan finner du information om kursen. Institutionen för medicinsk cellbiologi, avdelningen för integrativ fysiologi Hej! Vi vill börja och hälsa dig välkommen till kursen i Medicinsk introduktion 30hp, vid Uppsala Universitet. Nedan finner

Läs mer

BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats

BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats Personalberedningen BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats Ordförandens förslag 1. Regionstyrelsen godkänner föreslagen utveckling och komplettering

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Högskoleförberedande Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Jag valde PB för att det är en så pass öppen skola. Det är en behaglig

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Likabehandlingsplan för studenter

Likabehandlingsplan för studenter TEKNAT 2013/159 Likabehandlingsplan för studenter Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2014-02-11 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte med likabehandlingsplanen

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Checklista - rutiner vid dödsfall gäller ANSTÄLLDA uppdaterad 2015-08-17

Checklista - rutiner vid dödsfall gäller ANSTÄLLDA uppdaterad 2015-08-17 Checklista - rutiner vid dödsfall gäller ANSTÄLLDA uppdaterad 2015-08-17 Ansvaret för en krissituation har samma chefer som i alla övriga sammanhang har ansvar för personal, studenter och verksamhet. Krisstödets

Läs mer

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003. Ansvarsområden. Årets verksamhet

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003. Ansvarsområden. Årets verksamhet Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003 Ansvarsområden Silviaskolan är en regional 1-9 skola för barn och ungdomar med hörselnedsättning, vilket innebär att alla elever

Läs mer