Inbjudan från Utbildningsvetenskapliga studier av barn och barndom (UBB) och RUC

Transkript

1 Inbjudan från Utbildningsvetenskapliga studier av barn och barndom (UBB) och RUC till en dag om Forskning för verksamma i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år UBB-dagen 8 nov 2016, kl Karlstads universitet, sal 3A 525 Program Välkommen Kort om UBB vid Karlstads universitet Efter den gemensamma starten följer deltagarna antingen Spår 1 eller Spår 2. Spår 1 Kristin Ungerberg: Barns tillblivelser som inflytande i förskolan Annica Löfdahl Hultman: Förskolans nya kostym: omsorg i termer av lärande och kunskap Åsa Olsson och Lotta Österling: VISKA ett projekt om värdegrundsarbete och kvalitetsutveckling i förskolan Spår 2 Carin Roos: Inkluderings- och exkluderingsprocesser i sociala media - är det ett problem för speciallärare att ta tag i? Kerstin Göransson, Susanne Hansson och Karin Bengtsson: En särskild skola? ett forskningsprojekt om undervisning och lärande i särskolan Birgitta Ljung Egeland: Berättelser om tillhörighet om barn med migrationsbakgrund på en mindre ort Gemensam avslutning Slut Läs om UBB på kau.se/ubb Till anmälan. Direktadress till anmälan: Sista anmälningsdag är den 21 oktober. (Max antal deltagare 50) Ingen avgift, men oanmäld frånvaro debiteras 500 kr

2 2(5) UBB är ett vetenskapligt kunskapscentrum där vi utifrån olika kunskaps- och intresseområden studerar och belyser gemensamma konkreta, specifika och övergripande frågor om barn och barndom i utbildningssammanhang. Från och med hösten 2010 är UBB en av universitetets didaktiska centrumbildningar. Det innebär att kopplingen till forskning om förskolan och skolans yngre åldrar ytterligare betonas. UBB består av ett 15-tal forskare och doktorander med skilda men överlappande kompetenser och teoretiska perspektiv inom områden som barns lärande och utveckling; värdepedagogiska frågor, barns rättigheter och medborgarskap; sociala villkor och styrning av utbildningssystem, lärarutbildning och läraryrket. Inom gruppen finns en rik produktion av såväl internationella vetenskapliga publikationer som populärvetenskapliga och didaktiska texter. UBBs forskningsprogram uttrycker en ambition att vidareutveckla en forskningsinriktning med fokus på demokratifostran mot bakgrund av den migration och därtill relaterade flyktingmottagande som pågår i Sverige och som med stor sannolikhet bidrar till att utbildningsarenor för yngre barn har, och kommer att ha, en sammansättning där skilda traditioner och vanor, språk, etnicitet, religion och sociala bakgrunder utgör norm snarare än undantag, bland såväl barn som vuxna (lärare, vårdnadshavare och ledare). UBBs övergripande syfte är att på skilda sätt belysa hur demokratifostran kommer till uttryck i detta nya demografiska landskap och hur barn och barns livs och utbildningsvillkor i de konkreta utbildningsverksamheter där barn finns påverkas och förändras. Vår strävan är att formulera nya kunskaper om barn, barndom och utbildning som kan tillföras det didaktiska fältet. Kontaktpersoner: Vetenskaplig ledare för UBB, Annica Löfdahl Hultman, professor, annica.lofdahl@kau.se tel: , Ordförande för UBB, Maria Hjalmarsson, docent, maria.hjalmarsson@kau.se, tel:

3 UBB-dagen 8 november 2016 kl I din anmälan väljer du spår ett eller spår två Spår 1 3(5) Kristin Ungerberg: Barns tillblivelser som inflytande i förskolan Presentationen utgår från en pågående avhandlingsstudie vars syfte är att undersöka hur barn i åldern 1-3 år producerar inflytande i förskolan. Inflytande definieras här som något som kontinuerligt produceras i intraaktioner mellan människor och miljö. Förskolans läroplan beskriver inflytande som en demokratiutbildning vilket tolkas av pedagoger som något att lära sig om och som villkoras av ålder, kompetens och förmåga till verbalt tal (Moss, 2014; Sandberg & Eriksson, 2008). Inflytande har ofta kopplats samman med en humanistisk, individualistisk och frigörande diskurs där barn ses som blivande samhällsmedborgare och som subjekt med agens och förmåga att delta i beslutsfattande och demokratiska processer. Föreliggande studie vill utmana denna syn på inflytande genom att belysa alternativa sätt att förstå inflytande i förskolan. Utifrån en deleuziansk och posthumanistisk ansats så avser denna studie att utforska och diskutera hur inflytande ständigt produceras i relation till diskursiva, kroppsliga och materiella flöden där barnens vardagshandlingar analyseras som olika sätt att relatera. Genom att utmana de dominerande inflytandediskurserna och den dualistiska synen på subjekt-värld så öppnar studien för nya sätt att begreppsliggöra och praktisera inflytande i förskolan. Studiens empiriska data består av videoobservationer från en förskoleavdelning för barn i åldern 1-3 år. Ett preliminärt resultat visar att barnen tillsammans med andra aktörer i miljön är delaktiga i att producera olika alternativ av plats och rum i flödet av sina aktiviteter. Detta skulle kunna ses som ett pluralistiskt inflytande genom producerandet av olika synsätt på vardagen i förskolan där platsen och rummet liksom barnen är inte fixerade eller definierade utan blir till i konstant rörelse, och kan därmed ses som ständigt för Annica Löfdahl Hultman: Förskolans nya kostym: omsorg i termer av lärande och kunskap Den här presentationen är en del av ett projekt som studerar förändringar i förskollärarprofessionen i den svenska förskolan och tar avstamp i arbetet med att dokumentera förskolans kvalitetsarbete. De övergripande frågor som ställs handlar om hur förskollärarna i relation till arbetet med dokumentation visar upp sin verksamhet och i samband med detta vilka delar som visas upp och vilka delar som tystas och osynliggörs. I studien hart vi intervjuat förskollärare och deras chefer samt analyserat innehållet i förskolornas systematiskt dokumenterade kvalitetsarbete. Resultaten visar att förskollärare och deras chefer inte talar om omsorg i särskilt stor utsträckning och när begreppet nämns så framhålls svårigheter med att beskriva och dokumentera

4 4(5) innebörder av omsorg. För att hantera dessa svårigheter utvecklas skilda professionella strategier som handlar om att fly undan utmaningarna på olika vis och att omsorg som begrepp i förskolans verksamhet ges nya innebörder i termer av lärande och kunskap. Åsa Olsson och Lotta Österling: VISKA ett projekt om värdegrundsarbete och kvalitetsutveckling i förskolan Sedan årsskiftet 2015/16 bedrivs ett förändringsarbete med syftet att utveckla värdegrundsarbetet vid förskolor i Karlstad kommun. Projektet kallas i korthet för VISKA och är till lika delar ett utvecklings- och ett forskningsprojekt som beräknas pågå Inledningsvis genomförs ett pilotprojekt vid tre förskoleavdelningar vilket utvärderas i september. Utifrån resultaten startas huvudprojektet, där samtliga förskolor i Karlstad kommun inbjuds att delta, med etappvis start från och med september/oktober. Upplägget av piloten bygger på en grundlig behovskartläggning som visat att de dominerande upplevda behoven vid förskolorna är att utveckla den pedagogiska dokumentationen med avseende på reflektion och analys. Arbetet i piloten går i korthet ut på att personalen filmar den egna verksamheten, såväl planerade aktiviteter som rutinartade situationer. Ett par filmer väljs ut som utgångspunkt för reflektion i lärande samtal utifrån givna frågeställningar omkring värdegrund. Tydliga instruktioner ges för alla moment i det lärande samtalet. Viktigt är att samtalen är framåtsyftande och att de dokumenteras. Vid UBB-dagen 8 november presenteras samlade erfarenheter av projektetet med utgångspunkt från utvärderingen samt empiriskt material i forskningsprojektet. Spår 2 Carin Roos: Inkluderings- och exkluderingsprocesser i sociala media - är det ett problem för speciallärare att ta tag i? Det finns en relativt enhetlig bild av barn som digital natives. Presentationen beskriver hur barn på olika sätt använder digitala verktyg till förmån för att delta i kamratrelationer. Presentationen tar upp om denna bild också gäller överallt och alla barn. Den bygger på en studie som Christina Olin-Scheller och jag har genomfört med observationer, intervjuer och visuella metoder i en elevgrupp i en landsbygdsskola. Datainsamlingen genomfördes under två år (förskola till årskurs 6) i ett landsbygdsområde i Sverige. Deltagarna var elever i åldern 7-12 (cirka 45 barn). Studien visar att några av barnen kan beskrivas som digital natives medan majoriteten förpassar digitala verktyg och Internet till periferin i sina liv. Det fanns också betydande skillnader mellan barn med hög och låg social aktivitet. Barn med låg social aktivitet och några få vänner utanför familjen använde sällan digitala verktyg som kommunikationsverktyg. De använder överhuvudtaget också sällan internet. Frågan som ska diskuteras här är om detta hör till speciallärarens arbetsfält. När inkluderings-

5 5(5) och exkluderingsprocesser också verkar i den digitala världen, är det då ett ansvar för dem? Vilket ansvar har speciallärare av att också stödja elevers kompetensutveckling när det gäller att röra sig i digitala miljöer? Kerstin Göransson, Susanne Hansson och Karin Bengtsson: En särskild skola? ett forskningsprojekt om undervisning och lärande i särskolan Sverige har till skillnad från de allra flesta andra länder i västvärlden en särskild skolform för elever som bedöms inte kunna uppnå grundskolans kunskapskrav på grund av en utvecklingsstörning särskolan. Undervisning i speciella undervisningsgrupper för denna elevgrupp har en lång tradition i Sverige. Men hur arbetar man då med lärande och undervisning i denna särskilda skola? Vilka undervisnings- och lärandemiljöer möter eleverna? Presentationen berättar om det första mer övergripande projektet som gjorts i Sverige om undervisning och lärande i särskolan. Projektet finansieras av stiftelsen Sävstaholm och Karlstads universitet och genomförs i samarbete med Uppsala universitet. Birgitta Ljung Egeland: Berättelser om tillhörighet om barn med migrationsbakgrund på en mindre ort Vad menas med känsla av tillhörighet och vad kan det innebära för barn med migrationsbakgrund om man bor och går i skolan på en mindre ort? Vad och hur berättar barnen om sin vardag och sina sociala relationer i och utanför skolan? Är känsla av tillhörighet viktigt i relation till pedagogiskt arbete? Om dessa frågor handlar den här föreläsningen och studien, som föreläsningen utgår ifrån, bygger på intervjuer med barn med migrationsbakgrund som bor och går i skolan på två mindre orter i Sverige. De har alla erfarenhet av att antingen de själva eller någon av deras föräldrar har brutit upp från det sammanhang där de tidigare levt. Barnen har därmed ofta erfarenhet av att tillhörighet blir något som utmanas.