Lund Innovation. 1. Bakgrund. Lund

Transkript

1 Lund Innovation 1. Bakgrund Den snabba urbaniseringen som global trend, tillsammans med klimat- och resurskris, skapar mycket stora behov av nya lösningar för hållbar stadsutveckling. Från att tidigare ha arbetat med enskilda tekniska lösningar eller tekniska system, har utvecklingen gått till integration mellan tekniska system, och går nu vidare mot samverkan mellan integrerade tekniska och icketeknisksystem som påverkar stadens attraktionskraft och hållbarhet, t ex samverkansmodeller, finansierings-och affärsmodeller, beslutsformer, medborgarengagemang och användardeltagande. Samtidigt ökar behovet av snabb omställning, vilket driver frågeställningar mot implementering, uppskalning och spridning av nya lösningar. Drivkrafterna förändras också, från att tidigare ha fokuserat på att lösa miljöproblem, till att nu fokusera också på frågor om sociala utmaningar, tillväxt och sysselsättning. Man arbetar också mer med ett behovsdrivet perspektiv vilket ökar vikten av att förstå internationella marknader och vilka behov och utmaningar som finns globalt. Lund Innovation ha valt delområden, smarta energisystem, mobilitetsfrågor, ljus och belysning samt implementeringsförmåga, med stor tillväxtpotential på den internationella marknaden där vi bedömer ha goda förutsättningar att nå ut. Plattformen bygger på en stark akademisk kompetens, starka företag, starka lokala behov och därmed drivkrafter att hitta nya lösningar, och på processer som redan är igång. Detta sammanfaller väl med Skånes internationella innovationsstrategi som har smarta hållbara städer som pilotområde. Gemensamt ökas Skånes attraktionskraft för både talanger och internationellt kapital. Lund Lund är redan ledande plats för kunskapsutveckling och innovationer, även vad gäller lösningar relaterat till hållbart stadsutveckling. En lång rad projekt har genomförts eller pågår, med finansiering från Lip- och Klimpprogrammen och Delegationen för hållbara städer. Samtidigt är Lund mitt i en omvandling som är större än på decennier. I Kunskapsstråket, ett område från Lund C till Brunnshög i nordöst, kommer det nya Lund att formeras de närmaste decennier. Det innefattar flera stora satsningar: En ny spårväg, kraftfull omdaning av området kring Lund C, utveckling av Lunds universitets campusområde, omstrukturering av sjukhusområdet, förtätning och omvandling av Pålsjö företagspark inklusive Ideon samt etablering av Medicon Village. Brunnshög, en helt ny stadsdel med på sikt boende och verksamma, byggs, där första etappen, Solbjer, är igång, etableringen av forskningsanläggningarna MAX IV och ESS pågår, och planeringen för Science Village Scandinavia med ett stort antal företag och innovationsmiljöer har startat. Området kommer att bestå av bostäder och service och bli en komplett stadsdel med blandade funktioner. Lund blir ännu tydligare en internationell plats för kunskapsutveckling och innovationer i den globala kunskapsekonomin. Kunskapsstråket och Brunnshög är en mycket lämplig bas för innovationsplattformen tack vare de kunskapsintensiva organisationer och en teknik- och hållbarhetsintresserade människor i området. 1

2 Figur 1: Kunskapsstråket från Lund C till Brunnshög Byggstenarna för ett internationellt starkt innovationssystem finns, men hittills har inte samverkan skett fullt ut. Lund Innovation kommer att tillföra en tydlig samverkan mellan kommun och offentlig sektor, forskning och företag. Lund Innovation ser starka synergier med den regionala utvecklingen där pilotområdet smarta hållbara städer i den nya skånska innovationsstrategin engagerar ytterligare aktörer och stärker den internationella konkurrenskraften. Målet för den skånska pilotsatsningen är att till 2020 bli den bästa platsen och partnern för forskning och utveckling, prototyping, test och demonstration av innovationer för smarta hållbara städer. Lunds Innovation blir därmed en viktig motor i Skånes satsning på innovationer för smarta hållbara städer. 2

3 Lunds universitet har idag Sveriges bredaste och mest flervetenskapliga forskning kopplad till hållbar stadsutveckling och urbana hållbarhetsfrågor. Den bedrivs vid flertalet av universitetets fakulteter och täcker in ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter av forskningsområdet. Nätverket Urban arena samlar 150 forskare från alla fakulteter med kompetens i urbana hållbarhetsfrågor. Andra viktiga strukturer är Internationella Miljöinstitutet och K2, ett nytt nationellt forskningscentrum för kollektivtrafikfrågor med säte i Lund. Företagssidan kring hållbarhetsfrågor är stark. Sydsverige har redan 200 tillverkande miljöteknikföretag med fokus på värmeteknik, vattenreningstekniker inklusive biogas samt automation och styr- och reglerteknik. Kopplat till mobilitet och ljus/belysning finns också starka företagskonstellationer, redan organiserat och uppkopplat mot forskningen och den offentliga sektorn. Inom IKT som alltmer blir en stödteknologi för hållbarhetslösningar har flera ledande företag utvecklingsavdelningar i området. Det utmanande är nu att driva de tre tematiska områdena tillsammans med satsningen på att öka kraft och hastighet i implementering av nya lösningar inom Kunskapsstråket. Innovationsplattformens mervärde och potential Innovationsplattformen kommer att bli den samlande kraften för att driva gemensam utveckling. Framgången är beroende av samverkan i mycket konkret mening. De verkligt innovativa lösningarna ligger i gränslandet mellan traditionella discipliner och mellan aktörer. Plattformen kommer därför att främja systemsyn som överbryggar det existerande stuprörstänkande och bidra till att utforska nya metoder för innovationsskapande mellan forskare, innovatörer, medborgare, näringsliv och offentlig sektor. Plattformens kommer att ge goda förutsättningar för att testa olika former av innovationsprocesser där man delar risk och framför allt snabbare omsätter idéer till affärer och export. Lund är redan idag en plats som drar internationella talanger, företag och kapital, vilket förstärks av Kunskapsstråket och de nya forskningsanläggningarna. Plattformen kommer att utnyttja det höga internationella flödet av individer, företag och kapital för att applicera detta på hållbar stadsutveckling. Forskning och företag har inte idag hållbar stadsutveckling som en fullt ut etablerat marknads- och innovationsinriktning för de närvarande aktörerna. Plattformen skapar förutsättningen att öka omsättningen av helt ny kunskap, drivkraft och entreprenörskap riktat mot staden som marknad. 2. Angreppssätt Lunds utmaningar Lund står inför en betydande förändring. I Kunskapsstråket ska omfattande förtätning och nybyggnation i Brunnshög genomföras. Målet är en attraktiv stad för individer som lever och arbetar i en kunskapsekonomi, utgående från deras behov, i kombination med behov på internationella marknader, där användarna blir en del av lösningen i samspel med tekniska system. Hela området ska bli en arena där forskare och kan testa idéer i verkligheten. Specifikt utgår arbetet från lokala drivkrafter som speglar stora internationella behov, och där samverkan mellan teknikområden, och mellan teknik och människa spelar stor roll. Under de två 3

4 första åren avser plattformen att fokusera på teman där vi ser stor innovationspotential och möjligheter att nå konkreta lösningar på två års sikt. 1. Smart energisystem: Nya förutsättningar för ett nytt och hållbart energisystem uppstår då ett nytt energisystem växer fram när ett stort värmeöverskott produceras av Max IV och ESS, och där lokal elproduktion från solceller ska integreras i elnätet. Detta ställer krav på utveckling av nya lösningar för spillvärmeutnyttjande och smarta elnät redan nu. Spillvärme är en av världens störta outnyttjade energikällor. 2. Smart mobilitet: Kommunen har satt upp ett tredjedelsmål när det gäller mobilitet, där transporterna till och från Brunnshög ska utgöras av högst en tredjedel bil, en tredjedel kollektivtrafik och en tredjedel cykel/gång. Detta skapar krav på starkt nytänkande kring alla mobilitetslösningar med potential att tillämpas i städer världen över. 3. Smartljus och belysning: IT som stödteknik fokuserat på ljusområdet. Detta gäller inte bara energieffektivitet utan också ljuskvalitet, begripliggörande av stadsrummet med hjälp av ljusapplikationer och hälsoeffekter av ljus. 4. Effektiv implementering: Behovet att smartare, snabbare och till lägre kostnader implementera olika lösningar, att dela på risker när innovationer appliceras, och att göra detta i samverkan mellan alla parter. 1. Smart energisystem Drivkraften för detta tema kommer i första hand från de nybyggnadsområden och stora projekt som planeras i Lund, som etableringen av Max IV och ESS, samt från ett ökat intresse från fastighetsaktörer om nya lösningar kopplat till energitjänster. Ett fokusområde är fjärrvärme och - kyla. Forskningsanläggningarna kommer att generera stora mängde spillvärme, som är en av de mest underskattade energiresurser som finns världen över. Utmaningen ligger i att använda värme före el, och att nyttja även lågtempererad spillvärme i så stor utsträckning som möjligt. När det byggs passivoch plusenergihus krävs även nya affärsmodeller för fortsatt attraktiv fjärrvärme. En annan utmaning är uppbyggandet av ett smart elnät och integreringen av lokal mikroproduktion av solel i elnätet. De lösningar vi söker är antingen i gränslandet mellan olika aktörer eller utifrån nya användarperspektiv/användargränssnitt, exempelvis: Kopplingar i gränslandet mellan byggteknik och energilösningar Nya affärsmodeller och tekniksystem för optimering av mikroproduktion och laststyrning av energi Smart fjärrvärme där energiproducenten utnyttjar trögheten i fastigheterna för att slippa starta reservkraft Nya fjärrkylelösningar, sorptiv kyla Samordnad optimerad energieffektivisering mellan fastighetsägare, driftsoperatör och energibolag Avsättning för lågtemperaturspillvärme t.ex. i urbana växthus Aktörer: Lunds Energikoncernen, E.ON, Lunds kommun, Lunds universitet, Siemens, Akademiska Hus, byggherregruppen i Solbjer/Brunnshög, ESS, SP 4

5 2. Smart mobilitet Lund har under en längre tid varit en plats för utveckling av morgondagens mobilitet. Utvecklingsprogram som LundaMaTS har lagt grunden för en mobilitetsplanering som resulterat i hög andel kollektivtrafik och cykling utan negativ påverkan på företagsamheten. Det nationella Kollektivtrafikcentret K2 etablerades nyligen i Lund. Centret ska bl.a. utveckla strategiska plattformar kring utmaningsdriven innovation och utveckling inom hela den bredd som K2 representerar och har stark tvärvetenskaplig kompetens. Hur kan städer öka attraktiviteten av kollektivtrafiklösningar, hur kan IKT öka användarvänligheten och ser de nya mobilitetsportföljerna ut där andelen bilresor minskar? Lunds avsikt är att bli världsledande på mobilitetslösningar och applikationer i anslutning till det nya mobilitetssystem som byggs upp i Lund med en ny spårväg som ryggrad och tredjedelsmålet som behovsdrivare. Huvudfokus ligger på tillgänglighet olika trafikslag i kombination med IT och mobiltelefoni erbjuder nya lösningar. Vi kommer också att utnyttja de frågeställningar och resurser som finns inom K2. Exempel på innovationsmöjligheter är: Mjukvaruapplikationer för smart resande Hållplatser som noder för intermodalitet Mobilitetsportföljslösningar Aktörer: Lunds kommun, Siemens, Lunds universitet, K2,Trivector, SP 3. Smart ljus och belysning Belysningssektorn påverkas av en genomgripande förändringsvåg. LED-teknik och IT ger helt nya möjligheter att skapa dynamiskt styrbara ljuslösningar, och stora möjligheter att radikalt sänka elförbrukningen för fastigheter där belysning är ett av de mest intressanta områdena för fastighetsägare. Möjligheten att styra ljuset och teknikskiftena som pågår inom telekom och avancerade elektroniksystem gör att man ser tydliga skärningspunkter mellan telekom och intelligenta nät å ena sidan och den nya ljustekniken och energistyrning å den andra. Samverkan mellan IT och ljus möjliggör dynamiska ljusmiljöer med individ- och situationsanpassade nivåer av sensorisk stimulans, vilket kommer att förbättra förutsättningarna för produktivitet, lärande, hälsa, trivsel och välbefinnande. Drivkraften för detta fokusområde ligger i ett 40-tal skolor och förskolor som ska byggas om på kort sikt samt den nybyggnation och förtätning som sker inom Kunskapsstråket och Brunnshög. Integrerade systemlösningar (t.ex. ljus+ WiFi) Nya användargränssnitt Nya affärsmodeller för belysningssystem samverkan mellan fastighetsägare, drift och energibolag. Begripliggörande och kvalitetshöjning av stadsrummet och inomhusmiljöer genom individanpassade ljusapplikationer i form av sensorer och styr/reglersystem samt nya ljuskällor. Aktörer: Lunds kommun, Lunds universitet, Akademiska Hus, byggherregruppen för Solbjer, Nordic Light, Midroc, Aaxsus AB BrainLit AB, LightAB, RayBased, ElektroLanz, Lundalampan. 4. Effektiv implementering Ett tvärgående tema är att skapa metoder och processer för att testa innovationer i levande miljöer på ett snabbt och relevant sätt. Det finns fullskalelaboratorium på universitetet och avancerade 5

6 tekniska laboratorium hos konsulter, men det saknas riskvillighet att pröva nya innovationer som första krävande kund i levande miljö, där användarna inkluderas. Innovationsplattformen kommer att ta fram samverkansformer och finansieringslösningar för att dela riskerna när man etablerar testplatser. En sådan testplats är Hållbarhetshuset, ett samarbete mellan Lunds kommun, Lunds universitet, Akademiska Hus, Ideon och Lunds Energikoncernen. Hållbarhetshuset kommer att placeras mellan universitetet och Ideon och fungera som besökscentrum där aktörerna kring hållbar stadsutveckling i Lund visar upp sig och där själva huset är en testmiljö för nya lösningar. I Brunnshögskontraktet har aktörerna Lunds Energi, VA Syd, Lunds Renhållningsverk och Lunds kommun etablerat ett samarbete kring de tekniska försörjningssystemen för den nya stadsdelen. Kontraktet bäddar för samverkan med näringslivet och syftar till att bjuda in till att testa innovationer när stadsdelen byggs ut. Science Village Scandinavia samt fastigheter i Akademiska Hus bestånd blir också testmiljöer. Aktörer: Lunds Energikoncernen, Akademiska Hus, Lunds universitet, Lunds kommun, Ideon, SP I den första tvåårsperioden av Lund Innovation fokuserar vi på ovanstående teman. Samtidigt finns intressenter och utmaningar kring fler områden som vi inte kunnat prioritera i detta första steg i plattformens arbete. Det gäller dels nya lösningar inom avfallshantering, dels nya avancerade multifunktionella material. Detta blir en del av framtidsplaneringen för plattformens insatser efter nuvarande projektperiod. Centrala arbetsprocesser Plattformen kommer att arbeta efter en process som drivs av samhällets utmaningar för att bygga upp hållbara städer och resulterar i konkreta resultat. Kopplingen mellan de tematiska teman och arbetsprocesserna illustraras under punkt 6. Innovationsstöd Innovationsplattformen har via Ideon tillgång till resurser för att arbeta brett med innovationsfrämjande åtgärder riktat mot olika aktörer med olika kommersialiseringsförutsättningar nya entreprenörer, etablerade företag samt stora koncerner. Speciellt fokus kommer att läggas på så kallad öppen innovation som det redan finns stor erfarenhet av, där Ideon drivit sådana processer för både småföretag och internationella koncerner. I plattformen kommer Ideon att bistå med affärsutveckling, processledning, innovationsinvesteringsstöd, IP stöd, affärsutveckling av kreativa näringar och metodstöd. I Ideons nätverk finns vidare koppling till riskkapital och annan finansering. Organisationen Sustainable Business Hub bidrar med nätverk till miljöteknikföretag, och via de regionala klustren Mobile Heights och Media Evolution finns kopplingen till hela IKT-sektorn och new media. Plattformen öppnar möjligheter att stärka social innovation genom att samhället kan delta i idégenerering genom dialog och demokratiprocessen. Urban Innovation Lab är en aktör som kommer att delta med kompetens här. Plattformen kommer även att titta bredare på innovationsverktyg som tillämpas inom kreativa näringar och kultur, för att testa hur dessa processer kan länka in till en hållbar stadsutveckling. Kulturinkubatorn The Creative Plot och Skissernas Museum kommer bidrar i det arbetet. Utvecklingsdimensionen i innovationsstödet ligger i att skapa verktyg och system som är applicerbara på tvärsektoriella och gränsöverskridande innovationsprocesser som hållbar stadsutveckling i verkligheten är. 6

7 Forskningsstöd och koppling till Lunds universitet Lunds universitet kommer med sin breda forskningskompetens att kunna stötta plattformen i relevanta delar. Urban Arena, K2 och andra centrumbildningar kommer att vara tongivande. Specifika forskare kommer att kunna knytas till konkreta projekt. Utöver forskningsstöd från kompetenscentra kommer Lunds universitet att delta genom LU Open som har fokus på att koordinera samverkan med samhället. LU Open driver olika samverkansprojekt för att koppla upp Lund mot världsledande kompetens inom bland annat Cleantech och IT. Exempelprojekt är Cluster 55 om IT och hållbar stadsutveckling samt Black Pearl, där studenter arbetar i projekt för att hitta innovationer utifrån företagens problemställningar. Andra relevanta projekt som kommer att länka till plattformen är Öresund Smart City Hub, GreenITnet och Urban Transition. Test En viktig del i att driva fram kommersiellt gångbara lösningar är att kunna testa och verifiera prototyper, framför allt när det gäller användarfokus och sammanhang i ett holistiskt system. Plattformen kommer att skapa förutsättningar för att kritiska kunder snabbt ska kunna testa och utvärdera nya lösningar. Fokus ligger inte på tekniska test i kontrollerad laboratoriemiljö utan i att etablera en kultur och arbetssätt där det är naturligt att använda investerings- och byggprojekt som motorer för att kunna testa innovationer och där man hittar modeller för fördelning av risk och kostnader vid innovationer. 3. Resultat Vi räknar med att det vid projekttidens slut finns en etablerad innovationsplattform som fungerar som central motor i utveckling och upptagande av innovationer för smarta hållbara städer i Lund, med direkt tillämpning i de fortsatta utvecklingsstegen i Kunskapsstråket. Innovationsplattformen har skapat ett nytt sammanhang för aktörerna kring utvecklingen av området, och ökat fokus på innovationsarbete. Ur den breda kompetensen kring innovationsstöd på Ideon och andra innovationsaktörerna har arbetet med plattformen skapat en mer specialiserad process för innovationsstöd just för hållbara städer och tvärsektoriella konsortier. Stödprocessen innefattar nya moment kring hur man effektivt samverkar kring test och demonstration av nya lösningar i stadsmiljö, något som är en nyutvecklad kompetens inom den samlade aktörsgruppen runt plattformen. Plattformen är uppbackad av Forsknings- och Innovationsrådet i Skåne, väl integrerad med det bredare skånska innovationsarbetet med smarta hållbara städer, och har kontakt till t.ex. MIT Media Labs nya satsning City Science, Hong Kong Science and Technology Park och organisationen Agile Cities. Aktörerna i konsortiet har gemensamt utvecklat och testat innovationer inom de tre tematiska fokusområdena, och nått demonstrationsskede för dessa. För några tillämpningar pågår avtalsskrivning mellan parterna om kommersialisering och försäljning på internationell marknad. Ytterligare innovationer är under utveckling, och testmöjligheter har säkerställts genom avtal med fastighetsägare och byggherrar som deltar i den fortsatta utvecklingen av Kunskapsstråket. För universiteten har satsningen bidragit till starkare utveckling av befintliga forskningsområden, och tätare samverkan med både företag och internationell kompetens. Dessutom har man börjat 7

8 utveckla ny forskning med stark koppling till hur implementering av nya lösningar kan effektiviseras i samverkan mellan offentlig sektor, privat sektor, universitet, ideell sektor och användare/medborgare. Plattformen har säkrat både finansiering och tematisk inriktning för minst tre års ytterligare drift. Genom kopplingen till det skånska innovationsarbetet har Lund och konsortiet hittat partners i andra städer, och man har gemensamt lämnat in en stor ansökan om utvecklingen av hållbara städer till EUs Horizont Dessutom har ett antal separata projekt med egen finansiering utvecklats inom plattformens ram, bl.a. innovationsupphandlingsprojekt och rena forskningsprojekt. Det tvärsektoriella arbetssättet har dragit till sig ytterligare internationella företag, som söker samverkan kring utveckling och test av egna innovationer i ett sammanhang där man kan göra det i interaktion med andra aktörsgrupper. Privata aktörer har lanserat en ny typ av accelerator för växande cleantech-företag som samverkar med innovationsplattformen och bidrar med starka nätverk gentemot internationella investerare. 4. Spridning och nyttiggörande av resultat Det finns en lång rad aktörer som kommer att dra nytta av plattformen. Lund kommer att få en bättre stadsdel med större kunskaps- och innovationsinnehåll, vilket i sin tur ökar stadens attraktivitet. För fastighetsägare och byggherrar i området innebär satsningen att man får tillgång till kunskap, teknik och tjänster som knappast hade blivit tillgängliga utan plattformen, vilket i sin tur leder till modernare lösningar och attraktivare fastigheter med lägre resursförbrukning, och därmed högre värdering. Universitetet utvecklar ny kunskap och nya metoder kopplat till plattformen, både när det gäller innovationsfrågor kring hållbara städer, tvärsektoriell samverkan och när det gäller att sätta detta i sammanhang mellan tekniska och icketekniska frågor. Det ger möjlighet att utveckla nya kompetensområden, forskningssatsningar, internationella samarbeten och mer kvalificerade utbildningar. De innovationer som plattformen genererar ska stödjas för att kunna spridas. Här är målsättningen att kunna ge en direkt sekundär marknad för innovationen så att den kan finna nya marknader bortom Lund på ett snabbt och effektivt sätt. De stora företagen ges ett tvärsektoriellt och konkret sammanhang att utveckla nya produkter och tjänster i som sedan kan säljas på deras internationella marknader. De mindre företagen får ett sammanhang att stärka och utveckla sin innovationskraft och utveckla nya produkter och tjänster, samtidigt som nya kanaler till internationella marknader öppnas genom både den offentliga sektorns deltagande och internationella samverkanspartners, och genom att koppla ihop sig med de stora internationella företagen. Eftersom satsningen kommer att profileras internationellt dras också potentiella kunder och investerare till området, och möjligheterna till samverkan, nya affärer eller etableringar av verksamhet och sysselsättning ökar. I ett första steg kan innovationerna från plattformen spridas och tas upp av städer och projekt i Lunds närområde. Regionen med städer som Malmö, Helsingborg och Köpenhamn på nära avstånd ger möjligheter till en regional volymmarknad kopplat till offentliga investeringar och upphandlingar. Byggherrar, fastighetsaktörer och andra samhällsaktörer kan få tillgång till lösningarna. Genom nätverk som t.ex. Klimatkommunerna, som Lund är värd för, och andra strategiska samarbeten, nås 8

9 även den nationella nivån av plattformens erfarenheter och resultat. Vi ser gärna en samverkan och erfarenhetsutbyte med övriga plattformar som etableras. I Lund och Regionen finns redan väletablerade spridningsfunktioner för nya innovationer nationellt och internationellt, bl.a. genom Skånes internationella innovationsstrategi. Regionen ansvarar idag för orkestrering av insatser för smarta hållbara städer i Baltic Sea Region på uppdrag av Vinnova. Man utvecklar också samverkan med södra Kina (Guangdong och Hong Kong) kring hållbara städer. Hösten 2013 genomförs en större konferens i Skåne med stort deltagande från Kina tillsammans med World Alliance for Low Carbon Cities, där satsningen kommer att presenteras. Lund och Malmö kommer också samverka kring spridning av de erfarenheter som görs, både nationellt och internationellt. Troligen kommer gemensamma konferenser riktade mot en internationell målgrupp att genomföras. Internationaliseringen har som målsättning att länka ihop Lund med andra städer som har liknande ambitioner och aktiviteter. Avisikten är att få tillgång till state-of-the-art kontakter och kunskap som kan bidra till att vidare utveckla plattformen. Redan i augusti sker den första insatsen då Lund Innovation ät tänkt att presenteras på den internationella workshopen ACSI i Malmö med många internationella deltagare. Via universitetet sprids erfarenheter och forskningsresultat. Vidare är ambitionen att plattformen ska kunna attrahera internationell kompetens och kapital som kan bidra till vidare utveckling. Genom universitetet kommer plattformen att vara kopplad till den internationaliseringsprocess som pågår genom etableringen av ESS. För hanteringen av svenska och internationella besökare finns Hållbarhetshuset som centralpunkt. Lund håller på att formera sig kring studiebesöksmottagning inför en ökande besöksmängder kopplat till ESS. Vi utnyttjar också Greentech Visits, det gemensamma system för delegationshantering kring cleantech som Skåne och Själland byggt upp. 5. Aktörskonstellationen Lund Innovation har en stark sammansättning av aktörer där både kommunen, forskningsinstitutioner och företag är representerade. De deltagande partner har valts ut för att de har en tydlig önskan om samverkan och gemensam utveckling, och styrkor som kompletterar varandra för att kunna säkerställa ett effektivt arbete och god leverans. Följande sex organisationer bildar kärngruppen i Lund Innovation: Lunds kommun, Lunds universitet, Ideon, Lunds Energikoncernen AB, Region Skåne och E.ON. Dessa organisationer bildar styrgruppen i Lund Innovation, är de största medfinansiärer i projektet, och ansvarar gemensamt för uppbyggnaden av plattformen. Lunds kommun är projektledare. Kärngruppen förenar organisationer som kommer att bli kunder och beställare i ett innovationssystem, en stark forskningsanknytning, Sveriges ledande innovationsaktör samt partner från näringsliv. Utöver dessa fler aktörer från forskning och näringsliv kopplade till en eller flera konkreta utmaningar och fokusområden som Lund Innovation kommer att arbeta med. Dessa aktörer, som också går in med medfinansiering i projektet, är SP, Sustainable Business Hub, Siemens och Akademiska Hus. Kopplat till projektet finns dessutom redan nu ett nätverk av andra aktörer, framför allt företag, som kommer att fungera antingen som kunder/beställare eller som idéskapare i innovationsprocesserna. 9

10 ESS är en sådan aktör som kommer att komma in i arbetet längre fram när etableringen blir konkret. En viktig grupp är byggherrarna i Brunnshögs första utbyggnadsetapp Solbjer med planerad byggstart under Gruppen består av Skanska, Peab, Ikano, Vasakronan, NCC, LKF, Solbjer bostads AB (plusenergihus), Derome samt Hauschild & Siegel. En annan viktig grupp är företagen i belysningsklustret i Lund som Nordic Light, Midroc, Aaxsus AB BrainLit AB, LightAB, RayBased, ElektroLanz och Lundalampan. Inom området mobilitet finns Trivector och K2, som kommer att bidra med kompetens kring hållbar mobilitet och utvecklingsprocesser. 6. Projektplan och projektorganisation Lund Innovation är indelad i fyra arbetspaket: 1) Projektledning och kommunikation, 2) Innovationsprocesser, 3) Internationalisering och 4) Långsiktig plattformsutveckling och finansiering. Styrgrupp Projektledning och kommunikation Tematiska områden Smart energi Mobilitet Ljus och belysning Effektiv implementering fler teman i framtiden Innovationsstöd Forskningsstöd Testmiljöer Internationalisering Långsiktig plattformsutveckling och finansiering Figur 2: Uppbyggnaden av Lund Innovation 1. Projektledning och kommunikation Huvudansvar Huvudsakliga partner Omfattning Löptid Lunds kommun Lunds universitet, Ideon, Lunds Energikoncernen, 4 miljoner kronor Månad

11 Region Skåne, E.ON I arbetspaket 1 ingår styrgruppens arbete, projektledning och kommunikation. Lunds kommun leder styrgruppen och ansvarar för den operativa projektledningen. Styrgrupp sätts samman av kärnaktörerna, och dess huvudansvar är att leda det strategiska och övergripande arbetet, säkerställa plattformens långsiktiga överlevnad, styra projektledningen, samt fatta beslut om hur medel används inom ramen för vad ansökan medger. Den operativa projektledningen utgörs av projektledare och biträdande projektledare från Lunds kommun. Projektledningen ansvarar för övergripande koordinering och initiering av alla projektaktiviteter, samt uppföljning av resultat. Till projektledningen kopplas ett team med representanter från kärngruppen, med kompetens kring innovationsprocesser, forskning och utveckling samt internationalisering. Projektteamet är delaktigt i alla processer men har inte genomförandeansvar för alla. Plattformens operativa del kommer att lokaliseras på Ideon mitt i Kunskapsstråket med stor närhet till universitet och utvecklingsföretag. Till projektledningen knyts kommunikatörer under ledning av Lunds kommun som arbetar effektiv extern och intern kommunikation. Kommunikationsansvarig samverkar också nära med de ansvariga i arbetspaket 3) Internationalisering. 2. Innovationsprocesser Huvudansvar Huvudsakliga partner Omfattning Löptid Lunds kommun, Ideon Lunds Energikoncernen, E.ON, Lunds universitet, SP, Sustainable Business Hub, Akademiska Hus, Siemens, Region Skåne 12 miljoner kronor Månad 1-24 Arbetspaket 2) Innovationsprocesser är hjärtat i projektet, och drivs inom de tematiska områdena smart energi, smart mobilitet, ljus och belysning. För respektive tema bildas separata grupper, men dessa möts också för tvärkopplingsmöjligheter och för att utveckla temat effektivare implementering. Det är här det blir verkstad av idéerna och den stora gruppen partners som inte ingår i kärngruppen engageras. Med utgångspunkt i behov identifieras konkreta frågeställningar att arbeta med. Området effektiv implementering drivs som ett tvärprojekt i de övriga tematiska områdena. Organisationer som Ideon men också Sustainable Business Hub och SP ansvarar för att stödja och utveckla innovationsprocesserna. Även de industriföretag och forskningsinstitutionerna som ingår i Lund Innovation spelar en viktig roll här när det gäller att beskriva utvecklingsbehov, benchmarking mot befintlig teknik och att få spridning för resultaten. 3. Internationalisering Huvudansvar Huvudsakliga partner Omfattning Löptid 11