Protokoll från den politiska arbetsgruppen för Hållbar regional utveckling möte den 6 november 2013

Transkript

1 Protokoll från den politiska arbetsgruppen för Hållbar regional utveckling möte den 6 november 2013 Plats och tid: Närvarande: Onsdagen den 6 november 2013, kl på Region Skåne, Kristianstad Rikard Larsson, ordförande Kjell Bornhager Helene Björklund Margareta Forslund Lennarth Förberg Christina Glad Mätta Ivarsson Lena Karlsson Tomas Kronstål Malin Sjölander Marie Wahlgren Lennart Värmby Jerker Bjurnemark Håkan Brynielsson Anna-Lena Cederström Anders Unger 1 Inledning Rikard Larsson hälsar inledningsvis ledamöterna välkomna till den politiska arbetsgruppens första sammanträde. De principiella utgångspunkterna för gruppens arbete bör, enligt Rikard, vara Ansvarskommitténs förslag och slutsatser. 2 Val av justerare Malin Sjölander utses att jämte ordförande justera dagens protokoll. 3 Uppdragsbeskrivning Håkan Brynielsson redogör för den av styrgruppen beslutade uppdragsbeskrivningen för arbetsgruppen. Av presentationen framgår bland annat följande: - Arbetsgruppen ska analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge och Kalmar län.

2 Utgångspunkten är helheten, den större geografin och det sydsvenska regionperspektivet. - Det ska finnas ett nytänkande i arbetet, det handlar inte bara om att fyra regioner, verksamheter eller att organisationer ska slås samman. Det är viktigt att visa att en gemensam region gör skillnad, att sammanslagningen har en funktion att fylla för medborgarna och verksamheten. - Uppdraget handlar om innehåll och verksamhet inte om organisation eller struktur, uppdraget går ut på att föreslå insatser på kort och lång sikt. Det gäller företrädesvis aspekterna miljö, näringsliv och arbetsmarknad. - Erfarenheterna från regiondelarna ska tas tillvara och utvecklas. Framtidsfrågor för södra Sverige och nya styrkepositioner som kan uppstå i ett sydsvenskt samarbete ska identifieras, liksom eventuellt ytterligare ansvarsområden för den regionala nivån. Arbetsgruppen ska identifiera insatser och satsningar som har ett mervärde för södra Sverige samt en diskussion om hur påverka för förverkligande av olika satsningar. - En tydlig återkoppling och förankring ska ske i de ingående organisationerna (både på tjänstemannaplanet och i den politiska organisationen). - De ingående organisationernas egna resurser i form av lokaler och personal ska användas i största möjliga mån. Eventuellt ytterligare projektstöd kan beslutas om i ledningsgruppen. - Arbetet ska genomföras med en öppenhet och transparens, den främsta kommunikationskanalen är - Att förslagen och en första rapport ska föreläggas ledningsgruppens arbetsutskott senast i januari och styrelsen vid årsmötet den 21 februari I den därpå följande diskussionen betonar arbetsgruppen att slutrapporten bör fokusera på föroch nackdelar med en sydsvensk region samt att rapporten bör vara kort och lättillgänglig. 4 Förslag på upplägg av arbetet Tjänstemannagruppen föreslår att arbetet initialt ska utgå ifrån följande dokument: - OECD-studierna för Skåne respektive Småland-Blekinge - RUSarna för respektive region eller motsvarande dokument Arbetsgruppen bifaller förslaget och adderar ytterligare två utgångspunkter dels OECD:s studie av Köpenhamnsregionen dels Östersjöperspektivet 5 En jämförelse av OECD:s studier av Skåne och Småland-Blekinge Anders Unger redogör för en jämförelse av OECD:s studier av Skåne och Småland-Blekinge. Följande likheter och skillnader finns enligt rapporterna:

3 Likheter Svårigheter att ta tillvara de nya svenskarna som arbetskraft Behov av att stödja entreprenörskap bland invandrare och kvinnor. Tillgängligheten är avgörande för regionens utveckling (arbete och utbildning). Brist på nationella forskningsinstitut Få forsknings- och utvecklingsintensiva företag Många lågutbildade Ungdomar har lägre sysselsättningsgrad än andra åldersgrupper i både Skåne och Småland-Blekinge. Behöver ökat inflöde av utländska forskare och studenter och behålla dem. Innovationsarbetet kan utvecklas i delar. OECD rekommenderar ökade satsningar på infrastruktur i båda regionerna. Nischad turism utgör en utvecklingspotential. Det geografiska läget Skillnader Andelen anställda i högteknologisk och kunskapsintensiv sektor är hög i Skåne och relativt låg i Småland-Blekinge. Skåne tillhör gruppen kunskaps- och teknologinav i världen. Skåne har starka kluster inom jordbruk och livsmedel. Skåne är starkt inom läkemedels- och hälsosektorn. Skåne ligger betydligt högre när det gäller high-tech och, framför allt, kunskapsintensiv industri. Skåne har, utan konkurrens, bäst förutsättningar när det gäller kommunikationer, i termer av potential road/rail accessibility. Ökad tillgänglighet är mer avgörande för Småland-Blekinge än för Skåne, som har god tillgänglighet. En av Småland-Blekinges utmaningar är att skapa connectivity, d.v.s. att åstadkomma agglomeration utan densitet. Det är inte fallet för Skåne. Skåne har många högutbildade. Det regionala styrsystemet är mer splittrat i Småland-Blekinge än i Skåne. Småland-Blekinge har hög sysselsättningsgrad Skåne lägst i landet. Småland-Blekinge har lyckats konkurrera framgångsrikt inom sektorer där andra OECD-länder blivit omsprungna av utvecklingsländerna. I den därpå följande diskussionen aktualiseras följande frågor: - Kartan som visar arbetspendlingen år 2008 bör om möjligt dels dateras upp dels även omfatta Köpenhamnsregionen - Till presentationen bör även adderas kartbilden som beskriver var företagen som producerar planglas, monteringsfärdiga trähus och dörrar, fönster och golv finns i Sydsverige

4 6 Regionernas utmaningar och möjligheter Jerker, Anders, Anna-Lena och Håkan redogör för sin respektive regioners utmaningar och möjligheter samt prioriteringar. Av presentationen framgår bland annat följande: Utmaningar och möjligheter för Skåne En växande befolkning Skåne en storstadsregion med högt exploateringstryck Ett transitlän med hög tillgänglighet och stora infrastrukturbehov Omställning och förnyelse krävs för att nå miljö- och klimatmål Världsledande inom forskning Ett brett näringsliv men låg sysselsättningsgrad Stora inomregionala skillnader Etnisk, social och ekonomisk segregation Skåne en dynamisk gränsregion Skånes prioriteringar Goda livsvillkor Hälsa och vård Utbildning, lärande och forskning Innovationer och företagande Attraktivitet och livskvalitet Hög tillgänglighet God miljö och minskad klimatpåverkan Kronoberg ett län med flera utmaningar Ensidigt näringsliv med lågt kunskapsinnehåll som brottas med global konkurrens Kompetensbrist trots att det finns grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden Låg utbildningsnivå Könsuppdelad arbetsmarknad En glest befolkad region med bristande infrastruktur Miljöproblem och klimatanpassning Minskande och åldrande befolkning i flera av länets delar En dominerande centralort Kronobergs prioriteringar : Konkurrenskraftig kompetens i en föränderlig värld Handlingskraftiga individer och företag i framkant Klimatsmarta, energieffektiva och säkra kommunikationer för alla. Resursstarka livsmiljöer med människan i centrum

5 Tre perspektiv utgör ramen för utvecklingssatsningarna: Attraktivitet, Kreativitet och handlingskraft samt Regionalt ledarskap Blekinges möjligheter och utmaningar Blekinges geografiska läge, som kustregion Två strategiska hamnar Innovationskraften och teknikhöjden Kompetensförsörjningen Eftersatt infrastruktur Den demografiska utmaningen Sårbar arbetsmarknad Främja hållbar utveckling Ungdomar som potential (berör även övriga) Blekinges prioriteringar Attraktiva Blekinge Livskvalitet för alla Ett arbetsliv med utmaningar Förbättrad tillgänglighet Kalmar läns möjligheter och utmaningar Många småföretag Stor kunskap inom klimat- och energifrågor Eftersatt infrastruktur Relativt låg utbildningsnivå Starka varumärken och kärnområden En levande landsbygd med höga natur- och kulturvärden Starka inom besöksnäring En hälso- och sjukvård i toppklass Kalmars läns prioriteringar Sex insatsområden: Förbättrad infrastruktur En befolkning i balans En fungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan Växande näringsliv för hållbar tillväxt En miljö i balans Kultur och upplevelser

6 7 Fortsatt arbete Utöver redovisade och diskuterade beslutar den politiska arbetsgruppen att tillägga följande frågor i det fortsatta arbetet: - Vad som sker och görs inom miljöområdet, samt rollfördelningen mellan regionerna och länsstyrelserna. - Österjöns miljöstatus och det marina näringspolitiska arbetet 8 Nästa möte Beslutas att nästa möte är den 7 januari i Karlskrona. Mötet börjar med gemensam lunch kl Rikard Larsson Malin Sjölander Håkan Brynielsson ordförande justerare sekreterare