Energistyrning på global nivå

Transkript

1 energidirektivet

2 Energistyrning på global nivå Under tidens lopp har klimatet varierat mellan kallare och varmare perioder, det är en naturlig växling. De senaste 100 åren har klimatet blivit varmare och forskarna i FN:s klimatpanel IPCC är överens om att vi människor påverkar klimatet. Det är främst förbränningen av fossila bränslen (olja, kol och gas) som förstärker den naturliga växthuseffekten som anges som orsak till förändringen. Den 16 februari 2005 trädde Kyoto-avtalet i kraft för att reglera hur vi ska begränsa våra utsläpp av växthusgaser. Syftet är att begränsa de allt mer omfattande klimatförändringarna. Det är framför allt den industrialiserade delen av världen som åläggs att minska sina utsläpp. Medlemsländerna i den Europeiska Unionen ska enligt avtalet minska sina utsläpp med 8% fram till år Sverige tillåts öka sina utsläpp med 4%, men har istället åtagit sig att minska med lika mycket. i Växthusgaser Som växthusgaser räknas koldioxid, metan, lustgas och halokarboner. De har alla olika uppehållstider i atmosfären och är olika effektiva som växthusgaser. Som det största hotet räknas koldioxid, CO 2, inte för att den är kraftigast utan för att den är så vanlig. Koldioxid bildas vid all förbränning, inte bara vid förbränning av fossila bränslen (olja, kol gas). Vid förbränning av biobränslen räknar man med att motsvarande mängd koldioxid som bildas i förbränningen binds i organismerna som får plats att ersätta det som förbränts. Förbränningen av fossila bränslen räknas alltså till de stora hoten. 2

3 Fagerhult och energi De senaste åren har belysningstekniken genomgått en dramatisk utveckling och Fagerhult har varit en ledande aktör. Vi utvecklade redan i slutet av 80-talet belysningssystem för HF-drift. I mitten av 90-talet tog vi nästa steg med utvecklingen av armaturer för T5-lysröret. T5-satsningen har för oss även inneburit möjligheter att utveckla effektivare reflektorer och bländskydd. Tekniken på ingående komponenter som ljuskällor, driftdon och reflektormaterial har gått framåt liksom kunskapen om hur man kan distribuera ljuset effektivt. Genom att utveckla armaturer för energieffektiva ljus källor och genom innovationer som vår patentsökta reflektorteknik r5 kan vi bidra till en minskad energiförbrukning Varför är då detta viktigt för Fagerhult? Det arv som vi lämnar efter oss är allas vårt ansvar, även för oss som företag. 90 procent av en belysningsanläggnings miljöpåverkan sker under dess drift med den energi den förbrukar. Produktion och distribution av energi belastar miljön, att utveckla effektivare armaturer är vårt bidrag till att göra den bättre. En förnuftig användning av energi idag ger därför miljövinster i morgon. Som marknadsledare tar vi vårt ansvar. Jämfört med en äldre belysningsanläggning kan en ny anläggning från Fagerhult halvera energianvändningen. Idag åtgår mellan 30 45% av energin i en kontorsfastighet till belysning. Fagerhult kan med en medveten satsning på att utveckla färdiga systemlösningar, med olika typer av ljusstyrningar, ytterligare minska energibehovet i våra framtida belysningssystem. Första steget är taget och vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen. Minskad energianvändning till belysning kan ge ytterligare resursbesparing om man för in tankar om minskat kylbehov och inomhusklimat i resonemanget. Modern belysning ger många miljöfördelar förutom den rena energiförbrukningen. Exempelvis har de nya lysrören med HF-drift längre livslängd vilket innebär färre byten, T5- rören innehåller också mindre mängd kvicksilver. Förutom att utveckla energieffektiva belysningslösningar eftersträvar vi också att minska energiförbrukningen i våra tillverkningsenheter. Redan 1999 införde vi förbättrade uppföljningsmetoder som har lett fram till handlingsplaner och detaljerade mål för förbrukning av såväl olja som el. Vi bedriver ett aktivt och långsiktigt miljöarbete, Fagerhult med dess tre tillverkningsenheter är, sedan 1999, miljöcertifierat i enlighet med ISO och EMAS. Fagerhult 3

4 Energideklaration av byggnader Vi föreslår att krav att energideklarera en byggnad som byggs, upplåts med nyttjanderätt eller säljs, eller som är en specialbyggnad vars golvarea överstiger m 2, skall gälla redan fr.o.m. år 2006, men att sanktioner i form av förseningsavgift eller föreläggande vid vite inte skall börja tillämpas förrän år Ur Statens Offentliga Utredningars betänkande av Utred - ningen om byggnaders energiprestanda, Stockholm 2004 Ovanstående är innehållet i en ny lag om energideklaration som en statlig utredning har föreslagit. Bakgrunden är ett EG-direktiv avseende byggnaders energiprestanda (2002/91/EG) som antogs Direktivet är framtaget för att främja förbättringar avseende energiprestanda samtidigt som man ska ta hänsyn till lokala förhållanden. Södra Europa har ju inte samma förhållanden som Nordnorge. Direktivet syftar till att effektivisera energianvändningen i Europa som en del i EU:s åtgärder för att uppfylla Kyotoprotokollet om minskade växthusgaser. EG-direktivet innebär att alla fastigheter skall deklareras med avseende på energiförbrukning och träder i kraft den 4 januari Man räknar med en implementeringstid fram till 2009 i väntan bl.a. på att besiktningsmän utbildats. Direktivet stipulerar att berörda byggnader kommer att klassas och att hänsyn skall tas till alla energislag, dagsljus, ventilation mm. Utredningen föreslår att Sverige genomför direktivet i en ny lag om energideklaration av byggnader. I skrivande stund (början februari) vet vi att lagen är försenad men en propositionen om energideklarationer presenteras i mars och vi kan förvänta oss att lagen träder i kraft vid halvårsskiftet i år (2006). Enligt utredningens förslag ska alla ägare av byggnader vara skyldiga att upprätta en energideklaration när en byggnad ska uppföras, säljas, hyras ut eller överlåtas. En sådan deklaration gäller i tio år och ska upprättas av certifierade energiexperter som byggnadsägaren anlitar. Deklarationen ska innehålla uppgifter om energiförbrukning, referensvärden och rekommendationer om hur byggnadens energianvändning kan effektiviseras. I direktivets bilaga anges vilka faktorer som ska tas med i beräkningen och under punkt 1e finns följande skrivning: Inbyggda belysningsinstallationer (huvudsakligen den sektor som inte är avsedd för bostadsändamål). Boverket ska implementera EG-direktivet i Sverige. 4

5 Byggnaders energiprestanda Energidirektivet Syftet är att främja en förbättring av energiprestandan i byggnader inom EU och att därigenom minska utsläpp av klimatpåverkande gaser, precis som Kyotoavtalet säger. Samtidigt vill man också minska importen av energi. Energideklarationen är bara en del av det som direktivet påbjuder men är den del som kommer att påverka fastighetsägaren mest. I direktivets bilaga anges att man ska räkna med positiv påverkan av olika slag. Dessa skall tas med i beräkningen i tillämpliga fall. Den positiva påverkan som kommer i åtanke när det gäller belysningen är tillskottet från det naturliga ljuset. Man får alltså inte bara räkna energianvändning, hänsyn ska tas till utomhusklimat och lokala förhållanden samt till krav på inomhusklimat (tex EN ) och kostnadseffektivitet. Energideklarationerna kommer troligtvis att påverka hyresgästen i valet mellan olika lokaler. En deklaration som påvisar att de lokaler man hyr är energisnåla skapar ett högre värde. Vem vill hyra en lokal med deklarerat dålig energiprestanda, speciellt om man har ett avtal med kallhyra och själv skall stå för uppvärmningskostnaderna av lokalen? Undantag Alla byggnader behöver inte omfattas. Medlemsstaterna får själva besluta att undanta byggnader med officiellt skydd som del av en utvald miljö. De kan också undantas på grund av deras särskilda arkitektoniska eller historiska värde om kraven skulle medföra oacceptabla förändringar av deras särdrag eller utseende. Undantag kan även göras för kyrkor eller andra byggnader som används för andakt och religiös verksamhet. Andra byggnader som inte omfattas är tillfälliga byggnader (avsedda att användas två år eller mindre), industrier, verkstäder och jordbruksbyggnader med lågt energibehov som inte är avsedda som bostäder och som används inom en sektor som omfattas av ett nationellt sektorsavtal om energiprestanda. Småhus (fritidshus eller bostadshus) som är avsedda för användning mindre än fyra månader per år eller fristående byggnader med en total användbar golvyta på mindre än 50 m 2 är också undantagna. 5

6 EG-direktiv Ett EG-direktiv är med avseende på det resultat som ska uppnås bindande för varje medlemsstat som det är riktat till, men medlemsstaten får själv bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. Enligt EG-fördraget kan direktiv antas av Europaparlamentet och rådet, av rådet ensamt eller av kommissionen. Inom det civilrättsliga samarbetet är det vanligare att använda en förordning än ett direktiv. När ett EG-direktiv har antagits ska det genomföras av var och en av medlemsstaterna, det vill säga omvandlas till nationell lagstiftning. 1:a pelaren (överstatlig) eg Europeiska gemenskaperna emu valutasamarbetet eg-rätt rättsgemenskap med enhetlig lagstiftning EU Europeiska unionen 2:e pelaren (mellanstatlig) gusp gemensam utrikes- och säkerhetspolitik eps politiskt samarbete mellan utrikesministrarna 3:e pelaren (mellanstatlig) rättsligt och polisiärt samarbete schengen avskaffandet av de interna gränskontrollerna inom EU EU, lagar och regler EU brukar ibland illustreras som en byggnad bestående av tre pelare. Pelarna omfattar EU:s olika samarbetsområden och ett av skälen till indelningen är att de lagar och regler som EU antar fungerar på olika sätt beroende på inom vilket av områdena reglerna har sin grund. Ministerrådet EU-bygget Den första pelaren, Europeiska gemenskapen eller gemenskapspelaren, omfattar större delen av samarbetet inom EU. De lagar och regler som medlemsländerna antar i denna pelare kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG-fördraget. Det är främst inom EGrätten som EG-domstolen får tolka och döma. Enligt EG-domstolen ska EG-rätten gälla framför nationell lag. Det innebär att en nationell lag som strider mot EG-rätten inte ska tillämpas. I EG-rätten ingår: 1. EG-fördraget och Euratom-fördraget i sina gällande lydelser. 2. Rättsakter som antagits av EU:s institutioner, till exempel förordningar och direktiv. 3. Avtal mellan EU och länder utanför EU. 4. EG-domstolens rättspraxis. EG-domstolen avgör i sina domar hur EG-rätten ska tolkas. EU kan även anta olika typer av rättsakter inom den andra pelaren, som består av EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete, och den tredje pelaren, som innehåller polisiärt och straffrättsligt samarbete. Precis som inom den första pelaren kan vissa rättsakter inom dessa båda pelare vara juridiskt bindande för medlemsländerna. Medlemsländerna är då skyldiga att följa och tillämpa rättsakterna. Andra rättsakter är enbart politiskt bindande och medlemsländerna föväntas följa dem. 6

7 EG-direktiv och standarder EG-direktivet - Energy Performance of Buildings, 2002/91/EC (EC står för European Communities) stipulerar alltså vad som ska göras, byggnader inom EU ska deklareras med avseende på energianvändningen. I direktivet fastställs krav i fråga om: a) Den allmänna ramen för en beräkningsmetodik för byggnaders integrerade energiprestanda. b) Tillämpningen av minimikrav på nya byggnaders energiprestanda. c) Tillämpningen av minimikrav på energiprestanda i befintliga stora byggnader som genomgår större renoveringar. d) Energideklaration (certifiering) av byggnader. e) Regelbundna kontroller av värmepannor och luftkonditioneringssystem i byggnader samt en bedömning av värmeanläggningen om värmepannorna i den är äldre än 15 år. För att ta fram en gemensam beräkningsmetodik (punkt a ovan) skapas gemensamma standarder. Olika standarder tas fram för att beräkna de olika energiförbrukarna inom byggnaden. Som en viktig del i energianvändningen i en byggnad ingår förstås belysningen. Den skall värderas med ett index (Lighting Energy Numeric Indicator, LENI) och uttrycks i kwh/m 2, år. Fokus flyttas alltså från installerad effekt till hur den används över tiden, energi. Den standard som anger metodiken för hur man ska beräkna energiåtgången för belysning heter, eller kommer att heta EN Energy performance of Buildings - Energy reqirements for lighting. Utkastet (draften) till den kommande standarden namnges pren Utkastet till standarden gick ut till medlemsländerna på en första förfrågan (enquiry) i augusti I december togs ett beslut om man skulle kunna gå till slutgiltig omröstning (formal vote) under Publicering av standarden beräknas att ske i början av Då beräknas även de datorbaserade beräkningsverktygen att finnas framme. Gemensamma standarder Arbetet med att utarbeta gemensamma europeiska standarder som specificerar nya metod-direktivens krav på hälsa, säkerhet och miljö utförs av de europeiska standardiseringsorganen CEN, Cenelec och ETSI. i CEN CEN står för Comité Européen de Normalisation, dvs Europeiska standardiseringskommittén. CEN har hand om så gott som samtliga sektorer inom industrin. CEN, med säte i Bryssel i Belgien, har 28 medlemsländer samt sex associerade länder. Representanter från Europeiska kommissionen och Efta deltar även i arbetet med att ta fram standarder. 7

8 pren LENI-talet, värderingsindex för belysningens specifika årliga energianvändning Den kommande standarden EN 15193, Energy performance of Buildings - Energy requirements for lighting, beskriver en harmoniserad beräkningsmetod för hur energianvändningen för den invändiga belysning ska beräknas inom olika byggnader. Belysningens energieffektivitet i byggnaden skall värderas med ett index som uttrycks i kwh/m 2, år (LENI*). LENI-talet ska redovisas för hela byggnaden och kan användas för att jämföra den energi som åtgår till belysningen. Jämförelsen kan göras mellan olika byggnader med samma funktion men med olika storlek och utförande. Standarden kommer att ge exempelvärden på LENI-tal för ett antal vanligt förekommande byggnadstyper. Denna kan användas som underlag för nationella rekommendationer. Indikatorn för belysningens energieffektivitet Energiåtgången för belysning deklareras med ett index (Lighting Energy Numeric Indicator, LENI) och uttrycks i kwh/m 2, år. Beräkningen av LENI-talet för byggnaden sker med formeln: LENI calculated = / A (kwh/m 2, år) LENI räknas på belysningen för hela byggnaden. Belysningen skall samtidigt uppfylla gällande standarder och rekommendationer för belysning inomhus (SS EN ). är den totala årliga energianvändningen för belysning A är byggnadens totala invändiga yta (m 2 ). Ytan räknas innanför ytterväggarna exklusive icke använda källarutrymmen och obelysta rum. LENI-talet kan beräknas med två olika metoder, en snabb och en omfattande. Den snabba metoden används för att få en uppskattning av hela byggnadens årliga energianvändning. Metoden kan användas enbart för ett antal vanligt förekommande byggnadstyper. För att beräkna enligt den snabba metoden innehåller standarden ett tabellverk där årsbaserade standarddata för olika typer av byggnader kan hämtas. Dessa är kontorsbyggnader, byggnader för undervisning, sjukhus, hotell, restauranger, sportanläggningar, varuhus och detaljhandel samt tillverkningsindustrier. I den snabba metoden finns ett standardvärde för den parasitiska energin (W parasitic ) som anges till 6 kwh/m 2 och år och som ska användas där det är tillämpligt. Det fördelar sig på 1 kwh/m 2 och år för laddning av nödljus och 5 kwh/m 2 och år för stand-by energi för don. Den omfattande metoden tillåter ett exakt fastställande av energianvändningen eftersom metoden bygger på faktiska värden för varje rum. Den omfattande metoden kan till skillnad från den snabba däremot användas för alla typer av byggnader även på olika geografiska lägen. Eftersom den omfattande metoden bygger på faktiska värden ger denna ett lägre LENI-tal än en beräkning med den snabba metoden. Den omfattande metoden kan användas för alla typer av byggnader oberoende av geografiskt läge. Med den omfattande metoden kan man räkna på vald period (inte bara helår) förutsatt att man kan få en uppskattning av närvaron och dagsljustillgången. I exemplen på kommande uppslag har vi använt den omfattande metoden. LENI = W light + W parasitic /A kwh/m 2, år LENI = W light + W parasitic /A kwh/m 2, tid* * Med den omfattande metoden kan man räkna på på års-, månads- respetive timbasis. 8

9 EN Att beräkna energianvändningen för belysning ( ) Den totala energin som åtgår för belysning räknas ut enligt formeln och anges i kwh/år: = W light + W parasitic W light är den uppskattade energiåtgången för att driva belysningen i byggnaden under en given period. Alla ljuskällor och driftdon räknas in. W parasitic är den uppskattade energin som åtgår då belysningen är släckt. Det vill säga energin som åtgår till driftdon i stand-by-läge eller för laddning av nödljusarmaturer. Vilka faktorer påverkar belysningens effektuttag i drift, W light? W light påverkas av nedanstående faktorer är den totala installerade belysningseffekten inom ett rum eller zon, mätt i watt (P n = P i ) är en reduktionsfaktor för konstant belysningsstyrka i ett rum eller en zon. F C påverkas av: - bibehållsfaktorn (β) - underhållsplanen. När konstantljusstyrning används är: F C = (1+bibehållsfaktorn)/2, annars standardvärdet 0.9 är en reduktionsfaktor för infallande dagsljus. F D relaterar användningen av den totala belysningseffekten till dagsljustillgången inom byggnaden. F D påverkas av : - dagsljusfaktorn (mängden dagsljus) - belysningsstyrkan - typ av styrning är en reduktionsfaktor beroende på närvaron. F O relaterar användningen av den totala belysningseffekten till närvarotiden inom byggnaden. F O påverkas av: - närvaro/frånvaro - typ av styrning - total utnyttjningstid (t tot) dag+natt (t N +t D ) Formeln för att räkna ut energiåtgången: W light = [ (P n x F C ) x [(t D x F D x F O ) + (t N x F O )]] / 1000 kwh/m 2, år Vilka faktorer påverkar belysningens effektuttag då den är släckt,w parasitic? W parasitic påverkas av nedanstående faktorer Nödbelysningssystemet Styrsystemet laddningseffekt för nödbelysningen inom byggnaden. är laddningstiden för nödbelysning (standardvärdet för t em är 8760 h/år) parasitisk standby -effekt för styrutrustning när belysningen är i från-läge. tid när belysningen är i från-läge [t Y - (t D + t N )] (standardvärdet för t Y är 8760 h/år) Formeln för att räkna ut den parasitiska energin: W parasitic = [ P pc, Light-off x t Light-off + (P em x t em )] / 1000 kwh/m 2, år 9

10 Beräknad energianvändning för belysning av kontor Exemplen beräknade enligt EN Lighting Energy Estimation Exempel cellkontor 2,4x4 m Belysningsplanering I enlighet med den europeiska standarden för belysning av inomhus arbetsplatser EN och den svenska planeringsguiden Ljus och Rum. Medelbelysningsstyrka i drift 500 lux på arbetsplanet och 300 lux inom den omedelbara omgivningen. Belysningslösning Ett cellkontor med en arbetsplatsorienterad pendelarmatur bestyckad med 2x35 W. Styrsystem Dagsljus-/Konstantljusstyrning. Frånvarostyrning. Energianvändning W light 47 kwh/år W parasitic 9 kwh/år 56 kwh/år LENI delyta 5,8* Ett cellkontor där vi har använt ett platsorienterat belysningssystem med en T5-armatur där belysningen är orienterad efter arbetsplatsen. Styrningen är integrerad i armaturen. Under hela brukstiden som normalt är 20 år för belysningsanläggningen, innebär ljusstyrningen en besparing på totalt 1690 kwh jämfört med samma rum med manuell On/Off under samma period. med en traditionell manuellt styrning On/ Off beräknas till 140 kwh/år, en besparing med 60 % uppnås med styrningen i exemplet. *LENI-talet är normalt en indikator för hela byggnadens energieffektivitet. Värdet har här brutits ned till en delyta för jämförelse mellan olika delutrymmen. Exempel tvåpersonskontor 4,8x4 m Belysningsplanering I enlighet med den europeiska standarden för belysning av inomhus arbetsplatser EN och den svenska planeringsguiden Ljus och Rum. Medelbelysningsstyrka i drift 500 lux på arbetsplanet och 300 lux inom den omedelbara omgivningen. Belysningslösning Ett tvåpersonskontor med lokaliserad allmänbelysning med fyra infällda armaturer 1x28 W. Styrsystem Dagsljus-/Konstantljusstyrning. Frånvarostyrning. Energianvändning W light 87 kwh/år W parasitic 30 kwh/år 117 kwh/år LENI delyta 6,1* *LENI-talet är normalt en indikator för hela byggnadens energieffektivitet. Värdet har här brutits ned till en delyta för jämförelse mellan olika delutrymmen. Ett kontor där vi har använt ett lokaliserat allmänbelysningssystem med fyra T5-armaturer. Styrningen är integrerad i två av armaturerna och styr varsin av de övriga i samma zon. Under hela brukstiden som normalt är 20 år för belysningsanläggningen, innebär ljusstyrningen en besparing på totalt 2090 kwh jämfört med samma rum med manuell On/Off under samma period. med en traditionell manuellt styrning On/Off beräknas till 222 kwh/år. Besparingen i detta fall blir 47 %. 10

11 Exempel på tillämpning av EN Exemplen beräknade enligt EN Lighting Energy Estimation Exempel storkontor 12x10 m Belysningsplanering I enlighet med den europeiska standarden för belysning av inomhus arbetsplatser EN och den svenska planeringsguiden Ljus och Rum. Medelbelysningsstyrka i drift 500 lux på arbetsplanen. Belysningslösning Ett storkontor med en allmänbelysning med tjugo infällda armaturer 2x28 W. Styrsystem Dagsljus-/Konstantljusstyrning. Närvarostyrning. Energianvändning W light 1867 kwh/år W parasitic 141 kwh/år 2008 kwh/år LENI delyta 16,7* *LENI-talet är normalt en indikator för hela byggnadens energieffektivitet. Värdet har här brutits ned till en delyta för jämförelse mellan olika delutrymmen. Ett traditionellt storkontor med en allmänbelysning med tjugo infällda T5-armaturer. Ett allmänbelysningssystem med 500 lux på arbetsplanen innebär en högre energiförbrukning än lokaliserade belysningssystem. Dessutom kan allmänbelysningssystem kräva platsbelysning på arbetsplatserna. Styrningen är integrerad i en av armaturerna i varje armaturrad och styr de övriga armaturerna i samma rad. Standarden kräver en närvarosensor per 30 m 2 i denna typ av lokal. Under hela brukstiden som normalt är 20 år för belysningsanläggningen, innebär ljusstyrningen en besparing på totalt kwh jämfört med samma rum med manuell On/Off under samma period. med en traditionell manuellt styrning On/Off beräknas till 2682 kwh/år, en besparing på 25 % uppnås med styrningen i exemplet. 11

12 Exempel på tillämpning av EN Exemplen beräknade enligt EN Lighting Energy Estimation Exempel Klassrum 8,4x7,2 m Belysningsplanering I enlighet med den europeiska standarden för belysning av inomhus arbetsplatser EN och den svenska planeringsguiden Ljus och Rum. Medelbelysningsstyrka i drift 500 lux på arbetsplanen. Belysningslösning En skolsal med en allmänbelysning med nio pendelarmaturer 1x49 W. Tavelbelysning tre armaturer 1x28 W. Styrsystem Päivänvalo-/Vakiovalo-ohjaus. Frånvarostyrning. Energianvändning W light 600 kwh/år W parasitic 71 kwh/år 671 kwh/år LENI delyta 11,1* En skolsal med en allmänbelysning med nio pendlade T5-armaturer och en tavelbelysning med tre T5-armaturer. Vi har planerat ett allmänbelysningssystem med 500 lux på arbetsplanen. Dagsljusstyrning och konstantljusstyrningen är integrerad i en av armaturerna i varje armaturrad och styr de övriga armaturerna i samma rad. I rummet finns en central frånvarostyrning. Under hela brukstiden som normalt är 20 år för belysningsanläggningen, innebär ljusstyrningen en besparing på totalt 6230 kwh jämfört med samma rum med manuell On/Off under samma period. med en traditionell manuellt styrning On/Off beräknas till 983 kwh/år. Besparingen blir här 32 %. *LENI-talet är normalt en indikator för hela byggnadens energieffektivitet. Värdet har här brutits ned till en delyta för jämförelse mellan olika delutrymmen. 12

13 Exempel på tillämpning av EN Exemplen beräknade enligt EN Lighting Energy Estimation Exempel Skolkorridor 21x1,8 m med dagsljus Belysningsplanering I enlighet med den europeiska standarden för belysning av inomhus arbetsplatser EN och den svenska planeringsguiden Ljus och Rum. Medelbelysningsstyrka i drift 100 lux på golvet. Belysningslösning En korridor med infallande dagsljus, allmänbelysning med sju armaturer 1x28 W. Styrsystem Dagsljus-/Konstantljusstyrning. Närvarodämpning. Energianvändning W light 90 kwh/år W parasitic 55 kwh/år 145 kwh/år LENI delyta 3,8* En korridor med en allmänbelysning med sju T5-armaturer. Sensor för dagsljusstyrning och konstantljusstyrningen centralt placerad och tre närvarosensorer (en i var ände och en centralt i korridoren). Under hela brukstiden som normalt är 20 år för belysningsanläggningen, innebär ljusstyrningen en besparing på totalt 3206 kwh jämfört med samma korridor där belysningen är tillslagen under hela utnyttjningstiden via tidsstyrning. med en traditionell tidsstyrning On/Off beräknas till 305 kwh/år. Styrningen ger i detta fall en besparing på 53 %. *LENI-talet är normalt en indikator för hela byggnadens energieffektivitet. Värdet har här brutits ned till en delyta för jämförelse mellan olika delutrymmen. Exempel Skolkorridor 21x1,8 m utan dagsljus Belysningsplanering I enlighet med den europeiska standarden för belysning av inomhus arbetsplatser EN och den svenska planeringsguiden Ljus och Rum. Medelbelysningsstyrka i drift 100 lux på golvet. Belysningslösning En korridor utan dagsljus, allmänbelysning med sju armaturer 1x28 W. Styrsystem Konstantljusstyrning. Närvarodämpning. Energianvändning W light 242 kwh/år W parasitic 55 kwh/år 297 kwh/år LENI delyta 7,9 * En korridor med en allmänbelysning med sju T5-armaturer. Konstantljusstyrningssensor centralt placerad och tre närvarosensorer (en i var ände och en centralt i korridoren). Under hela brukstiden som normalt är 20 år för belysningsanläggningen, innebär ljusstyrningen en besparing på totalt 2732 kwh jämfört med samma korridor där belysningen är tillslagen under hela utnyttjningstiden via tidsstyrning. med en traditionell tidssstyrning On/Off beräknas till 434 kwh/år. Styrningen ger i detta fall en besparing på 32 %. *LENI-talet är normalt en indikator för hela byggnadens energieffektivitet. Värdet har här brutits ned till en delyta för jämförelse mellan olika delutrymmen. 13

14 Exempel på tillämpningar av EN Dagsljustillgången I exemplen på föregående sidor är dagsljustillgången markerad enligt illustrationen till höger. Dagsljustillgången delar upp rummet i olika zoner. De olika zonerna beskriver ett visst dagsljusintervall. Zonerna indelas i Stark, Medel, Svag eller Ingen dagsljusfaktor. Armaturer som befinner sig i en starkare zon kan tillgodogöra en större nedräkning av utnyttjningstiden vilket reducerar den totala effektförbrukningen. Dagsljusfaktorn erhålls genom att utföra en ljusmätning av belysningsstyrkan inomhus och uttrycka mätresultaten som ett förhållande till belysningsstyrkan utomhus vid samma tidpunkt. Formeln blir D(%) = E inomhus x 100 / E utomhus. Stark Medel Svag Ingen Dagsljusfaktorn (D) Exempel på zonindelning inom ett utrymme med dagsljusinfall. D 3% 3%>D 2% 2%>D 1% 1%>D Styrning I exemplen på föregående sidor är olika typer av styrning markerad med symboler. Till höger finns en förklaring till de olika styrningarna vi har använt. I cellkontoret nedan finns alltså både dagsljus- /konstantljus och frånvarostyrning. Dagsljusstyrning/Konstantljusstyrning Dagsljussensor: En ljussensor som anpassar belysningseffekten till mängden infallande dagsljus (naturligt ljus). Konstantljussensor: En ljussensor som anpassar/korrigerar belysningseffekten till driftvärdet enligt/efter bibehållsfaktorn. Närvarostyrning Närvarostyrning både tänder och släcker belysningen automatiskt. Efter den senaste närvarodetekteringen med max. 15 minuters fördröjning släcks ljuset automatiskt. Frånvarostyrning Frånvarostyrning blockerar att ljuset tänds automatiskt vid detektering. Manuellt tillslag av belysningen krävs. Efter den senaste närvarodetekteringen med max. 15 minuters fördröjning släcks ljuset automatiskt. Närvarodämpning Närvarodämpning tänder belysningen automatiskt vid detektering. Ljuset reglerar ned till en låg nivå, maximalt 20% av driftvärdet. Med en kort tidsfördröjning efter den senaste närvarodetekteringen, exempelvis från 2 min max 15 min, dämpas ljuset automatiskt till den lägre nivån. 14

15 15

16 fagerhults belysning ab huvudkontor Habo Tel Fax Fagerhultgruppen med cirka anställda är Nordens största och en av Europas ledande belysningskoncerner. Vi utvecklar, tillverkar och marknadsför professionella belysningssystem för publika miljöer samt erbjuder sortiment för inredningsbelysning. Koncernen har säljbolag i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Holland, Tyskland, Estland, Ryssland och Kina. Tillverkande enheter finns i Habo, Örnsköldsvik, Varberg, Falkenberg, Borås och Åhus i Sverige, Manchester i England och i Suzhou i Kina. Gruppen, där Fagerhults Belysning, Ateljé Lyktan, Belid, LampGustaf, LampGustaf Inredning, Elenco och Whitecroft Lighting ingår, omsätter cirka MSEK. AB Fagerhult är noterat på stockholmsbörsens O-lista. försäljningskontor och utställningar göteborg Gamla Almedalsvägen Göteborg Tel Fax malmö John Ericssons väg ABC-husen Malmö Tel Fax stockholm Åsögatan Stockholm Tel Fax örebro Mosåsvägen Örebro Tel Fax örnsköldsvik Storgatan 4 Box Örnsköldsvik Tel Fax NO