policypaket så är det också dags att också börja ta tag i situationen, menar Nihad Bunar.

Transkript

1 Id: L Speltid: 15 min, radioprogram, format: strömmande ljud När snickeriläraren Kennet Gonzalez på Enskede gårds gymnasium upptäckte att hans elever på individuella programmets språkintroduktion hade stora problem med att lära sig vad verkstadens olika verktyg och maskiner hette, blev han konfunderad. Vad i hans sätt att undervisa var det som inte fungerade? Samtidigt försökte Emmy-Linda Svensson, lärare i svenska som andraspråk, få till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt hos skolans yrkeslärare. De två lärarna har idag utvecklat ett nära samarbete och genom ett allt tätare kollegialt samtal och nya sätt att förhålla sig till undervisning, har såväl elever som lärare utvecklats. L Speltid: 15 min, radioprogram, format: strömmande ljud Professor Nihad Bunar, som är knuten till barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har länge forskat kring nyanländas skolgång. Enligt honom är nyckeln till en fungerande skolgång och integration att nyanlända börjar ses som en angelägenhet för hela skolan och att rektorer slutar bolla över ansvaret för dem till andra. När det äntligen finns nya riktlinjer och råd, färskt kartläggningsmaterial och tydliga

2 policypaket så är det också dags att också börja ta tag i situationen, menar Nihad Bunar. L Speltid: 15 min, radioprogram, format: strömmande ljud Studiehandledningen är det viktigaste verktyget vid undervisning av nyanlända elever, menar professor Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. I sin forskning kring nyanlända och deras lärande har han konstaterat att just studiehandledningen fungerar som en brygga mellan de kunskaper som eleverna bär med sig och allt det nya som de möts av här - såväl pedagogiskt som språk- och kunskapsmässigt. Men hur gör man för att få det att fungera i praktiken, även om det inte finns någon tillgänglig studiehandledare på skolan? Och varför har inte den svenska skolan lärt sig av sina tidigare misstag? Programledare: Natanael Derwinger. Id: U104202, dokumentärfilm Speltid: 2 x 46 min, tv-program, format: strömmande + DVD Vi får följa fyra immigranter i Storbritannien som försöker lära sig engelska. De har bott minst ett år i landet men deras kunskaper är ytterst begränsade. Vanligtvis talar de sitt modersmål med landsmän och umgås i språkisolerade grupper. Nu vill deras lärare att eleverna ska erövra språket och använder nya grepp för att påskynda processen. Id: DVD 2737, dokumentärfilm Speltid 90 min, dokumentärfilm, format: strömmande + dvd Dokumentärfilmaren Julie Bertuccelli följde en Parisklass med nyanlända ungdomar mellan 11 och 15 år under ett år. Resultatet blev en gripande film om längtan, frustration, förhoppningar, rädsla, vrede och drömmar - känslor som Xin, Rama och Naminata ständigt lever med. Läraren Birgitte Cervoni lyssnar, stödjer och lär sina elever det nya språket. Franska för nybörjare är en stark skildring av Europa år ett Europa där många barn hamnar i en osäker exiltillvaro i samhällets marginal. Id: UR Speltid 28 min, tv-program, format: strömmande Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. En del av eleverna har bott i Sverige i några år och andra har precis flyttat till Sverige. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers

3 individuella förutsättningar. Vi träffar också idrottsläraren Marie Graffman Sahlberg som menar att hälsoaspekten ofta saknas i ämnet idrott och hälsa. Hon har under sin nuvarande forskningstjänst utarbetat en undervisningsmodell som inkluderar hälsa. Någon som också arbetar med hälsoaspekten inom ämnet idrott och hälsa är Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever. Upplägget är att varannan lektion är en teorilektion och varannan en idrottslektion. (Observera på Sli måste du lägga till filtret UR Samtiden för att programmet ska bli synligt där.) Id: L Speltid: 29 min, radioprogram, format: strömmande + cd Helena von Malortie, textil- och bildlärare på mottagningsskolan Mosaik i Malmö, brinner för att se hur det skapande arbetet stimulerar eleverna att lära sig svenska. De kreativa ämnena ger också utrymme för många att bearbeta ursprung, identitet och värderingar, säger hon. Lektionerna har ofta teman som kopplas till andra skolämnen och eleverna får beskriva sina processer med hjälp av film. De ställer ut sina verk både i skolan och på andra platser. Jag känner med alla nyanlända, hur det är att komma till ett nytt land, kämpa med ett nytt språk och skapa nya kontakter, berättar Helena, som själv har erfarenheten av att ha bott i Asien i många år. Id: L Speltid 29 min, radioprogram, format: strömmande + cd Hur hjälper man bäst elever som är nya i Sverige att komma in i svenska språket? Vi hör tre lärare ur tidigare program som alla möter den utmaningen i sin vardag. Medverkar gör Lotta Ahlström, lärare i svenska som andraspråk och SO för en förberedelseklass på Bagarmossens skola i Stockholm, Helena von Malortie, textil- och bildlärare på mottagningsskolan Mosaik i Malmö och Camilla Edvall som undervisar i svenska som andraspråk på Nivrenaskolan i Kvissleby. Id: L Speltid 29 min, radioprogram, format: strömmande + cd Kati Dimiter-Taikon är lärare för den världsunika Roma Kulturklass, en tvåspråkig klass för romska elever med egna lokaler i Enskededalen i Stockholm. Hon växlar obehindrat mellan romani chib och svenska när hon leder lektionerna. I klassen blandas elever i förskoleålder med högstadieelever. En stor inspiratör för Kati är

4 den kanadensiske språkvetaren och pedagogen Jim Cummins, som understryker det egna modersmålets betydelse för att eleven ska kunna utveckla all annan språkförståelse. Id: U Speltid: 28 min, tv-program, format: strömmande + dvd Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium. Id: U Speltid 28 min, tv-program, format: strömmande + dvd Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Id: L Speltid 29 min, radioprogram, format: strömmande + cd Hur bra är den svenska skolan på att möta nyanlända elever? Får eleverna den undervisning de har rätt till? Och har det någon betydelse på vilken skola och i vilken kommun de hamnar? Vi tittar närmare på vad som möter de barn och ungdomar som nya i landet slussas in i skolan. Resultatet visar sig vara varierande. I brist på tydliga riktlinjer om hur nyanlända ska bemötas tvingas lärarna själva finna vägar och lösningar, ett faktum som enligt kritikerna riskerar elevernas utbildning. Vissa går så långt som att beskriva deras studiesituation som rena rama vilda västern. Id: U Speltid: 28 min, tv-program, format: strömmande + dvd Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Teresia är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på

5 Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka. Coachningen fortsätter och Teresia och klassen får ytterligare pusselbitar i undervisningsmodellen. Eleverna tycker att klassen fått mer arbetsro och att de får hjälp på ett annat sätt nu, och Teresia ser att det finns en hel del vinster med ett språkutvecklande arbetssätt. Vi får även besöka Skarpatorpsskolan i Skarpnäck där alla lärare arbetar språkinriktat. Id: U Speltid 8 x 27 min, format: strömmande + DVD I Sverige finns över en miljon människor som har ett annat språk än svenska närmast hjärtat. De har alla gjort en resa in i det svenska språket. Men är det en resa det handlar om, och finns det i så fall en slutstation? Är perfekt svenska målet och förutsättningen för medborgarskap, arbete och utbildning? Vi följer invandrade svenskar som matematikläraren Stavros Louca, ståuppkomikern Zinat Pirzadeh och pedagogen Behrang Miri och återupplivar deras väg in i det svenska språket och det svenska samhället. Vi tar med dem tillbaka till flyktingförläggningar, det första mötet med den svenska skolan och återser människor som varit till stöd och hjälp och viktiga samtalspartners. Dessutom kåserar Jonas Hassen Khemiri över det svenska språkets egenheter. Id: U Speltid: 28 min, tv-program, format: strömmande + dvd Idag talas det över 200 språk i Sverige, och för skolan blir då frågan om en framgångsrik andraspråksinlärning en central uppgift. Hur ska utbildningsväsendet kunna ge de många tvåspråkiga eleverna en lika bra utbildning som de helt svensktalande får? Medverkar gör docent Monica Axelsson och biträdande professor Pauline Gibbons som förmedlar de senaste forskningsrönen kring flerspråkighet. I lektionsexempel från Knutbyskolan i Rinkeby ser vi hur lärarna med hjälp av en genrepedagogisk metod arbetar stöttande och språkutvecklande i sina respektive ämnen. Id: U Speltid 10 x 8 min, tv-serie, format: strömmande + dvd Sfi-läraren Sara Lövestam ger konkreta tips på hur digital teknik kan användas i språkinlärning. I varje lektion tränas en eller flera färdigheter som hör- och läsförståelse, uttal, muntlig förståelse och muntlig kommunikation. Programmen visar hur digitala verktyg kan användas för att dokumentera språkutvecklingen och bidra till ett formativt arbetssätt, samt skapa förutsättningar för samarbete och kommunikation. Genom att använda ett publicistiskt arbetssätt får eleverna skriva för en verklig mottagare utifrån egna erfarenheter och intressen.

6 I programmen reflekterar Sara över hur digital kompetens och språkutveckling stödjer varandra i lärandet, exempelvis för att få ett källkritiskt förhållningssätt och ta del av nyhetsflödet och samhällsinformation. Id: UR Speltid: 20 min, tv-program, format: strömmande Karin Andersson är professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och samtalar här med Patrik Hadenius om barns språkutveckling. Hon berättar om tre vanliga myter om hur barn lär sig språk. En av myterna är att modersmålet alltid är det starkaste. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg. (Observera att du på sli.se/medioteket måste lägga till filtret UR Samtiden för att programmet ska bli synligt där.) Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Information om hur den svenska skolan fungerar, för nyanlända barn & unga och deras föräldrar: