Nationella riktlinjer för bröstcancer. Prevention och diagnostik Arbetsdokument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för bröstcancer. Prevention och diagnostik Arbetsdokument"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för bröstcancer Prevention och diagnostik Arbetsdokument

2 Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för bröstcancer prevention och diagnostik Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillståndsoch åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på Litteraturen till det vetenskapliga underlaget identifierades via systematisk informationssökning i minst två vetenskapliga databaser, manuell genomgång av referenslistor till relevanta studier och översikter, och genom kontakt med experter inom området. Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel.

3 Rad: B006a Tillstånd: Epidemiologiskt ökad livstidsrisk för bröstcancer hos kvinna utan påvisad mutation i familjen Åtgärd: Årlig MRT som tillägg till strukturerad uppföljning # Författare, år Studiedesign Patientpopulation Beskrivning av behandling i kontroll- & interventionsgrupp/erna 1 Warner 2008 [1] Metaanalys av publicerade icke randomiserade studier, 11 studier, sammanlagt 4983 kvinnor har inkluderats i dessa studier. Positiv undersökning definierades antingen som BI- RADS > 3, eller BI- RADS > 4 Kvinnor med ärftligt ökad risk för bröstcancer, inklusive BRCAmutationsbärare. Individuella studier har utöver BRCAmutationsbärare inkluderat kvinnor med en uppskattad livstids risk från 15 % och uppåt, eller med en uppskattad årlig risk om minst 1 %. Både kvinnor med och utan tidigare bröstcancerdiagnos har inkluderats i studierna. Studierna har inkluderat kvinnor i åldrarna 19-81, medianåldern ligger mellan 40 och 47 år, ett stort antal kvinnor under 40 har alltså Studierna är enarmade och man har jämfört sensitivitet och specificitet baserat på fynd vid MG, MRI och MG+MRI. Resultaten redovisade med cut-off för positivt fynd som antingen BI- RADS 3 eller 4. Effektmått A Sensitivitet invasiv bröstcancer MG: (BI- RADS>3): 39 % (95 % CI=37-41) (BI- RADS>4): 32 % (95 % CI=23-41) MRI : (BI- RADS>3): 77 % (95 % CI=70-84) (BI- RADS>4): 75 % (95 % CI=62-88) MG+MRI (BI- RADS>3): 94 % (95 % CI=90-97) Effektmått B Specificitet invasiv bröstcancer MG: (BI- RADS>3): 94,7 % (95 % CI=93,0-96,5) (BI- RADS>4): 98,5 % (95 % CI=97,8-99,2) MRI : (BI- RADS>3): 86,3 % (95 % CI=80,9-91,7) (BI- RADS>4): 96,1 % (95 % CI=94,8-97,4) MG+MRI (BI- Övrigt Sensitiviteten således tydligt högre vid tillägget av MRI till MG, specificiteten något lägre. Andelen patienter som utvecklade körtelpositiv bröstcancer var i ingående studier 0 26 %.

4 inkluderats i studierna, d v s i åldrar där MG screening ej studerats systematiskt. (BI- RADS>4): 84 % (95 % CI=70-97) RADS>3): 77,2 % (95 % CI=74,7-79,7) (BI- RADS>4): 95,2 % (95 % CI=93,7-96,6) 2 Trop 2010 [2] Prospektiv kohortstudie N=184, sammanlagt 384 screeningomgångar BRCAmutationsbärare, och kvinnor med minst 30 % sannolikhet att vara BRCAmutationsbärare (22 % av inkluderade kvinnor). 56 % av studiedeltagarna hade ingen tidigare cancerdiagnos, 39 % tidigare bröstcancer, 5 % annan cancer tidigare. Kvinnorna undersöktes inom 30 dagar årligen med klinisk undersökning, MG, MRI och ultraljud vilka bedömdes oberoende av varandra. 12 cancerfall identifierades under studien (6,5 %). MRI 10/12 (83 %) MG 7/12 (58 %) Ultraljud 5/12 (42 %) Klinisk undersökning 2/12 (17 %) MRI (93,6 %) MG (95,4 %) Ultraljud (93,8 %) Klinisk undersökning (95,9 %) Således hade 22 % av de inkluderade patienterna en på epidemilogisk bas definierad risk (icke BRCAmutationsbärare)

5 Summering av utfall från inkluderade studier Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall/risk i kontrollgruppen Absolut effekt/risk (K I) Relativ effekt/- riskreduktion ( (K I) / K ) Evidensstyrka (Hämtas från efterföljande formulär för att sammanställa evidensstyrka) A sensitivitet MG vs MG + MRI 5167 (en metaanalys inkluderande 11 studier, och 1 ytterligare studie) Sensitivitet MG: % Sensitivitet MRI % Sensitivitet MG + MRI: % C 50 % högre sensitivitet för tillägget av MRI till MG Måttlig Sensitiviteten vid ultraljud endast studerad i en mindre andel individer B Specificitet MG vs MG + MRI 5685 (en metaanalys inkluderande 11 studier, och 3 ytterligare studier) Specificitet MG: % Specificitet MRI % Specificitet MG + MRI: % C 5 % lägre specificitet av MRI än MG Måttlig

6 Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: A sensitivitet MG vs MG + MRI Antal Antal studier 12 1 metaanalys och 1 ytterligare studie (prospektiv kohort) Antal personer 5167 Är studierna sammanfattade i SÖ 1 metaanalys av 11 ickerandomiseradestudier Studiedesign Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Summering av evidensstyrka Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Observationsstudie (++) Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) -1 Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Ange ev. avdrag X X X X X Ange ev. uppgradering +++ Viss heterogenitet föreligger Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: B Specificitet MG vs MG + MRI Antal Antal studier 12 1 metaanalys och 1 ytterligare studie (prospektiv kohort)

7 Antal personer 5167 Är studierna sammanfattade 1 metaanalys av 11 icke- i SÖ randomiserade studier Studiedesign Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Observationsstudie (++) Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) I en population med låg-måttlig risk är en lägre specificitet ett större problem än i en population med hög risk Ange ev. avdrag X X X X X Ja Ange ev. uppgradering Viss heterogenitet föreligger Summering av Evidensstyrka +++ Litteratursökning Databas: Cochrane Library Databasleverantör: Wiley Datum: Ämne: Kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 - Strukturerad uppföljning inklusive bröstradiologi från 25 års ålder (rad 6b) Söknr Termtyp *) Söktermer 1. MeSH Genes, BRCA1 explode OR Genes, BRCA2 explode 2. FT/TI, AB, KW (BRCA1 OR BRCA2 OR "BRCA 1" OR "BRCA 2"):ti,ab,kw

8 3. 1 OR 2 4. MeSH Magnetic Resonance Imaging explode OR Ultrasonography, Mammary explode OR Mammography explode OR Physical Examination explode 5. FT/TI, AB, KW 6. 4 OR AND 6 (ultrasonograph* OR "ultra sound" OR ultrasound OR MRI OR "magnetic resonance" OR "breast examination" OR mammography):ti,ab,kw 8. 3 AND 6 from 2007 to 2012 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed, som även används i Cochrane library) FT/TI, AB, KW = Fritextterm/er sökning i fälten för titel, abstract och keywords Explode = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade Databas: PubMed Databasleverantör: NLM Datum: Ämne: Kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 - Strukturerad uppföljning inklusive bröstradiologi från 25 års ålder (rad 6b) Söknr Termtyp *) Söktermer 1. MeSH ("Genes, BRCA1"[Mesh]) OR "Genes, BRCA2"[Mesh] 2. FT/TIAB BRCA1[tiab] OR BRCA2[tiab] OR BRCA 1[tiab] OR BRCA 2[tiab] 3. 1 OR 2 4. MeSH "Magnetic Resonance Imaging"[MeSH] OR "Ultrasonography, Mammary"[Mesh] OR "Mammography"[Mesh] OR "Physical Examination"[Mesh] 5. FT/TIAB ultrasonograph*[tiab] OR ultra sound[tiab] OR ultrasound[tiab] OR MRI[tiab] OR magnetic resonance[tiab] OR breast examination[tiab] OR mammography[tiab] 6. 4 OR AND 6 8. MeSH "Ultrasonography, Mammary"[Majr] OR "Magnetic Resonance Imaging"[Majr] OR "Mammography"[Majr] OR "Physical Examination"[Majr] 9. FT/TIAB (ultrasonograph*[tiab] OR ultra sound[tiab] OR ultrasound[tiab] OR MRI[tiab] OR magnetic resonance[tiab] OR breast examination[tiab] OR mammography[tiab]) AND (publisher[sb] OR in process[sb]or pubmednotmedline[sb]) OR MeSH ("Genes, BRCA1"[Majr]) OR "Genes, BRCA2"[Majr] 12. FT/TIAB (BRCA1[tiab] OR BRCA2[tiab] OR BRCA 1[tiab] OR BRCA 2[tiab]) AND (publisher[sb] OR in process[sb]or pubmednotmedline[sb]) OR ((10 AND 13) NOT Limits: Editorial, Letter, Case Reports, Comment) AND Limits: Publication Date from 2007 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed) FT = Fritextterm/er tiab= sökning i title- och abstractfälten MAJR = MeSH Major Topic (termen beskriver det huvudsakliga innehållet i artikeln)

9 Referenser 1. Warner, E, Messersmith, H, Causer, P, Eisen, A, Shumak, R, Plewes, D. Systematic review: using magnetic resonance imaging to screen women at high risk for breast cancer. Ann Intern Med. 2008; 148(9): Trop, I, Lalonde, L, Mayrand, MH, David, J, Larouche, N, Provencher, D. Multimodality breast cancer screening in women with a familial or genetic predisposition. Curr Oncol. 2010; 17(3):28-36.

10 Rad: B006b Tillstånd: Mutation i BRCA1- eller BRCA2-genen Åtgärd: Årlig MRT som tillägg till strukturerad uppföljning från 25 års ålder # Författare, år 1 Warner 2008 [1] Studiedesign Patientpopulation Beskrivning av behandling i kontroll- & interventionsgrupp/erna Metaanalys av publicerade icke randomiserade studier, 11 studier, sammanlagt 4983 kvinnor har inkluderats i dessa studier. Positiv undersökning definierades antingen som BI- RADS > 3, eller BI- RADS > 4 Kvinnor med ärftligt ökad risk för bröstcancer, inklusive BRCAmutationsbärare. Både kvinnor med och utan tidigare bröstcancerdiagnos har inkluderats i studierna. Studierna har inkluderat kvinnor i åldrarna 19-81, medianåldern ligger mellan 40 och 47 år, ett stort antal kvinnor under 40 har alltså inkluderats i studierna, d v s i åldrar där MG screening ej studerats systematiskt. Studierna är enarmade och man har jämfört sensitivitet och specificitet baserat på fynd vid MG, MRI och MG+MRI. Resultaten redovisade med cut-off för positivt fynd som antingen BI- RADS 3 eller 4. Effektmått A Sensitivitet invasiv bröstcancer MG: (BI- RADS>3): 39 % (95 % CI=37-41) (BI- RADS>4): 32 % (95 % CI=23-41) MRI : (BI- RADS>3): 77 % (95 % CI=70-84) (BI- RADS>4): 75 % (95 % CI=62-88) MG+MRI (BI- RADS>3): MG: (BI- RADS>3): 94,7 % (95 % CI=93,0-96,5) (BI- RADS>4): 98,5 % (95 % CI=97,8-99,2) MRI : (BI- RADS>3): 86,3 % (95 % CI=80,9-91,7) (BI- RADS>4): 96,1 % (95 % CI=94,8-97,4) Effektmått B Specificitet invasiv bröstcancer Effektmått C Incident bröstcancer stadium 0-1 Effektmått D Incident bröstcancer stadium 2-4 Andel patienter med körtelpositiv bröstcancer var i ingående studier 0 26 % Övrigt Sensitiviteten således tydligt högre vid tillägget av MRI till MG, specificiteten något lägre.

11 94 % (95 % CI=90-97) (BI- RADS>4): 84 % (95 % CI=70-97) MG+MRI (BI- RADS>3): 77,2 % (95 % CI=74,7-79,7) (BI- RADS>4): 95,2 % (95 % CI=93,7-96,6) 2 Trop 2010 [2] 3 Le-Petross 2011 [3] Retrospektiv kohortstudie N=73, sammalagt 168 screeningomgångar Prospektiv kohortstudie N=184, sammanlagt 384 screeningomgångar BRCAmutationsbärare, och kvinnor med minst 30 % sannolikhet att vara BRCAmutationsbärare. 56 % av studiedeltagarna hade ingen tidigare cancerdiagnos, 39 % tidigare bröstcancer, 5 % annan cancer tidigare. BRCA1 och BRCA2 mutationsbärare utan tidigare bröstcancer som setts vid uppföljningsmottagning för högriskindivider. 12 cancerfall identifi- Kvinnorna undersöktes inom 30 dagar årligen med klinisk undersökning, MG, MRI och ultraljud vilka bedömdes oberoende av varandra. 12 cancerfall identifierades under studien (6,5 %). Kvinnorna har genomgått alternerande årliga MG och MRI med 6 månaders intervall mellan underökningarna, samt klinisk bröstundersökning var 6e MRI 10/12 (83 %) MG 7/12 (58 %) Ultraljud 5/12 (42 %) Klinisk undersökning 2/12 (17 %) MRI: 92 % (95 % CI= %) MG: sensitiviteten kunde ej definieras då inga tumörer upp- MRI (93,6 %) MG (95,4 %) Ultraljud (93,8 %) Klinisk undersökning (95,9 %) MRI: 87 % (95 % CI= %) MG: 82 % (95 % CI= %) I 4 av 11 kvinnor med cancer på MRI kompletterades

12 4 Warner 2011[4] Jämförande ickerandomiserad studie N=1275, som följdes i median under 3 år erades hos 11 kvinnor under studien (16 %). BRCAmutationsbärare utan, eller med tidigare unilateral bröstcancer. månad. 13 fall av cancer inträffade under uppföljningen, 12 av dessa identifierades med MRI och ett fall identifierades i samband med riskreducerande mastektomi (1 mm stort fokus av dcis), inga tumörer identifierades med MG. I intenventionsgruppen (N=445) utfördes under en och samma dag MG, MRI, klinisk undersökning och intill 2005 även ultraljud. Den prospektivt identifierade kontrollgruppen (N=830) genomgick årlig MG och klinisk undersökning. MG/ultralju d (kontrollgruppen):25/76 = 32,9 % MRI (interventionsgruppen) 40/41 = 97,6 6 år K 7,2% (95 % CI = 4.5-9,9% 13,8 % (95 % CI = 9,1-18,5%; P = 6 år K 6,6% (95 % CI = 3.8-9,3% 1,9 % (95 % CI = 0,2-3,7%; P = 0,02 täcktes med denna metod utredningen med MG, i två av dessa all identifierades förändringarna på MG. En kvinna hade positiv körtel i axillen vid diagnos Multivariatanalys visar att HR för att utveckla bröstcancer med stadium större än 1 var 0,30 (95 % CI= 0,12-

13 0,72) i den MRIscreenade kohorten. Summering av utfall från inkluderade studier Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall/risk i kontrollgruppen Absolut effekt/risk (K I) Relativ effekt/- riskreduktion ( (K I) / K ) Evidensstyrka A sensitivitet MG vs MG + MRI 5685 (en metaanalys inkluderande 11 studier, och 3 ytterligare studier) Sensitivitet MG: % Sensitivitet MRI % Sensitivitet MG + MRI: 94 % C 50 % högre sensitivitet för tillägget av MRI till MG Hög Sensitiviteten vid ultraljud endast studerad i en mindre andel individer B Specificitet MG vs MG + MRI 5685 (en metaanalys inkluderande 11 studier, och 3 ytterligare studier) Specificitet MG: % Specificitet MRI % Specificitet MG + MRI: 95 % C 5 % lägre specificitet av MRI än MG Hög C Risk att diagnostiseras i stadium 2 eller högre 1275 (en ickerandomiserad jämförande studie) Efter sex år hade 6,6 % av individerna i kontrollgruppen diagnostiserats med bröstcancer stadium 2 eller större att Den justerade hazardkvoten för att inom 6 år ha diagnostiseras med bröstcancer större än stadium 1 var 0,30 (95 % CI = 0,12 0,72) i den Hög 70 % lägre risk att insjukna i bröstcancer med stadium större än 1, effekten på överlevnad är oklar.

14 jämföra med 1,9 % bland de som genomgått MRI-screening MRI-screenade kohorten jämfört med den kohort som inte genomgått MRI.

15 Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: A sensitivitet MG vs MG + MRI Antal Antal studier 14 1 metaanalys och 3 ytterligare studier Antal personer 5685 Är studierna sammanfattade i SÖ 1 metaanalys av 11 studier Studiedesign Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Observationsstudie (++) Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Relevansen för denna endpoint kan ifrågasättas Ange ev. avdrag Nej Ange ev. uppgradering Viss heterogenitet föreligger Summering av evidensstyrka Hög

16 Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: B Specificitet MG vs MG + MRI Antal Antal studier 14 1 metaanalys och 3 ytterligare studier Antal personer 5685 Är studierna sammanfattade i SÖ 1 metaanalys av 11 studier Studiedesign Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Observationsstudie (++) Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Relevansen för denna endpoint kan ifrågasättas Ange ev. avdrag Nej Ange ev. uppgradering Viss heterogenitet föreligger Summering av Evidensstyrka ++++

17 Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: C Risk att diagnostiseras i stadium 2 eller högre Antal Antal studier 1 Antal personer 1275 Är studierna sammanfattade i SÖ Nej Studiedesign Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Summering av evidensstyrka Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Observationsstudie (++) Ange ev. avdrag Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) 0 Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Nej Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Ange ev. uppgradering ++++ kontrollgruppen är identifierad i efterhand

18 Litteratursökning Databas: Cochrane Library Databasleverantör: Wiley Datum: Ämne: Kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 - Strukturerad uppföljning inklusive bröstradiologi från 25 års ålder (rad 6b) Söknr Termtyp *) Söktermer 9. MeSH Genes, BRCA1 explode OR Genes, BRCA2 explode 10. FT/TI, AB, KW OR 2 (BRCA1 OR BRCA2 OR "BRCA 1" OR "BRCA 2"):ti,ab,kw 12. MeSH Magnetic Resonance Imaging explode OR Ultrasonography, Mammary explode OR Mammography explode OR Physical Examination explode 13. FT/TI, AB, KW OR AND 6 (ultrasonograph* OR "ultra sound" OR ultrasound OR MRI OR "magnetic resonance" OR "breast examination" OR mammography):ti,ab,kw AND 6 from 2007 to 2012 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed, som även används i Cochrane library) FT/TI, AB, KW = Fritextterm/er sökning i fälten för titel, abstract och keywords Explode = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade Databas: PubMed Databasleverantör: NLM Datum: Ämne: Kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 - Strukturerad uppföljning inklusive bröstradiologi från 25 års ålder (rad 6b) Söknr Termtyp *) Söktermer 15. MeSH ("Genes, BRCA1"[Mesh]) OR "Genes, BRCA2"[Mesh] 16. FT/TIAB BRCA1[tiab] OR BRCA2[tiab] OR BRCA 1[tiab] OR BRCA 2[tiab] OR MeSH "Magnetic Resonance Imaging"[MeSH] OR "Ultrasonography, Mammary"[Mesh] OR "Mammography"[Mesh] OR "Physical Examination"[Mesh] 19. FT/TIAB ultrasonograph*[tiab] OR ultra sound[tiab] OR ultrasound[tiab] OR MRI[tiab] OR magnetic resonance[tiab] OR breast examination[tiab] OR mammography[tiab] OR AND MeSH "Ultrasonography, Mammary"[Majr] OR "Magnetic Resonance Imaging"[Majr] OR "Mammography"[Majr] OR "Physical Examination"[Majr]

19 23. FT/TIAB (ultrasonograph*[tiab] OR ultra sound[tiab] OR ultrasound[tiab] OR MRI[tiab] OR magnetic resonance[tiab] OR breast examination[tiab] OR mammography[tiab]) AND (publisher[sb] OR in process[sb]or pubmednotmedline[sb]) OR MeSH ("Genes, BRCA1"[Majr]) OR "Genes, BRCA2"[Majr] 26. FT/TIAB (BRCA1[tiab] OR BRCA2[tiab] OR BRCA 1[tiab] OR BRCA 2[tiab]) AND (publisher[sb] OR in process[sb]or pubmednotmedline[sb]) OR ((10 AND 13) NOT Limits: Editorial, Letter, Case Reports, Comment) AND Limits: Publication Date from 2007 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed) FT = Fritextterm/er tiab= sökning i title- och abstractfälten MAJR = MeSH Major Topic (termen beskriver det huvudsakliga innehållet i artikeln) Referenser 1. Warner, E, Messersmith, H, Causer, P, Eisen, A, Shumak, R, Plewes, D. Systematic review: using magnetic resonance imaging to screen women at high risk for breast cancer. Ann Intern Med. 2008; 148(9): Trop, I, Lalonde, L, Mayrand, MH, David, J, Larouche, N, Provencher, D. Multimodality breast cancer screening in women with a familial or genetic predisposition. Curr Oncol. 2010; 17(3): Le-Petross, HT, Whitman, GJ, Atchley, DP, Yuan, Y, Gutierrez-Barrera, A, Hortobagyi, GN, et al. Effectiveness of alternating mammography and magnetic resonance imaging for screening women with deleterious BRCA mutations at high risk of breast cancer. Cancer. 2011; 117(17): Warner, E, Hill, K, Causer, P, Plewes, D, Jong, R, Yaffe, M, et al. Prospective study of breast cancer incidence in women with a BRCA1 or BRCA2 mutation under surveillance with and without magnetic resonance imaging. J Clin Oncol. 2011; 29(13):

20 Rad: B007 Tillstånd: Mutation i BRCA1- eller BRCA2-genen Åtgärd: Mastektomi för att förebygga bröstcancer Tabellering av inkluderade studier # Författare, år 1 Lostumbo, 2010 [1] 2 Hartman 2001 [2] Systematisk genomgång (Cochrane) Retrospektiv kohortstudie Inkluderar data från de tre studierna 2-4 nedan, samt studier rörande fysisk morbiditet (N=7), livskvalitet (N=13) 18 BRCAmutationsbärare från ett större material Beträffande bröstcancerspecifik överlevnad och bröstcancerincidens se 2-4, beträffande fysisk morbiditet och livskvalitet kohortstudier av opererade kvinnor. Dessa studier inkluderar även kvinnor utan BRCAmutation. Man rapporterar incidens av bröstcancer hos mastektomerade Effektmått Överlevnad se 2-4 I1 Ej rapporterad Effektmått Studiedesign Patientpopulation Beskrivning av behandling i kontroll- & interventionsgrupp/erna Bröstcancerincidens se 2-4 Inget fall av bröstcancer observerades efter Effektmått Livskvalitet 14 studier med totalt 1687 patienter har undersökt livskvalitet i översikten. Alla ingående kvinnorna i dessa studier är ej BRCAmutationsbärare. Övrigt Man konkluderar i översikten att kvinnor med hög frekvens rapporterar tillfredställelse med beslutet att genomgå riskreducerande bröstkirurgi, och reduktion i oron att drabbas av bröstcancer men olika grad av tillfredställelse beträffande det kosmetiska resultatet. I ett antal studier rapporteras olika former av negativ påverkan på sexualiteten efter riskreducerande mastektomi.

21 (N=214, varav 176 testats avseende BRCA1 och BRCA2) kvinnor med hereditär risk avseende bröstcancer vilka genomgått riskreducerande mastektomi. FU: 13,4 år. Medelålder vid mastektomi var 36,5 år (min-max 23-48). jämför med och förväntad baserad på två olika modeller. mastektomi hos 18 identifierade mutationsbärare, i materialet ingick 2 kvinnor som utvecklat bröstcancer, men vars mutationsstatus var okänd, under det hypotetiska antagande att dessa kunde vara mutationsbärare ledde det till följande kalkylerade effekter: Relativ riskreduktion: 89,5 100% Absolut riskreduktion per år: 1,8 2,7 %r 3 Meijers- Heijboer 2001[3] Prospektiv kohortstudie 139 BRCAmutationsbärare som följts upp prospektivt vid en mottagning. Medeluppföljningstid för mastektomerade respektive (N=76) icke-mastektomerade (N=63) var 2,9 respektive 3,0 år. Medelålder vid mastektomi var 37,7 Effekten av riskreducerande mastektomi värderades i en coxmodell där mastektomi modellerades som en tidsberoende kovariabel Ej rapporterad avseende OS, bröstcancerspecifik överlevnad: 0/76 mastektomerade vs. 1/63 ickemastektomerade 0/76 mastektomerade vs. 8/63 icke mastektomerade utvecklade bröstcancer. Relativ riskreduktion %, vilket i absoluta tal motsvarar ungefär 2,5 % riskreduktion per

22 4 Rebbeck 2004 [4] 5 Domchek 2010 [5] Prospektiv och retrospektiv matchad fallkontrollstudie år och vid start av follow-up för kontroller 39,5 år. 483 Friska BRCAbärare, 6,4 års uppföljning. Medelålder vid mastektomi var 38,1 år (min-max: 20 63) Prospektiv kohortstudie av 1619 BRCA mutationsbärare utan egen tidigare cancerdiagnos, genomsnittlig uppföljning ungefär 3 år. Medelålder vid mastektomi/start för uppföljning var 36,7 år (min-max 18-88) för kvinnor som inte tidigare genomgått salpingooforektomi, och 40,6 år (min-max 18-88) för Effekten av riskreducerande mastektomi värderades i en coxmodell där mastektomi modellerades som kovariabel, då man inte observerade några fall i interventionsgruppen kunde ingen hasardkvot fastställas Ej rapporterad Ej rapporterad år. Under 6,4 års median uppföljning inträffade 2 fall av bröstcancer hos 105 mastektomerade kvinnor och 184 fall hos icke mastektomerade. Riskreduktion ca 95 % hos kvinnor som även genomgått riskreducerande ooforektomi, ca 90 % för de som har kvar sina äggstockar. 0/247 kvinnor som genomgått mastektomi insjuknade i bröstcancer vs. 98/1372 som inte genomgått mastektomi; Effekten motsvarar i absoluta tal 7 % reduktion under uppföljningen, eller 2,3% per år Ej rapporterad Somliga av individerna i denna studie är även inkluderade i ref 5 nedan (Domchek et al, 2010) Dessa fall exkluderas därför i summeringen nedan

23 dem som tidigare opererat bort äggstockar och äggledare.

24 Summering av utfall från inkluderade studier Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall/risk i kontrollgruppen Absolut effekt/risk (K I) Relativ effekt/- riskreduktion ( (K I) / K ) Evidensstyrka (Hämtas från efterföljande formulär för att sammanställa evidensstyrka) A Bröstcancerdöd 0/76 mastektomerade vs. 1/63 ickemastektomerade död i bröstcancer Ej bedömbar Ej bedömbar Mycket låg B Bröstcancerincidens 1776 individer (3 studier) 0/349 mastektomerade vs. 106/1435 ickemastektomerade, vilket motsvarar minst 95 % relativ riskreduktion a av interventionen Ungefär 2 % riskreduktion per år. Minst 95 % riskreduktion Hög C Livskvalitet 1687 individer (14 studier) Går ej att evidensgradera

25 Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: Bröstcancerspecifik överlevnad Antal Antal studier 1 Antal personer Är studierna sammanfattade i SÖ Ja Studien är rapporterad i en cochrane rapport Studiedesign Utgångsvärde RCT (++++) Observationsstudie (++) ++ Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Summering av evidensstyrka Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Ange ev. avdrag Få events rapporterade Ja Ange ev. uppgradering X + Inte bedömbart

26 Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: bröstcancerincidens Antal Antal studier 3 Antal personer 1784 Är studierna sammanfattade i SÖ Ja Det finns ett viss överlapp i inklusionen inom två studier, den ena av dessa har därför exkluderats från bedömningen (Rebbeck 2004) Studiedesign Utgångsvärde RCT (++++) Observationsstudie (++) ++ Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Summering av evidensstyrka Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Ange ev. avdrag Nej Ange ev. uppgradering Ja ++++

27 Litteratursökning Databas: Cochrane Library Databasleverantör: Wiley Datum: Ämne: Frisk kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 - Riskreducerande mastektomi (rad 7) Söknr Termtyp *) Söktermer 1. MeSH Genes, BRCA1 explode OR Genes, BRCA2 explode 2. FT/TI, AB, KW 3. 1 OR 2 (BRCA1 OR BRCA2 OR "BRCA 1" OR "BRCA 2"):ti,ab,kw 4. MeSH Mastectomy explode 5. FT/TI, AB, KW 6. 4 OR AND AND 6 from 2008 to 2012 mastectomy[tiab] OR mammectomy[tiab] *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed, som även används i Cochrane library) FT/TI, AB, KW = Fritextterm/er sökning i fälten för titel, abstract och keywords Explode = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade Databas: PubMed Databasleverantör: NLM Datum: Ämne: Frisk kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 - Riskreducerande mastektomi (rad 7) Söknr Termtyp *) Söktermer 1. MeSH ("Genes, BRCA1"[Mesh]) OR "Genes, BRCA2"[Mesh] 2. FT/TIAB BRCA1[tiab] OR BRCA2[tiab] OR BRCA 1[tiab] OR BRCA 2[tiab] 3. 1 OR 2 4. MeSH "Mastectomy"[Mesh] 5. FT/TIAB mastectomy[tiab] OR mammectomy[tiab] 6. 4 OR AND 6 8. MeSH ("Genes, BRCA1"[Majr]) OR "Genes, BRCA2"[Majr] 9. FT/TIAB (BRCA1[tiab] OR BRCA2[tiab] OR BRCA 1[tiab] OR BRCA 2[tiab]) AND (publisher[sb] OR in process[sb]or pubmednotmedline[sb]) OR MeSH, FT/TIAB ("Mastectomy"[Majr]) OR ((mastectomy[tiab] OR mammectomy[tiab]) AND (publisher[sb] OR in process[sb]or pubmednotmedline[sb]) ) 12. ((10 AND 11) NOT Limits: Editorial, Letter, Case) AND Limits: Publication Date from 2008 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed) FT = Fritextterm/er tiab= sökning i title- och abstractfälten

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för bröstcancer. (Läs

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Arbetsdokument Medicinska test NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD OCH STÖD VID MISSBRUK OCH BEROENDE 1 Innehåll Inledning... 3 Tillstånd och

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröstcancer. Vetenskapligt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för bröstcancer. Vetenskapligt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för bröstcancer Vetenskapligt underlag Bilaga 1 2 Förord Socialstyrelsen har i detta dokument samlat det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer för bröstcancer. Underlaget

Läs mer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer Alerts bedömning Publicerad 00-02-02 Reviderad 00-04-10 Version 2 Upptäckten av att förändringar (mutationer) i två bestämda gener innebär en ökad risk

Läs mer

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Diagnostik Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Diagnostik Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer Diagnostik Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer diagnostik Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

EXAMENSARBETE. Magnetresonanstomografins roll i tidig upptäckt av bröstcancer hos kvinnor som är BRCA1 eller BRCA2 genbärare

EXAMENSARBETE. Magnetresonanstomografins roll i tidig upptäckt av bröstcancer hos kvinnor som är BRCA1 eller BRCA2 genbärare EXAMENSARBETE Magnetresonanstomografins roll i tidig upptäckt av bröstcancer hos kvinnor som är BRCA1 eller BRCA2 genbärare Hasiba Sheko Helena Sångberg Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Fullständigt kunskapsunderlag Kranskärlssjukdom Bilaga 1 2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

EXAMENSARBETE. Magnetresonanstomografins betydelse för bröstcancerdiagnostiken. Jenny Isaksson Josefine Karlsson 2014

EXAMENSARBETE. Magnetresonanstomografins betydelse för bröstcancerdiagnostiken. Jenny Isaksson Josefine Karlsson 2014 EXAMENSARBETE Magnetresonanstomografins betydelse för bröstcancerdiagnostiken Jenny Isaksson Josefine Karlsson 2014 Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Gynekologisk cancer och ärftlighet. Susanne Malander Skånes Onkologiska Kliniks gynsektion Skånes Universitetssjukhus LUND

Gynekologisk cancer och ärftlighet. Susanne Malander Skånes Onkologiska Kliniks gynsektion Skånes Universitetssjukhus LUND Gynekologisk cancer och ärftlighet Susanne Malander Skånes Onkologiska Kliniks gynsektion Skånes Universitetssjukhus LUND Cancer drabbar 50 000 svenskar varje år 2 500 ärver cancer Varför vill vi studera

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

BRCA1 och BRCA2 har nått kliniken Tioårigt fynd av genmutation ger nu möjlighet förebygga ärftlig bröstcancer

BRCA1 och BRCA2 har nått kliniken Tioårigt fynd av genmutation ger nu möjlighet förebygga ärftlig bröstcancer Niklas Loman, med dr, avdelningsläkare, onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund (Niklas.Loman@onk.lu.se) BRCA1 och BRCA2 har nått kliniken Tioårigt fynd av genmutation ger nu möjlighet förebygga

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Kan livmoderhalsens längd förutsäga om barnet kommer att födas för tidigt?

Kan livmoderhalsens längd förutsäga om barnet kommer att födas för tidigt? Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Ärftlig benägenhet för bröstcancer

Ärftlig benägenhet för bröstcancer Ärftlig benägenhet för bröstcancer Hannaleena Eerola och Heli Nevanlinna Man känner för närvarande till två gener, BRCA och BRCA, i vilka mutationer leder till en stor risk för bröst- och ovariecancer

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

Bettskena för barn och ungdomar med symtom relaterade till käkfunktionsstörningar. En systematisk översikt av vetenskapliga studier

Bettskena för barn och ungdomar med symtom relaterade till käkfunktionsstörningar. En systematisk översikt av vetenskapliga studier Bettskena för barn och ungdomar med symtom relaterade till käkfunktionsstörningar En systematisk översikt av vetenskapliga studier Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Sök artiklar i PubMed

Sök artiklar i PubMed Sök artiklar i PubMed En handledning i hur man söker med hjälp av ämnesord. PubMed är en databas med över 20 miljoner referenser som täcker medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Användning av stödstrumpor hos patienter på intensivvårdsavdelning (IVA)

Användning av stödstrumpor hos patienter på intensivvårdsavdelning (IVA) Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 1 juni 2012. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av

Läs mer

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till

Läs mer

Effekter av abonnemangstandvård (frisktandvård) på patientens tandhälsa och ekonomi

Effekter av abonnemangstandvård (frisktandvård) på patientens tandhälsa och ekonomi Detta är en uppdatering av ett tidigare svar från SBU:s Upplysningstjänst. Detta svar färdigställdes. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk

Läs mer

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt NATIONELLA UTB DAGAR I HJÄRTSVIKT Göteborg 101029 Mats Börjesson, Docent. Överläkare, univ lektor Sahlgrenska Univ Sjukhuset/Östra, Göteborg Symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer

Robotkirurgi vid operation för prostatacancer Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 27 februari 2009. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Hälsoekonomiskt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Hälsoekonomiskt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Hälsoekonomiskt underlag Bilaga Innehåll Inledning... 3 Läkemedelsbehandling som tillägg till livsstilsbehandling... 4 Fetmakirurgi... 7 Förebyggande åtgärder mot

Läs mer

SD-BERA vid diagnostik av

SD-BERA vid diagnostik av Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

kommentar och sammanfattning

kommentar och sammanfattning SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Generella

Läs mer

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur?

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur? Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst, 2012-03-07. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av

Läs mer

Vikten av läkarkontinuitet för patienter med cancer

Vikten av läkarkontinuitet för patienter med cancer Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Gränsvärden för graviditetsdiabetes. Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga Remissversion

Gränsvärden för graviditetsdiabetes. Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga Remissversion Gränsvärden för graviditetsdiabetes Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Rengöring av innerkanyl för trakeotomi

Rengöring av innerkanyl för trakeotomi Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Erfarenheter från Stockholm av samtidig influensa- och pneumokockvaccinering av äldre personer

Erfarenheter från Stockholm av samtidig influensa- och pneumokockvaccinering av äldre personer Erfarenheter från Stockholm av samtidig influensa- och pneumokockvaccinering av äldre personer Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare i Stockholms Län 1 Bakgrund Mycket låg användning av influensa- och pneumokockvaccin

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Hitta rätt i PubMed Strategier för att finna kliniskt relevant information av tillräcklig kvalitet

Hitta rätt i PubMed Strategier för att finna kliniskt relevant information av tillräcklig kvalitet Viveka Alton, fil kand, informatiker, SBU, Stockholm alton@sbu.se Hitta rätt i PubMed Strategier för att finna kliniskt relevant information av tillräcklig kvalitet Om stora medicinska databaser som Medline

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Bilaga 2. Granskningsmallar

Bilaga 2. Granskningsmallar Bilaga 2. Granskningsmallar Diagnostik Författare: Journal: År: Volym: Sidor: Granskad av: Datum: 1. Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Presenta1onen hi"ar ni på Campusbibliotekets webb www.campusbiblioteket.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier reviderad 2014 Granskningen av en studie gäller i första hand studiekvalitet, det vill säga risk för systematiska fel och risk för intressekonflikter

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård

Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård Nationella riktlinjer för god socialtjänst Dessa riktlinjer är under

Läs mer

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department GynObstetrik Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar Health Department Innehållsförteckning 1 Ovulationsrubbningar....2 Amenorré......2 Definition Klassifikation Utredning Orsakar Polycystiskt

Läs mer

PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus

PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus PONV Vad är nytt? Jakob Walldén Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus Är PONV ett problem idag? Historiskt: 30% PONV. Idag: Bättre?

Läs mer

Redovisa inkluderade artiklar Klafförsett stent för patienter som opererats för hjärtfel och har dysfungerande homograft i subpulmonell kammare

Redovisa inkluderade artiklar Klafförsett stent för patienter som opererats för hjärtfel och har dysfungerande homograft i subpulmonell kammare Redovisa en tabell per utfall, ex. risker i separat tabell. Bilaga 1 Klafförsett stent för patienter som opererats för hjärtfel och har dysfungerande homograft i subpulmonell kammare Utfallsmått: död Frigiola,

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid sårläkning hos äldre Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst den 22 Maj 2014. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Vetenskapligt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Vetenskapligt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Vetenskapligt underlag Bilaga Innehåll Dagligrökning vuxna... 3 Rökning gravida, ammande och föräldrar... 22 Rökning ungdomar under 18 år...

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Patientutbildning i egenvård har en central roll i diabetesvården och ingår som en rutinmässig del i vården av personer med diabetes. Patientutbildning kan ges individuellt

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Plackkarakteristik med ultraljud

Plackkarakteristik med ultraljud Plackkarakteristik med ultraljud association med risk för stroke Göran Bergström Klinisk Fysiologi & Wallenberg laboratoriet Göteborgs Universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Eid Evidensbaserad dikbdö

Läs mer

PubMed (Public Medline) - sökmanual

PubMed (Public Medline) - sökmanual PubMed (Public Medline) - sökmanual Medicinska fakultetens bibliotek, Lund. Monica Landén. 2014-02 PubMed/Medline är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 23 miljoner referenser

Läs mer

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Projektplan. Mat vid fetma. 17 maj 2011

Projektplan. Mat vid fetma. 17 maj 2011 Projektplan Mat vid fetma 17 maj 2011 1 Mat vid fetma 1. Bakgrund SBU publicerade år 2002 rapporten Fetma problem och åtgärder. Rapporten inkluderade många olika metoder för såväl prevention och behandling

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

BRO granskar bröstcancervården

BRO granskar bröstcancervården BRO granskar bröstcancervården Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO BRO: Synovate: Ingrid Kössler David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2007-10-19 Information om undersökningen Synovate

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer