Nationella riktlinjer för bröstcancer. Prevention och diagnostik Arbetsdokument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för bröstcancer. Prevention och diagnostik Arbetsdokument"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för bröstcancer Prevention och diagnostik Arbetsdokument

2 Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för bröstcancer prevention och diagnostik Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillståndsoch åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på Litteraturen till det vetenskapliga underlaget identifierades via systematisk informationssökning i minst två vetenskapliga databaser, manuell genomgång av referenslistor till relevanta studier och översikter, och genom kontakt med experter inom området. Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel.

3 Rad: B006a Tillstånd: Epidemiologiskt ökad livstidsrisk för bröstcancer hos kvinna utan påvisad mutation i familjen Åtgärd: Årlig MRT som tillägg till strukturerad uppföljning # Författare, år Studiedesign Patientpopulation Beskrivning av behandling i kontroll- & interventionsgrupp/erna 1 Warner 2008 [1] Metaanalys av publicerade icke randomiserade studier, 11 studier, sammanlagt 4983 kvinnor har inkluderats i dessa studier. Positiv undersökning definierades antingen som BI- RADS > 3, eller BI- RADS > 4 Kvinnor med ärftligt ökad risk för bröstcancer, inklusive BRCAmutationsbärare. Individuella studier har utöver BRCAmutationsbärare inkluderat kvinnor med en uppskattad livstids risk från 15 % och uppåt, eller med en uppskattad årlig risk om minst 1 %. Både kvinnor med och utan tidigare bröstcancerdiagnos har inkluderats i studierna. Studierna har inkluderat kvinnor i åldrarna 19-81, medianåldern ligger mellan 40 och 47 år, ett stort antal kvinnor under 40 har alltså Studierna är enarmade och man har jämfört sensitivitet och specificitet baserat på fynd vid MG, MRI och MG+MRI. Resultaten redovisade med cut-off för positivt fynd som antingen BI- RADS 3 eller 4. Effektmått A Sensitivitet invasiv bröstcancer MG: (BI- RADS>3): 39 % (95 % CI=37-41) (BI- RADS>4): 32 % (95 % CI=23-41) MRI : (BI- RADS>3): 77 % (95 % CI=70-84) (BI- RADS>4): 75 % (95 % CI=62-88) MG+MRI (BI- RADS>3): 94 % (95 % CI=90-97) Effektmått B Specificitet invasiv bröstcancer MG: (BI- RADS>3): 94,7 % (95 % CI=93,0-96,5) (BI- RADS>4): 98,5 % (95 % CI=97,8-99,2) MRI : (BI- RADS>3): 86,3 % (95 % CI=80,9-91,7) (BI- RADS>4): 96,1 % (95 % CI=94,8-97,4) MG+MRI (BI- Övrigt Sensitiviteten således tydligt högre vid tillägget av MRI till MG, specificiteten något lägre. Andelen patienter som utvecklade körtelpositiv bröstcancer var i ingående studier 0 26 %.

4 inkluderats i studierna, d v s i åldrar där MG screening ej studerats systematiskt. (BI- RADS>4): 84 % (95 % CI=70-97) RADS>3): 77,2 % (95 % CI=74,7-79,7) (BI- RADS>4): 95,2 % (95 % CI=93,7-96,6) 2 Trop 2010 [2] Prospektiv kohortstudie N=184, sammanlagt 384 screeningomgångar BRCAmutationsbärare, och kvinnor med minst 30 % sannolikhet att vara BRCAmutationsbärare (22 % av inkluderade kvinnor). 56 % av studiedeltagarna hade ingen tidigare cancerdiagnos, 39 % tidigare bröstcancer, 5 % annan cancer tidigare. Kvinnorna undersöktes inom 30 dagar årligen med klinisk undersökning, MG, MRI och ultraljud vilka bedömdes oberoende av varandra. 12 cancerfall identifierades under studien (6,5 %). MRI 10/12 (83 %) MG 7/12 (58 %) Ultraljud 5/12 (42 %) Klinisk undersökning 2/12 (17 %) MRI (93,6 %) MG (95,4 %) Ultraljud (93,8 %) Klinisk undersökning (95,9 %) Således hade 22 % av de inkluderade patienterna en på epidemilogisk bas definierad risk (icke BRCAmutationsbärare)

5 Summering av utfall från inkluderade studier Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall/risk i kontrollgruppen Absolut effekt/risk (K I) Relativ effekt/- riskreduktion ( (K I) / K ) Evidensstyrka (Hämtas från efterföljande formulär för att sammanställa evidensstyrka) A sensitivitet MG vs MG + MRI 5167 (en metaanalys inkluderande 11 studier, och 1 ytterligare studie) Sensitivitet MG: % Sensitivitet MRI % Sensitivitet MG + MRI: % C 50 % högre sensitivitet för tillägget av MRI till MG Måttlig Sensitiviteten vid ultraljud endast studerad i en mindre andel individer B Specificitet MG vs MG + MRI 5685 (en metaanalys inkluderande 11 studier, och 3 ytterligare studier) Specificitet MG: % Specificitet MRI % Specificitet MG + MRI: % C 5 % lägre specificitet av MRI än MG Måttlig

6 Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: A sensitivitet MG vs MG + MRI Antal Antal studier 12 1 metaanalys och 1 ytterligare studie (prospektiv kohort) Antal personer 5167 Är studierna sammanfattade i SÖ 1 metaanalys av 11 ickerandomiseradestudier Studiedesign Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Summering av evidensstyrka Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Observationsstudie (++) Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) -1 Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Ange ev. avdrag X X X X X Ange ev. uppgradering +++ Viss heterogenitet föreligger Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: B Specificitet MG vs MG + MRI Antal Antal studier 12 1 metaanalys och 1 ytterligare studie (prospektiv kohort)

7 Antal personer 5167 Är studierna sammanfattade 1 metaanalys av 11 icke- i SÖ randomiserade studier Studiedesign Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Observationsstudie (++) Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) I en population med låg-måttlig risk är en lägre specificitet ett större problem än i en population med hög risk Ange ev. avdrag X X X X X Ja Ange ev. uppgradering Viss heterogenitet föreligger Summering av Evidensstyrka +++ Litteratursökning Databas: Cochrane Library Databasleverantör: Wiley Datum: Ämne: Kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 - Strukturerad uppföljning inklusive bröstradiologi från 25 års ålder (rad 6b) Söknr Termtyp *) Söktermer 1. MeSH Genes, BRCA1 explode OR Genes, BRCA2 explode 2. FT/TI, AB, KW (BRCA1 OR BRCA2 OR "BRCA 1" OR "BRCA 2"):ti,ab,kw

8 3. 1 OR 2 4. MeSH Magnetic Resonance Imaging explode OR Ultrasonography, Mammary explode OR Mammography explode OR Physical Examination explode 5. FT/TI, AB, KW 6. 4 OR AND 6 (ultrasonograph* OR "ultra sound" OR ultrasound OR MRI OR "magnetic resonance" OR "breast examination" OR mammography):ti,ab,kw 8. 3 AND 6 from 2007 to 2012 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed, som även används i Cochrane library) FT/TI, AB, KW = Fritextterm/er sökning i fälten för titel, abstract och keywords Explode = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade Databas: PubMed Databasleverantör: NLM Datum: Ämne: Kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 - Strukturerad uppföljning inklusive bröstradiologi från 25 års ålder (rad 6b) Söknr Termtyp *) Söktermer 1. MeSH ("Genes, BRCA1"[Mesh]) OR "Genes, BRCA2"[Mesh] 2. FT/TIAB BRCA1[tiab] OR BRCA2[tiab] OR BRCA 1[tiab] OR BRCA 2[tiab] 3. 1 OR 2 4. MeSH "Magnetic Resonance Imaging"[MeSH] OR "Ultrasonography, Mammary"[Mesh] OR "Mammography"[Mesh] OR "Physical Examination"[Mesh] 5. FT/TIAB ultrasonograph*[tiab] OR ultra sound[tiab] OR ultrasound[tiab] OR MRI[tiab] OR magnetic resonance[tiab] OR breast examination[tiab] OR mammography[tiab] 6. 4 OR AND 6 8. MeSH "Ultrasonography, Mammary"[Majr] OR "Magnetic Resonance Imaging"[Majr] OR "Mammography"[Majr] OR "Physical Examination"[Majr] 9. FT/TIAB (ultrasonograph*[tiab] OR ultra sound[tiab] OR ultrasound[tiab] OR MRI[tiab] OR magnetic resonance[tiab] OR breast examination[tiab] OR mammography[tiab]) AND (publisher[sb] OR in process[sb]or pubmednotmedline[sb]) OR MeSH ("Genes, BRCA1"[Majr]) OR "Genes, BRCA2"[Majr] 12. FT/TIAB (BRCA1[tiab] OR BRCA2[tiab] OR BRCA 1[tiab] OR BRCA 2[tiab]) AND (publisher[sb] OR in process[sb]or pubmednotmedline[sb]) OR ((10 AND 13) NOT Limits: Editorial, Letter, Case Reports, Comment) AND Limits: Publication Date from 2007 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed) FT = Fritextterm/er tiab= sökning i title- och abstractfälten MAJR = MeSH Major Topic (termen beskriver det huvudsakliga innehållet i artikeln)

9 Referenser 1. Warner, E, Messersmith, H, Causer, P, Eisen, A, Shumak, R, Plewes, D. Systematic review: using magnetic resonance imaging to screen women at high risk for breast cancer. Ann Intern Med. 2008; 148(9): Trop, I, Lalonde, L, Mayrand, MH, David, J, Larouche, N, Provencher, D. Multimodality breast cancer screening in women with a familial or genetic predisposition. Curr Oncol. 2010; 17(3):28-36.

10 Rad: B006b Tillstånd: Mutation i BRCA1- eller BRCA2-genen Åtgärd: Årlig MRT som tillägg till strukturerad uppföljning från 25 års ålder # Författare, år 1 Warner 2008 [1] Studiedesign Patientpopulation Beskrivning av behandling i kontroll- & interventionsgrupp/erna Metaanalys av publicerade icke randomiserade studier, 11 studier, sammanlagt 4983 kvinnor har inkluderats i dessa studier. Positiv undersökning definierades antingen som BI- RADS > 3, eller BI- RADS > 4 Kvinnor med ärftligt ökad risk för bröstcancer, inklusive BRCAmutationsbärare. Både kvinnor med och utan tidigare bröstcancerdiagnos har inkluderats i studierna. Studierna har inkluderat kvinnor i åldrarna 19-81, medianåldern ligger mellan 40 och 47 år, ett stort antal kvinnor under 40 har alltså inkluderats i studierna, d v s i åldrar där MG screening ej studerats systematiskt. Studierna är enarmade och man har jämfört sensitivitet och specificitet baserat på fynd vid MG, MRI och MG+MRI. Resultaten redovisade med cut-off för positivt fynd som antingen BI- RADS 3 eller 4. Effektmått A Sensitivitet invasiv bröstcancer MG: (BI- RADS>3): 39 % (95 % CI=37-41) (BI- RADS>4): 32 % (95 % CI=23-41) MRI : (BI- RADS>3): 77 % (95 % CI=70-84) (BI- RADS>4): 75 % (95 % CI=62-88) MG+MRI (BI- RADS>3): MG: (BI- RADS>3): 94,7 % (95 % CI=93,0-96,5) (BI- RADS>4): 98,5 % (95 % CI=97,8-99,2) MRI : (BI- RADS>3): 86,3 % (95 % CI=80,9-91,7) (BI- RADS>4): 96,1 % (95 % CI=94,8-97,4) Effektmått B Specificitet invasiv bröstcancer Effektmått C Incident bröstcancer stadium 0-1 Effektmått D Incident bröstcancer stadium 2-4 Andel patienter med körtelpositiv bröstcancer var i ingående studier 0 26 % Övrigt Sensitiviteten således tydligt högre vid tillägget av MRI till MG, specificiteten något lägre.

11 94 % (95 % CI=90-97) (BI- RADS>4): 84 % (95 % CI=70-97) MG+MRI (BI- RADS>3): 77,2 % (95 % CI=74,7-79,7) (BI- RADS>4): 95,2 % (95 % CI=93,7-96,6) 2 Trop 2010 [2] 3 Le-Petross 2011 [3] Retrospektiv kohortstudie N=73, sammalagt 168 screeningomgångar Prospektiv kohortstudie N=184, sammanlagt 384 screeningomgångar BRCAmutationsbärare, och kvinnor med minst 30 % sannolikhet att vara BRCAmutationsbärare. 56 % av studiedeltagarna hade ingen tidigare cancerdiagnos, 39 % tidigare bröstcancer, 5 % annan cancer tidigare. BRCA1 och BRCA2 mutationsbärare utan tidigare bröstcancer som setts vid uppföljningsmottagning för högriskindivider. 12 cancerfall identifi- Kvinnorna undersöktes inom 30 dagar årligen med klinisk undersökning, MG, MRI och ultraljud vilka bedömdes oberoende av varandra. 12 cancerfall identifierades under studien (6,5 %). Kvinnorna har genomgått alternerande årliga MG och MRI med 6 månaders intervall mellan underökningarna, samt klinisk bröstundersökning var 6e MRI 10/12 (83 %) MG 7/12 (58 %) Ultraljud 5/12 (42 %) Klinisk undersökning 2/12 (17 %) MRI: 92 % (95 % CI= %) MG: sensitiviteten kunde ej definieras då inga tumörer upp- MRI (93,6 %) MG (95,4 %) Ultraljud (93,8 %) Klinisk undersökning (95,9 %) MRI: 87 % (95 % CI= %) MG: 82 % (95 % CI= %) I 4 av 11 kvinnor med cancer på MRI kompletterades

12 4 Warner 2011[4] Jämförande ickerandomiserad studie N=1275, som följdes i median under 3 år erades hos 11 kvinnor under studien (16 %). BRCAmutationsbärare utan, eller med tidigare unilateral bröstcancer. månad. 13 fall av cancer inträffade under uppföljningen, 12 av dessa identifierades med MRI och ett fall identifierades i samband med riskreducerande mastektomi (1 mm stort fokus av dcis), inga tumörer identifierades med MG. I intenventionsgruppen (N=445) utfördes under en och samma dag MG, MRI, klinisk undersökning och intill 2005 även ultraljud. Den prospektivt identifierade kontrollgruppen (N=830) genomgick årlig MG och klinisk undersökning. MG/ultralju d (kontrollgruppen):25/76 = 32,9 % MRI (interventionsgruppen) 40/41 = 97,6 6 år K 7,2% (95 % CI = 4.5-9,9% 13,8 % (95 % CI = 9,1-18,5%; P = 6 år K 6,6% (95 % CI = 3.8-9,3% 1,9 % (95 % CI = 0,2-3,7%; P = 0,02 täcktes med denna metod utredningen med MG, i två av dessa all identifierades förändringarna på MG. En kvinna hade positiv körtel i axillen vid diagnos Multivariatanalys visar att HR för att utveckla bröstcancer med stadium större än 1 var 0,30 (95 % CI= 0,12-

13 0,72) i den MRIscreenade kohorten. Summering av utfall från inkluderade studier Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall/risk i kontrollgruppen Absolut effekt/risk (K I) Relativ effekt/- riskreduktion ( (K I) / K ) Evidensstyrka A sensitivitet MG vs MG + MRI 5685 (en metaanalys inkluderande 11 studier, och 3 ytterligare studier) Sensitivitet MG: % Sensitivitet MRI % Sensitivitet MG + MRI: 94 % C 50 % högre sensitivitet för tillägget av MRI till MG Hög Sensitiviteten vid ultraljud endast studerad i en mindre andel individer B Specificitet MG vs MG + MRI 5685 (en metaanalys inkluderande 11 studier, och 3 ytterligare studier) Specificitet MG: % Specificitet MRI % Specificitet MG + MRI: 95 % C 5 % lägre specificitet av MRI än MG Hög C Risk att diagnostiseras i stadium 2 eller högre 1275 (en ickerandomiserad jämförande studie) Efter sex år hade 6,6 % av individerna i kontrollgruppen diagnostiserats med bröstcancer stadium 2 eller större att Den justerade hazardkvoten för att inom 6 år ha diagnostiseras med bröstcancer större än stadium 1 var 0,30 (95 % CI = 0,12 0,72) i den Hög 70 % lägre risk att insjukna i bröstcancer med stadium större än 1, effekten på överlevnad är oklar.

14 jämföra med 1,9 % bland de som genomgått MRI-screening MRI-screenade kohorten jämfört med den kohort som inte genomgått MRI.

15 Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: A sensitivitet MG vs MG + MRI Antal Antal studier 14 1 metaanalys och 3 ytterligare studier Antal personer 5685 Är studierna sammanfattade i SÖ 1 metaanalys av 11 studier Studiedesign Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Observationsstudie (++) Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Relevansen för denna endpoint kan ifrågasättas Ange ev. avdrag Nej Ange ev. uppgradering Viss heterogenitet föreligger Summering av evidensstyrka Hög

16 Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: B Specificitet MG vs MG + MRI Antal Antal studier 14 1 metaanalys och 3 ytterligare studier Antal personer 5685 Är studierna sammanfattade i SÖ 1 metaanalys av 11 studier Studiedesign Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Observationsstudie (++) Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Relevansen för denna endpoint kan ifrågasättas Ange ev. avdrag Nej Ange ev. uppgradering Viss heterogenitet föreligger Summering av Evidensstyrka ++++

17 Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: C Risk att diagnostiseras i stadium 2 eller högre Antal Antal studier 1 Antal personer 1275 Är studierna sammanfattade i SÖ Nej Studiedesign Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Summering av evidensstyrka Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Observationsstudie (++) Ange ev. avdrag Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) 0 Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Nej Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Ange ev. uppgradering ++++ kontrollgruppen är identifierad i efterhand

18 Litteratursökning Databas: Cochrane Library Databasleverantör: Wiley Datum: Ämne: Kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 - Strukturerad uppföljning inklusive bröstradiologi från 25 års ålder (rad 6b) Söknr Termtyp *) Söktermer 9. MeSH Genes, BRCA1 explode OR Genes, BRCA2 explode 10. FT/TI, AB, KW OR 2 (BRCA1 OR BRCA2 OR "BRCA 1" OR "BRCA 2"):ti,ab,kw 12. MeSH Magnetic Resonance Imaging explode OR Ultrasonography, Mammary explode OR Mammography explode OR Physical Examination explode 13. FT/TI, AB, KW OR AND 6 (ultrasonograph* OR "ultra sound" OR ultrasound OR MRI OR "magnetic resonance" OR "breast examination" OR mammography):ti,ab,kw AND 6 from 2007 to 2012 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed, som även används i Cochrane library) FT/TI, AB, KW = Fritextterm/er sökning i fälten för titel, abstract och keywords Explode = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade Databas: PubMed Databasleverantör: NLM Datum: Ämne: Kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 - Strukturerad uppföljning inklusive bröstradiologi från 25 års ålder (rad 6b) Söknr Termtyp *) Söktermer 15. MeSH ("Genes, BRCA1"[Mesh]) OR "Genes, BRCA2"[Mesh] 16. FT/TIAB BRCA1[tiab] OR BRCA2[tiab] OR BRCA 1[tiab] OR BRCA 2[tiab] OR MeSH "Magnetic Resonance Imaging"[MeSH] OR "Ultrasonography, Mammary"[Mesh] OR "Mammography"[Mesh] OR "Physical Examination"[Mesh] 19. FT/TIAB ultrasonograph*[tiab] OR ultra sound[tiab] OR ultrasound[tiab] OR MRI[tiab] OR magnetic resonance[tiab] OR breast examination[tiab] OR mammography[tiab] OR AND MeSH "Ultrasonography, Mammary"[Majr] OR "Magnetic Resonance Imaging"[Majr] OR "Mammography"[Majr] OR "Physical Examination"[Majr]

19 23. FT/TIAB (ultrasonograph*[tiab] OR ultra sound[tiab] OR ultrasound[tiab] OR MRI[tiab] OR magnetic resonance[tiab] OR breast examination[tiab] OR mammography[tiab]) AND (publisher[sb] OR in process[sb]or pubmednotmedline[sb]) OR MeSH ("Genes, BRCA1"[Majr]) OR "Genes, BRCA2"[Majr] 26. FT/TIAB (BRCA1[tiab] OR BRCA2[tiab] OR BRCA 1[tiab] OR BRCA 2[tiab]) AND (publisher[sb] OR in process[sb]or pubmednotmedline[sb]) OR ((10 AND 13) NOT Limits: Editorial, Letter, Case Reports, Comment) AND Limits: Publication Date from 2007 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed) FT = Fritextterm/er tiab= sökning i title- och abstractfälten MAJR = MeSH Major Topic (termen beskriver det huvudsakliga innehållet i artikeln) Referenser 1. Warner, E, Messersmith, H, Causer, P, Eisen, A, Shumak, R, Plewes, D. Systematic review: using magnetic resonance imaging to screen women at high risk for breast cancer. Ann Intern Med. 2008; 148(9): Trop, I, Lalonde, L, Mayrand, MH, David, J, Larouche, N, Provencher, D. Multimodality breast cancer screening in women with a familial or genetic predisposition. Curr Oncol. 2010; 17(3): Le-Petross, HT, Whitman, GJ, Atchley, DP, Yuan, Y, Gutierrez-Barrera, A, Hortobagyi, GN, et al. Effectiveness of alternating mammography and magnetic resonance imaging for screening women with deleterious BRCA mutations at high risk of breast cancer. Cancer. 2011; 117(17): Warner, E, Hill, K, Causer, P, Plewes, D, Jong, R, Yaffe, M, et al. Prospective study of breast cancer incidence in women with a BRCA1 or BRCA2 mutation under surveillance with and without magnetic resonance imaging. J Clin Oncol. 2011; 29(13):

20 Rad: B007 Tillstånd: Mutation i BRCA1- eller BRCA2-genen Åtgärd: Mastektomi för att förebygga bröstcancer Tabellering av inkluderade studier # Författare, år 1 Lostumbo, 2010 [1] 2 Hartman 2001 [2] Systematisk genomgång (Cochrane) Retrospektiv kohortstudie Inkluderar data från de tre studierna 2-4 nedan, samt studier rörande fysisk morbiditet (N=7), livskvalitet (N=13) 18 BRCAmutationsbärare från ett större material Beträffande bröstcancerspecifik överlevnad och bröstcancerincidens se 2-4, beträffande fysisk morbiditet och livskvalitet kohortstudier av opererade kvinnor. Dessa studier inkluderar även kvinnor utan BRCAmutation. Man rapporterar incidens av bröstcancer hos mastektomerade Effektmått Överlevnad se 2-4 I1 Ej rapporterad Effektmått Studiedesign Patientpopulation Beskrivning av behandling i kontroll- & interventionsgrupp/erna Bröstcancerincidens se 2-4 Inget fall av bröstcancer observerades efter Effektmått Livskvalitet 14 studier med totalt 1687 patienter har undersökt livskvalitet i översikten. Alla ingående kvinnorna i dessa studier är ej BRCAmutationsbärare. Övrigt Man konkluderar i översikten att kvinnor med hög frekvens rapporterar tillfredställelse med beslutet att genomgå riskreducerande bröstkirurgi, och reduktion i oron att drabbas av bröstcancer men olika grad av tillfredställelse beträffande det kosmetiska resultatet. I ett antal studier rapporteras olika former av negativ påverkan på sexualiteten efter riskreducerande mastektomi.

21 (N=214, varav 176 testats avseende BRCA1 och BRCA2) kvinnor med hereditär risk avseende bröstcancer vilka genomgått riskreducerande mastektomi. FU: 13,4 år. Medelålder vid mastektomi var 36,5 år (min-max 23-48). jämför med och förväntad baserad på två olika modeller. mastektomi hos 18 identifierade mutationsbärare, i materialet ingick 2 kvinnor som utvecklat bröstcancer, men vars mutationsstatus var okänd, under det hypotetiska antagande att dessa kunde vara mutationsbärare ledde det till följande kalkylerade effekter: Relativ riskreduktion: 89,5 100% Absolut riskreduktion per år: 1,8 2,7 %r 3 Meijers- Heijboer 2001[3] Prospektiv kohortstudie 139 BRCAmutationsbärare som följts upp prospektivt vid en mottagning. Medeluppföljningstid för mastektomerade respektive (N=76) icke-mastektomerade (N=63) var 2,9 respektive 3,0 år. Medelålder vid mastektomi var 37,7 Effekten av riskreducerande mastektomi värderades i en coxmodell där mastektomi modellerades som en tidsberoende kovariabel Ej rapporterad avseende OS, bröstcancerspecifik överlevnad: 0/76 mastektomerade vs. 1/63 ickemastektomerade 0/76 mastektomerade vs. 8/63 icke mastektomerade utvecklade bröstcancer. Relativ riskreduktion %, vilket i absoluta tal motsvarar ungefär 2,5 % riskreduktion per

22 4 Rebbeck 2004 [4] 5 Domchek 2010 [5] Prospektiv och retrospektiv matchad fallkontrollstudie år och vid start av follow-up för kontroller 39,5 år. 483 Friska BRCAbärare, 6,4 års uppföljning. Medelålder vid mastektomi var 38,1 år (min-max: 20 63) Prospektiv kohortstudie av 1619 BRCA mutationsbärare utan egen tidigare cancerdiagnos, genomsnittlig uppföljning ungefär 3 år. Medelålder vid mastektomi/start för uppföljning var 36,7 år (min-max 18-88) för kvinnor som inte tidigare genomgått salpingooforektomi, och 40,6 år (min-max 18-88) för Effekten av riskreducerande mastektomi värderades i en coxmodell där mastektomi modellerades som kovariabel, då man inte observerade några fall i interventionsgruppen kunde ingen hasardkvot fastställas Ej rapporterad Ej rapporterad år. Under 6,4 års median uppföljning inträffade 2 fall av bröstcancer hos 105 mastektomerade kvinnor och 184 fall hos icke mastektomerade. Riskreduktion ca 95 % hos kvinnor som även genomgått riskreducerande ooforektomi, ca 90 % för de som har kvar sina äggstockar. 0/247 kvinnor som genomgått mastektomi insjuknade i bröstcancer vs. 98/1372 som inte genomgått mastektomi; Effekten motsvarar i absoluta tal 7 % reduktion under uppföljningen, eller 2,3% per år Ej rapporterad Somliga av individerna i denna studie är även inkluderade i ref 5 nedan (Domchek et al, 2010) Dessa fall exkluderas därför i summeringen nedan

23 dem som tidigare opererat bort äggstockar och äggledare.

24 Summering av utfall från inkluderade studier Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall/risk i kontrollgruppen Absolut effekt/risk (K I) Relativ effekt/- riskreduktion ( (K I) / K ) Evidensstyrka (Hämtas från efterföljande formulär för att sammanställa evidensstyrka) A Bröstcancerdöd 0/76 mastektomerade vs. 1/63 ickemastektomerade död i bröstcancer Ej bedömbar Ej bedömbar Mycket låg B Bröstcancerincidens 1776 individer (3 studier) 0/349 mastektomerade vs. 106/1435 ickemastektomerade, vilket motsvarar minst 95 % relativ riskreduktion a av interventionen Ungefär 2 % riskreduktion per år. Minst 95 % riskreduktion Hög C Livskvalitet 1687 individer (14 studier) Går ej att evidensgradera

25 Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: Bröstcancerspecifik överlevnad Antal Antal studier 1 Antal personer Är studierna sammanfattade i SÖ Ja Studien är rapporterad i en cochrane rapport Studiedesign Utgångsvärde RCT (++++) Observationsstudie (++) ++ Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Summering av evidensstyrka Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Ange ev. avdrag Få events rapporterade Ja Ange ev. uppgradering X + Inte bedömbart

26 Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: bröstcancerincidens Antal Antal studier 3 Antal personer 1784 Är studierna sammanfattade i SÖ Ja Det finns ett viss överlapp i inklusionen inom två studier, den ena av dessa har därför exkluderats från bedömningen (Rebbeck 2004) Studiedesign Utgångsvärde RCT (++++) Observationsstudie (++) ++ Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Effektstorlek Summering av evidensstyrka Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Ange ev. avdrag Nej Ange ev. uppgradering Ja ++++

27 Litteratursökning Databas: Cochrane Library Databasleverantör: Wiley Datum: Ämne: Frisk kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 - Riskreducerande mastektomi (rad 7) Söknr Termtyp *) Söktermer 1. MeSH Genes, BRCA1 explode OR Genes, BRCA2 explode 2. FT/TI, AB, KW 3. 1 OR 2 (BRCA1 OR BRCA2 OR "BRCA 1" OR "BRCA 2"):ti,ab,kw 4. MeSH Mastectomy explode 5. FT/TI, AB, KW 6. 4 OR AND AND 6 from 2008 to 2012 mastectomy[tiab] OR mammectomy[tiab] *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed, som även används i Cochrane library) FT/TI, AB, KW = Fritextterm/er sökning i fälten för titel, abstract och keywords Explode = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade Databas: PubMed Databasleverantör: NLM Datum: Ämne: Frisk kvinna med påvisad mutation i BRCA 1 eller BRCA 2 - Riskreducerande mastektomi (rad 7) Söknr Termtyp *) Söktermer 1. MeSH ("Genes, BRCA1"[Mesh]) OR "Genes, BRCA2"[Mesh] 2. FT/TIAB BRCA1[tiab] OR BRCA2[tiab] OR BRCA 1[tiab] OR BRCA 2[tiab] 3. 1 OR 2 4. MeSH "Mastectomy"[Mesh] 5. FT/TIAB mastectomy[tiab] OR mammectomy[tiab] 6. 4 OR AND 6 8. MeSH ("Genes, BRCA1"[Majr]) OR "Genes, BRCA2"[Majr] 9. FT/TIAB (BRCA1[tiab] OR BRCA2[tiab] OR BRCA 1[tiab] OR BRCA 2[tiab]) AND (publisher[sb] OR in process[sb]or pubmednotmedline[sb]) OR MeSH, FT/TIAB ("Mastectomy"[Majr]) OR ((mastectomy[tiab] OR mammectomy[tiab]) AND (publisher[sb] OR in process[sb]or pubmednotmedline[sb]) ) 12. ((10 AND 11) NOT Limits: Editorial, Letter, Case) AND Limits: Publication Date from 2008 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed) FT = Fritextterm/er tiab= sökning i title- och abstractfälten

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för bröstcancer. (Läs

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för bröstcancer. (Läs

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Arbetsdokument Medicinska test NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD OCH STÖD VID MISSBRUK OCH BEROENDE 1 Innehåll Inledning... 3 Tillstånd och

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröstcancer. Vetenskapligt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för bröstcancer. Vetenskapligt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för bröstcancer Vetenskapligt underlag Bilaga 1 2 Förord Socialstyrelsen har i detta dokument samlat det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer för bröstcancer. Underlaget

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Diagnostik Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Diagnostik Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer Diagnostik Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer diagnostik Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Arbetsdokument Läkemedelsbehandling NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD OCH STÖD VID MISSBRUK OCH BEROENDE 1 Innehåll Inledning... 4 Tillstånd

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer Alerts bedömning Publicerad 00-02-02 Reviderad 00-04-10 Version 2 Upptäckten av att förändringar (mutationer) i två bestämda gener innebär en ökad risk

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröstcancer. Omvårdnad och rehabilitering Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för bröstcancer. Omvårdnad och rehabilitering Arbetsdokument Nationella riktlinjer för bröstcancer Omvårdnad och rehabilitering Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för bröstcancer omvårdnad och rehabilitering Detta arbetsdokument är resultatet av

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkmuskelsmärta ( smärta) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer för vuxentandvd. Ett

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Fullständigt kunskapsunderlag Läkemedelsbehandling vid astma Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Fullständigt kunskapsunderlag Läkemedelsbehandling vid astma Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Fullständigt kunskapsunderlag Läkemedelsbehandling vid astma Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Komplikationer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Komplikationer Nationella riktlinjer för diabetesvård Arbetsdokument: Komplikationer Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för diabetsvård komplikationer Arbetsdokumentet är resultatet av litteratursökning utifrån tillstånds-

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av

Läs mer

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest

Läs mer

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Överviktskirurgi - långtidseffekter Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Graviditet vid känd diabetes

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Graviditet vid känd diabetes Nationella riktlinjer för diabetesvård Arbetsdokument: Graviditet vid känd diabetes Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för diabetsvård graviditet vid känd diabetes Arbetsdokumentet är resultatet av

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Tillstånd: Entandslucka i överkäkens frontsegment (3:a till 3:a) som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro

Tillstånd: Entandslucka i överkäkens frontsegment (3:a till 3:a) som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro Tillstånd: Entandslucka i överkäkens frontsegment (3:a till 3:a) s ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro Det här är resultatet litteratursökningen utifrån detta tillstånds- åtgärdspar s ingår i Nationella

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

EXAMENSARBETE. Magnetresonanstomografins roll i tidig upptäckt av bröstcancer hos kvinnor som är BRCA1 eller BRCA2 genbärare

EXAMENSARBETE. Magnetresonanstomografins roll i tidig upptäckt av bröstcancer hos kvinnor som är BRCA1 eller BRCA2 genbärare EXAMENSARBETE Magnetresonanstomografins roll i tidig upptäckt av bröstcancer hos kvinnor som är BRCA1 eller BRCA2 genbärare Hasiba Sheko Helena Sångberg Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröstcancer. Strålning Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för bröstcancer. Strålning Arbetsdokument Nationella riktlinjer för bröstcancer Strålning Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för bröstcancer strålning Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds-

Läs mer

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen

Läs mer

Nationella riktlinjer för prostatacancer. Strålning Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för prostatacancer. Strålning Arbetsdokument Nationella riktlinjer för prostatacancer Strålning Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för prostatacancer strålning Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Östrogenbehandling i klimakteriet

Östrogenbehandling i klimakteriet Östrogenbehandling i klimakteriet Aktuellt kunskapsläge utifrån SBU, WHI, HERS vad är det? Kerstin Nilsson 13 november 2002 Behandling med östrogen SBU-rapport nr 159, 2002 Systematisk litteraturöversikt

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Fullständigt kunskapsunderlag Uppföljning och symtombedömning vid astma Bilaga 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Fullständigt kunskapsunderlag Arytmi Bilaga

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Fullständigt kunskapsunderlag Arytmi Bilaga Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Fullständigt kunskapsunderlag Arytmi Bilaga 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Fullständigt kunskapsunderlag Kranskärlssjukdom Bilaga 1 2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Fullständigt kunskapsunderlag Omvårdnad och rehabilitering vid astma Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Fullständigt kunskapsunderlag Omvårdnad och rehabilitering vid astma Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Fullständigt kunskaps Omvårdnad och rehabilitering vid astma Bilaga 1 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För

Läs mer

Nationella riktlinjer för prostatacancer. Prevention och diagnostik Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för prostatacancer. Prevention och diagnostik Arbetsdokument Nationella riktlinjer för prostatacancer Prevention och diagnostik Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för prostatacancer prevention och diagnostik Detta arbetsdokument är resultatet av

Läs mer

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Omvårdnad och rehabilitering Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Omvårdnad och rehabilitering Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer Omvårdnad och rehabilitering Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer omvårdnad och rehabilitering Detta arbetsdokument

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Kirurgi Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Kirurgi Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer Kirurgi Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer kirurgi Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Magnetresonanstomografins betydelse för bröstcancerdiagnostiken. Jenny Isaksson Josefine Karlsson 2014

EXAMENSARBETE. Magnetresonanstomografins betydelse för bröstcancerdiagnostiken. Jenny Isaksson Josefine Karlsson 2014 EXAMENSARBETE Magnetresonanstomografins betydelse för bröstcancerdiagnostiken Jenny Isaksson Josefine Karlsson 2014 Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Gynekologisk cancer och ärftlighet. Susanne Malander Skånes Onkologiska Kliniks gynsektion Skånes Universitetssjukhus LUND

Gynekologisk cancer och ärftlighet. Susanne Malander Skånes Onkologiska Kliniks gynsektion Skånes Universitetssjukhus LUND Gynekologisk cancer och ärftlighet Susanne Malander Skånes Onkologiska Kliniks gynsektion Skånes Universitetssjukhus LUND Cancer drabbar 50 000 svenskar varje år 2 500 ärver cancer Varför vill vi studera

Läs mer

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Strålning Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Strålning Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer Strålning Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer strålning Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning

Läs mer