Från tomtebloss till medskapande hur främja digitaliseringen av Sverige?

Transkript

1 Från tomtebloss till medskapande hur främja digitaliseringen av Sverige? Digitaliseringspolitik och innovationskraft Sofie Arvidsson 2015

2 Vad ska jag säga? Det går inte jättebra för Sveriges digitalisering offentlig sektor tappar Vad är problemet då? Hindren för radikal förändring hur få innovationskraft? Hur ska man då göra? Många har gjort, många har tänkt men många tomtebloss! Digitaliseringspolitiken framöver VAD? HUR? Jag vet! 2

3 Det går inte jättebra. 3

4 PLACERING Sveriges historiska utveckling för e-förvaltning enligt EU, FN och World Economic Forum EU FN - EGDI WEF-OSI ÅR Sedan toppnoteringarna i mitten på 00-talet kan en tydligt vikande trend urskiljas. Allt fler länder som satsar på e-förvaltning kommer ikapp eller går om Sverige. Detta innebär inte att Sverige blivit sämre på e-förvaltning utan att konkurrensen kring vad som är en bra e-förvaltning internationellt sett hårdnat. Att nå målet om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter blir svårare och svårare ju fler länder som satsar fokuserat på digitalisering. 4

5 Sju livshändelser Förlora och hitta arbete: 24 (33) Starta företag: 10 (33) Driva företag: 14 (33) Starta ett rättsligt förfarande: 15 (33) Äga och köra bil: 3 (33) Studera: 15 (33) Flytta: 2 (33) 5

6 Sju livshändelser Förlora och hitta arbete: 24 (33) Starta företag: 10 (33) Driva företag: 14 (33) Starta ett rättsligt förfarande: 15 (33) Äga och köra bil: 3 (33) Ledande länder bygger sin e-förvaltning på gemensam mjuk infrastruktur och gemensamma Studera: 15 komponenter (33) något vi saknar en sammanhållen strategi för. Flytta: 2 (33) I Sverige kartläggs medborgarens behov och vi bygger tjänster som avgränsas juridiskt och organisatoriskt! 6

7 PLACERING Sveriges historiska utveckling - två gap att analysera ENTREPRENÖRIELL UTVECKLING Självständiga myndigheter med: Målformuleringsmandat Utvecklingsmandat Ekonomiskt mandat Juridiskt mandat GEMENSAM STAGNATION Behov av strategisk och taktisk ledning i form av: Gemensamma digitala möten Gemensamma processer Gemensam grunddata Gemensam mjuk infrastruktur Gemensam finansiering Lagstiftningsutveckling Drar fördel av självständigheten! 1 6 Hämmas av självständigheten! UPPSTICKARE SE i EU ÅR Med uppstickare avses ett av de allt fler länder som varit långsamma i väntan på centrala nationella beslut inledningsvis när det gäller satsningar på e-förvaltning men som på senare år kommit i kapp och i många fall gått om de pionjärnationer som var ute tidigt. Med de två gapen avses ett första gap där Sverige drar nytta av myndigheternas och kommunernas självständiga ställning och mandat samt ett andra gap där bristen på centrala initiativ hämmar utvecklingen av en gemensam sammanhållen förvaltning. 7

8 Att organisera och styra det icke uppenbara 8

9 men många har tänkt! 9

10 IT politik och e-förvaltning 10

11 11

12 PSIdirektivet (EU) 2003 Nationell handlingsplan för e- förvaltning (RK) 2008 Nationell ITstrategi för vård & omsorg (RK) 2006 Bredbandsstrategi 2009 Ministerial declaration of e-government (EU) 2009 Strategi för myndigheterna SOU (edelegationen) 2009 e-government action plan (EU) 2010 Grön IT 2010 Digital agenda for Europe (EU) 2010 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (RK) 2010 Under Så enkelt som konstruktion möjligt... SOU SOU (e- (e-delegationen) Delegationen) PSI-lagen (2010) Strategi för esamhället (SKL) 2011 Vägen till effektivare e- förvaltning (e-del) 2011 En bit på väg SOU (e- Delegationen) 2011 Med medborgaren i centrum (RK) 2012) Digital agenda (RK) 2011 Att tänka nytt för att göra nytta (Innovationsråd et) 2012 Förstärkt samordning av förvaltningsgem ensamma tjänster (e-del) 2012 Den mjuka infrastrukturen på väg (e-del) 2012 Organisering av framtidens e-förvaltning (e-delegationen 2013) Samordning och digital samverkan (e-del) 2013 Digitala vägen till morgondagens välfärd (SKL) 2013 Förutsättningar för digital samverkan (SKL) 2013 Nationellt ramverk för öppna data (SKL) 2013 Strategidokument Bredband (3 st satsningar) Strategiska e-förvaltningsprojekt ( ) Nationella satsningar Hem-PC ( ) Effektivisering 1.0 medborgarnytta medskapare livshändelser 4.0 Trender 24 h-delegationen IT-politiska strategigruppen VERVA IT-rådet Digitaliseringsrådet e-delegationen Bredbandsforum Användarforum Digitaliseringskommissionen E-legitimationsnämnden SKL - Avdelningen för digitalisering CeSam CeHis/Inera Strukturella satsningar

13 Hur ska man då göra? 13

14 Att leda på tvären digitalisering, hållbarhet, jämställdhet och folkhälsa 14

15 Att hjälpa fram, understödja driver utvecklingen framåt Jmfr förebygga avvärja, skydda 15

16 Det finns inte en lösning.men traditionell styrning funkar inte (bara) 16

17 Det handlar för det första om att staten är beroende av flera andra aktörer för att genomföra politiken. För det andra tenderar staten att tillgripa horisontell styrning när det handlar om vad som kallas wicked problems, det vill säga komplexa problem utan enkla lösningar eller tydliga slutresultat* *Statskontoret (2015): Nationella samordnare statlig styrning i otraditionella former? 17

18 Avgörande är att När inga insatsen raka samband är strategisk eller enkla lösningar och finns systematisk, måste vi samverka, baserad på en tydlig möjliggöra och medskapa efterfrågan och med ett väl avvägt syfte. 18

19 När inga raka samband eller enkla lösningar finns måste vi samverka, möjliggöra och medskapa 19

20 Traditionell styrning (endast) Gamla kartor Hänvisning till kommunalt självstyre. 20

21 Gemensamma lösningar Strategi för helheten Långsiktighet 21

22 Vilka insatser är mer/mindre lyckade då? + Strategisk analysfunktion, gedigna kunskapsunderlag (som visar på nyttor och gap) och arbete med uppföljning och samordning. - Gemensamma nämnare för mindre lyckade insatser är: temporära satsningar av ad-hoc karaktär med oklart syfte. Otydliga mandat från regeringen att driva utvecklingsprojekt eller bristande samordning inom Regeringskansliet, motstridiga styrsignaler. 22

23 SAMORDNAREN SAMTALET MYNDIGHETEN TANKESMEDJAN MILJARDERNA Inte en lösning - samverkan Utgå från behoven Långsiktighet 23

24 Bra exempel 24

25 Utgå från behov - kundens fokus Föreskrifter Remisser Kommun Exploatering Stadsbyggnad Bygglovkontor Miljökontor Enhet för alkohol, spel och tobak Räddningstjänst Näringslivskontor KOMMUNER Köpa/exploatera kommunal mark Dispens strandskydd Ändra/upprätta detaljplan Ansökan om bygglov, skyltlov, marklov, rivningslov Upprätta bygghandlingar Livsmedelsanmälan Anmälan om miljöfarlig verksamhet Tillstånd för värmepump Ansökan om serveringstillstånd Ansökan om spel och tobak Systematiskt brandskyddsarbete Ansökan om hantering av brandfarlig vara Mark- och miljödomstol Länsstyrelse CENTRALA MYNDIGHETER Miljötillstånd Överklaganden Sakägare Medgivanden Nyföretagare Information Ansökan om skydd för varumärke, design och patent Registrering för F-skatt Anmälan om preliminär självdeklaration Anmälan om kassaregister Registrering som arbetsgivare Bolagsregistrering Ansökan om begagnande av allmän platsmark Aktivitetsstöd Rådgivning och information Stöd (t ex regionalt stöd) CENTRALA MYNDIGHETER Boverket PRV Skatteverket Bolagsverket Polisen Arbets-förmedlingen Tillväxtverket Energirådgivare Råd och service Rådgivning PRIVATA AKTÖRER Bidrag energibesparande åtgärder Information Energimyndigheten Anslutningsavgifter Godkänd fettavskiljare Råd och service Finansiering Anslutning elnät Elavtal Anslutning telekom Byggnads-kalkyl Upprätta ritningar och bygghandlingar Uppförande Kontroll och översyn VA-bolag Företags-rådgivare Finansiärer (t ex Banker/Almi) Elnätleverantör Elleverantör Infrastruktur (Fiber/Kabel-TV) Skanova Arkitekter Byggentreprenör Kvalitetsansvarig

26 Driv underifrån och tillsammans! Källa: verksamt.se 26

27 Förstudie verksamt.se/kommun Styrgrupp SKL, TVV LiU Projektgrupp Arbetsgrupper 10 kommuner Arbetsgrupp Verksamt (TVV BoV) 27

28 Tack och lycka till! Sofie Arvidsson

29